Foretagare 2 2013 by Suomen Yrittäjät

Ledare Industri och logistik –för en produktivare och smidigare Finland | 3

2 / 2013

INDUSTRI & LOGISTIK

Innovationer och smidighet viktigaste framgångsfaktorer för teknologiföretag

2/2013

innehåll INDUSTRI & LOGISTIK

ledare armi murto | 3

Aktuellt fif | 4 – 7

kolumn Michael Lindholm | 5

Innovationer och smidighet

viktigaste framgångsfaktorer för teknologiföretag

nylands företagare

egentliga finlands företagare

utkommer material vko 24 27.05.2013 vko 38 26.08.2013 vko 47 28.10.2013 vko 52 02.12.2013

kust-österbottens företagare

mellersta österbottens företagare

helsingfors företagare

företagarna i finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

10 16

pääkaupunkiseudun YRITTÄJÄT

TEMA Trafik & Turism Industri & Logistik Handel & Service Hälsa & Välmående

händelsekalender 2013 | 7

södra österbottens företagare

material maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 3740 727

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

chefredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 3200 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryck Wasa Graphics Oy

ombrytning Muotoilutoimisto Into

LEDARE

Industri och logistik – för en produktivare och smidigare Finland Det är dags att välkomna hösten! Vi fick njuta av en härlig sommar med fint väder och är färdiga för de färggranna höstdagarna. Höstens första nummer av Företagaren behandlar ämnen industri och logistik. Tidigare ansåg flera att inom industrin är logistik bara en förlängning av produktionen, men nu har man börjat titta på allt detta på ett annat sätt. Logistikkedjan kan utvecklas som en egen helhet och det gäller att titta på den från kundens perspektiv. Därmed är både industrin och logistiken väldigt viktiga. Vi får alltså inte glömma att Finland behöver fortfarande satsningar på industri och logistik. Detta går även hand i hand med företagsamhet överlag. Arbets- och näringsministeriet är på rätta spår när de meddelade i augusti att deras mål inför budgetförhandlingarna var att sätta fart på företagsverksamheten och att minska långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Speciellt detta med företagsamhet väckte stor glädje i vårt förbund. Näringsministern Jan Vapaavuori skrev i blogginlägg i augusti att Finland kan resa sig ur lågkonjunkturen endast genom arbete och företagsamhet. Detta är verkligen nå-

ps. Du får gärna skicka feedback om den nya tidningen till armi.murto@yrittajat.ﬁ, för vi vill väldigt gärna höra hur vi kunde förbättra den och göra den ännu bättre.

got som staten skall minnas och aktivt jobba för att skapa möjligheter för mera arbete och lönsammare företagsamhet. Han skriver om att ministeriet har en viktig roll i att se till att utveckling sker inom Cleantech, bioekonomi, exportfrämjande, närings- och industripolitik, regionala program såsom INKA och tillväxtavtal, det strategiska programmet för skogsbranschen, välfärdstjänster, medicinsk teknik, åtgärder för anpassning till plötslig strukturomvandling, stödet till företagsfinansiering, flexibel användning av EU:s strukturfondsmedel, konkurrenskraftiga och hållbara energilösningar. En lång lista av områden som är väldigt viktiga. I skrivande stund har statsministern Katainen hållit en politik och ekonomidiskussionstillställning i Heureka, Vanda. Vi hoppas att denna tillställning har väckt alla deltagare att leta reda på lösningar för att skapa en bättre framtid för oss i Finland. Vi behöver hitta nya lösningar, men även utveckla det vi redan har. Finland har en lång industrihistoria och även stark erfarenhet av logistikbranschen. Vi ska inte stanna och ge upp utan kämpa.

Armi Murto Chefredaktör

Ännu några ord om Företagarna i Finlands verksamhet. Under kommande hösten kommer vi att aktivt jobba för att organisationen skall producera ännu bättre service till de svenskspråkiga medlemmarna. Även vi kommer att försöka utveckla och hitta nya lösningar. Hoppas du deltar med förslag, åsikter och tankar på vad vi kunde göra för just dig. Vi hoppas också att du njuter av denna tidning och blir inspirerad samt hittar det som hjälper dig att vara ännu mer företagsam!

Ha en skön fortsättning på hösten!

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Företagstjänsten Yrityspörssi hjälper med att sälja företag text pekka mäntylä bild Thomas Kelter arkiv

Säljandet av ett företag kan vara svårt - eller i bästa fall mycket lätt.

edzone som importerar madrasser och kuddar, och som fokuserar på grossistförsäljning ägdes av Thomas Keltert som bestämde sig för att testa Företagarna i Finlands företagsförsäljningstjänst. – Jag var väldigt nöjd! Det var över tio intresserade och varav jag till slut förhandlade med tre. – Allt detta gav en tydligare bild av företagets verkliga värde. I slutändan valde Kelter att sälja Bedzonen till en bekant företagare, och han kommer själv att fortsätta hjälpa i bakgrunden ännu ett antal år.

Säljaren beslutar om att lämna ytterligare uppgifter På tjänstens webbsida www.yritysporssi.fi kan både säljare och köpare av företag lämna annonser. Många tycker speciellt om att tjänsten är anonym: säljaren kan lämna så lite eller mycket information som de vill, och annonsörens identitet markeras bara hos tjänsteleverantören. När en köpare är intresserad kan han

Bedzone som importerar madrasser, bäddmadrasser och dynor hittade en ny ägare i Thomas Kelter vänkrets. Jukka Lindborg tog över. att skicka ett e-postmeddelande som tjänstens leverantör automatiskt skickar till säljaren. Då beslutar säljaren själv om han kontaktar den intresserad eller inte. Antalet köp som skett via tjänsten förblir därför delvis ett mysterium för tjänstens administratörer. – Då och då blir vi kontaktade av glada företagare då köp gjorts, säger Företagarna i Finlands kommunikationsassistent Leena Niemimäki.

Företagarna i Finland startade projektet för ägandebyten I Finland har tiotusentals företag framför sig ett ägarbyte under de kommande åren. För hela landets ekonomi är det viktigt att så många livskraftiga företag som möjligt hittar nya ägare. Företagarna i Finland satsar just nu aktivt på lyckade fusioner och förvärv. Organisationen startade i ju-

li ett treårigt nationellt projekt för ägarbyten. – Målet är att skapa en heltäckande process för att identifiera ägarförändringar och rådgivningsnätverk i hela landet, så att överföringen av äganderätten enligt alla parter sker optimalt, berättar den nya projektledaren Mika Haavisto.

Nya försäljnings- och köpannonser lämnas in dagligen. Annonsören kan välja av två paket; ett nätpaket, då syns en annons i sex månader på tjänstens nätsidor, eller ett tidningsannonspaket, då får man utöver nätsynligheten även två tidningsannonser i Yrittäjäsanomat, samt Kauppalehti. Företagarna i Finlands medlemmar får rabatt på annonserna.

HITTA DIN EGEN DRÖM Köp eller sälj ett företag.

KOLUMN Utbildningsdagar orsakar inte nya skyldigheter för företag Det har kommit ett beslut i den nästan två år långa tvisten om tre dagars skolningar. – Det väsentliga innehållet i lösningen är att företag uppmuntras att utveckla personalens kompetens genom ytterligare skatteavdrag. Förändringarna innehåller inga nya utbildningsförpliktelser berättar direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland. Ytterligare skatteavdrag fås om företaget har upprättat en utbildningsplan, enligt vilken utvecklingen av personalens kompetens har förbättrats. För de företag som hör till samarbetslagen krets är personal-och utbildningsplans förberedelse och Företagets skatteden årliga översynen redan nu en avdrag kommer att skyldighet, säger Vanhanen. Kravara 50 procent av ven i samarbetslagen angående den genomsnittliga personal-och utbildningsplanen lönekostnaden för blir i någon mån mera detaljerade. utbildningsdagar. För mindre företag d.v.s. företagen som faller utanför samarbetslagen kommer å andra sidan inte några skyldigheter angående utbildningsplanen, om inte företaget söker ytterligare skatteavdrag. Små företag regleras däremot med diskussionsplikt som går ut på att arbetsgivaren på arbetstagarens begäran måste diskutera arbetstagarens professionella kompetens inom utvecklingsfrågor, om företaget inte har en utbildningsplan. Företagets skatteavdrag kommer att vara 50 procent av den genomsnittliga lönekostnaden för utbildningsdagar. Avdraget kan fås för högst tre utbildningsdagar per år per anställd.

SYNERGIA. YRITTAJAT.FI

Språk ger möjligheter Språkkunskap är en nödvändighet om vi företagare vill exportera våra tjänster och produkter. Språkkunskaper samt förståelse för och kontakter till olika kulturer är mycket viktiga komponenter för att få Finlands negativa handelsbalans positiv igen. Mitt företag har en del kontakter till Sverige och England och dessa har inte alltid varit riktigt enkla att få till stånd. För att ge ett exempel på hur viktiga språkkunskaperna är så kan jag ge ett exempel från mitt företags verksamhet. En kontakt från Sverige besökte vårt kontor och Åbo för första gången och han blev mycket positivt överraskad över att vi finländare kan så bra svenska. Han sade att han nästan känner sig som om han skulle vara i Sverige. Jag behöver säkert inte förklara mer hur detta underlättar möjligheterna till ett framtida samarbete. Vad har detta då att göra med FiF och vårt svenska utskott? Mycket är svaret. Medan jag skrev denna kolumn gick jag in på de engelska och svenska FiF webb sidorna för att kontrollera hur de fungerar när man gör sökningar på svenska och engelska. Hur tjänar sidorna oss företagare om någon vill hitta en passlig samarbetspartner i Finland? Synergia öppnas för både svenska och engelskspråkiga intressenter på finska. En Google sökning med t.ex. ”company search Finland” hämtar inte fram FiF som alltid borde synas först. Detta är inte bra! Mitt förslag är att FiF bör satsa på att översätta Synergia till både svenska och engelska. Samtidigt bör FiF se till att optimera Google sökningarna så att Synergia och FiF medlemmarna kommer fram så bra som möjligt. Samarbete mellan FiF och Finpro samt andra organisationer är också viktiga för att lyfta upp de finska företagen i sökningarna. Detta hjälper våra medlemmar som har fina tjänster och produkter att synas utomlands.

Plocka svamp och njut av de kommande vackra höstlöven

Michael Lindholm, ordförande för det svenska utskottet

Nätverka och diskutera

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Positiva livsberättelser och kreativa lösningsmodeller text pekka mäntylä bild Johanna Vuorihovi

Mikko Kuustonen och Henkka Hyppönen SPARRAR på Företagardagarna i Villmanstrand

orgonmötet bådar gott. Motiverade synpunkter på företagsverksamheten, mellan ett par skämt för att kasta tillbaka diskussionen till saken. Lyssnarna och berättaren själv skrattar åt inlägget, egna erfarenheten berättas och så går vi igen vidare. Efter att ha lyssnat på och prata med Mikko Kuustosen och Henkka Hyppönen, kommer det inte som en överraskning att duon har en mångsidig historia tillsammans inom musik- och medievärlden, men också en lång bakgrund som företagare och företagscoacher. På Företagardagarna i Villmanstrand i oktober utlovas ”intensivvård av attityder”: entreprenöraspekter till kreativt tänkande och eventuellt till klokare val. – Vi håller på att förflytta oss från industrialistiskt ledande till en ny modell, där värdet inte längre baserar på antalet arbetstimmar eller produktionskapacitet. Därför är cheferna och anställda förvirrade över hur man nu skall agera, säger Hyppönen. Hyppönen lyfter upp författaren Miika Nousiainen som exempel. – Han har berättat att han skriver som längst 15 minuter åt gången. Enligt effektivitetskonsulter gör Mika egentligen ingenting, men om man skulle tvinga honom att sitta och skriva i sju timmar så skulle ingenting skapas. – I allt arbete är samma flexibilitet naturligtvis inte möjligt, men det behöves ändå mod för att tänka på var kreativitet och nya idéer föds. De uppstår inte med hjälp av det traditionella vilje- och skräckledarskapet, utan det krävs nya strukturer där kreativitet börjar blomstra, påstår Hyppönen. I millennieskiftet grundade han produktionsbolaget, Van Der media, där de anställda i slutet av något projekt fått ledigt. – Vi uppmuntrade dem till att vila och återhämta sig. Naturligtvis skulle de ha kunnat fortsätta med andra uppgifter, men tack vare pausen så var alla energiska och fokuserade på att producera något exceptionellt bra i början av hös-

HÄNDELSEKALENDER 2013

”Stelhetskvoten är fylld på seminarier”

FÖRETAGARDAGARNA

Oktober 3.10.2013 Nationella ägarbytekonferensen 2013 Crowne Plaza, Mannerheimvägen 50, Helsingfors 3. – 4.10.2013 Förbundsseminarie (reg. & bransch.org.vd+ordf) 8.10.2013 Arbetsutskottet 11.10.2013 Yrittäjäinfo 5/2013 17.10.2013 Yrittäjä-tidningen 5/2013 18.10.2013 Förbundsmöte 18. – 20.10.2013 Nationella företagardagarna, Villmanstrand (Svensk träff) 24.10.2013 Yrittäjäsanomat 9/2013 29. – 31.10.2013 Regionorganisationernas personalträff, Bryssel

November

Företagarinfo 5/2013

15.11 19.11.2013 21. – 22.11.2013 21.11.2013

Svenskspråkiga nyhetsbrevet Styrelsen (konstituerande möte) Regionorganisationernas vd:n träffas Yrittäjäsanomat 10/2013

December

Företagarinfo 6/2013

5.12.2013 Yrittäjä-tidningen 6/2013 10.12.2013 Arbetsutskottet 12.12.2013 Yrittäjäsanomat 11/2013 13.12.2013 Svenskspråkiga nyhetsbrevet

Bild: Europeiska komissionen

Hyppönen och Kuustonen kommer på hösten att ha tre andra stora seminarier före Villmanstrand. Under dessa föreställningar musikerna Marzi Nyman och Jukka Perko med på scen och improviserar. – Poängen är att vi på scenen hela tiden har en dialog och lär av varandra. Detsamma gäller företagare. I det gänget finns en hel del människor som försöker göra allt ensam, snarare än genom att dela på ansvar och erfarenheter. Det kan bli väldigt tungt, resonerar Kuustonen. En sak är säker: slideshower kommer denna duo inta att presentera i Villmanstrand. – Jag tror seminariernas stelhetskvoter har fyllts tillräckligt, flinar Hyppönen. – Som företagscoach har jag sett att intelligenta människors absorptionsförmåga och förmåga att sätta saker i ett vardagligt perspektiv att rätt så liten. Därför bör seminarierna vara en berg-och dalbana av känslor, säger Hyppönen. – Och positiva livsberättelser är viktiga, liksom kommunikation medpubliken, konstaterar Kuustonen. Mikko Kuustonen och Henkka Hyppönen på Företagardagarna i Holiday Club Saimaa i Villmanstrand 19 oktober. Registrera dig på www.yrittajapaivat.fi.

Olli Rehn

Obs! Det kan ske förändringar i datum och tidtabeller.

ten, eftersom alla visste att en viloperiod är på kommande i framtiden.

September Sm-företagsbarometern, Företagarinfo 4/2013 17.9.2013 Styrelsen 17. – 19.9.2013 Regionorganisationernas ordföranden träffas; internationaliseringsresa 26.9.2013 Yrittäjäsanomat 8/2013 26.9.2013 Ett bra liv med hjälp av företagande– erfarenheter från Afrika och Finland Företagarna i Finlands kontor, Mannerheimvägen 76 A

Jaajo Linnonmaa

Henkka Hyppönen

Inka Henelius

Esko Valtaoja

anmäl dig nu-

begränsad mängd platser www.yrittajapaivat.fi

Innovationer

och smidighet viktigaste framgångsfaktorer för teknologiföretag TexT AnnelI FrAnTZÉn bILD eSA SIlTAloppI

marko Kohtamäki lyfter fram företagets strategier som ett verktyg för hela organisationen.

en finländska industrin borde inte nöja sig med att konkurrera med låga produktionskostnader, utan istället satsa på innovativa produktkoncept och strategisk anpassningsförmåga. Det anser professor Marko Kohtamäki, som forskar i affärsmodeller för teknologiföretag. Kohtamäki leder ett forskningsprogram vid Vasa universitet som fokuserar på teknologiföretags strategier, nätverk och innovationer. Han har tillsammans med sin grupp kartlagt strategier och ledarskapskulturer i både stora internationella teknologikoncerner och små och medelstora företag på hemmamarknaden.

Strategin som en del i vardagen Kohtamäki kritiserar den gammaldags synen på strategier. – Strategin har traditionellt setts som en detaljerad och långsiktig plan, som endast ett fåtal personer i företaget känner till. På det viset förblir den emellertid separerad från företagets vardag, trots att den tvärtom borde förankras i hela organisationen som en del av den normala verksamheten, säger han. – Strategin är ett verktyg för ledarskap, med vilket verksamheten hålls i den valda riktningen. Därför bör den utformas så att hela organisationen kan tillägna sig den. Strategin borde också kontinuerligt utvärderas och förnyas och i detta spelar ledningen på mellannivå en speciellt viktig roll. – Företaget bör ha en klar uppfattning om vad man vill göra, vad den egna konkurrenskraften grundar sig på och vilka val som krävs för att upprätthålla den, definierar han. En gemensam förståelse av strategin inom organisationen är enligt Kohtamäki en förutsättning för att man tillräckligt

snabbt ska kunna anpassa verksamheten efter omvärlden. – Ledningens utmaning är å ena sidan att få hela personalen med i diskussionen och å andra sidan att målmedvetet slutföra fattade beslut. Det handlar i sista hand om ledarstil och organisationens energi – uppfattas företaget bara som en arbetsplats eller har man drive och hunger efter resultat, analyserar han.

Konkurrensfördel genom produktifiering Marko Kohtamäki har tillsammans med sitt team också kartlagt de finländska industriföretagens produktutveckling och produktifiering av innovationer. Då diskussionen om konkurrensfördelar fokuserar på kostnaderna är det enligt Kohtamäki alltid ett tecken på att produkterna inte är tillräckligt differentierade. – De finländska företagens konkurrenskraft borde grunda sig på innovationer och förnyelse. Enbart kostnadsdiskussioner leder ingen vart. I stället borde man i högre grad reda ut varför vi har så få företag som profilerar sig genom innovationer och produktifiering – var är vår nästa Nokia eller F-Secure eller produktifieringspärlor som Ikea och H&M. – Produktifiering handlar om att utveckla produkt- och tjänstekoncept genom att kombinera olika resurser. Apple är ett utmärkt exempel på hur man med en liten marknadsandel kan ackumulera stort bidrag, tack vare en långt differentierad produkt, ett starkt varumärke och effektiv verksamhet. Hos oss har till exempel Rovio insett produktifieringens betydelse och lyckats dra fördel av den nya affärsplatsens möjligheter med en omfattande produktportfolio och snabb verksamhet, konkretiserar Kohtamäki. – Finland behöver nu flera sådana företagare och talangfulla produktutveck-

lare som klarar av att arbeta fram nya succéprodukter och affärsmodeller. Och för framgång krävs inte nödvändigtvis en långt utvecklad teknologi, konstaterar han.

Servicetjänsterna allt viktigare för industrin Serviceverksamheten, såsom underhåll, reservdelar och användartjänster, har under de senaste åren ökat sin andel av teknologiföretagens omsättning. Speciellt i stora internationella företag är den en viktig del av strategin och man satsar på dess utveckling på samma sätt som på produktinnovationerna. – Serviceverksamhetens betydelse som inkomstkälla framhävs särskilt under lågkonjunktur, och i tillräckligt stor skala har den konstaterats ha en positiv effekt även på teknologiföretagens marknadsvärde. Att starta en serviceverksamhet är emellertid resurskrävande och utgör ofta en utmaning för små och medelstora företag. Ett alternativ är då att bygga upp tjänsterna med hjälp av partnerskap, konstaterar Kohtamäki. Kohtamäkis forskningsteam håller för närvarande på med flera utvecklingsprojekt inom serviceverksamhet. Teamet har under årens lopp samlat in jämförelsedata som kan utnyttjas till exempel vid produktifieringen av tjänster. Årligen tas 8–10 företag med i projekten. – Vårt syfte är att idka högklassigt forskningsarbete och vi vill inte konkurrera med konsultföretag. I våra projekt tar vi med företag som är intresserade av långsiktigt samarbete och har problem som är intressanta ur forskningssynvinkel. Å andra sidan hjälper vi vid behov också genom att styra företag vidare till kunniga konsultbolag, berättar Kohtamäki. Det viktigaste är att företagens affärsverksamhet utvecklas, sammanfattar Kohtamäki.

från enmansverkstad till internationellt exportföretag

Jens Österberg leder verksamheten på Petsmo Products och Wel-mach. TexT AnnelI FrAnTZÉn bILD eSA SIlTAloppI

Familjeföretaget Österberg Group i Vasa har specialiserat sig på bearbetning av metall och plast. Det som i början var en enmansverkstad har under årens lopp utvecklats till en mångsidig industrikoncern vars produktion huvudsakligen går på export.

sterberg Groups verksamhet fick sin början år 1948, då vasabon Knut Österberg i sin verkstad började tillverka bruksföremål i plåt och senare också i plast. Under decenniernas gång har verksamheten utvidgats och produktutbudet förnyats. I Österberg Group-koncernen ingår numera metallföretagen Oy Petsmo Products Ab och Oy Wel-Mach Ab samt Oy Österberg Ab, som är specialiserat på plastkomponenter. Bolaget är dessutom majoritetsägare i Manor Oy, ett underleverantörsföretag i metallbranschen, och också delägare i tre andra företag i metall- och plastbranschen. I koncernens ledning verkar numera Knut Österbergs

tre barn. Jens Österberg leder Petsmo Products och Wel-Mach, Rolf Österberg är verkställande direktör för Oy Österberg Ab och Carita Näsman ansvarar för koncernens administration. Också två av syskonens barn är med i verksamheten.

verksamhet i ﬂera branscher Österbergbolagens produktutbud omfattar både egna produkter och underleveransarbeten. Petsmo Products tillverkar maskiner och utrustning för hantering av pälsdjursfoder och aggregat för hantering av svämgödsel för jordbruket. Wel-Mach bearbetar och svetsar metallkomponenter och Österberg tillverkar plastkomponenter, bägge till stora exportföretag i Vasaregionen. Manor i Kuortane, som Österberg Group äger tillsammans med kapitalplaceringsbolaget Wedeco, är liksom Wel-Mach ett underleverantörsföretag inom metallbearbetning, och har specialiserat sig på svetsade komponenter. Österberg Group sysselsätter cirka 150 personer och den sammanlagda omsättningen 2013 är cirka 27 miljoner euro. Hela 70 procent av produktionen går på export antingen direkt eller via kunder.

Ökad export till ryssland och Kina Österbergbolagens verksamhet har hållits stabil trots lågkonjunkturen, och man har till och med anställt mera personal. – Lågkonjunkturen märks främst i underleveranserna inom metallbranschen, där konkurrensen hårdnar såväl hemma som i utlandet. Dessutom förväntar sig kunderna kontinuerligt förbättrad produktivitet, vilket är en utmaning med finländsk lönenivå, berättar Jens Österberg. – Av våra olika verksamhetsområden är det pälsdjurssektorn med sin pågående kraftiga boom som utvecklas mest positivt. Det har gett oss nya beställningar från i första hand Ryssland och Kina. I Kina har vi också grundat ett eget försäljningsbolag. Jens Österberg berättar att Petsmo Products håller på att expandera på marknader även utanför pälsdjurssektorn. – Våra kvarnar och blandare lämpar sig också för många andra ändamål. Vår plan är att expandera och söka nya marknader för dem i livsmedelsindustrin, förklarar han.

11 KUST-ÖSTerboTTenS FÖreTAGAre

IV Riksomfattande företagsmentorkonferensen i Vasa 21-22.8.2013

mentorsverksamhet Mentorerna verkar konfidentiellt, avgiftsfritt och samarbetsinriktat. Mentorn ställer frågor, stöder och fungerar som ett ”bollplank” till företagaren samt ser på sakerna från en utomståendes perspektiv. Mentorskapet ger mest då man kan

fundera och diskutera frågor över en längre tid, utan tidsbegränsningar och med fullständig fokus på företagets framtid. I Finland finns det fler än 1000 frivilliga företagsmentorer som är beredda att hjälpa dig med såsom stora som småa utmaningar, eller bara bolla tankar med dig om vardagliga saker.

www.yrityskummit.fi

evenemAnGSKAlenDer engeLska kurs 19.9.2013 - 19.12.2013

Infra Österbotten ﬂyttade till företagarnas byrå i vasa INFRA Österbotten rf har flyttat sitt kansli till Kust-Österbottens Företagares byrå från den 1.8.2013. Distriktföreningen är jordbyggarnas centralorganisation INFRA rf:s medlem och hör till Byggnadsindustriförbundet RT och till Näringslivets Centralförbund EK. INFRA Österbotten är arbetsgivare-, intressebevakning- och branschorganisation till vilken hör ca 150 medlemsföretagare inom Österbotten. Medlemsföretagarna utför ca 85 % om områdets infra-arbeten. I byrån arbetar verksamhetsledare Kai Salmi.

skoLning - utveckLing av tJänsteinriktad affärsverksamhet inom industrin Vasa universitet, Wolffskavägen 36, 65200 Vasa 8.10.2013 företagare-gaLan Restaurang Strampen, Strandgatan 6 16.11.2013 höstmöte 21.11.2013 www.yrittaJat.fi/rannikkopohJanmaa

kust-österbottens företagare Sandögatan 6, 65100 VASA, info@ko-foretagare.fi, tel. 06-356 0820

nylAnDS FÖreTAGAre

Ring V-projektet behöver nu stark lobbning för att konkretiseras TexT Och bILDeR mIA berG-lUnDQvIST

Arbetet att göra Ring V till en attraktiv trafikled startades år 2007 på gemensamt initiativ av berörda kommuner, handelskammare och företag. Projektet har administrerats av olika regionala utvecklingsbolag och sedan fjolåret är det det västnyländska utvecklingsbolaget Novago Företagsutveckling som håller i trådarna.

an kan säga att intresset för och kännedomen om projektet ökar, berättar Carl-Johan Sandström, vd för Novago. Ring V-projektet innefattar många aspekter, men framför allt är man mån om att skapa en logistikens kvalitetskorridor. – Det handlar om att göra Ring V till ett känt koncept som gagnar näringslivet och inflyttningen till området. Leden som börjar i Hangö hamn och

slutar i Borgå hamn betjänar en bosättning på cirka 300 000 invånare. Ring V korsar aderton leder in i landet och kan avlasta Ring III som en alternativ rutt österut. – Den är inte bara en nationellt viktig trafikrutt, utan är i förlängningen en del av trafiken till St. Petersburg och till övriga Norden, konstaterar Sandström.

planeringen klar Det mest konkreta man hittills fått till stånd är att elektrifieringen av tågbanan på avsnittet Hangö-Hyvinge nu finns omnämnt i det trafikpolitiska utlåtandet. Planerna för hur elektrifieringen ska genomföras står klara, det som nu återstår är grönt ljus för finansiering. Övergången från diesel- till ellok skulle minska koldioxidutsläppen, effektivera trafiken med stora godståg och även möjliggöra en förbättrad passagerartrafik. – Då vi talar om konkreta resultat, tycker jag att man också ska omnämna att detaljplaneringen av riksväg 25 står klar, tillägger Sandström. Vägen tål inte större belastning utan

att trafiksäkerheten höjs och att trafikflödet förbättras. – Vi borde vara aktivare att driva våra intressen tillsammans med myndigheterna. Bara för att vi befinner oss nära storstadsområdet är det ingen självklarhet att vi beviljas medel. – Tvärtom råkar vi ofta i en gråzon där vi varken är i den absoluta metropolen, eller tillräckligt långt borta för att klassificeras som utvecklingsområde, summerar Sandström.

Det handlar om att göra ring v till ett känt koncept som gagnar näringslivet och inﬂyttningen till området.

hjärtefråga för hangö hamn Paavo O. Lyytikäinen, hamndirektör i Hangö hamn, har varit med i styrgruppen för Ring V-projektet från starten. – En stor del av den tunga trafiken från Hangö hamn åker vidare längs med

Ring V. Därför är det naturligt att vi engagerar oss i frågan. Varutrafiken i Hangö hamn har ökat med hela elva procent under årets sju första månader. Den bit som ökar mest är långtradartrafiken. Där kommer man de facto att göra nytt rekord under 2013. – Om varutrafiken fortsätter i samma takt, kommer 150 000 långtradare att ha kört ut från Hangö hamn under detta år. Uppsvinget tror Lyytikäinen har sin förklaring i det svaveldirektiv som träder ikraft år 2015. Svaveldirektivet går ut på att svavelhalten i båtbränslet efter år 2015 får vara högst 0,1% från nuvarande 1%. Detta innebär kännbart dyrare bränslekostnader och att Hangö med kortaste sjövägen till Centraleuropa får en konkurrensfördel. – Det uppsving vi nu ser i varutransporterna är en tidig effekt av svaveldirektivet. Transportbolagen vill vara proaktiva, säger Lyytikäinen.

Trafiksäkerheten hög prioritet På frågan om det finns teman som är speciellt angelägna under den tid projektet administreras i Västnyland omnämner hamndirektören genast trafiksäkerheten. Risken för trafikolyckor i Västra Nyland är större än genomsnittligt på finländska riksvägar. Speciellt vägavsnittet kring Mjölbolsta är olycksdrabbat. Lyytikäinen anser också att de många korsningarna kring Ekenäs utgör en olycksrisk. – De hör inte hemma på en riksväg där trafiken ska kunna löpa obehindrat. Liksom Sandström ser Lyytikäinen fram emot att elektrifieringen av tågbanan skulle förverkligas. – Vägförbättringarna och elektrifieringen är två parallella projekt, det skulle bli en fin symbios. Om vi kan få mera effekt på järnvägen, kan en del av transporterna flyttas dit. – Vi har gjort det mesta för att få beslutsfattarna att förstå att det här är viktigt för att få mera liv i Västnyland, avrundar Lyytikäinen.

FAKTA • Kärnan i Ring V består av riksväg 25 (HangöMäntsälä) och stamväg 55 (Mäntsälä-Borgå) samt av Hangö-Hyvinge banan. Ring V-zonen täcker cirka 200 km. • Leden traﬁkeras av 4 000–20 000 fordon per dygn. Den tunga trafikens andel är betydande, ca 10-22% på hela sträckan. • Utvecklingsbolaget Novago är för tillfället projektansvarigt. Fotarbetet är utlokaliserat till konsultbolaget SITO, som ordnar evenemang, upprätthåller hemsidor, sköter lobbning etc. • Ring V-projektet är omfattande och innefattar allt från kvalitativt boende och fritid, till turism och kommersiella samarbetsområden, som tillsammans stärker områdets konkurrenskraft.

carl-Johan Sandström, vd för Novago företagsutveckling, tycker att det är positivt att intresset för Ring V-projektet hela tiden växer.

Paavo O. Lyytikäinen, hamndirektör för hangö hamn, har från projektets start varit starkt engagerad.

egentliga finlands FÖRETAGARE

Mikko Fagerroos ser ett enormt potential i skärgården och dess förbindelsebåtstrafik. Modell kan man ta till exempel från Åland, där man jobbar mycket över kommungränserna.

Flexibilitet och företagsamhet viktiga för

Archipelago lines text OCH BILDer Laura Johansson

ikko Fagerroos äger sedan 2010 företaget Archipelago lines Oy tillsammans med sambon Miia Salomäki. Fagerroos har arbetat inom förbindelsebåtstrafiken redan tidigare som anställd, samt inom logistikbranschen som företagare. Företagets fartyg Östern trafikerar på Lilla Ringvägen i skärgården under sommarsäsongen. Dessutom trafikerar företagets andra fartyg Fiskö på Korpo ruttområde året runt. Inkomsterna kommer främst från ELY-centralen men på fartyget Östern finns även ett litet café som Salomäki driver.

Korta kontrakt bergänsar utvecklingen av tjänsterna Att vara företagare inom branschen kräver mycket kapital, i och med att förbindelsebåtarna är dyra att införskaffa och upprätthålla. Många av rutterna konkurrensutsätts varje år, vilket enligt Fagerroos hindrar företagarna från att utveckla verksamheten på lång sikt. Trots detta har Archipelago Lines lyckats behålla Lilla Ringvägens rutt i tre år. – Lyckligtvis har vi Korpo ruttområde som inte konkurrensutsätts lika ofta. Den har vi fram till år 2021, vilket ger oss en viss ekonomisk trygghet, fortsätter Fagerroos.

Trots osäkerheten med de korta kontrakten inom förbindelsebåtstrafiken, trivs Fagerroos på sjön. Han var länge företagare inom logistikbranschen där konkurrensen var hårdare. Fagerroos trivs med att jobba på sjön och hoppas få fortsätta med det även i framtiden.

Turismen i barnaskor När det gäller framtiden är Fagerroos försiktigt optimistisk. Kontraktet för Korpo ruttområde ger företaget en viss säkerhet, som eventuellt kan ge företaget chansen att växa till sig. – Skärgården har ett enormt potential. Turismen här är bara i barnaskorna

för tillfället. Titta bara på Ålands turism och förbindelsebåtstrafik – den kan vi lära oss mycket av! Där har man koordinerat sig över kommungränserna, vilket gör det smidigare att resa där, fortsätter Fagerroos. Även om säsongen i skärgården är kort, bör man vara flexibel och utveckla sina tjänster. En evig fråga är hur säsongen kunde förlängas. Är det sedan genom att flytta på skolstarten, eller locka utländska turister i augusti, är oklart. Fagerroos saknar dragplåster som skulle fungera utöver högsäsongen. Men man måste ändå hålla i minnet att turisterna i skärgården inte kanske ens är ute efter aktiviteter av olika slag. Skärgårdens säljargument är lugnet och de åtskilliga kobbar och skär där man kan koppla av. Det som Fagerroos anser att skärgården skulle ha nytta av är snabba förbindelsebåtsrutter mellan t.ex. Åbo och skärgården. – Redan en timme är en lång tid på en förbindelsebåt om inte det finns t.ex. caféer och restauranger. Ekonomiskt är detta riskabelt, men under den här säsongen har t.ex. Lilla Ringvägen lockat

över 2500 cyklister, så möjligheter finns definitiv, säger Fagerroos. Fagerroos trivs som företagare, även om han berättar att det ibland kommer dagar då han har svårt att tro på en framtid.

–Men för det mesta är det ändå ett intressant och givande arbete, en livsstil som jag trivs med, avslutar Fagerroos.

SKAL hoppas på nya åtgärder från regeringen Ordförande för Finlands Transport och Logistik SKAL r.f. Teppo Mikkola hoppas att regeringen skulle komma med nya åtgärder som skulle ge ett lyft åt hela logistikbranschen. – Tiden för diskussioner borde vara över. Vi behöver konkreta stödåtgärder som kan ge branschen ett ordentligt lyft. När vår bransch mår bra, återspeglas det direkt på många andra branscher, berättar Mikkola.

Just nu finns det arbetslöshet inom logistikbranschen, men inom några år kommer situationen att se annorlunda ut, i och med att de stora åldersgrupperna håller på att gå i pension. Detta innebär en helt ny utmaning då man måste locka stora mängder ny arbetskraft och företagare till branschen. – Vi är mitt i en svår period, men vi företagare ser alltid positivt på framtiden, konstaterar Mikkola.

mellersta österbottens FÖRETAGARE FineWelds rörsystem svetsas vanligen med orbitalsvetsningsautomat, vilket gör produktionen effektiv och högklassigt.

Med samföretag till storprojekt text nina niemi BILDer nina niemi och fineweld

ineWeld-koncernen grundades och ägs av Matti Laitinen som 1988 hade ett eget svetsningsföretag. År 1996 ändrades företagsformen till aktiebolag och namnet FineWeld Ab togs i bruk. FineWeld startade som ett underhållsföretag för storindustrin och har växt snabbt till ett av Nordens största företag specialiserad på tillverkning och installation av rörsystem för industrin. Företaget har varit medlem i företagarorganisationen sen 1996. Under 2000-talet riktade FineWeld in sin verksamhet mot gruvindustrin i norra delen av Norden. Omsättningen och antalet anställda har sedan dess ökat konstant. På 15 år har det lilla enmansföretaget vuxit till att bli ett framgångsrikt globalt företag som sysselsätter mer än hundra personer. Dotterbolaget FineWeld Sverige AB grundades 2010 för att betjäna kunderna i Sverige. År 2008 valdes FineWeld till Årets Företag i landska-

16 16

pet Mellersta Österbotten och i november 2011 var FineWeld, enligt klassificeringen i den finska ledande affärstidningen Kauppalehti, det mest framgångsrika företaget i Mellersta Österbotten. Omsättningen för hela koncernen var år 2012 över 60 milj. euro.

Företagen borde satsa på kärnkompetens Karlebyföretaget satsar på kärnkompetens och har under årens lopp samlat runt sig tillförlitliga samarbetsparter bl.a. i transporter. Laitinen ser att företag i mellersta österbotten skulle ha en chans att delta i storprojekt genom att gemensamt grunda ett samföretag. – Ett företag har mycket svårt att ensam komma med i storprojekt. Ifall fler småföretag grundar ett samföretag skulle de kunna erbjuda sina tjänster och produkter till storprojekt. Då skulle man få fördelarna maximerade och företagarna

skulle få koncentrera sig på kärnkompetens, uppmanar Laitinen.

Regeringen borde uppmuntra tillväxtföretagen Som arbetsgivare ser Laitinen som utmaning den kommande förnyelsen i semesterlagen, som träder ikraft i oktober 2013. I den nya lagen har arbetstagaren rätt att få på begäran flyttat semestern framåt redan från första sjukdagen. – Arbetsgivarna bör kräva att arbetstagarna meddelar omedelbart sin frånvaro och lämnar in läkarintyg så fort som möjligt. Dessutom har arbetsgivaren rätt att välja den nya semestertiden, påminner Laitinen. Den nya samfunds- och utdelningsbeskattningen kommer att synas i Oy Finland Ab:s verksamhet, säger Laitinen – Regeringen borde uppmuntra tillväxtföretagen för att få företagandets risker och fördelar i balans. – Nya företaga-

MEETING POINT

MÖTESPLATS

TAPAAMISPAIKKA

10.10. @ KOKKOLA

Meeting Point 2013 för företagare – kom med i storprojekten! MatchMaking –evenemang i Karleby på gamla Tullpackhuset, to 10.10.2013, från kl 12

Företagen borde satsa på kärnkompetens

Under dagen ordnas seminarier och infotillfällen om kärn- och vindkraft, samt om storindustrin och dubbelbanan. På plats representanter från bl.a. Fennovoima, Prokon, Saba Wind, EV Windpower, Boliden, Yara och Destia. Dessutom kan man delta på B2B –möten och dagen avslutas med en smaklig buffet. Deltagaravgift: 40e/person Anmäl dig senast 26.9 på www.kosek.fi Mer information: Jukka Oravainen tel. 040 778 4262 eller jukka.oravainen@kosek.fi

kommande Evenemang Företagarnas rekreationsresa till Ruka 4. – 6.10.2013 re funderar nu noggrant vilken företagsform de väljer, av beskattningssjäl, konstaterar Laitinen. På fritiden pysslar Matti och fru Taru Laitinen mycket med sitt barnbarn och den gemensamma semestern blir av först nu i höst.

Meeting Point 2013 – infotillfälle om storprojekt, Karleby 10.10.2013 Riksomfattande Företagardagarna i VILLMANSTRAND, www.yrittajapaivat.fi 18. – 20.10.2013 Företagargala i Mellersta Österbotten, Karleby 9.11.2013 Fler evenemang och skolningstillfällen hittar du på adressen www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa Bekanta Dig också med våra svenskspråkiga sidor!

FineWeld valdes till Årets Företag i landskapet Mellersta Österbotten år 2008.

Mellersta Österbottens Företagare Ristrandsgatan 1, 67100 Karleby tel. 06 831 5292 www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa

pääkaupunkiseudun yrittäjät

Bagare i Esbo med långa traditioner Text Marianne Sundblad bilder halme

almes bageri har verkat i Köklax i Esbo i över 110 år. Bageriets grundare Emil Halme föddes i Åbo och med gesällbrev i fickan började han sin bana som bagare i Köklax år 1899. Än i dag bakas brödet hos Halmes med samma genuina recept, gammaldags skållning, surdegsrot och hantverkartradition. Sin slutliga frestande arom och smak får brödet i tegelugnens jämna värme. Den äldre av de två, som bageriet dagligen använder, har varit varm sedan 1952. I början eldades den med ved men i dag använder man olja.

Generationsväxling Oy Emil Halme Ab:s förra verkställande direktör Kaj Halme, som representerade tredje generationen, valdes till årets företagare i Esbo 2011. Våren 2013 gick han i pension, men fortsätter alltjämt som styrelseordförande. Då det inte fanns någon inom släkten som ville fortsätta, valdes Stefan Åsten till företagets nya VD. Han är ingen bagare, som han själv säger, men företaget har han lärt känna mycket väl under 10 år som anställd. Allt som allt har företaget ungefär 25 anställda, av vilka hälften arbetar på själva bageriet. I

samma byggnad som bageriet har företaget också ett kafé som öppnar sju på morgonen och säljer egna bageri- och konditoriprodukter av olika slag – även på beställning. Också transporterna till affärerna sköter företaget självt. Bageriets största kunder är det egna kaféet, S-kedjans affärer, K-affärer samt Stockmann. Transporterna går till ett område som sträcker sig från Sibbo i öst till Ingå i väst och Vichtis i norr.

Handarbete från början till slut Numera finns det allt färre traditionella hantverkarbagerier i Finland. Eftersom nattarbete på bagerier är väldigt dyrt hos oss, tillverkar de flesta bagerier nuförtiden sina produkter dagen innan. På Halmes bageri bakas en stor del av produkterna för hand och så färska som möjligt. De första anställda kommer till arbetsplatsen redan klockan två på natten. Degarna blandas och skickas längs ett rör i golvet ner till bagerivåningen, där den följande gruppen anställda har anlänt för att forma degarna till olika produkter. När transportbilarna startar tidigt på morgonen till närliggande affärer, är största delen av produkterna ännu varma.

Nytt och gammalt Enligt VD Stefan Åsten är en av de största utmaningarna att hitta en lämplig balans mellan gamla traditionella produkter och trendiga nyheter. Det är inte svårt att komma på nya produkter såsom vitlöksciabatta - mycket svårare är det att stryka gamla. Alla produkter har sina trogna ”anhängare”, som geHalmes bageri nast gör sig hörda om bageriet lämnar bort omtyckta traditionella brödsorter. Men ett använder ca 1 ton alltför brett sortiment sänker lönsamheten. mjöl om dagen Av de allra populäraste produkterna kan nämnas Sambasemlan och franskt lantbröd. Även Berlinermunken är mycket omtyckt. Hur klarar sig då ett litet företag i konkurrensen med de stora landsomfattande bagerierna? Enligt Åsten gäller det att hitta sin nisch. Även ett litet företag i bageribranschen kan vara lönsamt när det satsar på kvalitet och ett lämpligt stort produkturval. Hur har då Stefan upplevt det att vara företagare? Såsom de flesta företagare, uppskattar han framför allt friheten. Även om man som VD för ett över hundra år gammalt företag måste respektera traditioner, har man friheten att utveckla verksamheten i den riktning som verkar bäst i dagens läge. Till exempel görs en stor del av beställningarna via elektroniska beställningskanaler samt Oy Emil Halme Ab:s mycket användarvänliga webbsajt. Företaget verkar ha hittat den rätta balansen mellan traditioner och moderna arbetssätt.

Micael Blomster och hans hund Snoopy

21 helSInGForS FÖreTAGAre

Samarbete är viktigt – särskilt under tyngre tider TexT pIA pAKArInen bILD JAAnA TIhTonen

icael Blomster har koll på pulsen i det finska affärslivet sedan länge. Hans första kontakt med Finland fick han när han började hjälpa Tulikivi Oyj i marknadsbyggandet på 1990-talet. Först fick han sitt hemland Sverige som område, sedan hela Finland och Norden. – Språket var inget problem. Jag kan inte skriva finska bra, men har alltid lyckats umgås med finskspråkiga, säger Micael Blomster. – Man måste vara öppen och bara börja tala. M. Blomster Consulting Oy hjälper företag att bygga nya upp marknader inom både exporten och importen. Han är en äkta företagare. – Jag har aldrig varit anställd, berättar Micael. Han började 1986 som företagare, konsult i marknadsföring och marknadsbyggande. Efter 12 år som företagare gjorde han nästen ingenting i två års tid, blev trött på det och flyttade till Spanien för att sälja bastur och eldstäder. 2002 kom han med färjan till Åbo och började importera och sälja svenska skorstenar i Finland. Företaget blev så småningom större, och snart hade han 5 medarbetare. Han sålde allt bort 2010 – men är igen företagare. Han har delat samma skrivbord med sin fru, född finska, från och med 1986. Hur stora investeringar behöver ett företag som vill pröva på svenska marknaden? – Tillverkande företag behöver inga stora investeringar. Man måste hitta kanaler. Det behövs kanske 5 000–15 000 euro. Mässorna är dyra – det finns egentligen inflation på mässor överallt, man måste hitta andra sätt. Marknadsundersökningar kan göras snabbt.

Att diskutera är redan gammalmodigt i Sverige I Finland blev Micael Blomster nästan genast medlem i Vantaan Yrittäjät och flyttade senare till Helsingfors. Nu är han ordförande i Helsingin Yrittäjät – Itäväylä ry. – Mitt syfte är att få företagen att samarbeta – det är ännu viktigare under tyngre tider. Man måste ha personliga kontakter för att lyckas. Micael är också medlem i FiF:s svenska utskott och styrelsen för Helsingin Yrittäjät. Han följer den pågående diskussionen om ”tvångssvenskan” litet utifrån. – Både finska och svenska är små språk i världen. Tvång är inte bra. Man måste välja de språk som man vill lära sig

frivilligt. Språkundervisningen i Finland är överhuvudtaget för mycket grammatiskt inriktad. Det är viktigare att man vågar öppna munnen. Micael Blomster läser dagligen både Dagens Industri och Kauppalehti: – Finska regeringen kan inte ta de tråkiga besluten. Att diskutera är redan gammalmodigt i Sverige men nu har det kommit till Finland. Det hjälper inte.

Samarbete behövs Varför är den svenska exportindustrin så mycket större än den finska? – Svenskarna tror på sig själva. Finnarnas attityd är: ursäkta, jag är också här. Svenska företag har goda produkter och bra marknadsföring. Ikea, Hennes & Mauritz och Abba satte Sverige på kartan. Den svenska företagskulturen är sådan att man inte frågar för mycket, man bara manglar in. Ikea gör förpackningen först och sen produkter som passar in i förpackningarna. Finland har bra design men för inte ut den. Micael nämner ”Gnosjöandan” som ett exempel på samarbete mellan kommuner och företagare i Sverige. Gnosjö kommun ligger nu på 12:e plats bland landets kommuner när det gäller företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs senaste undersökning. För kommunen är ett bra samarbete med företagen viktigt. Det behövs det mer av också i Helsingfors.

micael blomsters tips för de som vill bygga nya marknader

1 2 3

Tro på dig själv Försök genomföra ditt eget program

Sök samarbete med likadana och även konkurrerande företag – tillsammans är och blir vi starkare

Svensk medlemskväll den 3.10. kl 17 hos hbl.

För närmare info, gå in på www.helsinginyrittajat.fi/tapahtumakalenteri.

Välkommen till seminariet

kauppaa merenkurkun yli 2.10 2013 kl 12 -16, Seinäjoki FRAMI F Hur ser det gränsregionala företagandet ut och vilka är förutsättningarna för att öka ett nordiskt handelsutbyte? Den gränsregionala konkurrenskraften är en viktig del i utvecklingen av regionen. I och med förbindelser över Kvarken får vi en mer dynamisk region som är strategiskt viktig också för handeln och transporten med Ryssland. Med riktning mot den nordiska marknaden och en ökat handelsutbyte med Sverige kan den nordiska marknaden för små- och medelstora tillväxtföretag vara ett första steg mot att verka i ett större nätverk/sammanhang. Talare: Häradshövding Markku Lumio, Pohjola-Nordens distrikt i Österbotten rf - Nordiskt informationskontors ordförande VD Marja Kahra, Svensk-Finska Handelskammaren Finlands honärskonsul i Umeå och VD Johan Björk, Björk & Boström Ab VD Markus Jussila, Viexpo, VD Maria Hanhisalo, VM-Carpet Oy VD Mia Vanhatalo, Plåtburk Ab VD Jan Teir, NLC Ferry Ab Oy/Wasaline KTT, docent Kari Ristimäki, Seinäjoen Ammattikorkeakoulu Moderatorer: VD Pertti Kinnunen, Etelä-Pohjanmaan kauppakamari ja Ordförande Margareta Savola, Seinäjoen seudun Pohjola-Norden ry, företagare

Anmälan till seminariet senast 25.9 på: www.pohjola-norden.fi/kauppaamerenkurkunyli

23 FÖreTAGArnA I SÖDrA ÖSTerboTTen

TexT Och bILD KIrSI rAnTATAlo

Vägnätet och dess vikt

Ltrans i Lappfjärd kör bulktransporter inom landet, i övriga Norden och även ute i Europa. Företagets VD Mikael Lindedahl berättar att deras verksamhet främst går ut på transporter av gods från punkt A till B. Företaget började sin verksamhet 1955. Vid en diskussion om vad som inverkar på företagets verksamhet kommer vi in på vårt vägnät och dess skick. En förbättring av vägnätet skulle förbättra branschens förutsättningar avsevärt. Högst upp på listan står förbättringen av våra större vägar och framför allt riksväg 8. Det gäller såväl vägarnas bredd, skick och underhåll. Alla dessa faktorer inverkar på transportsbranschens konkurrensförmåga. Vägarnas skick och eftersatta underhåll är en kostnadspost som inverkar på trafiksäkerheten för användarna, både privatbilister och yrkestrafiken. För transportsföretagens del innebär det exempelvis skador på utrustningen dvs. fordonen samt att olycksfallen ökar. Om vägarna hade varit bredare och bättre underhållna hade hastigheterna kunnat vara högre utan att öka olycksrisken, detta hade i sin

tur förbättrat transportföretagens konkurrenskraft. Han nämner också att yrkesförarna är den mest övervakade yrkesgruppen i dagens läge. Det finns både fart- och körtidsbegränsningar som förarnas rörlighet och överträdelserna straffas hårt i relation till överträdelsen. Är dessa begränsningar till för att minska trafikolyckorna? Sannolikt är det så lagstiftaren har tänkt. En annan sida av det hela är också att vägarnas skick bidrar till en del olycksfall och att vi inte helt kan bortse från väghållarens ansvar. Dålig väg innebär större riska för trafikolyckor som inte direkt orsakas av användarna. Från och med 1 oktober 2013 kommer nya EU bestämmelser som medför att man får köra tyngre last på våra vägar. Vi kommer med tiden att få tyngre fordon på vägarna och det är därför viktigt att väghållningen anpassas till förändringen, både vad gäller vägarnas och broarnas storlek och underhåll. Det borde satsas på kvalitativa vägar som håller bra standard även på riksväg 8.

Jari hakala, ansvarig för försäljningen och Kone Ketonens vd Lauri Ketonen är nöjda med de logistiska lösningarna för företagets del.

organisering av logistiken Som köpare av logistiska tjänster presenteras företaget Kone Ketonen i Kristinestad. Företaget tillverkar skördemaskiner för skogsindustrin och har exportverksamhet till 25 länder. Företaget har varit verksamt i snart 30 år och har under åren byggt upp ett väl fungerande logistiskt system i form av köptjänster. Största delen av maskinerna levereras utomlands med flygfrakt från Helsingfors, från orten levereras maskinen landsvägen främst genom lokala transportföretag. När man väljer transportör utgår de ifrån ett företag som kör regelrätta rutter, där uppnås enligt VD:n Lauri Ketonen i regel leveranssäkerhet och det inverkar även på kostnaden. Han räknar upp flertalet omständigheter som gör att deras verksamhet fungerar bra vad gäller logistiken, som första nämner han företagets läge, rak väg ca 4 km från riksvägen är en väldigt viktig faktor. Samtliga leveranser till och från företaget sker landsvägen. De anlitar olika transportföretag beroende på vad som fraktas. Maskinerna fraktas med långtradare, reservdelar är i regel storleksmässigt mindre så de kan leveras exempelvis med snabbkurir eller motsvarande. Ketonen nämner att det finns flertalet transportföretag i området, många av dem transportera bland annat potatis från området och de har en bra utrustning. Leveranssäkerheten har för företagets del fungerat bra och han nämner att man även själva har en viss framförhållning vad gäller tidtabellerna. Vad gäller logistiken och hanteringen av den nämner han även att ett väl fungerande internet är viktigt i det hänseendet. I dagens läge kan man följa leveranserna och dess gång genom via internet och med den informationen är det lätt att planera arbetet och inverkar på produktionslogistiken. En annan viktig faktor som nämns är tillgången till lokal service, bland annat bra restauranger och hotell.

med i alla Faser av Företagandet! Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den. Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar. Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande! Som medlem får du experthjälp i t.ex. socialskydd, företags-

terna i FiF står ett nätverk av hundra externa proffs samt re-

juridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och konkur-

gionala rådgivare som nås genom den egna regionföreningen

rensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse,

till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning vardagar

utbildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom exper-

kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2013! Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

tjänster, rekrytering, elektricitet, postnings- och datatek-

gångshistorier. Dra nytta av alla dessa förmåner. Du får

niktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader. Kom

rabatter och förmåner på bland annat försäkringsskydd,

även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

båtresor, mobilkommunikation, biltvätt, biluthyrning, för-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mera om medlems-

säljning och marknadsföring, inkvarterings- och mötes-

förmånerna på www.yrittajat.fi/medlemsformaner

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi/sv

NUMMER 4/2013 Anmäl omotiverade indrivningar Sjukdom under semester Ersättning för en skada som orsakats av hyrd arbetskraft Tillsynen över konkurrensneutraliteten skärps

Riksomfattande

FÖRETAGARDAGARNA

ÖVERSTIG DINA GRÄNSER

Villmanstrand 18–20.10.2013

Bild: Europeiska komissionen

Jaajo Linnonmaa

Olli Rehn

Esko Valtaoja

ANMÄL DIG NU – BEGRÄNSAD MÄNGD PLATSER www.yrittajapaivat.fi

I samarbete med:

Henkka Hyppönen

Inka Henelius

FÖRETAGARINFO 4-2013 SKATTER OCH PENGAR Förutsättningarna för skattefria dagtraktamenten skärptes inom specialbranscherna . . . . . . 4 Arvode till verkställande direktör betraktas som lön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Beskattningen uppmuntrar till investeringar och FoU-verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Utredningen av expertgruppen för näringsbeskattning är klar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

ARBETSGIVARINFO Ersättning för en skada som orsakats av hyrd arbetskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Arbetsoförmåga under semestern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Arbetsgivares socialskyddsavgift som överdeklarerats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ansökan av Sanssi-stöd blir elektronisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

FÖRETAGENS ABC Anmäl omotiverade indrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Skyddet för personuppgifter i handelsregistret stärks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 CE-märkning av byggprodukter blir obligatorisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

LOKAL PÅVERKAN Tillsynen över konkurrensneutraliteten skärps – var beredd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

FÖRETAGARINFO UTGIVARE: Företagarna i Finland 6 nummer om året ISSN 1239-4637

FÖRFATTARNA TILL ARTIKLARNA I DENNA TIDNING • Ville Kukkonen, juridisk rådgivare • Laura Kurki, skatteexpert • Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden • Antti Neimala, direktör • Sakari Haataja, överinspektör, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

REDAKTION Chefredaktör Armi Murto 040 653 1999 armi.murto@yrittajat.fi

OMBRYTNING Painomerkki Oy

Redaktionssekreterare Anna Lantee anna.lantee@yrittajat.fi

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET: WWW.YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED MEDLEMSNUMRET.

SKATTER OCH PENGAR

Förutsättningarna för skattefria dagtraktamenten skärptes inom specialbranscherna Skatteförvaltningen har utfärdat en anvisning om rätten till skattefria dagtraktamenten för arbetstagare inom specialbranscher. Anvisningen bygger på högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD:2012:85. Till specialbranscherna hör bland annat bygg-, anläggnings- och skogsbranscherna. Den nya anvisningen kompletterar den tidigare anvisningen Ersättningar för kostnader för arbetsresor, som även tillämpas på arbetstagare inom andra branscher än specialbranscher. Den nya anvisningen gäller från och med den 10 juni 2013. Denna artikel handlar enbart om de viktigaste ändringarna.

Dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatsen till varierande arbetsställen Resor mellan en bostad som arbetsgivaren ordnat (så kallad andra bostad) och ett särskilt arbetsställe jämställs fortfarande för arbetstagare inom specialbranscher med dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatsen i de fall då arbetstagaren anses bo i den bostad som arbetsgivaren ordnat. För dessa arbetsresor kan inget skattefritt dagtraktamente utgå. Bostaden anses vara ordnad av arbetsgivaren om arbetsgivaren äger, hyr eller på annat sätt disponerar den bostad där arbetstagaren inkvarteras och från vilken han eller hon dagligen åker till byggobjekten. Flera personer kan bo i en och samma bostad. Som bostad betraktas dock inte hotellrum, baracker, husvagnar, husbilar eller andra motsvarande inkvarteringsformer som till sin karaktär tydligt utgör tillfällig inkvartering oberoende av hur länge inkvarteringen pågår.

Relevansen av inkvarteringens varaktighet Skatteförvaltningen anser att inkvartering i en bostad som arbetsgivaren ordnat inte ska betraktas som boende om inkvarteringen fortgår i högst två år. Tolkningen följer även lagstiftarens avsikt om att de ersättningar som betalas för tillfälliga byggarbeten i stor utsträckning ska vara skattefria.

På ovan nämnda grunder utgör dagtraktamentet inte skattefri inkomst i de fall där avsikten från första början har varit att arbetstagaren bor i samma bostad som arbetsgivaren ordnat eller i en bostad som arbetsgivaren ordnat i samma trakt för en längre tid än två år. Ett undantag från detta utgörs av inkvartering som ordnats för ett enskilt arbetsobjekt, varvid även ersättningarna för det tredje året kan vara skattefria. Då en arbetstagare börjar sitt arbete på en viss ort är det i allmänhet ännu inte känt hur länge arbetet inom byggbranschen eller en annan specialbransch kommer att pågå. Arbetet på ett enskilt arbetsobjekt kan till exempel pågå en längre tid än vad som planerats eller att byggobjekt plötsligt ersätts med ett annat. Av den anledningen kan det ofta uppstå situationer där arbetsgivaren inte – åtminstone vid den tidpunkt då arbetet inleds – anses ha ordnat någon bostad för arbetstagaren på den ort där arbetet pågår. Vid uppskattning av inkvarteringens längd beaktas i princip den sammanhängande inkvarteringen i en och samma bostad som arbetsgivaren ordnat. Att arbetstagarna under ett pågående arbete måste flytta från en bostad som arbetsgivaren ordnat till en annan hindrar dock inte utan undantag att inkvarteringen betraktas som boende. Om inkvarteringen fortgår mer än två år kan den anses utgöra boende om inkvarteringen sker i olika bostäder inom ett begränsat område (till exempel på samma ort) och det inte sker några betydande ändringar i anställningsförhållandena. Med andra ord är det omöjligt att på konstlad väg undvika att inkvarteringen utgör boende genom att byta inkvartering.

Inkvartering som ordnats för ett enskilt byggobjekt Dagtraktamenten kan även i fortsättningen betraktas som skattefria om inkvarteringen uttryckligen ordnats för Företagarinfo 4/2013

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert tfn 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

ett enskilt arbetsobjekt och tidsfristerna för arbetsobjektets tillfällighet enligt 72 a § i inkomstskattelagen inte överskrids. En sådan situation uppkommer då arbetsgivaren kommenderar en arbetstagare till ett enskilt arbetsställe för att denne ska arbeta på en entreprenad eller motsvarande uppdrag på ett särskilt arbetsställe och där arbetsgivaren ordnar bostad enbart för det specifika uppdraget. Dagtraktamentenas skattefrihet styrs av tidsfristerna för arbetsobjektets tillfällighet enligt inkomstskattelagen. Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe betraktas ett arbete i högst två år på ett och samma arbetsställe. Ett arbete i högst tre år kan på särskilda villkor betraktas som tillfälligt om det är ett arbete som pågår under en begränsad tid på ett arbetsobjekt.

En oförutsedd förlängning av arbetet Inkvartering som från början var avsedd att fortgå mindre än två år kan fortgå längre än planerat. Inkvarteringen kan till exempel från början endast ha ordnats för ett enskilt arbetsobjekt, men av orsaker som inte kunnat förutses fortsätter arbetet utan avbrott vid ett annat arbetsobjekt på samma ort. Det kan även hända att arbete som pågår vid flera olika arbetsobjekt och som är avsett att fortgå mindre än två år av oförutsägbara orsaker fortgår längre än två år. Enligt Skatteförvaltningen kan en inkvartering som arbetsgivaren ordnat inte retroaktivt utgöra boende om arbetet fortsätter av orsaker som inte kunnat förutses. I detta fall kan det dagtraktamente som betalats för de två första åren anses utgöra skattefri inkomst. Det kan även hända att arbete som från början avsetts att vara tillfälligt vid ett och samma arbetsobjekt kan fortgå av orsaker som skäligen inte kunnat förutses. I detta fall tillämpas bestämmelserna i 72 a § 3 mom. i inkomstskatte-

SKATTER OCH PENGAR lagen. Enligt villkoren i 2 mom. är dagtraktamentet därmed skattefritt även för det tredje året.

Bostadsförmån Då en arbetstagare bor gratis i en bostad som arbetsgivaren ordnat är bostaden en naturaförmån för arbetstagaren (bostadsförmån). I ett fall enligt ovan kan bostadsförmånen inte betraktas som en skattefri förmån på grund av att arbetsgivaren i regel även kan betala skattefri ersättning för de inkvarteringskostnader som arbetsresan medfört. Detta beror på att endast ersättningen för resor mellan den bostad som arbetsgivaren ordnat och det särskilda arbetsstället samt måltidsersättningen kan betraktas som skattefri inkomst för en arbetstagare inom en specialbransch. Den naturaförmån som erhållits av arbetsgivaren uppskattas till gängse värde enligt Skatteförvaltningens beslut. Om flera personer bor i en och samma bostad utgör värdet för var och ens bostadsförmån den proportionella andel av hela bostadsförmånens värde som den aktuella personen har till sitt förfogande. I kalkylen beaktas de gemensamma utrymmena fördelade per person, medan de utrymmen som står till förfogande för varje enskild arbetstagare beaktas i sin helhet. Baracker, husvagnar, husbilar eller andra motsvarande inkvarteringsformer med tydlig karaktär av tillfällig inkvartering som arbetsgivaren ordnat för ett särskilt arbetsställe betraktas inte som andra bostad. Dessa utgör därför ingen bostadsförmån för arbetstagaren, förutsatt att arbetstagaren har en stadigvarande bostad. Den inkvartering som ordnats för det egentliga arbetsstället utgör däremot en bostadsförmån. I dessa fall kan arbetstagaren i regel inte få något avdrag för bostaden på arbetsorten baserat på bostadsförmånen, eftersom detta endast kan beviljas om bostaden har införskaffats på grund av det egentliga arbetsstället. Undantaget är när en arbetstagare inom en specialbransch har sitt egentli-

Då en arbetstagare bor gratis i en bostad som arbetsgivaren ordnat utgör bostaden en bostadsförmån för arbetstagaren.

ga arbetsställe i närheten av den bostad som arbetsgivaren ordnat. Om arbetstagarens familj bor på en annan ort får arbetstagaren dra av de kostnader som motsvarar värdet på bostadsförmånen som utgifter för inkomstens förvärvande.

Bostad som arbetstagaren själv skaffat En arbetstagare inom en specialbransch kan även själv hyra en bostad på den ort där arbetet utförs. Om den bostad som arbetstagaren hyr står till hans eller hennes förfogande under mer än två år anses bostaden utgöra arbetstagarens andra bostad. Resorna till och från arbetstagarens bostad på den ort där arbetet utförs utgör då dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället. Skattefria dagtraktamenten kan därmed inte betalas för dessa. Arbetets längd, byte av bostad, bestämmelser gällande arbetsgivarens arbetsobjekt eller övriga motsvarande omständigheter saknar relevans i dessa fall. En bostad som arbetstagaren äger utgör alltid arbetstagarens andra bostad.

Näringsidkare som är verksam inom en specialbransch Skatteförvaltningens anvisning gäller arbetstagare och de ersättningar som arbetsgivaren betalar. Den kan inte direkt tillämpas på näringsidkare. Med arbetsresa enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avses en resa som en rörelseidkare eller en

Företagarinfo 4/2013

yrkesutövare tillfälligt företar i anslutning till näringsverksamheten utanför sitt ordinarie verksamhetsområde. Det avgörande i detta sammanhang är inte bostadsbegreppet utan det ordinarie verksamhetsområdet. En näringsidkare som är verksam i bygg- eller en annan bransch som ska betraktas som specialbransch har alltid ett permanent driftställe som jämställs med en arbetstagares egentliga arbetsplats. Om näringsidkaren saknar lokal eller annat sådant permanent driftställe, utgör hans eller hennes bostad det permanenta driftställe som jämställs med en egentlig arbetsplats. Om näringsidkaren arbetar på en ort i den utsträckningen att han ordnar en bostad för sig själv på samma ort kan denna bostad utgöra det fasta driftstället. Till följd av detta utgör den aktuella orten näringsidkarens ordinarie verksamhetsområde.

MER INFORMATION: Skatteförvaltningens anvisning kan läsas i sin helhet på adressen www.vero.fi/sv-FI/ Detaljerade_skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Hur påverkar högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD:2012:85 beskattningen av arbetstagare i specialbranscher? (10.6.2013, dnr A147/200/2012). Dagtraktamenten för andra än specialbranscherna beskrivs i Skatteförvaltningens anvisning under ”Ersättningar för kostnader för arbetsresor” (20.5.2009, dnr 54/31/2009) Avdrag av näringsidkarens resekostnader beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning ”Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader” (25.1.2012, dnr 410/349/2011).

SKATTER OCH PENGAR

Arvode till verkställande direktör betraktas som lön Skatteförvaltningen har utfärdat en anvisning om beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer. Anvisningen breddar begreppet beskattningsbar inkomst jämfört med tidigare. Anvisningen bygger på högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD:2013:1. Avgörandet gällde huruvida det arvode som betalats för uppgiften som verkställande direktör utgjorde lön till den fysiska person som utsetts till verkställande direktör eller som näringsinkomst hos ett bolag i personens ägo då arvodet betalades till det bolag som ägdes av denne. I avgörandet ansågs att arvodet utgjorde lön till den person som utsetts till verkställande direktör. I tidigare rätts- och beskattningspraxis har man godkänt att ersättningar för uppgiften som verkställande direktör under vissa förutsättningar undantagsvis kunnat betalas till verkställande direktörens arbetsgivare eller till ett bolag i verkställande direktörens ägo. Arvodet har kunnat betraktas som något annat än lön om arrangemanget av något särskilt skäl varit tillfälligt. En ytterligare förutsättning har varit att verkställande direktörens uppgifter under denna tid avvikit från de uppgifter som normalt ingår i verkställande direktörens uppgifter. En ersättning som betalats för uppgiften som verkställande direktör till exempel vid företagssanering har kunnat betraktas som inkomst hos ett utomstående konsultbolag. Vid långvariga arrangemang har ersättningen till den person som utsetts till verkställande direktör alltid ansetts utgöra lön. En motsvarande linjedragning ingår även i regeringspropositionen som gäller lagen om förskottsuppbörd.

Ersättning för uppgiften som verkställande direktör anses alltid utgöra lön. Enligt högsta förvaltningsdomstolen anses den ersättning som betalats för uppgiften som verkställande direktör alltid till hela beloppet utgöra lön till den fysiska person som utsetts till verkställande direktör oavsett vem ersättningen betalas till. Till exempel en ersättning som betalats till verkställande direktörens arbetsgivare eller ett bolag i verkställande direktörens ägo är alltid skattepliktig löneinkomst hos den som utsetts till verkställande direktör. En ersättning som betalats för uppgiften som verkställande direktör är lön till den fysiska person som utsetts till verkställande direktör oavsett om ersättningen ingår i en ersättning som betalats för ett helhetsuppdrag. Uppgiftens längd eller syftet med valet av verkställande direktör ändrar inte heller ersättningens natur från lön till någon annan betalning eller till någon annan persons löneinkomst än den fysiska persons som utsetts till verkställande direktör. Ersättningen utgör lön även om det är fråga om ett kortvarigt konsultuppdrag för vilket ersättningen betalas till ett aktiebolag i verkställande direktörens ägo. För inkomstens natur och allokering är det inte relevant i vems intresse det varit att utse en verkställande direktör.

Företagarinfo 4/2013

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert tfn 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Denna linjedragning tillämpas i beskattningen av verkställande direktörens arvoden i alla former av samfund. Den ersättning som till exempel betalats för uppgiften som verkställande direktör i ett personbolag (öppet bolag, kommanditbolag) eller i ett andelslag betraktas alltid som lön. De ändringar som följer av högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD:2013:1 tillämpas på ersättningar som betalats efter att denna anvisning trätt i kraft (17.6.2013). Till övriga delar kan anvisningen tillämpas redan i beskattningen för tidigare år.

MER INFORMATION: Anvisningen kan läsas i sin helhet på adressen www.vero.fi/sv-FI > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer (17.6.2013, dnr A37/200/2013). Högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD:2013:1. Tidigare rätts- och beskattningspraxis: HFD 1982-B-II-571, HFD 1982-B-II-576, HFD 1985-B-II-611 och CSN 93/2005. RP 126/1994 rd.

SKATTER OCH PENGAR

Beskattningen uppmuntrar till investeringar och FoU-verksamhet Skatteförvaltningen har utfärdat nya anvisningar för tidsbundna skattelättnader för investeringsverksamhet och forskningsoch utvecklingsverksamhet. Anvisningen handlar om det tidsbundna avdrag som en investerare kan göra från sin kapitalinkomst för skatteåren 2013–2015 samt villkoren för och intäktsföringen av avdraget.

Investeraren kan dra av hälften av aktiekapitalet Investeraren kan dra av 50 procent av beloppet för det nya aktiekapital han eller hon investerat i målbolaget i form av pengar. Det avdragsgilla beloppet per målbolag som investerats är under skatteåret minst 5 000 euro och högst 75 000 euro. Avdraget beviljas således för en investering på 10 000– 150 000 euro. Minimibeloppet gäller per skatteår, inte per investering. Endast fysiska personer som är allmänt skattskyldiga i Finland är berättigade till avdraget. Avdraget kan endast beviljas för de investeringar som gjorts åren 2013– 2015 när lagen om tidsbunden skattelättnad för investeringsverksamhet trätt i kraft (15.5.2013) eller därefter, dock senast 31.12.2015.

Tilläggsavdrag för forskning och utveckling Inhemska aktiebolag och andelslag som bedriver näringsverksamhet samt motsvarande utländska juridiska personers fasta driftställen i Finland har rätt att göra ett tilläggsavdrag på de löner de har betalt till sina arbetstagare för forskningsoch utvecklingsverksamhet. Tilläggsavdraget som görs från inkomsten av näringsverksamhet får uppgå till 100 procent av de direkta löner som företaget betalat för ett forskningsoch utvecklingsprojekt i anslutning till företagets egen affärsverksamhet. Tilläggsavdragets maximibelopp per skatteår är 400 000 euro och minimi-

belopp 15 000 euro. Dessutom innehåller lagen om ett tilläggsavdrag för forskningsoch utvecklingsverksamhet vissa särskilda förutsättningar för tilläggsavdraget. Lagen tillämpas på de forskningsoch utvecklingsprojekt som har inletts den 1 januari 2013 eller senare. Lagen om ett tilläggsavdrag för forskningsoch utvecklingsverksamhet skulle träda i kraft den 1 januari 2013 och gälla till och med den 31 december 2015. Statsrådet fastställde dock i ramförhandlingarna att lagens giltighetstid förkortas så att den går ut den 31 december 2014, dvs. ett år tidigare. Lagen kommer således att endast tillämpas på beskattningen för 2013 och 2014. Tilläggsavdrag får göras när ett forskningsoch utvecklingsprojekt har startats efter lagens ikraftträdande. Tilläggsavdrag kan även beviljas om endast en projektplan har utarbetats före lagens ikraftträdande. Företaget ska själv begära tilläggsavdrag i skattedeklarationen. Tilläggsavdraget beviljas för varje skatteår. Om företagets räkenskapsperiod inte sammanfaller med kalenderåret kan avdrag inte beviljas för en sådan räkenskapsperiod som går ut efter att lagens giltighetstid har gått ut.

Avdrag för forskning och utveckling kan göras på beskattningen för 2013 och 2014.

MER INFORMATION: www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Tidsbunden skattelättnad för investeringsverksamhet (31.5.2013, dnr A48/200/2013). www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar > 2013 > Tilläggsavdrag för forskningsoch utvecklingsverksamhet (28.6.2013, dnr A78/200/2013 ).

Företagarinfo 4/2013

SKATTER OCH PENGAR

Utredningen av expertgruppen för näringsbeskattning är klar Expertgruppen för näringsbeskattningen har haft till uppgift att göra en utredning av reformen av näringsbeskattningen i syfte att säkerställa konkurrenskraften och skattebasen. Ordförande för arbetsgruppen har varit överdirektör Lasse Arvela. Arbetsgruppen föreslår att den fortsatta beredningen av koncernbeskattningssystemet i första hand ska utgå från modellen för sambeskattning av koncerner. Vad gäller indelningen i förvärvskällor föreslår arbetsgruppen att all förvärvsverksamhet i aktiebolag ska beskattas som en helhet utifrån enhetliga principer med stöd av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Under den fortsatta beredningen bör det utvärderas på vil-

ket sätt reformen ska genomföras och hur lagstiftningen ska behandla övriga bolagsformer. När det gäller internationella vinstöverföringar och säkerställande av skattebasen har arbetsgruppen även utvärderat begränsningarna i ränteavdragsrätten, definitionen av samfunds hemort och avlägsnande från Finlands beskattningsmakt. Arbetsgruppen anser att bestämmelserna om begränsning av ränteavdragsrätten bör utökas till att omfatta förvärvskällor för övrig verksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen. Arbetsgruppen föreslår även att hemorten, som avgör samfundets allmänna skattskyldighet, ska bestämmas utifrån den verkliga ledningsorten.

MedleMsföretagare koM ihåg att utnyttja dina MedleMsförMåner! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 4/2013

Arbetsgruppen anser att tillståndsförfarandet vid förluster i anslutning till ägarbyten är administrativt tungt och strider klart mot dagens beskattningsförfarande. Arbetsgruppen föreslår att man avstår från tillståndsförfarandet och övergår till normalt beskattningsförfarande vid hantering av förluster.

MER INFORMATION: Arbetsgruppens promemoria: www.vm.fi > Publikationer och dokument > Publikationer > Beskattning > Promemoria från sakkunnigarbetsgruppen för näringsbeskattningen, 16/2013.

synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare. I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn psatljä M n e l s D ä ysMi ej UU n

ARBETSGIVARINFO

Ersättning för en skada som orsakats av hyrd arbetskraft FRÅGA En hyrd arbetstagare i mitt företag orsakar i sitt arbete en skada för mitt företag. Vem är skadeståndsskyldig, arbetstagaren eller det uthyrande företaget?

SVAR En hyrd arbetstagare kan i sitt arbete i användarföretaget orsaka skada på många olika sätt. Skadan kan till exempel drabba användarföretaget, dess kunder eller en annan avtalspartner eller en helt extern aktör. I det här avsnittet behandlas enbart ersättningen för skador som drabbat användarföretaget. Arbetstagaren har inget anställningsförhållande till användarföretaget, och frågorna som rör skadestånd och ansvar kan vara mycket mer komplicerade än när det gäller skador orsakade av ordinarie arbetskraft.

Det uthyrande företagets skadeståndsskyldighet är i huvudsak avtalsbaserad Det uthyrande företagets ansvar för den skada som en av dem uthyrd arbetstagare orsakar användarföretaget bygger huvudsakligen på ett avtal mellan det uthyrande företaget och användarföretaget. Enligt högsta domstolen (fall 2005:135) är det uthyrande företaget endast ansvarigt för en skada som den uthyrda arbetstagaren har orsakat om det uthyrande företaget inte fullgjort de skyldigheter som följer av det avtal som ingåtts mellan parterna. Om inget annat överenskommits mellan parterna är det uthyrande företagets huvudsakliga skyldighet i allmänhet att välja och tillhandahålla vederbörligen utbildad och yrkeskunnig arbetskraft till användarföretaget.

Om en skada som en uthyrd arbetstagare har orsakat beror på bristande yrkeskunskap och användarföretaget kan påvisa att det uthyrande företaget inte fullgjort sina skyldigheter att tillhandahålla yrkeskunnig arbetskraft kan det uthyrande företaget bli skadeståndsskyldigt. Om det uthyrande företaget kan påvisa att de iakttagit noggrannhet vid valet av den uthyrda arbetstagaren och tillhandahållit en yrkeskunnig arbetstagare kan det uthyrande företagets skadeståndsskyldighet i allmänhet inte bli aktuell. Det uthyrande företagets ansvar kan vara större om det uthyrande företaget i avtalet uttryckligen förbundit sig att ansvara för den uthyrda arbetstagarens verksamhet och de eventuella skador som den kan orsaka. Det uthyrande företaget och användarföretaget kan relativt fritt komma överens om sina ömsesidigt bindande åtaganden. Det rekommenderas att omfattningen av det uthyrande företagets skadeståndsskyldighet tydligt slås fast i avtalet. Det uthyrande företaget och användarföretaget kan dock inte komma överens om en större skadeståndsskyldighet för hyrd arbetskraft än vad lagstiftningen stipulerar.

En hyrd arbetstagares ansvar är ett undantag Det finns inget avtal eller anställningsförhållande mellan en hyrd arbetstagare och användarföretaget. Därmed kan den hyrda arbetstagarens ansvar inte baseras på ett avtalsbrott eller på en arbetstagares skadeståndsskyldighet gentemot arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen.

Företagarinfo 4/2013

Företagarna i Finland Ville Kukkonen juridisk rådgivare tfn 09 229 221 ville.kukkonen@yrittajat.fi

Tre aktörer – två avtal Enligt arbetsavtalslagen avser uthyrning av arbetskraft en situation där arbetsgivaren (det uthyrande företaget) med arbetstagarens samtycke överför denne till ett annat företags (användarföretaget) förfogande. Användarföretaget övertar rätten att leda och övervaka arbetet samt de för arbetsgivaren föreskrivna skyldigheter som har direkt samband med hur arbetet utförs och ordnas. Vid uthyrning av arbetskraft finns det tre olika parter: det uthyrande företaget, arbetstagaren och användarföretaget. Det finns två avtalsförhållanden: arbetsavtalet och ett avtal om uthyrning av arbetskraft. Arbetstagaren har endast ett anställningsförhållande med det uthyrande företag som han eller hon har ingått ett arbetsavtal med. Arbetstagaren har inget avtalsförhållande med användarföretaget. Mellan det uthyrande företaget och användarföretaget finns ett avtal om uthyrning av arbetstagaren. Villkoren i arbetsavtalet mellan arbetstagaren och det uthyrande företaget fastställs i enlighet med arbetslagstiftningen och kollektivavtalet. Avtalet om uthyrning av arbetskraft mellan det uthyrande företaget och användarföretaget är ett avtal mellan två företag och regleras inte av någon särskild lagstiftning.

ARBETSGIVARINFO Det lönar sig att i ett avtal tydligt slå fast det uthyrande företagets skadeståndsskyldigheter. Enligt skadeståndslagen är arbetstagaren skyldig att ersätta den skada som denne har orsakat en utomstående i sitt arbete. Enligt högsta domstolen är skadeståndsskyldigheten gentemot arbetsgivarens avtalspartner, dvs. till exempel gentemot användarföretaget eller kunden, ett undantag. Att en skadeståndsskyldighet uppstår kan till exempel påverkas av graden av oaktsamhet i handlingen.

Beredskap rekommenderas Slutligen bör konstateras att det rättsliga regelverket för uthyrning av arbetskraft delvis är bristfälligt och oklart. Av den anledningen rekommenderas att skadeståndsfrågorna regleras i förväg mellan det uthyrande företaget och användarföretaget. Användarföretaget bör även i förväg kartlägga eventuella skaderisker som hänför sig till den hyrda arbetskraftens

arbetsuppgifter och undersöka möjligheterna att minska riskerna genom frivilliga försäkringar. Vid utarbetandet av det avtal som gäller hyrning av arbetskraft kan det löna sig att kontakta sakkunniga inom området.

MER INFORMATION: Guide om hyrt arbete: www.tem.fi/files/35644/ TEM_vuokratyoopas_sv.pdf Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper medlemmarna vardagar kl. 9–16 på 09 229 221.

Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands Förtjänstkors som motsvarar Företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: Tel. 09 229 221, palkitseminen@yrittajat.fi, www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter

Företagarinfo 4/2013

ARBETSGIVARINFO

Arbetsoförmåga under semestern 1. Regelverket kring arbetsoförmåga under semestern förnyas – vad innebär det i praktiken? Enligt bestämmelserna i den gällande semesterlagen ska de sju första dagarna av arbetstagarens arbetsoförmåga inte kunna flyttas fram till en senare tidpunkt om arbetsoförmågan börjar under semestern. Från och med den 1 oktober 2013 upphör denna karenstid på sju dagar för den lagstadgade semestern. Orsaken till ändringen är de krav som EU:s arbetstidsdirektiv och dess tolkning ställer på den nationella lagstiftningen. Enligt de nya bestämmelserna har arbetstagaren rätt att på begäran få sin lagstadgade semester framflyttad redan från och med den första sjukdagen. I praktiken innebär detta att arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för sjukdomstiden i enlighet med bestämmelserna i arbetsavtalslagen och kollektivavtalen och att de semesterdagar som infaller under sjukdomstiden flyttas fram till en senare tidpunkt.

Företagarna i Finland Ville Kukkonen juridisk rådgivare tfn 09 229 221 ville.kukkonen@yrittajat.fi

25 § i semesterlagen från och med oktober 2013 Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att denne under tiden för vården är arbetsoförmögen.

Företagarna i Finland Janne Makkula chefen för lagstiftningsärenden vicehäradshövding tfn 09 2292 2951 janne.makkula@yrittajat.fi

Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

2. Vad betyder det att rätten att flytta fram semestern endast gäller den lagstadgade semestern? Lagstadgad semester avser den semester som fastställs i semesterlagen, dvs. antingen 24 eller 30 semesterdagar per år beroende på hur lång tid anställningsförhållandet varat. Om det kollektivavtal som tillämpas på arbetstagarens anställningsförhållande garanterar en längre semester än detta kan karensdagar enligt det aktuella kollektivavtalet fortfarande tillämpas för de semesterdagar som överstiger antalet semesterdagar enligt semesterlagen. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen får arbetsgivaren tillämpa de bestämmelser i kollektivavtalet som avviker från semesterlagen till utgången av den pågående avtalsperioden. Lagstiftningskravet innebär även att rätten att flytta fram semestern inte gäller utbytesledighet som grundar sig på kollektivavtal eller företagets prax-

is. Om arbetstagaren har rätt att byta semesterpenningen mot ledighet har han eller hon under dessa ledigheter inte rätt att flytta fram semestern på grund av arbetsoförmåga. Detsamma gäller de semestrar som i enlighet med semesterlagen sparats föregående år, dvs. sparad ledighet. Utbytesledigheter och sparade ledigheter fortsätter trots insjuknandet. Rekommendationen är att arbetsgivaren i sin semesterbokföring håller isär arbetstagarens lagstadgade semesterdagar som denne intjänat enligt semesterlagen och utbytesledigheter, sparade ledigheter och de kollektivavtalsbaserade semesterdagar som överstiger antalet semesterdagar i semesterlagen. På detta sätt kan arbetsgivaren ha kontroll över de semesterdagar som får flyttas fram till en senare tidpunkt.

Företagarinfo 4/2013

Utbytesledigheter och sparade ledigheter fortsätter trots insjuknandet.

ARBETSGIVARINFO 3. Hur ska man gå till väga i praktiken? Vilka utredningar kan man begära av en arbetstagare som meddelar att han eller hon blivit arbetsoförmögen antingen före sin semester eller under sin semester? För det första så gäller arbetstagarens rätt att flytta fram sin semester enbart den lagstadgade semestern. Sålunda bör arbetsgivaren reda ut om det handlar om lagstadgad semester. För det andra innebär inte arbetsoförmågan automatiskt att semestern ska flyttas. Enligt semesterlagen är förutsättningen för att semestern ska flyttas fram att arbetstagaren uttryckligen begärt detta. Arbetsgivaren behöver inte på eget initiativ fatta beslut om framflyttning av semestern. Framflyttning ska begäras utan obefogat dröjsmål. Till exempel en begäran som framförts efter semestern kan betraktas som försenad. Att begära framflyttning efter semestern är acceptabelt endast av särskilda skäl. Enligt Arbetsrådet föreligger sakliga skäl till en försenad begäran om arbetstagaren till exempel har råkat ut för en bilolycka eller haft svårigheter att få tag på arbetsgivarens representant. Ärendet måste avgöras utifrån omständigheterna från fall till fall och arbetsgivaren måste kunna motivera sitt beslut för arbetstagaren. Den tredje förutsättningen för framflyttning av semestern är en tillförlitlig utredning som arbetstagaren lägger fram över sin arbetsoförmåga. Med en tillförlitlig utredning avses i princip antingen den praxis som fastställs i det kollektivavtal som tillämpas på det aktuella anställningsförhållandet eller, om en sådan saknas, företagets egen praxis som tillämpas för att fastställa grun-

derna för arbetsoförmågan. I praktiken betyder detta i allmänhet ett läkarintyg eller en annan tillförlitlig redogörelse som arbetsgivaren godkänt. Läkarintyget utgör dock endast ett underlag för arbetsgivarens beslut. Arbetsgivaren fattar alltid slutgiltigt beslut om arbetstagarens arbetsoförmåga i förhållande till arbetstagarens arbetsuppgifter. Frågan gäller med andra ord till exempel inte om sjukdomen gör det svårare för arbetstagaren att ha semester utan sjukdomen ska relateras till arbetstagarens arbetsuppgifter. Om arbetsgivaren fattar ett beslut som strider mot läkarutlåtandet måste det finnas tunga skäl till detta. Arbetsgivaren kan hänvisa arbetstagaren till företagsläkarens eller en annan specialistläkares mottagning om det finns skäl att misstänka att läkarintyget inte är tillförlitligt. De regler som hänför sig till konstaterande av arbetsoförmåga och läkarintyg är därmed i princip desamma både under semester och under arbete. När det gäller arbetsoförmåga under semestern kan det dock vara motiverat att följa avvikande praxis. Arbetsgivaren kan till exempel skapa gemensamma regler i företaget enligt vilka arbetsgivaren vid sjukdom under semestern är skyldig att lägga fram ett läkarintyg redan från och med den första dagen då han eller hon är arbetsoförmögen. Reglerna ska tillämpas likvärdigt på samtliga anställda.

Arbetsoförmåga innebär inte automatiskt att semestern flyttas – framflyttningen måste begäras. För det fjärde ger endast arbetsoförmåga på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall rätt att flytta fram semestern till en senare tidpunkt. Arbetsoförmåga av andra skäl ger i princip inte rätt att flytta fram semestern. Därmed kan arbetsgivaren förutom en redogörelse av grunderna för arbetsoförmågan även begära en redogörelse av bakgrunden till arbetsoförmågan om orsaken till arbetsoförmågan är oklar och inte framgår tillräckligt tydligt av läkarintyget.

Gemensam praxis genom anvisningar Det rekommenderas att arbetsgivaren upprättar gemensamma anvisningar för hur en anmälan ska göras som alla ska följa. 1. Hur ska insjuknande under semestern anmälas?

2. Hur ska en framflyttning av semestern begäras? 3. Vilken typ av redogörelse ska arbetstagaren lämna? 4. Till vilken av arbetsgivarens representanter ska anmälningarna och redogörelserna skickas?

4. Hur går jag till väga om en arbetstagare som har sin lagstadgade semester utomlands meddelar att han blivit arbetsoförmögen och kräver att semestern ska flyttas fram? Måste arbetsgivaren godkänna ett utländskt läkarintyg? Om en arbetstagare blir arbetsoförmögen under sin semester utomlands ska samma bestämmelser i semesterlagen tillämpas. Arbetstagaren ska lägga fram en tillförlitlig redogörelse över grunderna och bakgrunden till arbetsoförmågan samt uttryckligen begära framflyttning av semestern. En arbetstagare som är på semester utomlands kan naturligtvis inte besöka företagets företagsläkare. Arbetsgivaren har i praktiken inga möjligheter att utifrån Finland få tag på någon ytterligare redogörelse över grunderna för

arbetsoförmågan hos en arbetstagare som vistas utomlands. Den praxis som tillämpas för grunderna för och konstaterandet av arbetsoförmåga kan dessutom variera mycket mellan olika länder. Ett utländskt läkarintyg och arbetstagarens egen redogörelse av ärendet ska vara sådana att arbetsgivaren på ett tillförlitligt sätt kan konstatera arbetsoförmågan utifrån dessa. Även försäkringsbolagen brukar kräva en tillförlitlig redogörelse när de fattar beslut om försäkringsersättningar som ska betalas på grund av ett insjuknande eller en olycka. Företagarinfo 4/2013

Om en arbetstagare insjuknat utomlands kan man kräva särskild noggrannhet vid redogörelse av arbetsoförmågans grunder och bakgrund. Utifrån redogörelsen fattar arbetsgivaren beslut om eventuell framflyttning av semestern och betalning av lön för sjukdomstiden. Om det utländska läkarintyget är otydligt eller bristfälligt finns det skäl att vid behov begära att arbetstagaren besöker företagsläkaren omedelbart efter att han eller hon kommit hem. Om ingen tillförlitlig redogörelse över arbetsoförmågan erhålls har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för sjukdomstiden. I detta fall flyttas inte heller semesterdagarna fram till en senare tidpunkt.

ARBETSGIVARINFO 5. Hur går framflyttning av semesterdagar på grund av arbetsoförmåga till i praktiken? En semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga förlänger inte automatiskt arbetstagarens redan påbörjade semester. Tidpunkten för semestern är nämligen inte något som arbetstagaren ensidigt kan besluta om, utan arbetsgivaren har i enlighet med semesterlagen rätt att bestämma när en semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmågan kan tas ut. Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den framflyttade semestern ska arbetstagaren i princip informeras om tidpunkten minst två veckor innan semestern börjar. Om en anmälningstid på två veckor inte är möjlig kan information om en framflyttad semester ges minst en vecka före semesterns början. En veckas anmälningstid är ett absolut minimum från vilket man inte får avvika utan arbetstagarens samtycke. Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den framflyttade semestern ska dock följande tidsgränser följas. Enligt 26 § i semesterlagen ska sommarsemester som flyttats fram i

princip ges under semesterperioden (2.5–30.9) och vintersemester före ingången av nästa semesterperiod (senast den 31 mars). Om detta inte är möjligt, till exempel på grund av produktionsorsaker eller på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga fortsätter, kan den sommarsemester som flyttats fram ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemestern före utgången av nästa kalenderår. Om inte heller detta är möjligt på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga fortsätter ska den uteblivna semestern kompenseras med semesterersättning enligt 17 § i semesterlagen. När semestern bestäms bör arbetstagaren ges tillfälle att framföra sina åsikter. Det rekommenderas att beslutet om tidpunkten för den framflyttade semestern ges skriftligt. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan även komma överens om tidpunkten för semestern. I detta fall behöver inte anmälningstiden enligt ovan beaktas. Även i detta fall bör överenskommelsen vara skriftlig.

En semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga förlänger inte automatiskt arbetstagarens redan påbörjade semester.

6. Hur betalas lön för arbetsoförmåga under semestertiden? Grundregeln är att arbetstagaren under tiden för arbetsoförmågan får sjuklön enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet eller, om ett sådant saknas, enligt arbetsavtalslagen. Beroende på situationen kan lönen vara lika stor som semesterlönen eller avvika från den. Semesterlönen för framflyttade semesterdagar omvandlas i lönebokföringen och lönespecifikationen till lön för sjukdomstid, och lönetransaktionerna rättas vid behov till i samband med nästa löneutbetalning (med avdrag för lön för fram-

flyttade semesterdagar och tillägg av lön för sjukdomstiden). Hanteringen av semesterpenning bör överenskommas med arbetstagaren. Efter karensdagarna enligt sjukförsäkringslagen (insjukningsdagen och de nio därpå följande vardagarna) får arbetsgivaren det belopp som ska betalas till arbetstagaren som sjukdagpenning eller alternativt betalar arbetsgivaren endast skillnaden mellan dagpenningen och lönen. Detta beror på bestämmelserna i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet.

För tiden för arbetsoförmågan betalas lön för sjukdomstiden enligt kollektivavtalet eller lagen.

Företagarna i Finlands rådgivningstjänst hjälper medlemmarna vardagar kl. 9–16 på 09 229 221.

Företagarinfo 4/2013

ARBETSGIVARINFO

Arbetsgivares socialskyddsavgift som överdeklarerats Förfarandet för återbäring av arbetsgivares socialskyddsavgift till arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning ändrades vid ingången av 2013. Om en överstor socialskyddsavgift av misstag uppgetts i periodskattedeklarationen, kan felet rättas till genom att avge en rättelsedeklaration till periodskattedeklarationen eller genom att dra av det överdeklarerade beloppet från beloppet av den socialskyddsavgift som deklareras för samma kalenderår. Om felet uppdagas först efter kalenderårets utgång används beloppet som överdeklarerats för att rätta till periodskattedeklarationen för det aktuella kalenderårets sista redovisningsperiod. Rättelsedeklarationen ska lämnas in inom sex år räknat från utgången av det år då socialskyddsavgiften överdeklarerades.

Exempel 1

Exempel 2

En arbetsgivare har av misstag deklarerat socialskyddsavgiften för lönerna i oktober till ett överstort belopp i november 2013. Han drar av det överstigande beloppet från socialskyddsavgiften och deklarerar det i periodskattedeklarationen i december 2013 för lönerna i november. Avdraget antecknas inte bland betalaruppgifterna i punkt 631 i arbetsgivarens årsanmälan.

En arbetsgivare har av misstag deklarerat socialskyddsavgiften för lönerna i november till ett överstort belopp i december 2012. Avdraget antecknas inte bland betalaruppgifterna i punkt 631 i årsanmälan.

OBS! Om arbetsgivaren redan dragit av det överstora beloppet som han betalat i socialskyddsavgifter för 2012 från de socialskyddsavgifter han betalat för löner 2013, ska det avdragna beloppet antecknas bland betalaruppgifterna i punkt 631 i årsanmälan för 2013.

MER INFORMATION: Lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift 13 § Lagen om förskottsuppbörd 21 § www.finlex.fi

Ansökan av Sanssi-stöd blir elektronisk Med hjälp av Sanssi-kortet har arbetsgivare möjlighet att få subvention för lönekostnaderna vid anställning av en ung arbetssökande. Nu kan lönesubventionen sökas elektroniskt. Du behöver inte ens bifoga intyg för att du betalat skatterna, eftersom Arbets- och näringsbyrån får skatteuppgifterna direkt från skattemyndigheten. Ansökan om lönesubvention ska göras i god tid innan anställningsförhållandet inleds. Med hjälp av Sanssi-kortet kan arbetsgivaren anställa en ung arbetssökande som inte fyllt 30 år för en viss-

tidsanställning eller för en tillsvidareanställning eller för en läroavtalsutbildning. Storleken på lönesubventionen är cirka 700 euro i upp till tio månader. Vid ett lönesubventionerat arbete ska arbetsgivaren betala den unga anställda lön enligt kollektivavtalet. Sanssi-kortet är ett sätt att tillämpa ungdomsgarantin. En arbetsgivare som anställer en ung person bidrar till att höja Finlands konkurrenskraft och gör en viktig frivillig arbetsinsats för framtidens samhälle.

Företagarinfo 4/2013

MER INFORMATION: Sanssi-kort och ansökan om lönesubvention: www.sanssi-kortet.fi Ungdomsgarantin: www.ungdomsgaranti.fi

FÖRETAGENS ABC

Anmäl omotiverade indrivningar Med indrivningsverksamhet avses indrivning av fordringar för annans räkning eller indrivning av egna fordringar i de fall då det är uppenbart att fordringarna mottagits endast för indrivning. För att bedriva professionell indrivningsverksamhet krävs en koncession från Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Ett undantag är indrivning av fordringar från företag som ingår i en och samma koncern eller från företag som kontrolleras av en och samma person. Koncession beviljas för högst fem år. Koncessionens giltighet kan kontrolleras i regionförvaltningsverkets katalog över koncessioner för indrivningsverksamhet (avi.fi > Näringar > Pengar och egendom > Indrivningsverksamhet). Om ett företag bedriver indrivningsverksamhet utan den koncession som lagen kräver (lag om tillståndsplikt för indrivningsverksamhet, 22.4.1999/51) kan detta anmälas till Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Regionförvaltningsverket ska förbjuda indrivningsverksamhet som bedrivs utan koncession.

Regionförvaltningsverket undersöker misstänkta fall Regionförvaltningsverket övervakar att de indrivningsföretag som fått koncession iakttar god indrivningssed och följer lagen. Om en näringsidkare misstänker att ett indrivningsföretag vid frivillig indrivning av en fordran handlat i strid med lagen eller god indrivningssed kan han eller hon anmäla detta till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och be att regionförvaltningsverket utreder indrivningsföretagets tillvägagångssätt. Regionförvaltningsverket kan ge indrivningsföretaget en skriftlig varning eller i sista hand återkalla koncessionen för indrivningsverksamheten om indrivningsföretaget utifrån anmälan och annan utredning handlat i strid med lagen och god indrivningssed. Däremot kan regionförvaltningsverket inte uttala sig på ett sätt som förpliktar båda parterna

För att ett ärende ska kunna behandlas bör anmälan innehålla följande uppgifter: • Anmälare inklusive kontaktuppgifter (registrerad firma och FO-nummer) • Indrivningsföretagets namn och kontaktuppgifter • Beskrivning av på vilket sätt anmälaren misstänker att indrivningsföretaget har handlat i strid med lagen och god indrivningssed • Kopior av de fakturor, påminnelser och betalningskrav som gäldenären mottagit gällande fordran • Kopior av eventuella reklamationsmeddelanden och mottagna svar gällande fordran

RFV kan ge en varning eller återkalla koncessionen.

• Uppgift om huruvida indrivningsföretaget har fortsatt att driva in fordran efter reklamationen och om de svarat på reklamationerna • Om fordran enligt anmälan är preskriberad eller stridig, kopior av eventuella avtal gällande fordran och deras eventuella uppsägningar samt kopior av eventuella betalningskrav från andra indrivningsbyråer • En fullmakt om anmälaren inte är samma person som den gäldenär som är föremål för indrivning.

Företagarinfo 4/2013

i tvistemål. Krav som till exempel gäller justering av indrivningskostnaderna till en skälig nivå prövas i allmän domstol. En anmälan till RFV utesluter inte behovet av en normal reklamation till fordringsägaren och indrivningsbyrån. När det handlar om uppenbara skenfakturor kan det dessutom vara nödvändigt att göra en polisanmälan.

MER INFORMATION: överinspektör Sakari Haataja tfn 029 5016 110 överinspektör Vilppu Elovaara tfn 029 5016 482 Sakari Haataja, överinspektör, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

Skicka anmälan med den blankett som finns på regionförvaltningsverkets • webbplats - www.avi.fi > Näringar > Pengar och egendom > Indrivningsverksamhet • skriftlig och fritt formulerad till etela.kirjaamo@avi.fi (skanna bilagorna) - Regionförvaltningsverket i Södra Finland, PB 110, 00521 Helsingfors.

FÖRETAGENS ABC

Skyddet för personuppgifter i handelsregistret stärks Uppgiften om slutleden i personbeteckningen för ansvariga personer i företag och bostadsaktiebolag kan fortsättningsvis endast fås från handelsregistret om det anses motiverat. I stället för hemadressen behöver de ansvariga personerna endast anmäla sin hemkommun till registret. Lagen ska träda i kraft från början av 2014. Syftet med reformen är att stärka individens rättsskydd och säkerhet. Dessutom förenhetligar den förfarandena inom förvaltningen, eftersom utlämnandet av motsvarande personuppgifter ur andra register redan har begränsats. Förslaget inskrän-

ker inte på myndigheternas tillgång till information. Uppgifterna om hemadressen har i allmänhet inte någon betydelse för den som använder ett handelsregisterutdrag, eftersom den som frågar efter dem vid behov får dem ur befolkningsregistersystemet. Personer bosatta utomlands ska även fortsättningsvis anmäla sin hemadress till registret. I stället för hemadressen får den som frågar endast en uppgift om bosättningslandet. Med ansvariga personer i företag och bostadsaktiebolag avses utöver enskilda företagare bland annat sty-

relsemedlemmar, verkställande direktörer och bolagsmän. Handelsregistret, som förs av Patent- och registerstyrelsen, är ett officiellt och offentligt företagsregister. För närvarande är alla uppgifter i handelsregistret tillgängliga för vem som helst, med undantag av adressuppgifter, om utlämnandet av dem har hindrats av en spärrmarkering som magistraten fastställt.

MER INFORMATION: konsultativa tjänstemannen Marja Hanski, ANM, tfn 029 504 7025

CE-märkning av byggprodukter blir obligatorisk Omkring 4 000 finländska företag måste få sina produkter CE-märkta för att de även i fortsättningen ska kunna sälja till exempel de sågade trävaror, stålkonstruktioner, värmeisoleringar och betongelement som de tillverkar. EU:s byggproduktdirektiv trädde i kraft i sin helhet den 1 juli 2013. Därefter gäller den obligatoriska CE-märkningen alla de byggprodukter som har en harmoniserad standard eller ett europeiskt tekniskt godkännande utfärdat.

Målet är produkternas jämförbarhet CE-märkningen ersätter de nationella produktcertifieringarna och främjar byggprodukternas fria rörlighet mellan medlemsländerna. I stället för att tillverkaren ska skaffa en nationell certifiering i samtliga EU:s medlemsländer kan tillverkaren CE-märka en byggprodukt.

CE-märkningen visar att byggprodukten antingen uppfyller kraven enligt den harmoniserade produktstandarden eller enligt den europeiska tekniska bedömningen. Produktens egenskaper framgår av prestandadeklarationen. Konstruktörerna och konsumenterna kan enkelt jämföra byggprodukternas prestandadeklarationer med varandra när produktegenskaperna alltid beskrivs på samma sätt. Detta underlättar produktförsäljningen mellan länderna.

tilltänkta användningsområdet måste alltid bedömas på grundval av den planerade användningen, de lokala förhållandena och kraven enligt de nationella byggbestämmelserna. Ett tegel som tillverkats exempelvis i Spanien är inte nödvändigtvis lämpligt att användas som fasadbeklädnad i den finska vinterkylan. Med stöd av prestandadeklarationen kan konstruktören välja en produkt som lämpar sig för användningsområdet och uppfyller kraven i de nationella byggbestämmelserna.

Konstruktören ansvarar för valet av byggprodukt Byggprodukter är produkter som utgör fasta delar i en byggnad, till exempel betongelement, fönster, stålkonstruktioner och sågade trävaror. CE-märkningen gäller endast produktens egenskaper. Produktens lämplighet för det

Företagarinfo 4/2013

MER INFORMATION: Mer om CE-märkningen finns även i Företagarinfo 3/2012.

LOKAL PÅVERKAN

Tillsynen över konkurrensneutraliteten skärps – var beredd Ändringar i kommunallagen och konkurrenslagen ger myndigheterna verktyg för att övervaka kommunernas verksamhet på marknaden. Ändringarna träder i kraft på hösten, men övergångstiden sträcker sig till slutet av 2014. Riksdagen godkände före sommaruppehållet två viktiga regeringspropositioner som har en nära koppling till varandra. Den ena av dem gällde en ändring av kommunallagen (RP 32/2013). Det huvudsakliga innehållet i lagändringen är att kommunerna i fortsättningen ska överföra sin verksamhet till bolag i ett konkurrensläge på marknaden. Den andra propositionen gällde en ändring av konkurrenslagen (RP 40/2013). På grund av denna ändring ska Konkurrens- och konsumentverket (KKV) i fortsättningen övervaka neutraliteten i konkurrensen mellan privat och offentlig företagsverksamhet.

Kommunala affärsverk länge under luppen Ändringen av kommunallagen fick sin början med affärsverkens verksamhet på marknaden. Verksamhetsmodellen har varit typiskt just för kommuner, även om det första klagomålet till kommissionen gällde Destia, som vid den tidpunkten var ett statligt affärsverk. Som svar på klagomålet konstaterade kommissionen att affärsverksformen inte är lämplig på den inre marknaden. Affärsverkens skatteförmåner och konkursskydd ansågs utgöra ett förbjudet statligt stöd. Därför fick Finland ändra sin lagstiftning. På statligt håll har ändringar gjorts redan tidigare, men nu var det dags för de propositioner som gällde den kommunala sektorn. I enlighet med kommissionens beslut har FiF målmedvetet förespråkat en striktare kontroll av den näringsverksamhet som kommunerna bedriver i affärsverksform. Arbetet har utförts i beredande arbetsgrupper och organisationens synpunkter har framförts när riksdagen har behandlat ändringsförslagen. FiF:s budskap har varit tydligt. Vi har gjort en utredning av kommunernas affärsverksverksamhet 2008. Vi har förespråkat ett skärpt regelverk och krävt att

kommunerna fokuserar på sina kärnuppgifter och inte stör verksamheten på marknaden. Kommunerna har närmare 200 affärsverk och antalet ökar hela tiden. Trenden har varit oroande och konkurrensproblemen konkreta. Ändringen av lagstiftningen i den kommunala sektorn har gått långsamt, även om kommissionen redan 2010 beslutade att skatteförmånerna och konkursskyddet ska avskaffas även för kommunala affärsverk. Nu har arbetet dock slutförts. Riksdagen godkände ändringarna i mitten av juni, och de kommer att stadfästas under den närmaste tiden. Lagändringarna träder i kraft på hösten, men kommunerna har fått en övergångstid till slutet av 2014 för att bolagisera verksamheten.

Vad ska kommunerna göra enligt lagen? Lagen förbjuder i huvudsak kommunerna att bedriva verksamhet i någon annan form än i bolagsform i ett konkurrensläge på marknaden. I praktiken ska kommunerna bolagisera sådan verksamhet där uppgifterna sköts på marknadens villkor, i ett konkurrensläge med privata företag. Bolagiseringsskyldigheten gäller förutom affärsverken även verksamhet av ämbetsverkstyp. Därför ska kommunerna åtminstone i princip även gå igenom all sin verksamhet av ämbetsverkstyp och utvärdera om dessa ska bolagiseras. Kommunerna kan dock alltid även upphöra med att tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt som snedvrider konkurrensen. I själva verket har FiF föreslagit att kommunerna i detta fall bör överväga möjligheten att upphöra med att tillhandahålla egna tjänster och i stället köpa dessa från företag på marknaden. Lagen ålägger dock inte kommunerna att göra detta. Därför är det viktigt att kommunernas reaktioner följs upp noggrant på lokal nivå.

Företagarinfo 4/2013

Företagarna i Finland EU-representant Antti Neimala antti.neimala@yrittajat.fi

Sannolikt startar tillsynen efter kontakter från företag eller företagsorganisationer. Det är sannolikt att alternativa sätt att tillhandahålla tjänsterna övervägs endast om det ställs krav på detta. Risken är annars att kommunerna omvandlar sina nuvarande affärsverk till aktiebolag och inte utnyttjar möjligheten att närmare överväga rationella sätt att tillhandahålla tjänsterna.

Undantagens paradis Lagen är ett riktigt undantagens paradis. Huvudregeln är att verksamheten ska bolagiseras. Lagen gäller dock endast verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. Lagen innehåller sex punkter där det konstateras vilka typer av verksamhet som åtminstone inte får bedrivas på marknaden. En gäller de tjänster som kommunen med stöd av lagen tillhandahåller som egen verksamhet för egna kommuninvånare. Dessutom innehåller lagen sju punkter enligt vilka någon bolagiseringsskyldighet inte föreligger även om man har ett konkurrensläge på marknaden.

När kommer bolagiseringsskyldigheten egentligen att genomföras? I motiveringarna till regeringspropositionen har man gått igenom typiska situationer där affärsverkens verksamhet ska bolagiseras. Som exempel på de verksamheter som ska bolagiseras nämns energianläggningar och hamnar. Dessutom konstateras att kommunerna ska se över sin verksamhet till exempel när det gäller måltids- och restaurangtjänster, administration av

LOKAL PÅVERKAN fastigheter och underhåll av kommunalteknik. Gränsdragningen blir svårare när det gäller social- och hälsovård, undervisning och avfallshantering. I praktiken bestämmer kommunerna i första hand själva var gränserna för bolagiseringsskyldigheten går. Deras tolkningar kan i sista hand prövas av en domstol. Därför är det mycket viktigt att konkurrens- och konsumentverket förutom bolagiseringsskyldigheten även fick rätt att övervaka att konkurrensneutraliteten tillgodoses. Sannolikt startar tillsynen efter kontakter från företag eller företagsorganisationer. Myndigheten bestämmer sedan sitt eget förhållningssätt och för ärendet vidare vid behov.

Tillsynen över konkurrensneutraliteten börjar – men på vilket sätt? Konkurrensmyndigheterna har inte haft tillgång till fungerande och effektiva praktiska tillsynsmetoder för att kun-

na rätta till den snedvridna konkurrens som den offentliga sektorn gett upphov till. Nu får KKV fullmakt att ingripa i sådan verksamhet inom den offentliga sektorn som snedvrider en sund konkurrens. FiF har sedan länge förespråkat sådana tillsynsmetoder, eftersom de konkurrensproblem som den offentliga sektorn gett upphov till kontinuerligt varit föremål för vår verksamhet. Myndigheterna har haft större vilja än möjligheter att ingripa. De nya bestämmelserna ger konkurrensmyndigheten en generell möjlighet att ta tag i den verksamhet inom kommunernas eller statens enheter som snedvrider konkurrensen. KKV ska enligt lagen i första hand sträva efter att förhandla om hur läget ska kunna rättas till. Om förhandlingarna inte ger resultat kan KKV förbjuda myndigheten att fortsätta sin verksamhet eller ställa särskilda villkor för den. Det har dock uttryckligen föreskrivits att en verksamhet inte kan läggas ner enligt beslut om den bygger på lagstiftningen.

Företagarinfo 4/2013

Problem på lokal nivå Myndighetstillsynen startar från och med början av september. KKV utfärdar inom kort anvisningar som förklarar betydelsen av de nya bestämmelserna. Vi rekommenderar att du läser dessa anvisningar, även på lokal nivå. Kommunsamarbete är ett av FiF:s starkaste verksamhetsområden. De nya reglerna och förfarandena enligt ovan ställer krav på den lokala verksamheten. FiF kommer att ha täta kontakter med fältorganisationen och ge praktiska råd om hur lokala problem kan hanteras på ett effektivt sätt. De viktigaste tidpunkterna för den lokala verksamheten infaller nästa år när kommunerna ska förbereda beslut om bolagisering av sina verksamheter.