Gulnäbbsguide 2011 by Helsingin yliopiston ylioppilaskunta

Studentkåren vid Helsingfors universitet

Gulnäbbsguide 2011

Välkommen att studera livet

Studentkåren är till för studenterna

Servicebyrån

HUS – en demokratisk sammanslutning, Utskotten

Delegationvalet

HUS Gruppen – studentägd affärsverksamhet Kultur för alla smaker

Utan kultur, inga syudier

Föreningsverksamhet, en viktig del av studialivet

Ett eget rum att samlas i

Att lägga det ekonomiska pusslet

Var aktiv när du söker bostad

Studenterna har egen hälsovård

Mat och kaffe på vårt eget UniCafe

Rör på dig mellan föreläsningarna

Kollektivtrafiken rullar i Helsingforsregionen

Helsingfors universitet – kunskap för världens bästa

Studenterna är med i universitetets förvaltning

Planera studierna, det lönar sig

Stöd i studentlivet

HUS främjar likabehandling

Internationaliseringen öppnar nya möjligheter

För en bättre morgondag i Zambia och Indonesien

Var smart, tänk på miljön

Så byggdes studentkåren

Kontaktuppgifter

V채lkommen att studera livet! K채ra guln채bb, grattis till att du har blivit antagen till Helsingfors universitet!

avsett om du har kommit till universitetet direkt från skolbänken eller efter en lång karriär i arbetslivet är studielivet i bästa fall en unik och oförglömlig tid. Avsikten med studietiden är att vi ska få akademiska färdigheter, men också – och framför allt – lära oss att söka ny kunskap och få verktyg för att bygga en bättre värld. Och träffa nya människor och ha roligt! Vid Helsingfors universitet finns det goda chanser till det. hu är Finlands äldsta och bästa universitet och det erbjuder många möjligheter, både i fråga om studier och studieliv. I och med att du har blivit antagen till universitetet har du också blivit medlem av studentkåren, hus. Studentkårens uppgift är att stöda studenterna, hjälpa dem om de får problem och att övervaka deras rättigheter vid universitetet, i staden och på riksnivå. Som N:te årets studerande (alltså en som har studerat längre än de beslutande instanserna skulle önska) vill jag ge dig några råd på vägen:

kan hålla den takt som anges i modellschemat. Studietiden får inte enbart vara ett enda slit. Det finns stöd och hjälp att få. Tänk själv Använd studietiden till att lära dig hur man kan se och göra saker på ett annat sätt. Bekanta dig med nya människor, saker och fenomen. Ta ingenting för givet, våga skilja dig från mängden (kanske också på ett icke-trendigt sätt). Njut av det akademiska livet ”Akademiskt” behöver inte vara synonymt med uppblåsthet. Det akademiska innebär i bästa fall bildning både för huvudet och för hjärtat: att man respekterar det annorlunda och granskar världen, det omgivande samhället och andra människor med ett öppet och fördomsfritt sinne. Både djupsinniga diskussioner på UniCafe och ambitiös forskning kan vara akademiska, liksom också det att man festar om tillsammans eller går på fin frackfest. Traditioner kan man utforma på sitt eget sätt – det gäller att inte ta något för allvarligt. Med professor emeritus Matti Klinges ord: ”Om tjugo eller fyrtio år är det ingen som frågar om ni avlade examen på fyra, fem eller sex år. Däremot frågar man hur ni utnyttjade er unika ungdomstid, om ni lärde er vad gemenskap är, om ni lärde er förstå istället för att läsa utantill – och om det fanns vänskap och glädje!”

”Akademiskt behöver inte vara synonymt med uppblåsthet.”

Gå med! Få har ångrat att de har gått med i sånt som verkar intressant. Vid studentkåren verkar cirka 250 föreningar, från ämnesföreningar och nationer till hobbyföreningar och politiska föreningar av olika slag. Du hittar säkert ett gäng som passar dig! Stressa inte för mycket Studenterna utsätts för stor press genast i början av studierna. Man ska studera mycket och bli färdig snabbt. Samtidigt måste många arbeta för att kunna försörja sig och så skulle det ju vara trevligt att hinna ägna sig åt hobbyer och träffa sina vänner också. Visst är det fint om du kan klara av studierna snabbt, men världen går inte under om du inte

Jag önskar dig en oförglömlig studietid! Leena Pihlajamäki HUS styrelseordförande Studentkåren vid helsingfors universitet

Studentkåren är till för studenterna Universitetet ger dig undervisning och studiehandledning, medan studentkåren är studenternas egen intresse- och serviceorganisation. HUS bevakar studenternas rättigheter på universitetet och i samhället.

HUS k a finns i Nya nsli huset (Man studentne vägen 5 A, rheim 2 mitt i centr vån), u m av Helsingfors .

lla studerande vid Helsingfors universitet hör till Studentkåren vid Helsingfors universitet, hus. hus är Finlands största och äldsta studentkår med ca 30 000 medlemmar. Alla grundexamens¬studerande vid universitetet hör automatiskt till studentkåren. Forskarstuderande kan bli medlemmar om de vill. Enligt universitetslagen är studentkårerna offentligrättsliga samfund som har både rättigheter och skyldigheter. Deras syfte är att förena medlemmarna och främja studenternas samhälleliga, sociala och andliga strävanden. hus arbetar för en mångsidigare bildning och fostrar akademiska medborgare. Studentkårens värderingar är ansvar, bildning, pluralism, lika¬behandling och öppenhet.

Om man får problem med studierna eller studievardagen kan man också vända sig till studentkåren. hus försöker påverka det politiska beslutsfattandet, speciellt i frågor som rör studenterna. Ibland tar hus också ställning i större frågor, som miljö och jämlikhet. Påverkningsmetoderna är att göra uttalanden och ställningstaganden, annan informationsverksamhet och lobbande samt vid behov kampanjer och demonstrationer. Studentkåren är känd som en aktiv samhällsdebattör. hus är medlem av Finlands studentkårers förbund (fsf) som grundades år 1921 och är en av Finlands största studentorganisationer. Till fsf hör alla studentkårer vid de finländska universiteten, sammanlagt har de ca 135 000 medlemmar. fsf ser till att studenterna får sin röst hörd i studiepolitiska frågor både på riks- och på internationell nivå.

För medlemsavgiften får du service För att kunna anmäla dig som närvarande vid Helsingfors universitet måste du årligen betala studentkårsavgift, alltså medlemsavgift till hus. För läsåret 2011–2012 är avgiften för grundexamensstuderande 89,00 €. Medlemskapet är ett krav för att man ska få studera, men medlemsavgiften är ingen terminsavgift. Åtminstone än så länge är universitetsstudierna avgifts-fria i Finland. Universitetet och studentkåren är två olika institutioner. När du har betalat studentkårsavgiften kan du utnyttja studentkårens medlemsförmåner och medlemsservice. Med Lyyra-kortet får du rabatt bland annat i kollektivtrafiken, på kulturevenemang och i många företag. Exempel på medlemsservice är UniCaferestaurangerna, gratis rättshjälp, Ylioppilaslehti/ Studentbladet och studentkalendern. I denna guide presenteras hus egna medlemsförmåner och allmänna studentförmåner.

Stabil ekonomi hus har rätt goda ekonomiska resurser. hus egendom består i huvudsak av fastigheter och av de affärsföretag som ingår i koncernen hus Gruppen. Studentkårens verksamhetsekonomi har en årlig budget på ca fyra miljoner euro. Av det kommer ungefär en fjärdedel från medlemsavgifter, resten är vinstutdelning från hus Gruppen. Studentkårens och hus Gruppens ekonomi kan du läsa mera om i avsnittet ”hus Gruppen – studentägd affärsverksamhet”.

Hur får jag info om HUS verksamhet? ”Varannan vecka skickar HUS ut en medlemsbulletin per epost till studentföreningarna inom HUS som sedan förmedlar den vidare. HUS evenemangskalender finns på hyy. fi/tapahtumat. Det lönar sig också att följa med HUS-sidorna i Ylioppilaslehti och Studentbladet och på studentkårens webbplats (www.hyy.fi) och att bläddra i Studentkalendern och denna gulnäbbsguide. HUS-nyheter kan man också följa via universitetets intranät Alma. Du kan också ’gilla’ HUS på Facebook!”

HUS bevakar studenternas rättigheter Förutom materiella förmåner erbjuder studentkåren också intressebevakning. Genom studentrepresentanterna i förvaltningen deltar hus i utvecklingen av universitetet och dess studentservice. hus kansli finns i Nya studenthuset (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.) i centrum av Helsingfors. Studentkårens servicebyrå hjälper bl.a. i ärenden som rör studentkårsavgiften och studentkortet. På samma ställe finns också föreningsservicen. På hus kansli arbetar dessutom hus styrelse och sekretariat.

t Jenni Heikkinen, informatör tiedottaja@hyy.fi, tfn 050 543 9609

Servicebyrån Studentkårens servicebyrå finns i Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.

Serviceby

ån hjälper dig !

ervicebyrån har öppet måndag kl. 10–17 och tisdag–fredag kl. 10–15. Eventuella avvikande öppet-tider informerar vi om på hus webbplats. På servicebyrån kan du bl.a. sköta ärenden som rör Lyyrakortet eller medlemskap i studentkåren. För medlemmar: t Lyyrakort t Studentkårsavgifter t Rådgivning

För föreningar: t Möteslokaler t Utlåning av apparatur m.m. (på webben finns närmare info om grejer som man kan låna)

HUS medlemsförmåner och -tjänster för studerande Studentkortet Lyyra HUS-medlemmar kan beställa studentkortet Lyyra för 16,10 €. Lyyra-kortet är det lättaste sättet att bevisa att du är studerande. Med kortet får du rabatter bl.a. på VR, Matkahuolto och i studentrestaurangerna. På Lyyras webbplats hittar du information om alla andra studentförmåner och -rabatter. Du behöver inga andra studentkort. Mera information och beställningsanvisningar på webben, www. lyyra.fi Ylioppilaslehti / Studentbladet HUS prenumererar på Ylioppilaslehti för alla sina medlemmar. Svenskspråkiga studerande får också Studentbladet. Tidningarna utkommer varannan vecka under terminerna. Studentbladet grundades år 1911, Ylioppilaslehti år 1913. Tidningarna bevakar universitetsvärlden, högskole-

politik och andra ämnen som berör studerande. De deltar också själva i debatten. När du flyttar, kom ihåg att göra adressförändring till universitetets studentregister och till www.ylioppilaslehti.fi/tilaajapalvelu och red@stbl. fi. Kontakta chefredaktörerna om du vill skriva, fota eller teckna för någon av tidningarna (chefred@stbl.fi eller paatoimittaja@ylioppilaslehti.fi) Gulnäbbsguiden HUS står för det här infopaketet om studentkåren, studierna och studielivets vardag. Studentkalendern HUS medlemmar får årligen Studentkalendern till hjälp med tidshanteringen. I kalendern finns nyttig information om studentkåren, presentation av alla föreningar som verkar inom HUS samt studentförmåner. I den har också alla datum som är viktiga med tanke på studierna och studielivet markerats, som

universitetets undervisningsperioder och flera av student¬kårens evenemang. Kalendern får man på samma ställe som studentkortet och läsårsdekalen, exempelvis på HUS servicebyrå eller i orkesterfoajén i universitetets huvudbyggnad. www.hyy.fi Gratis rättshjälp Codex rf. har ett rättshjälpsutskott som ger HUS-medlemmar gratis juridisk rådgivning, skriftligen eller muntligen. Största delen av de frågor utskottet får handlar om boende, arbetsförhållanden, familje- och arvsrätt samt studier och socialskydd. Utskottet handhar inga ärenden slutgiltigt och gör inte upp några handlingar, men ger råd om hur de ska göras upp. Under terminerna har utskottet jour varannan tisdag kl. 17–19 på Mannerheimvägen 5 B, 6 våningen. Tfn 09-663 908, e-post rattshjalp@ codex.fi.

Helsinginkatu

atu gink

Hels

Hä m

int

nt ie

e im erh nn

Kallio

n kse eliu Top

Taka-Töölö 11. Töölönlahti

u kat

Eläintarhan lahti

Hakaniemi

Mec

Rautatieasema Elielin aukio

15.

1. 4. 2. eim

14.

int

atu nk

8. 5.

HYYn HUStilat lokaler

12.

iki

Fre

Kamppi

Rautatientori

13.

Pohjoisesplanadi Eteläesplanadi

Terveydenhuolto Hälsovårel 11. YTHS

1. Uusi Ylioppilastalo 1.Nya Studenthus -HYYn palvelutoimisto, järjestö- ja osakuntatiloja

11. SHVS -Opiskelijoiden oma terveyden- Studernas hälsovårdsstittelse huoltopalvelu

- Servicebyrån, nations- och föreningslokaler

2. Vanha Ylioppilastalo

2. Gamla Studenthus -Kahvila Vanhan kuppila

Kollektivtransporten Julkinen liikenne

- Vanhan kuppila 3. Domus Gaudium

- nations- och föreningslokaler

12. 12.Kamppi Kamppi

-Järjestöja osakuntatiloja 3. Domus Gaudium

HYYn opiskelijaravintolat

-Seutuliikenteen busseja, kaukoliikenne - Bussar till Espoo

13.Järnvägstation Rautatieasema 13.

HUS Studentrestauranger 8. Unicafe Topelias 4. Unicafe Kaivopiha Unicafe Kaivopiha 5. 4.Unicafe Porthania

8. Unicafe Topelias 9. Unicafe Soc & kom ja valtiotiede 5. Unicafe Porthania 9. Unicafe Soc & kom ja valtiotiede UnicafePäärakennus Päärakennus 10. 10. Unicafe Olivia Unicafe Olivia 6. 6.Unicafe 7. Unicafe Rotunda

7. Unicafe Rotunda

Kruununhaka

ranta

Kluuvi

Unioninkatu

tu inka

Kaisaniemi

Pohjo is

helin

10.

Etu-Töölö

*Lisää Unicafe-ravintoloita löydät muilta kampuksilta

-Bussit Kumpulan, Meilahden ja Viikin - Bussar till Kumpula, Meilahti och Viikki kampukselle lähtevät täältä

Varuhus Tavaratalot

14.Stockmann Stockmann 14. 15.Sokos Sokos 15.

HUS – en demokratisk sammanslutning Vem fattar de viktiga besluten i studentkåren? Vem beslutar vad HUS har för åsikt?

us är en sammanslutning som består av studenter, en gemenskap för alla sina medlemmar. hus fattar sina beslut kollektivt och lyssnar på alla. hus styrs ungefär som en kommun: delegationen, som motsvarar kommunalfullmäktige, har den högsta beslutande makten. Delegationen med 60 medlemmar väljs vartannat år genom val, där alla studentkårsmedlemmar har rösträtt och kan kandidera. Delegationen fattar de viktigaste ekonomiska besluten och drar upp riktlinjerna för studentkårens utveckling och framtid. hus har en styrelse som sköter de dagliga ärendena, precis som i kommunerna.

ordförande, nuvarande ordförande är PM, HuK Maija Jäppinen. Studentkårens verksamhet leds av styrelsen som utses av delegationen för ett år i taget. Styrelsemedlemmarna är också studerande och de driver den dagliga verksamheten tillsammans med sekretariatet, som består av anställda som sköter uppgifter inom sina respektive specialområden. Styrelsen har parlamentariskt ansvar inför delegationen och den består av 7–13 personer. Dessutom har styrelsen grundat andra organ för olika ärenden. Ekonomidirektionen bereder interna ärenden som rör studentkårens ekonomi och de olika utskotten sköter vart och ett sitt område. Exempelvis ansvarar utsam-utskottet för mycket av det som rör hus utvecklingssamarbete, som förvaltningen av biståndsprojekt. hus har också en omfattande affärsverksamhet, vars riktlinjer studenterna beslutar om. Det kan du läsa mera om senare i den här gulnäbbsguiden.

HUS förvaltning, eller så funkar studentkåren Delegationen, som utses genom val, har den högsta beslutande makten. Delegationen sammanträder cirka fyra gånger per termin. Studentkårens ordförande fungerar också som delegationens

Utskotten HUS styrelse har delegerat uppgifter och därigenom en del av sin makt till utskotten, som består av vanliga studerande

enom utskotten kan alla hus-medlemmar delta i studentkårens verksamhet enligt eget intresse. Utskotten har verksamhet av många slag, från att delta i intressebevakningen och administrera biståndsprojekt till att ordna sitzar. År 2011 finns det nio utskott. Info om utskottens evenemang får du på utskottens egna webbsidor och i hus evenemangskalender

t t t t t t t t t

t www.hyy.fi.

ESN-utskottet Fest- och Kulturutskottet Organisationsutskottet Tvåspråkighetsutskottet Utvecklingssamarbetsutskottet Studieutskott Frändefolksutskottet Tutorutskottet Miljöutskottet

Delegationsvalet – den viktigaste formen av maktutövning

å hösten 2011 hålls hus delegationsvalet. Trots att valkampanjerna kan vara karnevalsmässiga ska man absolut inte förringa hus-valet. Studentkåren är en inflytelserik aktör i många sammanhang och är en respekterad samhällsdebattör. hus har en budget på cirka fyra miljoner, som redan den ger möjlighet att ha verksamhet av väldigt olika slag. Genom att rösta eller kandidera kan du ha stort inflytande på hur din studentkår diskuterar, kommenterar och använder si-

na pengar. Antalet röstberättigade i delegationsvalet är ca 30 000, ungefär lika många som antalet invånare i Raseborg. Det är verkligen inga småsaker. I delegationsvalet ställs kandidater främst upp av olika politiska grupper, ämnesföreningar och nationer. Mandatperioden för den delegation som väljs denna gång är undantagsvis 1 år, så att delegationsvalet i framtiden inte ska sammanfalla med universitetets förvaltningsval (mera om förvaltningsval: sidan 34).

tkårens m Vad används studen

edlemsavgif t till?

Vem besluter om vilken

service HUS erbjuder

Ylioppilaskunnan

edustajistovaalit 18.-19.10.

Vem definierar H U

S stadgar?

Ennakkoäänestys 12.-13.10. Vem väljer chefredaktör för Yliop

pilaslehti? nicafes verksamhet?

rna för U Vem drar upp riktlinje

HUS Gruppen – studentägd affärsverksamhet

us egendom började växa i.o.m. att den nygrundade studentkåren år 1858 köpte en tomt för att bygga ett eget studenthus. Ursprungligen hade studentkåren den tomt där Riksarkivet nu ligger, men senare byttes tomten mot den nuvarande. Gamla studenthuset stod klart år 1870, vid en tid då området kring Alexandersgatan och Östra Henriksgatan (numera Mannerheimvägen) småningom höll på att förvandlas från landsbygd till ett livligt affärscentrum. Under årens lopp har hus inte bara byggt egna studenthus, utan också affärslokaler. Med intäkterna från dem kan man finansiera föreningsverksamhet och intressebevakning för studenterna. Inom ramen för koncernen hus Gruppen ägnar sig hus numera också åt ansvarsfull investeringsverksam-het som man hoppas att i framtiden kan bli en andra stöttepelare för studentkårens ekonomi. hus Gruppen producerar även service, främst för studerande, men också för universitetssamfundet i stort.

hus Gruppen förespråkar ansvarsfull företagsverksamhet. Det innebär bl.a. att man tar ansvar för miljön, kunderna, personalen, vårt kulturella arv och ekonomin. Nuförtiden delar hus Gruppen ut ca två miljoner euro i vinst till hus varje år. Gruppen genererar inte bara intäkter, utan producerar också service för studenterna. Studentkårens företag Gaudeamus Helsinki University Press är Finlands största Finlands största vetenskapliga förlag med en bred akademisk profil. Gaudeamus ger ut strikt vetenskapliga, men ändå lättillgängliga verk inom samhällsvetenskap, filosofi, kultur, miljö, teknik och ekonomi. Många studerande lär känna förlagets böcker i form av tentlitteratur. www.gaudeaumus.fi Lyyra är de finländska högskolestudenternas eget webbmedium och studentkort. Med studentkortet Lyyra får du billigare luncher t.ex. på UniCafe och på tåg och buss kan du utnyttja den 50 procents rabatt som studentkårerna har förhandlat fram. Genom Lyyras webbtjänst får du landets billigaste Appledatorer och tusen andra förmåner. Dessutom kan du söka hyresbostäder och lägenhetskompisar. Dessutom är Lyyra ett webbmedium som ägs och skapas av studenterna. Om er gulnäbbsgrupp behöver ett kalenderverktyg eller om ni vill dela filer är Lyyra rätt plats! hus äger Lyyra tillsammans med Finlands studentkårers förbund (fsf). www.lyyra.fi UniCafe serverar studentluncher och kaffe i 19 restauranger och tre caféer på fyra campus. Dessutom har UniCafe fyra festrestauranger: Gamla studenthuset, restaurang Domus, Viola och Gustus & Vera. UniCafe var en av de första som började servera studentmat i Finland och

HUS Gruppen i siffror (2010) t Personal: cirka 247 t Omsättning: 31,3 miljoner euro t Marknadsvärdet på de fastigheter som studentkåren äger (enligt en oberoende uppskattning): 173,4 miljoner euro. t Oy UniCafe Ab, som ingår i HUS Gruppen, har 19 studentrestauranger, fyra caféer och fyra festrestauranger. År 2010 såldes sammanlagt mer än två miljoner studentluncher.



 

So U re at

Be Ab ch

ww 10

Ägarstyrning av affärsverksamheten När affärsverksamheten började svälla på 1970-talet fattade studentkåren beslutet att man ska anställa proffschefer för att leda företagen. Deras uppgift är att driva en så lönsam affärsverksamhet som möjligt för studenternas räkning, medan studenterna drar upp de stora riktlinjerna. Det görs i bolagens styrelser, i studentkårens styrelse och i delegationen. I de större företagens styrelser är studenterna i majoritet. Dessutom har styrelserna sakkunnigmedlemmar som är insatta i branschen. Sammanfattningsvis: hus Gruppen är studentkårens sätt att ordna sin affärsverksamhet. Fördelen är, förutom vinstutdelningen, att studenternas önskemål och behov beaktas, t.ex. i fråga om studentluncherna.

precis som då kan studenterna även idag påverka den mat som serveras. Sommartid driver hus Gruppen också ett vandrarhem i Alkärr, Hostel Academica. www.unicafe.fi och www.hostelacademica.fi. Största delen av den vinst som hus Gruppen delar ut till hus består av hyresintäkter från fastig-heterna i centrum: Brunnsgården, Nya studenthuset, Hansahuset och Cityhuset. I husen finns kontor, restauranger, butiker och ett galleri. För hyresverksamheten ansvarar Brunnsgården Ab. Till hus Fastigheter hör också fastigheterna i Alkärr och andra enskilda fastigheter. Under årens lopp har hus bl.a. drivit biograf och kulturcentrum och har ägnat sig åt ulandshandel och verkat inom många andra områden.

B Ä S TA N YA S T U D E R A N D E

vems soppa 

   



      

Som HUS-medlem är du och alla andra studerande också UniCafes ägare. Som ägarkund kan du påverka hurdan restaurangverksamheten är i dag och i framtiden. Vi hoppas att Du flitigt använder Ditt eget restaurangföretags tjänster. Besök våra hemsidor och läs mera om företaget Oy UniCafe Ab. Delta samtidigt i utlottningen av 5 lunchpaket – du har chans att vinna gratis lunch i en hel vecka! www.unicafe.fi 11

Psst... I studentkalendern finns en kaffekupong, klipp ut den och utnyttja din förmån!

Kultur för alla smaker Under läsåret 2011–2012 ordnar HUS många studentevenemang, flera av dem är årligen återkommande traditioner. Förutom att upprätthålla studenttraditionerna är HUS också med om att skapa ett kulturutbud som följer med sin tid och som passar dagens studerande.

hyyn arkisto

Vilka av höstens evenemang rekommenderar du för gulnäbbarna? ”Öppningskarnevalen kan man uppriktigt rekommendera för alla vid universitetet, men speciellt för nya studerande. På karnevalen kan man bekanta sig med hela den skala av hobbyer som universitetssamfundet erbjuder. Går man runt till infoborden kan man plocka åt sig tidningar och broschyrer om sånt som intresserar och när man rör sig på karnevalsområdet kan man snava över någon intressant presentation. Man ska inte heller glömma den populära karnevalsserveringen. Efter den kan man gå till Vanha och fortsätta kvällen med bra musik på höstens första stora fest. Alla är där, kom med du också!” t Ville Sinnemäki, kultursekreterare kulttuurisihteeri@hyy.fi, tfn 050 537 2831

Öppningskarneval och öppningsfest 5.9 Läsåret inleds med en öppningskarneval på centrumcampus må 5.9. Samma dag kan studenterna delta i universitetets högtidliga läsårsöppning. Karnevalen har ett mångsidigt program och dessutom presenteras de föreningar som verkar inom hus, universitetets olika tjänster och annat intressant; exakt program finns på hus webbplats. På kvällen blir det öppningsfest på Vanha – se annonsen på nästa sida!

Valborg och första maj Havis Amanda får sin studentmössa på valborgsmässoafton, den 30.4 kl. 18. Efter det får man gå med studentmössan hela sommaren om man vill! Mösspåläggningen cirkulerar bland studentkårerna i huvudstadsregionen, år 2014 sköter hus den nästa gång. På kvällen är det studentfester på många håll. På morgonen den första maj lönar det sig att ta sig till Ulrikasborgsbacken för att lyssna till Ylioppilaskunnan Laulajat, höra tal som hålls av studentkårernas representanter och njuta av den uppsluppna picknickstämningen. Programmet börjar redan kl. 9. De svenskspråkiga studenterna har picknick i Kajsaniemiparken.

HUS gulnäbbskväll 28.9 För de nya studenterna hålls en gulnäbbskväll på restaurang Pohjanhovi. Gratisbiljetter till den fantastiska festen delas bl.a. ut till gulnäbbar och tutorer som deltar i rundvandringarna på hus 6–16.9, så be din tutor boka in en rundvandring för er grupp! Mera information om hus-rundvandringarna finns bl.a. på hus webbplats.

Floradagen 13.5 hus egen vårfest, Floradagen, firas den 13.5 på Gumtäkts äng nära Gumtäkts campus. Nationens möss-bärare har samlats här sedan början av 1800-talet och på denna fest år 1848 sjöngs Vårt land för första gången. Vid sidan av årsdagen är Floradagen hus andra officiella festdag. Idag sjunger deltagarna fort-farande Vårt land, men det bjuds också på annan musik och på vårliga tal. Ta med studentmössan, picknick-korgen, picknickduken och dina vänner för att fira Floradagen under avslappnade former innan det är dags att ge sig av på sommarbete. Programmet börjar kl. 12.

HUS årsfestvecka 21–27.11 Studentkårens årsdag firas med hus årsfestvecka (v. 47). Då ordnar hus, utskotten och föreningarna många slags program, som filmföreställningar, kurser och klubbkvällar – i det stora utbudet finns det något för envar. HUS årsfest 26.11 hus officiella årsdag är den 26 november och årsfesten firas på traditionellt sätt i Gamla studenthuset. I år fyller hus 143 år.

t Förutom de här årliga evenemangen ordnar HUS varje år också helt nya och överraskande program, ofta tillsammans med någon samarbetspartner. På senare år har det bl.a. hållits populära studentdagar med temat Konst åt oss! på Ateneum, olika musikklubbar, Pecha Kucha- och standup-kvällar, Poesikrig och olika kurser. I kulturutskottet, som är öppet för alla HUS-medlemmar, kan du vara med om att skapa precis sådan kulturverksamhet som du vill ha! t t Mera information om alla evenemangen får du på HUS webbplats hyy.fi, i Studentbladvet/Ylioppilaslehti och på HUS sida på Facebook!

Fackeltåget på självständighetsdagen 6.12 Studenterna i huvudstadsregionen firar självständighetsdagen med ett traditionellt fackeltåg. Tåget formerar sig i Sandudd kl. 16.45 och går till Senatstorget. Kl. 18 börjar studenternas och stadsbornas gemensamma fest på torget. Fastlag i Ulrikasborg 21.2 På fastlagstisdagen gräver studenterna fram sina pulkor och andra åkdon och styr till Ulrikasborgsbacken. Fastlagsfirandet börjar vid 12-tiden. Det bästa backåkningsredskapet får pris, ärtsoppa och saft serveras. På kvällen ordnas vanligen flera studentfester. hyyn arkisto

5.9.2011

Öppningsfesten

Högtidlig inskription

Öppningskarnevalen fortsätter på kvällen med öppningsfest i Gamla studenthuset kl. 20–02. På höstens första stora fest uppträder Don Johnson Big Band, Hellcity 13 och DJ Drifter. Förhandsköpta biljetter kostar endast 8 € för HUS medlemmar och finns att köpa på Vanhan Kuppila och vid HUS infobord på öppningskarnevalen! Ett begränsat antal normalprissatta biljetter (12 €) säljs vid dörren.

KL 12 i universitetets solennitetssal (Alexandersgatan 5). På programmet bl.a. rektors inskriptionstal, Akademiska Sångföreningen, Ylioppilaskunnan Soittajat och inskriptionsgudstjänst i Domkyrkan.

Öppningskarneval

KL 14–18 på centrumcampus. Inled läsåret i karnevalsstämning! På programmet: musik, dans, uppträdanden, servering, föreningarnas presentationer m.m.

Hela programmet finns på www.hyy.fi 14

Utan kultur, inga studier Studentkårens kulturverksamhet är lika bred som själva begreppet kultur. Traditioner finns också, allt från uruppförandet av Vårt land till utgivningen av Love Records avantgardeskivor. Kulturverksamhet i föreningarna Förutom hus egen kulturverksamhet erbjuder också de föreningar som verkar inom hus stora möjligheter att ägna sig åt kultur. Det går utmärkt att börja, fortsätta eller utveckla en sång- eller musikhobby under studietiden. I Gamla studenthuset verkar de traditionsrika musikkorporationerna Akademiska Damkören Lyran, Akademiska Sångföreningen, Ylioppilaskunnan Laulajat och Ylioppilaskunnan Soittajat. Det finns också andra musik-föreningar, från sådana som ägnar sig åt tekno- och heavymusik till olika körer, föreningen för levande musik Helmut och Akateeminen Puhallinorkesteriyhdistys. För den som är intresserad av film finns hus Elokuvaryhmä och den som är fotointresserad kan gå med i Ylioppilaskamerat. Den legendariska Ylioppilasteatteri håller av tradition sina urvalsprov genast i början av hösten. Förutom kulturföreningarna har ofta nationerna och de större ämnesföreningarna egen kulturverksamhet, allt från körer och teatergrupper till filmklubbar och träningslokaler för band.

CARPE

culturam

opiskelijan kulttuuriedut

20 - 20 2 www.hyy.fi/kulttuuriedut www.lyyra.fi

Mera information och lista över kultur föreningarna:

Förmåner och rabatter för medlemmar Förutom att ordna egna kulturevenemang förhandlar hus också om medlemsrabatter i stadens övriga kulturutbud. På senare år har hus-medlemmarna bl.a. fått rabatt på seriebiljetter till filmfestivalerna Rakkautta & Anarkiaa (15–25.9.2011, se www.hiff.fi) och DocPoint (24–29.1.2012, se www.docpoint.info) och det har hållits specialföreställningar för hus medlemmar. Förutom de specialrabatter som hus erbjuder ger också många kulturinstitutioner och -producenter studentrabatter åt alla studerande. På hus webbplats och i häftet Carpe culturam, som bl.a. fås på hus service-byrå, finns omfattande information om kulturförmåner för studerande.

www.hyy.fi

Kom med! Fest- och Kulturutskottet deltar i att planera och arrangera HUS kulturverksamhet. Utskottsmedlemmarna kan vara med om att ordna HUS traditionella fest- och kulturevenemang eller utveckla egna projekt, som klubbkvällar och tävlingar. t Information: www.hyy.fi.

Föreningsverksamhet, en viktig del av studielivet Studentkåren fungerar som takorganisation för hundratals studentföreningar. Bland dem finns föreningar som passar vars och ens egna intressen. Många föreningar har också egna klubbar och kommittéer, där man kan ägna sig åt de märkligaste saker tillsammans med likasinnade.

nom hus verkar sammanlagt ca 250 olika ämnes-, hobby- och intresseföreningar, internationella föreningar och nationer. Bland dem kan alla hitta en plats där man kan trivas och delta. I föreningarna lär man sig många saker som inte ingår i universitetets studieplaner, men som är en viktig del av studielivet och som hjälper en att växa och bli en akademisk medborgare. Studentkåren stöder studentföreningarna både genom direkt och indirekt ekonomiskt stöd samt hand-ledning och rådgivning. hus erbjuder många föreningar verksamhetslokaler i Nya studenthuset i centrum av Helsingfors och i Domus Gaudium i Främre Tölö.

Vad är det bästa med föreningslivet? ”Man får nya vänner och minnen för livet. Att börja studera innebär början på ett nytt livsskede och man får stöd och sällskap av andra i samma situation. I en förening blir man bekant med nya, likasinnade människor och genom att göra saker tillsammans blir man en del av gemenskapen. Ingenting kan sammansvetsa människor så som att göra och uppleva saker ihop. I en förening kan man få uppleva sådant som man kanske annars aldrig hade gjort, som att göra en trerättersmiddag för hundra personer, nöta in vett och etikett i muskelminnet, uppträda med en kör, orkester eller teater, ordna en demonstration – vad som helst. Att göra saker i grupp och planera och ta ansvar visar konkret att ingenting är omöjligt när man gör det tillsammans.”

t www.hyy.fi > Studentkåren > Föreningar t Föreningspresentationer finns också i Studentkalendern

t Emi Maeda, föreningssekreterare jarjestosihteeri@hyy.fi, tfn 050 537 3798

Kom med! Organisationsutskottet arbetar med den service som HUS erbjuder föreningarna, informerar om den och sköter ärenden som rör fest- och föreningslokaler och andra föreningsfrågor. Utskottet strävar också till att utveckla samarbetet mellan föreningarna.

Ämnesföreningarna samlar alla som studerar samma ämne, oavsett om du är t.ex. geolog eller historiker. De bevakar också ditt huvudämnes intressen vid universitetet och ser till att det är bra för alla att studera på institutionen. Till ämnesföreningarnas kärnverksamhet hör också att ordna evenemang som är specifika för just det ämnet.

Nationerna är hus äldsta föreningar och de samlar studerande från samma region. Nationerna har långa traditioner och jippobetonad verksamhet av många slag. Om du drabbas av hemlängtan får du helt säkert stöd på din nation.

Hobbyföreningarna är som namnet antyder föreningar där folk samlas kring en gemensam hobby. Det finns allt från olika idrottsgrenar och schackklubbar till körer, orkestrar och rollspel. Var och en kan hitta åtminstone en, om inte flera hobbyföreningar med intressant verksamhet. Det är bara att gå med!

Genom de politiska föreningarna kan man påverka studentkåren och det omgivande samhället. I samband med delegationsvalet vartannat år är de synliga på alla campus, så man kan studera deras verksamhet på nära håll. Hitta den inneboende politikern i dig och kom med och påverka vad hus gör.

Ett eget rum att samlas i Studenternas egna hus: Gamla, Nya och Domus Gaudium

nder hus 143 år långa historia har studenterna fått tre studenthus, Gamla studenthuset (1870), Nya studenthuset (1910) och Domus Gaudium (2008). Husen har erbjudit studenterna rum – uttryckligen ett eget rum – att samlas i. I husen finns flera nations- och föreningslokaler och dessutom fest- och möteslokaler som studenterna kan använda. I slutet av år 2008 blev ännu ett hus

färdigt invid Domus Academica, det s.k. tredje studenthuset, eller Domus Gaudium. På så sätt fick studentkåren nya lokaler för studenterna och studentföreningarna. I studenternas egna studenthus har man under årens lopp ordnat allt från kvällstillställningar, klubbar och möten till baler och teaterföreställningar. De tre studenthusen erbjuder ett hem åt alla föreningar inom hus som vill ha ett.

Studenthuset – Gamla studenthuset 1858 Studenterna beslöt att bygga ett hus för möten och fester och köpte en tomt i kvarteret Geten, där Riksarkivet nu finns. 1867 På begäran bytte senaten utan krav på ersättning ut den steniga tomten mot den tomt i kvarteret Sobeln, där Gamla studenthuset nu finns. 1868 Studenternas byggnadskommitté lämnade in Hampus Dahlströms byggnadsritningar till magistraten. Rit ningarna cirkulerade sedan hos guvernören, senaten, vice kansler, konsistoriet och kansler innan kejsaren i S:t Petersburg slutligen godkände dem med sin underskrift. 1870 Studenterna firade Studenthusets

invigning. Huset byggdes dels med insamlade och donerade medel, dels med lånade pengar. 1876 Universitetets kansler Aleksandr Aleksandrovitj, den blivande kejsaren Alexander III, besökte huset. 1879 Vattenledning drogs in i Studenthuset. 1898 Festsalen förlängdes med sex meter och en scen med hjälputrymmen byggdes. 1899 På grund av februarimanifestet rådde tillfälligt dansförbud i Studenthuset. 1901 Akseli Gallen-Kallela målade fresken ”Kullervo drar ut i strid” för musiksalen. Louis Sparre och Walter Thomé

planerade ny inredning för huset. 1907 Kansan Näyttämö blev hyres-gäst i studenthuset och verkade där, ibland under andra namn, till år 1968. 1929 Finska bokhandelns annex byggdes. 1930 Ylioppilaskahvila Oy, som stod AKS nära, hyrde restauranglokalerna i Gamla studenthuset. 1966 I festsalen visades ”Lappo-operan”, som väckte stor debatt på Ylioppilas teatteris 40-årsjubileum. 1968 ”Ylioppilaat – Studenterna” ockuperade Gamla studenthuset. 1978 Gamla studenthuset brann. 1979 Reparationen och tillbyggnaden av det brandskadade huset blev klar.

Nationshuset – Nya studenthuset 1887 Studentkåren köpte tomten bredvid nuvarande Gamla studenthuset för sitt bibliotek. 1906 Studenten Alina Mattsson föreslog på VSO:s möte att man på grund av trängseln i studenthuset skulle bygga ett nytt hus. Nationerna ansåg projektet vara dyrt och rekommenderade att studentkåren bygger huset. 1908 Efter en arkitekttävling valde studentkåren Wivi Lönn och Armas Lindgren till arkitekter. 1909 Byggnadsarbetet inleddes. 1910 Vid invigningen av Nationshuset framfördes bl.a. Toivo Kuulas kantat ”Kuolemattomuuden toivo” till text av Eino

Leino. En nyhet var ”automobilåkning” för utländska gäster. 1919 Studentkåren hyrde ut festsalen till ingenjör Johannes Saraoja för ”visning av levande bilder”. 1924 Nationshuset byggdes till med två våningar. Samtidigt förnyades taket och hissarna och varmvattenledningar drogs in. Nya hyresgäster i huset blev Hotell Hansa och bilfirman Korpivaara & Halla Oy. 1929 Biografen hyrdes ut till A. Adams Oy Filminäyttämö. Bio Civis blev Bio Bio. 1930 Ylioppilaskahvila Oy utvidgade verksamheten till restaurangen på innergården.

1931 Hämäläis-Osakunta flyttade till ett eget hus i Kampen. 1952 Satakuntalainen osakunta flyttade till ett eget hus på Lappbrinken. 1957 Universitetsapoteket blev hyresgäst i huset. 1968 Hotell Borealis med Cafeteria Linnea i gatuplanet och Snack-bar Ykskax, som alla ägdes av studentkåren, inledde sin verksamhet. 1979 I samband med utbyggnaden av Brunnsgården revs festsalen i Nya studenthuset. På samma plats byggdes Hansa-huset. 1980 Eteläsuomalainen osakunta flyttade tillbaka till Nya studenthuset.

Domus Academica (A-, B-, C- och D-husen) och Domus Gaudium 1945 Av Helsingfors stad köpte studentkåren tre tomter och reserverade fyra i Alkärr för att bygga studenthem. Byggnadsritningarna beställdes av arkitekt Pauli Salomaa, inredningen planerades av Ilmari Tapiovaara. 1946 Byggnadsarbetena inleddes mitt under regleringsekonomin. 1947 Invigning av A- och B-husen, som delvis byggts med donerade och insamlade medel. 1950 Studentkåren började bygga C-huset. 1952 Under den XV olympiaden inkvarterades journalister i C-huset. Huset in-

vigdes traditionsenligt på stu-dentkårens årsdag. Nyheter i huset var en självbetjäningsrestaurang med 60 platser och mathissar för studenter ”som p.g.a. studie- och andra bekymmer undviker att besöka den trivsamma restaurangen”. 1962 Studentkåren löste in en tomt vid Sanduddsgatan för att bygga ett fjärde studenthem. 1967 Studentkåren började bygga D-huset. Byggnadsritningarna gjordes av arkitekt Pauli Salomaa, som också ritat de tidigare studenthemmen. 1968 D-huset invigdes. En procent av

byggnadskostnaderna täcktes genom att man sålde 10 000 ”Domus”-handdukar. 1996 Studentkåren sålde A-huset till Hoas. 2007 Byggandet av det tredje student huset – Domus Gaudium – inleddes i Alkärr, invid Domus Academica. Det nya huset är planerat av arkitektbyrå Brunow & Maunula. 2008 Domus Gaudium invigdes på HUS årsfestdag den 26.11. I huset finns t.ex. förenings- och festlokaler. Domus Gaudium fick också en egen logotyp, planerad av grafikern Jukka Veistola.

Att lägga det ekonomiska pusslet Studenternas viktigaste inkomstkälla är studiestöd, som består av studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Du får studiestöd om studierna framskrider och om du har ekonomiskt behov av stöd, alltså inte förtjänar mer än ditt fribelopp.

u kan ansöka om studiestöd för hela studietiden på en gång. Ansökan måste lämnas in senast före utgången av den första månaden du ansöker om stöd för. Stödbeslutet görs automatiskt för tiden 1.9–31.5. Ansökan om studiestöd för sommaren kan också lämnas in separat senare. Ansökan och anmälan om förändringar gör du lättast på FPA:s e-tjänst (www. fpa.fi).

man använder färre än 27 stödmånader för den lägre examen får man ändå inte mera än 28 stödmånader för den högre examen. De egna inkomsterna påverkar Inkomsterna för studerande som lyfter studiestöd får inte överskrida årsinkomstgränsen. Fribeloppet räknas ut så, att man för varje stödmånad får ha 660 € andra inkomster, för månader utan stöd 1970 €. Årsinkomsten kontrolleras kalenderårsvis i efterskott, efter att beskattningsuppgifterna blivit färdiga. Om inkomsterna överskrider fribeloppet med högst 220 € kräver FPA inte tillbaka något stöd. Om överskridningen är större än 220 € återkrävs en månads studiestöd och bostadstillägg, förhöjt med 15 procent, för varje på-börjad 1 310 €. Man kan undvika återkrav genom att se till att inkomsterna inte överskrider fribeloppet. I slutet av året lönar det sig att noga räkna igenom inkomster och stöd. Om du i tid annullerar stödmånader du redan ansökt om eller betalar tillbaka stöd före utgången av mars följande år får du tillbaka stödmånaderna och kan använda dem igen. På FPA:s webbplats får du mera information om inkomstkontrollen och kan räkna ut ditt fribelopp.

Studiestöd i två steg För dem som inleder sina studier efter 1.8.2011 beviljas studiestödet i två omgångar, för kandidat- och magisterexamen separat. Studiestöd beviljas för högst 55 månader. För kandidatexamen har reserverats 3x9 (27) stödmånader och för magisterexamen 2x9 (18) stödmånader. Dessutom får man 10 stödmånader som man kan fördela på de två faserna enligt eget behov (se bilden). Därför kan man använda högst 37 stödmånader för kandidatexamen (180 sp) eller högst 28 stödmånader för magisterexamen, men så, att det sammanlagda antalet stödmånader är högst 55. Om man använder fler än 27 stödmånader för den lägre examen får man istället färre än 28 stödmånader för den högre examen. Men om

Studiestöd i två steg 3 x 9 = 27 Kandidat (180 op) 55 stödmånaden

10 flex 2 x 9 = 18 Magister (120 op)

Studieframgången kontrolleras Studerande måste få minst 5,5 studiepoäng per stödmånad. Stödet kan dock fortsätta betalas ut om man har fått i medeltal 5 studiepoäng per stödmånad. Från föregående läsår måste man ha minst 2,0 sp/ stödmånad, även om medeltalet för hela studietiden i övrigt skulle räcka till. Den som lyfter stöd från början av september till slutet av maj måste alltså ha minst 45 studiepoäng vid slutet av läsåret, ännu mera om man också lyfter sommarstudiestöd. Om antalet studiepoäng i medeltal under stödmånaderna är lägre än det som krävs skickar studiestöds-nämnden följande höst en begäran om utredning om varför studierna har dragit ut på tiden. Att man själv eller någon nära anhörig har varit sjuk eller har en svår livssituation kan vara godtagbara skäl, om detta tidsmässigt sammanfaller med att studietakten har sjunkit, alltså att det finns ett klart orsakssam-band. Till utredningen ska alltid bifogas skriftliga intyg från en myndighet (exempelvis läkarintyg) över de skäl man vill åberopa. Det räcker inte att bara förklara med egna ord. Det är studiestödsnämnden som beslutar om stödet ska upphöra eller fortsätta på en viss tid. Övervakningen görs utifrån de studiepoäng som finns i studentregistret.

I vilka ekonomiska ärenden kan man kontakta studentkårens socialpolitiska sekreterare? Om du har problem som rör olika stöd eller om din situation är speciellt svår kan jag hjälpa dig med information och råd om vilka stöd som du kan ansöka om. t Katja Långvik, socialpolitisk sekreterare katja.langvik@hyy.fi, tfn 050 543 9608

Studiestödets delar Studiepenning I allmänhet 298 € per månad för högskolestuderande. Av studiepenningen innehålls förskottsskatt på 10 procent. Om du vill ändra innehållningsprocenten kan du skicka skattekort eller ändringsskattekort till studiestödsnämnden eller FPA:s lokalkontor. Bostadstillägg 80 procent av en maxhyra på 252 €. För den överstigande delen betalas inte bostadstillägg. Om du inte har rätt till studiestödets bostadstillägg (t.ex. för att du har familj eller får sjukdagpenning) kan du ansöka om allmänt bostadsstöd från FPA.

Lyft inte studiestöd om du är sjuk! Om studierna drar ut på tiden p.g.a. sjukdom ska du begära ett läkarintyg och spara det. Du kan behöva det för uppföljningen av studieframgången eller om du måste ansöka om förlängt studiestöd. Det lönar sig inte att leva på studiestöd om du är sjuk länge. Vid långvarig sjukdom kan du ha rätt till sjukdagpenning och allmänt bostadsbidrag. Det ansöker man om av FPA, läkarintyg måste bifogas.

Statsgaranti för studielån 300 € per månad för högskolestuderande. Studerande som inte har betalningsstörningar eller skulder p.g.a. borgensansvar får automatiskt lånegaranti för läsårets studiestödsmånader. Man behöver inte lyfta hela lånesumman. Bankerna får garantibeslutet av FPA. Man avtalar med banken om räntor och andra villkor

t Mera information: www.fpa.fi > Studerande FPA:s servicenummer för studerande (på svenska): 020 692 229 (må–fre kl. 8–18) Studentrådgivningens byråer, www.helsinki.fi/neuvonta/svenska

Specialfall Föräldraförmåner Studerande föräldrar har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning. Om man samtidigt lyfter studiepenning betalas bara dagpenningens minimibelopp ut. Studierna måste även framskrida i den takt som krävs för studiestöd. Studerande föräldrar har rätt att få en förlängning av den tillåtna studietiden som motsvarar den tid man lyft föräldrapenning. Efter föräldrapenningstiden kan studerande få hemvårdsstöd för barn under tre år som inte får kommunal dagvård. Hemvårdsstödet räknas också in i årsinkomsterna vid inkomstgranskningen för studerande. Studerande som bor tillsammans med sitt eget eller makans/makens barn kan ansöka om allmänt bostadsstöd.

bostadsområdet eller (i Helsingfors) på den svenska socialservicebyrån. t Mera information: t Socialverket i din hemkommun t www.hyy.helsinki.fi/svenska/329/

Stipendier Finlands studentkårers förbund (fsf) har en stipendiedatabas på sin webbplats (www.syl.fi). Där finns också länkar till andra databaser. I tidningen Yliopisto finns en spalt, ”Apurahat”, där man informerar om stipendier som är lediga att söka. På Centret för internationellt personutbyte Cimo (www.cimo. fi) lönar det sig att fråga om stipendier, speciellt om man har fått praktikplats genom Cimo.

t Mera information: FPA:s byråer t www.fpa.fi > Förälder t www.fpa.fi > Boende

Vuxenutbildningsstöd För att få vuxenutbildningsstöd som beviljas av Utbildningsfonden krävs det att man har arbetat sammanlagt i minst fem år och har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst ett år. Den sökande måste vara studieledig utan lön. Den som får vuxenutbildningsstöd kan också beviljas statsborgen för studielån.

Sjukdagpenning för sjukdagar Det lönar sig inte att slösa studiestödsmånader på att vara sjuk. Under sjukledigheten kan du få sjukdagpenning och allmänt bostadsstöd från FPA. Om du med säkerhet vet att din sjukdom kommer att vara i högst två månader kan du ändå fortsätta lyfta studiestöd. Du kan behöva göra en utredning om sjukdomen när studiestödsnämnden följer upp hur studierna framskrider. Så gå till läkaren i tid och spara läkarintygen. Om du tror att du kommer att vara sjuk i mer än två månader är sjukdagpenning en lämpligare stödform. Om sjukdagpenningsperioden blir lång kan FPA utreda behovet av rehabilitering. När du ansöker om sjukdagpenning ska du bifoga ett läkarutlåtande på att du är arbetsoförmögen. Man kan ansöka om sjukdagpenning upp till fyra månader efter insjuknandet.

t Mera information och blanketter: t Arbets- och näringsbyråerna t www.koulutusrahasto.fi/?2

Studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Du kan få arbetslöshetsförmån för heltidsstudier om du är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och din jobbsökning är i kraft. Du bör även ha fyllt 25 år när de stödda studierna inleds. Universitetsstudier som leder till högskoleexamen kan i regel bara komma i fråga om avsikten är att fortsätta med studier som bevisligen varit avbrutna i minst ett år. Begränsningen gäller inte studier som inletts under ett anställningsförhållande, om det finns speciella skäl för att fortsätta dem. Av särskilda skäl kan man även få inleda nya studier på universitetsnivå. Studierna räknas in i maximitiden för arbetslöshetsdagpenning, 500 dagar.

t Mera information: FPA:s byråer t www.fpa.fi > Sjuk

Utkomststöd Utkomststöd är den förmån man i sista hand tar till för att trygga utkomsten. För studerande är studiestödet det primära stödsystemet och studielån med statsborgen räknas in i den disponibla inkomsten, också fastän man inte skulle lyfta studielån. Man ansöker om utkomststöd på socialbyrån i det egna

t Mera information: t Arbets- och näringsbyråerna t Folkpensionsanstalten (www.fpa.fi) t Arbetslöshetskassornas samorganisation (ww.tyj.fi).

Ave,

capo di tutti capi! Det är ju visst Du som äger det ledande vetenskapliga förlaget i Finland. Gaudeamus Helsinki University Press is pleased to greet its new owners and directors! No funny business!

Gaudeamuksen kirjat kulkevat opintojesi rinnalla aina pääsykokeista graduun, gradusta jatko-opintoihin ja sen ylikin, kaikkiin elämäsi eri vaiheisiin. Julkaisemme eri tieteenalojen perusteoksia, klassikkoja, poleemisia keskustelunavauksia, menetelmäoppaita, väitöskirjoja, maailman parannusta ja maamme huippututkijoiden teoksia. Tutustu valikoimaamme verkossa www.gaudeamus.fi. Lyyra-kortilla opiskelija-alennuksia Yliopistokirjakaupasta (Porthania ja Otaniemi)

ja Kolmen sepän kirjakaupasta (Kaivopiha).

Gaudeamus. Tiedon puolella.

Var aktiv när du söker bostad När du söker bostad lönar det sig att vara flexibel, snabb och aktivt söka information. I huvudstadsregionen finns det boendeformer som passar alla plånböcker, men prisnivån är i allmänhet högre än i resten av landet.

tt hitta en lämplig bostad i huvudstadsregionen är inte omöjligt, men det kan vara en utmaning. Det finns många alternativ, många som erbjuder bostäder – och många som söker bostad. Speciellt i början på terminerna är det rusning på bostadsmarknaden och då är det bäst att använda flera kanaler. Du kan söka bostad av Hoas och nationen samtidigt som du kollar in Lyyras bostäder på den fria marknaden – men kom ihåg att ta tillbaka onödiga ansökningar när du har fått bostad.

Privata bovvvstäder kan man hyra antingen direkt av ägaren (t.ex. genom Lyyras bostadsförmedling) eller via en förmedlare. Förmedlingsbyråerna tar ofta en förmedlingsavgift, exempelvis i form av förhöjd hyra eller ett kontrakt med en viss minimilängd, eller så kräver de att hyresgästen ger ett förmedlingsuppdrag som man debiterar skilt för. Dessutom kräver hyresvärden ofta en hyresgaranti som i allmänhet motsvarar 1–3 månaders hyra.

Hyresbostäder av alla slag Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas har ett stort utbud: rum i studentlägenheter, kompis- och familjebostäder, ettor och s.k. små tvåor i Helsingfors, Esbo och Vanda. Hoas har ca 8 200 bostäder och ca 16 000 hyresgäster. Till Hoas kan man söka när som helst, så lämna in ansökan så fort du har fått studieplats. Om du inte har speciella krav, t.ex. i fråga om läget, går det snabbare att få bostad. Du kan bo i Hoasbostad så länge du studerar. Du kan ansöka om en kompisbostad tillsammans med dina kompisar. Barnfamiljer och par kan också ansöka om familjebostad. Den som vill ha en etta måste vara i slut¬skedet av studierna och redan bo i en Hoaslägen-het. En del av Hoas lägenheter är tillgängliga för rörelsehämmade. Många nationer har billiga bostäder för sina medlemmar. En del har en egen ansökningstid för gulnäbbar i maj–juni och andra ansökningar under årets lopp. Du kan också ansöka om bostad av Helsingfors, Esbo och Vanda stad eller av någon stiftelse. En del stiftelser har bostäder för studerande vid vissa specifika fakulteter. Läs mera på hus webbplats eller i broschyren Behöver du bostad? som du fick med antagnings-brevet. Många studenter måste ändå hyra bostad på den öppna marknaden. De är ofta dyrare än lägenheter hos Hoas och de andra som nämndes här ovan.

Hyreslagen reglerar Det är skäl att alltid göra skriftliga hyreskontrakt. Färdiga blanketter finns t.ex. här: www.finlex.fi/ data/sdliite/liite/4854.pdf (på finska; ...4855.pdf på svenska). Innan kontraktet undervvtecknas bör man noga studera pappren och klargöra för sig vad det är man förbinder sig till. Alla villkor bör tas med i hyreskontraktet, så att man kan hänvisa till dem senare. Hyreskontrakt kan gälla tills vidare eller för en viss tid. Ett hyresförhållande som gäller tills vidare upphör när någondera parten säger upp hyres-avtalet. Om hyresgästen säger upp avtalet är uppsägningstiden en månad.

Jag har fortfarande ingen bostad. Vad ska jag göra? ”Det bästa rådet är att söka via flera kanaler. Du kan ansöka om bostad via Hoas, nationen och staden sam-tidigt. Andra tips finns i bostadsguiden Behöver du bostad? på HUS webbplats. Kom ihåg att ta tillbaka onödiga ansökningar när du har fått bostad! Om du trots alla försök ännu inte har något logi när studierna börjar kan du vända dig till mig.” t Sofia Lindqvist, socialpolitisk sekreterare sofia.lindqvist@hyy.fi, tfn 050 543 9605

Tips för bostadssökare Gräv och kolla Använd alla tänkbara kanaler när du söker bostad. Det finns massor av bostadsannonser på webben och i tidningarna. Annonserna i Helsingin Sanomat och andra tidningar kan du läsa bl.a. på studentkårens central-kansli. På universitetets finska webbplats finns ett annonsforum med en egen sektion för hyresbostäder t (www.helsinki.fi/ajankohtaista/ ilmoitustori/). Hyresbostäder för studerande Eftersom du är studerande kan du få en förmånlig bostad bl.a. genom Helsingforsnejdens studentbostads-stiftelse Hoas. HUS har varit med om att grunda Hoas och påverkar aktivt Hoas verksamhet. HUS och Hoas försöker tillsammans påverka kommunerna i huvudstadsre-

gionen så att de ska bygga flera studentbostäder i bra områden. HUS äger också en del egna bostäder i Domus Academica i Främre Tölö och på Ida Aalbergs väg i Norra Haga. Man ansöker om bostäderna via Hoas. Ansökan kan lämnas in när som helst, men gulnäbbar har förtur vid fördelningen. Det löna sig att göra ansökan så fort man har fått sin studieplats. t www.hoas.fi Studenternas bostadsförmedling på Lyyra Lyyras bostadsförmedling för studerande erbjuder hyresbostäder runtom i landet både för kortare och längre tid. Lediga bostäder ser du på www.lyyra. fi/asunnot. Genom bostadsförmedlingen kan du också söka lägenhetskompisar och få information om student-

boenvde. Tjänsten är gratis, men man måste registrera sig. Hemort Som studerande kan du välja om du vill fortsätta vara skriven på din gamla hemort eller om du vill bli skriven på studieorten. I statliga och kommunala val röstar du på hemorvten: fastän du bor i Helsingfors får du inte rösta i Helsing-fors valkrets om du är skriven någon annanstans. Det finns också tjänster och förmåner som bara är till för kommuninvånare, i huvudstadsregionen bl.a. studentrabatter på resekort i kollektivtrafiken. Du betalar skatt i den kommun du är skriven i. Hemorten kan man byta på magistraten. t www.maistraatti.fi/se/ t www.posti.fi/flyttanmalan/

Studenterna har egen hälsovård Som grundexamensstuderande vid universitetet har du tillgång till bra och förmånlig hälsovård. Dessutom har du också rätt till kommunal hälsovård.

niversitetsstudenterna har redan haft egen hälsovård i mer än 50 år. Studenternas hälsovårdsstiftelse, shvs, erbjuder förutom allmän- och specialläkartjänster också hälsovårdar-, fysioterapi-, laboratorie- och röntgentjänster. Besök hos allmänläkare och hälsovårdare är avgiftsfria. Går du till specialläkare eller tandläkare betalar du en liten besöksavgift. Laboratorie- och röntgenundersökningar är gratis ifall remissen har skrivits av en shvs-läkare. Alla nya studerande får e-post med en länk till ett elektroniskt frågeformulär om hälsan. Utifrån

svaren bedömer en hälsovårdare och en munhygienist om man ska kallas till en personlig hälsokontroll. De skickar ett svar med vidare anvisningar. Alla som vill kan ändå gå på en avgiftsfri hälsokontroll. Under det en timme långa besöket får man en chans att stanna upp och samtala bl.a. om sin livssituation och om stress, nervositet, sömn, ork, hälsohistoria, vaccinationer, blodtryck och ev. behov av laboratorieprov. Den första undersökningen hos shvs tandläkare är gratis, oavsett i vilket skede av grundexamensstudierna man är eller hur länge man har studerat.

Helhetssyn på hälsan Hälsovårdarna sköter om små olycksfall och lindriga sjukdomar. Du kan be dem skriva ut intyg för kortare sjukledigheter eller ge remiss till laboratoriet. På mottagningen kan du diskutera frågor om hälsa och sjukdom. Hälsovårdarna ger också vaccinationer. Om du behöver vaccinationer inför en resa kan du ringa shvs centraliserade telefonrådgivning för att ta reda på vilka som behövs, numret finns på shvs webb-plats. Om du behöver vård ska du ringa till telefonnumret för tidsbeställning och utvärdering av vårdbehovet. I akuta fall ska man helst ta kontakt kl. 8–9 på morgonen. Om linjerna är upptagna använder shvs en åter-uppringningstjänst. Akuta fall försöker man ta emot samma eller senast följande dag, beroende på sjukdom. shvs har inte i sig akutvård, så beroende på situationen kan du också få rådet att söka dig direkt till hälso-centraljouren. Till shvs munhälsovårdstjänster hör akutvård, mun- och tandhälsovård, basvård och specialtandvård. Mentalvården omfattar mentalvårdsrådgivning, psykiatrisk undersökning och vård, psykoterapi, förebyggande mentalvårdsarbete och webbrådgivning.

Telefonnummer till tidsbeställningen, annan kontaktinformation och öppettider finns på shvs webbplats. Kommunal hälsovård vid behov shvs är öppet bara på vardagarna, så speciellt på veckosluten måste man vid akuta sjukdomsfall söka sig till den kommunala servicen. Studenter har samma rätt som andra kommuninvånare att utnyttja den. De kommunala hälsovårdstjänsterna är avsedda för dem som är skrivna i kommunen, men i akuta fall kan de utnyttjas också av icke-kommuninvånare. I Helsingfors och Vanda måste man betala en hälsocentralsavgift, men av studerande som bor i Esbo och som använder hälsovården där tas ingen avgift. Studerande som ut-nyttjar hälsovården i Esbo måste bevisa sin studentstatus exempelvis genom att visa upp sitt Lyyrakort. Under jourtider tas en jouravgift i alla kommuner. t www.hel.fi/halsovardscentralen t www.vantaa.fi/sv/ > Social- och hälsovårdstjänster t http://www.esbo.fi/ > Hälsa

Hälso-komihåg!

SHVS hälsovårdstjänster Som grundexamensstuderande kan du utnyttja den service som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) er-bjuder. SHVS-avgiften ingår i HUS studentkårsavgift för grundexamensstuderande. När du betalar student-kårsavgift för hela läsåret kan du utnyttja SHVS service i hela landet fram till utgången av augusti följande år. Att du är medlem i studentkåren bevisar du enklast med studentkortet Lyyra.

SHVS betjänar på flera ställen Det lönar sig att bekanta sig med SHVS webbplats. Där hittar du information om tjänster och öppettider, svar på många frågor som rör hälsan och bland annat en blankett för att annullera beställda tider. Du kan också be om råd via webbrådgivningen. t www.shvs.fi t Hälsostationen i Tölö: Tölögatan 37 A t Hälsostationen i Otnäs: Otsvängen 12 t Hälsovårdstjänster i Lahtis och Vasa: se www.shvs.fi

Annullera om du får förhinder Om du har beställt tid till SHVS men får förhinder ska du annullera din tid senast klockan 12 dagen före, antingen per telefon eller med avbokningsblanketten på www.shvs.fi. Om du annullerar senare än det krävs du på besöksavgift. Om du inte annullerar din tid och inte kommer till mottagningen måste du betala både besöksavgift och en straffavgift på 15 €. Straffavgiften krävs också för avgiftsfria besök.

Gratis rådgivning per telefon Hälsorådgivningen ger dygnet runt råd per telefon i frågor som rör hälso- och sjukvård och informerar om vart man ska vända sig för att få vård. För samtalet debiteras operatörsavgift och lokalnätsavgift, men ingen serviceavgift. t Tfn (09) 10023

tuderande kan äta billigt både på UniCafe, som ägs av studentkåren, och i andra studentrestauranger. FPA:s studiestödscentral stöder alla studentluncher med 1,77 € (år 2011). UniCafeerna skiljer sig från andra studentrestauranger, för de ägs av hus, alltså av studenterna själva. Därför får hus-medlemmar som betalar med Lyyra-kortet en extrarabatt. Dessutom kan studenterna påverka restaurangerna genom att ge feedback och sitta med i restaurangkommittéerna som verkar på alla campus. Priset för en normallunch hösten 2011 är 2,50 € – och om du betalar med Lyyra-kortet får du ytterligare 10 cents rabatt. I alla luncher ingår mat och dryck (mjölk, surmjölk, sojadryck, saft och vatten), bröd med bredbart pålägg, sallad samt potatis, ris eller pasta. Dessutom serveras alltid efterrätter. På nästan alla UniCafeer finns det både kaféprodukter som bakats på plats och egentliga studentluncher. På alla campus (utom Mejlans) serveras också förmånlig frukost. På UniCafe beaktas de vanligaste specialdieterna, exempelvis finns det ett bra utbud av vegetariska rätter. Alla restauranger (utom Rotunda, Kor-

ona och Exactum) har också veganalternativ. Varudeklarationer och huvudrätternas energiinnehåll finns till påseende i restaurangerna. På UniCafe finns även rättvisemärkta produkter som ger odlarna en skälig och rättvis ersättning, så du kan t.ex. bidra till att ungdomar på andra sidan jordklotet får gå i skola. Ekologiska produkter är också ett bra val, liksom Utsam-luncherna som stöder hus utvecklingssamarbetsprojekt. Det är populärt att äta på UniCafe och därför blir det köer i många restauranger mellan föreläsningarna kl. 11.45–12.15 och 13.45–14.15. Försök hålla din lunchpaus under en annan tid, om du kan. Å andra sidan har restaurangerna flera serveringslinjer och vanligtvis avancerar kön snabbt. Du kan luncha i vilken UniCafe-restaurang som helst; genom att visa upp Lyyra-kortet eller annat bevis på att du är studerande får du samma rabatter överallt. På UniCafe Brunnsgården får du lunch till studentpris också på lördagar! t UniCafe-restauranger, menyer och feedback: t www.unicafe.fi

petri artturi asikainen

Mat och kaffe på vårt eget UniCafe Med en ordentlig lunch orkar du bättre och kan koncentrera dig på studierna.

Rör på dig mellan föreläsningarna För studerande går det utmärkt att fortsätta med sin gamla idrottshobby eller börja med en helt ny. På universitetet och i huvudstadsregionen är motionsmöjligheterna nästan obegränsade.

petri artturi asikainen

elsingfors universitet har sitt eget Universitetssport Unisport. Idrottsenhetens tjänster finns tillgängliga på alla fyra campus vid Helsingfors universitet och ytterligare i Tölö och Otnäs I många grenar hålls handledda timmar, från bodypump och avslappnande axelgymnastik till gym och badminton. En stor del av Unisports utbud lämpar sig också för studenter som inte tidigare har motionerat. Det mångsidigaste och förmånligaste motionspaketet får du genom att skaffa ett säsongskort för tolv månader (85 €). Det finns också kortare perioder. Unisport ordnar även spelserier för både kvinnor och män, bl.a. i innebandy. En egen innebandytur t.ex. för ämnesföreningen ger strålande möjligheter att umgås under avslappnade former. På universitetet finns dessutom flera idrottsföreningar.

finns också info om studentrabatter till större idrottsevenemang. Kom ihåg att de flesta privata motionscenter också ger någon sorts studentrabatt, så det lönar sig att vifta med studentkortet. t Mera information: t Unisports broschyr t www.unisport.fi t www.opiskelijaliikunta.fi Motionsevenemang för studerande Fastlagstisdagen – Det vimlar av studenter i Ulrikasborgsbacken när huvudstadsregionens studentkårer firar sin fartfyllda fastlag. t Mera information: t www.hyy.fi t HUS-sidan i Studentbladet / Ylioppilaslehti

Motionera var som helst På riksnivå koordineras motionsverksamheten av Studerandenas idrottsförbund (OLL). På deras webbplats www.opiskelijaliikunta.fi finns information om förmåner, tävlingar och evenemang och om motion och hälsa i allmänhet. På webbplatsen

Motion i staden Med studentkortet får du ofta rabatt i stadens idrottsanläggningar. Exempelvis kan du simma till halva priset i Helsingfors stads simhallar och friluftsbad.

en traditionella sell Student Games-tillställningen ordnas i Otnäs, Esbo, den 17.20.5.2012. sell Student Games är en för alla högskolestuderande i världen öppen, månggrenad och avslappnad studentidrottstillställning.

Laggrenarna: basketboll, volleyboll, minifotboll, innebandy och ultimate. De individuella grenarna är judo, bowling, tennis, brottning, bordtennis, schack, badminton, orientering, simning och friidrott. Deltagavgift: 25€ Anmälningen till tävlingarna börjar på hösten 2011.

XXVIII SELL

student games

t Mera information: www.sell2012.fi

17.-20.5.2012 Espoo, Finland

Kollektivtrafiken rullar i Helsingforsregionen Kollektivtrafiken har täta turintervaller och är bekväm att använda. Resplaneraren visar vägen vart som helst i trakten.

ollektivtrafik är det smidigaste sättet att röra sig i huvudstadsregionen. Med spårvagn, metro, buss och lokaltåg kommer man nästan vart som helst. Om du bara reser inom en stad behöver du en biljett för stadens interna trafik. Med en sådan biljett får du resa så mycket du vill på stadens område med alla trafikmedel så länge biljetten är i kraft. Men om du t.ex. bor i Vanda och studerar vid Helsingfors universitet behöver du en regionbiljett, eftersom du rör dig över kommungränsen. På adressen www.reittiopas.fi/sv/ finns en reseplanerare som hjälper dig att hitta de bästa trafikförbindelserna och cykelvägarna till vilken adress som helst i huvudstadsregionen. Betalningen sköts med resekortet För att få biljetter med studentrabatt måste du skaffa ett resekort som berättigar till rabatten. Om du inte ännu har fått ditt studentkort, Lyyra-kortet, ska du gå efter en blankett till universitetets studentrådgivning. När du har fyllt i den intygar personalen att du studerar vid universitetet. Gå sedan till något av de ställen som säljer resekort i den kommun där du bor. På resekortet registreras studentstatusen som ger dig rätt att få studentrabatt. Studentstatusen är i kraft ett år i taget och den upphör den 31 augusti följande år. Om du redan har ett resekort kan du under augusti månad uppdatera studentstatusen vid de tillfälliga servicepunkterna, exempelvis i universitetets huvudbyggnad (Fabiansgatan 33). Kortet kan laddas med tid, alltså period, eller med pengar, alltså värde. t www.hsl.fi/sv/ t www.reittiopas.fi/sv/

Till fots, på cykel, med buss och tåg... Studentrabatt med resekortet Studerande som är skrivna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo eller Kyrkslätt får 50 procents rabatt både på stadens interna biljetter och på regionbiljetter. Om du är äldre än 30 får du studentrabatt bara om du kan visa upp ett beslut på att du har beviljats studiestöd. t www.hsl.fi/sv/ t www.hkl.fi Studentrabatter i fjärrtrafiken VR beviljar 50 procents rabatt på tågbiljetter i fjärrtrafiken. För att få studentrabatten måste man uppvisa ett giltigt studentkort med läsårsdekal – det räcker alltså inte med att ha betalat studentkårsavgiften. Matkahuolto beviljar 50 procents rabatt på enkelbiljetter om resan är minst 80 km lång. För att få studentrabatt måste man ha ett studentkort med Matkahuoltos logo. Enklast är det att använda Lyyra-kortet på VR och Matkahuolto. Du behöver inga andra studentkort. t www.vr.fi/swe t www.matkahuolto.fi/sv Cykla till campus Att cykla är hälsosamt, ekonomiskt, miljövänligt, praktiskt och framför allt trevligt. I Helsingfors finns ett väl utbyggt nät av cykelvägar och det förbättras hela tiden. Sammanlagt finns det 1180 km cykelvägar, av dem är mer än 730 km asfalterade. På Helsingforsregionens trafiks webbplats finns en reseplanerare för cyklister, där man kan ta reda på den bekvämaste cykelrutten: http://pk.hsl.fi/sv/ Det finns en också karta över huvudstadsregionen, där alla cykelvägar är utmärkta. Kartan är gratis, den delas ut på idrottsverkets byråer och finns även på webben: http://ptp.hel.fi/ulkoilukartta/. I metron får man fritt transportera cyklar, men helst inte under rusningstid. I bussar och spårvagnar får man inte transportera cyklar. I närtrafiktågen får man ta med sig cykel gratis utanför rusningstid (kl. 6–9 och 15–18) om det finns plats på tågen. På universitetet finns cykelställningar och förvarings- och duschutrymmen för cyklister. Bilfria dagen torsdag 22.9 HUS deltar också i den bilfria dagen 22.9, följ med infon på webben t www.hyy.fi.

Helsingfors universitet – kunskap för världens bästa Gratulerar, du är nu studerande vid ett av världens bästa universitet.

elsingfors universitet hör till de hundra bästa i världen i internationell jämförelse och är i Europas absoluta topp. Tillsammans arbetar vi för att bli världens bästa och vi hoppas att du njuter av dina studier i den mångvetenskapliga och internationella miljön!

Webbplatsen www.helsinki.fi/yliopisto På universitetets webbplats får du aktuella nyheter om vetenskap och utbildning samt om universitetsvärlden. På webben finns också en mängd universitetsbloggar och -videor och samt evenemangskalendern.

Undervisning och studier på fyra campus Centrumcampus: 20 100 studerande, fakulteter: teologiska, juridiska, humanistiska, beteendevetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten Mejlans: 2,900 studerande, fakultet: medicinska Gumtäkt: 6,300 studerande, fakultet: matematisknaturvetenskapliga Vik: 6,400 studerande, fakulteter: agrikultur- och forstvetenskapliga, bio- och miljövetenskapliga, farmaceutiska och veterinärmedicinska

Helsinki.fi – stadsportalen På stadsportalen finns en evenemangskalender som gäller evenemang både i staden och på universitetet. På andra ställen på webben Helsingfors universitet och flera av dess enheter och fakulteter finns till exempel på Facebook. Gumtäkts och Mejlans campus finns i SecondLife. Helsingfors universitet finns också i Twitter och på kanalen YouTube Education. Videor som spelats in på universitetet finns också på unis egna webbsidor. Följ med ditt universitet och delta

Kunskapskällor och redskap Finlands största intranet Universitetsfolkets intranet har ca 46 000 användare. Alma är ett gemensamt kommunikationsmedel för alla, såväl de studerande som lärarna och personalen. I Alma får du instruktioner, innehåll och redskap som stöder studierna samt interna nyheter och information om evenemang. Via intranet kan du gå in i WebOodi för att sköta anmälningar till kurser och tenter och beställa utdrag ur dina studieprestationer. Under åren 2011-2012 utvecklar hu Alma till det elektroniska arbetsbordet Flamma. Till Alma och Flamma:

Glöm inte att du hör till universitetet också efter att du har avlagt examen. Alumni [lat. alumnus, alumna, alumni, alumnae]: lärjunge, skyddsling Med alumn avses män och kvinnor som har avlagt examen vid universitetet. Du är alumn vid Helsingfors universitet när du har avlagt din examen. Universitetets alumnnät erbjuder dig en livslång möjlighet att befinna dig vid kunskapens källor och nära ditt universitet. Du kan ansluta dig redan nu!

t www.helsinki.fi/alma

t www.helsinki.fi/alumni

x mats engblom

. www i.fi/ k n h e l s i r s i te te / e univ

Nyckelinfo om universitetet

x mats engblom

t t t t t t t t t t

36 600 studerande 8 700 anställda 5 800 examina per år 400 doktorsexamina per år på 17 orter i Finland förutom i Helsingfors 11 fakulteter 20 fristående institutioner 4 campus i Helsingfors 2 språk: finska och svenska undervisning också på engelska

Studenterna är med i universitetets förvaltning Du är en fullvärdig medlem av det akademiska samfundet. Som studerande kan du vara med om att utveckla universitetet, om du vill.

Vi har makt Studentkåren följer med universitetet på nära håll och deltar genom sina valda representanter i beslutsfattandet i universitetets styrelse och olika kommittéer. hus håller också kontakt med andra studentrepresentanter, universitetets ledning och de föredragande. Studentrepresentanterna på alla nivåer i förvaltningen finns till just för dig. Låt dem inte komma för lätt undan – ta kontakt med dem och berätta vad du anser! De kan inte gissa sig till alla brister, de behöver feedback och idéer av dig. Kontaktuppgifter till representanterna finns i regel på enheternas webb- eller intranätsidor.

rots att universitetets förvaltning kan verka avlägsen behandlar de olika förvaltningsorganen ändå saker som påverkar universitetets vardag. I universitetets förvaltningsorgan sitter också hundratals studerande. Du kan bli en av dem. Utgångspunkten är viljan att höja undervisningens standard och utveckla studiemiljön. Det finns reella möjligheter att påverka, för i allmänhet beaktas studenternas åsikter, bara de är väl motiverade och man inte är rädd för att framföra dem.

Hur kan studenterna påverka vid universitetet? ”I små frågor kan man påverka genom att tala med den som sköter ärendet. Institutionerna vill bl.a. ha respons på undervisningen. Om du berättar vad som är bra och dåligt kan verksamheten utvecklas så att den bättre motsvarar behoven. I större frågor påverkar man genom universitetets förvaltning. I institutions- och fakultetsråden och universitetets styrelse finns också studentrepresentanter. Du kan ta kontakt med dem, eller själv kandidera när man väljer representanter till organen i höst.”

Kom med i verksamheten Om du är intresserad av hur ditt universitet utvecklas går det lättast att komma med via ämnes- eller fakultetsföreningen. Information om universitetets förvaltning får du av studentrepresentanterna inom förvaltningen, av din ämnes- eller fakultetsförening, på fakultetskansliet och naturligtvis av studentkåren. I studentkårens utbildningspolitiska utskott kan man också vara med om att utveckla undervisningen och andra funktioner vid universitetet. Kom med! Studieutskott utskottet förmedlar information till HUS medlemmar om utbildnings¬politiska frågor inom universitetet och i samhället. Förutom sådant som rör undervisning, studier och stöd¬tjänster är också frågor som rör universitetets förvaltning viktiga.

t Juha Hurme, utbildningspolitisk sekreterare juha.hurme@hyy.fi, tfn 050 543 8460

Universitetsförvaltningens nivåer t I fakulteten är det beslutande organet fakultetsrådet som leds av dekanus. Rådet beslutar t.ex. om examensfordringar, godkänner avhandlingar och utvecklar undervisningen och annan verksamhet. t En del fakulteter är indelade i institutioner. Institutionsrådet och prefekten sköter institutionens förvaltning. Detta är den nivå som är närmast studenter-

na och här fattas många beslut som direkt påverkar studenternas vardag. t I fakultets- och institutionsråden är professorerna, den övriga personalen och studenterna representerade. t Universitetets högsta beslutande organ är styrelsen. Dess uppgifter är bl.a. att besluta om universitetets utveckling på lång sikt och om dess budget, att välja rektor och avge de viktigaste utlåtan-

dena som rör universitetet. Helsingfors universitets styrelse kallades tidigare konsistorium. t Styrelsens verksamhet övervakas av universitetskollegiet. Dess uppgift är att godkänna universitetets bokslut, besluta hur många medlemmar styrelsen ska ha och hur lång deras mandatperiod är och att diskutera viktiga frågor som rör hela universitetet.

Dubbelt upp med möjligheter VALHÖSTEN 2011

Förvaltningsval

Delegationsval vid Studentkåren 18.-1 Förhandsröstning 12.-13.10

14.-15.11 Kandidatuppställning till 2.11

WWW.HYY.FI/val

WWW.HYY.FI 35

Planera studierna, det lönar sig Att få jobb efter studierna går lättare om man har en noga genomtänkt biämneskombination, mångsidiga språkkunskaper och arbetserfarenhet. Det går att få hjälp med studieplaneringen.

början av studierna skall alla göra upp en individuell studieplan (isp, på finska hops). Den hjälper dig att planera på lång sikt och gestalta dina studier. I isp kan du planera och schemalägga studiehelheter, språk-studier, biämnen, eventuellt studentutbyte, praktik och annat som kan vara nyttigt med tanke på arbetslivet. isp görs på olika sätt på olika institutioner. Den kan vara integrerad i de övriga studierna, t.ex. i studie-orienteringen, eller göras tillsammans med

tutorn. Du kan fråga tutorn eller lärartutorn hur man gör på just din institution. I vilket fall som helst behöver du inte göra upp planen ensam, du kan be lärare, äldre studerande eller studie-byrån om hjälp. Kom ihåg att det speciellt i början av studierna inte finns några dumma frågor. Genom att vara frågvis blir du också bekant med människorna på din institution. Studietiden är begränsad

Enligt universitetslagen kan du ha studierätt i maximalt fem år, men det finns lite flexibilitet. För högre högskoleexamen får den målsatta tiden överskridas med högst två år, för lägre högskoleexamen med högst ett år. För högre examina är den målsatta tiden i allmänhet två år, för lägre examina tre år. En del fakulteter har av-vikande tider. Om studierna drar ut på tiden måste du göra upp en målinriktad studieplan som är realistisk och som leder till utexaminering. Du får fortsätta studierna först efter att den har godkänts. Om studierna inte löper lönar det sig att söka handledning och stöd genast och inte vänta tills man går in i väggen. Frånvaro på grund av militärtjänstgöring, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet räknas inte som studietid, men i sådana fall är det ändå bra att först bekräfta praxis hos den egna studierådgivaren. Etappsystemet är universitetets eget system för att följa upp hur studierna framskrider. Systemet går ut på att man i studentregistret söker fram studenter som under sin studietid inte har fått ihop det antal studiepoäng som fakulteterna kräver. De studenterna ska få effektiverad studievägledning och de måste göra upp en plan över hur de har tänkt slutföra sina studier. Det går att anmäla sig som närvarande vid universitetet först när man slutfört de kurser som krävs eller har gjort upp studiepla-

nen. Den första kontrollen görs redan på våren under det första studieåret, men då blir det inte ännu några sanktioner. Man behöver inte vara rädd för att fastna i kontrollen: avsikten är att hjälpa dig framåt i studierna, inte att försvåra dem. Får du problem kan du alltid kontakta studentkåren. Mångsidighet en trumf på arbetsmarknaden På arbetsmarknaden behövs allt mera mångsidigt kunnande. När man söker jobb är tidigare arbetserfarenhet ofta avgörande – den kan man skaffa sig speciellt under loven. Inom många branscher värdesätts språkkun-skaper och internationell erfarenhet, liksom föreningserfarenhet och genomtänkta ämneskombinationer. Det är ett ledsamt faktum att en universitetsexamen inte garanterar ett fast, välbetalt jobb. Ändå lönar det sig att studera. I de flesta branscher är sysselsättningen bland dem som utexamineras från Helsingfors universitet hög. Exa-mensbetyget inte det enda avgörande – ämneskombinationen och eventuella andra färdigheter är också viktiga. Din examen består av helheter på olika nivåer och det är viktigt att du gestaltar vilka kurser som passar in var. Naturligtvis är det både möjligt och nyttigt att välja kurser enbart utifrån det som intresserar dig. Använd isp för att skapa din egen

”Om studierna inte löper lönar det sig att söka handledning och stöd genast och inte vänta tills man går in i väggen. ”

Få grepp om studierna! Rådgivning Studentkårens sekreterare kan ge råd om du har problem med studierna eller vardagen. Kontaktuppgifterna finns på webben (www.hyy.fi) och i denna guide. En mångsidig studieväg – JOO! Glöm allt om snävt specialiserade examina! Bekanta dig med det rika kursutbudet och planera din egen stu-diehelhet. Ännu mångsidigare blir din examen om du väljer ett biämne som man inte undervisar i vid Helsingfors universitet.

Det riksomfattande avtalet om flexibel studierätt, JOO (= joustava opinto-oikeus) ger examensstuderande vid Helsingfors universitet rätt att ansöka om studierätt vid något annat finländskt universitet utan kostnad. Studiebyrån vid din fakultet hjälper och ger bl.a. råd om hur studierna kan inkluderas i examen. HUS ger råd i frågor som rör byråkratin och kan ge idéer om alternativa studieformer. Studentkåren ger också ekonomiskt stöd för projekt kring innovativa inlärningsformer. t www.joopas.fi

fakulteternas studiebyråer Guiden Få ut det mesta av studierna HUS har gjort en guide, Få ut det mesta av studierna, som kan användas av alla studenter. Om du inte har fått den på din egen fakultet kan du ladda ner den på HUS webbplats, www.hyy.fi (Information > Publikationer). Idén med guiden är att den ska hjälpa dig att utveckla din inlärning.

unika studieväg och utveckla din identitet som blivande akademisk expert. Du kan sikta in dig på forskarstudier och fortsätta på den akademiska vägen eller göra upp en plan som hjälper dig att utveckla en expertis som behövs med tanke på ett arbetsliv utanför universitetet. Våga vara dig själv och gå din egen väg.

Min tent blev orättvist bedömd. Vad kan jag göra? ”När du har fått tentresultatet kan du be om mera information om tenten och bedömningsgrunderna genom att kontakta den lärare som har bedömt tenten. Om du vill ha en rättelse ska du lämna in en klagan till den lärare som ansvarade för bedömningen inom 14 dagar från det att du har haft möjlighet att få kännedom om resultatet. Om du är missnöjd med beslutet kan du sedan överklaga det till rättsskyddsnämnden. Läraren måste meddela sitt beslut skriftligen, ifall studenten meddelar att han/hon inte är nöjd med svaret. Kom ihåg att klagan till rättsskyddsnämnden också måste lämnas in inom 14 dagar från det att du har fått information om beslutet.”

Studenterna har rättigheter För att trygga studenternas rättsskydd har Helsingfors universitet antagit en instruktion för bedömning av studieprestationer och tentamina. Den finns i nästan alla fakulteters studiehandböcker och på universitetets webbplats. I instruktionen finns bestämmelser om bl.a. tentamensspråk och -litteratur, anordnande av tentamina, störande beteende och fusk i tentamen, bedömning av studieprestationer och offentliggörande av resultaten, rättelseförfarande vid bedömningen, rättsskyddsnämnden och registrering av studieprestationer. I universitetets egen instruktion finns också bestämmelser om studenternas rättsskydd. De här dokumenten kan fås på institutionernas och fakulteternas kanslier, på studentkåren och på universitetets webbplats. När man reder ut rättsskyddsärenden gäller det att agera snabbt, för tidsgränserna är snäva. Läs den instruktion som nämns här ovan och om det är något du inte förstår kan du be om råd per telefon.

t Anne Rautanen, sekreterare för akademiska ärenden anne.rautanen@hyy.fi, tfn 050 543 8458

t Mera information om karriärplanering: t Helsingfors universitets karriärservice t Fabiansgatan 33, 1 vån, tfn (09) 1912 2125, urapalvelut@ helsinki.fi, www.helsinki.fi/urapalvelut/svenska (även på alma.helsinki.fi > Studier och undervisning eller Stöd för undervisning) t Högskolerådgivaren på Gloets arbetskraftsbyrå, kontaktuppgifter: www.mol.fi/mol/se/ t Mera information om studenternas rättsskydd: t Instruktion för bedömning av studieprestationer: www.helsinki.fi/svenska/rattssky.html (övriga dokument: https://alma.helsinki.fi/doclink/167211) t HUS sekreterare för akademiska ärenden t Fakulteternas studierådgivare och cheferna för studieärenden/studiesekreterarna (se studiehandboken) t Rättsskyddsnämndens sekreterare, jurist Hannele Markkanen, tfn (09) 1912 2655.

Elämä haltuun. nyyti.fi Tietoa verkossa.

Elämäntaitokurssi

Hengailuillat

Nettiryhmät

Elämän ja opiskelun hallintaan.

Mukavaa yhdessäoloa.

Osallistu tai seuraa muiden keskustelua.

Nyyti - opiskelijoiden tukikeskus

Stöd i studentlivet Studierna och studielivet kan ibland kännas stressande. Men det finns stödtjänster som är skräddarsydda just med tanke på studenternas livssituation. Dem lönar det sig att utnyttja. Nyyti Studenternas stödcentral Nyyti ry främjar och stöder studenternas psykiska välmående och livshantering. Nyyti ordnar bl.a. chillkvällar, där man kan umgås med andra och har webbgrupper, där man kan diskutera olika frågor

tagarnas behov. Anmälningar till adressen sofia. lindqvist@hyy.fi före onsdag 28.9.2011. t Mera information på adressen www.hyy.fi.

Universitetsprästerna Studerande och personal vid universitetet har två universitetspräster till sitt förfogande. De finns till för konfidentiella samtal, man kan stämma träff med dem per e-post, telefon eller genom att besöka dem när de har jour. Prästerna kan bjudas in till evenemang som handlar om välmående i arbetet eller bland studenterna. Kyrkliga förrättningar som dop, vigslar, och välsignelser ingår också i deras uppgifter. Under terminerna är universitetsprästerna anträffbara enligt följande:

Ahtisaaridagen 10.11 På Ahtisaaridagen 10.11 håller hus och universitetsprästerna tillsammans ett evenemang kring temat mobbning, där man också försöker hitta lösningar på problemen. Målet är att lyfta fram mobbningen i rampljuset, öka förståelsen och därigenom minska mobbningen. På tillställningen hörs både sakkunniga och mobbningsoffer som berättar om sina erfarenheter. Temadagen är öppen för alla. Mera information kommer under höstens lopp på hus-sidan i studenttidningarna och på adressen www.hyy.fi.

Leena Huovinen t Centrum: on kl. 14–15 Unionsgatan 34 (HU:s huvudbyggnad) tfn 050 3019613, (09) 191 22195 leena. huovinen(at)evl.fi Laura Mäntylä t Gumtäkt: on kl. 11–12, Exactum, rum B114 t Vik: to kl. 12–14, Infocenter, rum 110c. t Tfn 050 591 9874, laura.mantyla(at)evl.fi

HUS egen verksamhet hösten 2011: – Kursen ”Singel eller tillsammans?” Den 5 oktober 2011 håller hus en kurs för dem som funderar på frågor om parförhållande och singelliv. Kursen hålls av universitetsprästen Laura Mäntylä och den är öppen för alla, oavsett övertygelse eller sexuell identitet. Kursen lämpar sig både för singlar och för dem som lever i ett parförhållande. På kursen behandlas olika teman enligt del-

www.unisport.fi

SHVS

Alla studerande kan gå på en avgiftsfri hälsokontroll om de vill. Under det en timme långa besöket kan man bl.a. samtala om sin livssituation och hälsohistoria, om stress, nervositet, sömn och ork.

HUS främjar likabehandling Man behöver inte tolerera ett osakligt bemötande.

å universitetet studerar människor av många slag, i olika åldrar och i olika livssituationer. ”Genomsnitts-studenten” är en sällsynt, nästan fiktiv varelse. En studerande kan vara över 40, hörselskadad, rysk, bög, muslim eller fyrabarnsfar. Livssituationerna förändras också under studiernas gång.

behandlingsplanerna finns på universitetets och studentkårens hemsidor. Trakasseriombuden hjälper Man behöver inte tolerera trakasserier. Osakligt och sårande tal, rasistiska, homofobiska eller sexistiska vitsar, opassande beröring och antydningar som överskrider gränsen för en trevlig flirt hör varken hemma på universitetet eller på någon annan arbets- eller studieplats. Om du upplever att du utsätts för mobbning, diskriminering eller sexuella trakasserier är det viktigt att lyfta fram det. hus försöker med hjälp av sina trakasseriombud sänka tröskeln för att anmäla trakasserier. Trakasseriombuden lyssnar och hjälper dem som tar kontakt att hitta utvägar ur situationen. De kan också vid behov hänvisa dig vidare till andra lämpliga instanser. Kontakterna är konfidentiella, trakasseriombuden har tystnadsplikt och de vidtar inga åtgärder utan att du ber om det eller ger ditt godkännande.

Jämlikhetsarbete på universitetet Syftet med jämlikhetsarbetet på Helsingfors universitet är att främja jämlikheten mellan människor och förhindra diskriminering på basen av kön, ålder, etniskt ursprung, religion, övertygelse, sexuell inriktning, handikapp eller andra jämförbara orsaker. Det ankommer på alla medlemmar av universitetssamfundet att främja jämlikheten, som bör vara en del av allt beslutsfattande och all beredning. Den som har utsatts för diskriminering på universitetet kan kontakta universitetets jämställdhetsansvariga som har till uppgift att ge råd, förhandla och vid behov föra saken vidare till jämställdhetskommittén. hus har också gått in för att främja likabehandling och icke-diskriminering mellan människor och uppmuntrar medlemmarna och de anställda att verka för ett jämlikare samhälle. Lika-

t Mera information och HUS trakasseriombud: www.hyy.fi, hairintayhdyshenkilo@hyy.fi t Universitetets jämlikhetsansvariga: tfn (09) 1912 4292, tasa-arvovastaava@helsinki.fi

Ta vara på dina rättigheter Är detta diskriminering? Med diskriminering avses att en person utan godtagbara skäl hamnar eller försätts i en ojämlik ställning. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Indirekt diskriminering kan vara svårt att identifiera: den handling eller praxis som är diskriminerande kan te sig neutral, men följderna av den är att någon hamnar i en sämre position än andra. Trakasserier är också diskriminering. Trakasserier är ett oönskat beteende som sårar eller kränker människovärdet eller som ger upphov till en

hotfull, aggressiv eller störande stämning. T.ex. kan rasistiska och homofobiska vitsar också vara trakasserier. Tillgänglighet – rätten att få delta Tillgänglighet betyder att det ska vara så lätt som möjligt för så många som möjligt att delta. Att miljön är tillgänglig innebär att den stöder alla människors möjlighet att använda den. Tillgängligheten omfattar både den fysiska och sociala miljön samt kommunikation och interaktion – exempelvis att webbsidor är tillgängliga. Tillgängligheten i den fysiska miljön syns konkret i trappor och

trösklar i byggnader. Till-gänglighet innebär också att synligheten och hörbarheten är god, t.ex. att det finns färgkontraster och god belysning i rummen, att efterklangstiden är kort och det finns induktionsslingor. Specialarrangemang vid tenter Om du har funktionshinder eller av något annat godtagbart hälsoskäl inte kan delta i ett förhör på vanligt sätt kan man ordna det så, att det lämpar sig så bra som möjligt för dig. Mera information om special-arrangemang får du på universitetets intranät och per e-post till vammaisneuvonta@helsinki.fi.

Internationaliseringen öppnar nya möjligheter Tack vare internationaliseringen har studenterna större chanser än någonsin att få nyttiga och intressanta utländska kontakter. Det hänger bara på hur aktiv man är. Utbyte utomlands ger livserfarenhet. Universitetet internationaliseras Många studerande vid Helsingfors universitet genomför en del av studierna utomlands, t.ex. genom olika utbytesprogram eller som examensstuderande utomlands. På motsvaran-de sätt finns det mer än tvåtusen utländska studerande vid vårt universitet, av dem är ca 1 500 examensstuderande, och varje år kommer det mer än 800 utbytesstudenter till universitetet. Antalet utländska forskare och lärare växer också. De utländska studenterna behöver varje år studenttutorer som hjälper dem. Via din egen fakultet kan du ansöka om att bli tutor för utländska studerande.

Åk på utbyte! Universitetet har många utbytesprogram som det lönar sig att utnyttja. Varje år reser cirka 800 studerande vid Helsingfors universitet på utbyte utomlands. Ett år eller några månader utomlands är för många en upplysande erfarenhet som gör en mera självständig och kan ge vänner för livet. Studierna blir mera givande om du i förväg funderar på vad du vill ha ut av utlandsvistelsen och gör upp en noggrann studieplan – sedan är det lättare att fortsätta studierna i Helsingfors. Det lönar sig att i god tid kontrollera med din institution att kurserna är jäm-förbara och att de kan räknas dig tillgodo.

Internationella ärenden vid studentkåren hus har ett esn-utskott (esn = Erasmus Student Network) som ordnar många tillställningar och service för utländska studerande. I utskottet kan finländska och utländska studerande bekanta sig med varandra. Mera information om utskottets verksamhet hittar du på adressen blogs.helsinki. fi/esn-hyy. Inom hus verkar dessutom flera internationella föreningar, bl.a. de utländska examens-studenternas organisation Tsemppi. Dessutom uppmanas både finsk- och svenskspråkiga föreningar att locka med utländska studenter i sin verksamhet. Mera information om före-ningarna hittar du på adressen hyy.fi. hus har också annan internationell verksamhet, som intressebevakning i immigrations- och utbildningspolitiska samt socialpolitiska frågor, olika internationella projekt och mycket annat. Verksamheten planeras av hus styrelsemedlem med ansvar för internationella ärenden och av den internationella sekreteraren.

I vilket skede av studierna lönar det sig att åka på utbyte? ”Den bästa tidpunkten varierar beroende på studieprogrammet och -planen. I allmänhet rekommenderas inte utbyte under de allra första och sista studieåren. Om du är intresserad av utbyte under studietiden lönar det sig att ta med utbytesperioden i den individuella studieplanen. Mera information om utbytesuniversitet och rådgivning om studentutbyte ger studievägledarna på den egna institutionen eller fakulteten och universitetets studentservice. Om du inte vet vem du ska vända dig till kan du fråga din tutor eller mig.” t Juha Töyrylä, sekreterare för internationella ärenden international@hyy.fi, tel. 050 543 8450

Kom med! ESN-utskottet är en del av det europeiska studentnätverket Erasmus Student Network. Dess mål är att bekanta utländska studenter med det finländska studentlivet. Utskottet koordinerar bl.a. ett Buddy-projekt och ordnar treffar varje vecka. t www.esnhyy.eu

Information om studentutbyte På din fakultet finns en internationell planerare som kan informera om de utbytesmöjlig-heter din fakultet erbjuder och om andra utbytesfrågor. Information hittar man ofta också på fakultetens och institutionens webbplatser. Du kan åka på utbyte efter att ha studerat vid hemuniversitetet i minst ett år. Fastän det kan kännas tidigt att planera in utbytesperioden när studierna just har börjat lönar det sig ändå att hålla utbytet, tidpunkten och utbytesperiodens längd i tankarna när du gör din individuella studieplan. Om utbytet tas med redan i isp är det lättare att förverkliga och få det att passa in med de övriga studierna. För det mesta är pengar inget problem. Under utbytesperioden får man lyfta studie¬stöd som vanligt och bostadstillägget kan t.o.m. förhöjas lite, beroende på vart man åker. När man studerar utomlands är också studiestödets månatliga låneandel högre. Inom en del utbytesprogram kan man dessutom få stipendium som täcker exempelvis resekostnaderna. Enligt utbytesavtalen behöver man inte heller betala några terminsavgifter.

Utomlands! Utbytesprogram t Med EU:s ERASMUS-program kan du söka till flera högklassiga universitet i Europa. t Via NORDPLUS-programmet kan du åka till de andra nordiska länderna. t Universitetet har också flera bilaterala avtal som gör att du kan söka till universitet i Amerika, Afrika och Asien. Till dem kan studerande vid alla fakulteter söka. t Information om utbyte inom ditt eget studieområde får du lättast på din egen institution. t Mera information:

En bra ansökan bereder vägen Det lönar sig att göra ansökan noga. Universitetet vill att de som åker utomlands är motiverade och flitiga, så det är viktigt att klart och koncist ange basfakta (kontaktuppgifter, i vilket skede av studierna du är, målsättningar, språkkunskaper), att studieplanen för mållandet är så noggrann som möjligt, att du har intyg på att prestationerna tillgodo-räknas, samt ev. rekommendationer av dina lärare. Antalet platser i de allmänna utbytesprogrammen är begränsat, så många gånger är chanserna litet större genom fakulteternas och institutionernas egna utbytesprogram. En bra ansökan och hyggliga studieresultat är en bra kombination om man söker till de mest populära programmen. Om din egen institution inte har några utbytesplatser kan du försöka påverka institutionen via studentrepresentanterna och ledningsgruppen att skaffa sig sådana.

t Intranätet Flamma > t Studier utomlands t Tidningen Yliopisto, anslagstavlor och institutionerna t ulkomaillaopiskelu@helsinki.fi t erasmus@helsinki.fi Jobba utomlands? t Via olika program kan man åka utomlands på arbetspraktik eller för att göra frivilligarbete. På studentkårens webbplats hittar du information om bl.a. CIMO:s praktikantprogram, Allianssis ungdomsutbyte, Volontärprogrammet i Syd, Nordjobb och andra intressanta program. Centret för internationellt personutbyte CIMO (Hagnäskajen 6, tfn

0207 868 500, www.cimo.fi) har omfattande databaser över studier och praktik utomlands, ett bra bibliotek och ett stort utbud av studiehandböcker från utländska universitet. t t Mera information om utlandsjobb och internationella praktikprogram får du via intranätet Alma (Studier, stöd och service > Studieservice och internationella ärenden > Praktik och arbete utomlands). På universitetets karriär- och rekryteringstjänst kan du ansöka om rese- och Erasmusstipendier för praktik utomlands.

För en bättre morgondag i Zambia och Indonesien Vet du om att du har ett eget biståndsprojekt?

om hus-medlem är du med om att arbeta för en god sak! Sedan år 2008 har hus använt 0,7 procent av sin budget för utvecklingssamarbete. Finland har förbundit sig att följa FN: s rekommendation att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bnp fram till år 2015 och hus vill föregå med gott exempel. År 2011 är summan 27 300 euro. Av det används en del till hus projekt i Indonesien och resten ges årligen till mindre biståndsprojekt. I samarbete med utrikes¬ministeriet stöder hus kvinnors reproduktiva och sexuella rättigheter i Zambia och ett projekt för hållbart lantbruk och hållbar energiförbrukning i Indonesien. hus stöder de indonesiska organisationerna Institution of Rural Technology Development (lptp) och Payo-Payo Foundations treåriga biståndsprojekt. Payo-Payo, som är den som i praktiken genomför projektet på ön Sulawesi, är en organisation för unga jordbrukare och studenter som vill främja ett hållbart jordbruk. Målet är att förbättra livsmedelsförsörjningen och energioberoendet samt utveckla ett hållbart jordbruk i tre byar på södra och västra Sulawesi. hus stöder projektet i tre år, 2009–2011, och efter det ska de kunskaper man fått överföras till andra byar och de lokala myndigheterna. Av finansieringen kommer 85 % från det finska utrikesministeriet, medan självriskandelen på 15 % täcks med hus 0,7 %-budget. Alla som är intresserade av projektet är varmt välkomna med på projektgruppens möten. Mera information ger projektkoordinator Ilona Kalliola, hyy.indonesia@gmail.com. hus har stött en takorganisation för kvinnoorganisationer i Zambia, Eastern Province Women Development Association (epwda), under ett treårigt utvecklingssamarbetsprojekt åren 2007–2009 och

projektet har nu beviljats förlängning åren 2010– 2012. epwda arbetar för att ge kvinnor på lands¬bygden i östra Zambia större medinflytande. Målet för det första projektet var att förbättra kvinnors och flickors lagstadgade rättigheter som på landsbygden ofta blir förbisedda. Fokus för det fortsatta projektet är kvinnors reproduktiva och sexuella rättigheter. epwda:s underorganisationer utbildar juridiska experter som sprider information på mottagningar för landsbygdskvinnor. Projektet får finansiering av det finska utrikesministeriet. Alla studerande vid Helsingfors universitet kan stöda projektet genom att köpa en Zambialunch på UniCafe på Zambiadagen eller genom att donera 0,10 € av priset på vilken produkt som helst till projektet. Biståndsluncher har serverats i studentrestaurangerna sedan år 1979. Det går också att stöda projektet med 5,80 € sam-tidigt som studentkårsavgiften betalas. Alla som är intresserade av projektet är varmt välkomna med på projektgruppens möten. Mera information ger projektkoordinator Sara Alanen, epwda.hankekoordinaattori@gmail.com. Kom med! Utvecklingssamarbetsutskottet koordinerar användningen av HUS utvecklingsbistånd, ger ut tidningen Kimppu med hjälp av utrikesministeriets stöd för informationsprojekt och utvecklings-fostran och håller igång debatten om utvecklingsländerna, bl.a. genom en årlig temavecka om ut-vecklingssamarbete. År 2011 koordineras temaveckan av Finlands studentkårers förbund och den hålls i flera universitetsstäder. t Mera information om utskottet: blogs. helsinki.fi/kehy-valiokunta.

Var smart, tänk på miljön Det krävs inga stora ansträngningar eller ekonomiska satsningar för att leva och studera på ett miljövänligt sätt. Du är väl smart och minskar ditt ekologiska fotavtryck?

Mera mat, nu! Det kan vara svårt att uppskatta hur mycket livsmedlen belastar miljön. Här får du några tumregler. Ekologiska produkter, ”luomu”, främjar hållbara odlingsmetoder och djurens välmående. Om du väljer när-producerade livsmedel orsakar transporterna mindre utsläpp. Genom att äta mat som är så lite förädlad som möjligt vet du bättre vad det är du äter. Köttproduktionen med¬för många ekologiska och etiska problem som du kan undvika genom att välja vegetariska alternativ. Väljer du rättvisemärkta produkter som kaffe, te, frukter m.m. försäkrar du dig dessutom om att odlarna och arbetarna får en rättvis ersättning.

Bär du hem skräp från butiken? Avfallshanteringen börjar i det ögonblick då du plockar ner saker i varukorgen. Välj produkter som har så lite förpackningsmaterial som möjligt och prioritera varor i lösvikt. Köp inte mer än du behöver. Du sorterar väl bio- och annat avfall, de är värdefulla råvaror! I Helsingfors har man skilda insamlingar för papper, bioavfall, kartong, glas och på en del ställen också för metall och energiavfall. Problemavfall får inte slängas med blandat avfall. Information, bl.a. om var insamlings¬kärlen finns: t www.hsy.fi/se

Kom med i verksamheten! hus är med i kampanjen Den Brännande Frågan (www.polttavakysymys.fi). På hus servicebyrå kan du skicka postkort till riksdagsledamöterna och kräva en klimatlag. Miljöutskottet är öppet för alla hus-medlemmar, man kan komma med när som helst under året.

Var ska skåpet stå? Möbler och husgeråd kan vara billiga om man köper begagnat. Kierrätyskeskus butiker hittar du på www.kierratyskeskus.fi och adresser till lopptorg på www.vuolanne.net/kirpputorit.

t Mera information Miljöguiden BoFF! (delas ut på öppningskarnevalen och på HUS servicebyrå)

Drunkna inte i pappersfloden Ditt studentrum eller din lilla etta fylls snabbt med papper: föreläsningskompendier, essäutkast, artiklar – för att inte tala om gratistidningar och reklampost. Sätt upp en Reklam – nej tack-lapp på din dörr. När du kopierar, ta dubbelsidiga kopior och använd funktionen som skriver ut två sidor per ark, så får du fyra sidor text på en A4 (IT-helpdesken kan ge råd). Prenumerera på dags- och veckotidningar tillsammans med grannen, så sparar du pengar också.

Kom med! Miljöutskottet ger miljöintresserade HUSmedlemmar möjlighet att vara aktiva i miljöfrågor. Utskottets mål är att öka miljömedvetenheten och den ekologiska hållbarheten inom universitetet och studentkåren. Utskottet har bl.a. ordnat olika kampanjer och varit med om att genomföra HUS miljöprogram.

Byt till grön el Du kan minska elräkningen genom att släcka lampor och andra apparater som står på i onödan och genom att avfrosta kylen en gång per år. Du kan välja el som producerats med förnybara energiformer, också om du bor i ett Hoashus. Det lönar sig att konkurrensutsätta elproducenterna på adressen www.vaihdavirtaa.net, det är inte svårt.

t http://blogs.helsinki.fi/hyy-ymp/

hyyn arkisto

Så byggdes studentkåren I studentkårens 142-åriga historia finns såväl husprojekt och politiska stormar som avspeglingar av samhälleliga strukturförändringar.

niversitetet flyttades till Helsingfors efter Åbo brand, år 1828. I en ny förordning fick Akademien namnet Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland. Det första läsåret hade universitetet ca 340 studenter. Nationsindelningen, ett arv från Akademien i Åbo, bevarades med vissa förändringar. Under de första åren samlades studenterna på universitetet eller hemma hos lärarna. Studenterna ville dock ha en ”friare atmosfär” och började hyra lägenheter som de kunde samlas i. De ständigt stigande hyreskostnaderna och trängseln väckte idén om ett eget hus för studenterna.

Från år 1880 har studenterna som kår lagligt kunnat hålla allmänna möten. För förvaltningen tillsattes en kommitté – en styrelse. Studentkåren hade blivit en organisation, Finlands studentkår, som förenade studenterna som annars var splittrade på olika nationer. När Finlands studentkårers förbund (fsf) hade etablerat sig ändrades namnet på Finlands studentkår år 1927 till Studentkåren vid Helsingfors universitet (hus). I decennier hade man beslutat om studentkårens ärenden på allmänna möten, men år 1932 överfördes beslutsfattandet till en delegation med 60 medlemmar som utsågs genom val. Den direkta förvaltningen sköttes av styrelsen och de utskott som underlöd den, samt av avlönade tjänstemän som bibliotekarier och skattmästare.

hyyn arkisto

Planer på ett studenthus Den 13 mars 1858 samlades ca 300 studenter under ledning av magister C. G. Estlander till ett allmänt möte, där man beslöt att bygga ett hus som skulle förvaltas av studenterna själva och som skulle användas som fest- och mötesplats. Under de kommande åren hölls allmänna möten nästan årligen för att föra projektet vidare. År 1863 antogs stadgar för mötena och år 1868 blev studenternas allmänna möten lagliga. Studenthuset (numera Gamla studenthuset) byggdes dels med medel som donerats och samlats in, dels med lånade pengar. Huset invigdes högtidligen 26.11.1870 med musik, tal, dikter och förstås bal. För att täcka kostnaderna, som blev större än beräknat, samlade kåren under de följande fyra terminerna in en extraavgift av studenterna. Efter sekelskiftet började Studenthuset bli för trångt för det ständigt ökande antalet studenter. På initiativ av Alina Mattsson vid Varsinaissuomalainen osakunta började först nationen och sedan hela studentkåren arbeta för att bygga ett Nationshus (nuv. Nya studenthuset) invid Studenthuset. Det stod färdigt år 1910, år 2010 är alltså ett jubileumsår, då huset fyller 100 år. Huset invigdes den 26 november.

Politisering på 1900-talet Studentkårens verksamhet under 1920- och 1930talen dominerades av intresset för de finskugriska folken och av högerrörelser. Man vände sig mot Norden, men också mot Baltikum, speciellt Estland. Studentpolitiken leddes av Akademiska Karelen-Sällskapet, men nykterhetsrörelsen var också tongivande. Efter kriget förändrades stämningen i studentkåren. Urbaniseringen tilltog och studenterna led av en svår bostadsbrist. För studenterna var 1950talet en tid av möjligheter och ideal. Ransonering en och återuppbyggnaden efter kriget upphörde. Det fanns arbetsplatser som motsvarade utbildningen. Mot början av 1960-talet fanns det redan ett överutbud på utbildad arbetskraft inom vissa branscher. På 1960- och 1970-talen karakteriserades studentkåren av ett ifrågasättande av gamla värderingar, politisering och internationalisering. Vänstern fick dock aldrig majoritet i delegationen. De finländska studenterna anslöt sig till sina kolleger i Europa genom att ockupera ”Vanha” år 1968 och grunda ett kulturcentrum där. Studentkårens autonoma ställning har alltid varit fastslagen genom lag eller förordning. Universitetet har övervakat ändamålsenligheten i studentkårsverksamheten, men har under självständighetstiden inte styrt dess verksamhet.

Organisationen byggs upp Av politiska skäl upphävdes ”den studerande ungdomens rätt att uppträda som en kår” år 1871. För att sköta studenternas hus, bibliotek och ekonomiska ärenden grundades utskott. Varje nation fick årligen utse två medlemmar till dem.

Kontaktuppgifter Sekretariatet Katariina Styrman Generalsekreterare c 0400 816 426 paasihteeri@hyy.fi Merja Viitasalo Förvaltningschef c 050 534 2963 merja.viitasalo@hyy.fi Anne Rautanen (1.8 - 7.10 Anu Aarnio) Sekreterare för akademiska ärenden c 050 543 8458 anne.rautanen@hyy.fi Juha Hurme Sekreterare för akademiska ärenden c 050 543 8460 juha.hurme@hyy.fi Sofia Lindqvist Sekreterare för socialpolitiska ärenden c 050 543 9605 sofia.lindqvist@hyy.fi Katja Långvik Sekreterare för socialpolitiska ärenden c 050 543 9608 katja.langvik@hyy.fi

Servicebyrå Service för medlemmar och föreningar, bostads förmedling. Se öppetider på webben: www.hyy.fi – kontaktinformation

Juha Töyrylä Sekreterare för internationella ärenden c 050 543 8450 international@hyy.fi

Tiina Kääriä Kundservice, föreningstjänster c 050 551 6145 toimisto@hyy.fi

Emi Maeda Föreningssekreterare c 050 537 3798 jarjestosihteeri@hyy.fi Ville Sinnemäki Kultursekreterare c 050 537 2831 kulttuurisihteeri@hyy.fi

Milla Suomalainen Kundservice HUS-dokument c 050 432 4939 hallinto@hyy.fi

Riitta Käppi Informatör c 050 543 9609 tiedottaja@hyy.fi

Emma Ronkainen Byråsekreterare, medlemstjänster c 050 551 6146 lyyra@hyy.fi

Oscar Hagen (Från 3.10) AD, civiltjänstgörare c 050 534 2965 oscar.hagen@hyy.fi

Barnparkeringen Marika Dolivo Barnskötare c 050 303 8333 lapsiparkki@hyy.fi

Arkivet Jari Eerola Arkivarie c 050 534 2964 arkisto@hyy.fi

Katariina HaikalaTikander Barnskötare c 050 537 2811 lapsiparkki@hyy.fi

Jukka Kortti Forskare, docent, pol.dr. c 050 582 4082 jukka.kortti@hyy.fi

Studentkåren vid Helsingfors universitet, Gulnäbbsguide 2011 t Redaktion: Jenni Heikkinen, Jari Eerola (historia). map page 7 Jannica Aalto. Tack till alla som granskat uppgifterna t Layout: Niko Metsälä t Bilderna: Niko Metsälä, Antti Pihlajamaa, Jani Pulkka ja Elina Mattila-Niemi. t Tryckeri: Painojussit Oy, Kerava t Utgivarer: Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS

t Besöksadress: Mannerheimvägen 5 A, vån. 2, 00100 Helsingfors t Postadress: PB 1099, 00101 H:fors Studenkåren vid Helsingfors universitet Mannerheimvägen 5 A (vån. 2) PB 1099, 00101 Helsingfors tiedottaja@hyy.fi t www.hyy.fi

HUS se k rare hjä rete och ge lper inte rädr råd. Var d ta kont för att akt!