Praktisk kvävestyrning i vallen

Att hitta rätt kvävenivå till vallen är en god investering och bidrar även till en minskad påverkan på miljön. En säker grovfoderproduktion med bra kvalitet är en av grunderna för en bra animalieproduktion. I denna artikel finns samlat lite tips och råd som enkelt går att använda utan större insatser samt några ord om arbetet som utförs med Yara N-Sensor® i vall.

Av Magnus Jeppsson, Yara

Traktorn som slår gräset skannar med Yara N-Sensor och skapar en biomassekarta. Den görs om till en tilldelningsfil som sprids ut inför nästa skörd. Foto: Yara

Yara har de senaste fem åren vidareutvecklat Yara N-Sensor för varierad gödsling av kväve i vall. Försök har genomförts i flera länder, bland annat i Norden. Försöken fortsätter eftersom de visar på ett bra samband mellan det som Yara N-Sensor mäter och optimal kvävegödsling i vall, under förutsättning att det är kväve som är den begränsande faktorn. Därför är det viktig att säkerställa att behovet av andra näringsämnen som fosfor, kalium och svavel är täckt. Stallgödsel i kombination med en balanserad mineralgödsling med fosfor, kalium och svavel ger en säker grund för att kunna ta ut hela skördepotentialen i vallen.

Väder och nederbörd är som bekant omöjligt att styra och underskott på vatten är ofta en begränsande faktor för näringsupptaget. Knud Nissen är ansvarig för arbetet med Yara N-Sensor i Norden och har många års erfarenhet med användningen av Yara N-Sensor:

…visar kväveupptaget i skörden…”

– Det är en missuppfattning att Yara N-Sensor inte kan används när det är torrt i fält. När man gödslar i växande gröda, så ska Yara N-Sensor användas även om det är torrt, det handlar om att ställa in N-Sensorn rätt. Om det är problematiskt i fält så ska man se till att man endast kalibrerar N-Sensorn på en bra gröda och helt undviker att få med stressad eller skadad gröda i kalibreringen och ställa upp biomassegränsvärdet högt till 70–100 %, berättar Knud.

Praktisk användning hemma på gården De senaste två åren har lantbrukare haft möjlighet att prova Yara N-Sensor i vall på sina egna gårdar. År 2020 använde cirka 10 lantbrukare i Sverige, Norge och Finland Yara N-Sensor i vall, men det är svårt att redan nu dra några definitiva slutsatser från dessa tester.

Yara N-Sensor monteras på traktorn som används vid skörd och skanning sker samtidig som vallen blir slagen. N-Sensorn samlar in data om grödans status vid skörd och lagrar det som en biomassakarta vilken visar kväveupptaget i skörden. Kvävenivåerna på biomassakartan räknas sedan om till en tilldelningsfil och läses in på ett USB-minne (se foton).

När det är tid för gödsling med mineralkväve inför nästa skörd används denna tilldelningsfil, baserad på Yara N-Sensor-mätningen vid skörden.

Utgå inte från genomsnittsåret För att hitta vallens optimala kvävebehov utgår man ofta från gödslingsplanen, som baseras på förväntad skörd, eventuell förfruktseffekt, klöverandel, mullhalt m.m. Utmaningen med gödslingsplanen är att den baseras på en genomsnittlig säsong trots att vi vet att i praktiken är alla säsonger olika när det gäller leverans av kväve och skörd etc. Av denna anledning är det extra viktigt med en värdering av kvävebehovet för den enskilda skörden, i det enskilda fältet, det aktuella året, för att justera gödslingen efter omständigheterna.

Ett vanligt fel vad gäller kvävegödsling i vall är att den blir för låg i områden där vallen har möjlighet till hög avkastning och för hög där skördepotentialen är begränsad.

Användning av Nollrutor och Maxrutor i vall För att kunna bestämma kvävebehovet är det viktig att förstå hur mycket kväve jorden levererar. Ett enkelt och bra sätt En enkel och bra kvalitetskontroll Kvantitet och kvalitet för grovfoderproduktion är centralt för lantbrukarens ekonomi. Den optimala kvävenivån är svår att bestämma eftersom den varierar bland annat med jordart, nederbörd, temperatur och odlingsintensitet. En del lantbrukare undrar också om de rekommendationer vi rådgivare ger verkligen stämmer med grödans verkliga behov. Vi blir beskyllda för att både vara för återhållsamma, men också rekommendera för höga nivåer av kväve. Noll- och Maxrutor är bra metoder för att få en uppfattning om markens kväveleverans. Genom att titta på färg och grödans höjd i dessa rutor och jämföra med omgivande fält och kanske andra Noll- och Maxrutor får man enkelt en bra indikation. Det är en bra metod för att optimera användningen av viktiga insatsmedel på den egna gården, på det egna fältet.

Ragnhild Borchsenius, fagkoordinator grovfôr, Norsk Landbruksrådgiving

för denna uppskattning är Nollrutor – rutor där det inte sprids någon gödsel. Praktiskt innebär det att man lägger ut en presenning på cirka 3 x 3 meter innan man sprider mineralgödseln. För att få en uppfattning om kväveeffekten från stallgödseln är det enklaste sättet att sätta pinnar mellan två drag vilka man svänger runt när stallgödseln sprids. Det blir då ingen stallgödsel på den ena sidan av pinnarna och dubbel mängd på andra sidan. Gör man detta på en plats där det redan finns en Nollruta för mineralgödsel kan man se effekten av både stallgödsel, mineralgödsel samt jordens bidrag av kväve (figur 1).

En annan möjlighet att få en uppfattning om storleken på kvävebehovet är att anlägga en Maxruta på fältet. Enklast görs det genom att på en yta om 3 x 3 meter gödsla för hand med ytterligare cirka 40 kilo N per hektar (motsvarar cirka 133 g YaraBela® Axan på dessa 9 kvadratmeter). Om Maxrutan börja synas mot omgivande fält indikerar detta ett behov av ytterligare kväve.

Genom att följa tillväxten i Nollrutan och Maxruta får man en uppfattning av storleken av kväveleveransen och kvävebehovet på det enskilda fältet. Detta är en viktig information, men det ska betonas att kväveleveransen från jorden varierar inom det enskilda fältet. Denna variation fångas genom att basera gödslingen på Yara N-Sensor med variabel tilldelning eller styrfil baserat på atfarm. /

Specialvariant av Nollruta vid mineral- och stallgödselspridning

Utlagd presenning vid spridning av mineralgödsel

1 x Stallgödsel 0 x Mineralgödsel

0 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel

2 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel 0 x Stallgödsel 0 x Mineralgödsel

1 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel Figur 1: Det finns goda möjligheter att lära sig mer om fältets kväveleverans från jorden och stallgödselns verkliga kväveeffekt med Nollrutor. Följer man principen i figuren (d.v.s. sätta pinnar mellan två drag med gödselspridaren vilka man svänger runt när stallgödseln sprids) får man en fördjupad förståelse för markens, mineralgödselns och stallgödselns bidrag till tillväxten.