Växtpressen nr 1 2024

En ny säsong med nya möjligheter

Vi gör en tillbakablick på odlingsåret 2023 som var en utmaning på många sätt. Vårsådden försenades på många håll, sommaren blev torr och skörden dålig, dessutom försvårades höstsådden av mycket nederbörd. Vad lär vi oss av året som gick - fungerade kvävestrategierna? Vi fördjupar oss i ämnet och undersöker hur vi kan anpassa och utveckla en vädersäker gödslingsstrategi för att minimera förlusterna.

Året har också präglats av omvärldsfaktorer som krig, stigande räntor och höga kostnader på råvaror och insatsvaror. När osäkerheten är stor och lönsamheten står på spel är det viktigare än någonsin att fatta vägrundade beslut. Därför fortsätter Yara att satsa på försöksverksamhet där vi lägger grunden för den fakta som alla våra produkter, metoder, råd och verktyg bygger på. Utvärderingen av resultaten från årets försöksverksamhet kan du läsa om i detta nummer. Vi strävar efter att förenkla för dig som lantbrukare för att du ska få tid och energi att utveckla och anpassa din verksamhet. Det ska vara självklart att lita på att våra produkter

håller hög kvalitet samt att våra digitala verktyg och metoder ger korrekta svar, är lättillgängliga och enkla att använda.

Det är snart dags för vårens första gödselspridning på många håll i Sverige och en ny växtsäsong innebär nya möjligheter. Därför vill jag avslutningsvis passa på att lyfta fram några ämnen i detta nummer lite extra.

• Nyheten att alla, från och med i år, själva kan mäta sin Nollruta med hjälp av en mobiltelefon och en N-Tester.

• Yaras fortsatta målinriktade utvecklingsarbete för att ta fram mineralgödsel med lägre klimatavtryck.

• Till sist rekommenderar jag er alla att läsa om de viktiga spridarinställningarna som gör så stor skillnad för resultatet i fält. Med hopp om intressant läsning!

Tina Vinnerborg Marknadschef för Sverige

Hållbar odling – ett måste och en möjlighet

Sveriges lantbrukare spelar en nyckelroll för en hållbar livsmedelskedja och ni har under lång tid bidragit till att minska lantbrukets klimatpåverkan. Yara har lång tradition av att utveckla effektiva gödselprodukter med lågt klimatavtryck och ta fram metoder för optimal gödsling. Vi har åtagit oss att skapa förutsättningar för en hållbar livsmedelskedja,

en bättre framtid för marken vi odlar, maten vi äter och i längden även planeten vi lever på. Genom att kombinera kunskap och erfarenhet sänker vi tillsammans lantbrukets klimatpåverkan ytterligare. Ett gemensamt engagemang är nyckeln till en hållbar framtid.

Gödsla med kunskap.

VÄXTPRESSEN NR 1 • 2024 • ÅRGÅNG 53

INNEHÅLL

Vädersäker gödsling 4

Nollruta, mobil och N-Tester 6 ger N-behovet

Låga N-optimum 8 och höga P-effekter

Placeringen ökar 10 utväxlingen av P

Vallen på Vasen 12 växer med teknik

Var noga med 14 spridarinställningarna

Yara utvecklar mineralgödsel 16 med lägre klimatavtryck

Gödsling är skogsbrukets 18 lönsammaste åtgärd

Miljösmarta säckar märks 19

Nyheter 20

Gödselmarknad 21 i stor förändring

©Yara AB

Box 4505, 203 20 Malmö

Besöksadress: Östra Varvsgatan 4

Tel: 010-139 60 00

E-post: yara.sverige@yara.com

Hemsida: www.yara.se

Redaktör: Karolina Erikers

Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus, Knud Nissen, Karolina Erikers, Magnus Huss och Hugo Hjelm

Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se

Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Layout: Lars Jansson, ljfab.se

Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989

Omslagsfoto: Mårten Svensson

Vädersäker gödsling av höstvete

AV INGEMAR GRUVAEUS, YARA

Nederbörden på våren styr den N-effekt vi eftersträvar i höstgrödorna, men också den risk för N-förluster som vi vill undvika. Väderstatistik från 1996-2023 visar tydliga skillnader mellan östra och västra Sverige. Det betyder att N-givor och gödslingstidpunkter ska anpassas efter longituden för att vädersäkra N-effekten.

Höstsädens stora behov av att ta upp kväve startar när stråskjutningen börjar. Stråskjutningens start varierar naturligtvis en del mellan grödor, sorter och år, men för höstvete startar den (stadium 30) runt 1 maj i södra och västra delen av sydligaste Sverige och något senare, runt 5 maj, i Östergötland och Svealand.

Sällan som medeltalet Mars och april är i genomsnitt de torrraste månaderna. Om den genomsnittliga månadsnederbörden vore jämnt uppdelad i ett par omgångar fördelat i månaden hade vi inte haft problem att anpassa gödslingen även på de torraste odlingslokalerna. I stället skulle vi fått önskad effekt, och vatten för grödan hade funnits i markprofilen efter vintern.

Tyvärr är medeltalen inte något som man ska förvänta sig inträffar det enskilda året. I verkligheten är variationen stor mellan åren och fördelningen av nederbörden är ojämn. Hällum i Västergötland i tabell 1 fick i medeltal 34

mm i april. De år med torrast april kom dock bara 4–5 mm, medan de blötaste åren innebar mer än 70 mm. Variationerna är stora mellan åren och det måste man ta höjd för i sin kvävestrategi. För att utnyttja det enskilda årets potential och samtidigt minimera risken för över- eller underoptimal gödsling, förluster på grund av för mycket regn, eller svag kväveeffekt på grund av för lite regn, behöver man flexibelt anpassa sig till året. I grunden gör dock den variation i nederbörd som finns mellan olika delar av odlingsområdet att risken ser olika ut i olika delar landet. Det gör att grundplanen framför allt när det gäller mängd och timing av de första kvävegivorna bör se olika ut. Stor risk för torr vår och liten risk för vattenöverskott bör leda till att man lägger mer kväve tidigt och tvärt om.

Skillnader mellan platser

För att få en idé om hur det ser ut på olika platser kan man titta på historisk nederbörd på SMHIs väderstationer. Jag har därför undersökt 4 indikatorer på ett antal platser i Götaland och Svealand för åren 1996–2023. De omfattar (1) risken för svag N-effekt före stråskjut-

ning, (2) risk för N-förluster vid större regn i april, (3) risk för svag N-effekt mitt i stråskjutningen och (4) risk för svag N-effekt av kompletteringsgödsling.

Det är tydliga skillnader mellan platserna när det gäller sannolikhet för regn och kväveeffekt, men det är naturligtvis inte svart eller vitt. Norrköping och Kalmar har högst risk för torr april och svag gödslingseffekt av kvävegödsling och Halmstad lägst risk. Omvänt är risken för förluster av kväve på grund av för mycket regn störst i Halmstad. Resultaten med kommentarer redovisas i figuren.

Mycket och tidigt i öster Om man har förhållanden likt Norrköping, Kalmar och Uppsala bör det vara rimligt att satsa på en ganska tidig kvävegiva med Axan så snart eventuell snö är borta och marken bär tillräckligt väl i mars. Cirka 100 kilo N per hektar kan vara en rimlig start som sedan följs upp med en andra giva, före ca 20 april, upp till en kvävenivå man är ganska säker på inte är överoptimal d.v.s. ca 30–60 kilo N ytterligare beroende på jordart, förfrukt, djurhållning m.m. Om det blir ett

Mars och april är torraste månaderna

Tabell 1. Nederbörd i mm, medeltal för åren 1996–2022. Källa: SMHI

Risken ökar i öster

Antal år av 28 år (1996–2023)

Risk för svag N-effekt före stråskjutning om gödsling senast 7 april

Risk för större regn i april som kan medföra förluster

Risk för svag N-effekt före mitt i stråskjutning om gödsling senast 20 april

Risk för svag N-effekt av komplettering vid flagbladsstadium

Figuren visar det antal år av de 28 åren 1996–2023 som risken fanns att nederbörden inte föll i tid för tillräcklig N-effekt (punkt 1, 3 och 4 nedan) eller att risken ökade för N-förluster på grund av för mycket nederbörd april (punkt 2, röd stapel). Ju lägre siffra desto lägre risk för svag N-effekt respektive hög N-förlust. Halmstad ligger längst västerut och Uppsala längst österut. Risken för svag N-effekt ökade österut, men risken för Nförluster efter stora nederbördsmängder i april var högst i Halmstad på västra kanten av Sverige.

Tabell 1

Risk för svag N-effekt före stråskjutning med ammoniumnitratbaserad gödsel om gödsling senast 7 april (antagande: god effekt om totalt 8 mm regn under 2 dagar efter varandra).

Risk för svag Neffekt före stråskjutning om gödsling senast 7 april

Risk för större regn i april som kan medföra förluster

Risk för svag N-effekt före mitt i stråskjutning om gödsling senast 20 april

Risk för större regn i april som kan medföra förluster (antagande: förlustrisk om minst 30 mm under en 7-dagarsperiod).

Risk för svag N-effekt av komplettering vid flagbladsstadium

Risk för svag N-effekt före mitt stråskjutning om gödsling senast 20 april (antagande: god effekt av en del kväve till ca 1 maj södra och västra Götaland, och ca 5 maj i östra Götaland och Svealand. Dessutom antas att det räcker att få effekt av en andra giva till 14 maj sydvästra Götaland och 19 maj i östra Götaland och Svealand om man fått effekt av en tidig kvävegiva).

Risk för svag effekt av komplettering vid flaggbladsstadium (antagande: god effekt om totalt minst 8 mm regn faller under 2 dagar efter varandra före 10 juni i sydväst och 15 juni i öst respektive Svealand, som bedömts vara runt blomning).

torrt och ogynnsamt år lägger man inget ytterligare, men om det kommer regn så att skördepotentialen ökar, eller det är regn i sikte, kompletterar man med ytterligare N, och då helst som Kalksalpeter, i slutet av maj–början av juni. Skulle det bli helt torrt under den perioden går sannolikt skördepotentialen ner och grödan behöver inte mer kväve. Modest startgiva i väster I områden med hög sannolikhet för regn som Halmstad bör det vara rimligt att använda samma tre-delade strategi, men med skillnaden att en första tidig giva kan läggas i slutet av mars–första dagarna i april och vara liten, ca 40–60 kilo N som Axan, bara som en liten försäkring mot en torrperiod i slutet av april och med liten risk för betydande förluster på grund av för mycket regn. Nästa giva läggs också den som Axan och runt 20 april upp till nivån man är ganska säker på behövs, d.v.s. ytterligare

ca 90–130 kilo N (totalt ca 130–170 N). Komplettering vid behov i slutet av maj–början av juni med 0–100 kilo N per hektar som kalksalpeter.

Medelväg i Skåne

På platser som varken hör till de torrrare eller blötaste, likt Vomb i Skåne och Hällum i Västergötland, bör strategin hamna någonstans mitt emellan. Tidig giva ut när marken bär väl i mars med 50–80 kilo N som Axan beroende på jordart, tidpunkt, förfrukt och djurhållning. Nästa giva läggs också den som Axan och runt 20 april upp till nivån man är ganska säker på behövs, d.v.s. ytterligare ca 70–110 kilo N (totalt ca 130–70 N). Komplettering vid behov i slutet av maj–början av juni med 0–100 kilo N/ha som kalksalpeter.

Anpassning är nyckeln

Slutsatsen blir att flexibilitet och anpassning till årets förutsättningar är nyckeln

till att kunna utnyttja platsens potential för skörd det enskilda året utan att gödsla överoptimalt. Att inte lägga mer kväve före stråskjutning än grödan tämligen säkert kan utnyttja det enskilda året för att kunna komplettera vid behov före axgång bör kunna fungera väl på alla platser. Får vi en långvarig torka i slutet av maj–början av juni går skördepotentialen ner och man avstår då från sen komplettering. Under mer gynnsamma förutsättningar försöker man komplettera före ett regn.

Det som bör skilja mellan områden är hur stor en tidig kvävegiva bör vara och fördelningen mellan första och andra givan.

Ammoniumnitrat-N i form av Axan bör vara en bra kompromiss mellan snabb effekt och låg förlustrisk i de två första kvävegivorna, medan nitrat-N i form av Kalksalpeter i sena kompletteringar bör öka säkerheten för hög kväveeffektivitet. /

Halmstad Hällum, V Götaland Vomb, Skåne Norrköping Kalmar Uppsala

Nollruta, mobil och N-Tester ger N-behovet

AV CARL-MAGNUS OLSSON, YARA

Nollrutan har de senaste åren bidragit till ett stort antal fältanpassade kväverekommendationer. Men nu är det tack vare ny teknik möjligt att ta steget från osäker genomsnittlig kväverekommendation till en mer fältanpassad och korrekt kvävegödsling. Kväveleveransen kan nu bedömas genom Nollruta tillsammans med mobiltelefon och N-Tester. Tekniken är tillgänglig för alla och den självklara tekniken framöver för ett bra gödslingsråd.

Nollruta, en ogödslad ruta i fält, visar den mängd kväve marken levererar, dels i form av förfruktseffekt, restkväve, men även hur årsmånen påverkar mineralisering av organiskt material under odlingssäsongen. Det är grödan i Nollrutan som speglar mängden kväve marken bidrar med (markkväveleverens).

Yara Handsensor har använts av rådgivare för att mäta kväveleveransen i minst 3 000 Nollrutor i drygt 5 år, därtill finns åtskilliga Nollrutor som enbart följs visuellt under säsongen. Det är främst i höstvete mätningarna genomförts. Mätning av Nollrutor i höstvete har visat skillnader på minst 100 kilo kväve i kväverekommendation under ett och samma odlingsår för 10 ton höstvete. Tack vare Nollrutan har kunskapen kring markens kväveleverans helt klart ökat.

Större variation inom gröda Räknar man ut genomsnittet för kväve-

Figur 1. SN-värde (kilo N per hektar upptaget ovanjordisk grönmassa) i ogödslade Nollrutor i höstvete efter 3 förfrukter, med och utan stallgödsel (stg) i växtföljden. Det finns genomsnittliga skillnader (kryssen), men variationen mellan fält med samma förfrukt är större än skillnaderna mellan förfrukterna. Det samma gäller med och utan stallgödsel.

leveransen förfruktsvis ser man skillnader mellan förfrukterna som stämmer väl överens med tidigare undersökningar och de tabellvärden som används.

Men för det enskilda fältet säger förfrukten väldigt lite om vilken kväveleverans man kan förvänta sig. I detta avseende är till exempel höstraps inte alltid en bättre förfrukt jämfört med stråsäd. Som väntat har fälten med stallgödsel i växtföljden en högre kväveleverans i genomsnitt än fält med samma förfrukt men utan stallgödsel. Men variationen mellan fält är även här större än skillnaden mellan snitten med och utan stallgödsel (figur 1).

Kväverekommendation

Det är idag hyfsat enkelt att svara på hur stort det totala kvävebehovet är för en angiven skörd tack vare informationen från Nollrutan (markens kväveleverens + tillfört N = totalbehov för skörd). Historiskt har man försökt att analysera markens innehåll av mineral-

kväve (N-min-analys) på våren vid tillväxtstart, men det har visat sig svårt att få tillförlitliga värden att ge råd utifrån.

Utmaningen i konceptet löst Nollrutemätningen är som framgår omfattande och för rådgivningen en logistisk utmaning att kunna mäta ännu fler Nollrutor med Yara Handsensor under en begränsad period. Det är därför glädjande att vi till växtodlingssäsongen 2024 kan presentera ett nytt verktyg som gör det möjligt att själv mäta sina Nollrutor i höstvete, och även själv kunna bestämma kväveleveransen.

I stället för Yara Handsensor används en mobiltelefon och en N-Tester. Metoden bygger dels på bildanalys för att uppskatta bladtäckning som fås via mobiltelefonens kamera, och mätning med N-Tester. Mätresultatet från dessa två redskap kombineras för att få fram kväveleveransen i Nollrutan.

Med värdet fastslaget är det därefter möjligt att beräkna resterande kvävebehov utifrån en uppskattad skördenivå och ett angivet odlingsmål i höstvete. Kväverekommendationen görs i DC 32– 37 (stråskjutning) och resultat erhålls direkt medan man är i fält.

Verifierar tekniken

Metoden har verifierats i kväveförsök i höstvete (2017–2020) samt kompletterande mätningar i Nollrutor i lantbrukarfält med hjälp av HIR Skåne (2021–2022). Observera att enbart N-Tester (figur 2) eller bildanalys (figur 3) som separata redskap i Nollrutan inte är tillräckligt för att uppskatta kväveleveransen. Redskapen har sina begränsningar beroende på hur grödan i Nollrutan ser ut. Med gemensam användning av redskapen förstärks analysen och ger en tillförlitligare bild av kväveupptaget i Nollrutan (figur 4). Med Nollrutekonceptet lyckas vi således nu knyta ihop säcken kring kvävegödslingen! /

N-Testervärde

N-Tester bra vid höga kvävenivåer

R2=0,5709

Kväveskörd kärna (kg/ha)

Figur 2. N-Tester har svårt att särskilja kväveskörden vid låga nivåer, men mycket bättre vid högre kväveinnehåll. 26 försök 2017–2020.

Bildanalys bättre vid låga kvävenivåer

Bladtäckning (%)

Kväveskörd kärna (kg/ha)

Figur 3. Bildanalysen av bladtäckning är bra på att mäta N-koncentrationen vid låga N-nivåer. 26 försök 2017–2020.

N-Testervärde + bladtäckning (%)

Bildanalys + N-Tester ger bäst resultat

Kväveskörd kärna (kg/ha)

Figur 4. Kombineras verktygen N-Tester och bildanalys (marktäckning) blir sambandet betydligt bättre, och möjligheten att använda verktygen i en Nollruta för att bestämma kväveleveransen stärks.

2023: Låga N-optimum och höga P-effekter

AV INGEMAR GRUVAEUS, YARA

skördetapp

än normalt.

Nollruta i kväveförsök i havre 2023 i Halland. Kväve i kärna vid skörd 30 kilo N/ha, vilket är mycket lågt. Optimal gödsling 140 kilo N/ha gav 5,0 ton/ha.

Nollruta i kväveförsök i havre 2022 i Östergötland. Kväve i kärna vid skörd 70 kilo N/ha, vilket är mycket högt. Optimal gödsling 91 kilo N/ha gav 7,8 ton/ha.

Den torra våren 2023 blev det tydligt att fosfortillgången har stor betydelse för sockerbetor, som Joakim Ekelöf redovisar i sin artikel på sidorna 10–12 i detta nummer.

Låg P-tillgång riskerar odlingssäkerheten. På samma sätt verkade svag P-tillgång kunna vara kraftigt skördenedsättande i höstvete. Vi på Yara har fastliggande försök med olika tillförsel av P och K över växtföljden. På Brunnby utanför Västerås växte under 2023 höstvete i försöket. Den torra våren gav en trög utveckling och begränsade skördenivån, men det blev stor skillnad mellan leden (figur 1).

Med kombisådd YaraMila Höst 10-14-12 motsvarande 20 kilo P per hektar fick vi 2 ton högre skörd än utan höstgödsling. Sannolikt var det P-tillförseln som ledde till en bättre bestockning, rottillväxt och högre skörd. Enbart kväve på hösten på samma nivå (14 kilo N per hektar) hade nämligen en liten och osäker effekt.

Med NPK på hösten, jämfört med enbart N, fick vi en kraftigt förbättrad skörd och N-effektivitet. Vi skördade 19 kilo N mer per hektar i kärna i led 3 jämfört med led 4 med samma N-gödsling. Det är exceptionellt stor skillnad.

Hög skördepotential i hybridråg

Skördepotentialen i höstråg har haft en fantastisk utveckling de senaste åren med nya hybridsorter. Det föranledde Sverigeförsöken att se om N-rekommen-

dationerna också behöver ändras för att utnyttja potentialen. Trots att höstråg knappast odlas på de mest högavkastande jordarna var skörden i medeltal av 15 försök ca 9 600 kilo per hektar. Försöken har legat åren 2021–2023 och både 2023 och 2021 var periodvis torra år som sänkte skörden i de flesta grödor, men rågen presterade ändå bra.

Försök visar lägre kvävebehov

Trots den höga skörden gick det bara i medeltal åt 116 kilo N för att gödsla optimalt även när tillväxtreglering användes och liggsäd inte var något problem. Dagens rågsorter har en fantastisk förmåga att avkasta kärna även om proteinhalten blir låg.

Vid optimal gödsling var proteinhalten bara ca 7,2 procent. Höstvete av kvarnsorts-typ brukar hamna på ca 11,5 procent proteinhalt även om man inte värderar proteinet. 10 ton råg per hektar med 7,2 procent protein tar bara bort 109 kilo N per hektar, medan 10 ton höstvete med 11,5 procent protein tar bort 174 kilo N i kärna. Det är därför ganska naturligt att det också bör skilja mycket i gödsling. Sannolikt räcker det med att planera för gödsling med 100–120 kilo N för 8–9 ton råg.

Om Nollrutan visar låg markleverans eller N-testern visar låg kvävehalt kan man sedan lägga ytterligare 30–40 kg N kring flaggbladsstadium under förutsättning att skördeförutsättningarna är goda.

Radmyllad P lyfte höstvetet

Avk. (dt/ha)

Varierande N-optimum i havre Sverigeförsöken hade också kväveförsök i havre under åren 2021–23. Försöken år 2023 i havre gav låga skördar med 3–5,5 ton per hektar. År 2022 gav motsvarande försök mellan 6,4 och 8,3 ton per hektar.

I försöken fanns kombisådda givor upp till 130 kilo N per hektar. Under 2023 var oftast inte kväve den mest begränsande faktorn utan optimala givor var låga, oftast runt 70 kilo N. Det är ju annars lätt att tänka att man skulle lagt en större kvävegiva från början i vårsäd när man får en torr vår, men när skördeförutsättningarna sjunker så hjälper ändå inte kväve. Det riskerar bara att resultera i överoptimal gödsling och fler grönskott.

Grunda och komplettera

I försöken varierade också markens N-leverans kraftigt mellan platser och år. För att gödsla optimalt behöver man ta hänsyn till både årets skördepotential och platsens N-leverans. Ingen av faktorerna ger dock enskilt en bra förklaring till optimal gödslingsnivå (figur 2 och 3) Slutsatsen blir att tidigare rekommendationer i havre håller.

Lägg en startgödsling som du betraktar som säker nivå i en kombisådd NPK, ca 70–100 kilo N per hektar. Komplettera sedan i mitten–slutet av stråskjutningen under gynnsamma år och då kväveleveransen är låg. /

Optimal giva, kg/ha

Avkastning

N-optimum och skörd

160 140 120 100 80 60 40 20 0

100 © Yara • Växtpressen 1/2024 9

y=0,0016x + 81,615

Proteinhalt (%)

1000 2000 3000 4000 5000

6000 7000 8000 9000

Alla försök 2021 2022 2023 Linjär (alla försök)

N-skörd O N, kg/ha

Placeringen ökar utväxlingen av P

AV JOAKIM EKELÖF, NORDIC BEET RESEARCH

Placerad fosfor kan ge mer än 50 procent skördeökning i sockerbetor. Det visar färska siffor från Nordic Beet Research där olika spridningstekniker och givor jämfördes under tre år. Störst utslag uppnåddes under torrår på jordar med P-AL-tal under 6.

Att sockerbetan är en relativt fosforkrävande gröda råder det ingen tvekan om. Vikten av god bördighet har belysts i bland annat de långliggande bördighetsförsöken, som också till stor del ligger till grund för de rekommendationer vi har idag.

Dessa rekommendationer säger att med betor i växtföljden bör P-AL-talet ligga på minst 10 för att inte riskera att tappa skörd. Att lyfta ett för lågt markvärde är dock förknippat med en relativt hög kostnad, eftersom en väsentlig mängd fosfor ofta krävs. Frågan som belystes i denna studie var därför riktad mer åt ettårseffekterna av fosforgödsling till sockerbetor, samt spridningsteknikens inflytande på skördeutfallet vid olika P-AL-tal.

P-placering överlägsen

Resultaten från 9 försök under 2021–2023 visade på stora skördeeffekter för tillförsel av fosfor. Tydligt var också att spridningstekniken hade en avgörande

betydelse för ettårseffekterna: 15 kilo P per hektar placerad fosfor gav större skörderespons än 120 kilo P bredspridd (figur 1). Skördeökningen drevs framför allt av en ökad rotskörd, men även sockerhalten ökade med ett par tiondelar i de placerade leden jämfört med 0 kilo P.

Tyvärr togs inte bladanalyser i alla försök i serien, men på en av platserna 2023 togs ledvisa bladanalyser i juni. Här låg markens P-AL-värde på 5,3 och figur 2 visar att det fanns ett tydligt samband mellan koncentrationen i växten och skördenivån.

Start-P avgjorde responsen

Slår man samman försöken som hade lägst P-AL-tal för respektive år hade de ett genomsnittligt värde på 3,9 mg P per 100 g jord. Skördeeffekten i dessa försök är snarlikt grafen i figur 2, men låg ett par–tre procentenheter högre. Görs samma beräkning för de försök som låg något högre i P-AL, i genom-

Så utfördes försöken

• Försöksserien inkluderade tre försök per år och genomfördes 2021–2023.

• Ett av försöken placerade respektive år på ett mycket lågt P-AL-tal, ett på ett lågt P-AL-tal och ett på en jord med medelgod P-status.

• Behandlingarna bestod av en stege från 0 till 120 kg/ha bredspridd P, samt en stege från 15 till 90 kg/ha radmyllad P.

• Alla övriga näringsämnen tillfördes till samma nivå. Grundgödslingen bestod av 700 kg placerad Unika Calcium + kiserit och besal.

Placerad P ger premie

Relativ sockerskörd

snitt 5,3 mg P per 100 g jord, var mönstret detsamma. Det som skiljde var att skörderesponsen faktiskt hoppade upp ytterligare ett snäpp och skördenivån för de högsta placerade givorna hade ett relativtal runt 120. De försöksplatser som skiljde ut sig var de med högst P-AL-tal respektive år. Dessa snittade 9,0 i P-AL och här låg skörderesponsen kring 4 procent för samtliga fosforgödslade led. Här tycktes spridningstekniken eller givan inte spela speciellt stor roll, sannolikt för att jorden redan innehöll tillräckliga mängder fosfor.

Markfukten är avgörande

Fosfor tas upp via diffusion. Det innebär att plantan, genom upptaget av fosfor, skapar en koncentrationsskillnad i markvätskan som i sin tur gör att ”ny” fosfor frigörs från markpartiklarna för att utjämna skillnaden som uppstår genom upptaget. Eftersom markvätskan i matjordslagret typiskt innehåller omkring 0,1 kilo P per hektar, och

plantans rötter inte genomsöker hela profilen, behöver markvätskan runt rötterna tömmas och fyllas på 10–20 gånger per dygn när betan växer som mest. Med den bilden i bakhuvudet är det inte svårt att inse betydelsen av hög markfukt för fosforupptaget. Det är heller inte svårt att föreställa sig hur en bredspridd fosfor, som ligger ytligt i torr jord, sannolikt inte kommer årets gröda till gagn.

Torka gynnar P-placering Markfukten har alltså extremt stor betydelse för fosforeffekten, och det syns också i resultaten i dessa försök. År 2022 hade vi en relativt nederbördsrik och sval första del av odlingssäsongen. Effekterna av fosfor var då mycket blygsamma och spridningstekniken spelade mindre roll oavsett P-AL-tal (figur 3). Effekterna kan i stället till stor del härledas till 2023 års siffror, även om mönstret var exakt detsamma 2021. På två av platserna 2023 gav 60 kilo placerad P per hektar över 50 procent skördeökning jämfört med ingen fosfor. Det förklaras framför allt av det uteblivna regnet under den första halvan av tillväxtsäsongen 2023.

Vid sidan och under Att placeringen av P får så stor betydelse under torra förhållanden förklaras av att mineralgödseln myllas djupare i fuktig jord och därmed blir mer tillgänglig. Till sockerbetor rekommenderas därför att gödseln placeras 6 cm till sidan och 6 cm under fröet. Vid placering av en högkoncentrerad sträng fosfor mättas också jorden kring gödseln, vilket gör att diffusionen som sker i markvätskan kring gödselsträngen går snabbare. /

Figur 1. Placering av 30 och 60 kilo gav 6 procentenheter högre sockerskörd jämfört med samma P-giva bredspridd. Genomsnitt av 3 försök per år över de 3 åren 2021–2023.

Tydligt samband mellan koncentration och skörd

Sockerskörd

Bladkoncentration P (g P/g TS)

Figur 2. Ledvisa bladprover tagna i juni 2023 på en av försöksplatserna visade god korrelation för P-koncentration i växten och sockerskörd. Punkterna motsvarar försöksleden som överensstämmer med ordningen figur 1.

Figur 3. Skörderespons procent bästa radmyllade ledet jämfört med 0 kilo P per

Betorna på bilden till vänster fick 60 kilo P per hektar där fosforn radmyllades, medan fosforn till betorna till höger bredspreds på nivån 30 kilo P per hektar.

Dan Eriksson, Otto Sandahl, Vasen lantbruk, och Knud Nissen, Yara, diskuterar hur det fungerar med Yara N-Sensor-skanning av vallen och filöverföring till flytgödselspridaren.

Vallen på Vasen växer med teknik

AV KNUD NISSEN, YARA

Tiden är förbi när vallen brukas med vänster hand. På Vasen lantbruk i Småland tar man nytta av Yara N-Sensor och synkroniserad fildelning på Internet för att hantera logg- och tilldelningsfiler för en effektiv och rationell flytgödselspridning. Och framöver ska även rötrest från gårdens biogasanläggning spridas med denna teknik.

Vasen lantbruk, i den lilla byn Nye utanför Vetlanda i Småland, drivs av Per och Kjell Sandahl tillsammans med cirka 30 medarbetare. Gårdens huvudinriktning är konventionell mjölkproduktion med 540 mjölkkor och cirka 60 dikor. Därtill driver de entreprenadverksamhet med bland annat gräv- och skogsmaskiner.

– Vi har även en egen ”byggfirma”

som jobbar med underhåll och renovering av våra fastigheter, tillägger Kjell. Arealen är fördelad på 700 hektar åker, 400 hektar naturbeten samt 350 hektar skog. På åkermarken odlar man 450 hektar vall och 250 hektar spannmål innefattande höstvete, råg vete, vårkorn, vårvete och havre. All spannmål går till foder.

År 2023 byggde Vasen lantbruk en

Dan Eriksson på Vasen Lantbruk slår gräs och skannar samtidigt med Yara N-Sensor på cirka 200 fält söder om Vetlanda.

eventuellt överskottet säljs på elnätet. Värmen från anläggningen används vid uppvärmning av samtliga hus på gården och till varmvatten.

Frö och gödsling i vallen Fröblandningen i Vasen lantbruks vallodling är Lantmännens Mira 21 special och Mira 27 med rörsvingel. Med tanke på risken för försommartorka vill Kjell gärna lägga en stor gödslingsgiva tidigt. Oftast börjar man redan i mars och kör då med en slangmatad SlurryKat som fungerar bättre än en vanlig flytgödseltunna även om det är blött. Därefter kompletterar man med 60–90 kilo NS per hektar.

Träffsäker gödsling

2023 valde Vasen lantbruk att satsa på en Yara N-Sensor för att bättre fördela växtnäringen till vallen och spannmålsodlingen.

– Det började med att entreprenören som kör ut flytgödseln åt oss, skaffade en ny flytgödseltunna som kan reglera mängden med GPS utifrån tilldelningskarta. Det ville vi hänga på och utnyttja och till slut bestämde vi oss för att investera i en Yara N-Sensor, berättar Otto Sandahl.

Karl Eriksson, Olssons Maskinstation, ansvarar för spridning av flytgödsel och rötrest på Vasen lantbruk.

slår gräset och entreprenörens traktor som kör flytgödseltunnan. Detta innebär att båda traktorerna jobbar från samma mapp med samma data. Otto har även tillgång till samma data hemma på kontoret. Mappen är off-line-synkroniserad så att den är tillgänglig och användbar även om flytgödsel-traktorn tillfälligt tappar internetanslutningen. Dan Eriksson har arbetat på Vasen i många år och är den som slår det mesta av gräset.

– Vi kör på ungefär 200 fält runtom i bygden och jag brukar spara en gård per loggfil vilket brukar bli lagom. Jag väljer den agronomiska modulen ”Målstyrd N-gödsling Vall”, ställer in ungefär den mängd kväve som ska spridas ut och startar kalibreringen. Och sedan är det bara att köra, berättar Dan entusiastiskt.

Enkel konvertering Loggfilen kan inte användas direkt vid flytgödselspridningen utan måste först konverteras till en tilldelningsfil. På Vasen lantbruk använder man MapConverter från Yara.

Grönmassans digitala väg från Yara N-Sensor till spridning med flytgödseltunnan

1. Skanna gräset med Yara N-Sensor samtidigt som gräset slås.

2. Loggfilen från skanningen sparas automatiskt i N-Sensor-terminalen som är internetansluten till en OneDrive-mapp.

3. För att kunna använda datan från Yara N-Sensor måste loggfilen konverteras till en tilldelningsfil vilket görs med MapConverter från Yara. Det kan göras både i traktorn och på kontoret. 2024 planerar Vasen att konvertera med DataVäxt CropMap i stället. Kontorsdatorn och de båda traktorernas terminaler är synkroniserade till samma OneDrive-mapp via internet.

biogasanläggning som ska svälja all flytgödsel och djupströbädd från djurproduktionen vilket blir cirka 30 000 kubikmeter per år.

– När biogasanläggningen är färdigtrimmad och i full drift beräknar vi att årligen få 1,7 miljoner kWh el, 3,3 miljoner kWh värme och rötrest att sprida på åkrarna, berättar Kjell. Elen används främst i driften och

Tillvägagångssättet är att när vallen slås skannas samtidigt grödan med Yara N-Sensor som skapar en karta över gräsets varierande kväveupptag. När gräset väl är borta från fältet kommer flytgödseltunnan som då varierar spridningsmängden utifrån den inskannade kväveupptagskartan.

För att förenkla filhanteringen mellan de två traktorerna har Otto satt upp en OneDrive-mapp i sin dator som är tillgänglig för både N-Sensor-traktorn som

– Den är väldigt enkel och jag kan utan problem konvertera precis innan jag ska börja sprida. säger Karl Eriksson som sköter flytgödselspridningen. Men man nöjer sig inte med detta på Vasen lantbruk, utan planen för 2024 är att få lite bättre kontroll på hur rötresten fördelas på fälten. Tanken är att låta loggfilerna från Yara N-Sensorn automatiskt gå in i Dataväxt Cropmap för att någon inne på kontoret kan avgöra hur det ska spridas och därifrån exportera ut tilldelningsfilerna till flytgödseltunnan. /

4. Flytgödsel kan nu styras efter GPS utifrån tilldelningsfilen med hjälp av flödesmätaren på tunnan.

5. Tilldelningsfilen sprids ut med flytgödseltunnan efter slåtter.

Var noga med spridarinställningen

AV JOHNNY ANDERSSON, YARA

Jämn gödselspridning är extremt viktig – både ekonomiskt och biologiskt. Centrifugalspridaren ska vara vågrät i samtliga riktningar, ha perfekta vingar, traktorn balanserad och med bra däck. Allt ska stämma oavsett markförhållanden och spridarens fyllningsgrad. Följ tillverkarens instruktioner och var noggrann med inställningen under hela säsongen – det betalar sig.

Fördelningen av mineralgödselprodukter i Sverige är cirka 60 procent som NS och 40 procent som NPK. Huvuddelen av NS och delvis NPK sprids med centrifugalspridare. Den första spridningen på våren görs i huvudsak med centrifugalspridare vilka till övervägande del är burna på traktorns trepunktslyft.

Eftersom mineralgödsel är den insats i såväl volym som kostnad vi tillför mest av per hektar i växtodlingen vill vi få ut mesta möjliga i avkastning av den. Kravet på hög precision i samband med spridningen är därför väldigt viktigt. Huvuddelen av spridarflottan är centrifugalspridare med 24 meters arbetsbredd men andelen maskiner med 36 meters arbetsbredd ökar och därför är det ännu viktigare att ekipagen sprider jämnt i fältet och är rätt balanserade.

Här följer några bra råd att följa i samband med säsongsstarten för bästa möjliga spridning av gödsel.

Balansera traktorn

För att hålla balansen mellan tom och fylld spridare är det viktigt att frontvikten matchar belastningen från spridaren baktill. Generellt är det bättre med en väl tilltagen frontvikt på traktorn för att bibehålla en jämn spridningsbild, oavsett om spridaren är tom eller har fullt lass (bild 1).

Däcken på traktorn varierar under

växtodlingssäsongen beroende på vilket stadium grödan befinner sig i. I samband med förstagivan på våren är det breda däck som gäller för att i största möjliga mån minimera markpackningen (bild 2). Största utmaningen vid denna tidiga spridning är att bibehålla samma höjd på spridartallrikarna över marken – det är mjukare i marken efter vinterns frost som luckrat upp marken och bärigheten varierar därmed (bild 5). Tänk också på att spridartallrikarnas höjd över marken ska variera så lite som möjligt mellan tom och full maskin. Varierar höjden gäller det att manuellt justera spridaren.

Smala däck längre fram

Längre fram under säsongen är det smala däck som gäller – detta för att köra ner så lite gröda som möjligt. Bärigheten i marken är nu bättre samtidigt som denna typ av däck i regel inte sjunker ihop på samma sätt som bredare däck. Därmed hålls spridaren stabilare på samma höjd över marken. Viktigt är också att däcken är i sådant skick att spridaren ”flyter” fram även om underlaget är ojämnt för att bibehålla en jämn spridningsbild.

Respektive tillverkare anger höjden spridartallrikarna ska arbeta på för att uppnå korrekt spridningsbild. Inställning av tallrikarnas höjd över marken ska göras i fält. Tänk på att göra mätningarna både med tom och full maskin.

Inför varje körning är det viktigt att maskinen är vågrätt inställd både i sidled och i körriktningen (bild 3 och 4)

Vad gäller körriktningen är det viktigt att göra detta i fält både med tom och full maskin.

Rena och fina vingar

Inför varje ny spridarsäsong är det viktigt att kontrollera att vingarna är i bra skick och inte är slitna (bild 6). Om de är slitna – ersätt med nya i god tid. Under säsongen och under körning är det viktigt att kontinuerligt kontrollera att det inte uppstår avlagringar på vingarna. Om så är fallet – tvätta eller skrapa bort med en plastskrapa så riskerar inte spridningsbilden att förändras.

Håll koll på granulerna

Kvaliteten på granulernas fysiska egenskaper är viktig för att de ska vara spridningsbara enligt maskintillverkarens rekommendationer – de viktigaste egenskaperna är hårdhet och storleksfördelning.

Hårdheten är viktig för att granulen ska tåla hanteringen på såväl spridartallrik som spridarvinge. Yara garanterar 24 meters arbetsbredd på samtliga produkter. De flesta maskinerna på marknaden kan även sprida på cirka 36 meters arbetsbredd. Vi hänvisar till respektive spridartillverkares rekommendationer vid spridning över 24 meter. För att

1. En väl tilltagen frontvikt på traktorn är bra för att bibehålla en jämn spridningsbild.

2. På våren är det breda däck som gäller för att i största möjliga mån minimera markpackningen 3+4. Det är viktigt att maskinen är vågrätt inställd både i sidled och i körriktningen.

5. Bibehåll samma höjd på spridartallrikarna över marken.

6. Kontrollera att vingarna är i bra skick.

7. Hårdheten kontrolleras enklast med en F-indikator.

8. Använder man en d-indikator eller ”skakbox” ska granulerna landa de två mittersta kamrarna.

vara spridningsbar på 24 meter eller mer måste varje granul tåla ett tryck på minst 6 kilo. Hårdheten kontrolleras enklast med en F-indikator (bild 7) Storleksfördelningen är unik för varje produkt.

Därför är också inställningen av gödningsspridaren unik för varje produkt. Huvuddelen av granulerna i en produkt ska vara i intervallet 2,00–4,75 mm i diameter. Använder man en d-indikator eller ”skakbox” ska huvuddelen av gra-

nulerna landa i de 2 mittersta kamrarna av totalt 4 (bild 8). Granuler under 2,00 mm i diameter är inte spridningsbara för att kunna fördelas på spridarens totala arbetsbredd.

Spridarinställning via app

Varje spridartillverkare har inställning av spridaren via app. Tänk på att inställning av spridaren är färskvara. Inställningar justeras enligt tester som spridartillverkaren gör kontinuerligt,

det vill säga inställningen du körde med föregående säsong kan vara ändrad inför ny säsong. När du gjort allt enligt ovan så kan du kontrollera resultatet genom att lägga ut spridarbackar och mäta resultatet i fält. Mer om detta finns på vår hemsida:

https://www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/spridarbackar/. Här finns både möjlighet att köpa spridarbackar samt information om hur du lägger ut och arbetar med Yara spridarbackar. /

Yara utvecklar mineralgödsel med lägre klimatavtryck

AV SARA EKSTRÖM, YARA

År 2050 ska Yara vara klimatneutralt. Det kräver målinriktat utvecklingsarbete för att producera ”grön” mineralgödsel utan naturgas, och hybridvarianten där koldioxid fångas in.

IVäxtpressen nr 1/2022 skrev jag en artikel där jag beskrev hur Yara ska producera så kallad fossilfri mineralgödsel med lägre klimatavtryck.Vad har hänt sedan dess?

Matproduktion avger klimatgaser Bakgrunden till arbetet är att livsmedelsproduktion i världen står för nästan en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen. På Yara arbetar vi för att minska klimatutsläppen både i egen produktion av mineralgödsel och när gödseln används. Cirka 1 procent av alla växthusgasutsläpp kommer från just produktion av mineralgödsel. Det finns flera sätt att minska detta på, och på

Yara ligger vi i framkant i arbetet med att införa metoder för att producera gödsel med mycket lägre klimatavtryck.

Först en rättelse: Yara har tidigare använt benämningen ”fossilfri” mineralgödsel. Det kan dock finnas en mindre mängd fossil energi från till exempel framställningen av forfor, kalium eller transporter.

Därför kommer vi hädanefter att gå ifrån att använda ordet fossilfri då det är viktigt att vi levererar vad vi säger. Med det sagt: nästan alla fossila råvaror i mineralgödsel är naturgas, och nu finns teknik för att ta bort den. Det finns andra sätt att producera gödsel med lägre klimatavtryck, och på Yara

kommer vi att använda oss av flera olika metoder.

Redan i dag har Yaras mineralgödsel 50–60 procent lägre klimatavtryck än gödsel som är producerad utanför Europa. Förklaringen ligger i användandet av katalytisk rening (figur 1 överst) som är en metod utvecklad av Yara för att minimera utsläppen av lustgas (N2O). Klimatavtrycket från produktion av vår gödsel är verifierat av tredje part, så redan nu kan odlare göra ett aktivt val för lägre klimatavtryck.

Grön gödsel utan naturgas I dag utvinns vätgas (H2) som används för att producera ammoniak (NH3) –

Fossila källor

Gödsel

baserad på fossila

källor

Gödsel baserad på vatten och förnybar elektricitet

Gödsel baserad på

fossila

källor och CCS

Vätgas (H2) Ammoniak (NH3) Salpetersyra (HNO3) H2

Gödsel N2O CO2

Naturgas, kol, olja Extraktion Haber-Bosch

Vatten förnybar energi elektrolys Haber-Bosch

Grön vätgas (H2) Grön ammoniak (NH3) Grön salpetersyra (HNO3 Grön gödsel N2O

Fossila källor Naturgas, kol, ol ja Extraction + CCS (Carbon Capture & Storage)

Vätgas (H2) Ammoniak (NH3) Salpetersyra (HNO3) Gödsel

H2 CO2

N2O

Haber-Bosch

Figur 1. Yara arbetar på flera fronter med både dagens och morgondagens teknologier för produktion av mineralgödsel. Översta bilden visar produktion av mineralgödsel från fossil naturgas, i mitten via förnyelsebar energi och elektrolys av vatten, så kallad grön mineralgödsel, och nederst via CCS (carbon capture & storage).

grundpelaren i all nitratbaserad mineralgödsel – från fossil naturgas. Ammoniak produceras i Haber-Bosch-steget, där kväve (N2) från luften fångas in med hjälp av väte. Ammoniak används därefter till att producera till exempel Axan, YaraMila och YaraLiva.

Genom att byta ut naturgas mot vanligt vatten kan vi i stället utvinna väte via elektrolys drivet av förnybar el (figur 1, mitten). Vi får då en mineralgödsel med lågt klimatavtryck som produceras utan fossil naturgas. Denna gödsel kan kallas ”grön” mineralgödsel, då den är baserad på vad som klassas som grön ammoniak. Den här metoden används i Yaras fabrik i Porsgrunn i Norge.

En annan metod för att kraftigt minska klimatavtrycket av produktion av mineralgödsel kommer Yara att använda sig av vid vår fabrik i Sluiskil i Nederländerna (figur 1, nederst). Där kommer vi fortfarande att använda naturgas, men i stället för att släppa ut koldioxid i atmosfären kommer vi att

fånga och pumpa ner den i havsbottnen. Metoden kallas CCS (carbon capture and storage), och kommer att hjälpa oss att årligen minska koldioxidutsläppet från vår fabrik i Sluiskil med 800 000 ton koldioxid. Även om den här metoden inte hjälper oss just nu att minska vårt beroende av fossila källor är den ett mycket viktigt steg för att minska klimatpåverkan kraftigt.

Yara klimatneutralt 2050

Yara har som mål att vara klimatneutralt år 2050, men redan 2030 ska vi ha minskat vår klimatpåverkan från våra fabriker med 30 procent. Genom att införa nya produktionsmetoder och energieffektivisering på våra fabriker leder Yara utvecklingen när det gäller att producera mineralgödsel med lågt klimatavtryck, utan att vi behöver bygga helt nya fabriker.

I Sverige kommer grön mineralgödsel att finnas tillgänglig via Lantmännen, och sådana samarbeten är helt avgörande för att kunna utveckla nya

gödselprodukter. Lantmännen är via sitt odlingsprogram Klimat & Natur föregångare i hållbar odling även i ett globalt perspektiv.

Fler tänker som Lantmännen Samtidigt ser vi hur fler aktörer runt om i världen börjar tänka som Lantmännen. Vi har inlett samarbeten med till exempel Simpsons Malt i Storbritannien som levererar malt till några av de mest kända whiskydestillerierna, Nordzucker i Danmark för sockerbetor, Bindewald & Gutting Milling Group tillsammans med Harry-Brot i Tyskland för vete för bröd och El Parque Papa i Argentina för potatis.

Det visar att olika livsmedelskedjor vill ta sitt ansvar för att minska klimatavtrycket. Det möjliggör också en fortsatt omställning till lägre klimatpåverkan från matproduktion. Mer information om projektet planeras i nästa nummer av Växtpressen och i våra nyhetsbrev som du kan prenumerera på, anmäl din e-postadress på yara.se. /

Yaras fabrik i Porsgrunn, Norge.

Gödsling är skogsbrukets lönsammaste åtgärd

AV LARS WIRÈN, YARA

Kväve är en flaskhals för tillväxten i svensk skog. Därför ger skogsgödsling hög förräntning på insatsen samtidigt som det ger en positiv klimateffekt som bonus.

Det är kvävetillgången som begränsar tillväxten på nästan all svensk skogsmark. På medelgoda boniteter på fastmark med podsoljordmån, som dominerar svensk skogsmark, är mängden tillgängligt kväve en bristvara. Trots att mycket kväve finns bundet i marken blir bara en liten del årligen tillgängligt. Träden hungrar därför efter kväve, och gödsling med kväve i en form som är direkt upptagbart ger en tydlig positiv tillväxteffekt.

Vid N-gödsling bygger träden upp barrmassa. Du får längre, grövre och grönare barr i din skog. Enkelt förklarat finns mer klorofyll att fånga solenergi med. Så länge de framgödslade nya barren finns kvar får du en ökad tillväxt. Effekten håller i sig mellan 7 och 12 år beroende på vilket bestånd som gödslats. Alla bestånd ska emellertid inte gödslas, och i faktarutan finns sju baskrav sammanfattade.

Gödsla både tall och gran För många är skogsgödsling synonymt med att gödsla tallskog. Det är en missuppfattning. Gran reagerar bra på gödsling. Den ger 1,5–2 m3sk mer per hektar i gödslingseffekt på motsvarande ståndortsindex. Nu är inte en mark med ståndortsindex T24 och G24 samma sak, men glöm inte bort dina granbestånd.

Vi rekommenderar Skog-CAN som är utvecklat för skog. Det innehåller 27 procent kväve i lika delar ammonium- och nitratkväve samt dolomitkalk för att motverka försurning plus 0,2

procent bor. Just bor finns med eftersom det är det näringsämne som efter kväve riskerar att bli en bristfaktor. Den rekommenderade givan är 150 kilo N per hektar. I bestånd från Svealand och norrut som bara ska gödslas en gång under omloppstiden går det att överväga att öka givan till Skogsvårdslagens övre gräns på 200 kilo N per hektar.

Ger hög förräntning

Under effektperioden, 8–10 år som följer på gödslingen, ökar tillväxten totalt med 15–20 kubikmeter per hektar. Den ekonomiska vinsten ligger dels i själva volymökningen, men också i högre medelstam. Andelen värdefullt timmer i beståndet ökar alltså vilket höjer rotnettot. Värdet på den ökade tillväxten som kommer efter en skogsgödsling ligger ofta runt ca 10 000 kronor per hektar. Kostnaden för gödsel, transport och spridning ligger med dagens kostnadsläge (vårvinter 2024) på ca 4 000–4 500 kronor per hektar. Det ger en årlig förräntning på gödslingsinvesteringen med 10–12 procent under effektperioden.

De sju baskraven

Rätt utförd gödsling har negativ miljöpåverkan förutsatt att man följer de sju baskraven, samt lämnar kantzoner mot vatten, diken och hänsynskrävande biotoper. Markvegetationen förändras efter en gödsling, och du kommer att uppleva marken som bördigare. En lingonmark går mot blåbär. En blåbärsmark går mot gräs. När gödslingseffekten sedan ebbat ut återgår vegetationen till ursprungsläget.

Skogsstyrelsens allmänna råd bygger på de 7 baskraven samt att ha gödslingsfria kantzoner mot vatten, hänsynskrävande biotoper, främmande mark m.m. Sedan avråds helt från gödsling i sydvästra Götaland och från gödsling av tall i östra Götaland. Med andra ord avråds från all gödsling i Götaland förutom på granmarker i östra Götaland. I övriga delar av landet får läggas 150–450 kilo N per hektar under en omloppstid beroende på var skogen växer. Maxgivan vid ett gödslingstillfälle begränsas till 200 kilo N per hektar.

Klimateffekt som bonus

Skogsgödsling är dessutom bra för att dämpa klimatförändringar. Vid tillverkning, transport och spridning av gödsel sker utsläpp av växthusgaser. Trots dessa utsläpp ger den ökade tillväxten en positiv nettoeffekt på ca 12,5 ton CO2-ekvivalenter per hektar. Det kan jämföras med utsläppen från svensk konsumtion som är drygt 10 ton per person och år. Om den ökande tillväxten används till att ersätta stål, betong och fossila bränslen ökar klimateffekten ytterligare.

Vi rekommenderar gödsling efter sistagallringen i bestånd som uppfyller de 7 baskraven. Sprid gödseln 2 till 3 år efter gallringen när beståndet hunnit stabilisera sig. Gör en ny bedömning efter 10 år. Ska beståndet stå ytterligare 10 år innan det är dags för slutavverkning gödslar du en gång till. Ett sådant upplägg ger bra lönsamhet för de flesta skogsägare. /

Längre, grövre och grönare barr (t.h.) är en tydlig effekt av kvävegödsling. Det finns mer klorofyll att fånga solenergi med.

Ökad barrmassa ger ökad tillväxt och bättre rotnetto.

7 baskrav indikerar N-gödslingsvärda bestånd

• FASTMARK. Annat än N begränsar troligen tillväxten om det finns mer än 30 cm torv ovanpå mineraljorden.

• PODSOL. Podsoljordmån dominerar på fastmark Sverige. Alternativet är brunjord som förekommer i liten omfattning på bördiga marker i Sydsverige.

• BARRDOMINERAT. Beståndet bör ha minst 80 % barrträd, eftersom effekten av att gödsla löv är tveksam. Avfärda dock inte bestånd med mindre än 80 % barr. Om löv är koncentrerat i t.ex. kantzoner kan resten av beståndet ändå vara gödslingsvärt.

• MEDELGODA BONITETER. En medelgod bonitet varierar mellan var i Sverige vi befinner oss. Här handlar det om att ståndortsindex bör

ligga mellan 16 och 30. På de svagaste markerna blir lönsamheten låg. På de bästa markerna kan annat än kväve begränsa tillväxten.

• FRISK OCH VÄLSLUTEN SKOG. Gödsla skötta bestånd med en rimligt stor grönkrona på träden att bygga barrmassa på.

• MEDELÅLDERS OCH ÄLDRE SKOG.

Gödsla i åldersspannet 40–90 år. Avvakta med gödsling till efter förstagallring. Äldre tall reagerar ofta bra på gödsling, men för äldre gran riskerar effekten att utebli.

• INGA INGREPP INOM 10 ÅR. Gödslingseffekten bör ha ebbat ut innan du går in och gallrar eller slutavverkar. Det handlar både om ekonomi och miljö.

Yara övergår successivt till att använda säckar tillverkade av 30 procent återvunnen plast. De nya säckarna har samma egenskaper som de gamla, men är snällare mot miljön.

Miljösmarta säckar märks

Som ett led i klimatarbetet övergår Yara successivt till att använda gödselsäckar tillverkade av 30 procent återvunnen plast.

Av Karolina Erikers, Yara

De nya säckarna märks med en grön symbol (se bild) och har samma tekniska egenskaper och styrka som de gamla säckarna – det är endast färgen som kan se lite annorlunda ut. Säckarna uppfyller samma standarder och certifieringar som de som tillverkas av 100 procent ny plast. Inom jordbruket används plast för många olika ändamål för att bibehålla

kvalitet och minimera livsmedelsförluster och avfall. Samtidigt är plast en stor källa till föroreningar och bidrar till utsläpp av växthusgaser i varje steg av dess livscykel, från produktion till avfallshantering.

Minskad klimatpåverkan Plastföroreningar utgör ett problem för miljön, och på Yara har vi därför tagit

I oktober 2023 skrev Tina Vinnerborg, Yaras marknadschef i Sverige, på avtalet med Fredrik Djupmarker, VD för Dataväxt.

flera olika steg för att kontinuerligt minska klimatavtryck och klimatpåverkan från användningen av våra produkter. När det gäller förpackningar inkluderar det att använda återvunnen plast, reducera antalet plastförpackningar, säkerställa att förpackningar är återvinningsbara och arbeta med andra aktörer för att samla in och återvinna material.

I Sverige samarbetar Yara med SvepRetur, en ideell branschförening som ansvarar för insamling av lantbruksplast i hela Sverige och ser till att den går till material- eller energiåtervinning. All information om retur av lantbruksplast finns på hemsidan www.svepretur.se /

Hugo Hjelm förstärker på marknadssidan

n Yara förstärker sin organisation i Sverige med en ny tjänst på marknadssidan. Agronom Hugo Hjelm, som senast arbetade med rådgivning och utveckling på Yara, har tillträtt tjänsten.

I Hugos nya roll ligger kundansvar för Lantmännen, ansvar för skogsgödsling och för försäljning av foderfosfater i Sverige. De första månaderna i den nya rollen beskriver han som både intressanta och händelserika.

– Omvärlden påverkar oss väldigt mycket och det gäller att kunna hänga med när det går snabbt, konstaterar Hugo Hjelm.

Han hoppas kunna använda sina erfarenheter från tidigare arbeten, både på Yara och andra företag, för att göra det bästa möjliga för Yaras kunder i en utmanande tid. En ny person i Hugos gamla roll kommer att kunna presenteras i nästa nummer av Växtpressen.

Yara och Dataväxt samarbetar för att stärka svensk växtodling

n Yara har startat ett gemensamt projekt för att integrera gödselrekommendationer i Dataväxts plattform. Det kommer att ge användarna skräddarsydda gödslingsråd och möjlighet att optimera skördarnas kvalitet och kvantitet.

Målet är att funktionen ska vara klar och kunna presenteras på Borgeby Fältdagar i juni 2024.

Knud Nissen, ansvarig för precisionsodling på Yara, betraktar projektet som ytterligare ett steg mot att stötta lantbrukarna att fatta bättre beslut när det gäller grödans växtnäringsbehov i fält.

– Med samarbetet kan vi dra nytta av både Dataväxts tekniska och Yaras agronomiska kunskap för att förenkla för lantbrukarna, kommenterar han.

Hugo Hjelm har nytt ansvar för Lantmännen, foderfosfater och skogsgödsling.

FOTO: MÅRTEN SVENSSON

Gödselmarknad i stor förändring

AV MAGNUS HUSS, YARA

Perioden sommaren 2021 till början av 2024 innebar en gödselmarknad i kraftig förändring. Samtidigt upplevde vi en prisutveckling på gödsel i Sverige som var den mest extrema i mannaminne. Först tredubblades världsmarknadspriserna för att sedan falla tillbaka till nära utgångsläget. Blickar vi framåt kan vi räkna med ytterligare förändringar som delvis kommer att styras av klimatomställningen.

Under de tre senaste åren har vi sett flera extremhändelser utanför Sveriges gränser som fått stor påverkan på gödselmarknaden här. Vi har varit med om en pandemi, har noterat ett ifrågasatt presidentval i Belarus och krig startat av Ryssland. Vi har också sett inverkan av kinesisk inrikespolitik och samtidigt påverkas vi på många sätt av den klimatomställning som måste göras. I tillägg till de här externa faktorerna gick värdet på en euro från drygt 10 kronor under 2021 till som högst nästan 12 kronor under sommaren 2023 och tillbaka till drygt 11 kronor vid ingången av 2024. Priserna på alla växtnäringsämnen påverkades, men utvecklingen har sett lite olika ut.

Gott om kalium på marknaden När sanktioner kring export av kalium från Ryssland och Belarus infördes fick vi ett snabbt stigande världsmarknadspris från cirka 250 dollar per ton i början av 2021 till 1 000 dollar under våren 2022. Ryssland, som har ett väl utbyggt system av hamnar, hittade snabbt nya kunder i Asien och Sydamerika att sälja till när Europamarknaden försvann, men för Belarus som varit helt beroende av export via europeiska hamnar har det tagit mer tid. Successivt har man dock lyckats hitta nya transportkanaler via järnväg till Kina och ryska hamnar vilket medförde att

man under hösten 2023 nådde upp till samma exportvolymer som man hade innan sanktionerna infördes (figur 1). I takt med att tillgången på produkt har ökat på världsmarknaden har priset fallet tillbaka och vi är nu nere på en nivå kring 300 dollar per ton.

Restriktioner påverkar priset Utvecklingen av fosforpriset var liknande den som gällde för kalium. Marocko är totalt sett största land vad gäller export av fosfor, men både Ryssland och Kina hör till de riktigt stora exportörerna. När sanktionerna kring Rysslands export infördes, och Kina dessutom införde exportrestriktioner för att säkra låga inhemska priser, gick världsmarknadspriset upp från cirka 400 dollar 2021 till 1 200 dollar under våren 2022. Men liksom för kalium föll även här priserna tillbaka under det följande året med en botten under sommaren 2023. Under hösten 2023 gick priset dock upp något igen och ligger runt 600 dollar.

Kvävemarknad i förändring

I Europa har kvävemarknaden sedan 2021 präglats av extremt varierande gaspriser. Detta har fått stor påverkan på den europeiska gödselindustrin och på kvävepriserna men även globalt har det skett stora förändringar.

Under många år agerade Kina så kallad svingproducent, det vill säga

när det globala priset var högt exporterade man volymer som balanserade marknaden, och om priset sedan sjönk så minskade man på motsvarande sätt exporten. Detta förfaringssätt bromsade svängningarna så att de kraftigaste topparna och dalarna undveks. När ureapriset under 2021 började dra iväg uppåt fanns det goda möjligheter för kinesiska producenter att tjäna pengar, men i det läget valde myndigheterna att införa exportrestriktioner och exporten från Kina halverades från fem miljoner ton 2021 till 2,5 miljoner ton 2022.

Europa tar över

Regimen i Kina har sedan dess prioriterat att säkra att priserna på den inhemska marknaden hålls på en tillräckligt låg nivå och bara släppt på restriktionerna när man känt sig trygg med den inhemska prisnivån. Den uteblivna kinesiska volymen har kunnat ersättas av tillkommande produktionskapacitet i exempelvis Indien och Nigeria.

Positionen som Kina haft som svingproducent har sedan 2021 allt mer tagits över av den europeiska industrin som reducerat eller stängt ner kapacitet när man inte kunnat få täckning för sina kostnader. Totalt sett var den globala ureamarknaden under hösten 2023 så välbalanserad att det var tajming i de gjorda affärerna som var avgörande för prisutvecklingen. Vi hade därför inte en klar pristrend vare sig upp eller ner.

Stor export av kalium från Belarus – trots sanktioner

Vid en titt framåt ser vi att det finns en del att fundera på för dem som producerar kvävegödselmedel eller ammoniak som råvara till kvävegödsel. Som ett led i klimatomställningen kommer EU successivt att dra in de utsläppsrätter som krävs för att få släppa ut växthusgaser. Det förväntas leda till att priset på utsläppsrätterna stiger och att man som producent får välja mellan att betala dyrt för utsläppsrätter eller att betala för att reducera sina utsläpp.

Ökande andel

Ser man på vad kostnaden för utsläppsrätter är och sätter det i relation till den rörliga kostnaden för produktion av urea så noterar man att kostnaden för utsläppsrätter utgör en stor och ökande andel (figur 2). Ska man undvika denna kostnad framåt måste man antingen producera så kallad grön eller blå ammoniak (figur 3). Grön ammoniak baseras på förnyelsebar energi, blå ammoniak fångar in den koldioxid man producerar och lagrar den så att den inte kommer ut i atmosfären. Det finns beräkningar som pekar mot att kostnaden för att ställa om Europas gödselmedelsindustri kommer att uppgå till cirka 1 000 miljarder kronor. Med detta i åtanke kan man nog utgå ifrån att gödselmedelsindustrin under de kommande åren kommer att fokusera på att klimatanpassa verksamheten snarare än att öka produktionskapaciteten. /

Figur 1. Nya men dyrare transportvägar har upprättats från Belarus genom Ryssland och Kina. Figuren visar järnvägstransporter till Kina och nio ryska hamnar januari–oktober 2023. Totalt under perioden exporterades drygt 7 miljoner ton kalium från Belarus på detta sätt. Källa: Argus.

Utsläppsrätternas andel vid ureaproduktion ökar

Kostnad utsläppsrätter, % av rörlig kostnad 40

Figur 2. Andelen av den rörliga produktionskostnaden för kvävegödsel som utgörs av kostnaden för utsläppsrätter (y-axeln) beror både på priset på utsläppsrätter och priset på naturgas. Priset på utsläppsrätter är idag cirka fyra gånger högre än vid motsvarande tidpunkt 2020.

Ammoniak har olika miljöprestanda

• BRUN AMMONIAK – HÖGA UTSLÄPP

Produceras av fossil råvara, vanligtvis kol. Genom en förgasningsreaktion produceras väte och koldioxid. Vätgasen får sedan reagera med kvävgas varvid ammoniak bildas.

• BLÅ AMMONIAK – LÅGA UTSLÄPP

Grå eller brun ammoniak används, men kompletteras med metoder för att fånga in kolet och lagra det så att man inte får utsläpp till atmosfären. Metoderna för att göra detta varierar och är olika effektiva.

• GRÅ AMMONIAK – HÖGA UTSLÄPP

Produceras av naturgas. Genom en förgasningsreaktion produceras väte och koldioxid. Vätgasen får sedan reagera med kvävgas varvid ammoniak bildas.

• GRÖN AMMONIAK – INGA UTSLÄPP

Produceras med förnyelsebar energi som används för elektrolys av vatten varvid man får väte och syre. Vätgasen får sedan reagera med kvävgas varvid ammoniak bildas.

Figur 3. Ammoniak kan indelas i olika grupper beroende på miljöprestanda. Grupperna symboliseras och namnsätts med olika färger. Gemensamt för samtliga är att det är Haber-Bosch-metoden som används vid tillverkningen.