Riksförbundet Attention by Camilla Lindmark

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

EN INTRESSEORGANISATION FÖR PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

Stress och utmattning – vardag för föräldrar till barn med NPF

Medlemskapet i Attention förändrade tillvaron

”Älskade jävla brorsa”

Sidan 4

Sidan 5

Sidan 6

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ATTENTION

ANNONS

Fakta NPF & Riksförbundet Attention ■ Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste NPF-diagnoserna är ADHD, Asperger/ AST, språkstörning och tourettes syndrom. Såsom tvångssyndrom (OCD) kan ses som neuropsykiatriska. ■ Personer med NPF har ofta svårigheter med: - reglering av uppmärksamhet - impulskontroll och aktivitetsnivå -samspelet med andra människor -inlärning och minne - att uttrycka sig i tal och skrift - motoriken ■ Många människor har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir det en funktionsnedsättning.

Attention – för bättre villkor

De som är anhöriga till barn, unga vuxna och vuxna med NPF ska inte behöva agera superhjältar. De har rätt att mötas med kunskap, förståelse och respekt. De ska erbjudas rätt stöd och avlastning så att de räcker hela vägen. Foto: Johan D. Lindberg

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med NPF, deras familjer och yrkesverksamma inom området. Attention arbetar för att alla berörda ska få det stöd de har rätt till. Med information och utbildning ökar förståelsen för de speciella behov som personer med NPF har. Bli medlem – eller läs mer om Attention på www.attention-riks.se

Ett utmanande anhörigskap

edan Riksförbundet Attention startade år 2000 så har vi oförtrutet arbetat för att människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska få rätt till stöd och hjälp. Vi uppvaktar beslutsfattare, sprider information och våra 58 lokala föreningar ordnar cirklar och medlemsträffar runt om i landet.

snarare på grund av samhällets oförmåga att anpassa skola, arbete och stödinsatser efter de behov som finns. Förutom det individuella lidandet så ser vi ofantliga samhällskostnader som inte kan vara försvarbara. Att bränna ut människor så att de inte kan bidra med sin arbetskraft är dyrt. Och onödigt. Mycket handlar om att aktivera och informera de yrkesgrupper som möter våra anhöriga och peka på fungerande modeller och metoder. Utan kunskap om NPF så kan insatser tänkta att hjälpa i ibland till och med stjälpa. Många frågor om vad som faktiskt kan göra skillnad i familjer som lever med NPF i vardagen väcks ju mer vi får ta del av hur det är - på riktigt - i våra familjer. Vi vill föra fram de erfarenheter vi har av extra utmanade anhörigskap så att de som ska ge stöd förstår vad som behöver göras.

”Föräldragruppen lider ofta i hög grad av ohälsosam stress”.

Många av våra 15 000 medlemmar har egen diagnos men har också ofta barn med NPF. Under en tid så har Attention särskilt uppmärksammat just gruppen som står bredvid men som ändå är mitt i. Anhöriga som ofta riskerar att själva bli sjuka och arbetsoförmögna på grund av ett tungt ansvar för att säkra älskade familjemedlemmars väl och ve.

Under året som gått har vi startat föräldracirklar, gett ut en samhällsguide som tydliggör vart man ska vända sig för att få rätt hjälp och även gett ut en Superanhörigbilaga som gått ut med vår medlemstidning. I bilagan kommer moroch farföräldrar, makar, föräldrar och syskon till tals. Vi är många olika slags anhöriga. I Attention-projektet Egen styrka – med medel från Arvsfonden – har vi haft möjlighet att uppmärksamma föräldrar till barn med Asperger/ AST. Vi kan efter enkätundersökningar och fokusgruppssamtal konstatera att föräldragruppen i hög grad lider av en ohälsosam stress som ofta leder till sjukskrivning. Sällan på grund av barnet och dess funktionsnedsättning utan

Anki Sandberg, förbundsordförande

Attention har tagit fram en skrift som heter Superanhörig. Den belyser det faktum att många anhöriga tvingas in i en superhjälteroll med ett övermänskligt ansvar. ■ Skriften ﬁnns att köpa i Attentions webbutik.

Foto: Linnea Bengtsson

PRODUCERAD AV MEDIAHUSET SÖDERBERG AB REDAKTION: ANDERS POST FORMGIVNING: CAMILLA LINDMARK REPRO: BILDREPRO STHLM AB TRYCK: V-TAB

PROJEKTLEDARE: ROGER NYDAHL FÖR BILAGOR KONTAKTA: ROGER NYDAHL, MEDIAHUSET SÖDERBERG AB TEL: 0723-15 40 99 E-POST: roger.nydahl@mediahusetsoderberg.se

MEDIA HUSET SÖDERBERG

Omslagsbild: Sara Eriksson/Dunderbullen

Medföljer Svenska Dagbladet april 2015

PROJEKTLEDARE RIKSFÖRBUNDET ATTENTION: NINA NORÉN & CECILIA BRUSEWITZ VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS KANSLI 08-488 120 00, kansliet@attention-riks.se

www.attention-riks.se

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Donation kan bidra till forskning om hjärnan Nu finns möjlighet att anmäla sig som donator för att främja forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Forskningen möjliggörs genom ett samarbete mellan KIND och Hjärnbanken vid Karolinska Institutet.

Är du tvilling eller förälder till tvillingar? Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionsnedsättningar! Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd och/eller andra funktionsnedsättningar. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionsnedsättning för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning i form av presentkort till tvillingarna, för förlorad arbetsinkomst, hotell och resa finansieras av studien.

Många har hört talas om donation av olika organ och vävnader för transplantation för att rädda liv. Vad många inte vet är att det även finns ett stort behov av donerade organ för vetenskaplig forskning, vilket ofta inte omfattas av det nationella donationsregistret. Hjärnbanken vid KI tar emot donationer Idag finns lovande vetenskapliga metoder för att förstå mer om hjärnans utveckling och förändringar, men utan tillgång på donerad hjärnvävnad har forskarna begränsade möjligheter att få ny kunskap.

Professor Sven Bölte är föreståndare för KIND och initiativtagare till skapandet av en hjärnvävnadsbank för forskning om NPF.

Hur blir man donator? Alla som vill stödja hjärnforskningen kan anmäla sig till Hjärnbanken vid KI. Varje donation hjälper framtidens forskare att förstå mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gå till ki.se/kind och klicka på ”Hjärnvävnadsbank för forskning” eller kontakta koordinator Anna Löfgren Wilteus på anna.lofgren@ki.se eller ring 08-514 527 04.

Välkommen till höstens konferenser vid KIND!

Är du intresserad? Kontakta vår forskningssjuksköterska Johanna så berättar hon mer: 070-755 96 80 alt 08-514 527 00 eller johanna.ingvarsson@ki.se

NPF-skoldagarna – lärande och utveckling i framtidens skola med fokus på NPF

Besök ki.se/kind för mer information om KIND och vår tvillingforskning (projektet ”RATSS”).

Stockholm, 26–27 oktober 2015 På NPF-skoldagarna får du som pedagog, skolledare eller personal inom elevhälsan verktyg för att bättre förstå elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Anmäl dig på: ki.se/kind

Projekt Småsyskon

NPF-dagarna – senaste forskningen inom klinisk diagnostik och behandlingsforskning kring NPF

-vill du vara med?

Har du ett barn med autistiskt syndrom, Asperger syndrom eller ett annat autismspektrumtillstånd? Har han eller hon en lillebror eller lillasyster som är 10 månader eller yngre? Då kan du med ditt yngsta barn vara med i ett forskningsprojekt.

Stockholm, 16–20 november 2015 För andra året i rad anordnas NPF-dagarna där du får ta del av det senaste inom klinisk diagnostik och klinisk behandlingsforskning inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anmäl dig på: ki.se/kind

Du kan läsa mer på vår hemsida:

www.smasyskon.se

Se hela vårt utbud av kurser och konferenser: ki.se/kind/kursutbud-vid-kind

Stöd forskningen kring autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Stiftelsen Barnforskningen Plusgiro 90 00 14-2 Märk betalningen ”KIND”

SMS-donation: Skicka KIND 50, KIND 100 eller KIND 200 till nummer 72970, för att skänka 50, 100 eller 200 kr

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är svårigheter som är kopplade till förändringar i hjärnans funktioner. Till diagnoserna hör ADHD, autism, Aspergers syndrom, motoriska störningar (t ex Tourettes syndrom), dyslexi, dyskalkyli och språkstörningar. Det är vanligt att samma person har ﬂera diagnoser. Vid Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet bedrivs forskning kring dessa tillstånd vilken stöds av Stiftelsen Barnforskningen. Läs gärna mer på KINDs hemsida ki.se/kind.

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Stressade föräldrar måste få möjlighet till återhämtning Stress, trötthet och utmattning är ingredienser i vardagen för många föräldrar som har barn med diagnoser inom NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Psykologen Bella Stensnäs och Attentions projektledare Cecilia Brusewitz vet det mesta om problemen i föräldraskap där barnen inte beter sig ”som man ska”. Psykologen Bella Stensnäs delar sin arbetstid mellan Stressmottagningen på KI och Aspergercenter i Stockholm. Men hon föreläser även i Attentions Egen styrka-projektet, där Cecilia Brusewitz är projektledare. – Föräldrarna vi talar om är väldigt sårbara och risken för utbrändhet är stor, säger Bella Stensnäs. Orsaken är bland annat att tiden för återhämtning är begränsad. När man kommer hem från jobbet så börjar arbetet i hemmet, som kan vara oerhört krävande utan plats för

”Föräldrarna vi talar om är väldigt sårbara och risken för utbrändhet är stor”.

Utsikten – den lilla skolan med de många möjligheterna! Här ges möjligheten att kombinera utbildning och boende i syfte att lära för livet. s På gymnasiet erbjuds Samhällsprogrammet och Introduktionsprogrammen för elever inom autismspektrum. s På gymnasiesärskolan erbjuds individuella programmet och fyra nationella program. s Vi jobbar med varierade lärmiljöer utifrån elevens intressen, förutsättningar och behov. s På vårt internat får eleven möjlighet att förbereda sig för ett eget framtida boende.

www.utsikten.info tel. 0534-19160

vila och rekreation. Bella Stensnäs nämner ett antal orsaker till hur stress och utmattning kan expandera: De många konflikterna, som ofta är ett led i barnets oförmåga att tolka omvärlden, innebär en tröttande oberäknelighet. Brist på resurser i skolan, oförstående attityder och oron för att inte klara av sitt yrkesliv bidrar också till att stressen ökar. Attentions Egen styrka-projekt (se faktaruta) har gjort en enkätundersökning där 1182 föräldrar med barn som har Aspergers syndrom/ AST (Autismspektrumsyndrom) svarade. Enkäten resulterade i rapporten ”Till slut tar man slut”. Den visar att oro i vardagen, förhöjd stress och bristande sömn är vanliga inslag för föräldrarna. – På frågan om ”Du upplever ökad stress på grund av ditt barns funktionsnedsättning”, svarar 73 procent ja, berättar projektledaren Cecilia Brusewitz. 47 procent har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom som kan härledas till barnets funktionsnedsättning. Cecilia Brusewitz menar att barnet inte upplevs som det största bekymret, utan att samhället, släkt och vänner inte förstår. Det brister i stöd och att man som familj isolerar sig och får mindre input av livet och omvärlden. – Det kan också vara plågsamt att se hur jämnåriga barn klarar sig i jämförelse med ens eget barn, säger Bella Stensnäs. Höga yttre och inre krav i kombination med lågt mandat att kunna påverka sin situation, bryter successivt ner en människa både psykiskt och fysiskt. Vad kan man då göra? – Man måste ta sin trötthet och stress på allvar innan det har gått

Cecilia Brusewitz är projektledare för Egen styrka-projektet (se faktaruta här intill), och Bella Stensnäs är psykolog med lång erfarenhet av stresshantering. Foton: Rosie Alm

Bella Stensnäs

för långt, säger Bella Stensnäs. Ofta gäller det att hitta nya förhållningssätt till sin situation. Reflektera över det som du tycker om att göra och som ger dig återhämtning. Bryt isoleringen och försök hitta föräldrar som är i liknande situation, det kan hjälpa enormt mycket att prata och få förståelse. ● Anders Post

”Man måste ta sin trötthet och stress på allvar och söka hjälp”.

Egen styrka-projektet

Cecilia Brusewitz

■ Attentions Egen styrka-projekt, med medel från Allmänna arvsfonden, ska visa på de behov som finns hos föräldrar till barn med Asperger/AST. Projektet vill uppmärksamma ansvariga inom kommun och landsting på vad föräldragruppen behöver i form av stöd. Inom projektet produceras en mängd material, exempelvis studiematerial, intervjubok, samhällsguide och den enkätundersökning som beskrivs i artikeln ovan.

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Marina Eriksson, Östersund:

”Utan Attention hade jag inte varit där jag är idag” När ADHD-diagnosen väl är ställd inﬁnner sig en stor lättnad, vittnar många som i vuxen ålder plötsligt förstår varför uppväxten ibland var stökig. Den erfarenheten har även Marina Eriksson som ﬁck sin diagnos som vuxen. Medlemskapet i Attention blev sedan ytterligare en aha-upplevelse. Nu är Marina ordförande för föreningen Attention i Jämtland-Härjedalen. Marina Eriksson bor med sin familj på en gård utanför Östersund. Hon har ADHD, liksom tre av hennes fyra barn, där även diagnoserna Asperger och Tourettes syndrom finns med. Dessutom utreds just nu Marinas man för Asperger. Marina Eriksson började ana att hon själv hade ADHD när hennes yngsta dotter fick sin diagnos vid fem års ålder. – När jag såg hur hon fungerade och läste om hennes diagnos kände jag att det även stämde in på mig. Marina Eriksson tog själv initiativ för en utredning, och 2010 fick hon sin diagnos. – För mig var det en stor friskhets-

”Jag har fått mycket ny kunskap och vänner som förstår vad det handlar om”.

diagnos, det är inte fel på mig – det är så här jag funkar. Marina menar att diagnosen förändrade hennes liv på många sätt, med ett växande självförtroende som följd. – Jag har hittat nya vägar att fungera i vardagen och nya sätt att se på omvärlden, vilket betyder att jag accepterar vem jag är och utgår ifrån det. Marinas son har Asperger, Tourettes och ADD (ADHD utan hyperaktivitet). – Det blev stora problem när han började på högstadiet där han blev en udda fågel och utsatt för mobbning, berättar Marina, som känner igen sig själv från sin skoltid. När sonen fick sin diagnos så har även han mått mycket bättre. Marina Eriksson blev för några år sedan medlem i Attentions lokalförening i Jämtland-Härjedalen. Och nu är hon ordförande i föreningen. Vad har medlemskapet betytt? – Faktiskt ännu mer än när jag fick min diagnos, berättar hon. Utan Attention skulle jag inte ha varit där jag är idag. Jag har fått väldigt mycket ny kunskap, men kanske framförallt är det gemenskapen som är så positiv. Jag är inte längre ensam med mina tankar och min oro. Här känner jag att jag är precis där jag ska vara, vi förstår varandra och vet vad det handlar om. Jag har fått nära vänner som jag träffar i lokalföreningen, på förbundsstämmor, seminarier, föreläsningar och kurser. Ja det är helt enkelt en fantastisk stämning som har hjälpt mig enormt. ● Anders Post

Marina Eriksson misstänkte att hon själv hade ADHD när hennes 5-åriga dotter ﬁck sin diagnos. Foto: Rosie Alm

GILLBERGCENTRUM SAHLGRENSKA AKADEMIN Önskar du skänka en gåva till Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri, en stiftelse i nära samarbete med Gillbergcentrum, Göteborgs universitet. Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri har som huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom barnneuropsykiatri med särskild inriktning mot barn, ungdomar och vuxna med autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning och närliggande funktionsnedsättningar. Ordförande för stiftelsen är professor Christopher Gillberg. Kontakt Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri: anna.spyrou@gnc.gu.se

Lär dig mer om dig själv Träna på att bli mer självständig Projektlinjen - För dig med lindrig utvecklingsstörning

Neuropsykiatri och KBT – vår kompetens

Baskursen - För dig med Aspergers syndrom eller annan diagnos inom autismspektrum - utan utvecklingsstörning www.fellingsbro.fhsk.se

Öppet hus lördag 18 april kl 10-14 Välkommen!

www.fellingsbro.fhsk.se.se

insideteam.se

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Vallasia Karpathakis:

”Min älskade jävla brorsa” ”Jag älskar min bror och gör vad som helst för honom. Jag har skyddat honom med näbbar och klor så länge jag minns men samtidigt är jag så trött på honom och på att ständigt vara orolig och beredd att rycka ut.” Det säger Vallasia Karpathakis, 30, storasyster till Georgios Karpathakis, som är 28 år. Hon är glad över att frågan om medberoende och anhörigas roll nu lyfts i samhällsdebatten. Vallasia är lycklig över sin bebis, som snart ska komma, och sin Daniel. För första gången i sitt liv känner hon sig riktigt trygg, berättar hon. Efter att ha ”gått in i väggen” för några år sedan går hon i terapi och är just nu mitt inne i en ADHD-utredning. Hennes bror Georgios eller Jojje som han kallas fick sin diagnos för tre år sedan. – Under åren har allt kretsat kring hans problem, säger Vallasia och menar att hon inte tänkt så mycket på sina egna behov, utan alltid varit den starka och beskyddande storasystern. Hon minns hur hon redan i förskolan stod i skymundan av hans påfallande energi och alla hans hyss. I tonåren blev hyssen allt mer allvarliga. Alkohol, slagsmål och droger gjorde entré i hans liv. – Vi har en fantastisk och kärleksfull mamma. Hon har gjort vad hon har kunnat för att ge oss en bra uppväxt och hon har verkligen krigat för Jojje på många sätt. Men när Jojje var ute på kvällarna och blev för full för att ta sig hem, eller när pengarna var slut, så var det till Vallasia han ringde. Det var Vallasia

som hans flickvän kontaktade när Jojje balanserade kraftigt berusad på ett balkongräcke på sjätte våningen. Det var Vallasia som hittade honom i lägenheten när han försökt ta sitt liv genom att skära upp armen. Det har varit en ständig oro för brodern och för vad hans destruktiva beteende och ekonomiska problem ska leda till. Efter flera självmordsförsök fick Jojje så småningom göra en utredning med ADHD-diagnos som följd. Ett år senare blev han sjukskriven och ungefär samtidigt drabbades mamman av allvarlig cancer. – Under den här svåra tiden fick Jojje kontakt med Attention och såg filmen ”Jag har ADHD”. Jag kan säga att det faktiskt räddade livet på honom. Han insåg att ADHD inte bara har negativa konsekvenser, och det gav honom drivkraft att starta ”Underbara ADHD”, en organisation och digital plattform som numera stöds av Reach for Change. Nu är han också aktuell med föreställningen ”Ljuvliga, jävla Georgios”. Det går med andra ord bra för honom, och Vallasia jobbar på att släppa taget. Äntligen ska han stå på egna ben. – Jag är jättestolt över honom och allt han lyckas med idag! Och jag inser också att det är dags att tänka på mig själv och på min egen lilla familj. ● Lillemor Holmgren

Vallasia Karpathakis har alltid ställt upp för sin yngre bror Jojje som har ADHD. Nu jobbar hon på att släppa taget och ägna sig åt sin egen lilla familj. Foto: Johan Lindberg Brusewitz

”Med ett samordnat stöd skulle vi slippa alla onödiga möten” Anders Dahlenborgs son har Asperger och ADHD, vilket gör att han har svårt att koncentrera sig, till exempel i skolan. Han behöver veta vad som gäller och gillar inte snabba kast och överraskningar. Funktionsnedsättningen kräver många kontakter med olika institutioner, vilket tar mycket tid. Något som borde kunna förenklas och samordnas, menar Anders Dahlenborg. – Vår son är kreativ, rolig och smart, säger Anders Dahlenborg. Vad han har problem med är korttidsminnet,

och att saker måste komma i en viss ordning – helt enkelt en strukturerad vardag utan överraskningar. När det var dags att börja skolan märkte föräldrarna att sonen inte riktigt kunde ta in vad läraren sa på lektionerna. Efter diverse utredningar kom man så småningom fram till att han har ADHD och Asperger. Enligt Anders Dahlenborg går det bra för deras barn nu. Problemet är snarare alla kontakter som måste tas med inblandade institutioner. – Det är elevvårdskonferenser, samtal med lärare, skolläkare, psykologut-

”En samordnare skulle underlätta”. Anders Dahlenborg

redningar, logopedutredningar, BUP, dietist och Försäkringskassan, med mer. Alla möten ska ske på dagtid – en lång kedja där vi som föräldrar måste ligga på för att det ska hända något. Och när mötena ska ske bestämmer man aldrig själv. – Vi är lyckligt lottade i det här sammanhanget eftersom vi bor centralt, och både min fru och jag kan förlägga en del av vårt arbete hemma. Men så är det ju inte för alla, långt ifrån. Har man ett jobb som kräver närvaro på plats hela dagen så är det riktigt besvärligt. Är man dessutom ensamstående, ja hur ska man då få

pusslet att gå ihop? – Någon form av samordnare skulle underlätta. En person som kan följa med i processen och förstår vad som behöver göras. När ens barn får en Asperger-diagnos till exempel, så är det helt upp till föräldrarna att besluta om hur de ska gå vidare. Men man har ju varken kunskap eller någon helhetsbild av vad som kan och bör göras. Med ett samordnat stöd skulle vi kunna fokusera mer på våra barn och sålla bort det som är onödigt, säger Anders Dahlenborg. ● Anders Post

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Välkommen att ringa oss för mer information. Viljan Friskola

Viljan Asperger Centrum

Susan Engblom, rektor susan.engblom@viljan.se 0220-35086 0768-99 98 67

Ewa Sandberg, enhetschef LSS-boende ewa.sandberg@viljan.se 0220-35085, eller 0707-99 98 63

Mikael Tallberg, enhetchef LSS-boende mikael.tallberg@viljan.se 0768-99 98 62

Ramnäs, 3 mil norr om Västerås viljanfriskola.se www.viljan.se

Boende – Utbildning – Fritid Viljan – en utvecklande helhetslösning för Dig med högfungerande autism Det vi på Viljan vill ge Dig, utöver en gymnasieutbildning är självkännedom, ökad självkänsla, goda sociala färdigheter och möjlighet till vidareutbildning eller arbete. Vårt mål är Din personliga utveckling. På Viljan möter Du erfaren, kunnig och engagerad personal. Du som bor på Viljans LSS-boende erbjuds en helhetslösning med utbildning, aktiv fritid och boende. Du bor i hemlik miljö, har eget rum och eget badrum, delar gemensamma utrymmen, som matrum och tv-rum.

På boendet finns tillgång till personal dygnet runt.

Tekniklektion på prep p parand dut utb bild ildn nin ing gen en

En av våra elever på praktik

Utvecklingspedagog Anders med elev i hinderbanan

I skolan

Friluftsaktiviteter

Skolan är småskalig och präglas av trygghet, studiero och hög lärartäthet. De program som erbjuds är samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap och introduktionsprogram.

Viljans ledord är struktur – förutsägbarhet – individanpassning – delaktighet – trygghet och gemenskap

Nationellt kompetenscentrum och unik mötesplats Lång erfarenhet av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Korttidsvistelse/läger Anpassat, roligt och utmanande innehåll i väl sammansatta grupper Daglig verksamhet Utvecklande arbetsuppgifter under kunnig ledning Kompetensutveckling Kurser, handledning och skräddarsydd fortbildning

Ågrenska, 031-750 91 00, www.agrenska.se

t t t t t t

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Besökarnas bästa alltid i fokus! Att vara vårdgivare i Sverige innebär att möta och anpassa sig till nya förutsättningar på kort tid, åtminstone om man är verksam inom vår bransch, säger Martin Hammarström, vd för Cereb.

Från vänster: Martin Hammarström, vd, och Gunnar Jakobsson.

nar Jakobsson, grundare och medicinskt ledningsansvarig på Cereb. Det pratas och skrivs mer om det nu än kanske någonsin tidigare. Och det är bra, för det finns så mycket att göra! – Vårt mål är att öka livskvaliteten för våra patienter, fortsätter Gunnar Jakobsson. Vi tar hand om individen hela vägen, från den första, inledande fasen då huvudet är fullt av tankar och funderingar, genom utredning, diagnos och uppföljning. Vi brinner för att erbjuda en välkomnande, modern specialistpsykiatri med hög tillgänglighet och besökarnas bästa i fokus. Visionen för Cereb är att vara Sveriges ledande specialistföretag inom psykiatri och psykologi och därmed det självklara valet för kunder och medarbetare. Samtidigt ska Cereb vårda arvet och satsar mycket på att stärka positionen som ett kunskapscentrum inom neuropsykiatri. Det ena utesluter inte det andra, förmågan att anpassa sig är som tidigare nämnts viktig. Det är väldigt mycket som händer just nu. Den politiska diskussionen om vinster i välfärden, landstingens varierande syn på neuropsykiatri och samtidigt ett ökat intresse från privatpersoner och företag. – Många privatpersoner hör av sig just nu och undrar vad de ska göra. Ofta väljer de att själva betala för en utredning, annars får vi hänvisa till deras landsting där köerna kan vara flera år. Från 1 janu-

FRÅN TIDIG UPPTÄCKT TILL EN FUNGERANDE VARDAG En konferens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Foton: Rosie Alm

Ända sedan starten har Cereb varit fokuserat på neuropsykiatri och KBT och fortfarande utgör samma områden kärnan i företagets verksamhet. Skillnaden är att uppdragsgivarna har förändrats. – Landstingen utgör en stor och viktig målgrupp för oss, men numera efterfrågas våra tjänster i allt högre grad av företag och privatpersoner. Dessutom suddas gränserna ut mellan våra verksamhetsområden, fortsätter Martin Hammarström och ger ett exempel. – Ett företag kontaktar oss för att öka kunskapen om neuropsykiatri och hur man på bästa sätt skapar en passande arbetsmiljö. Ganska snart ser man behov av att hjälpa en anställd med en neuropsykiatrisk utredning som följs av handledning för cheferna och parallellt arbetar någon av våra organisationspsykologer med företaget eller gruppen som helhet. På så sätt har samtliga verksamhetsområden involverats i ett och samma uppdrag. – Det handlar mer om psykisk hälsa ur ett bredare perspektiv, menar Gun-

– Vi på Cereb gör allt vi kan för att så många som möjligt med ett neuropsykiatriskt funktionshinder ska få den hjälp som faktiskt finns, säger Gunnar Jakobsson, medicinskt ansvarig.

ari i år finns dock en möjlighet att söka privat vård oavsett var man bor i landet via det så kallade riksavtalet. Formerna för detta är inte helt klara ännu, men vi räknar med att det kommer att klargöras inom en snar framtid. – Behovet av utredning, diagnostisering och behandling är verkligen enormt stort, säger Martin Hammarström som samtidigt pekar på en positiv trend nämligen hjälpmedel. Teknikutvecklingen är enormt fascinerande och numera finns

mängder av appar och andra ”verktyg” som hjälper till i vardagen. Vi på Cereb gör allt vi kan för att så många som möjligt ska få den hjälp som faktiskt finns.

Skola på lika villkor – för barn och ungdomar neuropsykiatriska svårigheter!

15 APRIL 2015 HOTELL RIVAL STOCKHOLM

Komikapp erbjuder fungerande hjälpmedel som hjälper eleven att hålla sig alert för att klara skoldagen.

Huvudtalare: Christopher Gillberg

SITTA STILLA – är en utmaning för många barn som har

Moderator: Kattis Ahlström Mer information och anmälan: solhagakonferensen.se

SOVIT GOTT? Sömnsvårigheter är vanligt förkommande. Protac Bolltäcke hjälper! myror i brallan. Protac Bolldynan och Protac GroundMe erbjuder eleven rörelse som främjar koncentration.

SNART, OM EN STUND, STRAX Att kunna klockan är en sak men att förstå tiden är en annan. Time Timer ger eleven en känsla för tid! ORKA HELA DAGEN! Ge möjlighet till återhämting med Protac MyBaSe luftmadrass och Protac Sensit kramfåtölj.

GÖR MORGONDAGEN MENINGSFULL

komikapp.se

Solhaga gruppen

Stormhallsvägen 4, Varberg. 0340-66 68 70 Kontakta oss för ett skräddarsytt upplägg och kostnadsförslag på Komikapps föreläsning ”På lika villkor”. Besök vår nätbutik på komikapp.se.