Vårt kulturarv EN VÄLBEVARAD TRÄSTAD

VÅRT KULTURARV

EN VÄLBEVARAD TRÄSTAD

Det är väldigt bekvämt att bo i en liten stad som Hjo, som är så komplett” säger Hjos tidigare stadsarkitekt Per-Göran Ylander. ”Här finns de flesta basala behov på så nära håll, som inte ens storstadsmänniskor har”. Och allt detta ramas in av den pittoreska och charmiga trästaden – ett prisbelönt kulturarv som funnits i över 600 år.

Under nästan tre decennier arbetade PG som Hjos stadsarkitekt men han är fortfarande aktiv i debatten om stadens utveckling och bevarandet av vår historia. Mycket tack vare honom finns den täta trästaden kvar, där hjobor och besökare kan uppleva vad som utgör en stad, men också få en doft av kurortslivet som en gång fanns här i slutet av 1800-talet. ”Ja, Hjo är sinnebilden av hur en småstad ska se ut!””

”Och, det är viktigt hur det faktiskt ser ut”, understryker PG, ”att det finns äkthet i miljön, och att vi visar en omvårdnad för detaljer”. Ljud och dofter är kanske svåra att sätta fingret på, ”men det är mysigt när kyrkklockorna ringer, när man hör ångbåtsvisslan från sjön och du känner knastret under skorna när du går längs grusgångarna i parken”, säger han. Det tilltalar alla sinnen och bidrar till helhetsupplevelsen av att vistas i Hjo. Dessutom har vi nära till natur med naturreservatet Hjoåns dalgång mitt i centrum, som delar den gamla och den nya staden, vacker parkmiljö i vår stadspark och vatten i form av sjön Vättern. Allt detta tillsammans utgör enligt PG ”ett oslagbart koncept” och en behaglig tillvaro där man lätt varvar ner, kopplar av och mår gott. Det är en plats som kort och gott gör det enkelt att leva.

”Sinnebilden av hur en småstad ska se ut!”

Detaljer i småstaden

Det kan vara svårt att tidsbestämma ett hus. Det kan i grunden vara från ett århundrade, sedan ha fått en ny panel nästa århundrade och sin färgsättning århundradet efter. Däremellan kan det ha byggts till och förändrats. I Hjo finns många sådana exempel. Men, man kan säga att Hjo till stor del är en bild av hur en svensk småstad såg ut fram till 1920-30-talet.

NATURLIGA INGREDIENSER

Pigmenten utgörs oftast av olika järnoxider som antingen tagits fram på syntetisk väg (rost + bränning), eller genom att man slammat fram dem ur järnhaltig jord.

FÄRGSÄTTNING

Färgsättningen av Hjos trähusbebyggelse har i många fall bevarats och är i huvudsak från 1800-talet och framåt. Kulörerna man använde sig av var baserade på jordpigment. Man använde främst billiga pigment som ockror, umbror och järnoxid. Rödfärg var också vanlig, men mest på uthus. Pigmenten kunde även blandas till en mängd olika kulörer i röda, bruna och gula toner. Vackra gröna toner fick man fram genom att blanda ockra med svart.

VÅRA UTHUS

Uthus finns det gott om i Hjo. De har innehållit allt från utedass till vedbodar. På många av dem sitter dörrar som är försedda med kryss, ibland ett, ibland två. Kryssen är till för både funktion och estetik. De behövs för att staga upp plankdörren, men genom att lägga krysset på utsidan kunde man passa på att göra dem vackra, till exempel med fasningar. Tja, varför inte förena nytta med nöje?

OUR CULTURAL HERITAGE Per-Göran Ylander was Hjo’s town architect for almost 30 years and he is still active in the discussions regarding the town’s development and the conservation of our history. Largely thanks to him, the compact wooden town still remains standing, where residents and visitors can experience what makes up a town, and also get a sense of the town’s spa resort life of the late 19th century. “Hjo is a symbol of what a small town should look like!” “And it’s important how it actually looks,” emphasises Per-Göran, “that there is an authenticity, and that we pay attention to the details.” Sounds and scents may be difficult to put your finger on “but it’s nice when the church bells ring, when you hear the whistle of the steamboat from the lake and you feel the crunch under your feet as you walk along the gravel paths in the park,” he says. They appeal to all the senses and contribute to the overall experience of being in Hjo. What’s more, we’re close to nature thanks to Hjoåns Dalgång Nature Reserve, which divides the town into the old and new parts, our beautiful park which is listed as an historical park environment, and of course, we’re close to water and Lake Vättern – “an unbeatable concept” according to Per-Göran.

HANDHYVLAD PANEL

Fram till slutet av 1800-talet var de flesta byggnader i Sverige tillverkade i trä, och då oftast i timmer. Före branden 1794 fanns i Hjo 93 träbyggnader och ett stenhus – kyrkan. Efterhand försågs de timrande husen med träpanel. Den var av mycket god kvalitet och tillverkades för hand, det vill säga sågades för hand och hyvlades för hand. Idag är det ovanligt att hitta hus med bevarad handhyvlad panel i svenska trästäder. Men här i Hjo finns de kvar. Närmare bestämt finns ett 70-tal byggnader och hus. På dessa kan du upptäcka större eller mindre partier med bland annat vackert profilerad handhyvlad panel. Många av byggnaderna är privatägda, men du kan uppleva arkitekturen från gatan på följande adresser: Torggatan 8, Lutherska Missionshuset på Torggatan 5, Sjögatan 1 och Sjögatan 6, Gästgivaregården på Sjögatan 9, Forsbergsgården på Regeringsgatan, Hamngatan 10, Kakelugnsmakaregården på Hantverksgatan 1 och Klings gård på Långgatan 10.

TAK OCH TORN

När du vandrar runt i trästaden kan du på vissa håll se valmade tak där gavelspetsarna är avskurna. Många takformer importerades från södra Europa under 1700-talet och takens lutning var ett sätt att visa sin status. Här i Hjo hittar du valmade tak på Sjögatan 7, det gula huset bredvid den gamla Gästgivaregården och på Torggatan 5, där en av Hjos största handelsgårdar Hasselqvistska gården en gång i tiden låg. Vid torget ser du även valmat tak på det rosa huset i andra hörnet av torget, ett hus som för övrigt är från 1700-talet men har ny panel från 1860-talet och en färgsättning som kom långt senare.

Tornen som du kan se lite här och var fyller ingen funktion utan är enbart ett arkitektoniskt uttryck för sin tid. De tillkom under 1890-talet som en motreaktion mot det tidiga 1800-talets strikta ideal då allt var symmetriskt. Den här tiden innebar istället mer detaljrika och sirliga inslag i form av exempelvis torn som typiskt är placerade i gatuhörn. Här i Hjo ser vi dem ovanför caféet Vete & Råg vid torget, på Missionshusets bostadshus mittemot Stadshuset samt vid Sandtorget. Runtom i Hjo finns våra skyltar med QR-koder som du kan scanna för att få mer information om byggnadernas historia och arkitektoniska detaljer. Här är 10 av dessa platser. Scanna QR-koden intill för att hitta alla platser.

1”E.B. OHLSSONS” Ett rosa hus vid torget. Redan på 1880-talet fanns här en manufakturaffär. 1911 övertogs butiken av E.B. Ohlson. Under detta namns drevs butiken till 2006. Stora Torget 9.

2STADSHUSET Hjo stadshus är byggt i ett nedtonat funktionalistiskt formspråk med klassiska drag ritat av arkitekt Birger Jonson. Byggnaden är god tidsrepresentant för det sena 1930-talets arkitektur. Stora Torget.

3STORSKOLAN Ett timmerhus med fasad av handhyvlad panel från 1835. Byggnaden har tidigare varit fattighus, skola, speceributik, glasmästeri och bostad. Kika gärna på färgtrappan som visar alla tidigare färglager som funnits på byggnaden. Sjögatan 1.

4FÖRE DETTA LUTHERSKA MISSIONSHUSET Ett timmerhus med handhyvlad panel uppfört 1862. Huset har en särpräglad dekor som återfinns på många byggnader i Hjo. Torggatan 7.

5KAKELUGNSMAKARGÅRDEN Ett timmerhus uppfört under1800talets första hälft där byggnadens samtliga fasader har handhyvlad panel. Det enklaste sättet att identifiera en handhyvlad panel är genom brädornas varierande bredder. Hantverksgatan 1.

QR-KODSVANDRING PÅ EGEN HAND - sidan 5 och sid

WEBB: https://www.vastsverige.com/hjo/upptack-hjo---guide detur-egen-hand/

6PRÄSTGÅRDEN En byggnad uppförd på 1860-talet. Hantverksgatan 7.

7STADSGÅRDEN Inne på Stadsgården hittar du detta reveterade timmerhus uppfört 1852-53. Putsning av trähus kallas revetering eller rappat trähus och började tillämpas under 1700-talet. Regeringsgatan 6.

8VILLA GÖTHA Från början var Villa Götha privatägd, men hyrdes ut till kurortsgäster. Götha är den enda byggnad i parken som är uppförd i putsat tegel. Kika gärna på den detaljrika fasaden, något som i dagligt tal kallas ”snickarglädje” eller ”schweizerstil”. Hjo Stadspark.

9VILLA SVEA Under senare delen av 1800-talet började man överge timmer som konstruktionsmaterial. Husen uppfördes i stället av plank som sedan kläddes i panel. Hjo Stadspark.

10 VILLA EIRA Ritad av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Förutom bostäder i de övre våningarna fanns här också en läkarmottagning vid sekelskiftet 1900. Hjo Stadspark.