Växtpressen nr 2 2019 by Yara Sverige

Växtpressen Nr 2 • november 2019 • Årgång 48

Precisionsgödsling i tre praktiska steg, sid 6-8 Axan mot flytande kväve i praktiskt test, sid 14-15

12 ton vete/ha med 12 procent proteinhalt som toppnotering i försöken 2019 sid 4-5

LEDAREN

Stolthet – inte fördom Så många positiva signaler vi fått detta år, 2019. Vi i lantbruksbranschen kan känna oss stolta över att rapporter om Östersjön är på bättringsvägen, goda signaler i höstens IPCC-rapport, förbättrade kolbalanser i svenskt jordbruk samt Greppa Näringens växtnäringsbalanser som visar att tillförsel och bortförsel av P är i balans i Sverige. Vid en jämförelse med andra europeiska länder ser vi att kväve effektiviteten i Sverige ofta är högre och de officiella kväverekommendationerna lägre. Sett i ett historiskt perspektiv har N-effektiviteten i svenskt höstvete ökat med ca 25 % under de senaste 25–30 åren. Detta beroende på effektivare sorter, ökat fokus och noggrannhet på lantbrukarnivå, förbättrad odlings- och gödslingsstrategi samt alla de tekniska och digitala hjälpmedel som står till odlarnas förfogande. Men trots framgångarna och de positiva rapporterna, får lantbruket fortsatt utstå mycket kritik. Detta är förståeligt då de samband som styr utlakning av växtnäring samt emissioner

av växthusgaser är mycket komplicerade och svåra att greppa. Jord- och skogsbruk kan på ett positivt sätt bidra till att dämpa klimatförändringarna. Modernt skogbruk som gödslas för optimal tillväxt binder koldioxid i biomassa. Detta samband gäller även för högproduktiv jordbruksmark. • Vi har mycket kunskap, men måste fortsätta utveckla den. Forskning, försök och inte minst modeller för att omsätta kunskapen till praktiskt användbara metoder måste byggas. • Vi har kommit långt, men kan komma ännu längre. Dagens gödselmedel från Yara till verkas med katalysatorer som kraftigt reducerar utsläpp av kväveoxider, ett första steg på väg. Vi kan göra än mer vad gäller utsläppen från tillverkning, men även fältemissionerna måste hanteras. Svenska lantbrukare ska känna stolthet och tillsammans måste vi alla i branschen bli bättre på att möta kritik baserad på okunnighet. Ett ökat samarbete i hela livsmedelskedjan är på

gång och en samsyn på hur svenskt lantbruk ska utvecklas är av stor vikt. Låt oss hjälpas åt att sprida kunskap om lantbrukets viktighet och betydelse för såväl produktion av högkvalitativa livsmedel som för omsorg om natur och klimat. I detta nummer av Växtpressen står produktivitet och hållbarhet i fokus. Nyckelord som inkluderas är hållbarhet, balanserad gödsling, fossilfri livsmedelskedja, precisionsteknik, kväve effektivitet och cirkulär ekonomi.

Gunilla Frostgård, Chefsagronom Sverige

VÄXTPRESSEN NR 2 • NOVEMBER 2019 • ÅRGÅNG 48

INNEHÅLL Rätt gödsling till vårsäd

2019 gav platt fall för tidigt tilläggs-N

Axan effektivare än flytande N i praktiken

Cirkulär ekonomi för framtiden 16

Precision i praktiken

Sammyllning av utsäde och gödsel ger risker och möjligheter 18

Notiser 9

Fredriks ABC som lyfter din gödsling

Bättre fast än flytande kväve

YaraMila® Höst sopade banan med MAP på Aspö Lite mangan kan göra stor skillnad Stabila gödselpriser

20 21 22

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus och Katarina Elfström Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Charlotta Behrens, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Mårten Svensson

Rätt gödsling till vårsäd

Rätt gödslingsstrategi säkrar ett gott växtnäringsutnyttjande och bästa möjliga odlingsekonomi. Planera för grundgödsling med en för dig rätt YaraMila® NPK och komplettera med Axan® eller Kalksalpeter™ för att justera N-nivån efter året och förväntad skörd. Av Katarina Elfström, Yara

ör all vårsäd är näringstillförseln avgörande för lönsam odling. Steg 1 är att ge grödan en bra start med balanserad grundgödsling. Steg 2 är att anpassa N-behovet efter säsong, förhållandena i fält och målet med odlingen. Den viktiga balansen Tillförsel av balanserad mängd växt näring från start är 1:a förutsättningen för odlingssäkerhet och god skörd. Fattas ett ämne hjälper det inte hur mycket det finns av de andra. I vårsäd är tillräckligt med P och K särskilt viktigt. På våren är jorden fortfarande kall, och P i jorden är mindre tillgänglig. P är nödvändig för rottillväxt, men också svårrörlig. Kombisådd säkrar därför att frörötterna når färsk P, men även K som avgör hur vårsäden klarar torrperioder. Tänk också på svavel i proportion till N, i förhållandet 1:10. Steg 1 – rätt NPK Rätt NPK bestäms av P- och K-behovet för skördenivå och markstatus. YaraMila 22-6-6 passar bra på K-rika lerjordar, medan YaraMila 20-5-10 är ett bra val på lättare jordar och på skånska lerjordar, som inte innehåller så mycket K som längre norrut. YaraMila 27-3-3 passar på jordar med högt näringsinnehåll (P-AL IV eller mer och K-AL över klass III), eller som komplettering på stallgödselgårdar. Steg 2 – anpassad N-gödsling N-gödslingen anpassas efter ändamålet. Vid odling av vårvete till kvarn eller maltkorn är det viktigt för lönsamheten att uppfylla proteinkraven, men hög proteinhalt i spannmål till eget foder är

Balanserad gödsling ger bättre N-utnyttjande. Bild från Gropen på Borgeby Fält dagar i maj 2018. Kornet t.v. fick 120 kilo N som Axan, medan kornet t.h. fick 90 kilo N som radmyllad YaraMila. Jorden ligger i övre delen av P-AL-klass III, och på gränsen mellan K-AL-klass II och III. också värdefullt, då det ger en möjlighet att spara på inköpt protein. Totalt N-gödslingsbehov beror av skördenivå och markens N-leverans. Om detta vet vi inget vid sådd. Så enda sättet att anpassa gödslingen efter året är att lägga ca 70 procent av planerat N vid sådd, och sedan komplettera efter behov. Nollrutor, Yara N-Tester™ och Yara N-Sensor® är olika sätt att mäta och anpassa. Följ Yaras gödslingsråd via

nyhetsbrev, Facebook och Växtpressen podcast!/

Tänk på • Rätt balans utnyttjar all näring • Välj YaraMila NPK med tillräckligt mycket P och K • Komplettera med Axan eller Kalksalpeter efter säsongen

1. Ogödslat.

2. Komplettering vid flaggbladsstadiet.

3. Komplettering vid flaggbladets slida vidgad.

2019 gav platt fall för tidigt tilläggs-N Höstveteskördarna 2019 var höga, men utan några riktiga toppar i försöken. En viktig lärdom var återigen att kompletteringsgödslingen med kväve i frodiga bestånd ska flyttas fram emot axgång för att inte fälla höstvetet genom liggsäd. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

åren 2019 var höstsäden både tidig och mycket frodig. En dos av torka och kyla i april höll tillbaka utvecklingen en aning. Med facit i hand var det säkert positivt för att inte problemen med liggsäd skulle bli värre än de faktiskt blev. Maj och fram till midsommar var det sedan lite svalt och de flesta platser fick tillräckligt med regn för en optimal tillväxt och kväveeffekt. Undantaget var framförallt sydöstra Sverige där regnet inte räckte till, framförallt inte på lättare och mer torkkänsliga jordar.

vid tillväxtstart i våras befarade vi problem med liggsäd. I ett av höstveteförsöken, Ängelholm, fick vi också det. Där såg vi att det verkligen fungerar att flytta kväve fram emot axgång för att klara skörd och proteinhalt, samt minska liggsädesrisken. Det verkar dock som om gödsling i DC 37 när flaggbladet är på väg ut är lite för tidigt för att få den effekt vi vill ha på bestånd och liggsäd om vi har riktigt frodig gröda. Vi behöver vänta nästan ända tills axet börjar gå fram. Effekt på skörd och proteinhalt får vi i alla fall.

Vattenbrist på Öland När man går igenom N-gödslings försöken för året hittar man en hel del intressant. Först och främst är det i huvudsak en hög skördenivå på 9 till 12 ton per hektar. Försöket på Öland, som låg på en lättare jord, skiljer ut sig kraftigt och stannade på grund av torkan på ca 5,5 ton per hektar.

Stor variation i N-behov För kvarnveteodling varierade den optimala givan kväve mellan ca 170 och 260 kilo N per hektar. En del av variationen kommer från skillnaden i skördenivå, men mycket beror som vanligt på olika leverans från marken. I medeltal skördades ca 70 kilo N i ogödslat led, vilket är betydligt högre än de 51 kilo som medel talet varit de senaste 6 åren. Fälten i Grästorp och Västerås levererade låg till normal mängd kväve, och tillsammans

Liggsäd i Ängelholm Med de mycket frodiga bestånd vi hade

med den höga skördepotentialen som dessa lerjordar hade, hamnade vi på ett kvävebehov runt 260 kilo N per hektar. Övervintrat kväve I motsatt ända med lägre kvävebehov hittar vi fälten i Östergötland, Lidköping och Uppsala. Kväveupptaget i ogödslat led var mycket högt och optimal N-giva hamnade på ca 170–190 kilo N per hektar. I figur 1 kan man se att flera av försöksfälten i år låg högt i markkväve leverans, men inte alls unikt högt.

… det går att senarelägga och anpassa kvävegivan …” Anpassning med Nollruta Variationen i markens kväveleverans kunde vi väl läsa av i grödan i DC 37 om vi lagt en Nollruta. I tabell 1 kan man se SN-värdet d.v.s. grödans kväveupptag ovan jord mätt med Yara Handsensor ™. Olika rådgivningsorganisationer i landet

4. Komplettering när halva axet var framme.

5. Komplettering när blomningen avslutats.

Tidigt tilläggs-N fällde höstvetet. I försöket utanför Ängelholm i Skåne fanns en tydlig koppling mellan liggsäd och tidpunkten för kompletteringskvävet. Alla gödslade led fick 60 kilo N per hektar vid tillväxtstart och 80 kilo N per hektar som huvudgiva den 10 april. Kompletterings givan i de olika leden skedde med 60 kilo N per hektar vid flaggbladsstadiet (2), när flaggbladets slida var vidgad (3), halva axet framme (4) samt när blomningen avslutats (5).

Mer N i ogödslat led år 2019

erbjuder en tjänst i samarbete med Yara där man kan få sin Nollruta mätt och kvävebehovet beräknat.

130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Medel

Skörd kg N/ha

Temperatur satte P Försöksgrödorna var verkligen en fröjd för ögat i slutet av maj med mycket biomassa. Axantalet blev därför mycket högt, men i gengäld blev då antalet kärnor per ax lite lägre och framförallt orkade inte plantorna mata kärnorna utan tusenkornvikten var ganska låg. Kanske skyndade värmeböljan efter midsommar på mognaden lite för mycket. Med temperaturen från 2017 hade vi nog nått en bit till. Men den viktigaste erfarenheten 2019 är och förblir: det går att senarelägga och anpassa kvävegivan för att undvika platt fall. /

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

År

Figur 1. Skördad mängd kväve i kärna i ej N-gödslat led i försöken med N-gödsling till höstvete i Sverigeförsöken 2013–2019. År 2019 fanns det mer N i det ogödslade ledet än normalt. En differens på 40 kilo N i kärnskörd motsvarar en differens på ca 60 kilo N i gödslingsbehov vid samma skördenivå.

Hög höstveteavkastning utan riktiga toppar Plats Västergötland

Sort Grästorp

Reform

Optimal N-giva kg/ha* 252

Produktion av foder Skörd Protein vid opt. vid opt. kg/ha % i ts 12090

11,9

N-skörd vid opt. bröd

Optimal N-giva kg/ha*

215

258

Produktion av brödsäd Skörd Protein vid opt. vid opt. kg/ha % i ts 12136

12,1

N-skörd vid opt. bröd

N-skörd i 0-N led kg/ha

Yara Handsensor SN-värde DC 37

218

Västergötland

Lidköping

Norin

183

10444

12,2

190

10497

12,3

193

Skåne

Ängelholm

Praktik

149

10591

11,0

173

196

10785

12,0

193

9,7

159

Skåne

Billeberga

Julius

Skåne

Smedstorp

Torp

Kasserat p.g.a. rotdödare 140

11006

Östergötland

Vikbolandet

Reform

143

10428

10,6

164

174

10609

11,0

174

Västmanland

Västerås

Julius

183

10076

10,5

158

261

10252

12,0

183

Uppland

Uppsala

Norin

128

9299

11,4

157

179

9538

12,0

171

Öland

Färjestaden

Mariboss

110

5286

11,6

Östergötland

Klockrike

Reform

124

8089

11,4

137

171

8382

12,0

150

Medel

157

9701

204

10314

*Beräkningsgrund: Fodervete 1,37 kr/kg - 25 öre/kg i tork och transportkostnad. Brödvete 1,46 kr/kg - 25 öre/kg i tork och transportkostnad. N 9,06 kr/kg. Priskvot brödvete 7,5.

Tabell 1. Optimal N-gödsling i 9 skördade höstveteförsök 2019 inom Sverigeförsöken. Avkastningen var hög utom på Öland där vattnet begränsade kärnfyllnaden.

På Ly-Ros i nordvästra Skåne styr Jan Jönsson växtnäringen med precision på flera nivåer i en 3-stegsraket. Steg 1 punktar PK för att lyfta upp hela fält, steg 2 anpassar växtnäringen efter variationen inom fält och steg 3 jämnar ut proteinhalter i höstvete. Det är precision i praktiken. Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Precision i praktiken V

ariation är vardag för Jan Jönsson. Han är driftledare på Ly-Ros 1900 hektar i nordvästra Skåne och den som i praktiken ska tackla markkartans omväxlande illröda och djupblå partier. Hela skalan av färger skvallrar om arealer som omfattar AL-klass I till V för både P och K. De är en utmaning, men sådana inspirerar Jan Jönsson. – Jo, så därför har vi under många år försökt hitta de svagaste punkterna på varje fält som dikning, markpackning, ogräs, kalkning eller växtnäring, berättar han.

Inget famlande i mörker Utmaningen när det gäller växtnäring attackerar han genom att ha färsk information om fälten. För en gård med stora variationer är linjekartering i en

Ly-Ros Lantbruk HB Driftledare: Jan Jönsson Areal: 1904 ha Odlingssystem: Conservation Agriculture – direktsådd, minimal jordbearbetning & mellangrödor. Såmaskin: Horsch Avatar 8,16 m Mineralgödselspridare: Rauch AGT-ramp 36 m Effekt per hektar: ca 0,9 hk/ha (2 bandtraktorer och 4 hjultraktorer) Kapacitet fältarbete: ca 0,9 tim/ha (sådd, gödsling, sprutning, tröskning, halmfördelning)

Jan Jönsson är driftledare på Ly-Ros med ansvar för nästan 2000 hektar. diagonal över ett fält bara ett meningslöst medelvärde. Linjekartering passar kanske på gårdar utan toppar och dalar i växtnäringsstatus. Men inte på Ly-Ros. – Vi famlar i mörker om vi inte vet hur variationen på fälten ser ut, slår Jan fast. Därför är markkartering som fångar variationen grunden för beslutsfattan-

det. Den sker minst vart 10:e år och många av Ly-Ros markkartor är gjorda med den s.k. Mullvaden – en sensor som mäter gammastrålning från fyra radioaktiva isotoper. Med ett kalibreringsprov på vart 3:e hektar och intrapolering däremellan fångas variationen i lerhalt, K- och Mg-status.

Fosfornivåer på kartan fosfor 0,0-1,0 1,0-2,0 2,0-3,0 3,0-4,0 4,0-5,0 5,0-6,0 6,0-7,0

0,0% 0,2% 0,6% 1,9% 5,2% 11,8% 18,4%

7,0-8,0 21,3% 8,0-9,0 18,9% 9,0-10,0 12,2% 10,0-11,0 6,4% 11,0-12,0 2,2% 12,0->>> 0,8%

Fosforstatusen på Ly-Ros arealer varierar stort inom fältet på samma sätt som den gör på många andra svenska gårdar. Jan Jönssons vill jämna ut skillnaderna genom att bl.a. göra punktinsatser med PK.

Grödfördelning 2020 Konservärt Havre Höstkorn Höstraps Höstvete Vårvete Åkerböna Maltkorn Summa

68 ha 78 ha 105 ha 370 ha 660 ha 236 ha 291 ha 96 ha 1904 ha

Vi höjer successivt de svagaste områdena” Lagar potthål med PK Informationen från markkarteringen processar Jan Jönsson själv vid datorn och tillverkar egna styrfiler. Det hantverket har han själv skött i 7–8 år i sitt växtodlingsprogram på kontoret. Styrningen når därefter traktorns GPS via ett USB som då blir grunden för att utjämna variationerna i växtnäringsstatus. Eller som Jan kärnfullt uttrycker det: – Vi vill först laga potthålen i vägen så att vi sedan kan använda en NPK som startgiva och förse grödorna med deras primära behov. Potthålen är Jans benämning på de riktiga svackorna i P- och K-status. De repareras genom att lyfta de svagaste områdena med hjälp av rena P-, K- eller PK-produkter. Att laga potthålen är därmed 1:a steget i Ly-Ros 3-stegsraket för hemmasnickrad precisionsodling. Man punktar alltså ut P och K där växtnäringen bäst behövs för att komma upp i klass III för båda ämnena. Men det kan inte ske över en natt. – Vi höjer successivt de svagaste

Vid sådd av vårstråsäd och höstraps ges en grundgiva av NPK som sammyllas med utsädet och placeras i jorden genom samma bill. Max 40–50 N per hektar kommer ut vid sådd och NPK-givan varieras ca ± 25 procent efter P-statusen i jorden.

Biogödsel som växtnäringskälla finns att tillgå på Ly-Ros och ingår i växtnärings balansen, men den kräver perfekt tajming och precision för att komma till sin rätt på de styva lerjordarna.

...otryggt att behöva kvävegödsla utan N-Sensor...”

Direktsådden har efterhand fått bukt med renkavle som tidigare var ett gissel på de styva lerjordarna. områdena. Det går inte att göra på ett bräde för då kan man lätt förlora växtnäringen från fälten. Ny rampspridare till hjälp Potthålen lagas med en gödselspridare som fram till nyligen spred på 24 meters arbetsbredd med samma giva på hela bredden. Men från och med 2019 ökade arbetsbredden till 36 meter samtidigt som precisionen i spridningen förbättras. Ly-Ros har investerat i en ny spridare med sektionsavstängning i 6 sektioner à 6 meter, och dessutom med möjlighet att variera på 1,2 meter inom varje sektion. Sammantaget är den nya spridaren ett verktyg vars precision överstiger behoven för att rätta till de växtnäringsmässiga ojämnheterna inom fälten. Försiktig samplacering Det 2:a steget i 3-stegsraketen är att variera NPK-givan vid sådd med ca ± 25 procent där styrningen ofta sker

Jag har aldrig sett några problem på den nivån …” efter P-behovet. Den NPK som Ly-Ros använder samplaceras med utsädet vid sådd, d.v.s. utsäde och mineralgödsel blandas i fördelarhuvudet och når jorden i samma bill. Det ger begränsningar för att inte orsaka brännskador, så man lägger max 40–50 kilo N per

hektar tillsammans med utsädet. Det fungerar bra. – Jag har aldrig sett några problem på den nivån i vare sig höstraps eller vårsäd, konstaterar Jan. Kompromisser i fält Finlir är enklare på en liten areal. Men med ansvar för nästan 2 000 hektar växtodling gäller det för Jan Jönsson att både öka träffsäkerheten i växtnäringstillförseln och samtidigt vara rationell. Det innebär kompromisser. – Det är bättre att göra några rätt än att göra 100 procent rätt. Därför håller han sig bara till 2 eller 3 varianter av NPK. Till höstraps var YaraMila Raps valet vid sådden 2019. Den kallar Jan Jönsson för ”RollsRoyce-gödsel” som lägger en bred bas för oljeväxterna. Till våren 2020 komp letterar han med någon annan NPK som ännu inte är fastlagd och inhandlad. Släppte sensorn fri Den största grödan på Ly-Ros är höstvete. Den lägger grunden för odlings ekonomin och där kommer det 3:e steget i 3-stegsraketen in när det handlar det om att anpassa N-givorna. Det sker sedan ett 10-tal år med en Yara N-Sensor® som successivt har fått ökat ansvar. – De första åren höll vi tillbaka sensorn, men nu har vi släppt den fri, skrattar Jan. I klartext innebär det att han numera litar på sensorns omdöme. Tryggare försäljning Den första N-givan under tidig vår är rak över alla hektar, men därefter avgör

sensorn nivån på huvudgivan och kompletteringsgivorna. Effekten är att variationen i proteinnivå har snävats in avsevärt. Tidigare låg den på ± 2 procent, men har nu minskat ner till 0,5 procent protein. För Jan innebär det att han vågar sälja och agera med mycket större säkerhet, och för kvarnarna innebär det att ingen behöver köpa grisen i säcken. Ly-Ros tjänar pengar på att kunna erbjuda stora partier med jämnare kvalitet och för Jan ger det ett stressmoment mindre som driftledare. – Idag hade det faktiskt känts otroligt otryggt att behöva kvävegödsla utan N-Sensor, sammanfattar Jan Jönsson. /

På väg mot Conservation Agriculture Odlingssystemet på Ly-Ros har successivt närmat sig det som internationellt benämns Conservation Agriculture (CA). Det innebär restriktiv jordbearbetning, direktsådd, maximalt med mellangrödor, en städad växtföljd och återhållsamhet med insekticider. På markytan finns alltid växtrester som skyddar jorden och gynnar djupgrävande arter av daggmaskar. För Ly-Ros del innebär övergången från plog via plogfri odling till direktsådd att markstrukturen har förbättrats. När botten nåddes på 1990-talet krävdes 200 hästkrafter för att dra en 2-skärig plog. Nu har dragkraftsbehovet minskat och dräneringen fungerar på de styva lerjordarna i takt med att jordbearbetningen har tyglats.

NOTISER

Vägen mot en fossilfri livsmedelskedja Yara har under mer än 100 år bistått lantbruket i dess stora utmaningar, och just nu står vi inför en gigantisk utmaning: att reducera klimatpåverkan. Omställningen mot en fossilfri livsmedelskedja börjar på åkern. Växtnäring, som är viktigt för att säkra skördar av hög kvalitet, kommer att spela en nyckelroll i utvecklingen av en mer hållbar livsmedelsproduktion. Samarbetsprojektet med Lantmännen bygger på Yaras pilotförsök där mineral gödsel kommer att produceras med förnybar energi. Ambitionen är att minska klimatpåverkan från livsmedel, i detta projekt genom spannmålsprodukter från Lantmännen. Den mineralgödsel som Yara planerar att lansera på marknaden 2022 förväntas minska de totala koldioxidutsläppen från spannmåls odlingen med 20 procent.

Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen, talar om fossilfri mineralgödsel vid Livsmedelsdagarna i Tylösand i september 2019.

Rent praktiskt planerar Yara att bygga en pilotanläggning där man istället för naturgas ska använda el från sol,

vind och vatten för att fånga in luftens kväve. Sök ”fossilfri” på yara.se för mer information.

Vann du tävlingen på Borgeby och Brunnby Under Borgeby fältdagar och Brunnby Lantbrukardagar fanns det möjlighet att bedöma beståndstäthet genom att räkna ax i uppmärkta rutor i demofälten. De som kom närmast i den faktiska räkningen hade möjlighet att vinna en fältvandring hemma hos sig där Yara bidrar med kunskap och förtäring, och utöver detta har vinnaren också möjlighet att bjuda in några av sina närmaste kollegor till fältvandringen. På Borgeby vann Lars Philipson, (Kölbäcks Säteri, Skänninge) och på Brunnby vann Anna Gustavsson (Åkerby gård, Köping). Grattis!

Rätt svar på Borgeby: Höstvete: Nollruta 472 ax/m2 och Maxruta 800 ax/m2 Höstkorn: Ingen höstgödsling 562 ax/m2 och med YaraMila®Höst 762 ax/m2

Rätt svar på Brunnby: Höstvete: Nollruta 650 ax/m2 och Maxruta (160 + 45 kg N/ha) 600 ax/m2

Fredriks ABC

som lyfter din gödsling Kontrollera gödselmedlet, ha spridaren i toppskick, testa gödsling och maskin i god tid innan det är dags för spridning. Ta del av Fredrik Hallefälts bästa tips så att varje liten gödselgranul hamnar där den ska och ger bästa utbyte för ekonomi och miljö. Av Magnus Jeppson, Yara

orrekt tillförsel av växtnäring är avgörande för att få ut det mesta av växtodlingen. Det räcker inte med goda råd och riktiga beslut, varje granul räknas! Alla dessa miljoner granuler ska innehålla samma mängd näring och ha goda spridningsegenskaper. Men trots perfekt gödselkvalitet kan alla ansträngningar snabbt fördärvas av en dåligt inställd gödselspridare. På Yara arbetar vi för att du som odlare ska få alla bitar på plats i denna gödselskedja. Förutom höga krav på granulen skickas prover på gödsel till dem som tillverkar spridare. På vår hemsida finns enkla guider och länkar till spridaretillverkarna och många andra aktiviteter. Kika in på vår hemsida och sök ”optimera spridning”

för mer information. I denna artikel kan du ta del av råd och erfarenheter som Fredrik Hallefält, rådgivare på HIR Skåne, har samlat på sig genom åren. Hans budskap är tydligt: – En dåligt inställd gödselspridare ger varierande skördenivå, mognad och kvalitet. Och för att undvika detta bör man redan före säsongen förbereda för en bra spridning. Det finns ett antal faktorer som man bör ta hänsyn till. Fredriks ABC är: A) Börja med att kontrollera gödselkvaliteten, B) Ställ in spridaren, C) Gör ett test i fält! Kontrollera gödselkvaliteten Den optimala gödselkvaliteten för spridning på stora arbetsbredder är gödsel

Säkra resultatet med ett spridningstest

För att undvika ojämnt gödslade och randiga fält, vilket kan sänka avkastningen med flera procent, är det bra att testa gödselspridaren med backar, raster eller testmattor. Man kan dela testbackar med en kollega som man kanske också kan få hjälp av att genomföra testet. Många maskinfirmor och de flesta Hushållningssällskap i Sverige tillhandahåller även hjälp för test av gödselspridare.

granuler som är större än 2 mm och med en hållfasthet högre än 5–6 kilo. På större arbetsbredder än 24 meter är detta extra viktigt att tänka på då det är svårt att slunga ut små gödselgranuler långt och med dålig hållfasthet krossas gödseln mot vingarna på spridaren. Billig gödsel kompenserar inte för dålig spridningsbild! Typ av produkt, tillverkare, samt plats och tidpunkt för tillverkningen påverkar gödselns kvalitet. På gödselsäckar från välkända märken står det var och när de är tillverkade. – Ibland ändras tillverkningen från år till år så var observant på överlagrade gödselsäckar så att dessa inte har andra egenskaper, tipsar Fredrik. Finns inte rätt tabell för gödseln måste man själv analysera storleksfördelning, densitet och hållfasthet. Densiteten mäts lättast med ett litermått och en våg. Det finns enkla "testkit" med en siktlåda och hållfasthetsmätare att köpa för att mäta storleksfördelning och hållfasthet. Mätvärdena matas sedan in på spridarens hemsida för att erhålla lämpliga inställningar. De flesta maskintillverkare tillhandahåller appar för att lättare kunna ställa in maskinen. – Apparna är bra, men det är bättre att i god tid ta fram inställningarna till maskinen för att undvika fel, betonar Fredrik. Ställ in spridaren På jämna fält och med god gödselkvalitet syns ingen skillnad i spridningsbild mellan kastspridare och rampspridare – om de är i gott skick. Är gödselkvaliteten låg och ojämn är rampspridare dock bättre än kastspridare. Även på kuperade fält och vid blåsig väderlek är rampspridaren att föredra före kastspridaren. På fält med kilar och andra oregelbundna former är kastspridaren bättre då arbetsbredden lättare går att modulera. Kolla skicket Rampsspridarens knastervals, slangar och utkast, måste vara i gott skick. Finns

det hål på en slang eller ett utkast som sitter snett blir spridningsbilden katastrofal då ingen "förlåtande" överlappning förekommer. Kastspridaren är en känslig maskin som måste vara i bra skick, tallrikar och vingar får inte vara skadade eller rostiga och varvtalet måste vara rätt enligt spridartabell. Spridaren ska sitta på rätt höjd över marken och inte luta i sidled. Fredrik tipsar: – Man kan sätta fast en länk med lagom längd under maskinen för att lätt kunna se att den är på rätt höjd utan att behöva gå nära ett par roterande tallrikar. Traktorn får inte vara för liten eller lätt, då skillnaden mellan full och tom behållare inte får påverka lutning eller höjd.

… blir förlusten 1 500 kronor” tre metrarna utanför fältet och givan på fältet närmast fältkanten bara får 50–60 procent av avsedd gödselmängd, konstaterar Fredrik. Överslagsberäkning visar att vid för låg giva närmast fältkanten kan skördeförlusten bli cirka en krona per löpmeter fältkant och gödseln som hamnar utanför motsvarar cirka 0,1 krona per meter. På ett fält med 1 500 meter fältkant och illa inställd kantspridare blir förlusten 1 500 kronor (figur 1). – Det är ekonomiskt mycket lönsamt att ha bra och rätt inställd kantspridningsutrustning. Framför allt är det viktigt att ingen gödsel placeras fel vid vattendrag och andra känsliga områden utanför fältet, betonar Fredrik.

Kolla gödselkvaliteten

Komplettera med ett fälttest

1) Kontrollera gödselns kvalitet. Saknas analys från tillverkaren - gör egna analyser med ett ”testkit”.

1) Teori och praktik går inte alltid hand i hand. Säkerställ en bra spridning med fälttest. 2) Vid behov ta hjälp av maskinfirma eller Hushållningssällskapet.

2) Den optimala gödseln för större arbetsbredder har granuler större än 2 mm och hållfasthet på minst 5 kilo.

3) Gör testet i god tid. Greppa-kunder kan ta kontakt med sin Greppa-rådgivare för gratis fälttester.

3) Billig gödsel kompenserar inte dålig spridningsbild! Spridare i toppskick 1) Var observant på ramp- och kastspridarnas fördelar och nackdelar för din gård. 2) Gör service på spridaren före säsongen. 3) Felaktig inställning på kastspridare kan medföra förlust på 1 kr/m fältkant.

Fredrik Hallefält, rådgivare på HIR Skåne

sedan ska kompensera för detta, men upp till vilka vindhastigheter dessa klarar att kompensera för är i dagsläget oklart. – Erfarenheten efter ett år i Sverige är dock positiv då korrigeringen även görs vid låga vindhastigheter. Gärna ett fälttest När man har kontrollerat gödseln, kopplat och ställt in spridaren rätt finns det väl inte mer att göra? Jo, faktiskt. Teori och verklighet skiljer sig åt och det är inte fel att komplettera med ett fälttest. Det görs lättast med plastbackar med raster som placeras ut över hela arbetsbredden och töms i avläsningsrör.

120

– Var medveten om att kastspridaren överlappar minst en halv arbetsbredd. Kör därför påföljande drag innan backarna töms eller korrigera värdena från överlappningen, tipsar Fredrik. Arbetet med ett fälttest är svårt att hinna med om man har en stor areal som ska gödslas. Det kan därför vara bra att genomföra ett test innan spridningssäsongen börjar på allvar. En idé är att dela testbackar med en kollega som man kanske också kan få hjälp av att genomföra testet. Många maskinfirmor och de flesta Hushållningssällskap i Sverige tillhandahåller även hjälp för test av gödselspridare. /

Gödseln ska hamna på rätt sida Perfekt

Bra

Dålig

100

Gödselgiva (%)

Gödsla inte grannens fält De flesta maskiner har kantspridningsutrustning, som justeras och ställs in beroende på gödselmedel. Den ideala gödselspridaren lägger full giva ända ut till fältkanten och inget utanför. Ofta börjar gödselgivan minska långt in på fältet och fortsätter utanför fältkanten. – Det är inte ovanligt att tio procent av givan hamnar på ytan de närmsta

Fredriks ABC för framgång

80 60 40 20

Vindkompensation Blåst påverkar spridningsbilden negativt. Små lätta granuler flyger lite längre eller kortare än vad som är avsett. Det finns utrustning till gödslingsslungorna som mäter vindhastighet och riktning, och

6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Meter Figur 1. Det är viktigt att så lite gödsel som möjligt hamnar utanför fältet, samtidigt som det ska vara full giva ut i fältkanten. På ett fält med 1500 meter fältkant och dåligt inställd kantspridare kan förlusten bli så stor som 1 500 kronor.

Bättre fast än flytande kväve Kväve till höstvete har sämre effektivitet om det tillförs i flytande form än i fast, granulerad, form. Det visar 4 fält försök utförda 2018 och 2019. Skillnaden gäller oavsett om kvävet tillförs som nitrat, ammonium eller urea. Spontant kan man ju tycka att det borde vara tvärt om – att om man löser upp kvävet skulle det bli mer tillgängligt – men så är det inte. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

ör ett år sedan presenterade vi här i Växtpressen ett principiellt försök Yara gjorde i Sverige 2018 med olika kväveformer som applicerades antingen i fast, granulerad, form eller upplösta i vatten med stordroppsmunstycken. Det visade sig att vi fick stor skillnad i effektivitet för kvävet. Om vi löste upp gödseln och spred den som droppar tappade vi mycket av kväveeffekten. Liknande resultat 2019 som 2018 Ett försök ett år kan vara intressant,

men någon sanning blir det inte förrän resultaten går att återupprepa. I år 2019 har vi därför upprepat samma försök men denna gången på vår försöksstation i södra Finland, norr om Helsingfors. Även där gjordes försöket på en lerjord. Skördenivån var mycket bra även där, runt 11 ton per hektar. Trots att nederbördsförutsättningarna var mer optimala visar resultaten samma mönster även om skillnaden mellan fast och flytande gödsling inte var lika extremt stor som i Grästorp det mycket torra året 2018 (figur 1). Bara genom att lösa

upp gödseln och lägga den i droppform tappade vi minst 10–20 procent av effektiviteten. Ju mer ammoniumkväve produkten innehåller ju större verkar skillnaden bli. Även i Frankrike 2019 genomfördes även två försök i Frankrike med liknande upplägg och även där fick man ett mycket likartat resultat att flytande kväve ger sämre effekt än fast även om kväveformen

… flytande kväve ger sämre effekt än fast …” är densamma. Det verkar alltså vara helt klarlagt att man på lerjordar bara genom att tillföra kvävet upplöst i flyt ande form istället för i fast, granulerad, form tappar minst 10–20 procent av effekten.

Grästorp gödslades på ytan med olika gödselmedel i fast eller flytande form. Därefter vattnades de med 10 mm och fick sedan stå i 28 dagar i 10°C. Vad vi kunde se här så var det inte någon skillnad mellan vare sig kväveformer eller tillförselsätt när det gällde total mängd kväve vi hittade i jordcylindern, men det var stor skillnad mellan hur

Större mark kontakt kan ge sämre kväveeffekt Flytande kväve har sämre effekt än granulerat kväve i höstvete oavsett kväveform. I höstsäd på lerjordar tappar man minst 10–20 procent av kvävets effekt genom att tillföra det i flytande form jämfört med att lägga samma kväve som granulerad, fast, form. Ju mer ammoniumkväve produkten innehåller ju större ser skillnaden ut att bli. Gissningsvis är det den flytande gödselns ökade markkontakt som gör att mer kväve fastnar i leraggregat och inte transporteras ner till rötterna.

Grästorp 2018 Fast Grästorp 2018 Flytande

Kotkaniemi 2019 Fast Kotkaniemi 2019 Flytande

100%

80%

60%

40%

20%

NS de Fly t

Am m

Ure a

ete r Ka

lks

alp

rat nit ium on

sul fat

Am m

… ökade kontakten med jorden, som flytande kväve ger, ökar risken att kvävet fastnar …”

120%

Relativ N-effekt. 100 = ammoniumnitrat i fast form

Fördjupad forskning svarar För att föra frågan ett steg ytterligare framåt till ett svar, tog vi hjälp av Yaras forskningsstation, Hanninghof, i Tyskland. Där har man på labbet studerat vad som händer i jorden med olika kväve former tillförda i fast eller flytande form. 5 cm höga cylindrar med jord från

Det ska vara kväve i fast form

Figur 1. Kväve tillfört i fast eller flytande form. 1 försök i Grästorp, Sverige 2018, 1 försök i Kotkaniemi, Finland 2019. 140 kg N/ha tillfört tidigt i höstvete. Mätare (rel. 100) = ammoniumnitrat i fast form. kväveformerna rörde sig i jorden (figur 2). Nitratkvävet fördelade sig jämnt på hela djupet medan ammoniumkvävet till stor del bands i ytan och rörde sig inte nedåt. För ammonium såg vi också att en större del fastnade i ytan när det tillfördes i flytande jämfört med fast form. Det verkar alltså vara så att den ökade kontakten med jorden,

som flytande kväve ger, ökar risken att kvävet fastnar i ytan och inte rör sig ner till ett djup där det kan tas upp av rötterna. Här finns det utrymme för mer forskning för att förstå vad som händer mer i detalj. / Se erfarenheter och jämförelser av fast och flytande N i praktiken sid. 14–15.

Ammoniumkväve binds i markens ytskikt 0

0 10 20 30 40 50 Återfunnet

N (%)

Jorddjup (cm)

Hur kan det vara på detta viset? Är det större risk att kväve låses fast i leraggregaten och därmed får svårare att transporteras ner till rötterna, eller ger den ökade kontakten mellan mark och kväve i flytande form en större risk för att mikrober förbrukar kväve och därmed fastlägger det i organisk form?

2 3 4

Ammonsulfat Fast Ammonsulfat Flytande Kalksalpeter Fast Kalksalpeter Flytande

Figur 2. Andel av tillfört kväve återfunnet i olika jordskikt efter 28 dagars inkubation. Grästorp, lerjord.

Axan effektivare än flytande N i praktiken Ett storskaligt demoförsök på Hede Gård i Dalsland 2019 visade att granulerat kväve som YaraBela® Axan® var effektivare än flytande N-gödning. Resultatet går i samma riktning som liknande fältförsök med nästan 20 procent lägre effektivitet av flytande kväve.

v Slutet a

maj

Axan 200 N

Flytande 200 N

Axan 160 N

Flytande 200 N

Axan 200 N

Flytande 200 N

Axan 200 N

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

verigeförsökens försöksserie med olika kväveprodukter 2016–2018 visade att det var stor skillnad i kväveeffektivitet mellan flytande kväve och granulerat kväve i form av Axan. Men lantbrukare som under en längre tid kört flytande gödslingskoncept tyckte inte att man kände igen sig i att det skulle vara någon skillnad. En av dessa är Conny Wallin på

… utfördes vid samma tillfälle”

I slutet av maj kunde man se en viss skillnad mellan Axan och flytande gödsling. Där det var lagt samma giva kväve med Axan var vetet lite mörkare än där det fått flytande. I område med 20 % lägre giva av Axan såg man ingen skillnad.

11 juli

Axan 200 N

Flytande 200 N

Hede gård i Dalsland. Vi kom därför överens om att testa att sprida Axan i jämförelse med Connys flytande gödsling. Conny valde ett Norin höstvetefält, som var mycket jämnt, frodigt och med ett fint bestånd. Bra jämförelser i fält På Hede kör man med en 32 meter bred spruta med ”dribble bar” d.v.s. gödseln läggs i strålar med 12 cm mellanrum. I

11 juli gick det fortfarande att se viss skillnad och samtidigt hade det blivit en del liggsäd, lite mer i den fasta gödslingen med Axan.

Axan 160 N

testet stängde man av en 12 meter bred remsa över körspåren där vi gödslade med fast Axan lagd med en Tive rampspridare. Gödslingarna med både fast och flytande gödselmedel utfördes vid samma tillfälle. I slutet av mars gödslades med 100 kilo N per hektar och i mitten av april med ytterligare 100 kilo N per hektar. ”Yara-dragen” delades upp i 2 kvävenivåer för att minska risken att hamna överoptimalt om Axan skulle vara effektivare än flytande N. Kvävenivåerna var: 1) samma kvävegiva av Axan och flytande gödning, 2) 20 procent lägre giva Axan dvs. 80 + 80 kilo N per hektar Stor kväveleverans I dragen med fast gödsling lades också 0-kväve-rutor för att vi skulle kunna få en bild av markens kväveleverans att

… kunde man för ögat se en viss skillnad … ” relatera gödslingen till. Dessa visade att marken levererade mycket mer kväve än vad som är normalt på Hede. Torka och svag skörd 2018 resulterade säkert i en del restkväve som delvis togs upp redan hösten 2018 av vetet och som säkert delvis fanns kvar i marken till säsongen 2019. I slutet av maj när det var dags att eventuellt lägga en planerad 3:e giva kunde vi konstatera att det med 200 kg N som Axan borde kunna bli en skörd kring 11 ton per hektar med kvarnvetekvalitet och mer än så fanns inte anledning att gödsla i ett Norin-vete. Det bestämdes därför att ingen 3:e giva skulle läggas. I slutet av maj kunde man för ögat se en viss skillnad mellan Axan och flytande gödsel. Där det var lagt samma kvävegiva var vetet lite mörkare i Axan-gödslingen än där det fått flytande N. I område med 20 procent mindre Axan såg man ingen skillnad, se bilder på föregående sida. Noggrann försöksskörd och analys Synbara skillnader i fält i all ära, men det som verkligen räknas är ju skördeutfallet. Det finns ofta en hel del variationer inom ett fält. Det gäller därför att vara noga med att

ta ut tillräckligt många jämförelser och på olika platser för att man ska känna sig någorlunda säker på att få representativa resultat för de olika behandlingarna. Vi satte därför av större ytor så att vi inom dessa kunde skörda småytor med parcelltröska. Totalt märktes 4 storytor på respektive gödslingsnivå ut i vilka vi skördade flera små rutor (cirka 2 x 9 meter) på ömse sidor om körspåren i både fast och flytande behandling. Totalt skördades hela 120 smårutor och alla analyserades på vattenhalt, avrens och protein.

Bekräftade skillnader Slutsatsen är att det inte bara är i försöken som det är skillnad mellan fast och flytande kväve. Hur stor skillnaden är i praktiken beror säkert på förutsättningarna det enskilda året i det enskilda

Ca 18 % lägre effektivitet med flytande N Resultatet av körningarna på Hede gård 2019 blev att vi inte kunde se någon skillnad i skörd mellan leden vilket tyder på att vi låg lite överoptimalt med kvävet (tabell 1). Proteinhalten var dock 0,65 procentenheter högre med 200 kilo N som Axan jämfört med samma giva flytande N. Det innebär att vi skördade cirka 12 kilo N mer i kärna per hektar (204 jämfört med 192 kilo per hektar). Vid en jämförelse av 160 kilo N som Axan med 200 kilo flytande N fick vi i princip samma skörd och proteinhalt. Om man räknar på skillnaden i skördad mängd kväve gick det åt cirka 170 kilo N som Axan för att få samma effekt från 200 kilo som flytande N vilket motsvarar 18 procent högre giva för flytande N (tabell 1).

fältet. I försöket på Hede gård 2019 hamnade vi lite överoptimalt i kväve redan från början. I försöken ville man undersöka principiella skillnader och då gödslades det underoptimalt och med en del kväve som sen giva. I försöken kan man därför förvänta sig större skillnader än det blev på Hede gård detta år när vi inte behövde lägga någon sen komplettering. Hur den ekonomiska kalkylen ser ut är upp till den enskilde att räkna på utifrån maskiner, gödselkostnad m.m. Men vi kan vara säkra på att gödsling i vete med flytande kväve ger lägre effektivitet och mer kväve kvar i miljön efter skörd än vid gödsling med fast, granulerad, Axan. /

… lägre effektivitet och mer kväve kvar i miljön … ”

Se erfarenheter och jämförelser av fast och flytande N i fältförsök sid. 12–13

Mer protein visar på högre utnyttjande av fast kväve Kvävenivå kg N/ha

Skörd Avk. kg/ha 14 % v.h.

Axan

200

10 806

12,50

204

Flytande

200

10 738

11,85

192

Axan

160

10 639

11,76

189

Flytande

200

10 889

11,69

192

Gödselmedel

Protein %

N-skörd kg/ha

Tabell 1. Skörd och proteinhalt i fälttest med fast (Axan) och flytande kvävegödsel i höstvete på Hede gård 2019. Resultaten ska i första hand jämföras parvis så som de står i tabellen. Signifikans, n.s.=ingen statistiskt säkerställd skillnad. A och B: behandling med olika bokstäver skiljer sig signifikant åt.

Cirkulär ekonomi för framtiden

€

Yara

€

Av Sara Ekström, Yara

€

Yara har bildat en affärs enhet för att driva arbetet med cirkulär ekonomi. Det handlar om återvinning och att man försöker hitta cirkulära affärsmodeller genom alla delar av värdekedjan. Ett bra exempel på detta är utveckling av nya åter vinningstekniker av fosfor ur avloppsslam som råvara för NPK-produktion.

SUPERMARKET

€

ed befolkningsökningen och de klimatförändringar som pågår står mänsklig heten inför stora utmaningar. Alla måste vi göra vad vi kan, från den enskilda individen till stora multinationella företag som Yara.

områden där Yara kan bli bättre. Det pågår just nu flera initiativ för att göra Yara mer hållbart. Några exempel är det offensiva klimatarbetet som togs upp i förra numret av Växtpressen (1/2019), fartyget Yara Birkeland (värl-

Hållbarhet i fokus Ända sedan jag tog mina första steg på gården där jag växte upp i Mellansverige har min mor betonat ansvaret lantbrukare har för att förvalta marken som ger oss vårt levebröd. ”Vi äger inte jorden – vi lånar den av våra barn” är mantrat som jag vuxit upp till. Hållbarhetsfrågorna får nu allt större plats på agendan globalt inom alla branscher och bland annat granskas jordbruket allt mer kritiskt. Inom Yara vet vi att odling som använder mineralgödsel är, med dagens teknik, den mest hållbara metoden för att säkerställa livsmedelstillgång till den växande befolkningen. Samtidigt så finns det många

… flera initiativ för att göra Yara mer hållbart”

dens första autonoma och utsläppsfria lastfartyg), samarbetet med Lantmännen kring att skapa världens första fossilfria livsmedelskedja som offentliggjordes i september, och cirkulär ekonomi. Återvinning och affärer Cirkulär ekonomi kan enkelt beskrivas som ena partens skräp – den andra partens råvara. Ingenting, eller åtminstone så lite som möjligt, ska slängas och

hamna på deponi. Tydliga exempel är biogasanläggningar med industriavfall och stallgödsel; städer där medborgarnas matavfall omvandlas till biogas som används som energi för uppvärmning eller omvandlas till fordonsgas. Klassiska exempel på återvinning alltså, men där man försöker hitta cirkulära affärsmodeller genom alla delar av en värdekedja. För Yaras del är bland annat cirkulära flöden av fosfor av intresse. Miljö och säker tillgång av P Fosfor är en produkt som bryts som fosformalm i gruvor, och som är en ändlig resurs. Ungefär 75 procent av all kommersiellt tillgänglig fosformalm i världen finns i Marocko och Västsahara. EU behöver idag importera runt 90 procent av sin fosfor till NPK-produktion från förutom Marocko bland annat även Ryssland och Kina. Detta gör EUs interna livsmedelproduktion sårbar. Den enda fosforgruvan inom EU tillhör Yara

Ett mer hållbart Yara – några exempel • Offensivt klimatarbete • Fartyget Yara Birkeland - världens första autonoma och utsläppsfria lastfartyg • Samarbete med Lantmännen kring att skapa världens första fossilfria livsmedelskedja • Cirkulär ekonomi

och ligger i Siilinjärvi i centrala Finland. Det finns därför två anledningar till varför EU fokuserar allt mer på återvinning av fosfor: 1) den miljömässiga aspekten, 2) att säkerställa tillgången av fosfor till livsmedelsproduktionen. Fosfor resurs i avloppsslam Förutom att bryta ny malm i gruvor finns det andra källor till fosfor redan i dag. Våra avloppsreningsverk arbetar med att rena vårt avloppsvatten från bland annat fosfor för att motverka att oönskade ämnen kommer ut till ytvatten. En av de vanligaste metoderna för att rena avloppsvatten är att man fäller ut fosforn genom att tillsätta järn- eller

… lagstiftning kring krav på fosforåter vinning i Europa ...” aluminiumsalter på reningsverket och på så sätt samlar fosforn i fast form, det vill säga i avloppsslammet. Slammet kan sedan t.ex. läggas som täckmaterial av deponier, förbrännas eller användas i biogasproduktion varefter rötresterna kan spridas på åkrar. Fosfor i denna form är dock inte tillgänglig direkt för växterna och ger därmed en begränsad påverkan på avkastningen utan att processas ytterligare. Råvara för NPK-produktion Ett annat alternativ till att sprida slammet på åkrar är att bearbeta avloppsslammet vidare och därmed förädla fosforn.

T.ex. kan man utvinna och rena fosfor för att sedan använda som råvara i Yaras fabriker. En metod går i korthet ut på att bränna slammet vid hög temperatur, en process som även kan generera värmeenergi, och använda askan som fosforkälla. Det kan låta enkelt, men det kräver utveckling och omställningar både på avloppssidan och i produktionen då produktsäkerheten måste säkerställas i alla led. Det kommer att dröja lång tid innan större delen av fosfor som används som råvara i NPK-produktion är återvunnen, men vi tar just nu de första stegen i den riktningen. Större krav på P-återvinning Kommande lagstiftning kring krav på fosforåtervinning i Europa kommer kraftigt att öka mängden slam som måste hanteras och genomgå nya processer. Exempel på kommande krav finns i Tyskland där alla större avloppsreningsverk måste utvinna fosforn från sitt avloppsslam inom 10–12 år. Även här i Sverige pågår det en utredning kring krav på fosforutvinning från slam. Yaras roll blir att hjälpa till med hantering av den fosfor som återvinns. För att det ska vara hållbart ur både ekologiskt och ekonomiskt perspektiv måste transporter av material begränsas, vilket gör den geografiska faktorn viktig. Nytt affärsområde inom cirkulär ekonomi För att dessa frågor ska drivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt har en affärsenhet bildats inom Yara. Denna grupp har som fokus och ansvar att hjälpa till att identifiera och driva aktuella projekt inom Yara och tillsammans med lämpliga samarbetspartners i EU. Frågeställningarna som behövs för effektiva cirkulära system är ofta komplexa, men säkert är att samarbete mellan olika aktörer kommer att vara avgörande för framgång. Utveckling av cirkulära processer och pådrivande lagstiftning har kommit olika långt på olika håll inom Europa, och gruppen på Yara har möjlighet att arbeta både lokalt och globalt. Andra områden för cirkulär ekonomi Återcirkulering av fosfor är bara ett exempel på områden där Yara studerar

Cirkulär ekonomi

– Ena partens skräp – den andra partens råvara Handlar om återvinning men där man försöker hitta affärsmodeller genom alla delar av en värdekedja. Några exempel: • Biogasanläggningar med industriavfall och stallgödsel. • Städer där medborgarnas matavfall omvandlas till biogas som används som energi för uppvärmning eller omvandlas till fordonsgas. • Kartongen du slänger i återvinningen omvandlas till pappersmassa för att sedan bli del av en ny kartong. En affärsenhet har bildats inom Yara för att driva arbetet med cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi kan för Yara även röra sig om: • Återcirkulation av växtnäringsämnen t.ex. fosfor, kväve, kalium, mikronäringsämnen. • Andra källor t.ex. livsmedelsavfall, stallgödsel, rötrester. • Nya produkter t.ex. ”cirkulerad NPK”, organiska, organomineraliska.

lösningar och system. Cirkulär ekonomi kan för Yara även röra sig om åter cirkulation av andra ämnen (t.ex. kväve, kalium, mikronäringsämnen), andra källor (t.ex. livsmedelsavfall, stallgödsel, rötrester), nya produkter (t.ex. ”cirkulerad NPK”, organiska, organomineraliska), eller andra lösningar (t.ex. lokala cirkulära loopar med flöden mellan två fabriker). Utvecklingen av nya tekniska lösningar och innovationer går fort. Kvaliteten är alltid viktigast I alla dessa projekt och initiativ är det för Yara alltid produktkvaliteten och produktsäkerheten som står högst upp på prioriteringslistan. Användandet av alternativa råvarukällor får aldrig riskera en negativ påverkan på slut produkten, vare sig det gäller renhetsgrad, produkttillgång eller växttillgängligheten av näringsämnen i våra produkter. Den produkt lant brukaren köper måste alltid ha samma höga kvalitet oberoende av råvarans ursprung. /

Sammyllning av utsäde och gödsel ger risker och möjligheter Dra ner på gödselgivan under torra förhållanden om du sår med en såmaskin som lägger utsäde och gödsel tillsammans i raden. Försöksresultat och praktisk erfarenhet i Finland visar att det annars kan uppstå störningar i groning och uppkomst. Av Anne Kerminen, Yara Suomi

åmaskinerna har utvecklats snabbt under de senaste åren. När gårdsstorleken ökar är det viktigt att få sådden klar i optimal tid. Men en större arbetsbredd ökar då dragmotståndet, vilket leder till att hastigheten sjunker och traktorn förbrukar mer energi. Som en lösning på problemet, och för att minska dragmotståndet, har maskintillverkarna tagit fram såteknik där utsäde och gödsel placeras genom samma bill.

Snabbare utveckling När fuktförhållandena på våren är normala till fuktiga tar groning och upp-

komst inte skada av att NPKS-gödseln placeras nära utsädet. Uppkomsten kan försenas med 2–3 dagar, men detta inverkar inte på den slutliga plant tätheten. En liten mängd gödsel nära utsädet påskyndar ofta växtens initiala utveckling, och skillnaden syns som mörkare färg och frodigare tillväxt. Vete och raps känsligare På Yaras forskningsstation i Kotkaniemi gjordes försök i början av 2000-talet, när samplacerande såmaskiner kom ut på marknaden. I försöken observerades att vete och oljeväxter är känsligare för göd-

selmedel nära utsädet än korn och havre som har tjockare skal. Risken för sämre uppkomst var större på styva leror än på lättare jordarter. Det konstaterades att 400–500 kilo per hektar av sammansatta YaraMila-gödselmedel (t.ex. YaraMila 24-4-5 eller 22-6-6) tryggt kan användas under vårar med normal fukt.

…vete och olje växter är känsligare för gödselmedel nära utsädet än korn och havre …” Torka är en risk Men torka kan snabbt ändra situationen. I kärlförsök undersöktes groningen under mycket torra förhållanden och resultaten var entydiga. Om

Samplacering av utsäde och gödsel kan vara både positivt och negativt. T.h i den vänstra bilden visar ruta A vårraps som blivit sammyllad med mineralgödsel. Utvecklingen påskyndades av att N och P fanns nära utsädet. På bilden t.h. syns störd uppkomst hos vårvete på grund av för högt ledningstal i jorden vid sammyllning under torra förhållanden. Bara den ogödslade rutan grodde normalt.

det bara finns så mycket fukt i marken att fröet nätt och jämt gror, kan gödsel i fröets närhet störa grobarheten betydligt. När gödseln låg tätt intill fröet grodde bara 24 procent av fröna. Om det däremot fanns 1 cm jord mellan frö och gödsel ledde det till långsammare uppkomst, men grobarheten blev 89 procent. Med 2 cm jord mellan frö och gödsel eliminerade problemet nästan helt. Fältobservationer från 2017 och 2018 Under de två senaste åren har fenomenet

Gödsel smälter också i torr jord …” observerats också i fält. År 2018 var mycket torrt och varmt i Finland. I en situation där en torr åker bearbetades och såddes med luftassisterad såmaskin med samplacering, kunde det hända att vårvetet inte grodde över huvud taget. Gödselmedel är hygroskopiska och kan dra åt sig fukt också från luften.

Därmed smälter gödseln också i torr jord och den starka saltlösning som uppstår kan helt förhindra groning. På försöksstationen i Kotkaniemi gjorde Yara det våta året 2017 ett försök med en 3 meter bred försökssåmaskin som var försedd med två olika typer av billar. Halva maskinen sådde gödsel och utsäde via olika billar, medan den andra halvan sådde utsäde och gödsel genom samma bill. Resultaten visade att uppkomsten fördröjdes, men det fanns vid skörd inga skillnader i avkastning av vårkorn (figur 1 och 2). Max 60–70 N vid samplacering Gödselmedlets N och K höjer saltkoncentrationen nära utsädet, d.v.s. gödsel som innehåller mycket N och K kan utgöra en risk att mylla i stora mängder tillsammans med utsädet. Gödselgivan bör då minskas. En kvävenivå på över 100 kilo N har orsakat problem på torra skiften. Så i praktiken torde 60–70 kilo N per hektar vara en mängd som är trygg att använda vid sammyllning. /

Långsammare groning men ingen skillnad i avkastning Groningshastighet

600 500

Skörd (kg/ha)

300 200 100 0

2017-05-23

2017-05-24

2017-05-26

2017-05-29

2017-05-30

Samma bill, 90 kg kväve

Olika billar, 90 kg kväve

Samma bill, 120 kg kväve

Olika billar, 120 kg kväve

2017-06-01

Figur 1. År 2017 såddes korn med en försöksmaskin utrustad med både sammyllande billar och separata utsädes- och gödselbillar. Dag 4 (26/5) kunde man se en tydlig skillnad i antalet grodda plantor vid uppkomst. I rutan som fått 120 kilo N genom samma bill som utsädet var antalet groddplantor färre (grå) än där sådden skedde via olika billar (gul). När kvävegivan var 90 kilo kunde man se samma fenomen, men skillnaden var mindre. Skillnaden hade ändå jämnat ut sig efter ytterligare tre dagar (29/5).

Skörd av korn

12,5 12 11,5 11 10,5 10

Protein (%)

pl/m2

400

8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000

9,5 Samma bill, 90 kg kväve

Olika billar, 90 kg kväve

Skörd

Samma bill, 120 kg kväve

Olika billar, 120 kg kväve

Protein

Figur 2. Försöksleden i de försöksrutor som fick 90 kilo N visade inga skillnader i skörd eller proteinhalt. På nivån 120 kilo N gav ledet som såddes med samma bill ungefär 200 kilo mindre skörd än vid sådd med olika billar, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Det fanns inga skillnader i proteinhalter.

Staffan Fredriksson drog en vinstlott när han testade YaraMila Höst till höstvetet 2018 och fortsätter prova produkten hösten 2019.

YaraMila Höst sopade banan med MAP på Aspö ®

Staffan Fredriksson på Aspö i Mälaren testade YaraMila® Höst till höstvete säsongen 2017/18 och tröskade 1,5 ton extra jämfört med där höstvetet bara fått MAP. Hösten 2019 sådde han en demo för att stilla sin egen nyfikenhet. Av Carl-Magnus Olsson, Yara

AP vid höstvetesådd har varit melodin i många år för Staffan Fredriksson på Aspö säteri, mitt i Mälaren mellan Strängnäs och Enköping. Med MAP har höstvetet fått några kilo N, men framför allt grödans hela behov av P. Knivskarp gräns Hösten 2017 testade Staffan att byta ut MAP mot YaraMila Höst på ett antal hektar vid höstvetesådden. Under hösten 2017 syntes ingen skillnad, och inte

Här markerar Staffan Fredriksson ut gränsen mellan MAP och YaraMila Höst.

Kanske effekt av K Säsongen 2018 var YaraMila Höst extrem, och under hela heller under sommaren innehåller – förutom våren och sommaren 2018 noterade Staffan N och P – också K fick Staffan 22 mm i en något som avvek. Men när och mangan. skur på midsommarafton. höstvetet skördades och han Så några långtgående slutnärmade sig gränsen mellan de satser av sitt test vill han inte dra. båda gödselslagen såg Staffan från Men han gissar att skördeskillnaden tröskans hytt att det fanns en knivskarp hade något med den extra tillförseln av skiljelinje i höstvetet där han hade bytt kalium eller mangan att göra. Lerjorden ut MAP mot YaraMila Höst. där spontantestet råkade hamna är relativt lätt för att vara på Staffans arealer. Skördemätaren noterade skillnad – Så någon skillnad i rottillväxt I ökentorkan som rådde 2018 hade kanske gjorde att höstvetet kom åt mera höstvetet vitnat där det hade fått MAP, vatten där det hade fått YaraMila Höst, men hade fortfarande en ljusbrun ton resonerar han. med YaraMila Höst. Staffan hoppade ur tröskan och jämförde axen. Ny demo 2020 För Staffan är inte omsättningen utan nettot det avgörande. Han uppskattar att han behöver 250–300 kilo höstvete extra per hektar för att räkna hem bytet till YaraMila Höst. Därför sådde han hösten 2019 en demonstration där han jämför två nivåer (150 och 200) kilo av YaraMila Höst med 100 kilo MAP per hektar. Kanske kan demonstrationen – De var ungefär 1,5 cm längre där skördas med försökströska 2020 för att höstvetet hade fått YaraMila Höst, få lite exaktare siffror att fundera över. berättar Staffan Fredriksson och minns – Utfallet kan kanske stilla min sin förvåning vid tillfället. nyfikenhet. / Skördemätaren bekräftade att det

… kanske gjorde att höstvetet kom åt mera vatten …”

fanns skillnader i fält. Den visade 1,5 ton extra när den började tugga sig igenom höstvetet som fått det nya gödselslaget YaraMila Höst.

Lite mangan kan göra stor skillnad

Ingen höstgödsling

145*

130

131

155*

Relativtal 167*

100

YaraMila Höst + Mantrac

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

YaraMila Höst

Synlig effekt I ett av 2019 års försök i höstkorn på lätt jord söder om Kristianstad i Skåne fick vi extrema gödslingseffekter, särskilt av mangan. På hösten syntes – som ofta annars – inga skillnader alls, men på våren var det mycket tydligt att både Mn-, P- och K-tillförsel hade haft stor

Praktisk tillförsel och odlingssäkerhet Även om försöken inte ofta visar så här stora skillnader ger det en tankeställare om odlingssäkerhet. Försök läggs på noggrant utvalda fält och dessutom på fältets bästa del. Verklighetens fält är betydligt mer varierande, och troligtvis tappar vi ofta avkastning på grund av en eller annan näringsbrist på delar av fältet.

Plus 55 % för YaraMila Höst

PK 11-21 + Mantrac

alanserad gödsling innebär att säkra att växtens behov av nödvändig växtnäring – även mikronäring som t.ex. mangan – täcks. Mikronäring behövs inte i stor mängd, men det lilla som behövs är lika nödvändigt som övriga näringsämnen. Därför innehåller YaraMila Höst 8-10,5-20 Mn – förutom N, P, K och S – också mangan.

Och tydliga skörderesultat I planen fanns, förutom 190 kilo radmyllad YaraMila Höst per hektar, också sprutning med 1 l YaraVita® Mantrac Pro per hektar i 4-bladsstadiet och tillförsel av 182 kilo PK 11-22 per hektar. Både YaraVita Mantrac Pro och PK 11-21 gav tydlig merskörd var för sig, men också i kombination (figur 1). Men för YaraMila Höst var skördeökningen ännu större, särskilt när den kombinerades med mangansprutning. Det tyder på att manganbehovet verkligen var mycket stort.

YaraMila Höst täcker in de mest väsentliga näringsämnena för höstsäd och ger därmed utöver skördeökning en säkerhet mot skördeförluster på sämre delar av fältet. Dessutom är det praktiskt. Att via en NPK tillföra mangan redan vid sådd är förstås en försäkring mot ogynnsamt väder. Även om man planerat mangansprutning är det inte alltid självklart att man kommer ut, och kanske inte heller i rätt tid. /

PK 11-21

Av Katarina Elfström, Yara

effekt. Då hade det ändå varit en mild vinter. En kall vinter hade kunnat göra skillnaderna ännu större, eftersom både K- och Mn-tillgången har stor betydelse för vinterhärdigheten.

Mantrac

YaraMila® Höst lindrade manganbrist och höjde höstkornskörden med häpnadsväckande 55 procent i ett försök 2019. YaraMila Höst är ett nytt sätt att tillföra mangan.

… men på våren var de tydliga.YaraMila Höst t.v. och ogödslat t.h.

Ogödslat

På hösten syntes inga stora skillnader…

Avk (kg/ha)

YaraMila® Höst

Figur 1. Både PK 11-21 och YaraVita Mantrac Pro gav skördehöjningar, men inte ens i kombination gav de bättre resultat än YaraMila Höst.

När vi närmar oss vårbruket 2020 kan vi förvänta en ökad efterfrågan och att sannolikheten för stigande priser ökar.

Stabila gödselpriser Under gödselåret 2019–20 har gödselpriserna varit ganska stabila. När vi närmar oss vårbruket 2020 kan vi förvänta en ökad efterfrågan och att sannolikheten för stigande priser ökar. Av Mogens Erlingson, Yara

fter ett år med gynnsamt väder kan vi i stora delar av Sverige se tillbaka på ett år med höga skördar. Enligt Jordbruksverkets prognos blev den svenska spannmålsskörden 6,1 miljoner ton. Detta är 15 procent mer än den genomsnittliga skörden för de senaste 5 åren. En stor areal höstsådd spannmål, bra övervintring och höga skördar i alla spannmålslag låg bakom

den höga skörden. Höstvetet stod för hela 53 procent av den totala spannmålsskörden med en skörd på 3,3 miljoner ton. 2019 års spannmålsskörd var den 2:a största under 2000-talet, nästan på samma nivå som rekordåret 2015. Skörden av oljeväxter blev 21 procent högre än 5-års snittet, 375 000 ton enligt Jordbruksverkets prognos. Höst raps dominerade helt och stod för 97 procent av oljeväxtskörden. Hög skörd i EU Lyfter man blicken från svensk horisont till hela EU så blev den totala spannmålsskörden 2019 cirka 309 miljoner ton, jämfört med 280 miljoner ton 2018, en ökning med 29 miljoner ton (Stratégie Grains, november 2019). Frankrike, Storbritannien och Skandinavien bidrog alla med mycket bra skördar

2700

Konsumtion

Produktion

Sjunkande världslager Enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) blev den globala spannmålsskörden 2 629 miljoner ton, jämfört med 2 618

… 2019 års spannmålsskörd var den 2:a största …” föregående år. Konsumtionen av spannmål förväntas bli 2 648 miljoner ton (figur 1) och lagren motsvarar nu 110 dagars konsumtion (figur 2). Prognosen för 2020 är enligt USDA en produktion på 2 658 miljoner ton och en konsumtion

Världens spannmålslager sjunker Dagar

Miljoner ton

Konsumtion och produktion av spannmål ökar

med god kvalitet. Av skörden stod vete för 146, korn för 62 och majs för 64 miljoner ton.

115 105

2600

95 2500

2400

2300

65 55

2200 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19E 20F

Figur 1. Global produktion och konsumtion av spannmål. Konsumtionen 2020 för väntas öka till 2 665 miljoner ton medan produktionen uppgår till 2 658 miljoner ton. 19E = uppskattat värde för 2019, 20F = prognos för 2020. Källa: USDA, november 2020 22

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19E 20F

Figur 2. Det globala spannmålslagret förväntas sjunka till 108 dagars konsumtion år 2020. 19E = uppskattat värde för 2019, 20F = prognos för 2020. Källa: USDA, november 2020.

på 2 665 miljoner ton. Detta medför att lagren enligt denna prognos kan komma att sjunka till 108 dagars konsumtion. Stabila gödselpriser Kvävepriset var i juni 2019, vid starten av gödselåret, cirka 10:55 per kilo N (inklusive svavel). Under sommaren och hösten har priset stigit något. Jämfört med juni 2018 var startpriset 2019 cirka 15 procent högre, men redan i juli 2018 var priset efter en snabb prisuppgång på samma nivå som 2019. Kina ökar exporten Kina har under flera år haft ett stort inflytande på det globala priset på urea, världens största kvävegödselmedel. Under 2015 exporterade Kina 13,7 miljoner ton urea. Därefter har landets export minskat varje år, till 8,9 miljoner ton 2016, 4,7 miljoner ton 2017 och 2,5 miljoner ton 2018. För 2019 hade exporten redan i september nått 3,2 miljoner ton, mer än för hela 2018, alltså en kraftig ökning jämfört med föregående år (figur 3). Många marknadsanalytiker förväntar att Kina kommer att fortsätta exportera betydande volymer framöver. Egyptisk urea påverkar N-priset Priset på urea från Egypten, andra länder i Nordafrika och Persiska viken har mycket stort inflytande på kvävepriset i Europa. Detta pris är också kopplat till exporten från Svarta Havet av urea producerad i Ryssland och Ukraina. Sommaren 2019 var priset på egyp-

tisk urea cirka 270 USD per ton, ungefär samma nivå som i juli–augusti 2018. Förra året fortsatte priset upp till cirka 330 USD per ton i oktober 2018, var efter det sjönk fram till våren 2019 då det åter vände uppåt. Dessa förändringar är starkt kopplade till hur aktiv Kina varit med sin export. Fram till oktober 2018 var Kinas export låg, därefter tog den fart och de internationella ureapriserna sjönk. Kina har haft en ganska stabil prispolitik och det verkar som om kineserna vill ha minst 250 USD per ton för att var intresserade av att exportera. Detta skapar ett lägsta pris som andra aktörer följer. Stabila priser Kommer priserna att stiga, stabilisera sig på dagens nivå eller kommer de att sjunka? Mycket tyder just nu (november 2019) på att priserna är ganska stabila på dagens nivå. På kort sikt kan vi förvänta ganska små prisförändringar. Men allteftersom tiden går och vårbruket i södra Europa kommer närmare kan vi i vanlig ordning förvänta en stigande efterfrågan och därmed en ökande sannolikhet för prisjusteringar uppåt. Men säkert vet ingen. Sjunkande fosforpriser Marocko har världens största fosforfyndigheter och är en ledande aktör med stor påverkan på fosforpriserna i Europa. DAP, diammoniumfosfat, är en globalt stor produkt och den är viktig för marknadspriset på fosfor även i NPK-gödselmedel. Hösten 2018 var

5 2017 2018 2019 4

Kalium stabilt Priset på kaliumklorid är ganska stabilt runt 260–270 USD per ton (fritt lastat på båt Vancouver). Svag svensk krona I januari 2018 kostade 1 USA-dollar 8,05 SEK (månadsgenomsnitt Riksbanken), i oktober 2019 var snittkursen 9,78 SEK per USD, och nu i november 2019 kostar en dollar 9,65 SEK. Dollarn har blivit 21 procent dyrare (figur 4). Den globala gödselmarknaden är en dollar

… gödsel marknaden är en dollarmarknad …” marknad, så denna förändring slår igenom fullt ut på de europeiska och svenska gödselpriserna. Priserna under gödselåret 2019–20 har varit ganska stabila. Hur det kommer att utvecklas framöver är svårt att förutspå, men just nu ser jag inga stora förändringar. När vi närmar oss vårbruket brukar efterfrågan ta fart och sannolikheten för stigande priser ökar. Men det finns alltid en osäkerhet – så osvuret är bäst. /

Dollarn har blivit 21 % dyrare SEK/USD

miljoner ton urea

Exporten av urea från Kina ökar

priset på DAP cirka 445 USD per ton vid export från Marocko. Under våren 2018 hade priset sjunkit till 400 USD per ton och har sedan dess fortsatt att sjunka och var i oktober nere i cirka 315 USD per ton.

10,00 9,75 9,50 9,25

9,00 2

8,75 8,50

1 0

8,25 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Figur 3. Export av urea från Kina 2017, 2018 och 2019.

8,00

jan -18

juli -18

jan -19

juli -19

11 nov

Figur 4. Växelkurs svensk krona och USD. Januari 2018 – November 2019. Källa: Riksbanken, månadsgenomsnitt och 11 november 2019.

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Litet men ack så viktigt. Inte minst för din ekonomi. Agronom Carl-Magnus Olsson, en i teamet av växtnäringsexperter på Yara. Läs mer på: yara.se/vaxtnaring Att bruka vår jord ställer allt högre krav på dig som odlar den. Skördarna måste skapas med omsorg, eftertanke och kunskap. Dels för att få bästa möjliga odlingsekonomi efter årets förutsättningar, dels för att odlingen ska ske på ett hållbart sätt med minsta möjliga störning på omgivande miljö. Vinst varje dag!

Vi på Yara bidrar till din odling med högkvalitativa produkter, aktuella underlag för dina beslut och moderna hjälpmedel för växtnäringsstyrning. Allt för att du skall hitta dina fälts gödslingsoptimum. Vårt mål är att din odlingsekonomi skall bli så bra som möjligt med minimal inverkan på omgivande miljöer.

Yaras julkalender Premiumvinst: 3 säckar Kalksalpeter yara.se/julkalender

Intresserad av mer information? Gå in på vår hemsida yara.se/vaxtnaring och prenumerera på våra nyhetsbrev. Där hittar du också intressant läsning om växtnäring och information om våra produkter.

Kvalitet som sprider sig.