Bilaga Biogas by Camilla Lindmark

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

ANNONS

Biogas Smarta energivalet som öppnar nya vägar

Biogas får hjulen att rulla SID 4–5

Jordberga Miljövänlig arbetshäst störst i stadsmiljö i Sverige SID 3

SID 5

Klimatsmart boende i världsklass SID 6–7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att …

… biogas är en förnybar energikälla som utvinns ur biologiskt material som bryts ned av mikroorganismer i en syrefri miljö.

… förbränning av biogas inte medför något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären. Dessutom ger förbränning av biogas väsentligt lägre utsläpp av stoft och partiklar än diesel.

Biogasen här för att stanna Den är inte bara en viktig del av vårt framtida energisystem – biogasen är också en betydelsefull del av vår vardag. Det rullar i dag drygt 50 000 gasfordon på våra vägar och det blir allt tätare mellan tankställena. Det produceras totalt motsvarande 1,7 TWh biogas vid landets 275 biogasanläggningar. Och det pågår ett antal spännande projekt med nya användningsområden för klimatsmart och miljövänlig biogas. Vi lever i en orolig värd med ett fortsatt stort beroende av importerade fossila bränslen. Biogasen görs lokalt och tar inte slut – råvaran finns här och nu och förnyas kontinuerligt. Därmed kan vi bli mindre beroende av energiimport från vår omvärld och samtidigt ta viktiga steg för att nå uppsatta klimatmål. I omställningen från fossilt till förnybart är biogasen en viktig del av lösningen. Det finns med andra ord all anledning att ta till vara den stora potential som produktion av biogas innebär. Inte bara för att vi därmed kan producera stora mängder förnybar energi som behövs i utfasningen av fossila bränslen – utan också för att en stark inhemsk biogasproduktion ger så mycket mer. Genom att producera biogas av matavfall, gödsel och restprodukter kan vi minska mängden avfall och reducera transportbehovet. Vi minskar också utsläppen av växthusgaser, partiklar och kväve samt, inte minst viktigt, vi bygger upp en kompetens som i sig kan vara en viktig exportvara. För att vi ska kunna ta till vara den potential som finns i biogasproduktionen gäller det dock att vi får till långsiktiga, stabila och förutsägbara spelregler när det gäller förnybar energi. Med långsiktighet och en utvidgning av stödet till ren förnybar energi i förhållande till smutsig fossil energi, kommer att vi att få se många fler anläggningar som den i Jordberga i Skåne – Sveriges största biogasanläggning – med koppling rakt ut på det svenska gasnätet. Den här tidningen bygger på resultatet av EU LIFE-projektet BIOGASSYS, där olika aspekter av svensk biogasproduktion och storskalig användning av biogas har belysts utifrån ett antal olika utgångspunkter. Med målet att uppmuntra beslutsfattare, entreprenörer och andra intressenter inom EU att öka produktionen och användningen av biogas ska projektet demonstrera ett hållbart biogassystem och erbjuda lösningar och metoder för att övervinna kritiska steg i biogasens livscykel. Per-Johan Wijk, Biogas Syd, projektledare BIOGASSYS Biogas Syd är en regional samverkansorganisation som arbetar för att främja produktion och användning av biogas i Skåne. Det görs genom samverkan med de deltagande organisationerna i diverse projekt.

Varför biogas? Hur ska vi ställa om från fossilt till förnybart? Och vilken roll kan

biogas spela i dagens och morgondagens hållbara energisystem? Desirée Grahn, verksamhetssamordnare på Biogas Syd, svarar här på sju grundläggande frågor om biogas: Text: Sven-E Lindberg | Foto: Gugge Zelander

Hur mycket biogas produceras i Sverige idag? Den sammanlagda mängden biogas som producerades i Sverige uppgick 2014 till cirka 1,7 TWh. Det räcker för att köra 8 000 biogas bussar ett varv runt jorden. Den största mängden biogas, cirka 40 procent, kom från reningsverk, 34 procent från samrötningsanlägg ningar, 14 procent från deponier och 7 procent från industrianlägg ningar. Småskalig biogasproduktion på gårdsnivå uppgick till 5 procent av den totala produktionen.

Finns det tillräckligt med avfall för att alla ska kunna köra biogasbil? Det har gjorts beräkningar som visar att vi, om vi samlar in allt matavfall i Sverige, kan producera biogas som motsvarar 100 miljoner liter bensin på ett år. Om vi utnyttjar den samlade biogaspotentialen från alla typer av biomassa räcker den för att producera biogas till 900 000 svenska bilar.

Vad är biogas? Biogas bildas vid rötning av biologiskt material som matavfall och gödsel. Biogasen produceras när det organiska materialet bryts ner i en syrefri rötning. Processen sker naturligt i magen hos exem pelvis kor och i sumpmarker – med den skillnaden att metangasen i en rötningsanläggning tas till vara och används som energi i stället för att gå ut som växthusgas. Biogas består huvudsakligen av metan, koldioxid samt mindre mängder föroreningar och restämnen.

Vad görs biogasen av? Sverige har valt en väg där vi producerar biogas av avfall och restprodukter i stället för att använda specialodlad energi gröda. Därmed kan vi använda den värdefulla jordbruksmarken till livsmedelsproduktion. Insamlingen av matavfall är en viktig nyckel till framgång för biogasproduktionen. I Sverige sker produktionen till 97 procent av restprodukter och avfall. Hur fungerar en biogas anläggning? I biogasanläggningen blandas råvarorna, som till exempel kan vara matavfall, gödsel och restpro dukter från livsmedelsindustrin, i en

Biogas Syd är projektledare för EU Life-finansierade projektet BIOGASSYS. Partners i BIOGASSYS är Malmö stad, Trelleborgs kommun, Lunds Universitet, WSP, E.ON, Biobränslebolaget och Biogas Syd. Vid frågor om innehållet, kontakta Daniel Skog, Malmö stad, 040-34 10 00, E-post: daniel.skog@malmo.se eller Desirée Grahn, E-post: desiree.grahn@biogassyd.se

procent av den biogas som produceras i Sverige kom mer från matavfall, avlopsslam och restprodukter. Det innebär att biogas är ett bränsle som görs av avfall.

7 snabba om biogas

En tidning från BIOGASSYS

www.biogassys.se

Foto: istockphoto

➜ Visste du att …

– Genom att satsa på biogasproduktion får vi inte bara förnybar energi, utan tar även hand om avfall och restprodukter på ett smart sätt – samt får energirik biogödsel på köpet, säger Desirée Grahn, verksamhetssamordnare på Biogas Syd.

mottagnings- och blandningstank. Substratet hettas upp till ungefär 70 grader under minst en timma för att inga bakterier ska följa med i den fortsatta processen. Därifrån pumpas substratet till en rötkammare där det rötas i ungefär en månad. Ur rötmassan utvinns bland annat rågas, som sedan går vidare till en uppgraderingsan läggning och renas från koldioxid. Gasen kan sedan gå ut i gasnätet eller användas i tankstationer för gasfordon. Restprodukten är tömd på energi men full av aktiva näringsämnen och kan användas som biogöd sel som kan ersätta konstgödsel. Biogödslet kan användas för att odla nytt i jordbruket – därmed är kretsloppet slutet.

Vilken roll kan biogas spela för energiförsörjningen? Det finns potential för en tiodubb ling av biogasproduktionen med dagens teknik. Då är biogasutvin ning av restprodukter från skogsin dustrin inte medräknade – där finns ytterligare potential på drygt 50 TWh per år, när förgasningstekni

ken för cellulosafibrer har vidare utvecklats. Därmed är biogasen en viktig del av lösningen på både dagens och morgondagens ut maningar när vi ska ställa om från fossil till förnybar energi.

Hur kan biogas hjälpa oss att nå klimatmålen? Den svenska regeringen har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska användningen av för nybar energi utgöra minst hälften av den totala energianvändningen 2020. För att nå dessa mål krävs kraft fulla satsningar på förnybar energi redan nu – och där är biogas ett energislag med stor potential på både kort och lång sikt. Biogas är ett förnybart bränsle som produce ras lokalt och förnyas hela tiden, till skillnad mot fossila bränslen som är en ändlig resurs som importe ras. Användning av biogas ger en väsentligt lägre miljö- och klimat påverkan än fossila bränslen med upp till 90 procent lägre koldioxid utsläpp.

Producerad av: Mediahuset Söderberg AB Projektledare: Anders Söderberg Redaktion: Sven-E Lindberg Formgivning: Camilla Lindmark Foto omslagsbild: Leif Johansson X-ray foto Repro: Bildrepro Sthlm AB Tryck: Mittmedia Print För bilagor kontakta: Anders Söderberg, Tel: 072-313 90 50, anders.soderberg@mediahusetsoderberg.se LIFE09 ENV/SE/000348

MEDIA HUSET SÖDERBERG

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att … ... man genom att odla mellangrödor som oljerättika, vitsenap, honungsört, bovete, grönråg, havre och hampa kraftigt kan öka mängden biogassubstrat genom att bruka marken när det normalt inte odlas livsmedel.

200

ANNONS

➜ Visste du att … miljoner kronor har hittills investerats i bio gasanläggningen på Jordberga. Anläggningen ägs av Swedish Biogas International, E.ON, Biobränslebolaget och Nordic Sugar.

… Biobränslebolaget, som är en av delägarna till Jordberga Biogas, bildades för tio år sedan av ett antal skånska gårdar. I bolaget ingår Jordberga, Näsbyholm, Skabersjö och Stora Markie samt Södra Åby lokalförening och Groba Systems.

På Jordberga produceras 110 GWh biogas per år i full drift – plus 150 000 ton högvärdig biogödsel. Råvaran är restprodukter från jordbruket och livsmedelsindustrin.

Full gas för största biogasanläggningen Sveriges största biogasanläggning. I Jordberga nordost

om Trelleborg ligger Sveriges största rötningsanläggning för produktion av biogas. Här tas 110 000 ton grönmassa från jordbruket i närområdet om hand och blir till biogas som används bland annat av Skånetrafikens bussar. Dessutom kan 150 000 ton högvärdigt biogödsel återföras till jordbruket varje år. Text: Sven-E Lindberg | Foto: Gugge Zelander, Biobränslebolaget

et fina med den här anläggningen är att vi i stor skala kan ta tillvara restprodukter som uppstår i jordbruket och återföra såväl bioenergi som biogödsel – och samtidigt bidra till att minska utsläppet av kväve och växthusgaser i vatten och luft, säger Torgil Johansson, ordförande för Skånska Biobränslebolaget, som är en av delägarna i Jordberga Biogas. Jordberga är inte bara Sveriges största biogasanläggning utan också den första som levererar uppgraderad biogas från jordbruket rakt in i det svenska gasstamnätet via en 19 kilometer lång pipeline. Därmed kan lokalt producerad biogas komma till nytta exempelvis för att driva bussar i den skånska lokaltrafiken – men även till andra användare av biogas. Som exempelvis de 50 000 bilister som idag körs på gas i Sverige.

– Det behövs långsiktiga spelregler för att stimulera utbyggnaden av biogasanläggningar, säger Torgil Johansson.

Outnyttjad potential – Det är en satsning som har gjorts med utgångspunkt i att det finns en stor outnyttjad potential av restprodukter från lantbruket som inte används samtidigt som vi behöver öka produktionen av förnybar energi och biogödsel för att vi ska kunna fasa ut fossila råvaror, säger Torgil Johansson. – Dessutom kan vi med den här typen av teknikutveckling skapa tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden. Vi är i dag fyra anställda på Jordberga – men vi skapar sysselsättning åt tio gånger så många i närområdet. Bakom Jordberga står Biobränslebolaget, som bildats av ett antal skånska gårdar, tillsammans med Swedish Biogas International, E.ON och Nordic Sugar. Anläggningen har gått i drygt två år och sattes i full drift i april 2014. – Mycket utveckling har skett längs vägen, men i dag kör vi pro-

– Med den här anläggningen producerar vi inte bara biogas och biogödsel, utan bidrar även till teknikutveckling och nya jobb, säger Torgil Johansson på Skånska Biobränslebolaget, en av delägarna i Jordberga Biogas, Sveriges största biogasanläggning.

cessen dygnet om 365 dagar om året och det fungerar fantastiskt bra, säger Torgil Johansson. Dels för att vi har med oss en gedigen kompetens från lantbruket i bolaget, dels för att vi i samarbetet med de övriga aktörerna och via projekt som BIOGASSYS har lyckats sammanföra kompetenser från olika områden på ett mycket lyckat sätt. Vi har lärt av varandra, helt enkelt. Storskalig drift Det är en imponerande anläggning som reser sig mitt på slätten i anslutning till det gamla sockerbruket i Jordberga. Här finns fyra plansilos som rymmer 80 000 ton grönmassa – det motsvarar nästan ett års förbrukning – plus stora silos för överblivet spannmål. I tre parallella linjer kan grönmassan sedan rötas i två steg innan gasen tas om hand och uppgraderas. Restmassan lagras sedan i fem stora biogödsellager om vardera närmare 5 000 kubikmeter. – Vi valde att satsa på en storskalig process, helt enkelt för att det är nödvändigt om det ska gå att få ekonomi i anläggningen, säger Torgil Johansson. Samtidigt var det förstås en utmaning, eftersom det inte finns något liknande i samma skala i Sverige. I dag produceras 110 GWh biogas per år. Det motsvarar mer än 11 miljoner liter bensin. Samtidigt kan 150 000 ton högvärdigt biogödsel återföras till skånska jordar. Testar mellangrödor Råvaran utgörs i huvudsak av restprodukter från jordbruket. Det kan handla om betblast och skadade betor eller majs och säd som inte håller måttet för att säljas. – Men vi testar också att tillsammans med SLU i Alnarp att använda mellangrödor som biogas-

substrat, berättar Torgil Johansson. Det innebär att vi sår exempelvis oljerättika eller vitsenap på jorden direkt efter ordinarie skörd, alltså under den period när jorden annars hade legat svart. Därmed kan vi fånga upp kväve och metan som i stället för att komma ut i vatten och luft kan användas i produktionen av biogödsel och biogas. Stort intresse Totalt bidrar produktionen vid biogasanläggningen i Jordberga till en koldioxidreduktion på motsvarande 30 000 ton per år. Det är lika mycket som hela Trelleborgs kommun ska spara in fram till 2020. – Men vi hoppas framöver kunna ta ett steg till genom att ta tillvara koldioxiden från processen och återföra den i exempelvis tomatodlingar. Samtidigt finns stora möjligheter att bygga ut processen så att vi kan ta emot fler typer av biomassa i framtiden, säger Torgil Johansson, som i princip varje vecka tar emot studiebesök på anläggningen i Jordberga. – Intresset är stort och vi vill gärna visa för fler att det här är ett koncept som fungerar även i stor skala. Därför satsar vi mycket på utbildning och kunskapsspridning – här kan ju alla se att det verkligen fungerar. Det som saknas nu är konkreta och långsiktiga mål och förutsägbara regler och villkor från statens sida, så att vi kan fortsätta utveckla biogasen som energikälla och som del i ett större hållbart kretslopp. Tekniken och kompetensen finns och kan vi få till exempelvis skattebefrielse för ett antal år framöver samt någon form av investeringsbidrag för den här typen av anläggningar kan biogasen bli en viktig del av lösningen på de utmaningar vi står inför på miljöoch klimatområdet.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att …

... fordonsgasen under 2014 ersatte bensin och diesel motsvarande cirka 110 000 person bilar. Det innebär att utsläppen av koldioxid minskade med 225 000 ton under perioden!

... du numera tankar fordonsgas i kilo i stället för normalkubikmeter. 1 normalkubikmeter väger cirka 0.75 kilo.

Vad får du i tanken? Allt fler svenskar väljer att köra på gas. Men vad får du i tanken på tankstationen? Och vad betyder det för miljön att byta ut bensin- eller dieselbilen mot en gasbil? 2014 producerades och användes rekordmycket fordonsgas i Sverige. Försäljningen av fordonsgas ökade med åtta procent under 2014. Därmed fortsätter utvecklingen från de senaste åren, där fordonsgasen utgör en allt större andel av den totala drivmedelsförsäljningen. Att byta ut den bensin- eller dieseldrivna bilen mot en gasbil innebär stora fördelar för miljön, särskilt vid körning på biogas. Med fossil naturgas i tanken minskar utsläppen av koldioxid med 23 procent per energienhet – med biogas hela 93 procent. Dessutom är utsläppen av kväveoxider och partiklar väsentligt lägre vid gasdrift. Allt mer biogas Men vad får vi då i tanken när vi fyller fordonsgas? Det svenska gasnätet rymmer i dag en blandning av naturgas och biogas. Under 2014 utgjordes närmare två tredjedelar av all fordonsgas av förnybar och miljövänlig biogas. Den som vill köra optimalt miljövänligt kan köpa produkter som garanterar att det förs in lika mycket biogas i systemet som du tankar. Det innebär att gasen vid det enskilda tankstället kan innehålla olika mycket biogas – men genom att välja miljömärkt bidrar du aktivt till att motsvarande mängd biogas som du tankar förs in i gasnätet. Allt enligt samma princip som när du köper miljömärkt el. Består av metan Fordonsgasen består till största delen av metan. Naturgasen är ett fossilt bränsle, biogasen ett förnybart. Båda har ungefär samma energiinnehåll per kilo och kan blandas i gasnätet. Biogasen produceras i huvudsak av biologiskt avfall och gödsel. För närvarande finns omkring 270 anläggningar för produktion av biogas i Sverige och fler planeras. Därmed kan också andelen biogas i fordonsgasnätet öka. Under 2014 såldes 123 miljoner kilo fordonsgas (1 613 GWh). Av detta var ungefär 75 miljoner kilo biogas. Användningen av fordonsgas bidrog under 2014 till att utsläppen av koldioxid minskade med 225 000 ton. Något som bidrar till både bättre miljö i städerna och minskad påverkan på klimatet.

Allt fler tankställen ➜ Utbyggnaden av tankställen för fordonsgas fort sätter – och idag finns ett väl utbyggt nät i hela södra och mellersta Sverige. Längre norrut pågår utbyggna den framförallt längs de större vägarna och i de större städerna. ➜ Totalt finns i dag drygt 155 tankställen för for donsgas – plus ett drygt 60-tal slutna tankställen som används av företag och verksamheter. Det innebär att räckvidden inte är ett problem och att den som vill köra enbart på gas kan göra det.

50 102

gasfordon fanns det i Sverige vid årsskiftet 2014/2015. Försäljningen av gasbilar och gas drivna bussar väntas fortsätta öka.

Allt fler fordon rullar på biogas 50 000 bilar och drygt 150 tankställen. Allt fler kör gasbilar – och biogas utgör

en allt större del av det vi tankar i våra bilar. I dag finns omkring 50 000 gasbilar i Sverige och ungefär 60 procent av den gas som används är klimatvänlig biogas. Text: Sven-E Lindberg | Foto: Gugge Zelander

i är nu i en situation där gasbilarna på allvar är ett alternativ till bensin- och dieseldrivna fordon, säger Staffan Johannesson, affärsutvecklare på E.ON Gas, själv med ett förflutet i fordonsindustrin. – Motorerna har blivit allt bättre, vi har fler tankställen än någonsin för gasbilar, andelen biogas i gassystemet ökar stadigt och det finns en växande miljö- och klimatmedvetenhet som gör att fler privatpersoner och företag intresserar sig för alternativ till bensin och diesel. Det gör gasdrift attraktivt ur många aspekter. En annan faktor som driver på utvecklingen är att priset på gasbilar har sjunkit på senare tid. Tidigare kunde en gasbil kosta uppåt 40 000 kronor mer än en motsvarande dieseldriven bil, men i dag kostar en gasbil ungefär lika mycket som en dieselbil. – Vi har i dag en mogen marknad där det mesta är på plats för en fortsatt stark tillväxt och vi ser en stor utvecklingspotential för gasdrift med en ökad andel biogas i systemet, säger Staffan Johannesson på E.ON. Fortsatt utbyggnad E.ON Gas är i dag den ledande aktören på marknaden och är ensam om att täcka in hela kedjan från produktion till tankning och är den största enskilda upphandlaren av biogas i Sverige. Totalt finns 150 tankstationer i Sverige och E.ON har 44 av dem – den senaste invigdes nyligen i Huddinge. – Det finns i dag en bra täckning i södra Sverige upp till i höjd med Uppsala, säger Staffan Johannesson. Men vi hoppas på en fortsatt utbyggnad av tankinfrastrukturen även norrut framöver, och jobbar för att förtäta tankstationsnätet ytterligare i södra Sverige. Inom ramen för projektet BIOGASSYS har E.ON studerat olika användningsområden och affärsmodeller för biogas. – I dag ser vi biogas och el som de viktigaste alternativen till bensin och diesel på fordonssidan, säger Staffan Johannesson. På längre sikt ser vi också möjligheter att kundernas intresse kan växa för att använda biogas till värme, särskilt för fastigheter som ligger i anslutning till ett befintligt gasnät. Men i närtid är det framförallt på fordonssidan vi ser att biogasen kommer att användas till.

Malmöexpressen rullar nu mellan Stenkällan och Västra Hamnen i Malmö. De 24 meter långa bussarna är effektiva, tysta och klimatsmarta. Bussmodellen är en av världens första hybrider som går på el med en gasmotor som laddar batterierna.

Stort intresse i kollektivtrafiken Hos kommuner och regioner/ landsting som driver kollektivtrafik finns redan i dag ett stort intresse för biogas, såväl för att driva bussar som när det gäller drift av lastbilar och personbilar som används i verksamheten. – Kommunerna har ett ökat fokus på avfallsproblematiken och fokuserar i allt högre grad på att nå ambitiösa miljö- och klimatmål och med det följer ett ökat intresse för gasdrift. Biogas kan ju utvinnas ur avfall och därmed kan man skapa lokala kretslopp på ett väldigt bra sätt, samtidigt som biogasen ur miljö- och klimatsynpunkt ger stora fördelar. Men även från privatpersoner ökar intresset för gasbilar vilket är viktigt speciellt ur är viktigt för att andrahandsmarknaden för gasbilar utvecklas. – Eftersom en begagnad gasbil är prisvärd, säker och miljövänlig jobbar vi speciellt för att yngre som valt att inte ha bil av miljö- och klimatskäl skall hitta de begagnade gasbilarna den dag de bildar familj och inser att de behöver en bil, trots allt. Behövs långsiktiga spelregler En utmaning för branschen och alla som vill köra på gas är att det saknas långsiktiga spelregler från statligt håll när det gäller beskattning och subventioner av biogas. – För att växla upp användningen i stor skala behövs hållbara spelregler som gör att fler vågar investera i biogasproduktion och satsa på biogasfordon. I övrigt finns alla pusselbitar på plats. Fordonsindustrin satsar stort på att utveckla nya och bättre motorer hela

tiden, infrastrukturen för laddning byggs ut successivt och det finns ett stort intresse hos bilister för att köra på gas. Staffan Johannesson har själv kört gasbil i snart 15 år och kan inte tänka sig att gå tillbaka till bensin- eller dieseldrift. – En anledning är säkert att jag är yrkesskadad efter att ha arbetat med gas så länge, men den viktigaste drivkraften är ändå att jag varje gång jag tankar faktiskt kan känna att jag gör ett bra val för miljön och klimatet. Den drivkraften ska vi absolut inte underskatta.

fakta om fordonsgas ✔ Fordonsgas kan bestå av fossil naturgas eller förnybar biogas. I dag utgörs ungefär 60 procent av all fordonsgas av biogas. ✔ Gasbilar belastar miljö och klimat betydligt mindre än bensin- och dieselbilar. Biogas ger exempelvis 90 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. ✔ Gasmotorerna är i dag lika säkra och hållbara som andra motorer. Gastankarna är säker ställda att hålla minst 20 år. ✔ I dag finns det också pro dukter på marknaden där du betalar lite extra för att köra på 100 procent biogas. Systemet fungerar som miljömärkt el, att leverantören garanterar att föra in motsvarande mängd förnybart bränsle i systemet som du tankar.

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

ANNONS

har mycket låga nivåer svavel, i princip inga aromatiska kolväten och dessutom bildas mindre sot (partiklar) och kväveoxider vid

förbränningen jämfört med diesel. Kort sagt blir stadsluften mer hälsosam att andas om bensin- och dieselbilar ersätts med gasbilar.

Foto: istockphoto

Hälsoaspekter: • Både biogas och naturgas har fördelen att de orsakar mindre utsläpp av farliga emis sioner som orsakar hälsoproblem. Fordonsgas

Malmö stad testar just nu en biogastraktor och resultaten hittills är mycket goda. Traktorn fungerar lika bra som en dieseltraktor, men släpper ut väsentligt mindre koldioxid och partiklar.

Biogastraktorn en pålitlig arbetshäst Biogastraktor. Omkring 50 000 personbilar körs i dag på gas och

i kollektivtrafiken går drygt 2 000 bussar på gas. Men när det gäller gastraktorer finns bara en handfull i drift – trots att biogas har stora fördelar jämfört med exempelvis diesel när det gäller traktorer som körs i jordbruket, i kommunala verksamheter och inom byggindustrin. Text: Sven-E Lindberg | Foto: Gugge Zelander

roblemet är inte biogasen eller gasdriften i sig, den är utmärkt på alla sätt och vis, eftersom gasdrift ger betydande miljö- och klimatfördelar jämfört med exempelvis diesel, säger Mats Lundkvist, affärsutvecklare på Malmö stad. – Den stora utmaningen är att det regelverk som finns i dag för arbetsmaskiner inte alls är anpassat för exempelvis biogasdrift och att utbudet av gasdrivna traktorer och arbetsmaskiner med gasdrift fortfarande är begränsat.

Jan Andersson, Malmö stad.

teknik. I stadens egna verksamheter körs arbetsmaskiner på biodiesel, el och biogas/naturgas. – Det finns inget standardbränsle som passar för alla sammanhang, utan vi försöker hitta bästa möjliga lösning utifrån stadens miljökrav och de krav som ställs på maskinen för att den ska fungera i verksamheten. Och då kan valet bli olika beroende på vad maskinen ska användas till och vilket utbud det finns på marknaden. Nappade direkt Mats Lundkvist har länge velat testa en gastraktor som komplement till de dieseldrivna traktorer som används i dag för allt från gatsopning till snöröjning och avfallshantering.

Malmö i framkant Malmö ligger sedan länge i framkant när det gäller att testa och implementera miljö- och klimatvänlig

– Problemet har varit att hitta gastraktorer över huvud taget. Därför nappade vi direkt när finska Valtra gick ut med att de på prov skulle konvertera fem traktorer i Sverige, säger Mats Lundkvist. Malmö stad lyckades få leasa en av dessa och den har nu gått i ett och ett halvt år – vilket är halvvägs in i leasingtiden. – Det brukar alltid uppstå en del problem när man går in i drift med nya drivmedel, men biogastraktorn har fungerat fantastiskt bra, säger Mats Lundkvist. Den går sju dagar i veckan och har gått över 1 000 timmar utan några som helst problem. Våra förare tycker inte att det är någon större skillnad jämfört med att köra på diesel - mer än att utsläppen är betydligt renare. Stora fördelar Tankningen är inte heller något problem. Det finns i dag sju tankstationer för gas runtom i Malmö och andelen biogas i det svenska gasnätet ligger på drygt 60 procent. – Drifttiden svarar upp mot våra behov och vi ser stora fördelar med

gasdrift, särskilt i centrala stan där vi vill hålla nere utsläppen så mycket vi kan. Därför använder vi gastraktorn med en sopmaskin bak på för körning i centrala Malmö. Men den fungerar utmärkt även i vinterdrift. Den stora utmaningen när det gäller traktorer som ska köras på biogas är att det fortfarande saknas ett regelverk för registrering av arbetsfordon med gasdrift och att det inte finns några långsiktiga modeller för beskattning och subventioner av exempelvis biogas, understryker Mats Lundkvist. – Det bromsar upp utvecklingen och det är beklagligt, eftersom biogasen är ett bra och rent alternativ till exempelvis diesel. Dessutom har vi ju gott om råvara och ett väl utbyggt nät av tankstationer för gas – så allt är egentligen på plats. Med lite utveckling av modellerna, bland annat med automatväxellåda och gärna fler lite mindre modeller som passar för stadstrafik, så ser jag stora möjligheter för att vi kommer att köra fler traktorer på biogas i Malmö.

➜ Fem sanningar om biogas

Biogas är bland det mest klimatsmarta förnybara drivmedlet på marknaden. Biogas från avfall ger ur ett livscykelperspektiv, där man tittar på all klimat påverkan från produk tion till användning, en minskning av utsläpp av klimatpåverkande gaser

på cirka 90 procent. Produceras biogas från gödsel kan man i vissa fall få till och med ett neg ativt utsläpp, eftersom man dels fångar upp den metan som produceras naturligt i en gödselstack, dels ersätter ett fossilt drivmedel. Ur produktion sprocessen av biogas får

man även en biogödsel som kan ersätta konst gödsel och som återför näringsämnena i marken. Det bidrar till systemets förträfflighet. Gasbil är inte dyrare i inköp. En ny gasbil kostade tidigare mer i inköp jäm fört med motsvarande

bensin eller dieselbil, i dagsläget är prisnivån ungefär densamma. Bensin är lättare att antända än gas. Metangasen som tankas i bilen har en högre antändningstem peratur än bensin och har dessutom en lägre densitet än luft, vilket gör

att metan sticker upp i atmosfären. Bensinångor är tyngre än luft och lägger sig längs med marken. Gasbil som tjänste bil betyder att du har 40 procent rab att på förmånsvärdet. Till och med 2016 finns det en rabatt för alla miljö

bilar, som ger 40 procent rabatt på förmånsvärdet. Eftersom bränslet också är billigt betyder det att biogas är en bra affär. Råvaran finns här och nu. Biogas kan utvinnas av allt från avfall till restprodukter från jord- och skogsbruk. Dessutom finns stora

möjligheter att odla mel langrödor under den tid jorden ligger outnyt tjad mellan ordinarie växtperioder. Sverige kan därmed vara i hög grad självförsörjande när det gäller råvara till biogas – utan att vi behöver använda livsmedel till bränsleproduktion.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

Klimatsmart boende i världsklass Hållbarheten. Tomasz och Charlotta har inte bara hittat sitt

drömboende på bästa läge i Västra Hamnen i Malmö – de bor också i Sveriges kanske miljösmartaste flerfamiljshus. Ett hus där det finns ultramoderna kökslösningar, öppen spis, orangeri, egen uteplats, pool och bastu. Allt drivs med förnybar energi – med biogas som en huvudingrediens. Text: Sven-E Lindberg | Foto: Gugge Zelander

et känns fantastiskt att kunna bo så här bra och samtidigt kunna leva utan att belasta miljön och klimatet i onödan, säger Tomasz Dziechciowski och Charlotta Ifwer när de visar runt i sin unika lägenhet i Västra Hamnen i Malmö. – Det fina är att man på ett så bra sätt har lyckats kombinera en spännande och trivsam boendemiljö med ett högteknologiskt miljötänk utan att det känns som att det begränsar oss i vardagen. Tvärtom, här är det enkelt att göra rätt.

”Biogasen ger ett behagligt inomhusklimat.”

Bor i ett testlabb Huset de bor i ägs av energiföretaget E.ON och är, kan man säga, ett fullskalelaboratorium för en hållbar livsstil. I de sju lägenheterna (varav en används som demonstrationslägenhet) testas olika klimatsmarta lösningar för allt från uppvärmning och avfallshantering till egen produktion och lagring av

På taket till E.ON:s Hållbarheten finns både solpaneler och vindkraftverk. Energin används både i hushållen och för att värma 20-meterspoolen.

energi samt tankning och laddning av el- och gasfordon i direkt anslutning till lägenheten. Till varje lägenhet hör en gas- eller elbil, en elcykel/elmoped samt, när så behövs, möjlighet att använda större miljöbilar via SunFleet. På taket till huset finns solpaneler och ett vindkraftverk som är kopplade till en ackumulatortank respektive ett batteripack för att lagra energin i fastigheten. – Här finns i princip allt som behövs för att leva klimatsmart i vardagen samlat under ett tak, men med olika lösningar i lägenheterna, säger Tomasz. Vi har exempelvis en elbil utanför vårt hus, medan grannen kör på gas. Öppen gasspis Tomasz och Charlottas lägenhet värms med hjälp av en gasvärmepump och elementen är nedsänkta i golvet framför de stora glaspartierna mot gatan och innergården. – Man tänker över huvud taget inte på att de drivs med gas, förklarar Tomasz. Det är bara när de går igång det kan höras små knäppningar. Och det är bara när vi eldar i den öppna gasspisen i orangeriet som vi påminns om gasdriften – och det är bara trevligt och trivsamt. Energin från solpanelerna på taket används bland annat till att värma poolen på sommaren och på vintern leds överskottsenergin ut i slingor under gatan för att smälta undan snö och is. – Det är visserligen sällan snö någon längre tid här i Skåne, men när vi haft det så har gatan varit fri från snö. Charlotta och Thomas lägenhet har också en direktkoppling till en av solpanelerna på taket. – Därmed känns det som att vi har hela kretsloppet på plats. Vi är inte bara energikonsumenter, utan producerar också el. Och även om det inte ger några stora pengar tillbaka, så känns det ändå bra att kunna bidra till energisystemet, inte bara ta ut. Är med och gör skillnad Tomasz har bott i Hållbarheten i

Tomasz och Charlotta stortrivs i sin lägenhet i miljöhuset Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö. Från soffan i vardagsrummet kan de se Turning Torso, men också njuta av värmen från gasbrasan och grönskan från det egna orangeriet.

Västra Hamnen i drygt två år, medan Charlotta flyttade in sommaren 2014. Båda stortrivs, inte bara med lägenheten och läget, utan också för att de känner att de är med och gör skillnad för miljön och klimatet. – Skälet till att jag sökte mig hit från början var att jag bodde i ett miljöhus när jag gick på läkarutbildningen i Umeå, berättar Tomasz. Vi tog bland annat hand om matavfallet som gick till biogasproduktion – och där någonstans väckte mitt intresse för att leva hållbart på allvar. När E.ON gick ut och sökte hyresgäster som ville delta i projektet med Hållbarheten i VästraHamnen var Tomasz på väg tillbaka till Malmö – och han var inte sen med att anmäla sitt intresse. Han fick chansen att komma och titta på lägenheten tillsammans med ett 30-tal andra intresserade. Blev helt knockad – Jag blev helt knockad, dels av lägenheten i sig, dels av alla smarta lösningar. Och jag hade turen att få hyra just den lägenhet jag tittade på. Det kändes som en fantastisk chans att få vara med och utvärdera och utveckla nya lösningar för hur vi kan leva ännu mer miljöoch klimatsmart. Att bo i ett teknikspäckat hus med ett hundratal mätpunkter i varje lägenhet och en mängd olika, nya tekniska lösningar har gått

över förväntan, menar Charlotta och Tomasz. – Har vi överraskats har det snarast varit åt det positiva hållet, men om det uppstått problem så har de gått att lösa tack vare en bra dialog med E.ON. Men bra kan alltid kan bli bättre. – Det finns exempelvis saker i styrningen av systemen som skulle kunna göras enklare och mer överskådliga, men som helhet fungerar det jättebra. Med inspiration från Chile Den som hälsar på hos Charlotta och Tomasz slås inte i första hand av att huset är fullt av klimatsmart teknik, utan framförallt av rymden, ljuset och det behagliga inomhusklimatet. – Lägenheten har hämtat inspiration från Chile med ett behagligt klimat och mycket grönska både inomhus och utomhus, säger Charlotta. På andra våningen mot gatan ligger ett orangeri med en öppen gasspis och massor av gröna växter och innanför ligger vardagsrummet med hörnsoffan nedsänkt i golvet och bokhyllan inbyggd i väggen. – Det skapar en väldigt speciell miljö och här finns verkligen allt man kan önska sig. Möjligen med undantag för förvaringsutrymmen – där har tekniken som gömmer sig bakom väggarna tagit en del av det utrymme där det skulle ha varit

fakta om Hållbarheten ✔ Huset är ritat av Cord Siegel och ägs av E.ON. I fastigheten finns sju lägenheter, varav en är demonstrationslägenhet.

Lägenheten som Char lotta och Tomasz bor i är på 130 kvm och värms med hjälp av en gasvär mepump och nedsänka

element utmed fönstren. Även köksspisen drivs med gas, liksom den öppna spisen i orangeriet. Till lägenheten är även en

solfångare kopplad. ✔ Carporten har en laddplats för elbil samt elcykel. I grannlägenheten finns en tankstation för

biogas i direkt anslutning till fastigheten. I marken finns slingor som värms av överskottsenergi från solfångarna på taket.

✔ Uteplatsen inramas av tät grönska och har en anslutning för gasgrill. I anslutning till uteplatsen ligger också en pool som

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

ANNONS

Tankar gas hemma vid bostaden Text: Sven-E Lindberg

En av de mest uppskattade lösningarna i kvarteret Hållbarheten i Västra Hamnen är möjligheten att ladda/tanka bilen direkt utanför porten. Laddstolpar för elbilar finns i flera av lägenheterna – men det går också att tanka biogas på garageuppfarten för en familj som kör biogasbil. garderober. Men vi har lärt oss leva med lite färre saker – och det är väl bra i sig. Inget matavfall i köket I det öppna köket finns en stor köksö med en inbyggd gasspis som kan nås från två håll. – Vi gillar båda att laga mat, så här står vi rätt ofta och hjälps åt, både när vi lagar mat till oss själva och när vi har gäster, säger Charlotta. Och avfallskvarnen vid vasken är en annan smart detalj. Här kan vi mala ner allt matavfall direkt och sedan pumpas allt rakt ut i miljöhuset, för vidare transport till biogasproduktion. Det innebär att vi aldrig behöver hantera illaluktande matavfall i lägenheten. Andra praktiska finesser är en centraldammsugare som också är kopplad till en behållare i miljöhuset och möjligheter att båda basta och bada i den 20 meter långa utomhuspoolen. – Eftersom vi bara är sex hyresgäster i huset är det ungefär som att bo i hus, det finns gott om plats och vi behöver inte trängas, men kan ändå ha glädje av gemenskapen i huset, förklarar Tomasz. Styr från appen Via en speciell app i mobilen och surfplattan kan Charlotta och Tomasz övervaka informationen från den omkring 100 mätpunkterna

värms med hjälp av solen ergi och en eldriven bastu. ✔ På taket finns solcel ler som producerar el till lägenheterna. Solfångarna

Med hjälp av en speciell app kan Tomasz och Charlotta styra allt från inomhusvärme till att se hur mycket gas spisen förbrukar.

och styra allt från inomhustemperatur till att kolla gasförbrukningen i köket. – Appen är en dröm för en tekniknörd och här finns massor av information, säger Tomasz. Vi kan läsa av hur mycket gas vi har använt för att laga mat, se om kaffekokaren är på eller står på stand by-läge och ställa in olika temperaturer i olika rum under olika delar av dygnet. Och via appen kan vi också se till att bilen och cykeln

värmer vattnet i poolen och lägenheterna. På taket finns också ett vindkraft verk som är kopplat till en av lägenheterna.

laddas på natten, när elen är som billigast. I dag har Charlotta och Tomasz rabatt på hyran och tillgång till elbil och elcykel som kompensation för att de är "testpiloter" i Hållbarheten. Vad som händer när projekttiden är över om ungefär ett år vet de inte. – Men att gå tillbaka till ett "vanligt" boende skulle vara oerhört svårt. Det här blir ett sätt att leva – och då kan man inte bara kliva tillbaka.

– Vi vill testa ett koncept där man utnyttjar närheten till befintliga gasnät för att tanka gas i direkt anslutning till exempelvis bostaden eller en plats där bilen står en lite längre tid, säger Staffan Johannesson, affärsutvecklingschef på E.ON Gas Sverige. I och med att tankningen kan ske under längre tid behöver trycket i pumpen inte vara lika högt. För kunden innebär det att bilen kan sättas på tankning när man kommer hem från jobbet och kan köras i väg fulltankad nästa morgon. – Det finns ett antal trösklar för att vi ska kunna rulla ut det här i lite större skala, säger Staffan Johannesson. Dels måste vi ha ett bra koncept med rätt teknik, dels måste vi ha en fungerande affärsmodell. samtidigt måste vi som leverantör kunna säkerställa att gasen verkligen används som ”Kan komdrivmedel och inte på något an- plettera nat sätt, eftersom ordinarie skattesatserna tankstälskiljer sig berolen.” ende på användningsområde. Förutsättningarna för att kunna tanka gas hemma är också närhet till ett befintligt gasnät. – Vi ser det som ett intressant nischkoncept som ett komplement till de ordinarie tankställena med högre tryck i pumparna. Och vi har gasnät i stora delar av landet, inte bara längs det stora naturgasnätet, utan det finns också lokala biogasnät i flera städer som Kristianstad, Skövde, Norrköping och Stockholm där det här kan vara intressant.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att …

… om vi gör biogas av allt matavfall som genereras i Sverige under ett år så kan vi ersätta motsvarande 100 miljoner liter bensin.

… mängden matavfall som källsortera des ökade med 11 kilo per person under 2014 i Malmö. Restavfallet var också renare än någon gång tidigare – Malmöborna har aldrig tidigare källsorterat så bra.

➜ Visste du att … kilo matavfall genererar vi i genomsnitt per person och år i Sverige. En allt större andel av detta matavfall behandlas biologiskt för att producera biogas och biogödsel.

… det finns ett tydligt samband mellan hur mycket matavfall vi käll sorterar och hur duktiga vi är på att sortera ut andra fraktioner i soporna.

Foto: istockphoto

Stor potential för gasvärmepumpar Gasdriven värmepump. Gas har stor potential inte bara som fordonsbränsle,

utan i hög grad också för uppvärmning av bostäder och lokaler. I Malmö har Sveriges första gasvärmepump med absorptionsteknik installerats på ett dagcenter i Limhamns gamla brandstation – med lovande resultat. Text: Sven-E Lindberg | Foto: Ewa Levau

Inom ramen för BIOGASSYS-projektet har malmöborna fått information om hur matavfall kan bli biogas. Kampanjerna har ökat medvetenheten om sambandet mellan matavfall och biogas.

Allt fler sorterar sitt matavfall Vi blir allt bättre på att ta till vara våra matrester. I Malmö källsorterades 2014 drygt 36 procent av allt matavfall. Av de cirka 10 000 ton mat som samlades in producerades stora mängder miljövänlig biogas som exempelvis används för att driva Skånetrafikens bussar. – Det visar att vi alla med enkla insatser i vardagen kan vara med och göra skillnad, säger Daniel Skog, kommunikatör på miljöförvaltningen i Malmö för BIOGASSYS. Genom att lägga matavfallet i den bruna papperspåsen istället för i den vanliga soppåsen bidrar vi både till en bättre miljö i våra städer och en minskad klimatpåverkan. Regeringens mål är att vi senast 2020 ska kunna utvinna energi ur minst 40 procent av allt matavfall i landet. Malmö är en av flera kommuner som har valt att sätta upp mer ambitiösa mål. Senast under 2015 ska 40 procent av allt matavfall källsorteras i Malmö – och mycket talar för att det målet uppnås under året. Räcker till alla bussar – Det är en utveckling vi har anledning att vara stolta över, säger Daniel Skog. Nästan alla hushåll i Malmö och grannkommunen Burlöv har i dag möjlighet att källsortera matavfall och allt fler gör det. Däremot är det fortfarande bara drygt 40 procent av företagen som sorterar ut matavfallet. Dispenserna löper i de flesta fall ut under 2015. – Det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i matavfallet, säger Daniel Skog. Tar vi tillvara allt matavfall och avloppsslam kan vi försörja hela Malmös stadsbusstrafik med biogas. Därmed kan vi ersätta smutsiga fossila bränslen med ett rent och förnybart drivmedel som biogas. Och på köpet får vi stora mängder värdefull biogödsel som kan användas i jordbruket. Matavfallet spelar nyckelroll Matavfallet spelar, förklarar Daniel Skog, en nyckelroll i omställningen från fossila till förnybara bränslen. – Det är en resurs som finns nära och är lätt tillgänglig och vi har etablerade och väl fungerande metoder för att ta hand om matavfallet på biologisk väg med rötning och processer för uppgradering till biogas. Dessutom finns i dag en bra infrastruktur för att tanka biogas. Allt finns med andra ord på plats – nu gäller det bara att utnyttja potentialen fullt ut.

et är en effektiv och driftsäker teknik och vi tar med oss många nyttiga erfarenheter från det här projektet, säger Joannis Ververidis, driftingenjör på Stadsfastigheter i Malmö och ansvarig för installationen av gasvärmepumpen på dagcentret i Limhamn. Stadsfastigheter har gaspannor i ett 70-tal fastigheter i Malmö och när det för tre år sedan var dags att byta ut den gamla och inte särskilt energieffektiva gaspannan på gamla brandstationen i Limhamn så var tanken att försöka hitta en mer effektiv uppvärmning baserad på gas. Valet föll på en gasvärmepump baserad på absorptionsteknik. Utformningen och utvärderingen av installationen har sedan gjorts tillsammans med bland andra E.ON inom ramen för projektet BIOGASSYS. Beprövad teknik – Med den gamla sortens gaspannor kunde vi som bäst komma upp till en verkningsgrad på 80-90 procent, men redan från start låg vi på omkring 120 procent med gasvärmepumpen, berättar Joannis Ververidis. Sedan dess har vi justerat och anpassat efterhand och 2014 låg vi på en genomsnittlig verkningsgrad på 136 procent. Men vi räknar med att nå ytterligare en bit när vi installerar ett nytt styrsystem senare i vår. Ute i Europa används gas för uppvärmning i stor skala, men i Sverige har marknaden varit mer avvaktande. Detta trots att uppvärmning med kondenserande gaspannor länge har ansetts vara det fossila uppvärmningsalternativ som ger lägst miljöpåverkan – och trots att det finns ett väl utbyggt gasnät i Sverige. Ett gasnät som inte bara används för fossil naturgas utan där gasen i allt större utsträckning består av inblandad miljö- och klimatvänlig biogas. Ökande intresse – Vi ser ett ökande intresse för alternativa uppvärmningsmetoder som både är effektiva och kan drivas med förnybar energi, särskilt från kunder med lite större fastigheter, säger Theo Blom, affärsutvecklare på E.ON Gas Sverige. – Gasvärmepumpar har många fördelar. Verkningsgraden är hög, drift- och underhållskostnaderna

– Med gasvärmepumpen kommer vi upp i en verkningsgrad på 130–140 procent, säger Joannis Ververidis på Malmö stad.

är låga och det är ett miljö- och klimatmässigt intressant alternativ, eftersom gasvärmepumpen kan köras både på fossil naturgas och klimatvänlig biogas. Först i sitt slag I en fastighet som den i Limhamn där det redan finns anslutning till gasnätet och där uttaget av varmvatten är begränsat är gasvärmepumpen ett överlägset alternativ för uppvärmning, menar Theo Blom på E.ON. – Den tidigare gaspannan som fanns i fastigheten hade en effekt på 160 kW och en relativt låg verkningsgrad, men i dag klarar man uppvärmningen med en gasvärmepump på 36 kW och en kondenserande gaspanna på 80 kW, där gasvärmepumpen levererar 90 procent av värmen. Gasvärmepumpen har en verkningsgrad på mellan 130 och 140 procent med potential på ända upp till 170 procent. Det innebär en kraftfull energieffektivisering samtidigt som man öppnar för koldioxidneutral drift med biogas. Stora fördelar Joannis Ververidis på Malmö stadsfastigheter ser också stora fördelar med användning av gasvärmepumpar. – Jag hoppas vi får se fler och större anläggningar så att vi kan utvärdera driften i större skala och på sikt är det här en mycket intressant teknik. Gasvärmepumpen kostar visserligen lite mer att installera, men har i gengäld en hög verkningsgrad och kräver mindre underhåll än exempelvis en elvärmepump, eftersom systemet inne-

håller få rörliga delar. Dessutom slipper vi elberoendet. Stor potential Både Theo Blom och Joannis Ververidis ser en stor potential för gasvärmepumpar i Sverige. – Ute i Europa är den här typen av anläggningar vanliga och vi ser stora möjligheter på den svenska marknaden, dels för att det är en energieffektiv lösning, dels för att den kan drivas helt på koldioxidneutral biogas, säger Theo Blom på E.ON. Ska vi nå uppsatta miljömål spelar uppvärmningen en vital roll och vi på E.ON ser gasvärmepumpar som en viktig del av lösningen.

fakta om gasvärmepumpar ✔ En gasvärmepump med absorptionsteknik fungerar ungefär på samma sätt som ett gammaldags kylskåp men med skillnaden att man tar ut värme för uppvärm ning och varmvatten i stället för kyla. ✔ Verkningsgraden ligger ofta på mellan 130 och 140 procent, men kan nå ända upp till 170 procent. Man får alltså ut mer energi än vad som stoppas in i systemet ef tersom anläggningen också utnyttjar energi från luft och vatten. ✔ Gasvärmepumpen inne håller inga klimatpåverkande medier och kan drivas med både naturgas och biogas.

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

ANNONS

➜ Visste du att … TWh – så stor är biogaspotentialen för termisk förgasning av restprodukter från skogsbruket, enligt vissa studier. 2014 års produktion av biogas var cirka 1,7 TWh.

… biogas huvudsakligen består av metan och kan användas till både värme, el och som fordonsgas.

olika processer används för produktion av biogas i Sverige. Med rötning bildas biogas med hjälp av nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Den andra processen är termisk förgasning, där träd- och kolhaltiga produkter värms för att produceras biogas.

En framtida guldgruva Bioraffinaderi. Vi måste se avfall och restprodukter som en resurs,

inte som ett problem. Genom att utveckla nya processer för att ta till vara biomassa från lantbruk, skogsbruk, hushåll och industrier kan vi producera stora mängder förnybar energi – men också utvinna allt från högvärdigt biogödsel till värdefulla kemikalier. Text: Sven-E Lindberg | Foto: LTH, Indienz

o Mattiasson, professor emeritus i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, har i många år intresserat sig för metoder och processer som gör att vi kan använda biomassa i stället för fossila råvaror för produktion av energi och kemikalier. En stor del av forsknings- och utvecklingsarbetet har bedrivits på gården Anneberg utanför Svalöv i Skåne. För drygt två år sedan invigdes här Sveriges första bioraffinaderi som ett pilotprojekt för att testa nya råvaror och nya processmetoder för produktion av biogas och kemikalier.

”Enorm potential om vi kan använda restprodukter från skogs bruket.”

I bioraffinaderiet testas nya processer för produktion av biogas och kemikalier.

Enorm potential – Det finns många som producerar bioenergibärare och biogödsel ur biomassa, såväl i som utanför Sverige, men det görs som regel med relativt konservativa rutiner och det finns stora möjligheter att utveckla processteknologin, säger Bo Mattiasson. – Vi har bland annat arbetat med att studera hur mycket gas en viss biomassa kan ge och utifrån det se hur vi kan formulera och blanda olika biomassor för att förbättra gasutbytet. Kan använda restprodukter Ett viktigt spår har varit att försöka hitta metoder för att förbehandla restprodukter från lantoch skogsbruket – material som i dag i huvudsak får ligga kvar på marken oanvänt eller som plöjs ned i jorden. – Vi ska ju inte använda grödor och material som kan gå till livsmedelsproduktion för att göra biogas och kemikalier, utan utmaningen är att utveckla processer som gör att vi kan ta till vara allt det material som blir över i lantoch skogsbruket, förklarar Bo Mattiasson. Det är ju ingen som äter halm eller skogsmaterial. Därför har vi

bland annat arbetat med processer för att med hjälp av mikroorganismer förbehandla "svårsmält" cellulosa så att den går att använda i biogasprocessen – och på köpet få biogödsel som kan återföras till marken som jordförbättrare. Raffinering höjer värdet Ett annat fokus har varit att utveckla processer som gör att man kan utvinna kemikalier och skilja ut exempelvis tungmetaller och andra ämnen ur biomassan. – Utvinning av kemikalier och material tiofaldigar värdet av produktionen och kan skapa helt nya incitament för att starta den här typen av anläggningar, säger Bo Mattiasson. Samtidigt skapas ett kretslopp med vinster i alla led, speciellt om man även kan skilja av miljöstörande ämnen från kretsloppet. Därmed kan vi ytterst påtagligt bidra till att snabbare nå uppsatta miljö- och klimatmål – och samtidigt skapa både jobb och ekonomisk nytta. Optimera uttaget Fördelarna med bioraffinering i stället för petrokemisk raffinering är många, inte bara för att råvaran är förnybar i stället för fossil. – Genom att använda den biomassa som i dag ligger kvar på marken eller plöjs ned i jorden minskar vi läckaget av kväve till vattendrag och hav samtidigt som vi förhindrar processer som genererar stora utsläpp av växthusgasen metan i luften. Kvävet återanvänds i stället och görs tillgängligt för nya

➜ Anneberg – Sveriges första bioraffinaderi ● Anläggningen vid Anneberg utanför Svalöv i Skåne är ett bioraffina deri i pilotskala som nu drivs av Indienz AB, ett avknoppningsföretag från Lunds universitet.

Forskare, studenter och näringsliv testar och utvärderar här processer för att utvinna biogas, biogödsel och kemikalier ur biomassa.

● Råvaran i bioraffina deriet är restprodukter från jord- och skogsbruk och ur processen utvinns biogas, biogödsel och kemikalier, exempelvis för framställn ing av nedbrytbar plast.

● Vid anläggningen har man bland annat studerat hur olika typer av bio massa kan förbehandlas för att kunna raffineras. Ett viktigt spår har varit an vändning av bakterier och

olika typer av mikroorgan ismer som kan underlätta nedbrytning av exempel vis cellulosa i restprodukter från jord- och skogsbruk.

grödor medan metanet uppgraderas till biogas och kan användas som fordonsbränsle eller för uppvärmning. Därmed skapas dubbel nytta. Potentialen för användning av biomassa i stor skala är enorm, menar Bo Mattiasson. Enligt vissa beräkningar skulle frisättningen av växthusgaser kunna minskas med fem till sex procent om vi tar hand om biomassan i stället för att bara låta den ligga. Behövs långsiktiga spelregler Den stora utmaningen i dag är att få till långsiktigt hållbara regler och incitament för att utveckla och bygga anläggningar som kan ta hand om biomassan på ett effektivt sätt, menar Bo Mattiasson. – Därför behövs en uttalad vilja från politiskt håll att verkligen satsa på att ta hand om den enorma resurs som restprodukter från lantoch skogsbruket tillsammans med avfall från hushåll och industrier utgör. Lyckas vi med det uppstår vinster i alla led. Vi kan fasa ut fossila bränslen som bensin och diesel och ersätta med förnybar biogas samt i vissa fall med biodiesel, vi kan minska läckaget av kväve och utsläppen av metan och vi kan skapa bättre kretslopp där vi tar till vara även de ämnen som vi inte vill ha tillbaka ut på markerna. – Dessutom kan vi skapa fler jobb och utveckla teknologier som kan få stor betydelse såväl för Sveriges ekonomi som för fattiga länders möjlighet att producera egen energi och egna kemikalier.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att … … biogas innehåller mellan 40 och 80 pro cent metan och resten koldioxid. Vid uppgrade ring renas biogasen från koldioxid. Uppgraderad biogas kallas också biometan.

➜ Visste du att … procent av all biogas som produ ceras i Sverige 2013 uppgradera des till fordonsgas och 31 procent användes till uppvärmning.

Foto: istockphoto

… alger kan användas som ett substrat för produktion av biogas. Genom att ta till vara algerna kan vi bidra till att lösa både övergöd ningsproblemet och få värdefull energi.

Ett kunskapsnav för hållbar energi Biogas Centre of Excellence. Trelleborgs biogascenter har blivit ett nav för

hållbar energi i Skåne. Här arrangeras föreläsningar, utbildningar och konferenser om biogas ur olika aspekter och från centret utgår studieresor till olika skånska biogasanläggningar. – På sikt hoppas vi också kunna utveckla samarbeten med högskolor och universitet, säger Anitha Ljung, föreståndare på biogascentret.

Hallå där … … André Andersen NA13, Söderslätts gymnasiet i Trelleborg:

Text: Anki Linderoth | Foto: Gugge Zelander

et började som en diskussion år 2007 mellan sju aktörer i Skåne. Två år senare beslöt Biogas Syd, E.ON, Lunds Universitet, Malmö stad, Biobränslebolaget, WSP samt Trelleborgs kommun att söka bidrag för att driva ett gemensamt biogasprojekt, BIOGASSYS. Projektets huvudsakliga mål är att demonstrera biogasens potential som energikälla och som verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Ansökan gick igenom och en viktig del i projektet, som till hälften finansieras av EU, var skapandet av ett biogascenter i Trelleborg. – Vi har mycket uppodlad mark, 86 procent av marken i Trelleborg är uppodlad, och har därmed många jordbrukare som kan ta hand om restprodukter. Dessutom är våra kuster fyllda med alger som kan rö-

Hur kom du i kontakt med biogascentrat i Trelleborg? – Jag går andra året på det naturvetenskapliga programmet på Söderslättsgymnasiet och här har vi en temavecka som handlar om hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv. Av den anledningen var jag på föredrag på biogascentrat och här fick vi information om det arbete som kommunen gör genom biogasprojektet samt dessutom blev vi ”Jag tycker informerade om det är intresden stora biogas- sant med anläggningen på biogas.” Jordberga utanför Trelleborg. Vi fick också ”Liten lärobok om biogas i en soppåse” som centrat tagit fram.

Vad tycker du om ”Liten lärobok om biogas i en soppåse”?

Stinkande alger blir till biogas Övergödda hav genererar mängder av alger som breder ut sig över havsytan och lägger sig i stinkande högar på stränderna. I Trelleborg, med långa stränder, är algproble met påtagligt en stor del av året. För att hålla stränderna rena rensas därför stora mängder alger bort. En del av dessa alger används i dag för produktion av biogas. En pilotanläggning har byggts i Smyge hamn, strax intill Sveriges sydligaste punkt. Där ska man dels producera biogas av alger, dels rena avlop psvatten genom odling av mikroalger. Mikroalgerna kan sedan använ das tillsammans med alg erna från strän derna i biogasanläggningen. Anläggningen, där man både kan rena avloppsvatten och ta till vara illaluktande tång och förvandla till tillklimatsmart biogas, är sannolikt den första i sitt slag i världen.

Foto: istockphoto

– Informationen i denna är väldigt bra och intresseväckande, det var mycket fakta på lite utrymme. Jag tycker det är intressant med biogas och jag blev dessutom imponerad av hur långt fram vår kommun ligger med denna utveckling. Det är riktigt fräckt att Trelleborg är tredje bästa stad i Europa när det gäller biogasutveckling!

– Min vision är att vi ska bygga ett nära samarbete med universitet och högskolor, säger Anitha Ljung på Trelleborgs biogascenter.

tas till biogas. Detta i kombination med närheten till biogasanläggningen i Jordberga, som är Sveriges största, bidrog till att vi fick ett biogascenter, säger Anitha Ljung, klimat- och hållbarhetssamordnare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborg samt föreståndare för biogascentret. Nav för biogas En tidigare vaktmästarbostad samt serviceanläggning till sjukhuset ställdes till förfogande och renoverades. År 2012 invigdes så Trelleborgs biogascenter, som idag har blivit något av ett varumärke för hela Trelleborg. – Vårt mål är att göra Skåne till en ledande region för hållbar energi, berättar Anitha Ljung. I det arbetet vill vi i Trelleborg ha en framskjuten plats. Centret ska också vara ett nav för att demonstrera biogasens situation, utveckling och framtid. Ute är det blåsig vinterkväll men inne i den vackra tegelbyggnaden är det varmt och det doftar gott av kaffe och fikabröd. I kväll är det traditionellt månadsmöte för alla intresserade i biogascentrats lokaler och just idag handlar föredraget om hur alger kan rötas till biogas och om varför just Trelleborg är världsbäst på detta. – Vi vill skapa en mötesplats och därför ordnar vi föredrag, öppna för alla intresserade. Vi samlas här i konferenslokalen, lyssnar, lär samt ställer frågor, sedan tar vi fikat i utställningslokalen.

Långväga gäster Centrets kärna utgörs av en pedagogisk utställning som förklarar biogasproduktion från grunden samt berättar om biogasens historia, utvecklingsmöjligheter och användningsområden. Hit kommer allt från pensionärsgrupper och skolklasser till politiker och utländska gäster. – Vi har långväga gäster som kommer på tillfälligt besök men har även utbyten med länder som Namibia och Chile, säger Anitha. Målet med centret är att nå ut till många som möjligt, dels med teknisk information men också med nyheter om biogasutvecklingen i Skåne samt med allmän information om biogas. – Men vi visar också upp innehållet i de övriga aktiviteterna inom projektet BIOGASSYS. Målgrupperna är tekniska experter och beslutsfattare på olika nivåer både nationellt och internationellt samt myndigheter, energibolag, industrier och jordbrukare. Men även lärare och elever i grundskolan och på gymnasieskolan, det lokala näringslivet, lantbrukare och intressentnätverk är viktiga. – Men att nå ut med vårt budskap till skolelever är nog, trots allt, det vi brinner allra mest för, säger Anitha Ljung. Lärobok i soppåse För att nå ut i skolan har biogascentret tagit fram en okonventionell folder som kallas ”Liten lärobok i en soppåse”

➜ Röster från Trelleborgs Biogascenter

● Berit och Bo Möllebäck, tidigare lantbrukare, numera pensionärer, Stora Beddinge. – Vi är allmänt intresserade av biogas och ville gärna komma hit och lyssna. Vi har än så länge ingen personlig erfarenhet av biogas i vårt

vardagsliv, men vi bor nära Jordberga som har Sveriges största biogasanläggning. Det är mycket intressant och vi har varit där på studiebe sök och tittat. Det är spän nande att se vad man kan använda restprodukter till och det känns angeläget för framtiden. Vi har än så länge ingen sopsortering där vi bor men den kommer år 2016 och det ser vi fram emot. Vi märker att det finns ett ökat intresse för biogas och det

tycker vi är positivt. Ikväll hoppas vi på svar på hur man kan använda alger från sydkusten på ett bra sätt.

● Inga Berggren, Trelleborg. – Jag är allmänt intres serad av vad som händer

i Trelleborg med omnejd. Eftersom vi haft en hel del problem med tång och alger i bland annat Smyge tycker jag det är intressant att höra varför och hur man kan utnyttja algerna på ett alternativt sätt. Det är ju väl digt bra om de kommer till användning. Jag tror mycket på biogas och har också besökt biogasanläggningen i Jordberga för att se hur det fungerar. Än så länge har jag ingen personlig erfarenhet av

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

➜ Visste du att … … det i dag finns 1,8 miljoner gasbilar i Europa. 95 000 av dem finns i Tyskland, drygt 50 000 i Sverige.

785 000

ANNONS

➜ Visste du att … … det tar mellan två och fyra minuter att tanka en vanlig personbil med gas. Räckvidden i dag om man vill köra enbart på gas varierar mellan 20 och 45 mil på en tankning, beroende på bilmodell.

gasbilar finns det i dag i Italien. Därmed är Italien det land som har flest gasbilar i Europa. Illustration: istockphoto

Utblick:

Biogas på gång – men tar olika vägar Den svenska biogasmarknaden har vuxit snabbt de senaste 10–15 åren – och fortsätter växa. I ett internationellt perspektiv ligger Sverige väl till när det gäller teknikutveckling och lösningar för att producera biogas på ett smart och hållbart sätt. Framförallt genom att fokusera på att använda avfall och restprodukter för att utvinna energi i stället för energigröda. Därmed kan värdefull jordbruksmark användas för att producera livsmedel, inte energi. När det gäller gasanvändning i stort ligger dock Sverige knappast i framkant. I stora delar av Europa sker mycket av uppvärmningen av fastigheter med olika gaslösningar, men då oftast baserad på förbränning av fossil gas. Däremot är Sverige långt framme när det gäller rening av biogas till fordonskvalitet och utbyggnaden av tankstationer för gas. Konsultbolaget WSP har, Illustration: istockphoto som en del av BIOGASSYS-projektet, gjort en kartläggning av biogasens roll i ett antal europeiska länder. – Vi tittade bland annat på England, Tyskland och Finland, säger Charlotte Hauksson, miljökonsult på WSP. Vi kunde notera att man hade valt olika vägar, beroende på de förutsättningar och behov som finns i respektive land.

Anitha Ljung i samspråk med Torgil Johansson på biogascentret i Trelleborg.

– Det är en lärobok uppdelad i foldrar, en för varje kapitel, som vi distribuerar i bruna matavfallspåsar. Den har blivit enormt populär i skolor över hela Sverige och den tog faktiskt slut nästan direkt, men vi har tryckt upp fler. Alla intresserade, inte bara skolelever utan även andra grupper som bokar tid hos biogascentrat, får först en teoretisk genomgång i utställningslokalen för att sedan åka vidare antingen till Sveriges största biogasanläggning, Jordberga, som bara ligger några mil utanför Trelleborg. Eller till Smyge för att se närmare på projektet med rötning av alger till biogas.

biogas, vi har inte ens kom mit igång med sopsortering där jag bor, men jag hoppas det blir verklighet snart för miljöns skull.

● Rune Larsson, före detta tullinspektör, numera pensionär, Smyge.

– Algprojektet har vuxit fram parallellt med biogascentret och passar bra i vår kommun eftersom mängden alger är en konsekvens av övergödning och uppodlad våtmark intill kusterna. Campus nästa? Trelleborgs biogascenter har haft 3 600 besökande sedan invigningen hösten år 2012. Nu lider projektet mot sitt slut och planerna är att fortsätta på den inslagna vägen genom att bland annat utveckla den verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar samt fortbilda lärare när det gäller hållbar energi.

– I kväll kom jag framförallt hit för att få mer information om algerna, vilka är ett stort problem för oss i Smyge hamn, ja, faktiskt för hela sydkusten. Det ska bli intres sant att få information om vad man kan använda dessa alger till. När det gäller biogas har jag ingen personlig erfa renhet, jag har än så länge inte skaffat någon biogasbil men jag tror absolut på biogas för framtiden. Jag har också varit på studiebesök

Vilka är då de framtida målen? – Min vision är att få nära kontakt med högskolor, gärna flera stycken som får samarbeta här hos oss, säger Anita Ljung. Kanske kan vi bygga ett campus. Men det ligger en bit in i framtiden. Parkeringen utanför Biogascentret är snart fylld och inne i byggnaden börjar det bli trångt. Matilda Gradin, som sysslar med hållbar utveckling på Samhällsbyggarföreningen i Smyge ska strax börja föreläsa om alger och den brokiga skaran intresserade åhörare har slagit sig ner. Allt detta en vanlig vardagkväll hos Biogas Centre of Excellence i Trelleborg.

på den stora biogasanlägg ningen Jordberga.

● Klara Spangenberg, vice ordf Tekniska nämnden, Trelleborg. – Jag jobbar som konsult men är också vice ordföran de i Tekniska nämnden i Trel

leborg. Jag fick en inbjudan hit ikväll och eftersom biogas och förnyelsebar energi är viktig för oss i kommunen men också för mig person ligen vill jag gärna vara här för att höra föredraget om algerna samt lära mig mer. När det gäller biogas tror jag mycket på det och jag över väger faktiskt själv att skaffa en biogasbil, men jag har inte börjat leta ännu- men det kommer.

I England finns ett väl utbyggt gasnät, med en relativt liten andel biogas – men ett växande intresse. – I Finland finns ett stort intresse för grönt producerad energi, framförallt med inriktning på elproduktion med höga "feed-in-tariffer" för grön el, säger Stefan Dahlgren, enhetschef för affärsområdet gas på WSP. Men det finns också ett intresse för biogas för fordonsdrift, men än så länge saknas ett utbyggt nät av tankstationer. I Tyskland däremot finns över 900 tankstationer för gasbilar, men det är främst fossil naturgas i pumparna, här har man istället satsat på elproduktion från biogas och infört kraftiga styrmedel för leveranser av grön el till elnätet. – En viktig förklaring till att länder som Tyskland, och även Danmark, satsar på elproduktion av biogas är ju att de inte har vattenkraftsel – och då blir det mer intressant att använda biogas inom det området, säger Stefan Dahlgren. En aspekt som ofta tappas bort i diskussionen är att biogasproduktionen genererar så mycket mer nytta än enbart biogas. – Genom att producera biogas på det sätt vi gör i Sverige blir ju avfallet en resurs som vi kan ta till vara – och i slutändan får vi inte bara biogas utan även biogödsel, säger Charlotte Hauksson. Den stora utmaningen för Sverige och andra länder är, menar Stefan Dahlgren och Charlotte Hauksson, att skapa långsiktiga spelregler som gynnar utveckling, produktion och användning av förnybar energi. − Ska vi lyckas ställa om till förnybar energi så måste vi på något sätt gynna dem i förhållande till fossil energi, så är det bara.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från BIOGASSYS

Utkast 2010-11-15

Förslag till grafisk Biogas och Förslag till grafisk profil för BIOGASSYS

Utkast 2010-11-15

profil för BIOGASSYS blå tillväxt i Skåne Rubrik1 Rubrik1 Rubrik2

21–22 april 2015, Malmö/Trelleborg Rubrik2 RUBRIK3 RUBRIK3 Ingress Ingress Brödtext

Brödtext Bildtext Bildtext

Våra pilotprojekt visar hur tång och alger som idag smutsar ner våra stränder kan omvandlas till förnybar biogas som ersätter bensin och diesel i våra bilar. Vi har också fått se exempel på hur biogastraktorer, lastbilar och gasvärmepumpar börjar komma in på marknaden. Allt detta, kombinerat med Sveriges största biogasanläggning och ett brett nätverk, ger oss möjligheten att visa upp det senaste inom

biogasområdet på slutkonferensen för de två LIFE-finansierade projekten Bucefalos och Biogassys. Bland talarna på konferensen ser vi Folke Rydén om Östersjön – en skatt vi håller på att förlora, Thomas Johansson, Havs och vattenmyndigheten om blå tillväxt, och Torgil Johansson om Jordberga – Sveriges största biogasanläggning.

Läs mer om konferensen och projektens slutsatser på: www.biogassys.se och www.malmo.se/bucefalos

LIFE09 ENV/SE/000348