Växtnäring vägde tungt i

Växtnäring vägde tungt i Rapsmästaren 2020

Gödslingen spelade stor roll för resultatet i höstrapstävlingen Rapsmästaren 2020. De lag som anpassade insatserna efter fältets mycket höga pH, och växtsäsongens omväxlande höga nederbörd och torrperioder kunde hämta hem många extra kilo rapsfrö. Det gällde att pyssla om och tanka plantorna med växtnäring från start fram till sista körning i de mängder som matchade avkastningspotentialen på över 7 ton frö per hektar.

Text: Carl-Magnus Olsson, Yara och Albin Gunnarson, SFO Foto: Hans Jonsson, Cumulus Information

Kan ha avgjort. Den tidiga vårgödslingen med N, innan försommartorkan slog till, kan med all sannolikhet ha varit av stor betydelse för slutresultatet i

Rapsmästaren 2020. Alexandra

Mårtensson och Helena Håkansson HS Försök, i tävlingsfältet på

Egonsborg, norr om Trelleborg, den 20 mars 2020. mästaren 2020. En tävling i att med insatser vid maximalt 12 tillfällen nå högst råfettskörd. 40 lag från flera nordeuropeiska länder deltog tillsammans med svenska lantbrukare, rådgivare och elever vid naturbruksgymnasier, för att nämna några. Tävlingen är avgjord, lag ERFA Halland vann och en analys visade att gödslingen spelade stor roll för att nå en bra placering.

Gödsling i en rapstävling kanske inte riktigt går till som hemma på gården. För det är ju också lite av meningen med Rapsmästaren, att ta ut svängarna, utveckla och föra odlingen framåt.

Erfarenheter då och nu Förra gången Rapsmästartävlingen genomfördes 2016, lärde vi oss att hög kvävetillgång på hösten var en riskfaktor. Högst höstgödslingar gav störst vinterskador och låg placering för lagen i tävlingen, särskilt tillsammans med sorter med snabb vegetativ utveckling och underoptimal tillväxtreglering. Medelgivan på hösten 2016 var 91 kilo per hektar och i Rapsmästaren 2020 var den 76 kilo per hektar.

…mer än

Rapsmästaren 2020 Tävling i höstrapsodling genomförd 2019/20 på Egonsborg, Trelleborg, Skåne. 40 deltagande lag. Vinnare med högst råfettskörd blev lag ERFA Halland. All information: www.rapsmastaren.se Arrangör: Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Tävlingsledare Albin Gunnarson, SFO Sponsorer: Agria, Lantmännen, Scandinavian Seed, Väderstad och Yara

Hösten 2019 startade Raps-

det dubbla”

En annan ”sanning” efter 2016 års tävling var att Gunnar Henningssons gödsling med Unika K (kaliumnitrat) i september var vinstdraget. 2016 var medelgivan 78 kilo K per hektar och 2020 mer än det dubbla, 161 kilo K. Vad gäller fosfor låg nivåerna på samma nivå 2016 (medelgivan 55 kilo P per hektar) och 2020 med 53 kilo P per hektar.

En av de stora utmaningarna i tävlingar som Rapsmästaren är att komma rätt i tiden med insatserna, inte minst gödslingen. Tävlingsdeltagarna var spridda över ett stort område från Tjeckien, Storbritannien, upp till Mellansverige. Oavsett kan det vara svårt att släppa situationen på hemmaplan och fokusera helt på tävlingsfältet på Egonsborg utanför Trelleborg i Skåne!

Topp-5 gödslade mer än botten-6 Vid en jämförelse mellan toppen och botten i resultatlistan måste vi helt exkludera sistaplatsen då den avviker väsentligt från övriga tävlande. Men när man jämför topp-5 mot botten-6 (plats 34–39) ser man att topp-5-lagen gödslade mer N, P, K, S på hösten än botten6. Man ser också att 4 av topp-5-lagen

gödslade tidigt, 6 mars, och att samtliga botten-6-lag gödslade först den 20 mars. Efter den 20 mars följde sedan 5 veckor med torka. Det kom att kosta skörd för alla deltagare, men framförallt för dem som gödslade snålt på hösten och sedan kom ut sent på våren.

Bedömer man att det finns förutsättningar för en avkastning kring 7 ton, vilket det mycket väl kan göra i ett försök på Söderslätt eller Österlen, ja då bör man gödsla för 7 ton raps. Dessa 7 ton raps bortför 215 kilo N i fröet samtidigt som ytterligare N behövs till stjälk och rot vilket medför ett totalt kvävebehov kring 260 kilo per hektar. Medelgivan i Rapsmästaren 2020 blev 257 kilo. Topp-5 låg i medel på 287 kilo N medan botten-6 låg på 199 kilo. Topp-5 verkar alltså ha siktat lite högre och totalgivan kväve spelade alldeles uppenbart roll för resultatet.

Försommartorka och högt pH När vi ställer upp lagen mot gödslingstidpunkt på våren ser vi att de lag som gödslade 6 mars hade snittskörden 6 358 kilo frö medan lagen som gödslade med N efter den 20 mars landade drygt 10 procent lägre på i medeltal 5 835 kilo frö per hektar.

Den stora utmaningen blev att uppmärksamma och hantera sambandet mellan näringsinnehållet och pH-värdet som markkarteringen visade. Alla förstod nog det ganska stora behovet av fosfor och kalium till grödan. Till detta ska läggas att vid fältets höga pH på 7,5 – 8 kan vårtillförsel ha stor betydelse. I samband med Rapsmästaren 2020 på Egonsborg kunde man följa demoodlingen som Yara och Väderstad genomförde tillsammans. Ett stenkast från tävlingsytan visade vi olika kombinationer av såteknik, utsädesmängd och gödsling.

För ett år sedan kunde vi från demofältet visa att om man väljer YaraMila® Raps i stället för YaraBela® Sulfan, kunde man sänka N-givan på våren med 40 kilo N per hektar – allt enligt Kvävevågen.

Före skörd hösten 2020 besökte vi fältet igen och gjorde en intressant jämförelse avseende beståndstäthet. Fotot visar skillnader mellan rapsplantorna etablerade med 30 respektive 15 frön per kvadratmeter – bägge bestånden gödslade Markens kaliuminnehåll låg i medeltal på en stark klass II medan fosfor låg i en stark klass III men med stora variationer från I till IVb. Men hur stor roll spelade egentligen detta då pH minskar tillgänglighet för fosforn såväl som för mangan, bor och zink?

Här visade det sig att vårgödsling skulle bli av betydelse, men också kom-

…utmaningen var att hantera sambandet…”

binationseffekten man sett i försök där tillgången på NPK är viktigare än tillförseln av ren P eller K. Att gå enkom på spåret förrådsgödsling på hösten följt av NS med höga svavelgivor på våren visade sig inte räcka på Egonsborg med så högt pH värde som >7,5.

Årsmånen spelade roll Mikronäring, framförallt i form av bor och mangan, kan ha spelat större roll än vanligt på grund av det höga pH-värdet. Exempelvis kan borbrist orsakas av mycket nederbörd (januari-februari på Egonsborg), torka (mars-april på Egonsborg) och ett högt pH. Detta talar för att mangantillförsel varit viktig i tävlingen. Molybden är snarare ett problem vid låga pH och behoven av koppar och zink är generellt väldigt små. Men även här kan timing ha spelat roll, eftersom mikronäring gör sig förmodligen bäst på hösten samt i knoppstadiet. med YaraMila Raps.

Ledet med 15 frön/m2 fick tack vare färre plantor större ljusinsläpp i beståndet och producerade fler skidor än ledet med den högre utsädesmängden. Det fanns flera spännande detaljer i demoförsöket att visa och därför har vi som sponsorerar av Rapstävlingen valt att tillsammans med Väderstad återupprepa

Växtnäringserfarenheter av Rapsmästaren 2020

Gemensamt för topp-5-lagen var högre gödslingsgivor och tidig gödsling på våren. Kombinationen snål gödsling på hösten och sen gödsling på våren var klart negativ för skörden. En skörd på 7 ton frö per hektar, som avkastningsnivån låg kring i toppskiktet, kräver cirka 260 kg N/ha. Topp-5-lagen låg en bit över på 287 kg N. Medelgivan var 257 kg N. Topp5 verkar alltså ha siktat lite högre och totalgivan kväve spelade alldeles uppenbart roll för resultatet. Tidig vårgödsling med kväve var central på grund av försommartorka.

Fältets höga pH, > 7,5, betonade vikten av tillförsel på våren, speciellt kombinationsgiva med N, P och K. Perioder med hög och låg nederbörd kan ha orsakat borbrist, högt pH kan ha medfört extra behov av mangan. Mikronäring kan ha haft störst betydelse på hösten samt i knoppstadiet.

Efterklokheten lär oss mycket Det är förstås lätt att analysera i efterhand med alla fakta på bordet. Men det mest väsentliga när det gällde gödslingen i Rapsmästaren var att ligga högt med framförallt fosfor på hösten, men också att komplettera med mer NPK på våren för att inte riskera fastläggning med tävlingsfältets mycket höga pH. Kväve tidigt blev också en vinnande strategi Rapsmästaren 2020. /

Demoodling på Övedskloster 2021

eftersom försommartorkan slog till i Till vänster, etablering med 30 frön/m2, till höger 15 frön/m2 . Bägge led gödslade med YaraMila Raps. Foto: Yara

demoodlingen, denna gång på Övedskloster, mitt i Skåne.

Vi har redan varit ute i demoytan och konstaterat att med Kvävevågen ser vi samma tendens som i fjol, att vi får bättre kväveutnyttjande med YaraMila Raps jämför med Sulfan. Vi hoppas nu vi får möjlighet att i fält visa er dessa intressanta demoförsök våren 2021./