8 minute read
Låt inte P och K vara skördebegränsande
Skördarna ökar och därmed också bortförseln av växtnäringsämnen. Samtidigt leder de officiella P-rekommendationerna till att fosforförråden minskar och kaliumbrister förekommer allt mer. En långsiktig och genomtänkt plan för att upprätthålla bördigheten är viktigare än någonsin.
Av Gunilla Frostgård, Yara
Det råder ingen tvekan om att det går att få betydligt högre skördar idag än för bara några år sedan. Växtförädlingen har gett oss nya effektivare sorter med hög potential. Tekniken finns för att anpassa kvävegödslingen efter årets och platsens behov. Men utnyttjar vi den potentiella skörden fullt ut? För att kunna uppnå bästa möjliga ekonomi i odlingen krävs att de faktorer som kan begränsa skörden kontrolleras. En långsiktig plan för att upprätthålla bördigheten är idag viktigare än någonsin.
Skördarna har ökat de senaste åren Växtförädling, kunskap, management samt tekniska hjälpmedel är anledningar till att skördarna i våra viktigaste lantbruksgrödor har ökat de senaste åren. SCBs statistik över genomsnittliga skördar i hela Sverige visar att 2010-talet har inneburit ett rejält kliv uppåt i medelskörd med undantag för det exceptionellt torra och varma 2018.
Potentialen är mer än 50 procent högre …”
Skördebegränsande faktorer Det är positivt att skördarna ökar, men frågan är om de hade kunnat öka ännu mer. När vi går igenom gödslingsförsök ser vi att skördenivåerna ofta är betydligt högre än i SCBs statistik. Potentialen är mer än 50 procent högre än de genomsnittliga skördesiffrorna. Det finns många anledningar till att vi inte lyckas höja skördarna ännu mer under fältförhållanden.
• Fysikaliska faktorer såsom packning, dränering och markstruktur påverkar resultatet, liksom årsmånen. Vilken roll dessa faktorer spelar är ganska lätt att förstå.
• Men för de kemiska faktorerna, såsom pH-värde och mängden tillgänglig växtnäring (främst fosfor och kalium), kan det vara svårare att definiera betydelsen.
Utarmning av fosforförråden Det har sparats på fosforgödslingen under många år. I tidigare nummer av Växtpressen (2/2017) visade vi hur tillförseln av P minskat drastiskt från de alltför höga nivåerna under 70- och 80-talen till alltför låga nivåer idag. Den låga fosforgödslingen i kombination med högre skördar har lett till en utarmning av fosforförråden. Det tar lång tid innan en negativ balans syns i markvärdena eftersom marken buffrar. Naturvårdsverkets mark- och grödinventering visar tydligt, vid en jämförelse av värdena för
Fosfor • Ökar rottillväxten. • Säkrar tillräckligt antal skott och ax. • Behövs i grödans energibalans.
Höstkorn 14 april 2017. Genom att höstgödsla med YaraMila®Höst (bild t.h.) säkrar man skottantalet i höstsäden. Odlingsplats: Vara, Västergötland, mellanlera, P-AL 2, K-AL 14, förfrukt höstvete. Ingen höstgödsling
190 kg YaraMila ® Höst/ha på hösten
Kalium – stort upptag men varierande bortförsel
kg K/ha 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Vall 10 ton Höstvete 10 ton Raps 5 ton Matpotatis 50 ton Totalt upptag Bortförsel
Figur 1 . Vall och potatis är grödor som för bort mycket kalium. Men totala upptaget av kalium i höstvete och raps är av samma storlek även om bortförseln är mindre. Stora mängder kalium behövs för att upprätthålla saltbalanser, klyvöppningsfunktioner m.m. Torktålighet och vinterhärdighet förbättras vid god tillgång på kalium.
perioderna 1988–1997 och 2011–2017, hur en negativ fosforbalans under flera år har lett till att markvärdena sjunkit. Vi vet att de flesta grödor kräver mellan/ hög klass III eller IVa för att ge full skörd, men oroande stora arealer ligger nu i klass II.
… negativ fosforbalans under flera år …”
Eftersom fosfor påverkar skottbildningen och därmed axantalet, som är en viktig skördeparameter, blir lätt en låg fosfortillgång skördebegränsande.
Kaliumbrist i vissa lägen Även kalium förs bort i större mängder med ökande skördar. Men framförallt behöver mer kalium tas upp. Det är oftast inte så svårt att upprätthålla balans mellan bortförsel och tillförsel, men i de flesta grödor är behov och upptag betydligt större än bortförseln med kärnan. Exempel på stort behov och upptag, men relativt liten bortförsel hittar vi i raps och stråsäd. 10 ton höstvete för bort ca 50 kilo K, men totala upptaget är hela 275 kilo (figur 1). Vi
Sex goda råd för långsiktigt bra fosfor- och kaliumstrategi
1. Bestäm vilken P-status du behöver bibehålla för din gård och växtföljd. Agera efter det. Låt inte markens status sjunka om fosforkrävande grödor, såsom till exempel oljeväxter, finns i växtföljden. Sikta på klass IVa. 2. Årlig, anpassad gödsling med P och K i form av YaraMila (NPK) är det mest effektiva och lönsamma sättet att balanserat förse grödan med den växtnäring som behövs. 3. YaraMila kombisås till vårstråsäden. 4. Höstsäden behöver P och K på hösten för högsta skörd. YaraMila Höst är lösningen. 5. Om höstrapsen tillförs YaraMila Raps såväl på hösten som vid första vårgödslingen kan P- och K-nivåerna balanseras även i denna gröda. 6. Om fälten är mycket ojämna, överväg möjligheten att precisionsgödsla med P och K för att höja statusen på de sämsta delarna. Därefter används mest effektivt samma YaraMila NPK över hela fältet.
måste alltså lita till att mycket kalium snurrar runt mellan gröda och mark. På lätta jordar kommer vi alltid att förlora en del via utlakning. Där räcker det inte att gödsla för bortförsel och vi behöver gödsla varje år.
Kalium behövs för att upprätthålla turgor och klyvöppningsfunktion. Brist leder till sämre vattenhushållningsförmåga och assimilation vid vattenstress. Grödan kommer helt enkelt att tåla torka sämre om inte tillräckliga mängder tas upp! Även förmågan att tåla kyla försämras om grödan innehåller för lite K. På lätta och kaliumfattiga jordar kan man se störst effekt för gödsling. Vanligt är också att man ser brister i stråsäd efter vall, som för bort mycket kalium.
Se upp med fosforrekommendationerna Dagens rekommendationer för fosforgödsling bygger på kortsiktig årlig lönsamhet för varje enskild gröda och tar inte hänsyn till vilka andra grödor som odlas över växtföljden. Långsiktigheten försummas. För den lantbrukare som har fält med P-AL-klass III eller IVa, kommer förråden att minska. Tabell 1 visar ett exempel från Mellansverige, där vi har räknat på fosforbalansen över en hel växtföljd.
Den som följer de officiella rekommendationerna kommer så småningom att hamna i klass II!
Detta trots att man vet att vårspannmål kräver åtminstone klass III, och att P-AL-klassen bör vara IVa om man odlar oljeväxter eller sockerbetor.
Gödsla upp i rimlig takt Om variationen i fältet är riktigt stor, kan det vara lönsamt att gödsla upp områden med lägre fosforstatus för att sedan kunna använda samma YaraMila ® NPK över hela arealen. Men detta är långtifrån alltid den mest lönsamma lösningen. Det gäller att inte förledas att snabbt försöka utjämna fältstatus och sedan köra med enbart NS eller en NPK med låg P-halt i kombisåmaskinen. Man tappar då den direkta fosforeffekten som behövs på områden med låg till medelhög status.
Man måste också vara medveten om att eftersom marken buffrar, krävs stora P-mängder för att höja låga nivåer och detta är kostsamt. Ofta nämns att 30 kilo P i överskott krävs för att höja
År
1 2 3 4 5 6
Gröda
Höstvete Höstraps Höstvete Maltkorn Höstvete Havre
Skörd ton/ha 7 4 7,5 6 7 6
Bortförsel kg P/ha o år 22 24 24 20 22 20
Rekommendation, tabell kg P/år Klass II Klass III Klass IVA
23 38 25 23 23 23 18 28 20 18 18 18 8 18 10 8 8 8
Balans +22 -13 -73
Tabell 1. Exempel på fosforbalans över växtföljd om man följer Jordbruksverkets officiella rekommendationer 2019 (Mellansverige med oljeväxter). Varje ton höstvete för bort ca 3,3 kg P. För denna bortförsel kompenseras inte i klasserna III och IV. Inte heller i vårstråsäd är råden helt balanserade.
P-AL-talet en enhet. Men för att få en bestående förändring på exempelvis 3 P-AL-enheter krävs det inte bara 90 kilo P per hektar i överskott, utan på grund av buffringen krävs det 3–5 gånger mer d.v.s. 270–450 kilo P per hektar utöver grödornas bortförsel. Det innebär en investering på 5 000–9 000 kronor per hektar. Då kan det nog vara bättre att investera i teknik och gödselmedel som ger bästa möjliga effektivitet av insatt kväve, fosfor och kalium i varje enskild gröda och sedan sakta närma sig målstatus. /
Kalium
• Snabbt och stort upptag, lagras in i halm och strå. • Påverkar saftspänningen och därmed stråstyrkan. • Reglerar salthalten – viktigt för ämnestransport och bildning av socker och stärkelse. • Förbättrar grödans torktålighet. • Positiv påverkan på vinterhärdigheten.
Synliga bristsympton för kalium, vanligast på lättare jordar eller efter vall. Men låg K-tillgång kan inverka negativt redan innan symptomen är uppenbara. Särskilt viktig är rätt kalibalans under torra och/eller kalla förhållanden och efter vall.
Två nya verktyg för N-rekommendationer i Yara Smart Farming
Yara N-Tester ™ och Yara N-Sensor ® har länge varit och kommer att förbli mycket användbara verktyg för optimal kvävestyrning för svenska odlare. Nya versionen av Yara N-Tester, N-Tester BT, arbetar tillsammans med appen YaraIrix för att ge dig ett anpassat gödslingsråd. Ett helt nytt verktyg, ”atfarm”, blir också tillgängligt i Sverige 2020. Detta är en web-plattform som med hjälp av satellitbilder hjälper dig att se grödans tillväxt och att enkelt skapa tilldelningsfiler.
YaraIrix – appen ger råd tillsammans med N-Tester BT Den lilla handburna mätaren N-Tester BT, bär du enkelt med dig och mäter grödans status när du besiktigar fälten. Mätningarna sparas i appen YaraIrix från vilken du får gödslingsrekommendation för fältet. YaraIrix ger gödslingsråd i en rad olika stråsädesslag. Appen ger också stöd till tidigare modeller av Yara N-Tester. 2020 introduceras även användning i havre. Dessutom kan N-Tester nu användas ända fram till blomning i höst- och vårvete. Den nya N-Tester BT erbjuds genom en årlig YaraIrix-prenumeration. YaraIrix är kostnadsfri för dig som redan äger en äldre modell av Yara N-Tester. Beställning av N-Tester BT gör du på Yara.se, sök på ”N-Tester BT”.
atfarm – avancerade satellitbilder optimerar N-gödslingen Nya atfarm är en webbaserad satellittjänst som 2020 lanseras i Sverige tillsammans med Dataväxt. Verktyget bygger på avancerade satellitbilder och ger dig på ett enkelt sätt en översikt av tillväxten i dina fält. Kväverekommendationen som verktyget ger skapas med hjälp av den välkända beräkningen från Yara N-Sensor och ger dig möjligheten att optimera dina insatser av kvävegödselprodukter i just dina fält. Du gödslar endast vad som behövs – där det behövs – vilket är bra för ekonomin och miljön. Det är gratis att skapa tilldelningsfiler till ett fält, så gå in på Yara.se och sök atfarm eller följ QR-koden nedan. Full tillgång till atfarm får du genom att aktivera ett konto med en aktiveringskod som köps av Dataväxt.
YaraIrix/N-Tester BT atfarm Genväg till information om:
