Företagare i Finland by Suomen Yrittäjät

LEDARE – Kravet på hållbarhet ökar

1/2019

CAFÉ AJNA I HÄLSOHUSET MARIAS NYCKLAR En förverkligad dröm

I FINLAND

INNEHÅLL HÅLLBARHET

1/2019

LEDARE KRAVET PÅ HÅLLBARHET ÖKAR 3 AKTUELLT FINLAND, VÄX! - FÖRETAGARNA I FINLANDS MÅLPROGRAM 2019 – 2023 4 –7

Café ajna i hälsohuset Marias Nycklar

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

En förverkligad dröm

14 NYLANDS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

AKTUELLT 24 Ensamföretagarna behöver dessa 11 förändringar

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

26 Sme-barometern 1/2019 28 Vad uppnådde vi år 2018 32 Viktiga tal 2019 HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

hippi.hovi@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 551 3995

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2 450 st.

Hippi Hovi Kust-Österbottens Företagare hippi.hovi@yrittajat.fi, tel. 050 551 3995

OMBRYTNING

FÖRETAGARNA I FINLAND

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMAN 2019

Hållbarhet Turism Hälsa&Välmående Ung Företagare

UTKOMMER MATERIAL

20.3 5.6 2.10 11.12

20.2 8.5 4.9 13.11

UTGIVARE

Företagarna i Finland

Företagare i Finland 1/2019

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy

LEDARE

Kravet på hållbarhet ökar F öretagarna i Finlands bussturné Finland, väx! börjar i skrivande stund vara på slutrakan. Bussen, tejpad i Företagarna i Finlands färger, har under 37 dagar besökt över 20 orter från norr till söder. I samband med turnén har det ordnats över 100 publikevenemang, paneldiskussioner, skolbesök och kaffebjudningar. Företagarna i Finland, som vill att 2020-talet blir ett årtionde av tillväxt, har under turnén utmanat framför allt alla partiers riksdagsvalskandidater att ta itu med tillväxtmålen. Utan tillväxt är det omöjligt att höja sysselsättningsgraden, som är nödvändig för att Finland på 2020-talet ska kunna satsa på bland annat vård, bildning och hållbarhet. Vi har i detta nummer av tidningen fokuserat på det sistnämnda, det vill säga hållbarhet. Aldrig tidigare har nämligen människans påverkan på planeten varit så belastande som under vår tid.

Stora utmaningar för hela mänskligheten Enligt demografiska prognoser fortsätter jordens befolkning att öka till år 2060, för att därefter stagnera. Det finns forskning som hävdar att det krävs resurser som motsvarar två planeter för att tillfredsställa våra behov år 2030, om vi fortsätter att konsumera och skapa avfall i samma takt som idag. Dagens konsumtionsmönster kombinerat med den snabba befolkningsökningen oroar allt fler människor. Klimathotet, energi- och miljöfrågor, informationsteknologins snabba framsteg, befolkningsutvecklingen och folkhälso- och jämställdhetsfrågor lyfts ständigt fram, även av internationella forskarnätverk, som viktiga utmaningar för hela mänskligheten.

Hållbarhet som en del av affärsidén

Kraven på hållbar utveckling gäller också företag, som behöver bli bättre på att hantera jordens begränsade resurser på ett mer ansvarsfullt sätt. Redan idag redovisar många större företag hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, ofta på grund av krav från ägarna. Hållbarhetsredovisningarna minskar inte i framtiden, eftersom allt flera ägare vill ha transparens för att kunna bedöma risken i bolagen man investerar i. Kunderna i sin tur vill allt oftare veta att de handlar av ett hållbart företag och framför allt yngre människor på arbetsmarknaden ställer ökade krav på företagen de söker sig till. Ett ansvarsfullt och hållbart företagande är en fördel när det kommer till rekrytering. Det blir alltså mer naturligt att hållbarheten är en del av affärsidén.

Framgångsfaktor även för mindre företag Gäller detta med hållbarhet då endast större företag? Nej, naturligtvis inte. Mindre företag, som har hållbarhet med i sin affärsidé, blir enligt många forskare allt mer konkurrenskraftiga i framtiden. Det är allt svårare att ducka för kraven på tydliga riktlinjer kring frågor om miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och korruption. Även i upphandlingar ställs allt oftare krav på att dessa finns. Att skapa denna typ av förtroende är alltså en avgörande framgångsfaktor för framtidens småföretag. Min förhoppning är att den positiva utvecklingen fortsätter och att fler företag anammar ett hållbarhetsperspektiv, där både miljö och hälsa betraktas som ändliga och värdefulla resurser. Det tjänar du, jag och samhället i stort på.

Hippi Hovi Chefredaktör

Företagare i Finland 1/2019

Avgör exportaffärer med hjälp av ﬁnansiering Exporthandel är ett lagspel. Vi hjälper dig att nna de rätta nansieringslösningarna med vars hjälp du kan göra ett konkurrenskraftigt anbud utan att belasta företagets kassa. Hitta tips på nnvera./pk-vienti

CHESS

5.4.2019 i Helsingfors

SPELMAN PÅ TAKET

25.10.2019 i Vasa

Säkra din plats nu! www.svenskatraffen.fi

FÖRETAGARNA I FINLANDS MÅL FÖR VALPERIODEN 2019–2023 Företagarna i Finland vill att 2020-talet blir ett årtionde av tillväxt. Utan hållbar tillväxt är det omöjligt att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. En hög sysselsättningsgrad är nödvändig för att Finland på 2020-talet ska klara av de vårdkostnader som befolkningens åldrande orsakar och för att vi ska kunna satsa på bland annat bildning, miljöskydd och försvar. Företagarna i Finland utmanar alla partier att ta itu med dessa tillväxtmål. Den kommande regeringen kan inte basera sin politik på nuvarande sysselsättnings- och tillväxttakt.

FINLAND SKA BLI VÄRLDENS BÄSTA FÖRETAGARLAND Finland behöver fler företagare och företag nu och i framtiden. Det är viktigt för alla i Finland, eftersom företagarna skapar arbete och tillväxt. Finland ska sträva efter att vara världens bästa företagarland. För närvarande ligger Finland på tolfte plats i en global jämförelse av företagande (Global Entrepreneurship Index) och på nionde plats i Europa. Det är inte lätt att förbättra placeringen, eftersom nästan alla länder vill förbättra sitt företagsklimat. För att Finland ska kunna höja sin placering måste förutsättningarna för företagandet förbättras snabbare än i de konkurrerande länderna. Tillväxtpolitiken under det kommande årtiondet ska uppmuntra till företagsverksamhet och dess utvidgande. Det ska också belöna företagaren för risktagningen. Företagarna i Finlands mål är att göra det lättare att vara företagare och sysselsätta. Med FiF:s tillväxtrecept ser vi till att Finlands ekonomi växer på ett hållbart sätt, att sysselsättningen förbättras och att välfärdsstatens grund stärks. Företagsamhet är en av Finlands hörnstenar. Finland behöver:

VÄRLDENS BÄSTA FÖRETAGARLAND

Finland ligger på plats 12 i den globala jämförelsen (Global Entrepreneurship Index) och på plats 9 i den europeiska jämförelsen av företagandet i olika länder.

VAD MÄTER GEI?

GEI-indexet jämför företagsamhet globalt. Allt som allt finns 137 länder med i indexet, som består av tre underindex. De undersöker attityderna, färdigheterna och strävandena i anslutning till företagandet. Dessa består i sin tur av 14 pelare, som innehåller både individuella och institutionella variabler.

Värld

GEI

USA

83.6

Schweiz

80.4

Canada

79.2

Storbritannien

77.8

Australien

75.5

Danmark

74.3

Island

74.2

Irland

73.7

Sverige

73.1

Frankrike

68.5

Holland

68.1

Finland

67.9

I resultaten ligger Finland bland annat efter Danmark (6), Island (7) och Sverige (9). Norge ligger på plats 21. Källa: Global Entrepreneurship Index, 2018

Företagare i Finland 1/2019

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

ETT UPPMUNTRANDE SKATTESYSTEM Företagsbeskattningen ska stödja företagsamhet och företagarens risktagning och utvidgning av företagsverksamheten. Beskattningen har en betydande inverkan på företagarens motivation, vilja och förmåga att utvidga företaget med investeringar och nya anställda.

DJÄRVA STRUKTURREFORMER Arbetsmarknadsreformer ska genomföras med beslutsamhet. Arbetsplatserna ska ges mera makt att ingå egna avtal och demokratin ska stärkas. Att underlätta sysselsättningen, öka flexibiliteten, höja sysselsättningsgraden och skapa arbetsplatser är våra viktigaste mål när det gäller höjningen av sysselsättningsgraden.

STÖD FÖR FÖRETAGARNAS VÄLMÅENDE Företagarnas välmående återspeglar starkt företagens framgång. Vi vill att vårt socialskydd ska uppmuntra till företagsamhet och arbete och även anpassas till en tid då företagarens och den anställdas roller byts eller överlappar varandra.

MINDRE FÖRETAGSREGLERING Vi vill minska de regleringskostnader som riktas till företagen med en fjärdedel fram till 2025. Vi kontrollerar nya regleringar enligt modellen ”en in, två ut”. Det betyder att om ny reglering orsakar företaget en euros extra kostnad, ska lagstiftaren minska de existerande regleringskostnaderna med två euro.

ÖKAD INTERNATIONALISERING Företag som utvidgar sin verksamhet internationellt skapar tillväxt och välfärd i Finland. Det måste bli lättare att sysselsätta utländsk arbetskraft. Ett starkare Business Finlandnätverk stöder tillväxten av företag i alla storleksklasser.

Företagare i Finland 1/2019

KUNNIG ARBETSKRAFT Livslångt lärande förlänger arbetskarriärer och säkrar tillgången till yrkeskunnig arbetskraft då arbetslivet förändras. Det är viktigt också för företagare, så att de ska kunna utveckla sitt eget kunnande. Genom mer djupgående samarbete mellan företag och läroanstalter förbättrar vi ungdomarnas möjligheter att hitta arbete och vi upprätthåller de vuxnas kunskap. Vi vill att allt fler har en examen på andra stadiet.

EN NY MÖJLIGHET FÖR FÖRETAGAREN Företagaren ska även efter en konkurs eller en tillfällig ekonomisk kris garanteras möjlighet till en ny start. Nu för tiden möter företagare många hinder om de vill fortsätta med affärsverksamhet efter en konkurs eller betalningsstörningar. Såväl lagstiftning som praxis ställer hinder.

AVVÄRJANDE AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN Finland måste öka sina satsningar på avvärjandet av klimatförändringen. Bland de viktigaste metoderna är utsläppshandeln och beskattningen. Klimatbelastningen kan även minskas med ny teknologi och cirkulär ekonomi.

VALFRIHET SOM EN DEL AV EN VÄLFUNGERANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORM Till social- och hälsovårdsreformens centrala målsättningar hör bättre tillgång till service, ökad jämlikhet och bromsande av ökningstakten på kostnader. Ett landskap kommer med sina egna åtgärder att avgöra om målen med social- och hälsovårdsreformen uppnås. Valfrihet, social- och hälsovårdssektorns integration och utnyttjandet av digitalisering är sätt att nå målen.

Företagare i Finland 1/2019

Hållbar hälsa Uppe på 2500 meter över havet växer den toxiska backsippan pulsatilla. Företagaren Maria Wester var på kurs i Alperna och lärde sig då att den giftiga – och fridlysta – blomman har en mycket stark läkekraft. För att komma åt den tar man försiktigt tillvara en stump av roten och en bit av bladet och behandlar dessa till homeopatiska läkemedel. Så får blomman leva kvar och läkekraften hjälpa någon som är sjuk. Helhetstänk har varit Maria Westers ledstjärna i all verksamhet. TEXT OCH BILD SUSANNE SKATA

byn Kaitsor i Vörå bor cirka 150 personer. Det finns en lågstadieskola, men ingen butik. Däremot finns det ett helt hälsohus: Marias Nycklar. Maria Wester började sin verksamhet som homeopat i ett av rummen i byns bankhus för många år sedan. – Jag har alltid sett på kroppen som en helhet där allt hänger ihop, säger Maria. Därför har jag hela tiden studerat vidare och jobbar idag också med bioresonansterapi och kostrådgivning utöver att jag driver Marias nycklar.

Förverkligad dröm Då banken stängde tog Wester över hela huset, renoverade upp det och lät andra företagare hyra in sig. Idag kan man få allt från energiklippning till massage i huset. Maria har byggt ut och förfogar nu över 400 kvadratmeter med konferensutrymmen och plats för minst sex företagare. Hon vill locka stadsfolk till landsbygden för att varva ner i en lugn miljö, precis som hon själv gjorde den dagen hon kom på att hon ville skapa ett hälsohus. – Jag drömde också om att någon skulle starta ett café med nyttig mat här, berättar Maria. Jag nämnde det till en kund och idag har drömmen slagit in. Man ska säga sina drömmar högt,

så någon annan hör dem! Cia och Jani Malinen driver sedan förra sommaren café ajna i Marias nycklar. Caféet har en vegansk meny och gör sina produkter av ekologiska och närodlade råvaror så långt det är möjligt.

”Allt börjar i huvudet” Cia Malinen och hennes dotter brottades länge med hälsoproblem. För att få bukt med sin krånglande mage bytte Cia stegvis ut sin kost. Idag är hon mjölk- och glutenfri och äter plantbaserad mat. Hon har också bytt ut hygienprodukter till ekologiska och miljötänket har fått ett starkt fäste i allt hon gör. – Då jag märkte hur bra jag mår av veganskt kost blev det lätt att gå över till naturliga produkter också med annat, säger Cia Malinen. Allt börjar i huvudet, för oss av hälsoskäl, resten blev självklart. Den etiska aspekten och företagandet kom in efter hand. Maken Jani inspirerades och med bytet till vegansk kost blev han av med sina allergier. Cia ville göra något produktivt av sitt miljötänk och fick idén om ett veganskt café. Hennes och Marias drömmar matchade och hon började visionera. Jani stod redo att förverkliga. – Många sa att det inte fanns nå-

Företagare i Finland 1/2019

got förnuft i att starta ett lunchcafé i en liten by, berättar Jani. ”Tänk noggrant” sa de till oss. ”Hur vågar ni?” frågade de. Vi trodde på idén och gick på känsla. Idag serverar café ajna lunch fem dagar i veckan. Malinens erbjuder catering och privatbokningar i caféet, som då transformeras till restaurang. Cia tillverkar och säljer sin variant av hälsodrycken kombucha. Paret Malinen utvecklar hela tiden sin verksamhet och planerar veganska hamburgar- och grillkvällar i vår. All mat görs från grunden av ekologiska och gärna närproducerade varor, som helst köps in plastminimerade. Hållbarhet är nyckelordet och det innebär att vara matsmart. – Vanligt folk har fördomar om att vegansk mat bara är sallader, säger Cia. Det känns som en seger varje gång en kund, speciellt en manlig byggarbetare, går ut belåten med vetskapen om att vegansk husmanskost kan vara både god, varm och mättande. Miljötänket och det etiska kommer ”på köpet”.

Synergieffekter För den som kör längs Riksåttan genom Kaitsor efter lunchtid är det också möjligt att svänga in och köpa hem matlådor till kvällen.

Jani och Cia Malinen driver veganska café ajna i Kaitsor. Sonen Love hänger gärna med.

– Ett café nära riksvägen ger många möjligheter ändå, konstaterar Jani. Via sociala medier kan vi sälja take-away, självklart i biologiskt nedbrytbara lådor, för den som vill ha en nyttig och miljösmart middag. Café ajnas start innebar förstås hälsosamma luncher strax intill eget jobb för Maria Wester, men också fler synergieffekter för henne och de andra företagarna i Marias nycklar. – Vi har haft föreläsningar om hållbar hälsa, brunchyoga och meditation och vi hittar hela tiden på nytt, säger Maria. Vi skapar olika paket och evenemang tillsammans och konferensutrymmet är också öppet för utomstående som vill ha sina möten i ett hus där hållbar hälsa är A och O. En förverkligad dröm, en bra helhet!

Maria Westers dröm om ett café i hälsohuset gick i uppfyllelse.

Företagare i Finland 1/2019

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Mikola ekogård i Rimito förbereder sig för en ny växtperiod. Den första tidiga potatisen tas upp i växthuset i slutet av maj.

På en ekologisk gård är hållbar utveckling vardag och värdering Mikola ekogård i Rimito i hjärtat av skärgården förbereder sig för en ny växtperiod. I företagarens vardag är ekologiskt tänkande inga tomma ord, utan värderingsstyrda val och praktiska handlingar. TEXT OCH BILDER SUVI UUSITALO-SIRÉN

–G

enom ekologisk odling kan man rentav rädda världen. Det säger Tita-Marjut Salonen som tillsammans med sin man Osmo Salonen bedriver ekologisk odling av växthus- och frilandsgrönsaker, potatis, bär och sommarblommor i Rimito, Nådendal i Egentliga Finlands skärgård. – Med ekologisk mark kan man mycket effektivt binda koldioxid. Studier visar att en ökad ekologisk åkerareal har en väldig potential att bekämpa klimatförändringen, förklarar Tita-Marjut Salonen. En ny växtperiod har kommit igång: på den fyra hektar stora eko-

logiska gården har man sått de första fröna för den kommande säsongen. Den första potatisen tas upp i växthuset redan i slutet av maj. Gården har totalt cirka 3 500 kvadratmeter växthusareal. – I slutet av mars har säsongen kommit så långt att vi börjar arbeta med full effekt, berättar Tita-Marjut Salonen. Paret Salonen inledde Mikola gårds verksamhet i Osmos hemtrakter år 1982, då i form av en blomsterträdgård. Ekologiskt tänkande redan före boomen År 1997 fick paret tillfälle att köpa den intilliggande ekologiska gården som drevs av Osmos kusin. Osmo,

Företagare i Finland 1/2019

som hade arbetat som trädgårdsmästare vid Gullranda i Nådendal, och Tita-Marjut, också hon med studier i branschen, beslutade sig för att anta utmaningen. – Då var ekologisk odling ännu inte så mycket på tapeten, men det passade våra värderingar. Vi var och är proffs, men det fanns och finns mycket kvar att lära sig. Det kommer fortfarande nyheter av olika slag hela tiden, så studierna fortsätter, berättar Salonen. Även om branschen är hårt reglerad och övervakad, ser Salonen det som något positivt. – Det krävs tillstånd för att få använda ordet ekologisk. Pappersexercisen är omfattande och kontrollerna många, men det säkerställer att kun-

den i Finland kan vara säker på att allt har skötts korrekt. Ekologiskt tänkande och hållbar utveckling är en hjärtesak för företagarparet. – Vi skulle inte odla grönsaker om vi inte kunde göra det ekologiskt. Även som konsumenter gynnar vi ekologiskt.

Ständig utveckling Förutom genom värderingarna präglar hållbar utveckling gårdens vardag även genom praktiska åtgärder: Mikola gård har ett eget solkraftverk på 6,5 kilowatt och all el som gården köper in är också solel. Paret prövar och utvecklar dessutom nya lösningar för att helt kunna överge oljevärme. Ett av växthusen värms redan nu upp med ett system som via ett rör mitt i växthuset tar tillvara den uppåtstigande värmen för att sedan cirkulera den på nytt. – Värmen går inte till kråkorna utan transporteras till och lagras i marken med hjälp av ett nedgrävt rörsystem, berättar Salonen entusiastiskt. I sommar är det meningen att experimentet ska utvidgas till ett nytt växthus, som dessutom byggs av återvunna bågar. Förutom i de stora linjer-

na syns hållbar utveckling även i små handlingar i vardagen. – Vi arbetar ständigt med att minska vårt koldioxidavtryck. När vi transporterar varor funderar vi ut rutterna så att det inte blir onödigt körande. Vi återvinner till exempel förpackningsmaterial och blomkrukorna som går till kunderna kommer sedan tillbaka till oss, berättar Salonen.

Ekologiskt odlat blir allt populärare På Mikola gård odlas grönsakerna i jord. – Detta har en klar effekt på smaken. Bland annat tomaterna tar smaken från näringsämnena i jorden. Tomater som odlas i stenull har aldrig sett jord och är därför inte lika smakrik, beskriver Salonen. Efterfrågan på ekologiskt ökar. I Rimito i Nådendal tredubblas antalet invånare tack vare sommargästerna. Bland dem har den rena, lokalt odlade maten, bra åtgång. – Jag har också märkt att när familjer får tillökning så börjar matens ursprung och renhet intressera på ett helt annat sätt. Då köper man gärna ekologiska produkter, berättar Salonen. Mikola gård har en egen butik. Ut-

Företagare i Finland 1/2019

över direktförsäljningen säljer man även till lokala affärer och till vissa restauranger. Paret Salonen sysselsätter sommarjobbare och har också ett nära samarbete med läroinrättningarna i regionen.

Stöd av företagarföreningen Mikola ekogård valdes till 2018-års företag i Nådendal. – Vi tog med glädje och tacksamhet emot utmärkelsen. Det är naturligtvis alltid trevligt att få erkänsla för arbetet man gjort. Tita-Marjut Salonen var en av dem som grundade företagarföreningen Rymättylän Yrittäjät och hon är dess nuvarande sekreterare. Föreningen har varit ett bra kamratstöd. – Intressebevakningsarbetet både i regionen och på ett nationellt plan är viktigt, och genom att utnyttja juridisk och annan rådgivning får man snabbt valuta för medlemsavgiften. I föreningsverksamheten träffar man andra företagare och även om de arbetar inom helt andra branscher är diskussionerna givande, förklarar TitaMarjut Salonen.

NYLANDS FÖRETAGARE

Morot, piska och socialt tryck Intresset för energisparande och ekologiska produkter har ökat markant. För genomsnittskunden är det ändå inte miljöaspekten som primärt styr konsumtionen, utan ekonomin. TEXT OCH BILD MIA BERG-LUNDQVIST

et som är bra för miljön är inte sällan också bra för plånbo ken, men miljöaspekten upp fattas fortfarande mera som en bonus. – Under åren i branschen har jag lärt mig att det behövs både morot, pis ka och kanske litet av ett socialt tryck för att få folk att förändra sitt beteen de, ler Mika Nieminen, ägare till Putki piste i Karis. Här finns en generationsklyfta, där de yngre kunderna har ett mera uttalat miljötänk. Nieminen tror detta är resul tatet av det arbete som lagts ned på mil jöfostran i skolorna. – Det är intressant att se hur det gett utdelning, säger Nieminen. Han har själv tidigare arbetat med undervisning kring hållbar utveckling och varit involverad i diverse miljöprojekt.

Företagets tre ben Nieminen, som är ekonom i grunden, är sedan fyra år tillbaka företagare på hel tid. Företaget Putkipiste grundade han redan år 2005 tillsammans med barn domsvännen Harri Huovinen. De var båda i ett livsskede då de byggde och renoverade sina hem. De tyckte att ma terial på VVS-sidan var väldigt dyra och beslöt därför för att själva börja sälja till behör, vid sidan om sina ordinarie jobb. I början var det en småskalig verksamhet som fick sin start på Kustvägen 51 i Ingå. Efter ett antal flyttar finns butiks verksamheten i dag i Karis, Raseborg. Företaget, som har nio anställda, står på tre ben. En viktig del av verksamheten är förlagd till huvudstadsregionen, där sex personer sysslar med kartläggning av rör. – Vi filmar rören och granskar i vil

ket skick de är, berättar Nieminen. Vi har stora kunder såsom HUS-sjukhusen. Vi var tidigare också kontraktsentrepre nör för Esbo stad, men det upphörde vid årsskiftet. I företaget finns också en butiks del och importsidan, där man bland an nat satsat på import av rörkameror och ventiler som ska förbättra inomhusluf ten och samtidigt vara värmeåtervin nande. – Importsidan är hittills den mins ta, men vi har stora förväntningar på att just den här biten av verksamheten ska växa, säger Mika Nieminen.

Lätt att förivra sig Företagskunderna är ett viktigt kund segment för Putkipiste. För just kart läggningen av rör utgör de så gott som hela kundunderlaget. Det finns myck et pappersexercis och många krav som måste uppfyllas för att sköta kunder som storföretag, kommuner och offent liga instanser. Vinstmarginalerna är ock så mindre än för privatkunder. – Men det ger kontinuerligt jobb och säkra inkomster, säger Nieminen. På butikssidan fördelar sig kun derna ganska jämnt mellan företag och privata kunder. Speciellt då sommar säsongen tar vid ser man en klar topp i försäljningen bland de privata kunder na, eftersom sommargästerna utgör ett välkommet tillskott. Nieminen är övertygad om att ef terfrågan på miljö- och energisparande produkter kommer att öka. Det kom

mer ständigt nya miljöprodukter ut på marknaden, något han tagit del av på de mässor han regelbundet besöker runt om i Europa. Han konstaterar att det är lätt att förivra sig och vilja ta in lite av allt. – Men åren i branschen har lärt mig att man måste begränsa sig till några ut valda produkter. Arbetet med att mark nadsföra en vara tar långt mer tid än vad man först tror. Den ökade efterfrågan kommer också att medföra sänkta priser för kon sumenten. – Det har vi redan sett med exem pelvis solpaneler som i dag är klart för månligare än för tio år sedan, säger Nieminen.

Lärt sig tålamod Vilken är den största utmaningen i din bransch? – Det är nog näthandeln som tar över allt mer. Vi erbjuder redan nu nät handel i mindre skala, men här måste vi satsa mer. Nieminen tillägger att deras pro dukter trots allt är lite speciella ur nät handelsperspektiv, eftersom flera krä ver installation av fackman. Vad har livet som företagare lärt dig? – Tålamod, inget händer bara så där (knäpper med fingrarna). Jag har också blivit litet mera försiktig, efter att jag många gånger slagit huvudet i väg gen. Men det är också en stor glädje att vara företagare. Friheten och möjlighe ten att förverkliga sig själv är ju fantas tisk, ler Nieminen.

Företagskunderna ger kontinuerliga jobb och säkra inkomster

Företagare i Finland 1/2019

Mika Nieminen gillar friheten och möjligheten att förverkliga sig själv som företagare.

Putkipiste • Grundades 2005 i Ingå. • Butiken finns i dag i Karis. • Nieminen äger i dag företaget ensam. • Företaget har nio anställda. • Omsättningen år 2018 var cirka 1,2 miljoner euro.

>> Putkipiste importerar också rörkameror, en nisch som förväntas växa.

<< Många dras med dålig inomhusluft. Putkipiste har bl.a. satsat på ventiler som ska ge bättre inneluft och samtidigt vara värmeåtervinnande.

Företagare i Finland 1/2019

MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Gör underbara fynd och återvinn på loppis Lopptorgen runtom i Finland erbjuder folk att bli av med onödiga saker. För en del är det ett ställe att göra fynd på. Genom återvinning av bland annat kläder kan vi minska på vårt koldioxidavtryck. TEXT NINA NIEMI OCH BILD SIMMPPELI KIRPPIS

öretagarna bakom Simppelikirppis är pappa Pekka Välikangas och dotter Henna Välikangas. De sökte utrymmen en längre tid och hittade till slut lämpliga lokaler omfattande cirka 550 kvadratmeter på Indola-området i Karleby. – Det kändes genast bra och snart var hyreskontraktet undertecknat, berättar Pekka Välikangas. Vi öppnade butiken i november 2018 och hittills har över 450 personer hyrt en försäljningsplats hos oss. Simppeli-kirppis har över 150 lop-

pis-bord och dessutom tar de in möb ler och större produkter till försäljning. På lopptorgen säljs hela och rena produkter, så det lönar sig att återvinna. – Lopptorg är populära bland barnfamiljer, berättar Henna Välikangas. Därför har vi en lekplats och extra skötrum att erbjuda. Man har också möjlighet att ta en kopp kaffe under shoppingrundan. Simppeli-kirppis är en bifirma till Kokkolan OnnenPekka Oy, där Henna fungerar som verkställande direktör och Pekka som styrelsemedlem. Pek-

14 Företagare i Finland 1/2019

ka efterlyser mer information åt nya företagare när det gäller företagsverksamhetens grunder. – Det berättas alltför lite om företagarens socialskydd, de olika bolagsformerna och överlag om hur man skall driva ett företag, tycker Pekka.

Loppisföretagare i andra generation Pekka Välikangas har varit företagare i 30 år och har en gedigen erfarenhet från bl.a. medie-, tryckeri- och handelsbranschen. Henna däremot är verksam sitt första år som företagare och arbetar som väktare, vilket också syns i företagets vardag. Företaget har bl.a. investerat i alarmportar, övervakningskameror och säkerhetsknappar. För sju år sedan, när pappa Pekka sålde sitt lopptorg i centrum, hade intresset för loppisföretagande hunnit tändas för dottern. – Jag tycker om att förmedla saker och vara med folk, men jag skulle aldrig ha startat loppis i denna storleksklass ensam på nytt, konstaterar Pekka. De nya systemen och programmen är komplicerade, så det är bra att vara två. Henna sköter om företagets mark-

reservationer och annat i programmet. Lopptorget är öppet alla dagar förutom måndagar.

Obegränsade möjligheter för verksamheten

nadsföring och sociala medier och det gör att Pekka kan fokusera mer på kundbetjäning. – Det är ett välfungerande arrangemang och det har varit toppen att ar-

beta med pappa, berättar Henna. Via Kirppari-Kalle-programmet på nätet kan kunderna hålla koll på sin egen försäljningssituation dygnet runt. Det går också att göra nya bords-

Det finns flera olika lopptorg i Karleby, men företagarna välkomnar lite konkurrens. – Då måste man utveckla sin verksamhet och utbudet av tjänster, konstaterar Pekka. Simppeli-kirppis bjuder nu ut tre olika paket åt kunderna. PerusSimppeli, ProvisioSimppeli och den alltmer populära SuperSimppeli. – Med SuperSimppeli får kunden bara komma in med loppisgrejor och vi prissätter, ställer dem på försäljningsbordet och håller försäljningsbordet i skick, berättar Pekka. I framtidsplanerna ingår att utveckla verksamheten ännu mer. – Vi har ordnat några evenemang med ponnyridning och ballonger och vi kommer att fortsätta utveckla den biten, berättar Henna Välikangas.

Meet me here!

Ett veckoslut fyllt med olika evenemang, också för hela familjen!

23.-25.8.2019

Kalajoki Hiekkasärkät

I samarbete:

Mer info närmare! 15 Företagare i Finland 1/2019

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Bugman’s Best – en innovativ föregångare Vad får man när man sätter ihop tre innovativa unga män, en odlingscontainer som ägs av Esbo stads kulturväsen och hussyrsor? Jo, ett mellanmål med hussyrsor, en fräsch affärsidé och ett nytt företag som fått internationella priser. TEXT MARIANNE SUNDBLAD OCH BILDER BUGMAN’S BEST

Vi säljer inte syrsan i en säck.

Företagare i Finland 1/2019

70 %

av världens befolkning äter insekter.

ugman’s Bests unga företagartrio kan med fog kallas det här millenniets barn: de är nämligen alla födda 2000. Hösten 2017 deltog Aaron Uussaari, Matias Järvinen och Toivo Hursti i föreningen Ung företagsamhets kurs ”Ett år som företagare”. Deras uppgift på kursen var att förädla en affärsidé. På deras skolgård vid Etelä-Tapiolan lukio råkade det finnas en container i vilken det odlades hussyrsor. Ungdomarnas projekt anslöt sig till skolans biologiundervisning. Även Esbo stads kulturväsen hade varit med i projektet. Pojkarna fick lov att använda containern mot en arbetsinsats: skötseln av hussyrsorna.

Produktutveckling Pojkarna hade alltså en container full av hussyrsor. Vad skulle de göra med dem? Kring 70 procent av världens befolkning äter insekter. Varför inte också vi? Syrsor är ekologiska och innehåller rikligt med protein och flera spårämnen. Efter grundligt övervägande valde pojkarna en mellanmålsstång som sin produkt. Aaron började testa att tillverka den hemma hos sig. Den skulle naturligtvis smaka bra, men pojkarna ville också använda rena och hälsosamma råvaror. Resultatet av produktutvecklingen blev en stång som utöver syrsor bland annat

innehåller finsk havre och honung från en närbelägen gård. Till smaken bidrar dessutom tranbär, mandel, jordnötssmör och en nypa kanel. Och syrsorna, de finns i stången som hela. ”Vi säljer inte syrsan i säcken”, småler Toivo.

Tillverkning Man kan verkligen säga att pojkarna gör allt – från början till slut. De odlar, sköter, fryser ner och lagrar syrsorna. Därefter kokas och torkas syrsorna och blandas med de övriga ingredienserna. Till en början paketerades stängerna i smörpapper, men nu har pojkarna övergått till plast. Syrsorna odlas i ett förråd i Toivos pappas trädgård och stängerna tillverkas alltjämt i Aarons mammas kök. Pojkarna packar stängerna, printar ut etiketter och säljer de färdiga produkterna.

Business Försäljningen av stängerna inleddes genast hösten 2017 på ett ”syrsevenemang” i Esbo. Där såldes hela lagret på tretton minuter. För närvarande finns det några återförsäljare i huvudstadsregionen och stänger kan också beställas från företagets nätbutik på adressen www.bugmansbest.com. Huvudsakligen säljs produkten ändå på mässor och evenemang av olika slag. Eftersom affärsverksamheten fick en positiv start, grundade pojkarna ett aktiebolag i februari 2018, då en av dem fyllde 18. För närvarande går verksamheten på lågvarv, eftersom pojkarna skriver studenten våren 2019, men framtidsplaner finns redan.

Företagare i Finland 1/2019

Framgång De unga företagarna har redan hunnit delta i flera internationella tävlingar. Bland de största kan nämnas den internationella tävlingen för gymnasieelever, ”Genius Olympiad”, som hölls i New York sommaren 2018. Den vann Bugman’s Best. De har också deltagit i Junior Achievement Europes tävling Company of the Year i Belgrad och då kom företaget på tredje plats.

Framtiden Efter studentskrivningarna tänker Toivo, Matias och Aaron söka sig till olika studieområden, men utvecklingen och utvidgningen av företaget står högt på agendan. De har redan planer på större tillverkningslokaler och med extern finansiering kan de satsa på återförsäljning och marknadsföring. Hittills har ingen finansiering behövts. Hjälp och råd har pojkarna fått gratis bland annat av mer erfarna företagare. De har också andra produktidéer: till exempel från den gård där de köper honungen kunde de få bilarver, vars vidareförädling är en möjlighet. Ekologisk livsstil och vegetarisk kost är dagens megatrender, men enligt pojkarna är det ännu mer ekologiskt att odla syrsor än växter. På den finska marknaden finns säkert en stor nisch för produkter som innehåller syrsor. När man sett vad pojkarna har åstadkommit på knappa två år, vid sidan av skolarbetet, tvivlar man inte ett ögonblick på att de, om någon, kan utnyttja denna nisch.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Morot som ny smakupplevelse i drickbar form: Andra klassens morötter blir till brännvin Det enda Paul Lillhannus visste när han började experimentera för flera år sedan var att det fanns socker i moroten. Resten är framlaborerat och testat i många omgångar. TEXT SARA BONDEGÅRD OCH BILD STUDIOSARA

ag parkerar bredvid två små röda stugor intill Lappfjärds å i Perus by i Kristinestad. Namnet Twin House lämpar sig bra för företagets och produkternas namn, med tanke på dessa två pärlor som står så fint på rad. Vintern håller fortfarande sitt grepp om ån. Det är lugnt och stilla och jag anar att det gömmer sig något spännande bakom dörrarna. Paul och Inga-Britt Lillhannus har varit morotsodlare sedan 1990-talet, alltså i drygt tjugo års tid. Idag har generationsväxling skett och sonen har tagit över och fortsatt odlingsverksamheten. Då vi idag står och funderar över allt vad Paul och Inga-Britt åstadkommit funderar de att det mesta är resultatet av en långsiktigt utveckling, en sorts mognadsprocess. De har under flera år investerat i byggnader, bränningskokare och framförallt kunskap. – Jordbruket hade dålig lönsamhet

Företagare i Finland 1/2019

och jag ville mera, säger Paul Lillhannus. Ingen vill ha mig på jobb, alla backade. Då bestämde jag mig för att testa på något eget. Tankarna började snurra kring att man kunde pröva att förvandla tomten och leva på turism. Lillhannus är uppfinnarjocke i ordets rätta bemärkelse. Det visade det sig att jordbruket visst gav någonting! Av de krokiga, små eller överstora morötterna, de s.k. andra klassens morötterna, kom Paul att göra sina experiment. Om inte djurägare hade behov av hans andra klassens morötter som föda, så skulle de sändas till Jeppo där de skulle bli till gas. Istället för att belasta miljön med de långa transporterna, började Paul tänka i banor av att få ut en vettig produkt av morötterna. Visst fick han en exotisk produkt! I dagsläget vet han inte av någon annan i Finland som tillverkar morotsbrännvin.

I Perus by i Kristinestad smids redan nya intressanta planer.

– Jag började från noll, berättar Paul. Det enda jag visste var att moroten hade socker i sig. Jag fick tillstånd att forska i och tillverka alkohol. Forskningen pågick i sex års tid. Via laboratorietester med jäster och enzymer försökte jag bryta ner råvaran. Maskinerna som behövdes var dyra att anskaffa, så byns andra uppfinnare och Paul satte sig ner och började utarbeta en alldeles unik destilleringsapparat. – Jag fick stor hjälp på våra uppfinnarkvällar, man kan nog inte laga en sådan här apparat själv, påpekar Paul. Jag var uppfinnare i sex år, men kunde inte fortsätta vara det i evigheter, så jag sökte även om ett försäljningstillstånd. De andra klassens morötter som används till brännvinet krossas, pressas, jäser och mognar. Av hundra kilo morötter får Lillhannus en liter starksprit. Från råvara till slutprodukt tar det hela tre år och då har drycken en styrka på 38 %. Tillverkningen är ett riktigt hantverk, så drycken tillverkas endast i små volymer. Hantverksdelen märks bl.a. i morotssmaken. Smaken är relativt lika morot, eftersom man följer sitt godkända produktrecept. Små variationer kan finnas. – Snapsen är klar till färgen vilket förvånar många, berättar Paul. En eftersmak av morot finns. I andra länder kanske smaken skulle vara starkare, men här är den ”smakstyrka á la Paul”, ler han glatt. Inga-Britt är även med på ett hörn i produktionen. Hon har bl.a. skolat sig inom yrkesinriktad mikrobryggeriverksamhet. Förutom morotsbrännvinet, som är helt och hållet Pauls uppfinning, tillverkar Lillhannus ett svartvinbärsbrännvin, ett vanligt svartvinbärsvin som rödvin och ett vitt

vin gjort på vinbärsblad. Även här har det experimenterats och utarbetats under en längre tid. Av 120 kg bär får Inga-Britt 300 liter vin med en styrka på 13%. I augusti 2014 fick Lillhannus serveringstillstånd och kunde börja ta emot grupper i miljön de under en längre tid byggt upp. För att få tillståndet krävdes tre personer med yrkesutbildning. Susanna Engman är en av de tre. Hon ansvarar för att allt går rätt till och handhar bl.a. serveringen av snapsar och vin till kunderna. Vinerna får de sälja direkt till konsumenterna, eftersom alkoholhalten är under 13 %. Brännvinen måste däremot förtäras på plats. – Vi får sälja brännvin till ställen med utskänkningstillstånd, så man har chans att stöta på TwinHouse-produkterna på lite olika ställen i närregionen, förklarar Inga Britt. Från och med hösten 2015 har grupper kunnat beställa smakupplevelser på Paulgården och TwinHouse. I vin- och snapsprovningen ingår det vanligtvis något smått sött och salt, men vill man ha en rejäl matbit så går även det att ordna. Lillhannus har i flera omgångar samarbetat med en cateringfirma i nejden. Även en rundvandring i destilleriet ingår om man så önskar. Här ordnas allt från olika möten till provningar. Också stuguthyrning finns i konceptet. Experiment verkar vara ett genomgående tema för paret Lillhannus. Miljön i källarvåningen i en av de röda stugorna där grupperna tas emot är i sig ett litet experiment. Här odlas lagerblad, bananträd, prydnadsmandariner, oliv och blå agavia. Tanken är att dessa eventuellt kan ge något sedan då de vuxit till sig. Känslan då man kommer in är lite exotisk. Lampornas varma gula sken tillför en djungelkänsla. Träormen i hörnet är pricken över i:et. Väggarna pryds av Pauls mors, Signe Lillhannus, vackra tavlor. På frågan om framtidsplaner har Paul en klar idé om vad han vill. – Jag har grillmästar-idéer och så vill jag utveckla en gengasbuss. I Perus by i Kristinestad smids alltså redan nya intressanta planer.

Företagare i Finland 1/2019

HELSINGFORS FÖRETAGARE

Mot en miljövänligare företagsverksamhet Med bättre miljörelaterade lösningar kan man uppnå konkurrenskraft och en trovärdig marknadsföring om miljöverksamheten kan ge fler kunder och förbättra företagets rykte. Har du funderat över ditt företags effekter på miljlön ur till exempel dessa aspekter? TEXT HELSINGIN YRITTÄJÄT BILDER SHUTTERSTOCK & JAANA TIHTONEN

•• Jag föredrar trafikfordon och kollektivtrafik med låga utsläpp •• Jag undviker onödiga transporter och mellanlagringar i logistiken •• J ag följer upp bränsleförbrukningen och körkilometrarna i företagets fordon •• Jag använder mig av videokonferenser istället för att resa •• Jag föredrar elektroniska kommunikations- och marknadsföringskanaler •• Jag köper miljövänliga produkter och råvaror •• Jag använder närproducerade produkter och råvaror •• Jag satsar på hållbarhet i anskaffningen av arbetsredskap •• Jag följer upp el- och energiförbrukningen •• Jag föredrar förnybara energikällor i elavtalet •• Jag minskar avfallsproduktionen och återvinner eventuellt avfall •• Jag använder mig av e-fakturor •• Jag sparar papper genom dubbelsidig utskrift •• J ag belönar personalen med tjänster och immateriella tillgångar istället för saker Lär dig mer om miljöansvar och uppmärksammandet av miljön i affärsverksamheten: •• yrittajat.fi > Yrittäjän ABC > Energia ja ympäristö > Ympäristötietoa (på finska) •• suomi.fi/foretag > Vastuut ja velvollisuudet > Ansvar och skyldigheter > Företagets miljöansvar

Företagare i Finland 1/2019

GALLUP: Så här uppmärksammar jag miljön i företagsverksamheten! TEXT VALPURI AALTO

Reeta Eskelinen, Helsingin Jalkaterapia ”Jag använder så mycket elektroniska system som möjligt för att undvika onödigt pappersavfall. Jag jobbar inom vårdbranschen där det tyvärr finns mycket redskap för engångsbruk. Alla sådana redskap som kan underhållas återanvänder vi.”

Thomas Banafa, Banafa Consulting ”Allt arbete i mitt företag sker utan papper. Jag planerar riskhantering gällande översvämning på konsultbasis och är alltså inom miljöbranschen. Jag håller vanligtvis mina möten på distans via Skype och arbetar hemifrån. Jag undviker även att resa. Jag äger ingen bil utan använder kollektivtrafik och vid behov samåkning eller hyresbilar.”

Heli Janhonen, Monday Morning Oy ”Som terapeut följer jag med människor för att de ska må bättre och ha mindre stress. I min verksamhet försöker jag inverka på miljövänligheten från den mentala sidan: ju mer stressade vi är desto mindre bryr vi oss även om miljön eftersom all energi går till de grundläggande sakerna. Jag gör anteckningar på papper i mitt arbete. Jag kommer inte att övergå till elektroniska redskap eftersom det hämmar kontakten med klienten. Vi återvinner avfall på arbetet och hemma. I privatlivet funderar jag mycket på användningen av plast och onödig konsumtion. Jag använder inte längre fruktpåsar i plast eller ekopåsar.”

Företagare i Finland 1/2019

Bättre lösningar för företagare genom samarbete Som medlem i Företagarna i Finland får du omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj. Elo är Fennias partner inom arbetspensionsförsäkring. Vart tredje finländskt företag och över 40 procent av företagarna har sina arbetspensionsförsäkringar hos Elo.

Pröva du också vår service och kontakta oss. Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Rådgivning Bara ett samtal och du har 100 experter till ditt förfogande! Den avgiftsfria telefonrådgivningen ger mångsidig vägledning och rådgivning i anslutning till företagsverksamheten. Förutom Företagarna i Finlands egna experter står närmare hundra av landets främsta experter till ditt förfogande.

Rådgivningen är öppen vardagar kl. 8 – 20 på numret 09 229 222. Ta fram ditt medlemsnummer innan du ringer. Vi tar inte emot frågor per e-post! Vi får årligen ca 50 000 samtal till vår rådgivningstjänst. Observera att du inte kan sköta juridiska uppdrag eller låta upprätta eller kontrollera avtal eller andra dokument via rådgivningstjänsten. Arbetslivsjuridik och kollektivavtal • anställningsförhållanden • arbetstiden • lönetabeller • kollektivavtalens innehåll, allmänt bindande avtal • arbetsgivaravgifter • lagen om samarbete inom företag Arbetsjuridik och allmän rådgivning • bolagsformer • konsumentskydd • bokföring och revision • dataskydd • lösning av tvister • förlikningsförfarande Avtalsrätt • företagets avtal • leveransavtal • fastigheter och byggande • transporter och trafik

Beskattning • mervärdesbeskattning • företagsbeskattning • personbeskattning Utrikeshandel • EU och utrikeshandel, östhandel • handel med USA och Latinamerika • internationellt rådgivningsnätverk i nästan 30 länder Miljöfrågor • miljöskydd • miljöskador • avfallshantering • skyldigheter som ställs av myndigheter Generationsväxling och ägarskifte • beskattning • arvs- och familjerätt • att hitta en ny ägare • Yrityspörssi

Utbildning • företagarnas möjligheter till utbildning och dess finansiering • företagarexamina • företagarens läroavtal • personalutbildning • arrangemang vid inlärning på arbetsplatsen Företagarens socialskydd • pensioner • sjukdom • företagshälsovård • arbetsoförmåga • arbetslöshet Marknads- och konkurrensrätt, industriell äganderätt • konkurrens • offentliga upphandlingar • upphovsrätt • IT-rätt • patent, varumärken, modellskydd m.m.

Ensamföretagarna behöver dessa 11 förändringar Företagarna i Finland driver starkt ensamföretagarnas sak. Här är 11 förändringar som måste göras för att förbättra situationen för ensamföretagare. TEXT FÖRETAGARNA I FINLAND BILD ANTON SUCKSDORFF

nsamföretagande är den vanligaste företagsformen. Ensamföretagandets utbredning har varit 2000talets mest betydande trend i arbetslivet. I början av årtusendet var antalet ensamföretagare enligt Statistikcentralen 123 000 och år 2017 var de uppe i 171 000. Ensamföretagarnas intresse lyfts starkt under följande regeringsperiod i Företagarna i Finlands målsättningsprogram för tillväxt: Finland, väx! Här är ett sammandrag över de viktigaste frågorna som kräver förändring.

1. Företagaravdraget Företagaravdraget trädde i kraft år 2017, då sammanlagt 135 miljoner euro delades ut åt cirka 70 000 näringsidkare. Bland alla som erhöll avdrag utgjordes cirka en femtedel av näringsidkare. Dessa fick omkring 45 procent av företagaravdragets hela belopp. Bland alla som fick avdrag förtjänade 38 procent under 25 000 euro och 82 procent under 55 000 euro. Avdraget är sporrande, skapar arbete och inkomst för småföretagare. Det hjälper särskilt företagare med låga inkomster utöka sin företagsverksamhet. Avdraget uppmuntrar till att utöva företagsverksamhet och därför måste det absolut bevaras.

2. Höjning av mervärdesskattens nedre gräns De nuvarande gränserna för mervärdesskatten togs i bruk i början av år 2016. Den nedre gränsen för momsskyldighet borde höjas från nuvarande 10 000 euro till 20 000 euro. Den övre gränsen för en omsättning som berättigar till skattelättnad borde höjas från 30 000 till 50 000 euro. Höjningen av gränserna underlättar företagsverksamheten och sporrar grundandet av och tillväxten hos företag på ett mer omfattande område än den nuvarande mervärdesskattegränsen.

3. Avdragsrätt för lön vid vård av sjukt barn

4. Avdragsrätt för motions- och kulturförmåner Frivilliga motions- och kulturförmåner berör inte ensamföretagare eftersom de inte kan vara sina egna arbetsgivare och på så sätt få skattefria förmåner. Ensamföretagare har en sämre ställning än företagare i övriga företagsformer (aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag) som kan få skattefria personalförmåner precis som bolagens övriga arbetstagare. Näringsskattelagen borde ändras så att en enskild affärs- och yrkesutövare skulle få göra skatteavdrag på frivillig motions- och kulturverksamhet.

5. Ensamföretagarnas företagshälsovård Ensamföretagare och företagare, vars arbete och bransch har stor psykisk och fysisk belastning, är i stort behov av stöd för att upprätthålla arbetsförmågan. Det behövs lätta och flexibla modeller i företagshälsovården för att stöda företagarnas arbetsförmåga och för att svara på de nya utmaningarna inom företagandet och arbetet.

6. Utkomstskydd för arbetslösa Allt fler – kring var tionde företagare – arbetar både som företagare och som arbetstagare. Utkomstskyddet för arbetslösa är den enda av socialförsäkringarna där arbete med olika status inte kan försäkras samtidigt. Företagarens och löntagarens arbetsvillkor måste kombineras så att de båda arbetssätten räknas samman för ett eventuellt utkomstskydd. Arbetsvillkoren ska baseras på den försäkrades arbetsinkomst och hur länge man arbetat, inte på veckoarbetstiden.

7. Pensionsskydd

Ensamföretagarens ställning skiljer sig från ägarföretagen i bolagsform på så sätt att en enskild näringsidkare inte kan

dra av lön för vård av sjukt barn i företagets beskattning. Det här borde korrigeras och göra lönen för vård av sjukt barn avdragsberättigad.

Enligt lagen om pension betalar företagare en obligatorisk försäkring vars nedre gräns idag ligger på 7 656,26 euro.

Företagare i Finland 1/2019

Gränsen måste höjas åtminstone till samma nivå som den nedre gränsen för utkomstskyddet för arbetslösa (12 576 euro år 2018). På så sätt får företagaren, då hen blir tvungen att lyfta försäkringen, även rätt till inkomstrelaterad trygghet under sin karriär. Arbetsinkomsten bör för tydlighetens skull ändras från årsinkomst till månadsinkomst.

8. Familjeledighetssystemet Många företagarfamiljer kan för närvarande inte utnyttja föräldraledigheter på samma sätt som löntagare. Det behövs en mer flexibel möjlighet att kombinera företagande och vård av barn med föräldradagpenning. Förmånssystemet borde göras flexiblare, så att företagare som blir mammor skulle ha möjlighet att dela upp dagpenningdagarna i betydligt fler delar och längre perioder än för närvarande. För att göra dagpenningsystemet mer flexibelt måste stödsystemet för barnvården vara tillgängligt redan efter att perioden för graviditetspenning upphört.

9. Underlätta anställning

10. Stöda ägarskiften Enligt ägarskiftesbarometern (2018) hade endast 36 procent av företagen med en arbetstagare som avsikt att sälja sitt företag. 52 procent trodde att de skulle avsluta sin företagsverksamhet inom tio år. Ägarskiftesproblemet för ensamföretagare måste underlättas till exempel med hjälp av yrkes- eller specialyrkesexamensutbildning för företagare eller läroavtal. Ägarskiften kan även påskyndas med beskattningsmetoder. Skattefriheten gällande överlåtelsevinsten i den nuvarande inkomstskattelagen berör endast släktöverlåtelser. Beskattningen av säljarens överlåtelsevinst borde även lättas då företaget säljs till arbetstagarna.

11. Åtstramad lag om betalningsvillkor Var fjärde ensamföretagare förorsakas ekonomisk skada av alltför långa betalningstider. Det här problemet berör över 40 000 ensamföretagare. För att förbättra företagarnas skydd borde bestämmelsen gällande betalningsvillkor stramas åt och man borde övervaka att lagen följs.

Ensamföretagarna har stor tillväxtpotential. Enligt ensamföretagarenkäten (2016) strävar 70 procent antingen efter kraftig tillväxt eller tillväxt i mån av möjlighet. Ensamföretagarna menar att de största hindren för tillväxt är riskerna och de höga kostnaderna i samband med anställningar. Målsättningen kommer att vara att korrigera dessa hinder. Arbetslagstiftningen, och särskilt bestämmelsen om lokala avtal, är förvirrande. Bestämmelsen ska förenklas genom att göra kollektivavtalen mer flexibla för alla företag. Dessutom måste sysselsättningen underlättas bland annat genom att öka möjligheterna att avtala om övertids- och söndagsersättningar, skippa återanställningsskyldigheten och reglera den första sjukfrånvarodagen som oavlönad.

Företagare i Finland 1/2019

SME-barometer: Internationaliserade SME-företag har de bästa utsikterna och förväntningarna

e små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden har klart försämrats sedan hösten. Förändringen i SME-företagens konjunkturförväntningar är stor jämfört med barometern på hösten 2018. I och med att nationalekonomins tillväxt blir långsammare, så gott som halverades saldotalet för konjunkturutsikterna till 14. Sänkningen jämfört med den föregående barometern är 13 enheter. SME-företagens konjunkturförväntningar sjönk till samma nivå som 2014. De förändrade konjunkturförväntningarna beror framför allt på den förutspådda minskningen i exporten. Dessutom väntas antalet byggnadsinvesteringar minska. Denna utveckling påskyndas av hushållens kraftiga skuldsättning. Tillväxten bygger allt mer på den privata konsumtionen, men den småningom tilltagande inflationen kommer att skära ner konsumtionsmöjligheterna. 29 procent av SME-företagen uppskattade att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna. 15 procent befarar att de kommer att försämras. Konjunkturförväntningarna är de mest positiva inom servicebranscher och industrin. Utvecklingen är lamast inom handeln, där saldotalet som beskriver läget är sämre än i de övriga huvudbranscherna. Betraktat enligt bransch skedde den största förändringen inom industrin och byggandet. En klart negativ förändring skedde även inom handeln och servicebranschen

Förväntningarna om omsättningsökningen blir svagare, investeringarna kommer inte i gång SME-företagens förväntningar om omsättningsutvecklingen motsvarar mycket långt de allmänna konjunkturförväntningarna. Förväntningarna har sjunkit samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har försvagats. Saldotalet föll klart från höstens barometer och fick värdet 26. Detta ligger klart under det långsiktiga medeltalet för bra ekonomisk utveckling. Till följd av den långsammare ekonomiska utvecklingen blev saldotalet gällande investeringar negativt i alla andra branscher utom industrin. Inom byggandet är förväntningarna om investeringarnas utveckling inom den närmaste tiden de svagaste. Förändringen sedan hösten är klar. Investeringarnas svaga utveckling torde berätta om SME-företagens förväntningar om ekonomins utveckling på längre sikt.

PK-YRITYSBAR OMETRI KEVÄT 2019

Nytt arbete skapas i SME-företag långsammare än tidigare Förbättringen av ekonomiska förhållanden syntes inte omedelbart som en lika stor förändring i SME-företagens personalförväntningar, eftersom företagen hade hållit fast vid sina anställda under den svaga ekonomiska konjunkturen. Även om den långsammare ekonomiska tillväxten försämrar förväntningarna om utvecklingen av antalet anställda, är barometerns resultat gällande utvecklingen av antalet anställda positivare än förväntningarna om den allmänna ekonomiska utvecklingen. Saldotalet för förväntningarna på 12 ligger dock klart under den långsiktiga normalnivån. Saldotalet sjönk med två enheter sedan hösten. En stor majoritet av SME-företagen, drygt 70 procent, tänker alltjämt hålla kvar sina nuvarande anställda. Det att lönerna förväntas stiga en aning långsammare än priserna på slutprodukter förbättrar för sin del sysselsättningsmöjligheterna.

Tillväxt från innovationssamarbete, internationalisering och digitalisering Nationalekonomin behöver innovativa företag. Innovativa företag påverkar hela nationalekonomin på ett positivt sätt. Växande företag kan skapa nya arbetsplatser, och Finland behöver mera arbetsgivarföretag. Tillväxt är viktigt även med tanke på uppnåendet av bättre lönsamhet och ett bättre konkurrensläge. Antalet starkt tillväxtorienterade företag har legat på samma nivå under 1,5 års tid, men jämfört med situationen för två år sedan har antalet sjunkit. Företagen söker framgång och konkurrensfördel från flera olika källor. 74 procent av företagen har till exempel investerat i informationsteknologi, programvaror eller maskiner och utrustning under de senaste 12 månaderna. Bland företagen har 56 procent utbildat sin personal. Det som också är positivt är att närmare en femtedel av SME-företagen har tagit i bruk nya affärsmodeller och en dryg fjärdedel ny teknologi. För små och medelstora företag innebär internationalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker samt en möjlighet till nya finansieringsarrangemang. SME-företag exporterar oftast sina produkter eller tjänster mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Av SME-företagen fungerar 54 procent på det här sättet. Andelen har sjunkit under de senaste åren, men den goda utvecklingen har saktats ner.

Företagare i Finland 1/2019

I och med digitaliseringen medför nya teknologier, verktyg och verksamhetssätt en ny dimension genom vilken företagen kan förbättra sin synlighet samt utveckla verksamhetsmetoder och -processer. Därför är det ledsamt att märka att SME-företagens användning av digitala tjänster och planer att ta i bruk sådana har minskat något sedan höstens barometer.

Normaliseringen av SME-företagens finansiering har inte avlägsnat flaskhalsar Den strama regleringen av bankverksamheten och företagens försämrade kreditvärdighet, som delvis beror på regleringen, syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansieringsinstitut. Användningen av extern finansiering har minskat något jämfört med den föregående barometern. Även om de största förändringarna i tillgången till företagsfinansiering åtminstone för tillfället borde vara över, verkar kreditgivningen ha stramats åt något. Drygt 40 procent att respondenterna rapporterar att kreditpolitiken alltjämt har stramats åt. Närmare en tiondel av SME-företagen berättade att de inte under de 12 senaste månaderna har ansökt om finansiering, även om de hade behövt det. Siffran är stor jämfört med att bara tre procent av de företag som ansökt om finansiering berättade att de har fått ett negativt finansieringsbeslut. En betydande andel av de SME-företag som behöver finansiering verkar låta bli att ansöka om den. Tillgången till finansiering och dess villkor har en direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Även om situationen till all lycka alltjämt är rimlig, lät närmare vart sjätte SME-företag bli att genomföra viktiga investerings-, utvecklings-, marknadsförings- eller andra projekt på grund av den dåliga tillgången till finansiering. Företagsfinansierings struktur förändras mycket långsamt. Bankcentreringen är alltjämt allmänt i SME-företagens finansiering. En knapp femtedel av företag som planerar att ansöka om finansiering berättar att de vänder sig till Finnvera

Tillgången på arbetskraft begränsar tillväxten Det ekonomiska läget, som blivit bättre under de senaste åren, syns i SME-företagens sjunkande behov att anpassa sin verksamhet. Den positiva situationen syntes även i denna barometer, även om de allmänna konjunkturförväntningarna klart har försämrats. Den svaga tillgången på arbetskraft är en av de mest centrala faktorer som hindrar företagen från att anställa mera personal. I synnerhet kraftigt tillväxtorienterade företag har haft svårigheter när de har försökt få arbetskraft. Om omfattningen av den nuvarande situationen berättar det att mer än hälften av alla SME-företag upplever att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft som motsvarar företagets behov åtminstone i viss mån begränsar tillväxten. Företagen tryggar tillgången på kunnig arbetskraft bland annat genom att satsa på personalens kunnande samt genom att anlita underleverantörs- och leverantörsnätverk. Därtill söker företagen anställda bland annat genom att utnyttja utbildnings- och läroavtal.

Framgångsrikt ägarbyte är en möjlighet Varje företagare måste vid något skede fundera vad som sker med företaget när företagaren inte längre aktivt deltar i dess verksamhet. Närmare 30 procent av företagarna överväger möjligheten att avstå från sitt företag under de kommande fem åren. Överföringen av affärsverksamheten genom företagsförvärv, generationsväxling eller annat ägarbyte gör det möjligt att fortsätta med företagets verksamhet. Vid ägarbyte är behovet av extern finansiering stort, eftersom 80 procent av aktörerna skulle behöva finansiering från en extern källa för ägarbytet.

”De små och medelstora företagens förväntningar under den närmaste framtiden har klart försämrats sedan hösten”.

Företagare i Finland 1/2019

Så här arbetade vi för företagarna 2018 Även om valperioden närmar sig sitt slut och en stor del av regeringens arbete har slutförts, kunde företagarorganisationen alltjämt 2018 driva genom viktiga reformer som påverkar små och medelstora företagares vardag. Dessutom erbjöd FiF företagarna information, kamratstöd, hjälp och rekreation.

Arbetslöshetsskyddet för företagares familjemedlemmar förbättras Ställningen för en företagares familjemedlem, som inte äger en del av företaget, ändras i arbetslöshetsskyddet från företagare till löntagare. Efter ändringen är förutsättningen för att bli betraktad som företagare att familjemedlemmen också själv äger en del av företaget. I annat fall är familjemedlemmen juridiskt en anställd, även när det gäller arbetslöshetsskydd. På det här sättet förlorar hen inte några rättigheter på ett orättvist sätt för att försäkringen kanske är i fel kassa eller för att anställningsförhållandet med familjeföretaget har avslutats även om företaget fortfarande existerar. Företagarorganisationens långa och ihärdiga arbete gav utdelning: ändringen träder i kraft i juli 2019.

Sysselsättandet underlättas Ett av företagarorganisationens tyngdpunktsområden under 2018 var att påverka underlättandet av att anställa, genom att göra det lättare att säga upp anställda av personliga skäl. Detta skulle uppmuntra småföretagare att anställa. Debatten om det här var mycket hetsig. Regeringen ändrade sitt förslag två gånger och presenterade i november ett förslag som framhäver betydelsen av arbetsgivarföretagets storlek vid bedömningen av om uppsägningströskeln har uppnåtts. Reformen hjälper till exempel ensamföretagare som vill lätta på sin egen arbetsbörda genom att anställa en annan person i företaget. Lagändringen avses träda i kraft i juli 2019.

Konkurslagen ska revideras – företagaren ska ges en möjlighet till en ny start Regeringen föreslår att konkurslagen revideras så att konkursförfarandet blir enklare och snabbare. Företagarna i Finland förutsätter även andra åtgärder som möjliggör en ny start för en företagare som genomgått kon-

kurs. Företagarna i Finland är med i arbetsgruppen som förbereder reformen. Lagförslaget är bra och kommer att minska antalet långa konkursförfaranden. Reformen förkortar tidsfristerna i en konkursprocess och effektiverar konkursombudsmannens möjligheter att övervaka boförvaltare. Lagen avses träda i kraft så fort som möjligt.

Klara spelregler för nollavtal Vi fick klara spelregler för nollavtal. Den reviderade lagstiftningen gäller nollavtal och andra avtal i vilka det har avtalats om arbetstiden. Istället för ett fast antal timmar är arbetstiden nu flexibel, t.ex. 0-40 timmar per vecka eller 10-30 timmar per vecka. Bestämmelserna gäller även anställda som kallas på jobb vid behov. Företagarna i Finland lyckades försäkra att arbete även framöver kan erbjudas med ett nollavtal, när behovet av arbetsinsatser varierar. Ändringarna trädde i kraft i juni 2018.

Hjälp för nya småföretagare: avsikten är att avskaffa ett aktiebolags minimikapital Justitieministeriets förslag innebär att slopa det nuvarande minimikapitalkravet på 2 500 euro för privata aktiebolag. Ministeriet motiverar förslaget med underlättande av yrkesutövande och småföretagarverksamhet. Företagarna i Finland har länge arbetat för detta. Om riksdagen godkänner lagförslaget, är det meningen att ändringen träder i kraft i juli 2019.

Företagaren tvingas inte avstå från bolagets aktier vid företagssanering En arbetsgrupp under finansministeriet föreslog 2017 att det vid en företagssanering borde vara möjligt att omvandla saneringsskulder till gäldenärsbolagets aktier utan företagarens samtycke, även i helt små företag. Företagarna i Finland ingrep och lyckades avvärja denna ändring, som skulle ha varit ogynnsam för företagare.

Företagare i Finland 1/2019

Insolvens leder inte längre till näringsförbud

Tillbyggnad efter rivande underlättas

Väsentlig försummelse av lagstadgade skyldigheter får inte längre vara grunden för näringsförbud, om försummelsen beror på insolvens (ekonomiska svårigheter). Näringsförbud kan bara fastställas i klandervärda fall. Lagändringen trädde i kraft i januari 2018. Ändringen effektiverar näringsförbudet och avvärjandet av grå ekonomi och det minskar opassande sätt att driva näringsverksamhet.

Regeringen föreslår en ändring av lagen om bostadsaktiebolag, för att det ska bli lättare att riva byggnader och bygga nya i stället. Om riksdagen godkänner lagen, det blir det lättare att komplettera byggnader, riva och bygga till, eftersom en aktieägare inte längre kan hindra genomförandet av ett dylikt projekt i ett bostadsaktiebolag. FiF arbetade för lagändringen. Lagen avses träda i kraft i januari 2019.

Träder i kraft senare Indelningen enligt förvärvskälla slopas Regeringen lämnade ett förslag om slopandet av indelningen av samfundens inkomster enligt förvärvskälla. Detta betyder att ett samfunds samtliga inkomster och verksamhet i framtiden i regel hör till näringsförvärvskällan. Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna tillämpas från början av 2020. Slopandet av den artificiella indelningen enligt förvärvskälla har länge varit FiF:s mål, eftersom det ska vara möjligt att kvitta alla inkomster och förluster inom företagsverksamheten mot varandra.

Ändringen av konkurrenslagen gör konkurrensen mellan den offentliga och privata sektorn rättvisare Konkurrensen mellan den offentliga och privata sektorn blir rättvisare från början av 2020, när den offentliga sektorn måste börja särskilja sin bokföring.

Förvandlingsstraffet av böter tillbaka till strafflagen Stölder och snatteri i affärer har ökat under de senaste åren. Stöldförlusternas totalkostnader för affärer uppgår till cirka 550 miljoner euro per år. Därför kräver Företagarna i Finland och Finsk Handel tillsammans att förvandlingsstraffen av böter ska återinföras i strafflagen. Ärendet har avancerat snabbt: riksdagen håller på att behandla förslaget till lagändring. Om riksdagen godkänner lagändringen, torde den träda i kraft senast 2021.

Avfallslagen ändras så att avfallshanteringsföretagare vågar investera Avfallslagen kommer att ändras 2020 så att det blir lättare att övervaka kommunala avfallsbolags verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden. Tack vare reformen vågar avfallshanteringsföretagarna investera mer i branschen. När marknaden blir mångsidigare, drar även andra företag nytta av situationen. Företagarna i Finland har varit med i den arbetsgrupp som bereder avfallslagens reform.

Miljötillstånd från ett ställe Från 2021 behöver företagare bara kontakta en myndighet om de behöver flera miljötillstånd. För närvarande måste företagaren kontakta varje enskild statlig eller kommunal myndighet separat. Företagarna i Finland är med i projektet som strävar efter att i synnerhet de mindre företagens kostnader minskar och miljötillstånden blir snabbare färdiga. Modellen med alla tjänster från ett och samma ställe är ett utmärkt exempel på hur regeringen har börjat avveckla reglering som är onödig och skapar kostnader för företagare.

Företagare i Finland 1/2019

8.–9.6.2019

Nu pratar vi

om pengar!

Pengar har m ån både bra och ga funktioner – dåliga. Penga r liggör, styr o ch tidvis förh möjindrar beslut. Mycke tk utan stora eko an också göras n Under kryssn omiska insatser. ingen möter du våra experter, hör inspirerande och pengadrivna företagarberä tte samt informat ionsblänkare lser . Alla företaga re, gare och pers blivande företaoner intresse rade av företagan de är välkom na på kryssning en! på egen hand Kom och njut ,m eller med hela ed din familj personalen!

Boka din resa nu!

Pris från 59 €/hytt

En båt full av stjärnartister, med bl.a.

Paula Koivuniemi

www.matkapojat.fi/yrittajaristeily eller 010 2323 200 (vid samtal från trådanslutning 8,35 cent/samtal + 3,2 cent/min, vid samtal från mobiltelefonanslutning 19,2 cent/min) Priser från 59 €/hytt Silja Europa Avgång från Helsingfors lördag 8.6. kl. 18.30 Nina Nordlund Retur från Tallinn söndag 9.6. kl. 16.00 Årets Fråga om vår behändiga bästa transport från landskapen till hamnen! arbetsresa! Läs mera på våra finskspråkiga nätsidor www.yrittajaristeily.fi

André Noël Chaker

Elina Koivumäki

Tuukka Temonen

Valtteri Lindholm

Att gnälla eller att klaga – det är frågan!

i lever i ett dynamiskt samhälle. Ett samhälle som utvecklas, lever och förändras i relativt snabbt tempo. Också i företagarvärlden gäller det att hänga med och utvecklas för att nå vår fulla potential. Tyvärr förändras inte våra rutiner och våra tankebanor lika snabbt. Främst för att vi är människor och inte maskiner. Man kan tänka och tycka vad man vill om förändringstempot, men snälla undvik gnället. ”Så det är bara att gilla läget, nicka och bocka, tacka och ta emot TROTS att vi har problem?” kanske du nu tänker surt. Men det är inte det jag syftar på. Vi skall absolut inte blunda för de problem och utmaningar som vår dynamiska arbetsplats kantas av. Istället skall vi klaga. Lösningsinriktat. Låt mig förklara. Med gnäll menar jag en tom klagan som inte leder någon vart utan som enbart är gnäll. Den som gnäller har ingen lösningsfokusering över huvud taget utan står och trampar i ett kärr av gnäll och missnöje. Gnället ger inget åt varken gnällaren eller organisationen. Sna-

rare tvärtom. En del konsulter förespråkar nolltolerans mot gnäll på arbetsplatser. Och kanske skulle det hjälpa upp vår professionalism ytterligare i det annars så kamratliga finlandssvenska arbetsklimatet? Men, notera, dessa gnälliga individer kan med stöttande riktlinjer bli enorma tillgångar i organisationen, förutsatt att deras gnäll utvecklas till klagan. Med klagan menar jag att vi ser problemen, tar ansvar för att ta upp dem, samt funderar på lösningar. Att våga ta upp problemen på en arbetsplats visar på engagemang och lösningsfokuseringen visar på en önskan om utveckling. Och vilken företagare tackar nej till engagerade och utvecklingsvilliga medarbetare? Så arbetsgivare, chefer, förmän, uppmuntra er personal att klaga, inte gnälla. Våga diskutera lösningsinriktat kring det som är utmanande. Och har ni problem med gnäll på arbetsplatsen? Våga ta upp problemen till diskussion. Våga klaga.

JENNY JULIN JENNY@YOURCOACH.FI

Anmäl dig senast 30.4.2019

Att gnälla eller att klaga – det är frågan!

JENNY JULIN JENNY@YOURCOACH.FI

Anmäl dig senast 30.4.2019

Viktiga tal 2019 ARBETSPENSIONSPREMIER

2019

2018

% av löner

25,2 %

25,3 %

17–67-årig arbetstagare och 18–67-årig företagare ArPL-premie (2019 används lönesumman för 2017) • under 2 059 500 • Eventuella kundgottgörelser och rabatt på skötselkostnader sänker avgiften. Om arbetsgivarens lönebelopp har varit minst 2 083 500 euro år 2017, är försäkringsavgiften därtill beroende av invalidpensionsavgiften i enlighet med avgiftsklassen och nedsättningen av avgiftsförlustandelen.

Arbetstagarens andel Arbetstagarens andel ingår i den totala avgiften. Arbetsgivaren innehåller försäkringspremien från arbetstagarens lön. På grund av övergångsbestämmelsen uppbärs en 1,5 procentenheter högre avgift från 53–62 åringar mellan 2017 och 2025. Under samma period är deras pensionstillväxt 1,7 procent i stället för 1,5 procent. arbetstagarens andel, 17–52 år

6,75 %

6,35 %

arbetstagarens andel, 53–62 år

8,25 %

7,85 %

arbetstagarens andel, 63–67 år

6,75 %

6,35 %

25,2 %

25,3 %

59,36 €/mån

58,27 €/mån

18–52 år

24,10 %

53–62 år* (en övergångsbestämmelse 2017–2025)

25,60 %

63–67 år

24,10 %

Tillfällig arbetsgivare Inga permanent anställda och lönesumman under 8 346 €/6 mån. ArPL-inkomstens nedre gräns

FöPL-premie

* *På grund av övergångsbestämmelsen uppbärs en 1,5 procentenheter högre avgift från 53–62 åringar mellan 2017 och 2025. Under samma period är deras pensionstillväxt 1,7 procent i stället för 1,5 procent. FöPL-avgiften ändras från början av det följande året när en entreprenör når 53 eller 63 år. Ny företagare 18–52 år

18,798 %

18,80 %

53–62 år* (en övergångsbestämmelse 2017–2025)

19,968 %

19,70 %

63–67 år

18,798 %

18,80 %

* Betalningsprocenten för en företagare som fyllt 53 år träder i kraft från början av året efter att han eller hon fyllt 53 och fortsätter till slutet av det kalenderår under vilket företagaren fyller 63 år. FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns

7 799,37 €/år

7 645,25 €/år

177 125 €/år

173 875 €/år

Arbetslöshetsskydd: rätt till FPA:s grunddagpenning

12 816 €/år

12 576 €/år

Företagaren kan ansluta sig till en arbetslöshetskassa

12 816 €/år

12 576 €/år

FöPL-arbetsinkomstens övre gräns

Företagare i Finland 1/2019

LÄS MER: www.yrittajat.fi/viktiga_tal_2019

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

2019

2018

0,77 %

0,86 %

2019

2018

löntagarna % av lönen

1,54 %

1,53 %*

företagarna % av lönen

1,77 %

1,70 %*

förmånstagarna (pension och förmån)

1,61 %

1,53 %

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas till Skatteförvaltningen tillsammans med andra skatter på eget initiativ. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas inte för löner som betalats till personer som inte fyllt 16 år eller som fyllt 68 år. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

* Om löne- eller arbetsinkomsten är totalt minst 14 282 euro.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER

1,90 %

för 17–64-åringar

Till en lönesumma på 2 086 500 € För den del som överstiger 2 086 500 € Av ArPL-försäkrad delägares lönesumma Uppbärs inte av FöPL-försäkringsskyldiga

1,60 %

Totalt

arbetsgivarens andel

arbetstagarens andel

2019

2018

2019

2018

2019

2018

2,0 %

2,55 %

0,5 %

0,65 %

1,50 %

1,90 %

3,55 %

4,50 %

2,05 %

2,60 %

1,50 %

1,60 %

1,28 %

1,57 %

0,50 €

0,65 %

0,78 %

0,92 %

ARBETSOLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSPREMIE

2018

2017

Obligatorisk när totalsumman av de löner som under kalenderåret betalats till de anställda är 1 200 euro (i genomsnitt).

0,80 %

GRUPPLIVFÖRSÄKRINGSPREMIE

2018

2017

Olycksfallsförsäkringsbolaget uppbär i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Premierna varierar enligt bolag (i genomsnitt).

0,07 %

Företagare i Finland 1/2019

Kilometerersättningar 2019 Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren företagit med fordon som han äger eller innehar finns i tabellen nedan. FORDON

ERSÄTTNINGENS MAXIMIBELOPP

Bil

• 43 cent per kilometer, som höjs med • 7 cent per kilometer för transport av släpvagn kopplad till bilen • 11 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn • 22 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung last • 3 cent per kilometer för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande • 3 cent per kilometer, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen • 9 cent per kilometer, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för ifrågavarande kilometrars del

Motorbåt, högst 50 hk

76 cent per kilometer

Motorbåt, över 50 hk

110 cent per kilometer

Snöskoter

105 cent per kilometer

Terränghjuling

98 cent per kilometer

Motorcykel

33 cent per kilometer

Moped

18 cent per kilometer

Annat fordon

10 cent per kilometer Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person.

Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bil Om löntagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som skall ersättas honom 10 cent per kilometer.

Företagare i Finland 1/2019

ETT MEDLEMSKAP MEDFÖR BETYDANDE FÖRMÅNER Företagarna i Finland är näringslivets största centralförbund med 115 000 medlemsföretag. Vi vill stärka företagarnas ställning, förbättra förutsättningarna för företagande och strävar efter att göra Finland till världens bästa företagarland. Av medlemsföretagen är hälften ensamföretagare och hälften arbetsgivarföretag.

SOM MEDLEM I FÖRETAGARNA I FINLAND FÅR DU MÅNGA TJÄNSTER OCH FÖRMÅNER. NEDAN FINNS DE VIKTIGASTE: JURI1AVGIFTSFRI DISK RÅDGIVNING 4VIDINABEVAKAR INTRESSEN

6MOBILMEDLEMSKORT

• nationella medlemsförmåner

Problem? Ring 09 229 222. Du får hjälp snabbt – mångsidig rådgivning och handledning om företagsverksamheten. Med dessa råd kan du spara mycket pengar.

MEDLEMSFÖRMÅNER VÄRT PENGAR

De medlemsförmåner som våra partners erbjuder ger dig en nytta som kan uppgå till tusentals euro. Se närmare: yrittajat.fi/medlemsformaner

När du blir medlem i Företagarna i Finland, blir du en av våra mer än 115 000 medlemmar. Bland våra medlemmar finns företag av alla storlekar från alla branscher. Den här gruppen har styrka. Företagarna i Finland är vårt lands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation.

FÄRDIGA NÄTVERK

Det är viktigt för en företagare att bilda nätverk. Hos oss får du färdiga nätverk – du hittar partners, du kan erbjuda dina tjänster och ha det roligt.

Företagarens mobilmedlemskort är avsett för medlemmar – Företagarnas i Finlands medlemskort som du alltid har med dig. Ladda ner det avgiftsfritt i din appbutik. Du får tillgång till rikligt med förmåner, tjänster och:

• regionala medlemsförmåner • nyheter • evenemang • kontaktuppgifter region.

KONKRET, NYTTIG INFORMATION

Som medlem får du Ladda ner och • tidningen Företagare i Finland fyra gånger per år säkra din förmån: • dagliga nyheter om företagande på adressen yrittajat.fi yrittajat.fi/ • värdefull information om företagsverksamheten på yrittajat.fi/foretagarens-abc mobiilikortti • öretagarnas dokumentbank till ditt förfogande yrittajat.fi/asiakirjapankki

Företagare i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 Helsingfors telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv