Fosforvärdena sjunker – negativt för odlingsekonomin
Jordbruksverkets nationella jordartskarteringen visar en tydligt nedåtgående trend för markens fosforstatus. Åkermark med låg fosforstatus är mer känslig för bristande fosfor tillgång som inte fullt ut kan kompenseras med gödsling för året. Med låga P-värden riskerar man rejäla skördesänkningar i P-krävande grödor som t.ex. potatis, sockerbetor och raps. Av Hugo Hjelm, Yara
Bördigheten är viktig för svensk lantbruk. Ett korrekt fosfortillstånd spelar stor roll, inte minst i fosforkrävande grödor som till exempel potatis. Foto: Hans Jonsson
N
aturvårdsverket har i tre omgångar tagit omfattande markkarteringsprover på landets åkermark i projekt inom ”Miljöövervakningens programområde Jordbruksmark”. Den första utfördes 1988–1997, den senaste 2011–2017. Sammanlagt är proverna i den senaste provtagningsomgången insamlade från drygt 2 000 platser, slumpade över landets hela åkermarksareal och analyse rade med avseende på bland annat fosfor, kalium, lerhalt och pH. Genom att jäm föra värden från den första omgången med den senaste så får vi en god bild över trenden i svensk åkermark. Sjunkande trend 30 procent av landets åkermark ligger idag under 4 i P-AL-värde, det vill säga i klass I och II. Motsvarande siffra vid första undersökningen för drygt 20 år sedan var 13 procent, d.v.s. en rejäl för sämring. Tittar vi på enskilda län så ser vi samma trend i alla områden. Öster götland har gått från 8 procent till 28 procent i klass II och I och västra Göta land från 18 procent till 41 procent. Skåne ligger inte lika lågt, men har gått från 2 procent till 11 procent av arealen
…under 4 i P-AL-värde…” i klass I och II. För Skåne är detta ändå en nivå som kan vara skördesänkande. I de fall man har sockerbetor eller potatis i växtföljden så bör man ligga på klass IVa. Hela 40 procent av den skånska åkermarken ligger under klass IVa. Värt att notera är också att södra
© Yara • Växtpressen 2/2021
|
19
