Företagare i Finland 4/2019

LEDARE – Nytt år, nya möjligheter

4/19

I FINLAND

LAMIA OY ÅRETS UNGA FÖRETAGARE I HELSINGFORS

INNEHÅLL UNG FÖRETAGARE

4/19

LEDARE HIPPI HOVI 3

8

Människorna är Lamias viktigaste kapital

12

14 NYLANDS FÖRETAGARE

10 MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

16

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

AKTUELLT 22 Företagarna vill bromsa klimatförändringen

18

EGENTLIGA FINLNADS FÖRETAGARE

20

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

hippi.hovi@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 551 3995

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2930 st.

Hippi Hovi Kust-Österbottens Företagare hippi.hovi@yrittajat.fi, tel. 050 551 3995

OMBRYTNING

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

Ensamföretagare Turism Hälsa & Välmående Ung Företagare

ensamföretagare

32 Lyckat ägarskifte hos Kvarkens VVS

ISSN

FÖRETAGARNA I FINLAND TEMAN 2020

24 Nytt innovationscenter i Nykarleby 26 Årets företagare belönades i Lahtis 28 Entreprenörstävlingen Get The Deal 30 Linda och Jaakko är årets

UTKOMMER MATERIAL

18.3. 21.2.

3.6. 8.5.

30.9.

28.8.

9.12.

13.11

UTGIVARE

Företagarna i Finland

2

Företagare i Finland 4/19

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy

LEDARE

Nytt år, nya möjligheter

N

u när året närmar sig sitt slut är det dags att göra en liten tillbakablick på året som gått. 2019 har verkligen varit ett spännande år för den svenskspråkiga verksamheten inom Företagarna i Finland.

De svenskspråkiga före-tagarnas andel i Företagarna i Finland växer I Österbotten har året präglats av Österbottens Företagarförenings beslut att lägga ner intressebevakningen och fortsätta verksamheten som understödsförening. Föreningens samtliga medlemmar erbjöds under sommaren och hösten möjlighet att ansluta sig till Kust-Österbottens, Mellersta-Österbottens eller Södra Österbottens Företagares lokalföreningar. Över sjuttio procent av Österbottens Företagarförenings aktiva medlemmar anslöt sig, ett bevis på att majoriteten av medlemmarna vill ha en stark gemensam organisation. Även Mikael Pentikäinen, verkställande direktör för Företagarna i Finland, är nöjd över att österbottningarna valde att skaka hand och glömma det groll som varit.

– Det är ett bra och historiskt beslut. De svenskspråkiga företagarnas andel i Företagarna i Finland växer. Det

betyder starkare intressebevakning och större inflytande, lovar Pentikäinen.

Företagarna på Åland intresserade av ökat samarbete I september besökte en liten delegation från Företagarna i Finland Åland.

Företagarna på Åland var väl medvetna om vad som hänt på företagarfältet i Österbotten. Med ordförande Mats Adamczak, viceordförande Dick Jansson och ombudsman Jonny Mattsson i spetsen framförde man en önskan om ett ökat samarbete med de svenskspråkiga företagarföreningarna på fastlandet. Diskussionerna var enligt Thomas Palmgren, chef för internationella ärenden inom Företagarna i Finland, mycket givande. I skrivande stund är det oklart under vilka former samarbetet inleds, men förhoppningarna på båda sidorna Skärgårdshavet är stora.

Nya krafter på förtroendeposterna I november meddelade fyra trotjänare, Jan-Erik Chydenius, Birgitta Kaipio, Michael Lindholm och Birgitta Palmqvist, att de inte ställer upp för en ny tvåårsperiod i styrgruppen för det svenskspråkiga nätverket inom Företagarna i Finland. Alla fyra vill under

kommande år ge mera tid åt sina egna företag. I skrivande stund är ansökan till Företagarna i Finlands utskott och nätverk öppen och vi återkommer till den nya styrgruppens sammansättning i nästa nummer.

Redan tidigare meddelade JanErik Chydenius att han även lämnar sin styrelsepost i Företagarna i Finland.

Heidi Kivilompolo från Karleby ersätter honom i styrelsen nästa år. Janine Henriksson-Wiberg från Lovisa blir suppleant.

Nya krafter tar alltså vid då det gäller de svenskspråkiga förtroendeposterna inom Företagarna i Finland. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla avgående förtroendevalda för ett utmärkt samarbete under de senaste åren.

Ladda batterierna under julhelgen Det snart jul och för en del småföretagare utgör dagarna inför årets stora högtid en högsäsong med hårt arbete.

För andra bjuder den på en efterlängtad vilostund eller en möjlighet göra undan saker som blivit ogjorda under året. Senast på julafton stundar dock en välförtjänt ledighet även för de flesta företagare. Tid att umgås med familj och vänner samt att ladda batterierna inför ett nytt spännande år.

Från oss alla i redaktionen till er alla –­en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Företagare i Finland 4/19

3

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Företagare, så här ändras beskattningen år 2020 Till följd av statens budgetproposition för året 2020 och tidigare fattade beslut kan man vänta förändringar i beskattningen nästa år. Här räknar vi upp de ändringar som berör företagarna mest.

TEXT FÖRETAGARE I FINLAND BILD ISTOCK

Personbeskattning I enlighet med regeringsprogrammet ska i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster göras en indexjustering på alla inkomstnivåer så att beskattningen inte skärps på grund av den allmänna inkomstutvecklingen.

Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter.

Beskattningen av förvärvsinkomsterna lindras med 200 miljoner euro. Lindringen riktas mot små- och medelinkomsttagare.

Solidaritetsskattens giltighetstid fortsätter till slutet av regeringsperioden. Dessutom görs en indexjustering som

4

motsvarar inkomstnivån i beskattningen av förvärvsinkomster.

Socialförsäkringsavgifterna höjs dock nästa år i enlighet med det tidigare avtalade konkurrenskraftsavtalet.

Lagen om källskatt för nyckelarbetstagare från utlandet ska bli permanent. Dessutom sänks källskattesatsen från 35 procent till 32 procent.

Ränta på bostadslån Rätten att dra av ränta på bostadslån begränsas gradvis under regeringsperioden. Nästa år är 15 procent av bostadslånets räntor avdragsgilla. Rätten att dra av ränta på bostadslån begränsas gradvis så att rätten till avdrag har slopats helt år 2023. År 2021 är 10 procent av räntorna och år 2022 fem procent av räntorna avdragsgilla.

Företagare i Finland 4/19

Statens progressiva skatteskala för beskatting av förvärvsinkomster 2020 Beskattnigsbar forvärvsinkomst, euro

Skatt vid nedre gränsen, euro

Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %

18 100

8,00

6,00

27 200

554,00

17,25

44 800

3 590,00

21,25

78 500

10 751,25

31,25

Källa: Finansministeriet

Hushållsavdraget minskas

För att stärka kompetensen genomför regeringen från och med den 1.7.2020 ny lagstiftning om ersättning till personal i onoterade tillväxtföretag.

och anläggningsinvesteringar. För företag skulle propositionen i praktiken innebära att anskaffningsutgiften för rörliga anläggningstillgångar skulle kunna avskrivas snabbare än för närvarande då avskrivningens maximibelopp skulle öka från 25 procent till 50 procent. För företag skulle detta innebära en senareläggning av beskattningen. Regeringens målsättning är att reformen ska träda i kraft år 2020.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att lämna en proposition om ett tidsbundet incitament för forskningsarbete i syfte att sporra till immateriella investeringar. Avsikten är att företag under en tid på fyra år ska kunna beviljas ett extra skatteavdrag på 50 procent för finansieringsutgifterna för forsknings- och innovationsprojekt som genomförs av företag, högskolor och forskningsinstitut. Målsättningen är att reformen ska träda i kraft år 2020.

Höjning av indirekta skatter

Indelningen i förvärvskällor slopas

Punktskatten på tobak höjs gradvis under regeringsperioden. Höjningen uppgår till 50 miljoner euro nästa år.

Punktskatten på läskedrycker höjs nästa år med 25 miljoner euro.

Beskattningen av trafikbränslen höjs med 250 miljoner euro. Det motsvarar den beräknade ökningen i konsumentpriserna och är det som det avtalats om i regeringsprogrammet. Höjningen träder i kraft i augusti 2020.

Lagen om slopandet av indelningen i förvärvskällor godkändes redan under den förra regeringsperioden, men ändringarna träder i kraft från och med den 1.1.2020. Ändringarna tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2020. I och med reformen beräknas beskattningen för samfund i fortsättningen i sin helhet enligt näringsskattelagen.

Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 400 euro till 2 250 euro. Dessutom sänks avdragets andel av arbetsersättningen från 50 procent till 40 procent och av lönerna från 20 procent till 15 procent.

Flyttkostnader gällande arbetstagare Arbetskraftens rörlighet ska främjas genom bestämmelser om att hälften av flyttkostnaderna som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren ska bli skattefria.

Beskattning av personalemissioner

Företagsbeskattning och främjande av investeringar Regeringen utreder och bereder en proposition om dubbla avskrivningar för en tid på fyra år, i syfte att sporra till maskin-

Tilläggsinformation finns även på: Finansministeriets sidor: https://vm.fi/sv/artikel/-/asset_publisher/budjettiesitys-tuo-muutoksia-tulo-ja-valmisteverotukseen och i Statsrådets budgetproposition: https://valtioneuvosto.fi/sv/budgeten-2020.

Företagare i Finland 4/19

5

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Förlängd betalningstid kan orsaka problem för företag TEXT PAULI REINIKAINEN OCH BILD ISTOCK

S

tora företag har förlängt sina betalningstider under det senaste året enligt höstens Företagargallup. Det är främst små företag som lider av långa betalningstider och som oftast är tvungna att acceptera kundernas krav.

Enligt företagargallupen är det företag med över 10 anställda som har särskilt stora problem med utdragna betalningstider. I Företagargallupen berättar 49 procent av företagen i den här storleken att deras kunder har förlängt betalningstiderna. I företag med under 10 anställda har 40 procent av de som svarade motsvarande erfarenheter. Du kan bekanta dig mer ingående med gallupens resultat här.

Avtalsskyldighet för över 30 dagars betalningstid Företagarna i Finlands chef för lagstiftningsärenden, Tiina Toivonen, påminner om att lagen definierar den

6

maximala betalningstiden.

– För att betalningstiden mellan företag enligt lag ska få överstiga 30 dagar måste man uttryckligen avtala om detta företagen emellan. En ensidig anmälan om förlängning av betalningstiden från den ena parten är inte ett avtal enligt lagen.

Enligt Toivonen behöver företag inte gå med på ett annat företags ensidiga anmälan om förlängning av betalningstiden om man inte vill.

– Om företagaren inte vill gå med på anmälan om förlängning av betalningstiden ska detta meddelas till avtalspartnern.

Men varför följs inte nödvändigtvis lagen, utan betalningstiderna förlängs automatiskt till över 30 dagar?

– Det finns faktiskt flera orsaker. I vissa fall måste företagen försöka förlänga sina egna betalningstider om en viktig partner har förlängt sina. Små företag klarar dock inte alltid av detta, eftersom de befinner sig i en svagare förhandlingsposition, säger Toivonen.

Företagare i Finland 4/19

”I värsta fall kan betalningstiden orsaka problem” Små företag lider av sina stora kunders långa betalningstider särskilt eftersom mindre företag vanligtvis inte har en tillräcklig buffert i kassan, på samma sätt som större företag har.

– Då det inte finns någon buffert kan mindre företag ha svårt att sköta sina egna fakturor. I värsta fall kan långa betalningstider göra att företaget hamnar i trångmål, säger Toivonen.

Ofta finns det inga alternativ.

– Risken finns att större företag inte vill förhandla med företaget om kortare betalningstider. Små företag är ofta rädda för att gå miste om kunden ifall de inte samtycker.

– Då kundrelationen fortgår kan företagen avtala om betalningstiderna på annat sätt än i det ursprungliga avtalet. Samtidigt kan man till exempel granska prissättningen på nytt. Ett giltigt avtal leder till ett positivt slutresultat för båda parterna.

Regeringen beviljar pengar för anställningsrådgivning till små företag TEXT JARI LAMMASSAARI BILD LAURA KOTILA/ STATSRÅDETS KANSLI

I

regeringens tilläggsbudget godkändes ett anslag på 290 000 euro för anställningsrådgivning och juridisk rådgivning till små företag. Rådgivningen genomförs i samarbete med Företagarna i Finland.

– Vi har fått respons från företagarfältet att det finns behov av anställningsrådgivning. Tjänsten ökar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Målsättningen är att sänka tröskeln för företag att sysselsätta och att allt fler finländare får arbete, säger näringsminister Katri Kulmuni.

Särskilt ensamföretagarnas och små företagares behov av information och rådgivning i anställningsfrågor är stort. Speciellt betonas behovet av engelskspråkig rådgivning och även rådgivning på andra språk.

Rådgivningsprojektet stöder det redan tidigare fattade beslutet om att inleda ett försök med rekryteringsstöd, där man sänker tröskeln för små företag att anställa sin första arbetstagare.

Behov av juridisk hjälp i små företag – Det här är ett välkommet beslut. Särskilt i små företag behöver företagaren ofta juridisk hjälp för att anställningsärenden ska skötas korrekt. Vi ger gärna det stödet till företagarna, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen.

– Det är särskilt viktigt att stöda

Näringsminister Katri Kulmuni vill sänka tröskeln för företag att sysselsätta.

invandrarföretagare vars kunskap om Finlands komplicerade arbetsmarknadsreglering är bristfällig. Många av dessa företagare sysselsätter andra invandrare, säger Pentikäinen.

I huvudstadsregionen har cirka 40 procent av de nya företagen invandrarbakgrund. I Finland finns cirka 10 000 invandrarföretagare, som sysselsätter cirka 30 000 personer. Företag med invandrarbakgrund har en omsättning på cirka 3,5 miljarder euro.

Snabbare arbetstillstånd – I tilläggsbudgeten beviljas mer peng-

Företagare i Finland 4/19

ar till Migrationsverket. Detta är nödvändigt för att snabbare få arbetstillstånd och arbetskraft till företagen.

För närvarande räcker det alldeles för länge att få tillstånd, säger Mikael Pentikäinen.

Enligt honom är syftet med anställningsrådgivningen att komplettera Företagarnas medlemsservice och finnas till hands för alla småföretagare.

– Hjälpen är tillgänglig i olika kanaler. Detaljerna klarnar då beredningen av ärendet framskrider och de slutliga besluten fattats, berättar Mikael Pentikäinen.

7

Människorna är vårt största och viktigaste kapital Våren 2019 utsåg Helsingfors Företagare Henri Halmelahtis och Lauri Järvenpääs teknologiföretag Lamia Oy till Årets unga företagare i Helsingfors. Duon, som träffades i armén, har med egna medel helt byggt upp det framgångsrika och växande företaget tillsammans med kompetenta arbetstagare. Receptet för Lamia Oy:s framgång är gemenskapsstrategi.

TEXT JAANA TIHTONEN OCH VALPURI AALTO BILD JAANA TIHTONEN

8

Företagare i Finland 4/19

Lamia Oy • • • • • •

Henri Halmelahti (30 år) och Lauri Järvenpää (30 år) grundade Lamia Oy år 2012 Bygger digitala tjänster för företag i olika branscher Sysselsätter cirka 60 personer (2019) Tidningen Financial Times listade Lamia på plats 65 som Europas snabbast växande företag Företaget har med egna medel vuxit till en omsättning på över fem miljoner euro Hemsida: www.lamia.fi

L

amia Oy, som bygger digitala tjänster, grundades år 2012, då det ännu fanns endast ett fåtal medelstora aktörer inom branschen för programmeringsutveckling. På kort tid växte de två unga männens företag till en spetsaktör som sysselsätter 60 personer och som idag tävlar om projekt med börsföretagen. År 2017 uppnådde Lamia en fjärde plats på Deloittes Technology Fast 50-lista, dvs. de var Finlands fjärde snabbast växande teknologiföretag. I mars 2019 listade Financial Times Lamia Oy på plats 65 bland de snabbast växande företagen i Europa. Bland företagets kunder finns bland andra ST1, Pamark och Särkänniemi.

– Tillväxt var inte vår ursprungliga målsättning, säger Halmelahti och Järvenpää. Vi ville sysselsätta

oss själva. Genom att arbeta hårt fick vi referenser till större projekt, som i sin tur krävde fler händer.

Välskötta kundrelationer skapade en positiv cirkel och tillväxt i vårt företag.

De ser sig inte som ett startup-företag eftersom Lamias tillväxt har uppkommit helt med egna medel och utan extern finansiering. Det är exceptionellt för teknologiföretag. Vännerna, som träffades på Reservofficersskolan en gång i tiden, och som sedan startade företag tillsammans, identifierar styrkan i sitt företag: bakom företagets tillväxt står en kompetent personal, som grundarna är väldigt stolt över. Vid Lamia använder man sig av en mentormodell som praktiskt guidar nya arbetstagare i företagets vardag och den egna arbetsbeskrivningen. Enligt Halmelahti

Lamia representerar den nya tidens företagsamhet och ledningsmodell, där arbetsgemenskapen och teamet står i centrum för verksamheten.

Företagare i Finland 4/19

tillägnades priset som Årets unga företag i Helsingfors hela företaget.

– Människorna är vårt största och viktigaste kapital, säger Halmelahti.

Tillväxt genom gemenskap En jury på sex experter ansvarade för valet av Årets unga företagare i Helsingfors 2019. De imponerades av att Lamia på kort tid uppnått hög omsättning på nationell nivå, i en mycket konkurrenskraftig bransch. Förutom tillväxten berömdes företagets gemenskapsstrategi och arbetstagarnas engagemang.

– Lamia representerar den nya tidens företagsamhet och ledningsmodell, där arbetsgemenskapen och teamet står i centrum för verksamheten, säger jurymedlemmen och Helsingfors Företagares verkställande direktör Tiina Oksala. Företaget ägs av arbetstagarna och ledningen har ingen verkställande direktör. Omsättningen på arbetstagarna är liten, man vill engagera sig i företaget.

9

MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

VD Meri Kuoppala och hennes team ser positivt på framtiden.

Skulle inte byta ut företagandet till något annat Systrana Meri och Nadja Kuoppala stårstår vid rodret på Jussin Venetuotanto Ab i Lochteå. Företaget fungerar huvudsakligen som underleverantör för andra båttillverkare.

TEXT NINA NIEMI BILD ELISA KARHULA

K

arleby har en lång tradition av båtbyggande.

Branschen sysselsätter cirka 500 personer och det finns underleverantörer i Mellersta Österbotten och Österbotten. Exporten drar. Dessutom finns det en tydlig nisch bakom framgången. I Karleby har man specialiserat sig på motorbåtar, och lite söderut, i Jakobstad, är man känd för sina segelbåtar. Från hamnen har man seglat ut till hela världen

10

sedan 1500-talet. Tillverkningen av kvalitetsbåtar är till stor del hantverk, som fordrar specialkunnande, och som genom århundraden har förfinats från en generation till nästa.

Jussin Veneet Kb grundades 1994 och företaget bytte namn till Jussin Venetuotanto Ab år 2011.

Grundaren, den bortgångne Juhani Kuoppala, startade med sin egna Kaunotar-modell och fungerade samtidigt också som underleve-

Företagare i Finland 4/19

rantör till båttillverkarna i regionen.

– Min fars motto var ”behåll tron och arbeta långa dagar”, berättar den nuvarande företagaren Meri Kuoppala.

Genom en generationsväxling 2018 började Meri och hennes syster Nadja Kuoppala driva företaget. Jussin Venetuotanto sysselsätter idag, förutom företagarna, tio personer. Omsättningen var en miljon euro i slutet av år 2018. Företaget har egna, 1 500 kvadrat-

Båtbyggandet är till stor del ett hantverk som fordrar specialkunnande. meter stora lokaler i Lochteå. De ursprungliga lokalerna har expanderat under åren, för att motsvara den nuvarande produktionen.

– Det bästa med att vara företagare är friheten att schemalägga ditt eget arbete, konstaterar Meri Kuoppala. Utmaningar ger också betydelse för företagarens vardag.

Det finns cirka 20 företag i båtklustret i Karleby och cirka hundra företag i hela regionen. Till dessa

räknas både de internationella märkena samt underleverantörer som fokuserat sig på tillverkarnas krävande specialiteter. I regionen produceras motorbåtar för både fritidsbruk och för myndigheters behov.

Jussin Venetuotanto är verksam inom den förstärkta plastindustrin och företaget fungerar som underleverantör till båttillverkaren Sarins Båtar Ab i Karleby.

– Vi tillverkar cirka 30–40 bå-

tar om året och dessutom gör vi formarbete, säger Meri Kuoppala. Vi är nöjda med volymen och vi försöker svara på konkurrensen enligt efterfrågan. Orderstocken ser bra ut, det finns arbete att göra och vi går mot framtiden med öppet sinne.

Företaget har egna hemsidor och en sida på Facebook. Det mest utmanande med företagandet är, enligt de unga företagarna, att förena familjelivet med företagandet.

–Av tidsplanering har vi fått en viktig lektion och det har inte alltid varit lätt, konstaterar Meri Kuoppala. Min make arbetar som jordbrukare, så den gemensamma tiden är ibland kort. Men när min far erbjöd mig möjligheten att ta över företagsverksamheten, tvekade jag inte att anta utmaningen. Nu skulle jag inte byta jobb längre.

Företagarorganisationen till hjälp i generationsväxlingen Meri Kuoppala är styrelseledamot i Lochteå lokalavdelning. I företagarföreningen har hon kunnat skapa nätverk och hon har använt sig av rådgivningstjänsterna.

– Vi fick stöd och stor hjälp av företagarorganisationen när vi gjorde generationsväxlingen, säger Kuoppala tacksamt.

Det kräver bra tidsplanering att förena företagandet med familjelivet.

Företagare i Finland 4/19

11

NYLANDS FÖRETAGARE Petra Mannström trivs i rollen företagare och skulle inte vilja sadla om.

Alla måste dra åt samma håll Restaurang Theodors håller öppet sju dagar i veckan under hela året, trots att lokalbefolkningen knappt överstiger 1 500 personer.

Stället har en viktig social funktion och under sommaren förstår lokalföretagarna att samarbeta för att ta ut allt av den korta högsäsongen.

TEXT MIA BERG-LUNDQVIST BILD MIA BERG-LUNDQVIST OCH ANNICA ERIKSSON

-F

ördelarna med att vara företagare överträffar nackdelarna. Det finns en frihet som jag gillar trots att jag samtidigt binder upp en stor del av min tid.

Om jag får en idé är det fritt fram att prova, ingen hindrar mig, säger Petra Mannström. som driver restaurang Thedors i Bromarv, Raseborg.

Det finns förstås nackdelar också, men de kan man inte fokusera på. – Då orkar man inte arbeta så mycket som jag gör, säger Petra.

12

Thedors håller öppet alla dagar i veckan under hela året. Mannström var bara 22 år då hon registrerade sitt första företag. Hon arbetade då som kock i egenskap av löntagare.

Hon ville gärna dryga ut kassan litet med cateringuppdrag under lediga kvällar och veckoslut.

– Jag hade ingen tanke på att ge upp mitt fasta arbete, säger Petra.

Företaget var endast avsett som en bisyssla.

När verksamheten kom i gång blev uppdragen så pass många att hon var tvungen att tänka om. År 2012 skrev hon hyreskontrakt på

Företagare i Finland 4/19

sommarcaféet Skatafé, också det i Bromarv, och sedan var bollen i rullning. För cirka ett och halvt år sedan kom restaurang Theodors med i bilden. Det är den verksamheten hon nu vill satsa allt på.

Tänker lokalt Thedors, som finns mitt i byn, bjuder på hemlagat och närproducerat. På cafésidan är alla tilltugg hembakade. Likaså strävar man efter att erbjuda väl tillredd husmanskost till lunch och à la carte.

Man undviker halvfabrikat så långt det är möjligt och köper helst råva-

Restaurang & café Theodors • Öppnade i juni 2018 av Petra Mannström • Finns i Bromarv, Raseborg • Har vintertid två heltidsoch två halvtidsanställda • Byggnaden inrymmer också ett B&B som drivs av fastighetsägaren

rorna från lokala producenter.

– Lokala råvaror är något som värdesätts extra mycket hos utländska besökare, berättar Petra. Men det är också ett sätt att gynna lokalsamhället i stort.

Mannström tycker att de lokala företagarna har ett välfungerande samarbete. Man rekommenderar varandras tjänster för besökare och man hjälper varandra där man kan.

– Jag kan kontakta mina råvaruleverantörer i princip när som helst under dygnet om något tar slut, säger Petra. Alla är införstådda med att vi måste sälja så mycket som möjligt under den korta sommarsä-

songen. Man har inte råd att säga att någon vara är slut.

Tenala-Bromarf Företagare ryktas vara en av landets allra mest aktiva föreningar.

Spontana båtfärder Perifert beläget, begränsat lokalt kundunderlag – hur lyckas man under sådana förutsättningar?

– Jag har ingen aning, skrattar Mannström. Men givetvis måste man satsa allt på sommarsäsongen då kunderunderlaget växer till sig rejält av främst fritidsboende, men också av endagsbesökare.

Av de utländska besökarna är det ryssar och estländare som dominerar. Men också mer långväga gäster dyker ibland upp. En bidragande orsak till detta är säkert att några av de lokala logiföretagen marknadsför sig på internationella nätsajter som Booking.com, sidor med stor spridning.

– I första hand kommer folk för naturen, berättar Petra. Här skulle finnas en marknadsnisch för någon som kunde ta besökarna ut på spontana båtutfärder, sådana som inte behöver bokas långt på förhand.

Företagare i Finland 4/19

Social funktion Vinterhalvåret äter av sommarens vinst, men det är viktigt för lokalbefolkningen att det finns service under hela året. Restaurangen har en social funktion och bidrar starkt till trivseln i byn. Mannström, som också är utbildad socionom, har denna höst även satsat på program för byns pensionärer. Tredje onsdagen i månaden arrangerar hon olika evenemang med tilltugg.

– Det har varit smockfullt så det fanns helt klart en efterfrågan, konstaterar hon.

Vad ser du att det finns för utvecklingspotential i Bromarv?

– Jag tror det finns stora möjligheter på många mindre orter, alla kan ju inte bo innanför ringtrean. Att bo på landet är ett livsstilsval som jag tror att allt fler kommer att välja.

Mannström säger att de fysiska jobben kanske inte finns på landsbygden, men distansarbete möjliggör olika boendealternativ. Tystnaden, lugnet, naturen, trivseln och en välfungerande fiberförbindelse talar till Bromarvs fördel.

13

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Det finns aldrig två likadana dagar Krista Riitinki älskar sitt arbete som fotograf.Hon grundade sitt företag Krista Riitinki Photography för tre år sedan. Den artistiska flickan ville göra något där hon kunde utnyttja sin kreativitet och utmana sig själv varje dag. Nu, efter tre år, är hon mer än nöjd med sitt beslut att bli företagare.

TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD KRISTA RIITINKI (HUNDEN VELMU) /TIIA MYLLYMÄKI (KRISTA)

K

rista säger att hon har tagit foton sedan hon var ett år gammal. Redan som liten kunde hon stå en halv timme och ta bilder på en och samma blomma, för att resultatet skulle bli perfekt. Hon tyckte också om att ta bilder på barn och hundar redan då.

I gymnasiet märkte Krista att just den skolan inte var bästa möjliga ställe för en kreativ person. Hon tycker inte om rutiner och ville absolut inte in i ekorrhjulet.

– Man kan lära sig många saker i skolan, säger Krista, men kreativitet kan man inte studera. Antingen har man det eller inte.

Rutiner och ett monotont jobb är ingenting för Krista, som vill att varje dag ska vara annorlunda. Hon visste också redan för länge sedan att hon ville bli just fotograf, men det största frågetecknet var inkomsterna. Kan man livnära sig på att fotografera?

Utbildning och startpeng Efter gymnasiet har Krista målmedvetet utbildat sig i sitt drömyrke. Under åren 2015–2016 studerade hon fotografi på Helsinki Design School. När hon var klar med studierna var det dags att besöka FöretagsVanda, där hon gick

1414

genom sina idéer med en expert och fick hjälp med bland annat affärsplanen. Hon ansökte om startpeng och fick det också under det första året som företagare. Krista har inte behövt ta lån. Hon har investerat i utrustning och rekvisita an efter, när det funnits pengar i företagets kassa. Mycket klokt av en ung företagare, men ofta sägs det ju att kvinnor är försiktigare med risktagning än män.

Vid sidan av studier i fotografi har Krista också utbildat sig i företagande, genom att under åren 2017–2018 avlägga företagarens yrkesexamen. Hon tänker också fortsätta med sina studier i fotografi och bland annat bildbehandling på Visuaaliviestinnän Instituutti VVI Oy i Tammerfors. Dessa blir för det mesta distansstudier, med tre närdagar per månad.

Studio och egen stil När Krista började som företagare, fanns hennes studio och utrustning hemma i vardagsrummet. För ett par år sedan sedan hyrde Krista en lokal i Skomakarböle i Helsingfors. Studion finns i översta våningen av ett gammalt tegelhus, med ett ljuvligt takfönster. I samma byggnad finns också hennes lager med utrustning. Krista började

Företagare i Finland 4/19

med enkel utrustning, men småningom har hon kunnat investera i bättre kameror och blixtar. Det är dock inte utrustningen som gör en bra bild, utan fotografen. Krista tar naturligtvis inte bilder bara i studion, utan enligt kundens önskemål.

Ibland blir det fotografering ute i naturen eller hemma hos kunden.

Enligt Krista måste man hitta sin egen stil för att få kunder. Det finns många fotografer och alla har sin egen grej. Krista tycker till exempel om att ta fotografier med mörk bakgrund och att fotografera barn och hundar.

– Kontakten med kunden är viktig, säger Krista. Om stämningen är trevlig och avslappnad, är det lättare att få fram kundens personlighet i bilderna.

Krista får också fotografera barn, när hon tidvis jobbar som frilans för olika skolfotograferingsfirmor, till exempel Suomen Koulukuvaus. Enligt Krista måste man vara ”lugn som en ko” med barn och tonåringar.

Marknadsföring, företagarverksamhet och framtidsplaner Krista har naturligtvis en Facebooksida och ett Instagram-konto.

Dessa två har varit hennes främ-

Hunden Velmu - ett svårfångat fotoobjekt

sta marknadsföringskanaler. Hon har också använt betalreklam på Facebook, men enligt henne är olika lokala grupper en utmärkt marknadsföringskanal. Hon har till exempel sökt gratismodeller via dessa och ordnat lotterier med fotografering som pris.

Kundkretsen har vuxit småningom.

Krista berättar att hon en längre tid ibland lidit av depression och panikstörning. Det har kanske påverkat att verksamheten inte vuxit så snabbt som den kunde ha gjort. På grund av diagnoserna är ett eget företag det bästa alternativet för Krista. Hon har fått göra det hon vill och tycker om, i en takt som passar henne.

Efter att Krista blev medlem i Vanda Företagare har hon också aktivt kommit med i föreningsverksamheten och sitter nu i styrelsen för Vanda Företagares sektion för unga företagare, VYNY. Krista är mer än nöjd med sitt beslut att bli företagare. Som yrkesfotograf har hon kunnat förverkliga sig själv och göra det hon mest tycker om. Hennes farhågor kring att klara sig ekonomiskt som företagare har också visat sig vara obefogade. Hon har kunnat livnära sig på sitt arbete.

Drömmar kan förverkligas, om man vågar ta första steget.

”Kreativitet kan man inte studera.

Antingen har man det eller inte.”

www.kristariitinki.fi

Företagare i Finland 4/19

15

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Margita är de ungas företagarinspiratör Margita Engelholm är lärare i Kristinestads högstadieskola. Hon undervisar i historia, samhällslära, religion och i ämnet ung företagsamhet. Att få känna på hur det är att vara företagare under ett år har varit populärt bland ungdomarna ända sedan starten år 2006.

TEXT SARA HOXELL BILD STUDIOSARA

P

å Ung företagsamhet r.f:s (UF) hemsida kan man läsa att målet för ämnet är ”att främja en företagarmässig attityd och aktiv verksamhet bland unga i Finland genom att öka de ungas kunskap om företagsamhet, företagsamhetserfarenheter, arbetslivsfärdigheter och kontroll över den egna ekonomin”. För läraren Margitas del kom inspirationen till detta vintern 2006, då hon fick vara med om en UF-final i Esbo. Genom att ta del av finalelevernas montrar, Mauri Pekkarinens tal och Raymond Wesanders föreläsning insåg hon att detta var större än hon först tänkt sig.

Det var där och då som hon insåg att hela Finland var engagerad och gnistan att ta hem idén till den egna skolan tändes.

Grönt ljus från skolans sida Direkt på måndag då Margita kom tillbaka till skolan diskuterade hon med studiehandledaren om man kunde göra om handelsämnen till en test av UF-företagande: Ett år som företagare. Tillvalsblanketterna var redan utsända till eleverna, men det hindrade inte skolan. Margita fick grönt ljus att köra vidare på sin idé och hon gick runt i alla klasser och berättade om hur handel-

16

sämnena skulle ändras från sin tidigare utformning.

– Ändringen blev från att ha varit ett väldigt teoribetonat ämne till att omfatta både teori och praktik, säger Margita. Redan första året hade vi 12 elever som valde ämnet.

Inte visste jag ju riktigt själv då heller hur allt skulle gå till i praktiken.

Men vi körde på. Under alla tretton år vi hållit på har vi haft mellan 8 och 25 elever per år, fortsätter hon.

UF verksamheten påverkar eleverna positivt Att vara företagare och driva ett företag inom och vid sidan om skolan är ett stort projekt. Man har gjort vetenskapliga tester på den allra första gruppen som var med om UF-företagande. Dessa visade klara resultat att företagandet påverkat eleverna i en mycket positiv riktning. Det här ämnet rymmer så många ämnen under sig, som eleverna har nytta av längre fram i livet.

Här får de in bl.a. kommunikation, merkantila ämnen, skriva rapporter, digitala delar, marknadsföring, videopresentationer, praktiska ämnen och framförallt en inre utveckling.

– Vi driver det här ämnet i vår skola tillsammans, berättar Margita. Jag har stor hjälp och bra stöd av framför allt mina kollegor, men

Företagare i Finland 4/19

Margita Engelholm - Syd-Österbottens eldsjäl inom företagsamhetsfostren också av personer från näringslivet och YES-Österbotten (ett sakkunnighetsnätverk som stöder och coachar lärare i företagsamhetsfostran). Tillsammans får vi det att fungera.

Eleverna börjar hösten med coachning i hur det är att vara företagare, hur ska man tänka och våga gå sin egen väg. Affärsidéer börjar spira och man bildar grupper om man vill vara flera om en och samma företagsidé. Man kan också vara ensam i sitt företag.

– Även om man är ensam i sitt företag så stöder man varandra och samarbetar inom företagsamhetsgruppen, säger Margita. Beroende på företagsidén så måste man ha ett startkapital. Det vanliga är att man lägger in mellan 10–30 euro per person i företaget. Maxbelopp är 100 euro.

Det finns några få som har behövt ett större startkapital och då har de fått boka in möten med företag, för att se om de kan få sponsorpengar.

Samarbete med andra skolor ger resultat Då hösten börjar är året som ett oskrivet blad. Man vet inte vad som händer och vart det kan leda företagen och företagarna.

Det har Margita lärt sig under åren. Många vill att de kommer och presenterar sitt företag och sin affärsidé. Margita samarbetar med alla UF-lärare i Österbotten och hon har även kontakter till svenska sidan. Samarbetet med Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har resulterat i både videokonferenser och besök till Sverige. Alla dessa extra guldkanter i vardagen tackar hon staden Kristinestad för, den har till största delen ser till att eleverna har chans att uppleva det lilla extra. Dessutom finns det många privata sponsorer, bland andra POP Banken och Företagarföreningen.

Varje företagarår ordnas en

semifinal i Vasa i februari och final i Helsingfors i maj. Har företagen t.ex. en bra affärsidé, bra monter eller intressanta produkter och pitchar dem rätt, så kan de få en finalplats. Under de tretton år Margita varit lärare i ämnet har ett eller flera företag fått chansen att åka till final varje år.

– Det stora målet med ämnet är ju inte att komma till final, men visst sporrar det de unga, menar Margita. Under våra UF-år så har eleverna fått 26 diplom, 10 regionala och 16 nationella.

Fint erkännande för utfört arbete Ifjol mottog Kristinestads högstadieskola dessutom The Entrepreneurial School Awards 2018 (TES awards). Varje år får en skola per land detta pris. Det var fjärde gången man delade ut priset och första gången det blev en svenskspråkig skola i Finland som fick det. Kriterierna för att få priset är att skolan ska ha en vision och plan för företagsamhetsfostran, samarbeta med näringslivet, fortbilda sig och att flera lärare är involverade i ämnet.

– Visst var det som att få en rejäl uppskattning för allt man gjort, säger Margita glatt. För nog lägger man ner mycket mer tid än bara arbetstid på detta. Det var nog ett en-gång-i-livet-pris som vi fick. Redan det att åka till Wien och motta priset och få träffa andra UF-lärare från Europa var ju stort och givande. Tänk vad stort kollegium man har skapat under dessa år, hela Österbotten och nu runt om i Europa.

Learning by doing Det att se ungdomarna utvecklas och växa är Margitas största inspirationskälla. Att få se deras drömmar och sedan följa när de lär känna sina egna styrkor, det är stort. Hennes sätt att arbeta i klassrummet har alltid varit att omvandla teori till prak-

Företagare i Finland 4/19

tik; learning by doing. Till exempel har eleverna kunnat prova på en hinduisk nyårsfest eller judisk måltid under religionstimmarna.

Trots att Margita varit flexibel i sin lärarroll så har UF-företagandet gjort henne ännu mera öppen för nytänkande. Här har hon mera handledarrollen. Vissa gånger kanske hon inte ens kunnat hjälpa eleverna, men med handledning har de tillsammans kommit vidare på vägen. Där kunskapen tagit slut har man kallat in expertis från fältet.

– Ett nära samarbete med företagarna i närregionen förekommer också varje år, berättar Margita. Varje UF-företag har en egen mentor från näringslivet under hela sitt företagsamma år.

De träffas enligt behov, mer eller mindre regelbundet. Sedan har vi studiebesök till olika företag varje år.

Verksamhet även internationellt I år har Margitas klass fyra olika företag. Ifjol åkte samtliga företag till Riga på den Europeiska UF-festivalen. Där fick de presentera sina företag på engelska, i egna mässmontrar. Man både ser och hör att Margita brinner för sitt ämne, en otrolig inspiratör till eleverna är hon.

– Detta läsår har vi företagen Tray uf som säljer egendesignade serveringsbrickor, även fina som inredningsdetalj, berättar Margita. Fishingman uf är ett företag som säljer kökshanddukar med fiskeinspirerat motiv, nämligen ett egendesignat motiv med en karta över bra fiskeställen längs Tjöck å. Skolans tredje företag, Beefresh uf, köper in bivax och tillverkar bivaxdukar. Ett klimatsmart alternativ till plastfolie.

Margita trivs med UF-ämnet.

– Visst går det åt mycket av min fritid men det är intressant, säger hon. Jag är noga med att jag själv ska inspireras och fortbildar mig gärna.

17

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

En entreprenör för vackra trädgårdar Lifestyle-program med temat trädgårdsplanering har charmerat tv-tittarna. I programmen blir vildvuxna och vissnade stugträdgårdar vackra och trivsamma i händerna på fackmänniskor. De populära programmen har varit till fördel även för Mikael Ekholm från Kimitoön. Med sitt företag Proarbor anlägger han grönområden.

TEXT TERHI HAVERINEN BILD TERHI HAVERINEN OCH PROARBOR

D

en största delen av Proarbors kunder är privatpersoner, som vill genomföra projekt på sommarstugan. Företagets verksamhetsområde har en radie på cirka 100 km från Kimitoön.

–Vi är förstås också redo att förhandla om projekt på andra håll i Finland, säger företagaren Mikael Ekholm. Jag tror det skulle finnas tillräckligt med arbete enbart på Kimitoön, men till exempel i höst har vi även arbetat i Nagu och Salo. Det skulle vara fint om kommunen kunde vara mer aktiv och be lokala företagare om offerter, till exempel

18

när något stenläggningsarbete är aktuellt.

Företaget ser ut att ha en framtid full av arbete. Orderboken är redan halvfull för nästa sommar. På vintern, då det är lugnare inom branschen, har företagaren också tid för semester.

– Jag tar hand om en del snöröjning på vintern, säger Mikael Ekholm. Då skulle jag gärna också vårda träd, till exempel beskära äppelträd eller klippa granhäckar.

Men ofta vill folk ha sådant vårdarbete gjort först på våren, och då jag har fullt upp med anläggningsarbeten.

Företagare i Finland 4/19

Det viktigaste vid anläggningsarbetet är en bra grundläggning

Grundläggningen är den viktigaste biten när man anlägger eller renoverar en trädgård. Om grunden inte läggs omsorgsfullt, rubbas vattenoch näringsflödet. Då finns det en stor risk att den renoverade trädgården mister sin prakt.

– Tidigare har det varit praxis att gräva ner all slags farligt avfall under jord, berättar Ekholm. Om man till exempel har lämnat en oljecistern under jord när man övergått till någon annan form av eldning, kommer den att rosta med tiden. Fast-

Mikael Ekholm har fullt upp med anläggningsarbeten.

än den skulle vara fylld med grus så kommer den rostande cisternen att få marken att sätta sig i något skede. Det är med andra ord viktigt att lägga grunden ordentligt och gräva bort allt möjligt skräp.

Ekholm upplever att programmen om trädgårdsplanering på tv kan ge uppfattningen att arbetet är lätt och billigt.

– Jag tycker att de öppet borde berätta vad det kostar och att det tar lång tid att renovera en trädgård, säger han. De höga kostnaderna blir en överraskning för många. Att arbetet är fysiskt tungt och kräver ett antal olika maskiner kan vara oväntat.

Smidigt samarbete Proarbor får många kunder via trädgårdsplanerare.

– Jag samarbetar regelbundet med VIVA Garden och Pihasuunnittelu Hannele Holmberg, säger Ekholm. De är verkligt bra och skickliga trädgårdsplanerare. Bra planering är viktigt när man ska renovera en

trädgård. Planerarna gör illustrationsplaner över trädgården, och vi utför arbetet enligt dem. Vid behov ger planerarna tjänstvilligt råd genom hela projektet.

Mikael Ekholm är den enda anställda i företaget, men han anlitar två till tre underentreprenörer regelbundet.

– Jag försöker hitta sådana projekt som ger arbete åt alla underentreprenörer som har förbundit sig att samarbeta med mig, säger han.

Årets unga företagare Kimitoöns Företagare valde Mikael Ekholm till årets unga företagare i våras. I motiveringen nämnde de att han med sin egen flit och vänliga kundbetjäning är ett föredöme i regionen.

– Det fina med att vara företagare är att man kan arbeta flexibelt, berättar Mikael. Jag behöver till exempel inte nödvändigtvis jobba på de regnigaste dagarna, men i stället jobbar jag ofta på veckoslut.

Företagare i Finland 4/19

Proarbor Ab Oy Vad: markentreprenader, trädvård och trädfällning Vem: skogsnaturvårdare, markentreprenör Mikel Ekholm, 29 år Hemort: Kimitoön Grundat: 2011 Pris: Årets unga företagare på Kimitoön

19

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Maxar sig med mysjogg Människor, kultur och marknadsföring har attraherat Michaela Finne ända sedan uppväxten i Vallvik i Korsholm. Via ekonomutbildning och byråarbete i New York, Stockholm och Vasa har hon nu landat stabilt som kreativ konsult i eget företag.

TEXT SUSANNE SKATA BILDER NELLY BJÖRKHOLM OCH EMMA BUSSI

D

å Michaela Finne flyttade till Vasa för tio år sedan var det för att få en bred utbildning. Hon valde Handelshögskolan och fokuserade studierna på branding, marknadsföring och kommunikation.

Utbytesstudierna skedde i Österrike och sommaren innan dess fördjupade hon sina kunskaper i tyska i Freiburg. Full fart redan då.

New York lockade som nästa och Michaela tog modigt kontakt med en PR-byrå, där hon fick jobba med evenemang, branding och sociala medier.

– Det var svinintressant, minns Michaela. Det var en liten byrå, vilket betydde att jag fick ett stort ansvar. Jag lärde mig massor där och hade egentligen tänkt åka tillbaka efter att jag tagit min examen, men drömprinsen fanns i Vasa.

Behov av innehållsproduktion En tur via Stockholm och en PR-byrå där blev det ändå efter studierna.

Jobbet var roligt, men innehöll lite väl mycket telefonförsäljning för sociala Michaela. Tillbaka i Vasa började hon jobba på bloggplattformen Sevendays, men drömde snart om att designa sin egen vardag.

– Jag har ett starkt behov av att få skapa något själv, säger Finne.

Jag vill vara kreativ och få göra det

20

Företagare i Finland 4/19

Mingelexperten Michaela Finne har alltid ett leende att bjuda på.

Frukostflickorna ger flärd åt vardagen.

jag gillar och är bra på. Det ger företagandet möjlighet till.

Under sin tid som anställd hade Michaela Finne märkt att många företag hon stötte på, behövde någon som på veckobasis hjälpte dem med innehållsproduktionen i sociala medier. Det kunde hon, så det blev ett av benen hennes företag nu står på. Hon föreläser också om digital kommunikation och inspiration och ordnar mingelevent för kvinnor.

Frukostflickorna I New York och Stockholm gick Michaela ofta på olika mingelevent för att nätverka.

– Inget hände på den fronten i Vasa, säger Michaela. Så jag bestämde att vi kickar igång något!

Jag är en ”doer” och hade ingen aning om vad jag gav mig in på. Men Frukostflickorna är nu inne på sitt fjärde år och bara växer.

Michaela skapade ett nätverk som träffas några gånger per månad för att äta frukost och få sig en dos inspiration inom olika teman som attraherar kvinnor. Frukostflickorna kräver inget medlemskap, utan man följer gruppen på Facebook och Instagram och får på så sätt information om nästa träff. Tillgängligheten är viktig, det ska vara

Modevisningar är ett återkommande tema på Finnes event ”Frukostflickorna”. förmånligt att delta och varje event pågår ett par timmar. De ordnas på olika företag och det finns mellan 40–200 platser per event.

– Det är en typ av riktad marknadsföring, berättar Michaela. Vi paketerar ett innehåll attraktivt. Det ska vara coolt, upplyftande, inspirerande, roligt, nytt och fräscht.

På varje event finns en fotograf med och fångar stämningarna, som delas på Frukostflickornas sociala medier. Varje deltagare får för en stund känna sig som någon av de influencers de följer och de får också med sig en goodiebag hem. Företagen får känna in marknaden och får en personlig kontakt med sina kunder, då de träffas live.

Finnes uppgift är att koordinera, planera och ordna evenemangen.

– Min pappa sa att det är som en modern Martha-förening, skrattar Michaela. Men för mig är det ju jobb, inget talkoarbete, även om Frukostflickorna är mitt hjärteprojekt. Att organisera ett bra event som ger guldkant åt kvinnorna i Österbotten kräver tid, energi och kreativitet – och är hur roligt som helst.

Dagsljuset ger ork En utmaning för den unga företagaren är prissättningen.

Företagare i Finland 4/19

–Jag är tacksam att jag har byråerfarenhet sedan tidigare, säger Michaela. På det sättet har jag ju lite hum om vad saker kan ligga på.

Jag har alltid också haft mentorer i mitt liv, kvinnliga förebilder som stöttar och ger råd. De har spelat en viktig roll.

Med Frukostflickorna, föreläsningar och innehållsproduktion fylls Michaelas veckokalender snabbt. Samtidigt är det just tidshanteringen som kan bli svår.

– Jag har ju tusen saker jag vill göra, säger Michaela. Min strategi är att skriva listor, så håller jag koll. För att kunna maxa mig själv är jag också ute och mysjoggar flera gånger i veckan. Så håller jag min kreativitet alert. Då jag själv bestämmer över mina dagar har jag möjlighet att ta vara på det viktiga dagsljuset också nu under den mörka perioden. Jag joggar ofta på lunchen.

Michaela Finne är medveten om vikten av att ha balans i livet, att kreativiteten lätt äter upp tiden och orken. För att klara av ett långt företagarliv är hälsan hennes prio ett.

– Det som ryker är extra tid vid datorn och slösurfande, säger Michaela. För att ha balans krävs det att jag prioriterar mysjoggandet. Och prinsen. Vi hänger mycket ute i naturen på vår lediga tid.

21

En stor del av företagarna beredda att bromsa klimatförändringen trots ökade kostnader TEXT JARI LAMMASSAARI BILD ISTOCK

S

ex av tio företag är villiga att öka företagets åtgärder för att bromsa klimatförändringen. Fyra av tio är redo att jobba för att bromsa klimatförändringen trots att det medför tilläggskostnader.

Detta framkommer ur den färska Företagargallupen, som besvarades av 1006 sme-företag. Bland de som deltog i gallupen svarade 58 procent JA på frågan ”Är du villig att öka företagets åtgärder för att bromsa klimatförändringen?” Av de som svarade förhöll sig 28 procent negativt till frågan och 15 procent var osäkra.

Till de som var villiga och osäkra (n=728) ställdes följdfrågan om de är redo att bromsa klimatförändringen trots att det skulle medföra tilläggskostnader. Bland dessa var 56 %, dvs. cirka 400 företag, redo för detta.

Bland dessa var det i sin tur företag som sysselsätter över tio personer (62 %) som var mest redo att slåss mot klimatförändringen trots tilläggskostnader. Av ensamföreta-

22

garna var 55 procent redo för detta.

JA-svararna fördelades branschvis enligt följande: industri 48 %, handel 55 %, byggbranschen 59 % och service 57 %.

Företagarna i huvudstadsregionen (62 %) är de som förhåller sig mest positiva till att bromsa klimatförändringen trots ökade kostnader.

Minst understöd fanns i Västra Finland, men även där var JA-svararnas andel över hälften (52 %).

Beskattningen måste utvecklas i riktning mot beskattning av utsläpp Majoriteten av företagarna (71 %) anser att beskattningen måste utvecklas så att man betalar mer skatt för klimatutsläpp. På motsvarande sätt kunde beskattningen av företagandet och arbetet sänkas. Över hälften av företagarna (54 %) anser dock att Finland inte bör genomföra en ambitiös politik för att bekämpa klimatförändringarna, oavsett hur den påverkar Finlands ekonomiska konkurrenskraft. Över en tredjedel av företagarna

Företagare i Finland 4/19

(36 %) är redo för en ambitiös klimatpolitik, trots att konkurrenskraften skulle lida.

Bland sme-företagen som svarat på enkäten har 63 % inte undersökt effekterna av klimatförändringen och bromsningen av densamma på företagets verksamhet. 54 av företagarna tror att klimatförändringen och bromsningen av densamma inte inverkar på det egna företaget.

Detta frågades Företagargallupen genomfördes av Kantar TNS Oy på uppdrag av Företagarna i Finland. Enkäten besvarades av 1006 representanter i sme-företag.

Enkäten genomfördes som en flermetodsundersökning i vilken en del deltog i insamlingen av informationen genom en e-postenkät och en del via internetpanelen Gallup Forum.

Informationen samlades in under sista veckan i september och första veckan i oktober 2019.

ETT MEDLEMSKAP MEDFÖR BETYDANDE FÖRMÅNER Företagarna i Finland är näringslivets största centralförbund med 115 000 medlemsföretag. Vi vill stärka företagarnas ställning, förbättra förutsättningarna för företagande och strävar efter att göra Finland till världens bästa företagarland.

Av medlemsföretagen är hälften ensamföretagare och hälften arbetsgivarföretag.

SOM MEDLEM I FÖRETAGARNA I FINLAND FÅR DU MÅNGA TJÄNSTER OCH FÖRMÅNER. NEDAN FINNS DE VIKTIGASTE:

1

AVGIFTSFRI JURIDISK RÅDGIVNING

Problem? Ring 09 229 222. Du får hjälp snabbt – mångsidig rådgivning och handledning om företagsverksamheten. Med dessa råd kan du spara mycket pengar.

2

MEDLEMSFÖRMÅNER VÄRT PENGAR

De medlemsförmåner som våra partners erbjuder ger dig en nytta som kan uppgå till tusentals euro. Se närmare: yrittajat.fi/medlemsformaner

3

4

VI BEVAKAR DINA INTRESSEN

När du blir medlem i Företagarna i Finland, blir du en av våra mer än 115 000 medlemmar. Bland våra medlemmar finns företag av alla storlekar från alla branscher. Den här gruppen har styrka. Företagarna i Finland är vårt lands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation.

5

FÄRDIGA NÄTVERK

Det är viktigt för en företagare att bilda nätverk. Hos oss får du färdiga nätverk – du hittar partners, du kan erbjuda dina tjänster och ha det roligt.

6

MOBILMEDLEMSKORT

Företagarens mobilmedlemskort är avsett för medlemmar – Företagarnas i Finlands medlemskort som du alltid har med dig.

Ladda ner det avgiftsfritt i din appbutik.

Du får tillgång till rikligt med förmåner, tjänster och: • nationella medlemsförmåner • regionala medlemsförmåner • nyheter • evenemang • kontaktuppgifter region.

KONKRET, NYTTIG INFORMATION

Som medlem får du Ladda ner och • tidningen Företagare i Finland fyra gånger per år säkra din förmån: • dagliga nyheter om företagande på adressen yrittajat.fi yrittajat.fi/ • värdefull information om företagsverksamheten på yrittajat.fi/foretagarens-abc mobiilikortti • öretagarnas dokumentbank till ditt förfogande yrittajat.fi/asiakirjapankki

Nygrundat innovationscenter förenar företag TEXT OCH BILD ANNA SAND/KUSTMEDIA AB

V

i befinner oss i helt nyrenoverade utrymmen i centrum av Nykarleby. Här verkar sedan i september den ideella föreningen Nykarleby Innovation Center, som grundades i våras i syfte att förena företag och personer för utbyte av idéer och kunskap.

Allt började med en förfrågan på Facebook och redan efter det

24

första mötet hade man fattat beslut om att gå vidare med idéerna om ett innovations- och startup-center. Ledorden för projektet var klara: Go big or go home.

Idén myntades av Frank Sandqvist, programmerare och delägare i företagen Smidyo och CNC-Design. Vid sin sida har han i styrelsen nu bland andra August Strandberg och Christoffer Sirén,

Företagare i Finland 4/19

även de företagare och delägare i, bland andra, byggföretaget SWS Concept. Sandqvist fick idén från ett motsvarande innovationscenter i Esbo. När han synade intresset bland övriga småföretag i Nykarleby blev uppslutningen genast stor.

På nåra veckor gick man från ord till handling, grundade föreningen och började planera ett kick off-event.

– Ingen av oss hade någon erfa-

Syftet med Nykarleby Innovation Center är att möjliggöra tillväxt och utveckling för befintliga företag i alla branscher och storlekar, genom att dra nytta av varandras kunskap i en gemensam miljö.

Frank Sandqvist, August Strandberg och Christoffer Sirén är alla styrelsemedlemmar i Nykarleby Innovation Center r.f. som sedan i september huserar i egna, nyrenoverade utrymmen i centrum av Nykarleby.

renhet av att planera event, berättar Sandqvist. Vi lyckades ändå få ihop en mycket intressant palett av gäster – bland andra Peter Vesterbacka, mannen bakom Angry Birds, och Kaj Kunnas som konferencier, för att nämna ett par.

Tillsammans med lokala företagare blev det en intressant mix.

Med över 400 deltagare från Karleby i norr till Vasa i söder, får man konstatera att eventet, som ordnades i slutet av augusti, blev en succé.

– Det blev en bra spin off på vår verksamhet, säger August Strandberg. Vi ville inspirera deltagarna till att se möjligheterna idag, då man i Österbotten tack vare digitaliseringen kan jobba med hela världen som marknad. Det tror jag vi lyckades med.

Syftet med Nykarleby Innovation Center är att möjliggöra tillväxt och utveckling för befintliga företag i alla branscher och storlekar. I en gemensam miljö drar man nytta av varandras kunskap. Som medlem får man tillgång till nya, gemensamma utrymmen med mötesrum och arbetsrum samt sociala utrymmen.

– Lokalen ska bidra med inspirerande atmosfär, fortsätter Sandqvist. Den ska föda kreativitet och bidra till innovationer. Faktum är att det redan fötts nya start up-idéer här.

Föreningen strävar efter att regelbundet arrangera föreläsningar, kurser, AW:n och workshops, för att förbättra företagarklimatet i regionen.

– För de som sitter på en idé men inte kommit till skott med att omsätta den i praktiken, ska centret också kunna vara till hjälp, säger Christoffer Sirén. Som medlem får man tillgång till ett värdefullt nätverk av potentiella samarbetspartners, arbetsgivare, kunder och investerare. Storföretagen får möjlighet att hitta spetskompetens eller nya underleverantörer och tillsammans kan medlemmarna komplettera varandras kompetenser.

Företagare i Finland 4/19

Som medlem har man fri tillgång till centrets utrymmen 24/7 och de tre kollegorna hoppas att det ska bli en naturlig plats för att utbyta sina idéer med andra.

– Behovet finns. Många företagare drar sig för att berätta om sina utmaningar i företagandet och håller dem ofta in house. Det här vill vi gärna ändra på, det lönar sig att vara öppen och på så vis lättare komma framåt, anser Sirén.

Ett annat syfte med innovationscentret är att tillsammans kunna stärka hela regionen.

Föreningen och idén är byggd från gräsrotsnivå och inte utgående från någon instans. Den bygger på ett genuint intresse och har positiv feedback. All vinst går tillbaka till föreningen och på sikt hoppas man kunna anställa en projektledare.

– Centret verkar vara ett välkommet inslag i stadsbilden speciellt nu i spartider, konstaterar Sandqvist.

Samtidigt poängterar grundarna att föreningen ännu är under utformning och att man vill undvika att slå fast några tydliga ramar för hur verksamheten ska se ut.

– Den ska formas enligt medlemmarnas behov, avslutar Strandberg.

25

Årets företagare belönades i Lahtis HT Laser Oy från Mellersta Finland, Merima Oy från Helsingfors, Rukakeskus Oy från Koillismaa och Tapojärvi Oy från Lappland belönades med det riksomfattande företagarpriset.

TEXT FÖRETAGARNA I FINLAND BILD AKI LOPONEN

F

öretagarna i Finland och Fennia delade ut priserna på Företagarnas huvudevenemang under året, de riksomfattande företagardagarna i Lahtis. Konferencier var redaktör Arto Nyberg och priserna delades ut av Antti Kuljukka. Festtalare på kvällens gala var statsminister Antti Rinne.

26

Från några anställda till en multibranschaktör

HT LASER, som grundades på 1980-talet, gör till exempel skärningar, svetsningar och 3D-metallutskrifter för metallindustrin.

Företaget, som ligger i Keuruu, är en av föregångarna i industriell laser- och vattenskärning samt lasersvetsning och en av branschens

Företagare i Finland 4/19

ledande aktörer i Finland.

Företaget inledde sin verksamhet med laserskärning, men början var ingalunda lätt, eftersom hela landet snart drabbades av en svår recession. Företaget klarade sig dock.

Efter recessionen växte HT Laser jämnt från att ha varit ett företag med några anställda till en mul-

Nästa år jublar fyra nya lyckliga vinnare av det riksomfattande företagarpriset i Jyväskylä.

tibranschaktör. Nu finns det åtta enheter i olika delar av Finland och cirka 400 anställda. Företagets resultat är bra. Omsättningen är 65 miljoner euro.

– Vår gyllene regel är att erbjuda högklassiga varor flexibelt genom att utnyttja den senaste teknologin. Med andra ord ska kunden få sin pizza varm, säger företagets grundare Hannu Teiskonen.

Den senaste teknologin erbjuder också nya möjligheter att minska belastningen på miljön.

– Våra anställda har en viktig roll när nya idéer uppstår. Det är ganska ofta just i det praktiska arbetet som man bäst kommer på hur en sak eller process kunde skötas bättre, säger Teiskonen.

Man måste alltid kunna bevisa hur bra man är – såväl prismässigt som med tidtabellen

MERIMA är ett starkt specialiserat familjeföretag som är verksamt inom skeppsbyggnad. Det erbjuder globalt högklassiga inredningstjänster åt kryssningsfartyg. Företaget gör självt genom egen produktion cirka 20 procent av arbetet för varvsindustrin och resten beställs av underleverantörer. Antalet anställda är 120, men indirekt sysselsätter projekten cirka 600– 700 personer.

Omsättningen är 55 miljoner euro.

Grundaren Mauri Mäkiranta berättar att även om företaget har varit verksamt i branschen i 32 år, måste det hela tiden kunna bevisa sin expertis, såväl prismässigt som när det gäller tidtabeller.

Den följande generationen,

Mikko Mäkiranta, håller på att ta över det operativa ansvaret för företaget tillsammans med sin syster Minna Mäkiranta-Blyth. Mauri Mäkiranta fortsätter som styrelseordförande. Syskonen har i avsikt att utöka verksamheten.

– Vi har slutfört mer än 600 projekt, och varje gång ett skepp har blivit färdigt, har det varit en höjdpunkt för mig. Under min tid som företagare har det funnits höjdpunkter för sammanlagt 150 skepp, sammanfattar Mauri Mäkiranta.

– Moderna skeppsbyggare måste vara effektiva och innovativa. Vi är stolta över det arbete som vårt familjeföretag har genomfört, säger Minna Mäkiranta-Blyth.

Slalomåkning och läkartjänster RUKAKESKUS, det centrala företaget på skidcentren Ruka och Pyhä, samarbetar intensivt med företagare. Företaget, som ligger i Kuusamo, satsar starkt på ansvarsfull verksamhet och försöker hitta hållbara lösningar.

När läkarfadern Juhani Aho köpte skidcentret i Ruka på 1970talet, hade ingen i familjen åkt slalom. Vid sidan om utvecklingen av skidcentren vid fjällen Ruka och Pyhä grundade Aho en privat läkarstation, som numera heter Aava Terveyspalvelut. År 1998 övergick företaget till Juhani och Eila Ahos fem barn. Nu börjar det vara dags för den tredje generationen.

Antalet anställda är cirka 170 och omsättningen 27,5 miljoner euro.

Verksamhetens viktigaste mål är att öka liftbiljettförsäljningen och antalet skiddagar. De tre senaste vintrarna har varit rekordår i bäg-

Företagare i Finland 4/19

ge skidcentren, och verksamheten håller på at utvidgas.

På Ruka startades ett miljöprogram 2008, och alltsedan 2018 har Ruka varit ett kolneutralt skidcenter. Det nyligen inledda hållbarhetsprogrammet omfattar även företagets samhälleliga och ekonomiska ansvar.

Industriell cirkulär ekonomi i Lappland TAPOJÄRVI OY är en modig föregångare inom industriell cirkulär ekonomi. Företaget betjänar fabriker och gruvor, minskar klimatbelastningen och sparar naturtillgångar.

Esko Tapojärvis karriär som företagare inleddes för 64 år sedan, när han körde taxi och transporterade dagligvaror i Lappland.

Gruventreprenader startade Esko i början av 1970-talet i Rautuvaara gruva i Kolari.

Generationsväxlingen ägde rum i början av 1990-talet, då sönerna Markku och Pertti Tapojärvi utvidgade verksamheten till fabrikstjänster och materialhantering.

– Idag satsar vi framför allt på cirkulär ekonomi och har mycket nära samarbete med stålindustrin och gruvor. Vi bär ansvar för miljön, våra anställda, säkerheten samt invånarna i de närbelägna områdena, säger Mari Pilventö, ställföreträdande VD och Esko Tapojärvis barnbarn.

Företaget har utvidgat sin verksamhet från Lappland till världen.

Antalet anställda är cirka 500 och omsättningen var 115,7 miljoner euro under räkenskapsperioden 2017–2018. Företaget har åtta verksamhetsställen i Finland, ett i Sverige och ett i Italien.

27

Entreprenörstävlingen Get the deal dök in i fiskodlingens värld TEXT SARA ENROTH-NYMAN, lärare i tyska och i entreprenörskap vid Pargas svenska gymnasium BILD FILIP LUNDSTEN

D

en 25–28 oktober ordnades den tvåspråkiga entreprenörstävlingen Get the deal på Kasnäs badhotell. Tävlingen riktar sig till andra stadiets skolor. I år deltog fem skolor: Katedralskolan i Åbo, Kimitoöns gymnasium, Paraisten lukio, Pargas svenska gymnasium och Åbo Yrkesinstitut. Varje skola deltog med ett lag bestående av fyra tävlande. De hade veckoslutet på sig att lösa ett uppdrag som de fått av ett lokalt företag. I år fick alla lag samma case, uppdraget gavs av fiskföretaget Salmonfarm. Nyckelfrågorna var: “Hur skall den inhemska fiskproduktionen klara sig i konkurrensen med billig, importerad fisk?” och “Hur skapa medvind för utveckling av inhemsk fiskodling?”.

På lördag fick de tävlande besöka Salmonfarm för att lära sig

28

mer om fiskodling och fiskfoder.

Under veckoslutet hade lagen två träffar med coacher. I år fungerade bl.a. en AI-specialist och en företagare från mediebranschen som coacher.

Under finalen på måndag hade lagen tio minuter på sig att presentera sina resultat inför publiken och juryn. Juryn bestod av representanter från offentliga sektorn och näringslivet. Juryns ordförande, Kimitoöns utvecklingschef Gunilla Granberg, lovordade lagen efter deras presentationer: “Ni har alla en lysande framtid framför er. Ni kommer att gå långt med denna

”Ni kommer att gå en lysande framtid till mötes med hjäp av er företagaranda”

Företagare i Finland 4/19

företagaranda”.

I år gick vinsten till Adrian Vuorio, Alexander Kruglov, Viggo Henelius och Joacim Oksanen från Kimitoöns gymnasium. Deras presentation var visuellt tilltalande och innehållet var baserat på grundlig research. Deras sätt att presentera var övertygande och underhållande. Det vinnande laget tog bl.a. fasta på den inhemska fiskodlingens fördelar med tanke på miljövänlighet.

Den moderna fiskodlingen belastar inte haven tack vare det nya kretsloppstänket. Vinnarna belönades med ett penningpris på 1000 euro och diplom. Get the deal-tävlingen finansieras av Kimitoöns kommun, Pargas stad, Åbo stad och Svenska kulturfonden. Tävlingen är en av de entreprenörskurser som erbjuds vid Pargas svenska gymnasium och den ordnades för sjunde gången i höst.

Fรถretagare i Finland 4/19

29

Grattis Linda och Jaakko!

TEXT FÖRETAGARNA I FINLAND BILD AKI LOPONEN/PICTUNER OY

L

iveillustratören Linda Saukko-Rauta och it-entreprenören Jaakko Marin tog hem de första nationella ensamföretagarprisen under de riksomfattande företagardagarna i Lahtis.

– Ensamföretagandet är ett av de värdefullaste sätten att skapa arbete, konstaterade Jyrki Mäkynen, ordförande för Företagarna i Finland, vid prisutdelningen.

Utbredningen av ensamföretagsamheten har varit 2000-talets mest betydande trend i arbets- och företagslivet. Ensamföretagsamheten är just nu Finlands vanligaste företagsform.

I början av årtusendet fanns det enligt Statistikcentralen 123 000 ensamföretagare, medan antalet ifjol var uppe i 182 000 ensamföretagare.

30

Ensamföretagarnas vanligaste företagsform är firmanamn, men andelen aktiebolag har ökat i jämförelse med enkäten som utfördes år 2016.

Ensamföretagarna är i det stora hela ett högutbildat folk: över hälften har yrkeshögskole- eller universitetsexamen.

– Den största förändringen beträffande företagandet och arbetslivet i Finland under detta sekel är knutna till ensamföretagandet, sade Mäkynen.

Tillväxtorienterade unga företagare Företagarna i Finlands enkätundersökning som publicerades några veckor före prisceremonin visar att ensamföretagarna är ett tillväxtinriktat folk: två av tre (67 procent) säger sig sträva efter tillväxt.

Företagare i Finland 4/19

Bland ensamföretagarna under 35 år vill så många som 90 procent öka sin företagsverksamhet.

Den mest tillväxtorienterade branschen var handeln. Ensamföretagarna anser att de viktigaste tillväxtmetoderna är lansering av nya produkter och tjänster, nätverkande och anställning av arbetstagare.

Hälften av ensamföretagarna förtjänar under 2000 euro Bland ensamföretagarna som deltog i Företagarna i Finlands enkätundersökning svarade 48 procent att de förtjänar under 2000 euro i månaden.

I en motsvarande enkät som genomfördes år 2016 var andelen som förtjänade under 2000 euro 51 procent, deras andel har alltså minskat en aning under de tre senaste åren.

Cirka var fjärde ensamföretagare berättade att de i medeltal arbetar över 50 timmar i veckan. Endast var femte meddelade att de årligen har semester en månad eller mer.

Gällande den egna arbetsförmågan delas ensamföretagarna i två läger: 47 procent svarade att de inte har upplevt utmaningar med att orka, medan den andra hälften av ensamföretagarna var av annan åsikt.

Svårt att sysselsätta I svaren framkommer till exempel problem gällande anställandet av arbetstagare.

– Det upplevs dyrt och riskfyllt att anställa. För närvarande syssel-

2020

sätts företagsverksamheten av företagaren själv och det är inte möjligt att obegränsat öka den egna arbetstiden, säger Företagarna i Finlands branschchef Mika Hämeenniemi.

I enkäten deltog närmare 1900 ensamföretagare. De som någon gång haft en arbetstagare upplev-

Ensamföretagandet är ett av de värdefullaste sätten att skapa arbete, enligt Jyrki Mäkynen, ordförande för Företagarna i Finland.

de oftare än de som verkat ensamma hela tiden, att risken och priset på sysselsättningen var faktorer som begränsade tillväxten.

Företagarna i Finlands chef för arbetsmarknadsfrågor, Harri Hellstén, önskar att sysselsättningen skulle underlättas i framtiden.

– Arbetsmarknadsstrukturen har en betydande inverkan på om man vill skapa arbete genom anställning eller på uppdrag - eller om man lämnar arbetet ogjort helt och hållet, säger Hellstén.

– Det lönar sig verkligen att förbättra företagarnas ställning gällande föräldraledigheten, det ligger speciellt i barnens intresse, säger Hellstén.

FÖRETAGARE I FINLAND MEDIEINFORMATION 2020

glund LEDARE - Kjell Sko

I FINLAND 3/2019

HÄLSA & VÄLMÅENDE Johanna på Xmotion a PT-tjänster erbjuder högklassig

ANNONSTIDTABELLERNA 2020, INLÄMNINGSDATUM FÖR MATERIAL OCH TEMA Nummer

Tema

Material

Utkommer

1

Ensamföretagare

21.2.

18.3.

2

Turism

8.5.

3.6.

3

Hälsa & Välmående

28.8.

30.9.

4

Ung Företagare

13.11.

9.12.

ANNONSFÖRSÄLJNING: Hippi Hovi, hippi.hovi@yrittajat.fi, tfn 050 551 3995

UPPLAGA: 2 750 UTGIVARE: Företagarna i Finland ANNONSPRISER 1/1 = 210 x 297 mm + 5 mm marginaler 1 150 €

1/2 vågrätt = 200 × 140 mm 1/2 lodrätt = 94 × 286 mm + 5 mm marginaler 700 €

1/4 vågrätt = 200 × 67 mm 1/4 lodrätt = 100 × 140 mm + 5 mm marginaler 500 €

Framåt med nya ägare Energiingenjörsbyrån Stagnäs & Nylund, som verkat sedan 1981, ägs numera av de tidigare anställda Jonas Holm och Pathrik Knipström och deras företag Kvarkens VVS. Verksamheten fortsätter som tidigare, i en bransch där mycket utvecklats sedan starten. Idag sysselsätter byrån totalt tolv personer och ägarbytet genomfördes vid årsskiftet.

TEXT OCH BILD ANNA SAND/KUSTMEDIA AB

32

Företagare i Finland 4/19

E

fter nästan 40 år som företagare har Birger Stagnäs och Håkan Nylund i Maxmo gett stafettpinnen

vidare.

– Våra egna barn är inte verksamma inom branschen och följande steg var att bjuda ut företaget till de anställda. Vi ville hellre att det skulle fortsätta i form av ett litet familjeföretag, än övergå i en större koncern, förklarar Håkan Nylund.

Vid det laget hade Jonas Holm och Pathrik Knipström redan hunnit starta eget, men beslutet var inte svårt att fatta.

– Vi är mer eller mindre uppvuxna här – det här är vårt andra hem, konstaterar Jonas.

– Det är vår första och den enda arbetsplats vi haft, tillägger Pathrik.

Tyst kunskap Birger och Håkan har trappat ner på arbetstiden, men jobbar kvar

Familjeföretaget har varit som ett andra hem för de nya ägarna. under ett par år för att överföra den tysta kunskap som samlats i huset under åren. Även alla personliga kontakter förs vidare. Det första halvåret har gått bra för de nya ägarna, även om det varit bråttom.

– Man får se tidsbristen som ett positivt problem, konstaterar de.

Jonas jobbar som arbetsledare på kontoret i Maxmo centrum, medan Pathrik rör sig på fältet för att i första hand ”släcka bränder”.

– Men vissa dagar släcks de nog bara med bensin, skrattar Jonas.

Någon brist på jobb är det alltså inte i branschen – däremot på arbetskraft.

– Branschen har utvecklats enormt mycket sedan 1981, konstaterar Birger. Byråkratin har vuxit, kunderna är betydligt mer pålästa och har ofta specifika detaljönske-

Energiingenjörerna Stagnäs & Nylund står till tjänst med helhetslösningar inom VVS- och elplanering såväl som försäljning av VVS- och elmaterial.

Redan vid starten 1981 valde man att fokusera på energisnåla lösningar och de är fortfarande lika högaktuella.

– Vi var inledningsvis endast en planeringsbyrå, men snart kom även VVS-installationerna med i bilden, berättar Birger Stagnäs och Håkan Nylund, som nu sålt sitt företag till Pathrik Knipström och Jonas Holm under namnet Kvarkens VVS.

Företagare i Finland 4/19

mål. Kraven är betydligt högre än tidigare och uppdragen mer omfattande. Det har funnits ett konstant behov av att hela tiden vidareutbilda oss själva.

VVS-och energibranschen omfattar idag väldigt mycket automatik och den forna, traditionella bilden av en rörmokare stämmer inte längre överens med verkligheten.

– Det är en bransch jag varmt kan rekommendera intresserade ungdomar att överväga, tillägger Håkan.

Det behövs ett forum Även själva företagandet har utvecklats under årens lopp – detta i en positiv riktning, enligt Birger och Håkan.

– På 1980-talet var det bara skottpengarna som fattades på företagarna i Finland, ler Håkan. Företagarorganisationerna har jobbat bra för att företagarna ska få samma värde som de anställda. Vi är inte i mål ännu, men det har blivit betydligt bättre.

Här anser Stagnäs och Nylund att företagarföreningen spelar en viktig roll, och de har varit medlemmar i den sedan de startade företaget. Även Jonas och Pathrik har ordnat sitt medlemskap i föreningen.

– Det behövs ett gemensamt och brett forum gentemot statsmakten. På ett individuellt plan är föreningen också ett jättebra forum för att knyta kontakter och träffa andra företagare. Vi har vid flera tillfällen haft nytta av föreningens jurister och experter. Eftersom samhället idag är så pass komplicerat, rekommenderar jag alla företagare att vara medlem i en företagarförening, avslutar Håkan.

33

Niklas Granholm från Elisa.

Framgångsrik kommunikation Tre saker att tänka på: God kommunikation är grunden till god affärsverksamhet. Den interna och externa kommunikationen går alltid hand i hand. Utan en välfungerande intern dialog är det svårt att marknadsföra sig utåt. Anna Bertills föreläste om framgångsrik kommunikation.

TEXT LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA AB BILD LISBETH BÄCK

K

ommunikationsbyrån Bertills & Jung, Elisa och Kust-Österbottens Företagare ordnade i november en Kommunikationsskola i Norrvalla i Vörå. Först ut var Elisas regiondirektör i Österbotten, Niklas Granholm.

Elisa lanserar 5G Elisa, Finlands ledande mobilnätsoch fastnätsoperatör, presenterade 5G.

34

– 5G-nätet i Åbo var Nordens största, så visst ligger vi i framkant i utvecklingen, sa Granholm.

Vid kommunikationsskolan informerade han om den nya eran av digitalisering och vilka möjligheter 5G ger företag. Han uppgav att Finland är det land som brukar mest mobildata i hela världen.

– I och med 5G, som hastighetsmässigt är lika bra som fiberkabel, möjliggörs mycket nytt på företagssidan. Fråga gärna! Numera ger

Företagare i Finland 4/19

vår kundtjänst service på tre språk i Vasa: finska, svenska och engelska, upplyste han.

Två av de företag som var representerade vid Kommunikationsskolan var Helena Helsing från Heikius Hus-Talo och Jens Knipström från PålGrundarna.

Anna Bertills från Bertills & Jung i Vasa.

Familjeföretaget Heikius Hus-Talo Företagen grundades 1966 och är en av föregångarna inom storelementbygg andet i Finland. All tillverkning sker i husfabriken i Vörå, Österbotten. Företaget tillverkar volymhus i modern fabrik, där hela byggprocessen sker inomhus och under noggrann kontroll. Prefabricerade träelement till olika byggnadsentreprenader, skräddarsydda huspaket och volymhus exporteras även till bland andra Sverige, Spanien, Frankrike och Island.

PålGrundarna Ab Ett företag i Korsholm med 25 års erfarenhet av grundning och jordbyggnad. Idag omfattas verksamheten av olika produkter som skruvpålar, badtunnor, förråd, gårdsbyggnader och minireningsverket BIOSMART. PålGrundarna erbjuder nyckelfärdiga grunder till fast pris, vilket är en trygghet för kunden. Badtunna PihaPRO®, som levereras direkt från fabriken i Österbotten, Finland, till kunder i hela Norden. Minireningsverket BIOSMART vinner terräng på marknaden.

Varumärket är summan förväntningar och förhoppningar Anna Bertills pratade varmt om och för både intern och extern kommunikation.

– Allt börjar internt, underströk Bertills. Fundera på er företagskultur, för den är grogrund för den bild företaget visar utåt. Hur tänker ni, pratar ni och hur förmedlar ni information? Hur bygger ni ert va-

rumärke och hur riktar ni er till er målgrupp? Vilka är de viktigaste värderingarna och hur vill ni uppfattas? När ni pratar om att vara framgångsrik, vad menar ni då?

Anna Bertills bjöd på många tankeställare och publiken lyssnade, frågade och reflekterade.

– Ni är själva en bild av företaget utåt. Vad vill ni förmedla för känsla? Varumärket ÄR nämligen en känsla, intygade hon. Varumärket är summan av de förväntning-

ar och förhoppningar som väcks i kontakter med er.

Var vänlig på sociala medier Sociala medier är en spännande värld som skapar många möjligheter, men också hotbilder. Även med en låg budget finns chans att nå ut med sitt budskap och träffa rätt kundgrupp.

– Trenden just nu är jordnära och enkelt. Oskyldiga budskap kan tolkas på olika sätt. Var beredd på riskhantering och bygg en öppenhetskultur åt båda hållen. Var vänliga! Sociala medier påverkar inte bara vår personliga kommunikation – de påverkar invånare, konsumenter, barn, vuxna, opinionsbildare, politiker och granskare av samhällets maktstrukturer, sa Bertills.

På sitt medryckande sätt serverade Anna Bertills goda råd för att fånga läsarens uppmärksamhet i flödet. I slutet av presentationen gav hon ytterligare fem tips: Visa vem ni är. Visa vilka världar ni har tillgång till. Berätta vad folk vinner på att komma till er. Lär känna målgruppens beteende och satsa på bra bilder.

GOD JUL OCH FRAMGÅNGSRIKT NYTT ÅR