Mats Nilsson

Snart dags att fira 150-årsjubileum

Om ett knappt år smäller det. Då är det dags att fira vår klubbs 150-årsjubileum. Vilket innebär att Artilleriklubben som det ursprungliga namnet var är en av landets äldsta föreningar inom den militära sfären.

Artilleriklubben som sedan 2012 går under namnet Artilleri- och Luftvärnsklubben är en ärevördig klubb. Den startades år 1871 och Artilleritidskrift publicerade sin första utgåva 1872. Det framgår av den summariska genomgång som jag genomfört på Riksarkivet (före detta Krigsarkivet) i Stockholm. Här finns alla gamla tidskrifter som Artillerioch Luftvärnsklubben gett ut, samlade i forskarsalen. Vid en mycket översiktlig genomläsning och analys av ett antal av tidskriftens årgångar konstaterar jag att yrkets innehåll och utmaningar synes tidlösa samt universella. I tidskriften finns redan från starten artiklar och inlägg avsedda för en bredare kompetensutveckling och fördjupning i de flesta av de ämnen som även idag beskrivs i vår tidskrift och i vår yrkesutövning.

Behov av kompetensutveckling I förtexten i 1872 års utgåva 1 beskriver de ansvariga utgivarna H Wennerholm, HJ Palmstjerna och D Weber i en anmälan 2 , behovet av och målsättning samt syfte med tidskriften. Denna beskrivning fångar i mina ögon även det övergripande behovet av kompetensutveckling för officerare. Här beskrivs den växelverkan mellan praktik, teori, studier och utbildning samt den nödvändiga diskussionen och debatten kring utveckling av krigskonsten (vetenskap och beprövad erfarenhet). I merparten av tidskrifterna finns genomgående exempel på artiklar som handlar om militärhistoriska beskrivningar och jämförelser (taktik och uppträdande i olika slag och krig, med tillhörande analyser), kru- tets beskaffenhet och utveckling, olika projektiler avseende utformning, verkan, skottvidder, precision, taktiskt uppträdande på stridsfältet samt naturligtvis kanoners konstruktion, vikt, tyngd, skottvidd, framkomlighet och hantering. I ett antal tidskrifter går det också att hitta något mer aparta artiklar som belyser malm- och järnkvalitet (för tillverkning av skydd, vapen och ammunition) och fortifikationer, fortifikatoriska skydd, bergrum och värn.

Hästen ges stort utrymme Redan från ett tidigt stadium i tidskriftens historia fanns artiklar avseende teknik och matematik kopplat mot vapen och artilleriutveckling samt analyser om fiendens uppträdande och teknik med jämförelser av system, räckvidder, verkan och precision. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat är också officersutbildning vid Försvarsmaktens skolor och förband. Även detta belyses tidigt i Artilleritidskrift. Enligt tidskriftens artiklar har dåvarande Krigsmakten, idag Försvarsmakten, alltid haft rekryteringsutmaningar (det har till exempel funnits frivilliga anställda soldater och volontärer långt före nuvarande GSS-K och GSS-T system). Redan från tidskriftens start fanns en mängd illustrationer, tabeller ritningar och jämförande grafer över olika materielsystem, olika länders tekniska system och metodik samt fortifikatoriska verk. Dåtidens transportfordon, hästen, beskrivs relativt utförligt i tidskriften vad gäller raser, avel, omhändertagande, grupperingsformer, logistik.

1. Se bild med pärmrygg 1972 år tidskrift 2. Se bilder med original text anmälan sid 1-3 3. Se bilder med original texten anmälan sid 1-3

En guldgruva Naturligtvis fanns det ett större intresse för vissa frågor i vissa perioder. Den generella samhällsutvecklingen påverkar också efterhand behovet av artiklar, diskussion och kunskap inom yrket. Ovanstående beskrivning om det historiska innehållet i tidskriften täcker förstås inte allt men är ändå en intressant iakttagelse. Vi kan här se att tidskriften och behovet av tidskriften egentligen inte förändrats nämnvärt över tid. Under krigsåren beskrevs särskilt de utmaningar som förelåg allt efterhand. Exempel på detta är befästningars förträfflighet och senare befästningarnas svagheter via utveckling av artilleriets verkan med större kalibrar, längre räckvidder och bättre precision samt verkan i enskilda granater. Självfallet påverkade även den allmänna utvecklingen av förbandens rörlighet på stridsfältet befästningarnas ställning. Efterhand som internationalisering och globalisering sker i samhället, beskriver också tidskriften en utökad internationell jämförelse med allt fler länders försvarsmakter inklusive deras metoder och system. Jag anser att det historiska arv som dessa tidskrifter samt Artilleri- och Luftvärnsklubbens arbete bär med sig utgör en guldgruva för historieintresserade men även som ett underlag för studier och forskning. Jag anser i likhet med de första ansvariga utgivarna 3 att tidskriften är ett viktigt forum för utbyte av kunskap och erfarenheter. I en första betraktelse kanske utbytet av kunskap, genom artiklar och debatter i tidskriften var både livligare och mer omfattande tidigare.

Ser framtiden an Slutsatser av ovanstående är att Artillerioch Luftvärnsklubben historiskt sett har bidragit till och kommer att fortsätta bidra till en utveckling av Försvarsmakten i allmänhet och våra funktioner i synnerhet. Det är därför jag ser framtiden an med ett hopp om utökat engagemang från klubbmedlemmar och övriga intressenter i framförallt artilleri- och luftvärnsutveckling. För visst finns det intressanta saker att debattera och skriva artiklar om! Titta bara på exempel över innehållet i tidigare års tidskrifter. Jag brukar alltid i frågor avseende utveckling, göra en jämförelse med att köra bil: ”Du måste alltid vara fullt fokuserad på det du har framför dig, men du behöver också hela tiden snegla i backspegeln.” I dagens försvarsmakt är detta alldeles uppenbart. Varje arbetsdag blir i alla fall jag påmind om filmen ”Tillbaka till framtiden.”

Major Mats Nilsson är Bodenartillerist från början av sin militära karriär. Han har arbetat på dåvarande A 8 med befattningar från plutonchef till bataljonschef. Förnärvarande är Mats Nilsson planeringsofficer vid Militärregion Nord men kommer att återvända till A 9 och ArtSS till sommaren. Hans senaste befattning var utbildningschef på ArtSS. Mats Nilsson är styrelseledamot för Artlvklubben och har av styrelsen fått uppdraget att leda planering av föreningens jubileumsfirande. Han är också en passionerad älgjägare. Inte heller har han något emot att få antingen torsk eller hälleflundra på kroken.