Företagare i Finland 5/2016 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Hur ska vi bemรถta kritik | 3

5/ 2016

Lasse Norres

40 ร R I MEDIABRANSCHEN

5/2016

INNEHÅLL MEDIA

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

LASSE NORRES 40 år i mediabranchen

NYLANDS FÖRETAGARE

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

1. Ta reda på de ömma punkterna i den egna försäljningen och fatta beslut som baserar sig på fakta.

Om din kundkrets söker information i nätet, se till att ditt företag syns för kunderna i de relevanta kanalerna. Låt inte känslor och föreställningar påverka beslutsfattandet om försäljningens utvecklingsobjekt.

Avveckla hindren mellan försäljningen och marknadsföringen och fundera ut vad man kan göra tillsammans och hurdant stöd individer behöver.

Försäkra dig också om att de finns tillräckliga resurser och tillräckligt med expertis för utnyttjandet av olika kanaler, antingen internt eller tillsammans med partners.

I stället för snabba vinster sträva efter långsiktig utveckling.

Definiera målen och verksamhetsmodellerna, mät hur de genomförs och gör ändringar i verksamheten om det behövs. Acceptera att en förändring tar tid och att resultaten inte nödvändigtvis syns inom en vecka, i synnerhet i större företag.

4. HUVUDSTADSREGIONENS HELSINGFORS FÖRETAGARE Var expert och rådgivare, inte en traditionell försäljare. I dagens värld är problemen så komplicerade att det är viktigt att försöka hitta lösningar till dem tillsammans med kunden - uttryckligen från kundens utgångspunkter. FÖRETAGARE Om du lyckas vara en värdefull rådgivare för kunden, kan du avancera från den

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

traditionella leverantörsrollen mot äkta partnerskap.

5. Grip möjligheterna modigt och uppmuntra till smidiga experiment. Skapa inom företaget en smidig experimentskultur inom vilken avdelningar och medarbetarna har rätt att experimentera och misslyckas. Om den anställda till exempel vill testa ett nytt sätt att kontakta kunderna, uppmuntra honom eller henne att fritt göra sådana test även vid sidan av den gemensamt uppbyggda försäljningsprocessen.

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Morgan Digital

LEDARE

Hur ska vi bemöta kritik

atterierna är laddade och Företagardagarna kom och gick. Nu har vi en ny förtroendemannaledning och blickarna siktade på 2017. Denna tidning koncentrerar sig på media och vad som händer i den branschen. Nylands företagare hade på våren en utbildning till sina medlemmar om hur man kan bemöta journalister. Denna utbildning var en succé och vi kommer att försöka få även andra regioner att ordna en liknande utbildning. Att kommunicera på rätt sätt är väldigt viktigt eftersom information sprider sig så snabbt via nätet nuförtiden och speciellt via de sociala medierna. När information sprider sig snabbt så sprider sig även de kritiska diskussionerna. Om man googlar tips på hur man bemöter kritik, så hittar man tiotals länkar till olika sidor som berättar hur man ska göra i sådana situationer. Sociala mediers och PR-konsulten Malene Falk skriver att ”..när man som företag etablerar en närvaro på sociala medier måste man vara beredd på att få ta del av både positiva och negativa kommentarer och reflektioner. Många företagare som jag utbildar är mycket rädda för att få negativ respons på sin Facebooksida eller i andra kanaler.” Hon fortsätter att ge tips som att ”det är viktigt att inte vara rädd för de negativa kommentarerna, de kan ju hjälpa ditt företag att bli bättre.” Detta är en bra synpunkt och jag tycker lika som hon. Det är snarare en gåva att veta vad folk tycker än att inte veta. Då har man även möjligheten att bemöta kritiken och korrigera situationen eller felet. Vad ska man då göra när man ser att någon kritiserar? Jo, det finns sex enkla steg. Det första är att läsa noggrant vad personen som kritiserar har att säga. Sedan ska man svara så fort som möjligt på skrivelsen och på ett trevligt och informativt sätt. Efter det, så kan man ännu flytta diskussionen med personen till mail eller kontakta per telefon för att lösa problemet och kompensera vid behov. Till sist får du gärna reflekte-

ra över vad som hänt, ta till dig kritiken och förbättra servicen för framtida kunder. Att verkligen åtgärda processen eller servicen som kritiserats är det viktigaste. Andra som surfar i sociala mediers värld och just på dina kanaler kommer alldeles säkert att stöta på kritiken och kan lätt hålla med och möjligen reagera ännu häftigare om du är tyst gällande kritiken. Många experter säger att kritik oftast kommer igen och igen och igen från olika kunder och håll – då vill ni inte visa att ni är ett företag som är oförmögna till förbättring. Vi ska inte vara rädda för kommentarer och kritik. Det är tacksamt att få kritik, om vi lär oss och gör något av den. Nuförtiden är det svårt att sköta PR- och mediarelationer enbart genom att försöka få en intervju om ditt företag i en tidning. Visst är det en bra del av en större helhet, men det är så få som reagerar enbart på dem. Informationsflödet är så stort, att det krävs finurlighet att någon ska märka oss och vad vi har att berätta. Det krävs mycket av själva personen, i företagens fall alltså själva företagaren. Det är lätt att bli mångordig när man vill förklara något. Men sociala medier är till för snabba konversationer. Egentligen är detta också bra ett tips hur du bemöter en journalist. Det är lättare att fråga tilläggsfrågor och bygga på materialet än att få ett för långt och invecklat svar. Under Företagardagarna berättade some-kungen Sampo Kaulanen om alla möjliga idéer som han har fått under åren. Många av dem har varit kopplade till att han är så mycket sig själv som han kan vara, men samtidigt har han planerat sina somejippon väl. Han har vågat köra i större banor när han har märkt att något når publiken på nätet. Ett bra tips är dock att även om du ska vara social och genuin får du aldrig bli för personlig. Se till att du håller dig till företagets ärenden och håller dig borta från att kränka människor el. dyl. Du bör ändå uttrycka dig korrekt och vara professionell i din infor-

mation och återkoppling. Det är bra att komma ihåg att här gäller samma sak som alltid – kunden har alltid rätt. Du ska försöka få kunden nöjd såväl på sociala medier som när kunden bemöter dig ansikte mot ansikte. Jag vill ännu passa på att tacka alla som jag träffade på Företagardagarna i Vasa. Bra diskussioner och fint att höra er feedback om förbundets verksamhet. Vi har en bra gemenskap som vi kan bygga vidare på. Nästa år är ett otroligt viktigt år för vår verksamhet. Vi kommer att jobba mycket med kommunalvalet och hoppas att vi även ser dig vara aktiv. Du kan antingen kontakta kandidater och berätta om hur viktigt det är att förstå företagarnas behov i kommunen eller så kan du själv ställa upp som kandidat.

STÄLL UPP I KOMMUNALVALET

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

En ny webbsajt hjälper företagaren att ordna företagshälsovården

Arbetshälsoinstitutets utvecklingschef Helena Palmgren uppmanar även egenföretagare att använda arbetshälsovård.

Tjänsten, som öppnas nästa år, strävar efter att klarlägga detaljerna i anordnandet av företagshälsovård.

början av nästa år kommer ensamföretagare och småföretagare att få hjälp med anordnandet av företagshälsovårdstjänster. Det här berättar utvecklingschef Helena Palmgren vid Arbetshälsoinstitutet. – Tanken bakom den nya servicewebbsajten, som har riktats till småföretagare, är att företagarna ska få den information och det stöd de behöver om hälsa och säkerhet i arbetet och företagshälsovård från ett och samma ställe. Servicen, som baserar sig på principen all service från ett ställe, kommer att öppnas i början av 2017 på webbsajten YritysSuomi.fi. Servicen erbjuder företagarna råd och stöd vid anordnandet av företagshälsovård. Till en början drar i synnerhet ensamföretagare och små arbetsgivare nytta av den, säger Palmgren. Senare utvidgas webbsajten till större företag

och offentliga organisationer. För tjänstens genomförande ansvarar bland annat social- och hälsovårdsministeriet. Även Företagarna i Finland deltar i planeringen.

Det finns behov av den nya tjänsten Enligt Palmgren finns det alltjämt många oklara föreställningar om företagshälsovården. Det är till exempel inte klart för alla företagare vad företagshälsovårdstjänsterna innehåller och när de ska ordnas. Huvudregeln är att en arbetsgivare ska ordna lagstadgade företagshälsovårdstjänster för alla arbetstagare med ett anställningsförhållande. Till denna obligatoriska del, som omfattas av lagstiftningen om företagshälsovård, hör tjänster som stöder hälsa i arbetet och arbetsförmågan samt tjänster som förebygger problem i arbetstagarnas

Så här skaffar du företagshälsovård 1. Insamling av information Ta reda på dina behov och skyldigheter och kontanta service producenter. Detta kan du till exempel göra på www.tyoterveydeksi.fi

2. Behoven

Besluta om du vill erbjuda frivilliga tjänster vid sidan av de lagstadgade tjänsterna.

3. Offert

Be offerter av serviceprodu- center. Ta hänsyn till offerternas tydlighet och pris.

4. Rätt serviceproducent

Vems utbud motsvarar bäst dina behov?

5. Beslut

Ingå ett avtal.

KOLUMN Då var batterierna laddade hälsa i arbetet. Sådana är bland annat uppföljningen och stödandet av arbetsförmågan. Om företagaren så vill, kan han eller hon vid sidan av den obligatoriska delen även ordna frivilliga företagshälsovårdstjänster, till exempel vaccinationer och sjukvård på allmänläkarnivån.

Det lönar sig att ta hand om den egna hälsan på samma sätt som om arbetstagarnas.

Företagshälsovårdstjänster täcker även ensamföretagare En ensamföretagare behöver inte skaffa företagshälsovårdstjänster. Enligt Palmgren lönar det sig dock att göra det. – Det lönar sig att ta hand om den egna hälsan på samma sätt som om arbetstagarnas. År 2015 utnyttjade cirka 15 procent av ensamföretagarna företagshälsovårdstjänster. Utöver bristen på information finns det även andra saker som gör att företagarna inte vill ordna företagshälsovård, berättar Palmgren. Även om en företagare visste att företagshälsovårdstjänster är lagstadgade, kan deras pris bromsa ner beslutet. Det kan också vara svårt att förstå hur företagshälsovården skiljer sig från tjänsterna inom den grundläggande hälsovården. – Företagshälsovården erbjuder stöd och förebyggande av sjukdomar och olyckor som ansluter sig till arbetet. Den hjälper även en anställd att klara sig i arbetet när arbetsförmågan har sänkts, berättar Palmgren om företagshälsovårdstjänsternas natur.

å var förbundsdagarna i Vasa över och enligt deras slogan så laddade man batterierna i Vasa. Det syntes hos våra samarbetspartners, extra energikällor till våra elektroniska prylar gav både Elisa och Fennia till oss deltagare, bara att svara på några frågor i deras tablett. Enkelt, no pen at all. Fredagen satte sina spår och efter drygt fem timmars möte var det dags för röstning. Vart annat år så väljs ordföranden och de fyra viceordföranden. Ordföranden som suttit i två år hade ingen utmanare, så Jyrki fick nytt förtroende av stämman för två år till. Till vice ordförande platserna, fyra platser, så var det rekord många som aspirerade, nio personer. Efter en lång dag, så blev det dags för att höra deras valtal och deras anhängare fick möjlighet att sporra oss till att rösta just på speciell person. Detta tog en lång stund och sedan röstning. Spännande väntan! Till slut så kom resultatet, våra nya vice ordförandena heter Jaakko, Nina och Carita. Mikko fick nytt förtroende och representerar de olika branschförbunden som ingår i Företagarna i Finland. De nya då? Har under året som jag haft förtroendet att representera den svenskspråkiga delen i FIF: ens styrelse lärt känna dessa. Jaakko som är yngst, 28 år, tror jag är den yngsta vice ordföranden som funnits i FIF:ens styrelse, ej kontrollerat. Men nu skriver FIF:en ny historia och välkomnar Jaakko med öppna armar. Hoppas han får gehör för sina åsikter och FIF:en lyssnar på honom. Nina från S:t Michel i södra Savolax, en av styrelsens damer med huvudet på rätt plats. Tar aktiv del i styrelsearbetet och tänker framåt. Lyssnar på medlemmarna och vad dessa vill. Lugnt och beskedligt så lotsar hon dessa framåt på företagarens bana, som hon själv varit i över 15 år. Hennes valslogan var synlighet och säkerhet, det är vad vi företagare verkligen behöver. Carita, en fullblodspolitiker från Vanda. Sitter bl.a. i Vandas kommunfullmäktige för Samlingspartiet. Har under sin tid varit mycket aktiv i de olika företagsföreningarna. Lärde känna henne under bland annat en utbildning som vi tillsammans genomgick, och fick

fullt förtroende för henne, en dam som inte viker sig i onödan och talar i sin sak med en god kunskap i ämnet. Mikko, trotjänaren bland de vice, en bokföringsexpert från mellersta Finland. Har känt honom som den stabila björnen i styrelsen, och uttalar sig i rätt ögonblick med rätt ordval. Som sagt, en riktig finsk björn, eller vad kan man säga. Som sagt, bland dessa vice finns allt från startup-företagare till erfarna Mikko, som startade sitt bolag 1991. Tillsammans så har dessa med Jyrki närmare 100 års erfarenhet som företagare, FIF:ens 20 år är en ungdom. Det är bara att önska dessa personer lycka till, om två år vet vi mer. Åbo företagardagar 2018. I övrigt så var förbundsdagarna mycket lyckade, vädret-boende-transportermat, jag allt klaffade och fungerade. När man på fredag morgon läste lokaltidningen så nämndes maten för galamiddagen, det hade aldrig tidigare varit så många samtidigt till bords i Vasa. Man blev lite fundersam, men det lyckades över förväntan. Man brukar säga att en bra planering – ger bra resultat. I detta fall så tack till Hanna, Anne, Armi med flera, och ett speciellt tack till de lokala Nina och Hippi. Hippi fanns med under hela dygnet, om inte som konferencier, sångare på Fondis och troligen också den som kunde snapsvisornas ABC. Nu går stafettpinnen över mot öster så vi möts i Joensuu, Åminne på svenska, men staden är en av de finska städer som inte har något officiellt svenskt namn.

Väl mött 2017. Micael Omladdad i Vasa

PS. Att endast an vända förnamn, sammansvetsar vi oss företagare , en länk och kedj a som ej skall br ytas. Tillsammans blir vi starkare!

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

SME-företagen har positiva förväntningar på framtiden

e små och medelstora företagens förväntningar på framtiden har blivit bättre: 43 procent av företagen bedömer att konjunkturen kommer att förbättras under det kommande året. Det är endast ungefär var tionde som befarar att konjunkturerna försvagas. Alltfler företag vill växa och nya arbeten är således att vänta. För ett halvt år sedan var andelen svarare som förutsåg bättre konjunkturer sju procentenheter lägre och motsvarande andel som förutsåg försvagade konjunkturer var nio procentenheter fler. Hemmamarknadens goda utveckling som kompenserar den svaga starten på exportefterfrågan inverkar på förändringen. — Ekonomin håller klart på att svänga. Om vi vågade utföra reformer nu skulle Finland ha goda möjligheter till tillväxt, säger Mikael Pentikäinen, verkställande direktör för Företagarna i Finland. Uppgifterna framgår av smeföretagsbarometern som Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och

näringsministeriet publicerar idag. Över 6000 företagare runt om i Finland svarade på enkäten. Sme-företagsbarometern publiceras två gånger om året. Där efterfrågas företagens förväntningar för de 12 kommande månaderna.

Omsättningen normaliseras och investeringar tar fart Saldot för förväntningarna på omsättningen steg med åtta enheter till 36 jämfört med i våras. Det närmar sig genomsnittet för en god ekonomisk utveckling. I sin helhet verkar sme-företagens värden gällande utvecklingen av omsättningen vara en aning positivare än de ekonomiska prognoserna. Saldot för investeringar var positivt i hela landet för första gången sedan våren 2011 fastän investeringsförväntningarna fortfarande är försiktiga. — Vi behöver allstå åtgärder som uppmuntrar till investeringar, säger ekonom Petri Malinen från Företagarna i Finland.

Nytt arbete föds i sme-företagen Vi kan anta att det föds nya arbetsplat-

ser i sme-företagen fastän majoriteten - närmare 70 procent - av sme-företagen säger att de fortsätter med nuvarande personal. En förbättrad ekonomisk situation påvisas de facto av att man inom alla branscher och inom företag av alla storlekar tror på att mängden arbetskraft kan ökas ytterligare. — Sysselsättningen underlättas delvis av att lönerna uppskattas öka endast en aning snabbare än de slutliga produktpriserna, säger Petri Malinen. — För att få majoriteten av företagen att öka sin personalstyrka borde man ytterligare underlätta sysselsättningen till exempel genom att öka lokala avtal och underlätta uppsägning på personliga skäl.

Hälften av företagen ämnar växa men endast var femte exporterar Antalet sme-företag som vill växa har ökat med fem procentenheter sedan våren. Nu meddelar 11 procent av smeföretagen att de strävar efter stark tillväxt och 39 procent planerar växa enligt egna möjligheter. Antalet sme-företag som strävar efter kraftig tillväxt är redan

Företagarnas sysselsättningsprogram föreslår avveckling av normer och avtalsfrihet

F Ekonomin håller klart på att svänga. Om vi vågade utföra reformer nu skulle Finland ha goda möjligheter till tillväxt.

på samma nivå som innan finanskrisen. Internationalisering är viktigt för tillväxt. Var femte företag som svarat på sme-företagsbarometern idkar utrikeshandel eller är verksamma utomlands. Exportvolymen kommer att stiga inom de närmsta 12 månaderna eftersom det inom alla huvudbranscher förväntas en kraftigt större export.

Stora regionala skillnader Konjunkturprognoserna varierar kraftigt runt om i Finland men utsikterna har klart förbättrats i alla regioner sedan förra våren. Huvudstadsregionen innehar det högsta saldot på 41. I utredningen utgör Helsingfors ett eget område och placerade sig på andra plats med saldot 39. Mest steg saldot i Lappland med 26 enheter. Förväntningarna på antalet anställda har även stigit i hela landet. Huvudstadsregionen har de bästa utsikterna. Förväntningarna på personalmängden ökade bäst i Satakunta. Kajanaland har de största förväntningarna på export. Satakunta stod även för den största exporttillväxten.

öretagarna i Finland presenterar sin egen lista över reformer som skulle hjälpa att skapa betydligt mera arbete i Finland. Arbetsgruppen på trepartsbasis, som hade i uppgift att utarbeta ett sysselsättningspaket med förslag om hur 10 000 nya arbetsplatser kunde skapas, kunde inte nå enighet. Redan länge har nya arbetsplatser i Finland skapats i små och medelstora företag. Företagarna i Finland, som representerar dem, kallades dock inte till arbetsgruppen. – Här finns ett fel i logiken: den organisation som representerar de som skapar arbetsplatserna borde absolut få vara med i arbetet, påpekar Företagarna i Finlands ordförande, företagaren Jyrki Mäkynen. Företagarna i Finland har publicerat ett eget sysselsättningsprogram, som enligt organisationen skulle skapa tiotusentals nya arbetsplatser. Företagarorganisationen föreslår till arbetsplatser friheten att ingå avtal, sänkandet av riskerna med sysselsättandet, arbetslagstiftning som tyngdpunkt i normavvecklingen, slopandet av flitfällor, utveckling av arbetslöshetsskyddssystemet, en läroavtalsmodell för de unga, ett integreringsavtal för invandrare, tidigareläggande av utbildningsavtalet samt påskyndande av investeringar med en investerings- och verksamhetsreserv. – Dessa åtgärder skulle väsentligt förbättra sysselsättningsutvecklingen i Finland, till och med flerfaldigt jämfört med målet för arbetsgruppen, säger Mäkynen.

Regeringen ska ta ansvaret för reformerna Enligt Företagarna i Finland finns det ett fel i målsättningens proportioner: målet för arbetsgruppen var att skapa 10 000 nya arbetsplatser, medan målet borde ha varit åtmins-

tone 100 000 nya arbetsplatser. Det finns över 450 000 arbetslösa personer i Finland, vilket orsakar kostnader på 7,6 miljarder euro per år för samhället. – Den enorma arbetslösheten är det största problemet i vårt samhälle – en mänsklig tragedi för den arbetslösa och hans eller hennes familj samt ett väldigt slöseri av kunskaper. Vi har inte råd med detta, säger FiF:s verkställande direktör Mikael Pentikäinen. Enligt Pentikäinen kan regeringen inte undgå sitt ansvar för att få koll på arbetslösheten och rätta till de strukturella felen på den finska arbetsmarknaden. Här behövs både vilja och mod. – Det är mycket svårt för finska företag att klara sig ute i världen, när vi har den stelaste lönebildningen och det mest koncentrerade arbetsmarknadssystemet i världen samt obetydlig konkurrens på arbetsmarknaden på grund av det unika allmänbindande systemet, säger Pentikäinen. – Det är ansvarslöst att inte utnyttja de medel som finns till förfogande för att bekämpa arbetslösheten och som har fungerat bra i andra länder.

Sysselsättning som huvudtema för normavvecklingen Företagarna i Finland anser att regeringens riktlinjer om förnuftigare reglering är vettiga: transportbalken, reformen av upphandlingslagen, befrielsen av affärernas öppettider samt grundandet av en utvärderingsnämnd av lagstiftningen är steg mot bättre fungerande reglering. – De största förändringarna ska ske där bördan är den tyngsta: hela arbetslagstiftningen måste gås genom med tanke på framför allt små arbetsgivarföretagare och sysselsättningen, kräver Pentikäinen.

När man inte längre tycker att det som man gör är roligt, är det dags att göra någonting annat

Lasse Norres

– 40 år i mediabranschen TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD REINO HAVUMÄKI

När man googlar på namnet Lasse Norres, vimlar resultaten med kända namn: Dingo, Hurriganes, Hector. Det kommer upp damtidningsartiklar, han kallas ”musikmogulen”. Jag ber Lasse själv berätta om sin karriär i mediabranschen. Och hur står det till med den långvariga mediaföretagaren nu när han i princip redan är i pension?

Karriären börjar på Musiikki-Fazer

Branschen har förändrats

Lasse lade grunden till sin musikmanagerskarriär på Musiikki-Fazer, där han jobbade från mitten av 1970-talet med PR och kommunikation. Men sedan kom Dingo, och 1985 blev Lasse företagare för första gången. Han grundade en musikmanagersbyrå, och Dingo var ingalunda den enda artisten har representerade, även om han kanske är mest känd för att har skapat deras framgång. År 1990 bad Fazer honom komma tillbaka med ett erbjudande som man enligt Lasse inte kunde säga nej till, men tiderna ändrades. Fazer köptes av Warner Music, och Lasse fann att arbetet i en liten filial av en internationell koncern inte längre var givande. Det egna företaget och kontakterna fanns kvar, och Lasse valde företagandet en andra gång.

Enligt Lasse skulle det inte längre kunna uppstå en sådan företeelse som Beatles eller Michael Jackson. Tidigare var nöjesindustrin mer begränsad, och människor följde samma kanaler. Nu har antalet medier blivit oändligt. För 30 år sedan fanns det i Finland Suosikki, Levyraati och Penningautomatföreningens skivapparater. Det räckte att man var med i dem. Det fanns till exempel inga kommersiella radiokanaler. Hade man bra kontakter med Rundradion, behövdes inget annat. Nu när Lasse till exempel arbetar med Hectors turné, finns det 12-15 potentiella TV-program som kunde vara bra för kampanjen. Och dessutom ett oändligt antal tidningar och andra medier som han måste kontakta.

Hektiska år i musikbranschen

Företagarföreningen och kommunalpolitik

Vad jobbade Lasse helt konkret med under de följande åren? Allt som har med kommunikation och PR att göra, svarar han. Han ordnade bl.a. turnéer, skaffade tidningsintervjuer samt TV- och radioföreställningar för artister. Det här gjorde Lasse under den ”ordinarie arbetstiden”. På kvällarna uppträdde han på restauranger, spikade osv. Under veckosluten jobbade han sedan på turnéer, festivaler, bilshower, motorcykelevenemang osv. Hemma bytte han bara kläderna. Men man ser på Lasse att han njöt av allt detta helhjärtat.

Lasse har länge varit aktiv i Vanda Företagare och suttit 6 år i föreningens styrelse, vilket han är stolt över. Enligt honom utnyttjar vi företagare för litet det nätverk som företagarorganisationen erbjuder. Det borde finnas ett lätt sätt att hitta andra företagare via företagarföreningen. Lasse har även suttit i Vanda stadsfullmäktig i två perioder, och han berättar att han har lovat ställa upp i det kommande kommunalvalet. Någon måste ju ta hand om våra gemensamma saker, säger Lasse.

I pension vid 63?

Efter 40 år som företagare har Lasse några råd att ge. Enligt honom kan pengar inte vara utgångspunkten. En företagare kan inte tänka på hur länge och hur mycket arbete det tar att nå ett mål. Om du utför ditt arbete bra och sätter ditt hjärta i det, kommer också den ekonomiska belöningen förr eller senare. En företagare måste dessutom också lära sig att misslyckas. Och ta lärdom av det. Det är vi finländare kanske inte så bra på. Enligt Lasse blir det inget av företagande om man inte njuter av det. Det ska vara ett sätt att leva. När man inte längre tycker att det som man gör är roligt, är det dags att göra någonting annat. Och jag ser att Lasse alltjämt njuter av sitt arbete. Det kommer säkert att ta en lång tid innan han på riktigt går i pension.

När Lasse ifjol fyllde 63, bestämde han sig att det var dags för pension – eller var det? Lasse medger att han sedan dess egentligen inte alls har arbetat mindre. Men han har blivit mer selektiv. Lasse säger att han nu kan välja sina kunder: han arbetar inte längre med artister eller evenemang om ”kemin” inte klickar. Och helt tydligt älskar Lasse alltjämt det som han gör. För närvarande arbetar han till exempel med marknadsföringen av Heikki Harmas, dvs. Hectors, turné och Remu Aaltonens nya skiva, båda artister i hans egen generation.

Tankar om företagande

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Christer Nyberg, en pioniär inom lokalradio, tycker att det bästa med en direktsänding är äktheten och kontakten med lyssnarna.

RADIO VASA

Lokal, tvåspråkig och innovativ TEXT OCH BILDER NINA FREDRIKSSON

asabon Christer Nyberg, VD på Radio Vasa, var med när det begav sig den 25.11.1985 då den lokala radiostationen hade sin första sändning. Det var samma år som radiokoncessioner, dvs. sändningstillstånd, började delas ut till privata, lokala aktörer i Finland. Idag har Radio Vasa hunnit fylla 30 år och är med sina fem

fastanställda landets näst äldsta kommersiella radiostation. – Radio Vasa är en av de få lokalradiostationerna som numera finns kvar och vi är helt ensamma om att vara en tvåspråkig station, säger Christer.

Lyssnarna är drivkraften Programutbudet utgörs alltså av lokala program på både finska och svenska.

Tack vare detta slipper man konkurrera med de stora radiokanalerna. Radio Vasa har även valt att nischa in sig på ett bredare musikutbud. Det är viktigt att ha ett brett perspektiv och vara tillmötesgående mot kunder och lyssnare. – Lyssnarna är A och O. Om ingen lyssnar så kommer ingen heller att köpa synlighet eller göra reklam på radion, förklarar Christer.

11 Radio, internet och sociala medier Det har skett stora förändringar i radiovärlden under de senaste tio åren och det gäller att hänga med i utvecklingen för att behålla sina lyssnare och skapa nya samarbetsrelationer. Idag till skillnad från tidigare försvinner inga program efter att de sänts på radio. Programmen lagras istället på nätet i form av bland annat Podcasts och kan återges via olika sociala medier. På Radio Vasa ser man positivt på utvecklingen. – Radio och internet är en bra kombination, påpekar Christer. Det gäller att vara aktiv på de sociala medierna för att få följare. Vare sig det handlar om att föra en dialog med våra lyssnare, förmedla de nyheter vi vill nå ut med eller informera om tävlingar och kampanjer så är de sociala medierna ett utmärkt verktyg. Christer som har trettio års erfarenhet av radio ser stora möjligheter i och med den nya digitaliserade världen inom radio. Ett starkt försäljningsargument för att skapa nya samarbetsavtal grundar sig på de dörrar som just nätet öppnar. – Vi har etablerat ett crossmediasamarbete med en stor österbottnisk aktör genom att koppla ihop oss och kombinera banners och radioannonsering, berättar Christer. Det ger mer för pengarna och resulterar i flera affärer och besök till hemsidan. – Även den lagrade informationen på nätet som kunden kan använda i sin egen marknadsföring väger tungt när det gäller att hitta sponsorer till olika programserier, fortsätter Christer. Radion lever och mår bra idag. Tilltron till radion har bevarats och försäljningssiffrorna har stigit. Man lyssnar på radio i bilen, på jobbet och via nätet. Än så länge i form av FM-radio eftersom digitalradions (DAB) framtid ännu är ett oskrivet blad i Finland.

Radio Vasa är en av de få lokalradion som numera finns kvar och vi är helt ensamma om att vara en tvåspråkig station, säger Christer.

FÖRETAGARFEST PÅ STRAMPEN LÖRDAG 12.11.2016 Företagarnas år i Kust-Österbotten kulminerar åter i den gemensamma Företagarfesten på Strampen. Vi börjar kvällen med att dela ut Företagarpris klockan 18.00. Efter ceremonin utlovas god mat och dryck under temat American Music & Dinner. Strampen Quintet under ledning av Dennis Rönngård står för musiken. Supékortet kostar 70 euro och innehåller en välkomstskål, tre rätters supé, musikprogrammet och dans. Anmäl dig på adressen hippi.hovi@yrittajat.fi och meddela samtidigt om specialdieter.

NYLANDS FÖRETAGARE

Vi är ju också företagare, inte bara ett språkrör

Media ska stöda – inte bara kritisera TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Drivkraften att gå in i mediebranschen var för Srba och Tuula Lukic att skapa något nytt. Media ska inte enkom ha en övervakande roll, vara en kritisk röst som utpekar felaktigheter och orättvisor. Media ska också verka konstruktivt till samhällsbygget; utbilda och lyfta fram positiva saker.

Tuula och Srba Lukic kompletterar varandra i arbetet. Tuula sköter det redaktionella, Srba marknadsföringen.

et är speciellt viktigt i dessa dagar då det inte går så bra för Finland. Det hjälper inte mycket att skälla på varandra. Vi borde istället fokusera på hur vi kan stöda varandra så att vi orkar bättre, säger Srba Lukic som tillsammans med frun Tuula driver TT-Tuulet Kustannus Oy i Borgå. En av de viktigaste sakerna Srba lärt sig under sina nära på trettio år som företagare är att försäljningsframgången är beroende av hur tydligt man kan definiera vad det är man säljer. – Inom keramikbranschen var det enkelt, koppar och fat - saker man kan vidröra. I media är produkten inte lika konkret. Min personliga åsikt är att vi säljer en service. Då Tuula Lukic grundade TT-Tuulet Kustannus år 2010 tillsammans med dåvarande kollegan Taila Groth var ursprungstanken att utge en tidning om kulturresor. PORE, Borgå företagare rf:s egen tidning, fanns också med från början. PORE blev ett språngbräde till TTTuulets senaste produkt TID, som utkom första gången denna vår. Srba och Tuula ville gärna utveckla PORE från en lokal till en regional företagartidning. Men Borgå Företagare kände att de inte hade resurser till en dylik utmaning. Istället beslöt sig paret Lukic att ge ut tidningen i egen regi. – Den har noterats och vi har fått mycket fin respons. Man kan kanske till och med säga att tidningen rört upp en liten storm. Nu har också lokala, etablerade tidningar börjat föra fram aktuella företagarfrågor, säger Srba med glimten i ögat. – Men det är bara positivt. Vi är ju

TT-Tuulet • Tuula Lukic är till utbildningen kulturhistoriker. Srba Lukic är industriell designer och drev innan ett företag i keramikbranschen. • Utöver PORE och TID, utger TT-Tuulet också JouluTaika. • TT-Tuulet samarbetar med Nylands företagare beträffande innehållsproduktionen i TID.

också själva företagare och inte bara ett språkrör för företagarna, tillägger Tuula.

Tvåspråkigheten viktig Utöver att föra fram företagarfrågor på agendan säger sig paret Lukic vilja värna om tvåspråkigheten. Att TID skulle omfatta material på både svenska och finska föll sig naturligt, eftersom de är verksamma i en tvåspråkig miljö. För Srba, som är hemma från Serbien, ligger ämnen som mångfald och tolerans nära hjärtat. – Jag kommer från ett land som inte längre existerar. Jag har sett hur illa det kan gå om man inte gillar sin granne bara för att hen kommer från en lite annan kultur och pratar ett annat språk. Men tyvärr känns det som om finlandssvenskarna litet gett upp kampen om ett tvåspråkigt Finland, säger Srba. – Jag är själv finskspråkig, men tvåspråkigheten är ju en viktig del av Borgås identitet. Jag tycker det är ledsamt att det finns människor som vill dra upp gränser mellan språkgrupperna. Tvåspråkigheten ger trots allt mera än vad den tar, säger Tuula.

Papperstidningen överlever Såväl Tuula som Srba tycker att man varit allt för snabb med att dödförklara papperstidningen. Pressen att finnas på social media är stor, men paret tycker att de olika formaten inte konkurrerar sinsemellan, utan snarast kompletterar varandra. Det digitala fyller ett tomrum som funnits och erbjuder ett snabbt sätt att erhålla information. – Det har medfört en ny dimension. Men papperstidningen har definitivt en framtid, speciellt som så kallad ”coffee table magazin”. När man vill luta sig tillbaka med en tidning och en god kopp kaffe, väljer man gärna en papperstidning framom en tablett, säger Srba. – Det handlar om behovet av sinnliga upplevelser, man vill kanske vidröra sidorna, bättre kunna ta del av en helhet, tillägger Tuula. Behovet av att synas digitalt varierar från bransch till bransch. En undersökning utförd av YLE för ett år sedan visade att hela en tredjedel av finländarna inte tar del av någon elektronisk media. Har man som företagare råd att inte nå ut till denna trettiotre procent, frågar sig Srba och tillägger att fjolåret utgjorde en vändpunkt. – Företagare som varit aktiva på nätet kom till insikt om att de kanske också behöver synlighet i papperstidningar.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Den lokala tidningen svarar för informationstörsten som aldrig släcks I mediebranschens virrvarr är det lokala livsviktigt för tryckt media.

Janica Vilen och Mika Leinonen jobbar i lokaltidningen Turun Seutusanomat.

urun Seutusanomat utkommer som gratistidning tre gånger i månaden i Åbos östra och två gånger i månaden i västra kommuner. – I fortsättningen kommer den avgiftsfria veckotidningen eller gratistidningen att ha en mycket viktigare roll i kommunerna än de gratistidningar som i huvudsak utkommer i större tätorter, anser Mika Leinonen, ML-Mediat Oy:s verkställande direktör. – Vi är den enda kommunala avgiftsfria dagstidningen i Åboregionen. Vi anser att vi har en mycket viktig roll gällande nyhetsbevakning, information och annonsering inom både den offentliga och den privata sektorn. Chefredaktör Janica Vilen anser att medierevolutionen och digitaliseringen just nu gagnar gratistidningarna. – Man vill inte eller kan inte längre betala för nyheterna men man läser dem ändå gärna på nätet eller i tryckt version om de erbjuds gratis, anser Vilen. Enligt Vilen måste även gratistidningarna ändå förnya sig och hålla sig à jour.

– Vi berättar om människornas vardag på gräsrotsnivå och lyfter fram frågor som inte når över nyhetströskeln i landskapstidningarna eller i de nationella publikationerna. Därför tror jag att vi kommer att kunna svara för en informationstörst som inte släcks. Ärenden som berör den egna närregionen intresserar alltid. Tidningen får bra respons av sme-företagarna. Den lokala tidningen anses fortfarande vara en bra marknadsföringskanal. – Det finns ett bra sätt att marknadsföra sig för alla. Vi får kontinuerligt bra respons från företagare gällande marknadsföringens effektivitet, säger Janica Vilen. Seutusanomat förlitar sig på Posten som distributionskanal. – Posten delar ut vår tidning med full täckning till alla hushåll i vårt distributionsområde. Tidningar som delas ut tillsammans med reklamposten hamnar lätt i skräpkorgen, säger Mika Leinonen.

Medierevolutionen ger företagaren möjligheter

Smidig aktör sänder för mediehus

vent- och TV-produktionsbolaget Grassmark Oy är ett eventproduktionshus från Åbo och en av Finlands ledande producenter och -regissörer för idrottsevent. Företagaren Markus Nurmi berättar att Grassmark samarbetar mycket med stora medieaktörer såsom Yle, Nelonen och Ilta-Sanomat . Det är få stora mediehus som nuförtiden har egna produktionsteam – produktionerna köps utifrån. Detta erbjuder möjligheter för branschens sme-företagare. Markus Nurmi anser att möjligheterna ökar även i fortsättningen. – Kostnadsnivån inom branschen har ändrats. Yle befinner sig också i ett brytningsskede och produktionen läggs ut på entreprenad, säger Nurmi. I och med den parlamentariska arbetsgruppens beslut kommer det skattefinansierade Yles programuppköp och serviceinköp utifrån att ökas med 35 procent fram till år 2022. Grassmark gör många sportsändningar i form av multikameraproduktioner speciellt för Yle Arenan, vart man regelbundet producerar sändningar för olika idrottsgrenar. Grassmark har bland annat en fullt utrustad tv-produktionsbil, kameror samt övrig utrustning. Grassamark sysselsätter cirka 70 frilansare och har några fastanställda arbetstagare. – Den bästa marknadsföringskanalen är djungelradion, berättar Nurmi.

Markus Nurmi

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

PEPT tog emot företagarpriset vid prisceremonin i Ylivieska. På bilden Nina, Vivan, Juha och André Enlund samt barnen Elin och Dennis.

PEPT OY AB

Växande familjeföretag premierades

oktober tilldelade Mellersta Österbottens Företagare årets företagarpris åt PEPT Oy Ab från Kaustby under stadgeenlig årsmötet. PEPTs verkställande direktör, Juha Enlund med största delen av familjen tog emot priset vid Ylivieskas Akustiikka. – Det känns förstås bra att även andra företagare och företagarföreningen uppskattar vår verksamhet, säger Enlund. Pept är ett familjeägt företag som grundades 1992 i Sandsund och växer än idag. Företaget är en av de största och viktigaste aktörerna i de nordiska länderna, som kan utföra både isolering och byggnadsställningsarbeten. I början av 2000-talet etablerade de sig i Kaustby. PEPTs verkställande direktör, Nedervetilfödde Juha Enlund, och frun Vivan bor i Krasslandet i Terjärv, nära fabrikshallen som finns på Kaustbysidan av gränsen. I krasslandet bor också sönerna Andre och Tony som båda är delägare i familjeföretaget. – Företaget har expanderat kraftigt under flera år, även utomlands. Pept har lyckats växa snabbare än sina konkurrenter och blivit en av landets största aktörer inom isolering och montering av byggnadsställningar, säger Mellersta Österbottens företagares ordförande Kimmo Hanhisalo. Företaget sysselsätter fler än tvåhundrafemtio personer i hemlandet och har gett många unga arbeten. Pept har också ett dotterbolag i Sverige, PEPT Service AB. Verksamheten i Sverige startade på allvar under våren och sommaren 2016, med flera lokala kontrakt på underhållsavtal vid olika industrianläggningar. Ett för PEPT betydande underhållsavtal har ingåtts med Boliden Rönnkär i Skellefteå. I samband med avtalet skedde ett verksamhetsövertagande mellan PEPT Service AB och den tidigare entreprenören, 18 personer gick över till PEPTs lönelistor. Bakgrunden till den väl genomförda etableringsfasen i Sverige är en väl fungerande försäljnings-

strategi. PEPTs Marknadsföringschef Rainer Rönnback och Business Unit Director Scaffolding Lars Burman (ansvarig för den lokala verksamheten) hade centrala roller i etableringen. Pept omsatte i fjol cirka tretton miljoner euro och har budgeterat omsättningen för år 2016 av 18,4 miljoner euro. För tillfället har Pept största projekt någonsin på gång i Äänekoski som ensam har en omsättning på över 10 miljoner euro. Till Pepts mission ingår att genom ett nära samarbete med kunden utföra industriellt underhåll, isolering och ställningsarbete för att kunden skall nå bästa möjliga resultat. I grunden är meningen med verksamheten att hjälpa kunder att fokusera på sin kärnverksamhet och därigenom skapa ökat värde för kundaktiviteter. De har de varit framgångsrika med och har samlat många långtidiga samarbetspartner, bl.a. Karlebyföretagen Maintpartner och FineWeld Oy mm. som producerar tjänster till Karleby storindustriområde. – PEPT Oy Ab:s nya ställningskoncept och PEPT som företag har visat sig vara pålitliga. Dessutom kan vi dra nytta av de isolerings- och plåtarbetstjänster som PEPT Oy Ab erbjuder. Ett gott samarbete kräver dessutom att det på andra sidan finns en person som det är lätt att samarbeta med. Hos PEPT Oy Ab har de en sådan person som jag har uträttat ärenden med ända från början. Det som vi har kommit överens om, håller streck, säger Maintpartners ansvarige byggnadsarbetsledaren Petri Hautamäki. PEPT verksamhet styrs av värden som utvecklingen av kundnöjdhet och att garantera kundens verksamhet genom pålitliga tjänster samt respektera kundens egendom. De styrs också av att ständigt utveckla sin politik mot ett ekologiskt hållbart företagande och produceringen av högkvalitativa hantverk.

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Sani Leino – en energisk utbildare inom försäljning: kunderfarenhet och social selling Sani Leino har varit engagerad i företagande sedan 2007, men först för ett år sedan blev han själv företagare när han grundade företaget Sani Leino Sales Consulting Oy. Före det kände han sig inte färdig för det. TEXT MARIANNE SUNDBLAD

Unga företagare och start-ups Företagande och start-ups har varit nära Sanis hjärta ända sedan han studerade vid Laurea. Han har bland annat varit en av pionjärerna inom Entrepreneurship Society i Finland och varit med om att skapa en stark startup- och företagandekultur bland studerande med olika evenemang såsom ”företagartisdag”. Inom Esbo Företagare började han utveckla idéer när han 2009 bads att komma med och utveckla verksamhet för unga företagare. Resultatet blev det populära evenemanget med det roliga namnet ”Vuoden veemäisin tapahtuma”.

Tio års erfarenhet av resultatrikt försäljningsarbete Allt sedan Sani blev färdig med sina studier för tio år sedan har han arbetat med B2B-försäljning, t.ex. för Toyota, Gigantti och DNA. Småningom föreslog allt flera att han skulle utnyttja sitt kunnande som företagare. För ett år sedan kände han sig redo. Det första året av

företagande har varit tudelat: Sani jobbar som försäljningsdirektör i Europa för teknologibolaget ThingLink inom ramen för sitt företag och den övriga tiden föreläser han om försäljning. Han beskrivs som underhållande och sakkunnig föreläsare som talar om aktuella ämnen, t.ex. social selling, dvs. utnyttjandet av sociala omgivningar i försäljningsarbetet.

Ingen marknadsföring Sani är expert i digital växelverkan. Varför har hans företag ingen webbsajt? Sani medger att han har haft så mycket arbete att han inte har haft tid att göra en webbsajt. Hur marknadsför han sig då? Småningom tänker Sani nog upprätta egna hemsidor, men för närvarande räcker det med bl.a. LinkedIn och Twitter. Och det viktigaste är nätverk – till exempel i LinkedIn, där Sani skriver en blogg, har han 4 000 följare.

Eftersom försäljning är det som Sani specialiserar sig på, bad jag honom ge några tips om modern försäljning för företagare. Hans råd finns på nästa sida:

1. Ta reda på de ömma punkterna i den egna försäljningen och fatta beslut som baserar sig på fakta.

2. Avveckla hindren mellan försäljningen och marknadsföringen och fundera ut vad man kan göra tillsammans och hurdant stöd individer behöver. Försäkra dig också om att de finns tillräckliga resurser och tillräckligt med expertis för utnyttjandet av olika kanaler, antingen internt eller tillsammans med partners.

3. I stället för snabba vinster sträva efter långsiktig utveckling. Definiera målen och verksamhetsmodellerna, mät hur de genomförs och gör ändringar i verksamheten om det behövs. Acceptera att en förändring tar tid och att resultaten inte nödvändigtvis syns inom en vecka, i synnerhet i större företag.

4. Var expert och rådgivare, inte en traditionell försäljare. I dagens värld är problemen så komplicerade att det är viktigt att försöka hitta lösningar till dem tillsammans med kunden - uttryckligen från kundens utgångspunkter. Om du lyckas vara en värdefull rådgivare för kunden, kan du avancera från den traditionella leverantörsrollen mot äkta partnerskap.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

UrbSpotter REVOLUTIONERAR LOKAL SHOPPING TEXT JAANA TIHTONEN BILDER JAANA TIHTONEN OCH URBSPOTTER

Näthandelns tillväxt och köpcentrens popularitet har väckt frågor om kvartersbutikens framtid. Startup-företaget UrbSpotter från Helsingfors tror hårt på tillväxt i den lokala shoppingen och har utvecklat media och en marknadsplats för kvartersbutikerna. Med sin mobilapplikation strävar företagets team efter att föra fram de lokala butikernas utbud och service på ett nytt sätt. Företagets slogan lyder också: ”Why won’t you go local?”

Jani Lampinen, Vappu Id, Pekka Puotunen och Ville Sinisalo vill revolutionera den lokala shoppingen.

rots att kvartersbutikerna utgör en väsentlig del av den rika stadskulturen är konkurrensen hård och det räcker inte med sympati för att locka nya kunder till affärerna. Startup-företaget UrbSpotter från Helsingfors har tagit sig an den här utmaningen. – Det är gammalmodigt att tänka att kvartersbutikens värsta konkurrent skulle vara en annan kvartersbutik. Båda två konkurrerar med stora köpcenter och nätbutiker. Och vi strävar efter att öka den här konkurrenskraften. Vi vill vara ”the revolution of local shopping”, berättar Pekka Puotunen som är en av UrbSpotter-mobilapplikationens grundare. UrbSpotter-applikationen är en ny konstellation av media och marknadsplats och den når människorna där de annars också spenderar många timmar per dag: på smarttelefonen. För närvarande finns över 150 specialaffärer från Helsingfors med i applikationen och en utvidgning är redan på gång. – UrbSpotter kommer ännu att erövra Åbo och Tammerfors i slutet av året och därefter vänder vi blicken utomlands. Tanken är att i synnerhet förbättra tillgängligheten för finländska företagares produkter utomlands, berättar Veera Almila från UrbSpotters team.

UrbSpotter Ett tillväxtföretag i Helsingfors som grundades år 2014 Sysselsätter 10 personer UrbSpotter-mobilapplikationen för kvartersbutiker och konsumenter lanserades i oktober 2015 Applikationen kan laddas ner via AppStore och GooglePlay Fick kapitalplacering våren 2016 Tilläggsuppgifter: www.urbspotter.com

Teamet erkänner att det självklart även finns utmaningar men att en modig attityd gentemot digitaliseringen hjälper.

Pop up 3.0 presenterade Helsingfors sinneslandskap Efter lanseringen av applikationen har det gått fort. I maj vann UrbSpotter Pop up 3.0-tävlingen som Torgkvarteren och Bassoradio var värdar för under Yritysten Stadi-evenemanget. I tävlingen innoverades nya lösningar för den traditionella kvartersbutiken. I och med vinsten fick UrbSpotter i höst möjligheten att förvandla en tom kvartersbutik till ett verkligt upplevelseutrymme. I Torgkvarteren öppnades en

flersinnlig videoinstallation för en vecka, Helsinki in My Mind, en kombination av fysisk upplevelse och digitalisering där kläddesignern Sasu Kauppi, Hel Lookswebbsidans grundare Liisa Jokinen samt Sonny och Matti8 från Töölön Ketterä hade huvudrollerna. Besökarna i Pop up-butiken kunde bekanta sig med dessa fyra personers sinneslandskap som lyftes fram med hjälp av video, ljud och dofter. – Vi ville ha med inspirerande kulturpersoner som alla hade en annorlunda historia att berätta om Helsingfors. Det var självklart viktigt att de utvalda personerna delade samma värderingar som oss och genuint stöder det lokala, berättar Veera Almila. De lokala företagen utgjorde en viktig del av kvartersupplevelsen eftersom Sasu Kauppi, Liisa Jokinen samt Sonny och Matti8 valde sina egna favoriter bland deras utbud. – Efter all spänning var det fint att se att de utvalda affärerna, kulturpersonerna, filmregissören och besökarna var väldigt nöjda med slutresultatet och att vi inte gjort allt arbete förgäves. Våra samarbetspartner hjälpte också till med spridningen av evenemanget eftersom de ansåg att idén var värd att dela, säger Almila glatt om gemenskapen som projektet skapade.

Support your local-idén blev en applikation Applikationen testades första gången i samarbete med Helsingfors Företagares Poikkea Putiikissa-kampanj år 2014. Sedan dess har applikationens popularitet ökat och man förväntar ytterligare tillväxt i framtiden. – Trots att vårt arbete är digitalt är inte målet att leda bort konsumenten från det fysiska mötet med butiksägaren utan tvärtom vill vi bidra till det. Vi vill visa att utbudet är stort och personligt i närheten, betonar teamets medlemmar. Enligt Poutunen och Almila ser framtiden ljus ut för kvartersbutikerna i Helsingfors. Stadsborna uppskattar allt mer värde- och lokal konsumtion. – Konsumenterna är mer medvetna om vad de köper och kvartersbutikerna kan berätta historien bakom varje köpbeslut vilket gör det mer intressant, konstaterar Veera Almila.

Helsinki in My Mind som öppnade i september i Torgkvarteren i Helsingfors presenterade kulturella personligheters sinneslandskap.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Kas-Telineet

strävar stadigt framåt TEXT OCH BILDER SARA BONDEGÅRD, STUDIOSARA

Osexig, omodern liten bransch som inte går att utveckla. Så gick Kari Rantakoski´s tankar om byggställnings branschen i ett tidigt skede. Det var innan han valde att ta över efter sin far. Då beslutet om att bli företagare tillsammans med brodern Kasper var taget, började bröderna visionera framåt och då insåg Kari den stora utvecklingspotentialen som i verkligheten fanns.

är jag träffar Kari Rantakoski över en kopp kaffe tar det inte många minuter innan jag inser att här är en som vill framåt! Han är en av fyra i en brödrasyskonskaran, varav alla idag är företagare. Tillsammans med sin bror Kasper Rantakoski köpte de företaget Kas-Telineurakointi Oy av sin far 2012. I samma veva bytte de namn till Kas-Telineet Oy. – Redan på 80 talet startade pappa Pertti Rantakoski Kas Rakennus och på 1991 grundades Kas-Telineet Oy, berättar Kari Rantakoski. – Pappa gjorde på den tiden mestadels arbeten för Metsä-Botnia. Sedan utvecklades det även till andra pappersfabriker runtom i landet bl.a. Seinäjoki, Vasa och Valkeakoski. I början byggde man även radhus och egnahemshus, men det övergick i huvudsak till industribyggnationer. Idag är pappa en glad pensionär, men som fortsättningsvis vill hålla igång med arbete, avslutar han. Kari Rantakoski själv har en 12 årig bakgrund inom IT branschen. Med erfarenheter från både Malaysia, Tyskland och Finland. Det var i samma veva som familjen valde att flytta tillbaka till rötterna i Österbotten, Kaskö, som tanken på att ta över faderns företag dök upp. Att vara företagare var inget nytt och skrämmande för Rantakoski, utan det var något han alltid hade tänkt att han skulle göra. Fast tanken var att det skulle bli inom IT branschen. Kas-Telineet Oy bygger ställningar och väderskydd för byggplatser och industrier. Deras verksamhetsområde är hela landet men just nu är tyngdpunkten till största delen i Helsingfors samt vid västkusten. Kontoret ligger I Kaskö och idag har man ett fyrtiotal anställda. Utgående från Kaskö rör sig Kasper och Kari Rantakoski landet runt till de olika projekten. – Det blir många kilometrar per år, säger Kari med ett skratt. Tack vare all tid att tänka medan man kör så har många nya ideér dykt upp. Redan i ett tidigt skede av företagarkarriären

tog Kari ett principbeslut. Företaget ska växa hela tiden. Att växa i ställningsbranschen är inte enkelt eftersom man har ett stort kapital fast i byggställningarna. Till en början försökte man växa med kassaflödet, men det tänkte gå riktigt på tok. Strax innan man var på ruinens brant påbörjade Rantakoski en ihärdig jakt på investerare. Det var att sätta sig ner och ringa runt till olika potentiella intresserade och fråga offerter. Av sex stycken investeringsföretag fick Kas-Telineet Oy napp av fyra stycken. Man valde att samarbeta med Juuri Partners. En av orsakerna till valet var att personkemin synkade. Den andra orsaken var att Juuri var ett nystartat bolag med stor energi och vilja att komma igång och all fokus kunde fås av dem. – Lån till investeringar är idag löst och vi kan nu fokusera på att växa och må bra. Som framtidsmål har jag att vi ska köpa upp ett företag per år. Och på så vis bli större och marknadskraftigare. 2012 då vi tog över hade vi en omsättning på 1,5 miljoner och idag är den den 5 miljoner. Vår målsättning är att dubbla det till i nästa år, visionerar Kari starkt. När Kas-Telineet Oy startade i Helsingfors kände ingen till dem. De hade inga kontakter och var på en totalt ny spelplan. Men tack vare e-post bomber, som de inte i dagens läge skulle använt sig av, så kom de in på marknaden. Helt klart kan de konstatera att utan digitala medier skulle de inte ha fått fotfäste. Idag sker marknadsföringen till 99% via nätet. Forum man använder sig av är deras hemsida, Google, Linkedin, Facebook och Instagram. Den printade media andelen är idag mycket liten. Nyligen har de tagit fram en helt ny nätstrategi för sitt företag och brandingen håller på att förnyas och byggas upp på nytt på alla

Idag sker marknadsföringen till 99% via nätet.

olika plan. Som bäst filmar man en brandvideo för företaget. Samtidigt håller man noggrann koll på statistik och resultat för marknadsföringen via Google Adwords och Google Analytics och justerar sig direkt enligt behov. Även den interna kommunikationen har förnyats. Whatsapp är dagens e-post inom företaget. Man har startat olika diskussionsgrupper och de anställda har också fritt fått göra egna grupper enligt sina projekt. En grupp är avsatt för samtliga inom bolaget, så att informationen snabbt sprids till alla. Ledningsgruppen har även de en skild chatt. Den äldre generationen har tagit emot detta system på ett positivt sätt efter en liten inkörnings och inskolningsperiod. – Idag lägger arbetarna spontant upp bilder på chatten för att visa vad de byggt och kanske vad de är stolta över. Då kan man som chef direkt ge feedback/ beröm/ tummen upp för deras arbete och på så vis sporra dem vidare i sitt jobb.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia

Nya förmåner till dig! Som medlem i Företagarna i Finland får du nu • en glasförsäkring avgiftsfritt till omfattande Fenniakasko • en hemförsäkring med franchise. Erbjudandet gäller nya försäkringar fram till den 31 december 2016. Fennia är redan för fjärde året i rad det försäkringsbolag som företagskunder mest rekommenderar (EPSI Rating 2015). Vår partner för arbetspensionsförsäkringar är Elo, Finlands populäraste arbetspensionsförsäkrare. Pröva du också vår service och kontakta oss. Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

LA N

1996 ENE

R FÖ

Anställning och familjeledighet

2016 NS

Ändringar i beskattningen 2017

LSAMM I TIL A G R

ET IN AGA F I RNA

Ändringar i skattedeklarationer och sökande av ändring från början av året

2016

Den juridiska rådgivaren svarar: Redovisning av medlemsavgifter till fackförbunden Plock ur budgeten för 2017

Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut

Innehåll 4 Infodisken

FÖRETAGARINFO 5/2016

Ansökningstiden för innovationssedlar startar den 3 oktober Företagsbeskattningen ses över Arbetarskyddsmyndighetens rådgivning har redan tagit emot över 15 000 samtal Kolumn: Risker med centraliserade upphandlingar Företagarens ABC! 6 Market opportunities samlar marknadsmöjligheter från hela världen 7 Den juridiska rådgivaren svarar: anställning och familjeledighet

Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

8 Den juridiska rådgivaren svarar: medlemsavgifter till fackförbund 10 Ändringar i skattedeklarationer och sökande av ändring från början av året 12 Elektroniska årsanmälningar redan med fem anställda 14 Regeringen enades om budgeten för 2017 18 AKA – opartisk och sakkunnig hjälp med värdering av fastigheter

Artikelförfattare i detta nummer • Julia Ahlfors, juridisk rådgivare • Arttu Joensuu, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Laura Kurki, skatteexpert • Raisa Harju, Centralhandelskammaren

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

t å näte p o f n ari

o arinf g a t e fi/for dlemsnummer! . t a j a itt t me retag

Läs Fö

Logga

it med d

2 . . . . . . . . . . . 23.3. 3 . . . . . . . . . . . 25.5. 4 . . . . . . . . . . . 24.8. 5 . . . . . . . . . . .19.10. 6 . . . . . . . . . . .14.12

Företagarinfo 5/2016

N F O D

S K E N

Företagsbeskattningen ses över Ansökningstiden för innovationssedlar startar den 3 oktober Som en del av det företagarpaket som regeringen offentliggjorde i våras genomför Tekes ett försök med en innovationssedel värd 5 000 euro + moms. Kunder kan ansöka om innovationssedeln från och med den 3 oktober. Särskild målgrupp för sedeln är små och medelstora företag som använder innovationstjänster för första gången. Innovationssedeln kan användas för att köpa experttjänster som hänför sig till innovationsverksamhet. Tjänsteleverantörer kan exempelvis vara företag som tillhandahåller innovationstjänster, universitet, yrkeshögskolor och forskningsorganisationer. Med hjälp av sedeln kan företag utnyttja extern kompetens och expertis i anknytning till en idé eller ett problem och göra snabba test, provexemplar och prototyper eller få feedback av kunderna på exempelvis användarerfarenheter. Ett företag kan även testa efterfrågan på ett produkteller tjänstekoncept och dess lämplighet för den kundkrets som man vill nå ut till samt utveckla sin produktstrategi. Innovationssedeln är finansiering på de minimis-villkor, och därmed kan den inte beviljas företag som verkar inom branscherna primärproduktion, fiske eller vattenbruk. Ytterligare information (på finska): www.tekes.fi/rahoitus/pk-yritys/innovaatioseteli

”Det arbete som utförs av författare ger förstås läsarna upplevelser, men även arbete till ett stort antal företag och företagare: den kreativa processen sysselsätter förlag, tryckerier, distributörer, översättare och bokhandel. Ibland kan en bok även leda till arbete för professionella inom till exempel tv- och filmproduktion.” Saara-Sofia Sirén, riksdagsledamot för Samlingspartiet med företagarbakgrund

Finansministeriet har tillsatt en expertarbetsgrupp för företagsbeskattningen som ska se över nivån på och modellen för företagsbeskattningen ur ett konkurrenskrafts-, tillväxt- och produktivitetsperspektiv. Arbetsgruppens mandattid går ut den 31 januari 2017. Regeringen ser över företagsbeskattningen i samband med sin så kallade halvtidsöverläggning våren 2017. Arbetsgruppen lägger även fram ett sakkunnigutlåtande om införandet av en reservering i företagsbeskattningen i syfte att främja investeringar. Dessutom behandlar arbetsgruppen de separata utredningar om dividendbeskattningen som nämns i regeringsprogrammet och som gäller dividendbeskattningen för bolag som introduceras på marknadsplatsen First North och skattefrihet för små utdelningar. Arbetsgruppen ser även över beskattningen av investeringar i företags materiella och immateriella kapital samt beskattningen av kompetens. Om de frågor som behandlas visar sig ha en koppling till dividendbeskattningen eller övrig personbeskattning inkluderas även översynen av dessa skatteformer i arbetsgruppens uppdrag.

Arbetarskyddsmyndighetens rådgivning har redan tagit emot över 15 000 samtal Fram till slutet av augusti hade arbetarskyddsmyndighetens nationella telefonrådgivning redan tagit emot över 15 000 samtal. De regionala arbetarskyddsmyndigheterna startade den nationella telefonrådgivningen i februari. Tjänsten ger anvisningar och råd i frågor som rör anställningsvillkor, säkerhet i arbetet och trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen. Via rådgivningen kan man även begära tillsyn. Merparten av dem som ringde rådgivningen var anställda, men det har även kommit många samtal av arbetsgivare. I anställningsfrågor betonas arbetarskyddsmyndighetens vägledande roll. Till exempel bedömning av om ett anställningsförhållande har avslutats på ett lagligt sätt eller avgöranden i samband med tvister om lönefordringar är privaträttsliga tvister som arbetarskyddsmyndigheten inte kan ingripa i. I merparten av fallen har sakkunniga inspektörer instruerat kunderna i hur deras ärenden borde hanteras på arbetsplatsen. Vid behov har samtalen även lett till att myndigheten har vidtagit tillsynsåtgärder. Ytterligare information (på finska): Arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning, tfn 0295 016 620, vardagar klockan 8–16.15. www.tyosuojelu.fi/web/sv/om-oss/ arendenhantering/telefonradgivning

Läs flera bloggar på adressen yrittajat.fi

Företagarinfo 5/2016

K O L U M N Risker med centraliserade upphandlingar Vård- och landskapsreformen är en gigantisk reform ur det snart 100-åriga Finlands perspektiv. Den innebär en möjlighet för så gott som alla företagare, i synnerhet om valfriheten genomförs i enlighet med riktlinjerna. Företagarna i Finland har redan länge drivit frågan om att skilja åt anordnare och producent och införa äkta valfrihet för finländarna. Reformen innehåller dock många beståndsdelar som inte har uppmärksammats i lika stor utsträckning. En är inrättandet av fyra servicecentrum. Bland dessa skulle i synnerhet inrättandet av en nationell inköpscentral för olika stödtjänster leda till att den absoluta storleken på upphandlingarna ökar. Det föreskrivs inte direkt om obligatorisk centralisering av upphandlingar till en natioEnligt landskapslagen nell aktör i någon paragraf i landskapslagen, ska det inrättas men jag ser ändå stora risker. Att koncenfyra nationella trera upphandlingarna direkt från kommuservicecenter: nal nivå och förbi landskapsnivå kan medföra en verkligt oförutsedd utveckling. Det • ett servicecenter för gehandlar om en jättefråga i en jättereform. mensamma upphandlingar Allt större upphandlingsenheter har re• ett servicecenter för lokaldan lett till stora upphandlingar. Enbart sooch fastighetsförvaltning cial- och hälsovårdsreformens överföring • ett servicecenter för ekonoav ansvaret för ordnandet från kommumioch personalförvaltning nerna till landskapen torde öka storleken på upphandlingarna. • ett servicecenter för informations- och kommunikationstekniska tjänster. Ja till ökad kompetens,

nej till centralisering

Det behövs mer upphandlingskompetens, men absolut inte centralisering. Reformen gör att det blir det lättare att skaffa upphandlingskompetens, och vi får fler upphandlingsexperter. Centraliseringsanhängarna tycker säkert att världen ser ganska splittrad ut och att nyttan med stora volymer är intressant. Man är dock tvungen att ta med marknadens funktion, den regionala livskraften, självstyret och företagsklimatet för små och medelstora företag i sina överväganden. Upphandlingsfunktionen är en viktig del av det kommunala självstyret och den kommunala självbestämmanderätten – även i de framtida landskapen. Det lönar sig inte att lägga ut upphandlingen på ansiktslösa storaktörer i Helsingfors. Reformen borde snarare styra landskapen till att inse betydelsen av sitt eget beslutsfattande i upphandlingsärenden och att själva vilja planera och genomföra projekt för att livskraftiga företag ska kunna verka i regionen. Med dessa företagares och arbetstagares skatter kan man producera nödvändiga tjänster. Jag tycker att nationella gemensamma upphandlingar ska kunna genomföras endast om det inte finns några regionala aktörer. Annars urholkas även landskapens självstyrelse ytterligare.

Inrättandet av en nationell inköpscentral skulle leda till större upphandlingar.

A B C !

Företagarens ABC! Se Företagarna i Finlands hemsida för uppdaterade anvisningar om vägreklam.

www.yrittajat.fi/ sv/foretagens-abc/ företagarens-abc316135

Anssi Kujala

Vice verkställande direktör

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 5/2016

PIXHILL

Market opportunities samlar marknadsmöjligheter från hela världen I tjänsten Market opportunities har Team Finland samlat marknadsidéer för tillväxtinriktade små och medelstora företag med siktet inställt på den internationella marknaden. Tjänsten erbjuder marknadsspecifik information som är av betydelse för finländska små och medelstora företags affärsverksamhet och rör såväl konkreta efterfrågebehov som marknadernas förändringsfenomen på längre sikt. Innehållet i tjänsten produceras och förädlas i huvudsak i samarbete mellan Finpro, Tekes och utrikesministeriet. Informationen var tidigare spridd, men finns nu samlad på en enda adress. Tjänsten är kostnadsfri. Betydelsen av och relevansen hos det innehåll som har samlats i e-tjänsten bygger på Team Finland-organisationernas internationella nätverk och deras marknadskännedom, på expert- och kundintervjuer samt på expertutredningar.

Mer än tusen företag har utnyttjat marknadsidéer Under första halvan av 2016 har när-

mare 200 säljleads och affärsmöjligheter producerats i Market opportunitiestjänsten. Mer än 800 företag har dragit nytta av dem och till exempel lämnat ett säljanbud till en kund på målmarknaden eller träffat internationella kunder på ett matchmaking-evenemang. Future Watch-utredningarna, som pejlar framtida tillväxtmarknader, har lästs tusentals gånger, och hundratals företag har deltagit i evenemangen varje år. Dessutom har ett hundratal beskickningsrapporter och 36 landspecifika artiklar publicerats i tjänsten under det gångna året. Förutom Team Finland-organisationerna har även finländska före-

Företagarinfo 5/2016

tag deltagit i utvecklingen av Market opportunities-tjänsten.

Ytterligare information (på finska): www.marketopportunities.fi team.finland.fi

Företagarna i Finland, Julia Ahlfors, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, julia.ahlfors@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Vi har en anställd som har varit moderskaps-, föräldra- och vårdledig i fyra år. Nu har hon meddelat att hon vill återgå till sitt arbete. Under arbetstagarens frånvaro har vi utvidgat vår verksamhet och ändrat vårt verksamhetskoncept. Vilken skyldighet har vi att erbjuda henne arbete om vi i princip inte kan erbjuda henne det arbete som hon utförde tidigare?

SVAR En arbetstagare har i princip rätt att återgå till sitt tidigare arbete efter en familjeledighet. Anställningsvillkoren ska vara oförändrade med undantag av generella ändringar i anställningsförhållandena såsom löneförhöjningar i enlighet med kollektivavtalen.

ler vårdledighet så att den upphör under familjeledigheten endast om arbetsgivarens verksamhet upphör helt. En uppsägning som beror på person är normalt möjlig även under en familjeledighet.

En arbetstagare har rätt att återgå till sitt tidigare arbete efter en familjeledighet.

Organisering av arbetsuppgifter möjligt Arbetsgivaren har dock rätt att omorganisera uppgifterna även under familjeledigheter om omorganiseringarna är verkliga och syftet med dem inte är att kringgå arbetstagarens rätt att återgå till arbetet. Om det inte är möjligt att återgå till ett tidigare arbete ska arbetstagaren erbjudas arbete som motsvarar det tidigare arbetet i enlighet med arbetsavtalet. Om det inte finns något sådant arbete ska arbetstagaren erbjudas annat arbete i enlighet med arbetsavtalet.

Uppsägning av arbetstagare En arbetstagare kan sägas upp om arbetsgivaren inte kan erbjuda sådant annat arbete som arbetstagaren skulle kunna utföra på basis av sin arbetserfarenhet och utbildning. I en sådan situation kan arbetsgivaren säga upp arbetsavtalet så att uppsägningstiden börjar löpa från att arbetstagarens familjeledighet upphör. Arbetsgivaren får på ekonomiska och produktionsmässiga grunder säga upp anställningen för en arbetstagare som är på moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- el-

Rätt till familjeledighet Arbetstagaren har rätt till ledighet från sitt arbete under den tid då hon eller han får moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskapseller föräldrapenning. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet ska meddelas senast två månader innan ledigheten börjar. Om ledigheten är högst tolv vardagar är anmälningstiden en månad. En meddelad familjeledighet kan avbrytas eller tidpunkten för den ändras genom att man meddelar arbetsgivaren om detta senast en månad före ändringen om det finns välgrundade skäl till ändringen, till exempel att barnets vårdarrangemang förändras märkbart. En arbetstagare får tidigarelägga tidpunkten för en moderskapsledighet eller en faderskapsledighet om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Även om den som är familjeledig har rätt till olika ersättningar från FPA, har inte arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen någon lönebetalningsskyldighet under familjeledigheter. I kollektivavtalen kan det dock ha avtalats om lönebetalning till exempel under moderskapsledigheter. Under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskapseller föräldraledighet intjänas semester under högst 156 vardagar, det vill säga cirka sex månader. Under vårdledighet intjänas ingen semester. Om arbetsgivaren betalar lön, semesterlön eller semesterersättning under en familjeledighet kan arbetsgivaren ansöka om ersättning för dessa från FPA.

Företagarinfo 5/2016

Företagarna i Finland, Arttu Joensuu, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221,arttu.joensuu@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Vi följer ett allmänt bindande kollektivavtal. Måste vi dra av fackförbundens medlemsavgifter från arbetstagarnas löner och redovisa dem till fackförbunden?

SVAR Att ett kollektivavtal är allmänt bindande betyder att arbetsgivaren ska iaktta åtminstone bestämmelserna i ett riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen i fråga om de anställningsvillkor och arbetsförhållanden som gäller för det arbete som arbetstagaren utför eller ett därmed närmast jämförbart arbete. Arbetsgivaren måste iaktta bestämmelserna i ett allmänt bindande kollektivavtal oberoende av om arbetsgivaren hör till den arbetsgivarorganisation som har undertecknat kollektivavtalet eller inte. Därmed måste även icke-organiserade arbetsgivare iaktta de bestämmelser som har avtalats i ett allmänt bindande kollektivavtal som är representativt för branschen i fråga.

Skyldigheter på basis av ett allmänt bindande kollektivavtal På basis av ett allmänt bindande kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att

iaktta kollektivavtalets bestämmelser om de anställningsvillkor och de arbetsförhållanden som gäller för det arbete som arbetstagaren utför eller ett därmed jämförbart arbete. Med dessa bestämmelser avses villkoren i arbetsavtalen (lön, arbetstid, semester osv.) samt bestämmelserna om arbetsplatsens arbetsmiljö, till exempel tvätt- och omklädningsrum. Däremot är en arbetsgivare som följer ett allmänt bindande kollektivavtal inte skyldig att iaktta bestämmelserna om genomförande av kollektivavtalet. Dessa bestämmelser anses tillgodose intressena hos de förbund som har ingått kollektivavtalet.

Redovisning av avgifterna I kollektivavtalen kan det ha avtalats att arbetsgivaren ska dra av medlemsavgifterna till fackförbunden från arbetstagarnas löner och sedan redovisa dem till fackförbunden.

En arbetsgivare som följer ett allmänt bindande kollektivavtal behöver inte redovisa medlemsavgifterna till ett fackförbund. 8

Företagarinfo 5/2016

I till exempel Handelns kollektivavtal står det att ”På arbetstagarens begäran inkasserar arbetsgivaren medlemsavgiften till Servicefacket PAM rf och redovisar den till förbundets bankkonto. Vid inkasseringen tillämpas det gällande centralorganisationsavtalet.” Systemet med att dra av och redovisa fackförbundens medlemsavgifter grundar sig ursprungligen på ett avtal som undertecknades av centralorganisationerna den 13 januari 1969. Redovisning av medlemsavgifterna till ett fackförbund kan inte anses vara en sådan bestämmelse i kollektivavtalet som rör de anställningsvillkor och den arbetsmiljö som gäller för det arbete som utförs av arbetstagaren. Redovisningsskyldigheten kan snarare jämställas med en bestämmelse om genomförande av kollektivavtalet. Det är nämligen i fackförbundets intresse att det finns en sådan bestämmelse. En arbetsgivare som följer ett allmänt bindande kollektivavtal behöver inte redovisa medlemsavgifterna till ett fackförbund. Däremot förpliktar bestämmelsen en organiserad arbetsgivare som hör till en arbetsgivarorganisation på basis av ett normalt bindande kollektivavtal. Om arbetsgivaren och arbetstagaren ömsesidigt har kommit överens om att medlemsavgifterna ska redovisas, till exempel i arbetsavtalet, ska arbetsgivaren redovisa avgifterna i enlighet med avtalet.

Ytterligare information (på finska): Företagarna i Finlands rådgivningsservice, tfn 09 229 221, vardagar kl. 9–16

Jag ska bli verkställande direktör. Företagsbörsen för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett.

Varför köper du inte ett redan existerande företag eller säljer ditt eget? Som köpare får du en färdig kundkrets, varumärkeskännedom och ett verksamhetskoncept. Som säljare hittar du köpare och förmedlare via en gemensam tjänst. Handelsplatsen på nätet för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. www.yritysporssi.fi

Ändringar i skattedeklarationer och sökande av ändring från början av året Ändringarna i beskattningsförfarandet gäller i synnerhet skatter på eget initiativ, det vill säga mervärdesskatt och arbetsgivarprestationer. Ändringarna gäller alla som deklarerar skatter på eget initiativ samt dem som lämnar arbetsgivarens årsanmälningar. Genom reformen blir regelverket enklare och mer flexibelt, vilket gör beskattningen mer förutsägbar och minskar företagens administrativa börda. Möjligheten till rättelse av små fel utan påföljder samt det utvidgade tillämpningsområdet för förlängda skatteperioder är exempel på ändringar som gör det lättare för företagen. I och med reformen faller även begreppet periodskattedeklaration bort. Framöver lämnas en skattedeklaration för skatteperioden i stället för en periodskattedeklaration, till exempel en skattedeklaration för mervärdesskatten.

Den elektroniska deklarationsskyldigheten utvidgas Deklarationer som lämnas på pappersblankett godkänns framöver endast av särskilda skäl, när det rimligen inte kan krävas att skattedeklarationen lämnas i elektronisk form. Ett exempel på en sådan situation är när en fysisk person eller en tillfällig arbetsgivare inte har någon faktisk möjlighet att lämna skattedeklarationen på elektronisk väg. Om företaget ännu inte har någon Katso-kod är det bra att skaffa sig en sådan nu, eller så kan man ge sin bokförare fullmakt att lämna företagets deklarationer på elektronisk väg. Personkunder kan identifiera sig med sina nätbankskoder. Förfallodagen för deklarationer i pappersform kommer framöver

att vara den samma som för elektroniska deklarationer (den tolfte dagen).

Ändring i rättelser av deklarationer Rättelser av skattedeklarationer och årsanmälningar av skatter på eget initiativ ska från den 1 januari 2017 göras med en ny deklaration som ersätter de tidigare uppgifterna i stället för att man lämnar en tilläggsdeklaration enligt nuvarande modell. I den ersättande deklarationen ska även orsaken till felet anges. Den nya lagen innehåller ett nytt rättelseförfarande vid fel av ringa ekonomisk betydelse. Rättelsen av ett sådant fel behöver inte hänföras till den skatteperiod som felet gäller, utan felet kan flexibelt rättas till genom att det skattebelopp eller andra uppgifter som deklareras för de följande skatteperioderna ändras i motsvarande mån. Felet ska dock rättas utan ogrundat dröjsmål. Skatteförvaltningen preciserar gränserna för fel av ringa ekonomisk betydelse innan reformen träder i kraft.

Förseningsavgiften beräknas på ett nytt sätt Uppgifterna för skatteperioden kan rättas under 45 dagar utan förseningspåföljder. I dag beräknas förseningsavgiften enligt en årlig räntesats på 15 procent på beloppet av den skatt som ska

Företagarinfo 5/2016

betalas och som deklareras för sent. I reformen av påföljdssystemet skiljer man på förseningsavgift för skatteperiodens första skattedeklaration och förseningsavgift för rättelsedeklarationen. För skatteperiodens första skattedeklaration beräknas en förseningsavgift på 3 euro/dag för de första 45 dagarna, dock högst 135 euro. Om deklarationen är mer än 45 dagar försenad höjs förseningsavgiften med 2 procent av det skattebelopp som ska betalas och som har deklarerats för sent. Skattebeloppet för skatteperioden kan rättas under 45 dagar utan förseningspåföljder. För en rättelsedeklaration som lämnas efter 45 dagar debiteras en förseningsavgift på 2 procent av det skattebelopp som ska betalas och som har deklarerats för sent. Förseningsavgiften är högst 15 000 euro per skatteperiod och skatteslag. Det nya rättelseförfarandet gör det möjligt att rätta små fel under hela rättelsetiden utan förseningsavgift.

Skatteförhöjningarna förenhetligas Skatteförhöjningarna för skatter på eget initiativ förenhetligas och minskas avsevärt jämfört med i dag. Enligt nuvarande modell ska en skatteförhöjning påföras om en skattskyldig inte har lämnat någon skattedeklaration eller om den skattedeklaration eller en annan uppgift som den skattskyldige har lämnat

Skatteförvaltningen informerar Med start i november anordnar Skatteförvaltningen kostnadsfria seminarier på nätet och kundevenemang som behandlar den reform som träder i kraft vid årsskiftet. Skatteförvaltningen har även öppnat en egen webbplats om reformen. På Skatteförvaltningens sida Ändringar i beskattningen 2017 finns ett heltäckande informationspaket om reformen. Under september publiceras även närmare uppgifter på sidan om de kostnadsfria kundevenemang som anordnas i slutet av året.

är bristfällig eller felaktig. Storleken på skatteförhöjningen bestäms schematiskt. Dess grundnivå är 10 procent av den skatt som har påförts till den skattskyldiges nackdel. En skatteförhöjning behöver inte påföras om försummelsen är ringa eller om det finns en giltig orsak till försummelsen.

Tillämpningsområdet för förlängda skatteperioder utvidgas Gränserna för valfria skatteperioder höjs, och det blir mer flexibelt att ändra skatteperiod. Som utgångspunkt är skatteperioden även framöver en kalendermånad. Man kan övergå till en valfri förlängd skatteperiod genom att särskilt ansöka om detta. I och med den nya lagen ersätts begreppen deklarationsperiod och period med termen skatteperiod. Tillämpningsområdet för kvartalsförfarandet utvidgas genom att den öv-

re gränsen höjs från 50 000 euro till 100 000 euro. Den övre gräns som ger rätt till til�lämpning av kalenderårsförfarande i mervärdesbeskattningen höjs från 25 000 euro till 30 000 euro. Förfarandet vid ändring av skatteperiod görs mer flexibelt så att man kan övergå till en kortare skatteperiod snabbare än i dag och så att den valda skatteperioden är bindande endast ett år i stället för nuvarande tre år. Framöver är inte heller skatteperioderna för mervärdesskatt och arbetsgivarprestationer längre knutna till varandra, utan de kan vara olika långa.

Sökandet av ändring förenhetligas Förfarandet vid sökande av ändring och rättelseförfarandet skiljer sig i dag från varandra för olika skatteslag. Framöver ska ändring först sökas i skatterättelsenämnden för samtliga skatteslag.

Företagarinfo 5/2016

Små fel kan rättas under 45 dagar utan förseningspåföljder.

Tidsfristen för begäran om omprövning är tre år, vilket innebär att tiden för sökande av ändring förkortas från nuvarande fem år inom till exempel inkomstbeskattningen, arvs- och gåvobeskattningen samt inom fastighetsbeskattningen. Tiden för sökande av ändring inom mervärdesbeskattningen förblir oförändrad. Den skattskyldige har rätt att överklaga ett omprövningsbeslut genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär ska anföras inom 60 dagar efter att den skattskyldige har tagit del av beslutet. Enligt den nya lagen kan Skatteförvaltningen rätta ett fel som den upptäcker till den skattskyldiges fördel eller nackdel oavsett felets art och vad felet beror på. I vissa fall kan möjligheten till rättelse dock begränsas. Tidsfristen för rättelse av beskattningen på myndighetens initiativ är i regel tre år. Ändring i ett beskattningsbeslut som gäller den ordinarie beskattningen för skatteåret 2016 ska sökas i enlighet med de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

Ytterligare information: Startsida > Skatteförvaltningen > Ändringar 2017

WWW Elektroniska årsanmälningar redan med fem anställda Möjligheten att lämna årsanmälningar i pappersform begränsas. Från och med betalningsåret 2016 ska arbetsgivarens eller en annan betalares årsanmälningar lämnas elektroniskt om antalet inkomsttagare är fem eller fler. Gränsen för när det är obligatoriskt att lämna anmälan i elektronisk form sänks alltså från 15 till fem anställda. Från och med betalningsåret 2016 ska även inkomsttagarens uppgifter för

hela kalenderåret lämnas med en enda årsanmälan. I det nya anmälningsförfarandet ersätter en ny specifikation alltid en tidigare lämnad specifikation. Specifikationen ska alltså innehålla alla uppgifter om inkomsttagaren, det vill säga även de uppgifter som var korrekta i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan lämnas endast för de inkomsttagare vars ursprungliga uppgifter har varit bristfälli-

Följande årsanmälningar korrigeras på ett nytt sätt:

ga eller felaktiga. Någon separat raderingsblankett behövs inte längre. Det nya sättet att korrigera årsanmälningar gäller enbart en del av årsanmälningarna för betalningsåret 2016. Övriga årsanmälningar korrigeras på samma sätt som tidigare.

Ytterligare information: www.skatt.fi

• Arbetsgivarens eller betalarens årsanmälan

Ändringen av anmälningar i elektronisk form gäller följande årsanmälningar:

• Årsanmälan om prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga

• Arbetsgivarens eller betalarens årsanmälan

• Årsanmälan om pensioner och förmåner • Årsanmälan om dividender

• Årsanmälan om prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga

• Årsanmälan om överskott från andelslag

• Årsanmälan om pensioner och förmåner

• Årsanmälan om räntor och eftermarknadsgottgörelser enligt ISkL

• Årsanmälan om dividender

• Årsanmälan om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst

• Årsanmälan om räntor och eftermarknadsgottgörelser enligt ISkL

• Virkesköparens årsanmälan

• Årsanmälan om överskott från andelslag

Från och med betalningsåret 2016 ska arbetsgivarens årsanmälningar lämnas elektroniskt om antalet inkomsttagare är fem eller fler. 12

Företagarinfo 5/2016

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.

Regeringen enades om budgeten för 2017 Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2017. I enlighet med regeringens löfte görs lättnader i beskattningen av arbete till stöd för konkurrenskraftsavtalet. Regeringen fattade även beslut om ett skattepaket som ska främja tillväxt och företagande. Finansministeriet har tillsatt en expertarbetsgrupp för företagsbeskattningen som ska se över nivån på och modellen för företagsbeskattningen ur ett konkurrenskrafts-, tillväxt- och produktivitetsperspektiv.

PIXHILL

Beskattningen av förvärvsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras med 515 miljoner euro. I skattegrunderna görs även en justering som motsvarar höjningen av konsumentprisindex på totalt 178 miljoner euro. Skattelättnaden fördelar sig jämnt över alla inkomstnivåer så att beskattningen av löneinkomster i snitt minskar med cirka 0,6 procentenheter. Skattelättnaderna grundar sig på att konkurrenskraftsavtalet omfattar 90 procent av löntagarna. Möjligheten att dra av bolåneräntor begränsas ytterligare enligt vad man enades om redan tidigare. Nästa år är ränteutgifternas avdragsgilla andel 45 procent, år 2018 är den 35 procent och 2019 är den 25 procent.

Företagaravdraget Det nya företagaravdraget stärker incitamenten för företagsverksamhet. Storleken på avdraget är fem procent av resultatet av näringsverksamhet, jordbruk och renhushållning. I beskattningen av skogsbruk beaktas ett lika stort avdrag.

Mervärdesbeskattning enligt kontantprincipen

Generationsväxlingar underlättas

Likviditeten för små företag förbättras genom möjligheten att redovisa mervärdesskatt enligt kontantprincipen. Dessutom höjs de omsättningsgränser som berättigar till längre redovisningsperioder för mervärdesskatten.

Generationsväxlingarna inom företag och jordbruk underlättas genom lättnader i arvs- och gåvobeskattningen. Skattesatserna sänks i skatteklasserna för gåvo- och arvsskatteskalorna med undantag av det första steget i skatteklass I för gåvoskatten. Skattebasen breddas genom att den partiella arvsskattefriheten slopas för försäkringsersättningar som betalas med anledning av dödsfall. Makeavdraget höjs samtidigt från 60 000 euro till 90 000 euro och minderårighetsavdraget från 40 000 euro till 60 000 euro.

Hushållsavdraget Hushållsavdraget höjs från 45 procent till 50 procent av arbetsersättningens andel. Höjningen av avdraget främjar utbudet av och efterfrågan på hushållstjänster.

Skogsgåvoavdraget Genom det nya skogsgåvoavdraget vill man öka användningen av trä och skapa större gårdar. Avdragets maximibelopp är 195 000 euro. Avdraget på skogsbrukets kapitalinkomster ska kunna uppgå till högst 50 procent. Det belopp som inte har dragits av ska kunna dras av längre fram. Avdraget ska användas senast under det femtonde skatteåret efter gåvoåret.

Företagarinfo 5/2016

Beredning av slopad indelning i förvärvskällor

Punktskatten på sötsaker och tobak

I budgetförhandlingarna fattades ett beslut om att starta ett lagberedningsprojekt på hösten för att slopa indelningen i förvärvskällor för aktiebolag, så att bestämmelserna träder i kraft 2018. Till stöd för beredningen tillsätts en särskild expertgrupp. Enligt regeringsprogrammet var avsikten tidigare att ändra rätten till avdrag av förluster så att förlusterna av en förvärvskälla i ett aktiebolag dras av från resultaten av övriga förvärvskällor. Det har med andra ord skett en förändring i regeringsprogrammets mål.

Tobaksskatten höjs stegvis under åren 2016–2019. År 2017 höjs tobaksskatten i två steg, i början av året och i början av juli. I och med den nya tobakslagen kommer dessutom e-cigaretter att introduceras på marknaden samtidigt som de börjar omfattas av beskattningen. Punktskatten på sötsaker och glass slopas, eftersom Europeiska kommissionen har misstänkt att skatten har samband med förbjudet statligt stöd till produkter som inte omfattas av skatten. Samtidigt görs ändringar i skattebasen för punktskatten på läskedrycker.

Fastighetsbeskattningen Fastighetsskatten höjs med ytterligare 50 miljoner euro utöver riktlinjerna i regeringsprogrammet. Cirka 9 miljoner euro riktas till fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark planlagd för bostäder. Den resterande delen uppnås genom en höjning av den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för byggnader som används för boende.

Elbeskattningen Gruvdriften börjar omfattas av den lägre elskattesatsen.

Företagarinfo 5/2016

Ny båtskatt och beskattningen av trafik Från den 1 maj 2017 införs en årlig skatt på registrerade båtar och lätta motorfordon. Skatten ökar statens skatteintäkter med cirka 50 miljoner euro. Det görs fortsatt gradvisa lättnader i bilbeskattningen. Bilskatten sänks varje år med totalt 182 miljoner euro under regeringsperioden. I skattelättnaderna tar man fasta på små utsläpp. Fordonsskatten höjs. Genom skattehöjningen höjs fordonsskatten för personbilar med cirka 36,50 euro per år. Skattehöjningen på trafikbränslen ökar skatteintäkterna med cirka 100 miljoner euro. Höjningen görs för att kompensera för den slopade skatten på sötsaker. Skatterna på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs, vilket ökar skatteintäkterna med 52 miljoner euro.

Centralhandelskammaren, Raisa Harju, jurist, tfn 09 4242 6214, raisa.harju@chamber.fi

AKA – opartisk och sakkunnig hjälp med värdering av fastigheter

Krävande auktoriseringsprov som mått på kompetens En auktoriserad fastighetsvärderare (AKA) är ett proffs i värderingsbranschen, ofta en egenföretagare. En auktoriserad fastighetsvärderare har till uppgift att göra en opartisk och motiverad värdering av en bostad eller en fastighet. AKA-värderarnas kompetens mäts genom ett auktoriseringsprov. För att få delta i provet krävs såväl erfarenhet av praktiskt värderingsarbete som en examen som på något sätt anknyter till värderingsbranschen. Provet mäter på ett mångsidigt och detaljerat sätt värderingskompetensen och kännedomen om såväl den lagstiftning som rör värderingsbranschen som den internationella värderingsstandarden och värderingssystemet. AKA-värderarna måste följa Centralhandelskammarens fastighetsvärderingsnämnds stadgar och de bestäm-

dering, men värderingsutlåtandet säger förmodligen mer även om objektet än en muntlig värdering.

När ska man anlita en auktoriserad värderare?

Ett övervakat system

Vanligtvis anlitar man en AKA-värderare när värderingen av en fastighet kräver särskild sakkunskap, till exempel i en krävande marknadssituation eller på grund av fastighetens särdrag. Likaså är det vanligt att man anlitar en AKA-värderare när det är viktigt för beställaren att värderaren är opartisk och kan motivera sin värdering i tillräcklig utsträckning. En värdering av företagsegendom som är tillräckligt transparent och noggrant gjord försvarar väl sin plats. När man till exempel förvärvar nya produktionslokaler är det extra viktigt att värderingen av den förvärvade fastighetsegendomen har gjorts på hållbara grunder och på ett förnuftigt sätt med tanke på den rådande marknadssituationen. En värderare som kan sin sak agerar utifrån fakta och baserar inte sin värdering på spekulationer. För att kunna ge ett adekvat värderingsutlåtande krävs mycket bakgrundsmaterial och stor sakkunskap. Slutresultatet av värderingen presenteras i ett värderingsutlåtande, av vilket även grunderna för värderingen framgår. För sitt arbete uppbär AKA-värderarna ett arvode som fastställs utifrån arbetsmängd, svårighetsgrad och kompetens hos den som utför uppgiften. Objektets värde inverkar inte på arvodets storlek. Ett skriftligt värderingsutlåtande kostar mer än en muntlig vär-

Auktoriseringen av AKA-värderare bygger på branschens självreglering. Systemet säkerställer ur värderingsbeställarens perspektiv att den auktoriserade fastighetsvärderaren har genomgått ett behörighetsprov som mäter kompetensen och förbundit sig att iaktta god fastighetsvärderingssed och följa fastighetsvärderingsnämndens stadgar och internationell värderingsstandard. Iakttagandet av dessa övervakas. Fastighetsvärderingsnämnden övervakar de auktoriserade fastighetsvärderarna på tre sätt. Genom årlig övervakning försöker man försäkra sig om värderarnas fortsatta kompetens. Kvalitetskontroll av värderingsutlåtandena genomförs genom egenkontroll. Dessutom kan besvär över det arbete som en auktoriserad fastighetsvärderare har utfört i denna egenskap anföras hos fastighetsvärderingsnämndens övervakningssektion inom den tid som föreskrivs. Besvärsrätt har de vars rätt fastighetsvärderingen direkt berör. Besväret kan leda till att övervakningssektionen ger värderaren en anmärkning eller en varning eller återkallar värderarens auktorisering för en viss tid eller slutgiltigt. Övervakningssektionens beslut kan överklagas hos fastighetsvärderingsnämnden.

En värderare som kan sin sak agerar utifrån fakta och baserar inte sin värdering på spekulationer. 18

Företagarinfo 5/2016

Ytterligare information (på finska): För information om fastighetsvärdering och kontaktuppgifter till AKA-värderarna, se Centralhandelskammarens hemsida, http://kauppakamari.fi/sv/ fastighetsvardering/

1996 E

melser som har getts av nämnden, god fastighetsvärderingssed och internationell värderingsstandard (IVS).

RGI T NE

TA FÖRE

Företagets förmögenhet innefattar ofta fastighetsegendom – produktionshallar, kontorsbyggnader, arrendemark eller till och med skogs- och åkermark. Ibland behövs en opartisk och sakkunnig syn när man ska värdera en fastighet. Behovet av en värdering kan till exempel uppstå när man skaffar nya kontorslokaler, gör företagsomstruktureringar eller behöver uppgifter till bokföringen. När bedömningen av värdet på fastigheter läggs ut till en utomstående är motiveringarna till värderingen av stor betydelse. Då är det bra att ha Centralhandelskammarens auktoriserade fastighetsvärderare (AKA) i åtanke.

GA RN A

www.yrittajat.fi

IN LA ND

1996 E

1996 E N

i arbetets tecken. FÖ I A RE TAGARN

ILLSAMMAN IT

1996 ENER G

FI NLA ND

1996 E

IN LA ND

96 ENERG 19 I

N AMMA A S NS I FINL TILL

RE TAG NA I F AR

FÖ

GA RN A

16 20

1996 E

TA NL GA RNA I FI

016 S2

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

E FÖR

TA FÖRE

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

NS 2016 MA

FÖ

RE F TAGARNA I I L T L I S G AM R NE

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

RGI TILLSAM E N

S 2016 AN

ILLSAMMAN IT

016 S2

1996 ENERG

Vi firar året 20 2 20 20 0 20

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi