Artilleriutbildning återupptas i Värmland?

Värmland Artilleriutbildning återupptas?

Den sittande regeringen med socialdemokraterna i spetsen är tydlig med sin uppfattning – artilleriutbildning ska återupptas i Villingsberg och möjligtvis även i Kristinehamn. Oppositionens budskap är ”kanske” medan ÖB inte alls är lika förtjust i att etablera en ny organisationsenhet i Värmland med allt vad det innebär.

I detta nu är det, inför kommande försvarsbeslut, många olika uppfattningar som torgförs inom den politiska sfären om hur framtidens försvarsmakt ska organiseras och förstärkas. Konsensus råder definitivt bland de politiska partierna om att Försvarsmakten och även det civila försvaret måste ges ökade resurser, läs anslag. Som de flesta av Artilleri & Luftvärns läsare vid detta laget vet är det emellertid ganska stor skillnad mellan hur stort tillskott som FM ska få bland de olika politiska blocken.

Majoritet finns

Klart är att just nu föreslår en majoritet i riksdagen att artilleriutbildning av bataljons storlek ska återupptas i Villingsberg med trolig förbandslokalisering till Kristinehamn. Men hur ska detta ske praktiskt? Försvarsdepartementet anser att det fortfarande finns ett antal frågor som inte är tillräckligt analyserade när det gäller förutsättningarna för att skapa en ny organisationsenhet med prioriterad placering till Kristinehamn. Det framgår av den kompletterande begäran om konsekvensanalys avseende etablering av artilleriverksamhet i Villingsberg som departementet nyligen skickat till Försvarsmakten.

Politiskt ser det ut att inte råda någon tvekan om att Kristinehamn som ort vad gäller geografiskt läge är perfekt med tanke på närheten till Villingsberg skjutfält och även Älvdalen. Kristinehamn har också ett tämligen nytt närövningsfält vars miljötillstånd fortfarande är giltigt. Däremot råder det osäkerhet inom departementet om möjligheten att rimligt snabbt få till stånd en fungerande infrastruktur då ett antal anläggningar som behövs för militär verksamhet inte finns kvar. Risken är att för socialdemokraterna kan det komma att kosta ”mer än det smakar” med en etablering i Värmland. Inte minst vad gäller tidsaspekten för att före 2025 få igång en fungerande förbandsproduktion. Samma farhåga har Försvarsmakten och även företrädare för arméstaben torgfört i olika sammanhang.

För dyrt med raketartilleri?

Utbildningsfrågan är alltså en vital del av artilleriets utveckling. Även införandet av en divisionsartillerifunktion är ytterligare ett förslag som den sittande regeringen lagt fram. Till och med så detaljerat förslag som att ytterligare 12 eldrörspjäser ska anskaffas. Men att döma av reaktionerna från både Högkvarteret och FMV är det inte allom givet att eldrör kommer att vara lösningen då det finns en tydlig falang inom Försvarsmakten som förordar raketartilleri. En trovärdig källa inom FM med god insyn i materialfrågor konstaterar till AoL att raketartilleri skulle bli en alldeles för dyr lösning, då visserligen motsvarigheten till anskaffningen av vapenplattformen för eldrör (läs pjäser), raketartilleripjäsen i stort sett ligger på samma kostnadsnivå: – Problemet uppstår när det gäller ammunition. Ska Sverige anskaffa raketartilleri måste vi också köpa en ansenlig mängd ammunition då vi inte har någon ammunition överhuvudtaget för raketartilleri. När det gäller eldrörsammunition har vi stora lager och fyller på dessa efterhand, hävdar Försvarsmaktens sagesman.

Om bara några år är tanken att A 9 :s gamla kaserner i Kristinehamn ska stå redo för att ta emot värnpliktiga när artilleriutbildning återstartar i Värmland.

Måste köpa fler pjäser

Ska det bli tal om ett nytt divisionsartilleri måste fler pjäser anskaffas då de 48 pjäser som idag finns tillgängliga redan är intecknade till olika förband. Tolv pjäser vardera har de två nuvarande artilleribataljonerna och ytterligare 12 av de pjäser som var avsedda för Norge kommer att allokeras till den nya brigaden i syd. Resterande tolv Norgepjäser fördelas lika mellan de två stridsgrupperna i Mälardalen respektive Gotland. Frågan är dock om det blir fler eldrörspjäser eller om det blir raketartilleri? Försvarsmakten har i sitt underlag till Försvarsdepartementet poängterat vikten av att anskaffa ”långskjutande” pjäser, vilket skulle kunna tolkas som raketartilleri. Enligt vad Artilleri & Luftvärn erfar pågår dock intensiv dialog och studier internt inom Försvarsmakten och armén om vilken typ av pjäser som är mest lämpade som divisionsartilleri. En funktion som kommer att ha Boden som utbildningsplattform. Klart är att den sista månadens politiska förhandlingar när den nya försvarspropositionen ska mejslas fram kommer att bli en nagelbitare. Blir artilleriet en vinnare när talmannen klubbat försvarsbeslutet?