Hur hittar vi riskområden för fosforförluster? Så påverkar topografi och markegenskaperna
1. Dålig dränerade ler-momjäla jordar, ytavrinning och erosion, makroporflöde, fokus på P-transport vägar
2. Väl-dränerade sandiga jordar, hög P-halt & djurtäthet, fokus på P-källor
Erosionsskydd, anpassade skyddszoner, strukturkalkning, växtföljd
4R, Markkartering av bindningsförmåga, våtmarker och/eller reaktiva filtrar
Inledning •
Diffusa fosforförluster … är egentligen inte så diffusa •
80/20 regel
•
Kritiska källområden
•
Platsspecifika förutsättningar – platsspecifika lösningar
•
Rätt åtgärd på rätt plats
Höstvete Bete
2m
+
+
+
-
+
-
-
←
←
←
-
→
↑
←
-
→
↑
←
2m
Hur kan dessa resultat användas i samarbete med lantbrukarna för att utveckla åtgärdsprogram? Diskussionsunderlag, inte facit Gemensam bild
Vilka åtgärder kan tänkas vara aktuella? Våtmarker och fosfordammar Skyddszoner & anpassade skyddszoner Backdiken Strukturkalkning Dräneringsbehov Anpassad växtföljd Begränsningar av bete Tvåstegsdiken
0.2 ha
0.2 ha 0.5 ha
0.2 ha 1 ha
Anpassad skyddszon?
Backdiken?
Istället för slutsatser Modellering av risk för erosion – finns redan för > 90 % av svensk åkermark Jordbruksverket utreder möjligheter hur resultat ska tillgängliggöras Fördjupad data finns/tas fram för tre LIFE Rich Waters ARO – Lillån (Sagån), Håga ån och Kila ån Samma juridiska frågetecken finns i allt beslutsunderlag med hög upplösning – hur hanterar vi det? Modellresultat och beslutsunderlag ska ses som diskussionsunderlag och inte facit!!! Behov av att dokumentera tillämpningen av beslutsunderlag för att: Säkerställa att det används på ett optimalt sätt Möjliggör vidareutveckling av underlag och dess tillämpning Skapar förutsättningar för en uppskalning av tillämpningen