Företagare 3 2013 by Suomen Yrittäjät

Ledare Kundservicen kan alltid bli bättre | 3

3 / 2013

handel & service

En livskraftig stadskärna som mål

3/2013

innehåll handel & service

ledare armi murto | 3

Aktuellt fif | 4 – 7

kolumn Michael Lindholm | 5

En livskraftig stadskärna som mål

nylands företagare

egentliga finlands företagare

utkommer material vecka 24 27.05.2013 vecka 38 26.08.2013 vecka 47 28.10.2013 vecka 52 02.12.2013

kust-österbottens företagare

mellersta österbottens företagare

helsingfors företagare

företagarna i finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

10 16

Huvudstadsregionens Företagare

TEMA Trafik & Turism Industri & Logistik Handel & Service Hälsa & Välmående

händelsekalender 2013 | 7

södra österbottens företagare

material maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 3740 727

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

chefredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 3200 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryck Wasa Graphics Oy

ombrytning Muotoilutoimisto Into

lEdArE

Kundservicen kan alltid bli bättre I detta nummer av Företagarna i Finland koncentrerar vi oss på handel och service. Vi behöver handel för att få detta samhälle att rulla och utan service, bra sådan, kan det inte uppstå mera handel, eller hur? Något som vi hoppas att läsarna funderar på denna gång. Vi är beroende av handel och service? Om vi är, så hur kan vi bli ännu bättre på det? Hoppas detta nummer inspirerar till att hitta nya möjligheter eller motivation för att bemöta kunden eller försäljaren med ett ännu större leende. I Finland har vi olika former av handel och service. Det finns allt från Rejäl handel till välplanerade servicestrukturer. Det är intressant att se hur man har i Finland även under senaste åren satsat en hel del på utvecklandet av olika serviceformer och hur detta kunde skapa tillväxt i handeln. Allt mellan stora och väldigt små utvecklingsinnovationer. I detta nummer kan ni läsa till exempel om Levande Stadskärnor rf. som jobbar för att det skulle finnas mera möjligheter för specialaffärer och planerade servicestrukturer att florera i de levande stadskärnorna som vi har här i Finland. Stadkärnor som håller på att dö ut pga. att det finns så mycket med hypermarkets och köpcentrum. Föreningen vill ge de mindre företagen också en bättre chans. Vi behöver även de små företagen i Finland. Det är där som de flesta arbetsplatserna har skapats under de tio senaste åren. Det finns olika saker som man kan associera orden handel och service till. Visst, till exempel handel lätt kopplas till att göra stora avtal med internationella möjligheter utomlands – stora pengar och ännu större marknader. Det som vi måste minnas, är att även dessa internationella företagen kommer

till Finland och tävlar med våra företag här. Finska företag i Finland, det känns som det rätta alternativet. Vi hoppas att även kunderna minns det, så att dessa finska företagen även kan bidra till samhället genom skatter. Tillsammans skapar vi ett bra samhälle och får den att rulla. Sedan finns det ordet service, som kopplas lätt till tjänster som vi köper eller situationen vi är i när vi köper. Pengar byts ut till det som vi behöver av någon istället för att göra själv. Ja, handel och service är ord som hör till vår vardag fastän vi ofta glömmer det. Sådana som finns till för att få vår vardag och rulla. Gå till butiken och handla, besöka frisören eller äta lunch på en restaurant. Ja, allt möjligt. Det bästa med detta är det att det kan vara nästan vad som helst. Från en företagares synpunkt kan vi säga att handel och service är något alla företagare har gemensamt. Dessutom har alla ett gemensamt utvecklingsmål; man kan alltid bli bättre på att sälja och betjäna sina kunder. Handelsbranschen är en ganska märklig sådan. Enligt Finsk Handel sysselsätter branschen 310 000 personer. Detta förvånar inte mig alls. Vårt samhälle har börjat luta sig mot ett mera serviceorienterat samhälle och jag tippar på att det kommer att luta åt det hållet mera för varje år som går. Tjänstesektorn växer hela tiden och idag arbetar två tredjedelar av den arbetande befolkningen i tjänsteföretag. Dock får vi inte glömma, att genom handel skapas möjligheterna för att handla och sedan behovet av service. Därför behöver vi företagare. Företagare som vill skapa mera handel, mera tillväxt, och vill betjäna kunderna på en högklassig nivå. Må detta vara en påminnelse, att företagare är viktiga. Per-

Vi kommer att skicka ut en medlemsenkät i början av 2014. Hoppas att så många som möjligt svarar på den.

sonligen uppskattar jag dessutom företagare som får en att kännas som den viktigaste kunden i världen. Tack! Till sist ännu en liten överblick om allt som har hänt i Företagarna i Finland under hösten. Även vi funderar på service och hurudana tjänster vi har för våra medlemmar. Vi kommer att skicka ut en medlemsenkät i början av 2014. Hoppas att så många som möjligt svarar på den. Håll ett öga på era e-postlådor! Vi har även fått en ny ivrig lokalförening till Malax. Vi har även hört om planer att skapa andra nya lokalföreningar, så se upp för vårt nyhetsbrev där vi sedan informerar om dessa.

Tills nästa gång – ha en skön höst som alldeles snart byts ut till vinter!

armi murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Företagarna i Finland: Förbundsmötet 2013 - ställningstagande

Dags för företagsamhetens Europa–regleringsdriven tid är förbi En ny riktning – medborgare kan påverka Kommande årets val kommer att definiera Europas nya riktning. I maj väljs alltsomallt 751 medlemmar från 28 medlemsländer till Europa parlamentet. Från Finland väljs 13. Efter parlamentvalet väljs även den nya kommissionen. I detta val förverkligas europeisk demokrati. Den ger medborgarna en möjlighet att påverka. Europas framtid hänger på detta. Valet är viktigt för företagsamhet, då flera ärenden som påverkar företagarnas verksamhetsförutsättningar bestäms på EU-nivå. Företagarna i Finland uppmuntrar alla medborgare att genom detta val delta i att bygga Företagsamhetens Europa.

Att vända EU:s riktning mot tillväxt hänger på företagsamhet Det har varit en stor fördel för Finland att vara medlem i EU. Medlemskapet har öppnat ett 500 miljoners konsumenters inre marknad. EU har påverkat positivt på räntornas utveckling, som har medverkat i att utveckla investeringar och uppmuntrat företagens tillväxt. Det som hänt under senaste tiden har inte strukit dessa positiva påverkningar på lång sikt. Detta har varit till en stor fördel för både medborgare, företag och den offentliga sektorn. EU:s inflytande på företagsamhet har vuxit hela tiden. Fördjupande integrering har lett till att t.o.m. 70% av den nya lagstiftningen riktad mot företagsamhet baserar sig på EU. Företagsamhetens betydelse i EU:s ekonomi har blivit större samtidigt då EU:s betydelse för företagsamhet har vuxit. Strukturförändringen i Europa har varit enorm. Småföretagsverksamhetens betydelse som producent av til�läggsvärde, källa för innovationer och arbetsplatsernas skapare är nu avgörande. Under de senaste 10 åren har nästan alla nya arbetsplatser i den privata sektorn skapats i små och medelstora företag. Att vända EU tillbaka på tillväxtspåren hänger på företagsamhet. Bara ett framgångsrikt företag kan trygga tillväxten av

välstånd och medborgarnas välmående. Skeppet måste byta riktning. Vi behöver en ny politisk riktning. EU är viktig för företagsamhet, men företagsamhet är ännu viktigare för EU. Nya riktningen är Företagsamhetens Europa.

Från regleringsdriven till att sporra till företagsamhet Företagsamhet och den inre marknaden möter inte vandra tillräckligt bra. Företagsamhetens potential blir delvis outnyttjad. Små företagens möjligheter begränsas av den ökade regleringen som orsakar risker och kostnader. Vi siktar blickarna på småföretagens inre marknad. Det behövs mera incentiv för företagsamhet, innovationer, verksamhet som når över gränserna och internationell tillväxt. Fördelarna av en inre marknad måste nå de små företagarna – så skapar vi nytt jobb och nya arbetsplatser. För att vända riktningen på Europas ekonomi måste den nuvarande regelrings-drivna verksamheten avslutas. Regleringsfloden har inte slutat fastän man lovat och byggt upp strategier. Företagarnas erfarenheter från vardagen är grova. Det behövs mera djupgående förändringar i politiken och beslutsfattandet. Alla EU-beslutsfattare måste lova att de jobbar för att förstärka konkurrensförmåga och befrämja företagsamhet. Europas kommission, parlamentet och rådet måste även respektera principerna för en bättre reglering. Det viktigaste är De små först-principen. Principen stiftades redan 2008, men resultaten har varit få. Under den kommande valperioden måste man byta arbetsmetod från politiska ord till konkret handling. Detta betyder att man måste framhäva företagsamhet och konkurrenssättning mera än tidigare i kommissionens program. Detta betyder även att man måste bygga upp beslutsfattandemaskineriet på nytt runt denna prioritering.

De små först-principen är slutligen väldigt enkel. Regleringen måste anpassas till behovet av normala ändamål. Man måste uppmärksamma att 99,8 procent av europeiska företagen är små eller medelstora. Under 10 personers mikroföretag är 902 procent av alla 23 miljoner företag. Små företag bär på en stor börda tack vare tung administration - onödig byråkrati. Man måste fortsätta att avveckla den. Hela EU-lagstiftningen måste göras om enligt Företagsamhetens Europas behov. Avvecklingen betyder inte att man ska skrota regleringarna helt och hållet. Reg-

Företagarna i Finlands förbundsmöte: EU behöver mera incentiv för företagsamhet Företagarna i Finlands förbundsmöte beslöt om sina linjedragningar på sitt möte. Mötet beslöt att Europas ekonomi ska styras tillbaka till nya tillväxtspår och detta kräver mera incentiv för företagsamhet. Politiken ska förändras, strukturerna byggas om och reglering som hindrar företagare från att vara företagsamma ska avvecklas. Förbundsmötet ordnades i samband med Riksomfattande företagardagarna i Villmanstrand.

KolUmn lering måste skapa möjligheter. Inre marknadens gemensamma spelFöretagsamhetens regler ska finnas för att bättre betjäEuropa tryggar bäst na företag och medborgare. sysselsättning och Företagarna i Finlands förbundsarbetstagare, för att möte uppmuntrar alla medborganytt arbete och nya re att på-verka på Europas framtid arbetsplatser skapas med att rösta i valet. Vi föreslår att i små och medelstora den nya politiska riktningen skulle företag. vara företagsamhetens Europa. Företagsamhetens Europa tryggar bäst sysselsättning och arbetstagare, för att nytt arbete och nya arbetsplatser skapas i små och medelstora företag. Det behövs starkare incentiv för företagsamhet, innovationer och tillväxt. Den nuvarande regleringstrenden måste avslutas och fortsätta avvecklande av byråkratin.

FiF utbildar - kom med! Utbildning om företagets beskattning 26.11.2013 9:00 - 13:00 Plats: Företagarna i Finland, Mannerheimvägen 76 A, Helsingfors Medlemspris 149 € (+ moms) - normalpris 229 € (+ moms) Utbildare: Advokat Marcus Kevin och JM Caspar Friberg, Advokatbyrå MK-Law Ab Anmälningar: armi.murto@yrittajat.fi

ny representant för svenskspråkiga organisationerna vald till Företagarna i Finlands styrelse! Michael Lindholm från Åbo har blivit vald som ordinarie medlem i FiF:s styrelse och Caj-Erik Karp från Vasa som hans suppleant. Företagare i Finland-tidningen gratulerar de nyvalda representanterna!

Kontakta Michael eller Caj-Erik: Ordinarie medlem Michael Lindholm t. 040 502 0089 michael.lindholm@analystica.fi

Suppleant Caj-Erik Karp t. 0500 26 6104 cajerik@mapromec.fi

Du kan hitta hela styrelsens kontaktuppgifter från FiF:s hemsidor – hitta även en styrelsemedlem från din region! › www.yrittajat.fi -> kontaktuppgifter -> styrelsen

svenska tjänster Det var trevligt att träffa många företagare på Företagardagarna i Imatra och att det var så många som var med på vår svenska företagarträff. Mikko Simonlinna, Jussi Järventaus och Kari Hiltunen lyssnade och tog emot våra kommentarer om den svenska servicen som FiF i dag har. Alla är, som jag uppfattar det, måna om att den svenska servicen skall hållas på en hög nivå. Vi är en stor företagargrupp och enligt PRH startar ca. 1200 nya företag per år som ”svenskspråkiga”. Under mötet kom det fram en intressant idé om att vi borde ha en svensk företagarträff i litet friare format på våren. Målsättningen med denna träff skulle vara att diskutera frågor relaterade till svenskspråkig företagsverksamhet och förmedla dessa till FiF. Österbotten lovade ta initiativet och vi väntar med spänning på hur detta evenemang kommer att utformas. FiF bör också vara med hjälpa till med marknadsföringen och en del av programmet. Vad är det vi bör fästa uppmärksamhet vid med tanke på den svenska servicen inom FiF förutom den allmänna intressebevakningen? Kommunikationen är alltid aktuell. FiF:ens svenskspråkiga webb sidor, infon e-post som skickas ut och denna tidning hör till dessa. Här finns en del mindre saker som kan förbättras men i det stora hela tycker jag att vi är på god väg. En budgetram för den svenska verksamheten är viktig för att förstå hur mycket medel både FiF och regionerna har för den svenskspråkiga verksamheten. Samtidigt bör vi också se till att medlen också används till det de är avsedda. Webb tjänsterna som FiF erbjuder bör ta olika språk i beaktande. Till denna kategori hör det som jag tidigare har talat om dvs. Synergia. Vi har ännu mycket att göra så var gärna i kontakt om du märker något som du tycker att borde förbättras.

Låt D-vitaminlampan lysa över er alla

Michael Lindholm, ordförande för det svenska utskottet

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Keitele Forest Oy verkställande direktör Ilkka Kylävainio, direktör Mikko Kylävainio och direktör Matti Kylävainio, Lihajaloste Korpela Oy verkställande direktör Seppo Korpela ja styrelsens ordförande Jari-Jukka Korpela, Martinex Oy verkställande direktör Riia Sandström, fru Tuula Muinonen och styrelsens ordförande Risto Muinonen, fru HannaKaija Wuoti och Markku Wuoti som prisbelönades för befrämjande av företagsamhet. Bild: Heimo Turunen

Riksomfattande företagarpriserna utdelades detta år till tre företag: Keitele Forest Oy från Keitele, Lihajaloste Korpela Oy från Vittis och Martinex Oy från Reso som är alla länge verkade familjeföretag. Alla har investerat modigt. Dessutom prisbelönades Markku Wuoti för det långvariga arbetet som han har gjort för att befrämja företagsamhet.

Ilkka Kylävainios Keitele Forest styr hela kedjan från timmerskog till husdelar. Kunden som utgångspunkt. En så enkel visdom sammanfattar hemligheten bakom det nordsavolaxiska Keitele Forests framgångar. — Vi skräddarsyr varan i den längd, de mått och den kvalitet som kunden önskar, medan Ilkka Kylävainio branschen är mycket bulkorienterad. Det är fortfarande vår bärande styrka, säger industrirådet Ilkka Kylävainio. Företaget styr över hela värdekedjan: säljer, avverkar virket i skogen, transpor-

terar det till fabriken, sågar och vidareförädlar. 60 procent av virket som företaget avverkar går till förädling. Produkterna är till exempel limmade träbalkar och olika byggnadskomponenter. 80 procent av produktionen går på export, främst till Asien. Kylävainio konstaterar att företagarpriset är ett erkännande för hela företagarfamiljen, eftersom sönerna Matti och Mikko har varit med i verksamheten redan i tio år. Bild: Johannes Wiehn

Skräddarsydd sågare

En ädelsten i matklustret Seppo Korpela från Lihajaloste Korpela Oy anser att företagarpriset är en hyllning till hela köttbranschen. När bolagets styrelse sammanträder

varje dag går det snabbt att fatta beslut, skrattar Lihajaloste Korpelas verkställande direktör Seppo Korpela. Korpela har drivit företaget som hans föräldrar grundade tillsammans Seppo Korpela med sin bror Jari-Jukka sedan slutet av 1980-talet. — Som liten pojke arbetade jag först i produktionen, och därifrån har jag avancerat via marknadsföringen till ledningen, sammanfattar Korpela. Företaget verkar i ”matklusterorterna” Huittinen och Honkajoki, och Korpela lyfter fram en engagerad personal som är med och utvecklar företaget som en av företagets styrkor. En liten organisation kan snabbt reagera på förändringar i konsumenternas beteenden. — Köttbranschen är inte lika sexig som till exempel IT-branschen, och exportutsikterna är inte särskilt stora, så jag ser priset som ett bevis på uppskattning av hela livsmedelsbranschen.

Bild: Johannes Wiehn

Riksomfattande Företagarpris 2013

Martinex fortsätter att vara en storspelare. Förra året belönades företaget med erkännandet Finlands starkaste företag. — När jag var ung tänkte jag att ett företag måste vara något stort och fint för att det ska ha någon betydelse, men nu har jag märkt att ett litet och fräsigt företag också kan nå framgång, om man sköter den huvudsakliga verksamheten bra.

Den första företagaren

Riia Sandström från Martinex är stolt över Muminfigurernas framgång/Pelikos spel smälte väl in i Martinex affärsverksamhet. Bild: Vesa-Matti Väärä Muminfigurernas tillverkare Martinex inledde sin verksamhet med hushålls- och presentartiklar men verkar idag på många fronter. — Jag är den tredje generationen i familjeföretaget, så det är väl jag som borde driva företaget i botten, skrattar Martinex verkställande direktör Riia Sandström. — Företagarpriset får mig att känna mig väldigt ödmjuk. Våra kunder har varit mycket vänliga mot oss och uppskattat vad vi gör. Martinex började som partihandel av hushålls- och presentartiklar 1986 och har växt ordentligt de senaste åren, så åtminstone för tillfället ser det inte ut som att familjeföretagens förbannelse ska bli sann. — Jag började leda företaget 2001, men jag har varit med i verksamheten ända sedan starten och började som sommarjobbare och helghjälp. Martinex produktsortiment utvidgades redan i början av 1990-talet till leksaker, varav de mest kända är Muminfigurerna som företaget låter tillverka. 2003 förvärvade Martinex Peliko, som är

berömt för spelet Afrikas stjärna. — Det gav oss tillväxt och smälte väl samman med vår affärsverksamhet, eftersom vi redan var aktiva i branschen och hade många kunder, berättar Sandström.

Känn din leverantör Största delen av Martinex produkter tillverkas i utlandet med verktyg som företaget äger. Företagets styrka är kunskaper om kontraktstillverkning i Fjär�ran Östern. Sandström betonar betydelsen av personliga kontakter, som hon skapade under de tre åren hon arbetade i Hongkong på 1990-talet. — Det är viktigt att man i dessa tider inte behöver oroa sig över leverantören som sitter på andra sidan jorden. Spelen tillverkar företaget i den egna fabriken i Reso. Via den skolas följande generation Martinex-medarbetare. Sandströms barn som i höst börjat gymnasiet arbetade som praktikant på fabriken under sommaren. Familjeföretaget har även fått erkännande internationellt. På sommaren utsågs det till vinnare av Finland-serien inom The European Business Awards, så

HÄNDELSEKALENDER 2013

Markku Wuoti har belönats med ett pris för ett väl utfört arbete för företagandet. När strejkkommittén bankade på dörren till pappans verkstad under generalstrejken 1956 satt den tonårige Markku Wuoti vid telefonen beredd att ringa polisen. Bråkmakarna kom aldrig in, men Wuoti inledde ett målmedvetet arbete för att förbättra företagandets status. Han berättar att han var bland de första som började kalla sig själva för företagare. Tidigare pratade man om egenföretagare. Företagarorganisationen blev en kanal för att förbättra atmosfären. Wuoti var med och grundade Yläneen Yrittäjiä 1977 och VarsinaisSuomen Yrittäjiä året där- Markku Wuoti på. Han verkade som ordförande för Yläneen Yrittäjiä i över 20 år, och för distriktsorganisationen i ett årtionde. Resan tog honom även till många förtroendeuppdrag inom centralorganisationen Företagarna i Finland, till och med ända fram till vice ordförande. — Jag har gjort det här jobbet utan att räkna timmar och kostnader, entusiasmen har funnits kvar under alla år. Wuoti fungerar nu som ombud och är känd som den som hjälper företagare som har hamnat i ekonomisk knipa. Det här arbetet tänker han fortsätta så länge som kunskaperna och orken räcker till.

Obs! Det kan ske förändringar i datum och tidtabeller.

November

Företagarinfo 5/2013

December

Företagarinfo 6/2013

13.11 15.11. 19.11. 21. – 22.11. 21.11.

FiF:s svenska utskott har möte Svenskspråkiga nyhetsbrevet skickas till medlemmarna FiF:s nya styrelse har sitt konstituerande möte Regionorganisationernas vd:n träffas Yrittäjäsanomat 10/2013 kommer ut

5.12. 10.12.

Yrittäjä-tidningen 6/2013 kommer ut FiF:s arbetsutskott har möte

12.12. 13.12.

Yrittäjäsanomat 11/2013 kommer ut Svenskspråkiga nyhetsbrevet skickat till medlemmarna

Pokko Lemminkäinen poängterar specialhandelns betydelse för en stadkärnas livskraft.

En livskraftig stadskärna som mål text ANNELI FRANTZÉN bild aleksi poutanen

Föreningen Levande Stadskärnor rf är en riksomfattande organisation som har som mål att bevara gamla stadskärnor livskraftiga. Föreningen har också utvecklat egna mätare som verktyg för sitt arbete.

å gott som alla städer och centrumföreningar i Finland är med i Levande Stadskärnor. Dessutom ingår planeringskonsulter, fastighetsägare, byggnadsfirmor, affärskedjor och representanter för specialhandeln i medlemskåren. Verksamhetsledaren Pokko Lemminkäinen beskriver föreningen som ett tvärvetenskapligt nätverk, som erbjuder medlemmarna information och verktyg för att mäta och utveckla livskraften i sina centrum. – Vi samlar in uppgifter och sprider information, ordnar seminarier och exkursioner samt ger rekommendationer. Trots att städerna är sinsemellan olika, är centrumets image och struktur lika viktig för alla, eftersom stadens dragningskraft skapas just i dess centrum, konstaterar Lemminkäinen.

Specialhandeln i nyckelposition Pokko Lemminkäinen har arbetat med att utveckla stadskärnor i närmare 20 år, först på lokalnivå i Lahtis och sedan år 2005 som koordinator av det riksomfattande samarbetet. För en stadskärnas livskraft finns det enligt honom en faktor som är viktigare än andra. – Ett centrums dragningskraft skapas av ett mångsidigt utbud av specialaffärer och rätt planerad servicestruk-

tur. Utan en blomstrande specialhandel blir stadskärnan en stadsförort. Kommersiella koncentrationer bör därför placeras i centrum eller dess omedelbara närhet, sammanfattar han. – Bilmarketarna försvarar sin position i handeln med livsmedel och skrymmande produkter, men om den traditionella specialhandeln flyttas till dem påverkar det kundmängderna i stadskärnan. Här har planläggarna ett stort ansvar, betonar han. Som arkitekt har Lemminkäinen också en klar åsikt i fråga om att ersätta gammalt med nytt när man bygger i stadskärnor. – Om en gammal byggnad blir öde är den värdelös. En kall byggnad har ingenting som behöver skyddas, utan skyddet bör fokusera på det som är levande. Även i London, Rom och Paris river man gammalt och bygger nytt med goda resultat, tillägger han som jämförelse.

Mätarna visar stadskärnans livskraft Föreningen Levande Stadskärnors nya hjälpmedel för utvecklingen av stadskärnorna är en mätare, som räknar ut olika livskraftstal för ett centrum utgående från numeriska uppgifter om tjänster och investeringar. Verktyget har under tre års tid testats i nio städer och i no-

vember publiceras en sammanfattning av de senaste resultaten. – Mätarens utgångspunkt är centrumaffärer som har lördagsöppet. Mätningen täcker det kärncentrum som dessa affärer bildar samt deras närområde. Uppföljningsobjekt är restaurangernas kundplatser, inkvarteringsplatser, bilplatser, sittplatser inom kulturutbudet, kollektivtrafikstöd och privata och offentliga investeringar. När mätningen upprepas regelbundet fås uppgifter om utvecklingstrender i längre tidsperspektiv, förklarar Lemminkäinen angående principerna för mätaren. Levande Stadskärnor rf håller också på att utveckla ett mätverktyg för att iaktta kundströmningar. Pilotstaden är St. Michel, där man med hjälp av en mätare som är placerad på gågatan under ett halvt års tid har registrerat besökarantalen vid olika tidpunkter. – Försöket i St. Michel har gett många intressanta resultat och motsvarande mätare tas nu i bruk i Helsingfors och Jyväskylä, berättar Lemminkäinen. – Målet är att varje finländsk stad ska ta de här mätarna i använding, eftersom de möjliggör en regelbunden analys av förändringar och samtidigt ger en jämförelsegrund till andra städer, konstaterar han.

KUsT-ösTErboTTEns FörETAgArE

lunchrestaurang Kesmo

Kvalitet och mångsidighet som framgångsrecept text AnnEli FrAnTZÉn Bild Es visUAls / Kimmo KArinEn

Kesmo i Vasa har på några år vuxit från en lunchbar med 70 kundplatser till en storrestaurang som verkar på två olika adresser. Tillväxten grundar sig på högklassig mat och mångsidigt utbud.

esmo är en del av MO-food Ab, som korsholmsbon Mikael Nabb äger tillsammans med sin fru Jenny Nyberg. Den ena Kesmo-restaurangen verkar i företagets egna lokaler i Klemetsö och den andra i hyrda lokaler i Gamla Vasa. Restaurangerna har dagligen 1 000 matgäster och beställda måltider levereras också till arbetsplatser. Förutom lunch har MO-food

även cateringverksamhet och hyr ut sina lokaler för fest- och utbildningsändamål.

mat av äkta råvaror Mikael Nabb och Jenni Nyberg har lång erfarenhet inom restaurangbranschen. Innan Nabb blev företagare arbetade han som restaurangkock i en källarrestaurang i Vasa. Paret tillämpar kvalitetsrestaurangens rutiner också i sitt eget företag. – Vi använder inte halvfabrikat, utan tillreder alla måltider på plats, ända från grunden. Hos oss trillar vi till och med köttbullarna själva. En stor del av råvarorna köper vi direkt från producenterna, berättar Nabb. – Förutom på kvaliteten satsar vi också på ett mångsidigt utbud. Vi har sex maträtter på menyn varje dag, från sallader och soppor till fiskrätter. Vi har också alltid en kötträtt. Allergiker och personer med olika specialdieter kan dessutom be kocken om portioner, som komponeras enligt kundens önskemål, berättar han. – På fredagar har vi alltid extra mycket gäster, för då har vi den mycket populära grisschnitzeln med bernaisesås på menyn. För många av våra matgäster är schnitzel favoriträtten som man gärna väljer också andra dagar, säger han.

Trogen kundkrets MO-food sysselsätter förutom sina ägare även 13 anställda. Företagets omsättning uppgår i år till cirka 1,2 miljoner euro. Framtidsutsikterna är enligt Nabb goda och det kan bli aktuellt att utvidga verksamheten ytterligare. – Det händer saker i branschen hela tiden. Då och då får vi erbjudanden om nya lokaler och just nu funderar vi på olika alternativa fortsatta planer. Tillgången på arbetskraft är inget hinder för en utvidgning, eftersom det i Vasa utbildas nya yrkesmänniskor hela tiden. Också vår nuvarande personal har kommit till oss via praktik från skolorna, säger Nabb. Nabbs och Nybergs tro på framtiden stärks av de trogna kunderna. Både i Klemetsö och i Runsor finns många stora och små företag, och kunder kommer också från andra orter. Lunchrestaurangen är för många också en viktig mötesplats. – Vi börjar med att servera morgonkaffe och smörgåsar klockan åtta, de första lunchgästerna kommer vid halvtiotiden och sedan är det bråttom fram till stängningsdags. Lunchserveringen har paus under veckosluten och då koncentrerar vi oss på cateringkunderna, sammanfattar Nabb företagets verksamhet.

Företagarna i Finland:s styrelse På Företagarna i Finlands förbundsmöte valdes Seppo Autio från Vasa, till Kust-Österbottens Företagares representant i FiF:s styrelse de kommande två åren. Till suppleant valdes Jarmo Uutela från Vasa.

Seppo Autio

Jarmo Uutela

Företagare, vill du hjälpa andra företagare och samtidigt själv få mer kunder? om ditt svar är ja, kom med i företagarvän-cirkeln. I Företagarvän-cirkeln jobbar man parvis och är beredda att till varje kund ge en rabattkupong, produkt eller ett erbjudande från den andra företagaren. Företagarvännerna kan vara från olika branscher så som idrott – frisör, restaurang – kosmetolog o.s.v. Ytterligare information om Företagarvän-cirkeln och dess verksamhet (även på facebook finns en egen grupp som du kan gå med i): Maria Karp tel. 050 545 3950

välKommEn mEd mAlAX FörETAgArE r.F.! vice ordförande håkan rönnqvist lämnar in registreringsdokumenten till företagarna i finlands Jussi Järventaus och Kari hiltunen

årets gåvobok

vAsA i AKvArEll I ord och bild av Rolf Holm

22 e/st Över 10 st á 20 e Beställningar: info@vaasanyrittajat.com

KUsT-ösTErboTTEns FörETAgArE hej på er företagare! Jag heter Nina Fredriksson och är anställd av Kust-Österbottens Företagare för att sköta den svenskspråkiga servicen Ser fram emot att samarbeta med er så tag gärna kontakt! nina Fredriksson tel. (06) 356 0822 GSM 050 584 8548 nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ

i mikael nabbs och Jenny nybergs restauranger tillreds alla måltider på plats av äkta råvaror.

nylands FÖRETAGARE

Kaj Holmen, vd, började arbetade på Simolin Oy Ab efter avklarade studier vid Hanken.

Efterfrågan kommer att öka inom

full service-konceptet text OCH BILDer MIA BERG-LUNDQVIST

Kaj Holmen, vd för järnhandel Simolin Oy Ab i Borgå, säger att kunderna har höga förväntningar på personlig service då de kommer till ett gammalt familjeföretag. Det tycker han är positivt, det gäller bara att se till att man lever upp till förväntningarna.

olmen som varit i handelsbranschen sedan 1972 säger att dagens konsumenter har mycket kunskap om renovering och inredning, inte minst tack vare den information som finns att tillgå på nätet. Men nätet ersätter inte behovet av personlig betjäning. – Man vill gärna få bekräftat att man tänkt rätt och då har vi butiksbiträden som kan hjälpa. Det kan gå ganska snett om man exempelvis använder fel sorts målning eller lim.

Kunden har alltid rätt Men vad är god betjäning? Holmen tycker att A och O är att kunden blir noterad

då hon eller han stiger in i butiken. Genom att ta ögonkontakt och hälsa har man sänkt tröskeln för kunden att våga be om hjälp. – Och kunden alltid har rätt, också när han har fel. Man får finna sig i att lagar och paragrafer är utformade så att konsumenten är den som drar det längre strået, säger Holmen. Stämningen i butiken är också av betydelse. Spänningar eller konflikter på arbetsplatsen går inte obemärkta. Holmen berättar att man på Simolin haft turen att ha liten omsättning bland personalen, vilket han tar som ett tecken på att de anställda trivs på sitt jobb.

Näthandeln ny utmaning Med över fyrtio års erfarenhet från järnhandeln har Holmen ett långt perspektiv på hur branschen förändrats. – Det har blivit jäktigare, det fordras mera och konkurrensen är i dag mycket hårdare än förr. För små företag är det nödvändigt att hitta sin egen nisch. Vår är en kunnig personal och full servicekonceptet. Full service-konceptet, att man sköter kunden från början till slut, är en tjänst som Holmen tror att ytterligare kommer att öka. Många lever i dag hektiska liv och har inte tid att själva bygga och renovera. – Köper man exempelvis en bastuugn, vill man gärna också få den installerad. Simolin har inte egna installatörer, men väl lokala samarbetspartner som de rekommenderar. – Vi har många små entreprenörer bland våra kunder. Om vi övergår till att

simolin oy ab fyller anrika 160 år under inkommande år.

simolin oy Ab

anställa egna installatörer, riskerar vi att konkurrera med våra egna kunder. Man måste vara på sin vakt att man inte sågar av den gren man sitter på. Bland framtida utmaningar omnämner Holmen näthandeln som en generell utmaning för hela branschen. – Vi och hela Rautanet-kedjan följer noggrant med hur näthandeln utvecklas. Näthandeln kommer antingen vi vill det eller inte.

permitteringar dålig lösning Järnhandel Simolin Oy Ab fyller anrika 160 år under inkommande år. Vad är hemligheten bakom framgången? – Nog har det också i vår historia varit både uppförs- och nedförsbackar. Vi har nu åkt i nedförsbacke en tid. Vi ska hoppas att vi snart nått botten och att det börjar svänga uppåt. De dåliga tiderna till trots säger

Holmen att det är viktigt att hålla basvaror i lager. – En mjölkbutik kan inte vara utan mjölk och vi kan inte vara utan spik. Kunden vill inte vänta på sina varor. Man måste också tänka två gånger innan man gör förändringar i personalstyrkan. – Har man inga försäljare, har man heller ingen försäljning, konstaterar Holmen. – Permitteringar är inte heller en bra lösning i en bransch som är väldigt beroende av betjäning och kunnande. Om man permitterar lider andan på arbetsplatsen och inställningen till jobbet försämras. Holmen avrundar med att han har personalen och kunderna att tacka för allt, utan dem hade Simolin inte haft möjligheten att snart igen en gång fira jubileumsår.

• Simolin Oy Ab grundades år 1854 av Leonard Simolin. Den första butiken var i en träbyggnad inne i Gamla stan. Fastigheten byggdes ut i tre omgångar och var ett varuhus som sålde allt från livsmedel och husgeråd till byggvaror. • Simolin genomgick företagssanering under 1990-talet. Som ett led i saneringsarbetet såldes centrumfastigheten 2003 och hela affärsverksamheten, som numera är koncentrerad till järnhandel, finns numera på Simolinsvägen. • Kaj Holmen med familj har i dag aktiemajoritet i företaget. Släkten Simolin finns fortfarande med på ett hörn med en tredjedel av aktiestocken. • 1972 då Kaj Holmen började i företaget hade man 160 anställda, varav tjugo arbetade på kontoret. Nuvarande personalstyrka uppgår till 24 personer. • Järnhandeln ingår i kedjan Rautanet. Försäljningen under 2012 uppgick till 8,2 miljoner euro.

Äldsta byggnaden på järnhandelns nuvarande tomt, tegelmagasinet leonard, har funnits med i bilden sedan 1946.

EgEnTligA FinlAnds FörETAgArE

KP-group verkar i salo-trakten Tony hellström har hunnit med mycket

P-group består av fyra aktiebolag som driver åtta caféer, restauranger och bybutiker i Egentliga Finland. KP-group ägs av Tony Hellström, en driftig ung företagare ursprungligen från Vanda, numera bosatt i Särkisalo och i Åbo. Verksamheten består av restaurangtjänster, livsmedelsförsäljning, bränsleförsäljning, uthyrning av båtplatser, catering, mötes- och bastuuthyrning, inkvartering, uthyrning av tält, båtuthyrning och utfärder. I Särkisalo finns Kotkanpesä, Tiiranta, Café Shop Nixor och Villa Tallbacka som har bl.a. restaurang- och butiksverksamhet, minigolf, festlokaliteter, samt service för båtgäster. Käenpesä i Bjärnå är en sällskapsrestaurang som erbjuder grillmat och varierande underhållning. Café Bar Eugenia i Västanfjärd drivs främst av delägaren Edward Eklund och erbjuder förutom restaurangservice, även catering, underhållning och båtplatser. Skihaus Bistro är en restaurang vid skidcentret Meri-Teijo. Zet Baari är ett partyställe i Salo med Arättigheter och med bl.a. screen för sportintresserade och levande musik. › Mera information finns på webben: kp-ravintolat.fi.

tony hellström visar var Kotkanpesä ligger på kartan.

Zet-baari i salo ordnar regelbundet underhållning till sina gäster. tiiranta café och butik i särkisalo.

Tony Hellström bakom butiksdisken på Kotkanpesä i Särkisalo, där hans företagarkarriär startade år 2002.

Tony Hellström en riktig multiföretagare och mångsysslare i Salo-trakten text OCH BILDer Laura Johansson

fter att ha jobbat två år för sin gudfar på Kotkanpesä i Särkisalo, tog Tony Hellström år 2002 över byahandelns verksamhet. Efter detta har det blivit många företagsköp och -försäljningar för Hellström. Mannen är en driftig och energisk personlighet, som inte sitter stilla en sekund. Men hur orkar en man driva en så stor verksamhet som KP-ravintolat nu har? – Man är väl född lite tokig! skrattar Hellström, som säger sig vara effektivast under de tidiga morgontimmarna. Så länge det är trevligt och man trivs, så går det bra. Och så har jag ju till exempel min mamma här på Kotkanpesä som bär ansvaret, och duktiga anställda jag kan lita på även på de andra ställena,

berättar Hellström. Hellström ska gifta sig i januari med sin sambo Tiina. De har tillsammans en 2-årig son. Hellström har också en 12-årig son från tidigare. – Tiina har förståelse för att jag har bråttom, och det är viktigt för att jag ska orka. Telefonen kan ringa precis när som helst under dygnet, i och med att verksamheten är så bred som den är, berättar Hellström. Även om Tony Hellström äger flera företag med många anställda på olika orter, vill han inte enbart arbeta med chefsuppgifter. Hellström är utbildad kock och jobbar vanligtvis i köket på Kotkanpesä. Han vill vara förebild åt sin pesonal, och gör allt från att moppa golv till att laga mat.

– Jag trivs i köket, men det blir ju mycket annat också för min del. Jag bokar artister, har hand om personalärenden och annat som måste göras, säger Hellström. Just nu jobbar han dessutom med att sökta om bl.a. mässor och annan verksamhet på Astrum-keskus i Salo. – Jag tyckte det kändes som en utmaning att ta det här jobbet och kommer troligtvis att jobba där till början av nästa år, säger Hellström. Även om Hellström jobbar långa dagar och har mycket på sitt bord, orkar han bra med att jobba på Astrum-keskus och sköta om KP-groups verksamhet. – Jag är inte den som stressar, det är ju onödigt! Så länge det är roligt, så tänker jag fortsätta, konstaterar han.

mellersta österbottens FÖRETAGARE

Bokföringsbyrån

Flickorna på Nedervetil Bokföringsbyrå, fr. vänster, Helena From, Marlene Norppa, Monika Sjölind, Teija Bexar, Anna-Maria Bexar.

står till tjänst för företagarna text nina niemi BILD Nedervetil Bokföringsbyrå

edervetil Bokföringsbyråns kontor känns hemtrevligt och du bemöts av skratt och leende. Företagaren Teija Bexar berättar att man har satsat på trivseln för kundernas och personalens skull. – Det skall vara roligt att komma till arbetet, säger Bexar. Företaget grundades redan 1977 av yrkeschaufförerna i nejden med namnet Conto-Controll Ab. På 1980-talet ändrades namnet till Bokföringsbyrå S. Nylund. Teija började själv arbeta på byrån 1982. – Då hade vi bara papper, penna och skrivmaskin samt kalkerpapper, minns Bexar. Nu har man fina datorer och t.o.m. fjärranslutning till några kunder. Senare byttes namnet till Nedervetil Bokföringsbyrå Ab och år 2004 köpte Bexar företaget av Nylund. Idag har företaget förutom Teija 4 anställda. Från januari till maj då man gör kun-

16 16

dernas årsanmälan och bokslut, är det hektiskt på byrån. – Vi har dessutom löneräkning, bostadsdisponent, sekreterartjänster och fakturering, säger Bexar. Företagets kunder består till största delen av små- och medelstora näringsidkare men också aktie- och bostadsbolag samt föreningar. Kunderna är belägna i närområdet Kronoby, Jakobstad och Karleby, men man har också kunder från Helsingfors och Vasa. Personalen deltar på skolningar 1-2gg/år och aktuell information får man dessutom från skattebyrån samt revisorerna och från företagarorganisationen.

Mindre kostnader för anställning av personal Bexar anser att man borde minska på kostnaderna när företagen anställer personal. I dagens läge är höga lönebikostnader en stor tröskel för småföretaga-

re att anställa personal. Man borde ju inte vänta till sista minuten före ny anställning, det kan också kosta på företaget. Redan vid tanken om att grunda ett företag bör man anlita en bokföringsbyrå för att undvika onödiga kostnader och få råd om bildande av ett nytt företag. – Att verka på en liten ort gör att man är bekant med nästan alla och när folk inte vet vart de skall vända sig, så tar de kontakt med oss, skrattar Teija och til�lägger, att det gör arbetet ännu mera intressantare. På fritiden har Bexar fullt upp med olika föreningsverksamhet, men hinner ibland också med lite trädgårdsarbete. – Som tur är trådgården liten, skrattar Bexar. Till familjen hör dessutom man och tre fullvuxna pojkar.

ny medlemsförmån åt m-ö:s Företagares medlemmar Personlig konditionssalsprogram gjord av fysioterapeut och 5 x konditionssalskort sammanlagt

49€

(norm. 81€)

Förmånen är användbar på verksamhetsstället i Karleby. Reserveringar: tel. (06) 836 2200.

loKAlFörEningArnA KonTAKTUppgiFTEr På företagardagen 5.9 undertecknades ﬂera åtagande mellan lokala företagarföreningar och kommuner.

Kommunerna borde ta mera ansvar för sina upphandlingar

-Ö:s Företagares styrelse konstaterar i sitt utlåtande 8.10.2013 att kommunerna borde ta mera ansvar för sina upphandlingar och ha strikta linjer på hur man genomför näringslivspolitik i kommunen. – Det ser ut som man i upphandlingarna gynnar större upphandlingsenheter och har mera tyngd på den billigaste prisen, konstaterar ordförande Tapio Uusitalo. De offentliga upphandlingarna är oerhört viktiga för de möjliggör bl.a. nytt företagande. Riksdagsman Peter Östman är också inne på samma linje. – Kommunerna borde ha tillräckligt med information när man gör anbudsbegäran. Man borde redan från första början ha färdiga kriterier som möjliggör att upphandlingarna görs lokalt, konstaterar Östman. Östman deltog på M-Ö:s Företagares styrelsemöte i oktober. Företagarna efterlyser samma möjligheter för sm-företagen i området att delta i offentlig upphandling och mer öppenhet i informationen. Varje kommun borde ha strikta linjer på hur man genomför näringslivspolitik, offentlig upphandling och användning av servicesedeln. Dessa kan genomföras med en service- och upphandlingsstrategi som skulle vara en del av kommunens näringspolitiska program. De lokala företagarföreningarna är en naturlig samarbetspart när man framställer näringslivspolitiska programmet.

JakobstadneJdens företagare ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari kronoby företagare ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org karLeby företagare ordförande Hannu Göös Koralli-Tuote Ab tel. 044 274 5135 hannu.goos@korallituote.fi www.kokkolanyrittajat.fi pedersöre företagare ordförande Kenneth Enlund Lateshift Moon Ab tel. 044 593 4484 info@lateshift.fi

meLLersta österbottens företagare Ristrandsgatan 1, 67100 Karleby tel. 06 831 5292 WWW.yrittaJat.fi/keskipoHJanmaa

hUvUdsTAdsrEgionEns FörETAgArE

Paul ahlroos mer än 20 år som IT-företagare text mAriAnnE sUndblAd Bild Ari vAihEvUori

aul Ahlroos långa gestalt har under åren blivit bekant för många av oss företagare i huvudstadsregionen. Allt sedan 1991, då Paul grundade sitt företag Atk-Palvelu Ahlroos Oy, har han varit aktivt med i Företagarna i Finlands verksamhet, såväl i Vanda som i Helsingfors.

företag för att t.ex. fixa fel eller uppdatera system, gör han det ofta under kvällar eller veckoslut. Då stör han inte folk som arbetar, och å andra sidan får han själv arbeta i fred. Under dessa drygt 20 år har Paul ibland funderat på att anställa någon, men tröskeln har ändå varit för hög. Enligt honom är det ingen idé att anställa någon och få på sig den administrativa börda som en arbetsgivai iT-branschen sedan 1960-talet re har, när man kan bilda välfungeranPå 1960-talet började stora cende nätverk och samarbeta med andra traldatorer bli allt vanligare på störsmåföretagare. re finska företag, och ADB var daJag frågar Paul hur ekonomiska gens trend. Paul, som då var en ung konjunkturer påverkar hans arbetssiekonomistuderande från finska Hantuation. ”Egentligen inte mycket”, svadelshögskolan i Helsingfors, slukades rar han. Enligt honom är det själva av den nya datateknikens intressanteknologin som mera påverkar kunta och spännande värld – och samdernas köpbeslut. ”När till exampel ma entusiasm kan lätt ses i honom än Windows 8 kom, ville ingi dag, 50 år senare. Paul en firma köpa nya datorer säger att han tycker om på ett tag.” att hela tiden lära sig nya Jag tycker inte Vad anser Paul då om saker. ”Jag tycker inte om rutiner. molntjänsterna – dvs. om rutiner.” den nya trenden att köpa Efter att ha jobbat tjänster över nätet? Enligt med ADB på flera olihonom lämpar de sig inte alltid så bra ka företag som bl.a. systemplaneraför mindre företag. Nätförbindelserre och planeringschef, grundade Paul na är ändå inte alltid så snabba och ett eget företag 1991. Han erbjuder ITpålitliga att man skulle ha tillgång till tjänster såsom konsultering och platjänsterna när och var som helst. nering, upprätthållande av system, PC-stöd, programvaror samt datorer och utrustning. Hans kunder är för inbiten föreningsmänniska det mesta små och medelstora föreNär Paul i början på 90-talet blev tag, även om han har haft projekt för medlem i FiF, hade han varit aktivt t.ex. Nokia. med i bl.a. JuniorhandelskammarsPaul säger att han i princip är i beverksamheten och Odd Fellow. Därredskap 24 timmar i dygnet, 7 dagar för fann han det naturligt att gå med i veckan. När han besöker sina kundi styrelsen för Vanda Företagare. När

han sedan flyttade till Drumsö, anslöt han sig till Helsingfors Företagare och var 4 år ordförande för Drumsö Företagare – och därigenom även styrelsemedlem i regionorganisationen Helsingfors Företagare. För en ensamföretagare ger medlemskapet i Företagarorganisationen en ypperlig möjlighet att träffa andra företagare och skapa nätverk, att få å ena sidan nya kunder men även samarbetspartners. Mycket av sin s.k. fritid tillbringar Paul på stugan, där han fiskar ivrigt. Han började bygga stugan 1999 – och enligt honom börjar den småningom vara färdig. Hans andra stora intresse är rodd. Paul har t.ex. deltagit i kyrkbåtsrodden i Sulkava 22 gånger.

ingen avsikt att gå i pension Jag frågar Paul vad han uppskattar mest i att vara företagare. Svaret kommer genast: ”Friheten. Det att man i princip kan känna att man själv kan bestämma om sin tidsanvändning.” Ibland måste man kanske jobba nätter och veckoslut, men det får man bestämma själv. Och pensionering då? Paul har ändå arbetat med IT i närmare 50 år. Paul tittar på mig nästan lite förvånat. Varför skulle han gå i pension när det hela tiden finns så mycket nytt och intressant att lära sig? Och vad kunde egentligen vara bättre än att kunna arbeta med det som man tycker om. I synnerhet när den moderna mobila världen gör det möjligt att arbeta när och var som helst.

som företagare kan man i princip känna att man själv kan bestämma om sin tidsanvändning.

helsingfors företagare

Kommersiell direktör Risto Wibom, KSF Media Ab, berättar om tidningens nyhetsdesk.

En mediekväll hos HBL Text Marju Silander och Micael Blomster BILDer Jaana Tihtonen

Snabb kurs om PR och kommunikation hos HBL blev en succé – 25 företagare kom till den svenska medlemskvällen.

vällen började med att Lena Halén, från kommunikationsbyrå Contenta, belyste 10 punkter om PR och kommunikation. Föredraget fördes som en diskussion tillsammans med redaktionschefen Tim Johansson från HBL. Under föredraget

lärde vi oss, hur man skriver sin årsplan hur man håller kontakt med media och hur skriver man ett effektivt pressmeddelande. Vilka ämnen är media intresserad av? Personlig kontakt är alltid en fördel. Undvik reklamprat – rubriken är den viktigaste! Tänk på vem som ska läsa din

information –skriv objektivt. Alla var mycket intresserade av den guidade turen på HBL:s Nyhetsdesk, som är hjärtat i tidningproduktionen, för där händer det hela tiden. Vi hörde om olika tidtabeller för HBL:s olika tryck, samt upplagor för de olika trycken. Här

hålls det reda på vad som händer i världen, och den snabbaste vägen ut för informationen var webbtidningen. Webbredaktion var hela tiden på spåret. Deltagarna hade frågor till journalisterna och debatten var livlig.

Vart är alla digitala medier på väg? Chefen för digitala medier, Fredrik Nars gav oss en bild om vart den digitala pressen är på väg. Nya medieapparater har startat nya trender (pekplattor, mobiltelefon osv.). Hur man använder medier har verkligen ändrats. När man vaknar på morgonen, sätter först på sin mobiltelefon och öppnar twitter där man har alla nyheter från olika medier. Annonsörsbeteende har också ändrats. Man använder mycket fler digitala kanaler och bygger upp egna mediakanaler som har ny enorma mätbarheter. De nya medierna har spännande, dynamiska och utmanande tider framöver, sade Fredrik Nars.

Den nya tidningen, tryckt + digital Upplagechef Kaj Koivumäki berättade om olika alternativ inom KSF Media, till exempel vilka prenumerationsprodukter som HBL / KSF Media grupp idag har. HBL erbjuder idag till alla nya prenumerationer också den digitala version av HBL tidning. Efter detta har HBL haft en 23 % ökning av aktiva digitala läsare, berättade Kaj Koivumäki.

HBL:s läsarundersökning Till slut kom försäljningsgruppchef Gerd Johansson och berättade om Hbl:s mycket intressanta läsarundersökning som dom nyligen gjort. Den informationen kan hjälpa företagare att planera sin marknadsföring bättre. Som exempel är HBL läsare två gånger mer intresserad av miljöfrågor, och är färdiga att satsa på det i sina inköpsvanor. Också läsarna är aktiva att klicka vidare i digitala tidningar och annonser. Kvällen avslutades med ett lotteri, där HBL lottade ut ett annonspaket till ett värde av 1000 euro mellan alla företagare som var på plats. Vinnare blev Kaj Kiljander från Mellifera Oy.

Lena Halén’s ”10 punkt plan” för medieprocess 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Mediaval Uppbyggnad av register Planering av material Utförande av material Distribution av material Personligt kontakt Dokumentering Egna kanaler Uppföljing Årsplan

Vad tyckte dom deltagande? ”Kvällen på HBL var mycket informativ och givande samt till och med underhållande. HBL hade verkligen satsat på oss företagare. Turbulensen på marknaden med anledning av den digitala sidan av verksamheten ha drabbat HBL samt andra tidningar en längre tid. Konsumenten måste också fundera hur hon vill läsa sina nyheter”. Tora Bränn, Bränn&Bränn Oy

FĂśretagaren Ă¤r

modig.

www.etelapohjanmaanyrittajat.fi

23 FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Nätverk av småföretag TEXT KIRSI RANTATALO

inna Maria Mäenpää är företagare som koncentrerar sin verksamhet på catering och konsultering inom Slow Food. Slow Food betyder att man använder sig främst av lokalt producerade råvaror och framställer maten utan brådska. Maten avnjuts också i godan ro. Verksamhetsområdet är Kristinestad med omnejd och staden har Cittaslow status sedan 2011. Detta innebär att vi är medlemmar av ett internationellt nätverk för småstäder, där en bärande tanke är ta tillvara på och utveckla småstadens och småskalighetens möjligheter. Som småföretagare anser hon att det behövs samarbetspartners. Tillsammans med några lokala företagare har de skapat sig ett nätverk inom restaurangbranschen, men även andra företag kan bli involverade i större evenemang. Nätverket har utvecklats genom åren och är ett gemensamt utbyte mellan företagen, och det är så att man inte alltid tar betalt utan hjälper till för att man vet att man någon annan gång själv kan behöva motsvarande tjänst. Samarbete kan vara allt från att man lånar utrustning till att man samarbetar kring en tillställning som är så stor att ett litet företag inte har resurser. Minna Maria poängterar också att man ska se det som en stor fördel att det finns flertalet kompetenta inom samma bransch. Konkurrensens fördel är att man har kunniga

Slow Food betyder att man använder sig främst av lokalt producerade råvaror och framställer maten utan brådska.

företagare och alla har i regel olika specialområden. Det ger en bättre lokal service. Kan man ta tillvara på olikheterna och den kompetens som man får ihop ger en bred bas. Lagom konkurrens ger en bättre servicenivå som alla har nytta av, både företagarna och kunderna. Detta är förstås inte alltid lätt, känslan är i ofta en blandning av rädsla och djärvhet. Man måste våga för att vinna, heter det ju. Å andra sidan är ju företagandet alltid ett vågspel där man ibland måste chansa för att utvecklas. – Det är definitivt till fördel att vi som liten ort kan erbjuda ett så brett utbud som möjligt. Hur får man då detta att fungera bra? Hon anser att den viktigaste faktorn är, att samarbetsparterna har liknande värderingar. Inom cateringen kan det exempelvis vara att man satsar på Slow Food och då är det viktigt att i möjligaste mån välja lokalt producerade råvaror och att man gör maten från råvaran till färdig måltid. Det är hennes grej, hon kan inte tänka sig annat än att allt är tillverkat för hand på plats. Bjuds det på en canapé är även brödet ”hembakat”. Helheten skapar en positiv image av staden och oss som bor och arbetar här. En annan viktig dela av helheten är vissa evenemang såsom julöppning och påskevenemang, där är det delvis turismen och näringslivet samarbetar för att få fram evenemang som är till för al-

la som bor i och vill besöka staden. Hur får man ihop ett intressant evenemang på en liten budget? Här är samarbetet i form av sponsorering från företag och föreningar samt en insats av de lokala handelsmännen och –kvinnorna. Exempelvis julevenemanget är på kvällstid, när folket samlas i centrum är det litet extra om affärerna har öppet. Kanske det inte alltid ger mycket i försäljningsintäkter men besökarna uppskattar tillfället att strosa omkring. Det är också en imageförhöjare när man skapar positiva upplevelser.

Minna Maria Mäenpää •Till utbildningen restonom •Har idag egen cateringfirma samt konsultering och utbildning inom Slow Food. •Tidigare företagsverksamhet: Restaurangen vid skidbacken i Parra, Sommarrestaurang Pavis, Café Amanda. •Ordförande i Kristinestads Turism rf.

I DAG:

”Nu gungar jag och min fru på havets vågor. Som tur var fattade vi kloka beslut och drog nytta av Fennias lösningar” Lauri, ögönläkare, 2013

FÖR SEX ÅR SEDAN:

”För en gångs skull lyssnade jag på en expert. Med hjälp av Fennia valde jag att placera via försäkringar” Lauri, ögönläkare, 2007

Lev i nuet. Även i morgon. Kloka beslut som fattas i god tid leder långt. Fennia erbjuder kostnadseffektiv kapitalförvaltning, som du och dina närstående har nytta av. Fennia Livs kundtjänst 010 503 7940, www.fennia.fi

ANM fortsätter att utveckla Sanssikortet

Ekodesign för och energimärkning av produkter

Vilka av kommunernas uppgifter skulle du minska?

FÖRETAGARINFO I DETTA NUMMER 5/2013 Övergång till deltidsanställning Att arbeta som företagare i pensionsåldern Totalreformen av kommunallagen – hur berörs företagare av den?

med i alla Faser av Företagandet! Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den. Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar. Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande! Som medlem får du experthjälp i t.ex. socialskydd, företags-

terna i FiF står ett nätverk av hundra externa proffs samt re-

juridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och konkur-

gionala rådgivare som nås genom den egna regionföreningen

rensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse,

till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning vardagar

utbildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom exper-

kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2013! Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

tjänster, rekrytering, elektricitet, postnings- och datatek-

gångshistorier. Dra nytta av alla dessa förmåner. Du får

niktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader. Kom

rabatter och förmåner på bland annat försäkringsskydd,

även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

båtresor, mobilkommunikation, biltvätt, biluthyrning, för-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mera om medlems-

säljning och marknadsföring, inkvarterings- och mötes-

förmånerna på www.yrittajat.fi/medlemsformaner

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi/sv

FÖRETAGARINFO 5/2013 SKATTER OCH PENGAR Några propositioner om skattelagarna lämnade i anslutning till budgetpropositionen . . . . . . Anvisningen om skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet har uppdaterats . . . Gästskribent: Sanssi-kortet hjälper SMF-företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 5 6

FÖRETAGENS ABC Ekodesign för och energimärkning av produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Skyldighet att erbjuda kvitto vid all kontantförsäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vilken typ av kompetens saknar företagen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Det är inte längre obligatoriskt med prisinformation vid marknadsföring . . . . . . . . . . . . . . 1 2

ARBETSGIVARINFO Att ombilda ett anställningsförhållande till en deltidstjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exempel på hävande av ett anställningsförhållande på grund av en förtroendekris . . . . . . . Rättelse till nyheten om karensdagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 14 16

FÖRETAGAREN SOM PERSON Att arbeta som företagare i pensionsåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åldersgränserna för pension förändras – kontrollera dina möjligheter nu . . . . . . . . . . . . . .

17 18

LOKAL PÅVERKAN Totalreformen av kommunallagen – hur berörs företagare av den? . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilka av kommunernas uppgifter skulle du minska? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20 22

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år. ISSN 1239-4637 REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

FÖRFATTARNA TILL ARTIKLARNA I DENNA TIDNING

UTGIVNINSDATUM 2013 1 . . . . . . . . . . . 18.1.

• Harri Hellstén, juridisk ombudsman • Antti Huotilainen, juridisk rådgivare • Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställande direktör

2 . . . . . . . . . . . 15.3. 3 . . . . . . . . . . . 10.5. 4 . . . . . . . . . . . 16.8. 5 . . . . . . . . . . . 11.10. 6 . . . . . . . . . . . 5.12.

• Veli-Matti Lamppu, direktör • Eini Lemmelä, miljöekonom • Anna Lundén, direktör

UTGIVNINSDATUM 2014

• Janne Makkula, chef för lagstiftningsärenden

1 . . . . . . . . . . . .17.1.

• Petri Malinen, ekonom

2 . . . . . . . . . . . 14.3.

PÄRMBILD Pixhill

• Atte Rytkönen, juridisk ombudsman

3 . . . . . . . . . . . . 9.5.

TRYCK Painomerkki

• Tuija Oivo, överdirektör, arbetsoch näringsministeriet

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

4 . . . . . . . . . . . 15.8. 5 . . . . . . . . . . 10.10. 6 . . . . . . . . . . . 5.12.

SKATTER OCH PENGAR

Företagarna i Finland Anna Lundén direktör tfn 09 2292 2937 anna.lunden@yrittajat.fi

Några propositioner om skattelagarna lämnade i anslutning till budgetpropositionen I september lämnade regeringen sin budgetproposition för 2014 till riksdagen. Utöver budgetpropositionen lämnade regeringen även propositioner till en del av skattelagarna. Resten av propositionerna lämnas under de närmaste veckorna. Den största skattepolitiska lösningen är reformen av samfunds- och vinstutdelningsskatten: samfundsskatte-

satsen sänks med 4,5 procentenheter till 20 procent samtidigt som beskattningen av dividendinkomster ändras. Regeringens målsättning för beskattningen av dividendinkomster har beskrivits i Företagarinfo nr 3/2013, men de slutgiltiga detaljerna klarnar när propositionerna har lämnats.

I näringsbeskattningen breddas skattebasen bland annat genom att avdragsrätten för representationskostnader slopas och företagens avdragsrätt för ränteutgifter begränsas. Om arbetsmarknadsuppgörelsen anses vara tillräckligt täckande efter förbundsförhandlingarna dras den planerade ytterligare åtstramningen av kilometerersättningar för 2014 tillbaka samt görs en inflationsjustering i årets inkomstskattegrunder. Justeringen berör dock inte inkomster som överstiger 100 000 euro.

Punktskatterna höjs De skattepolitiska anpassningsåtgärder som trädde i kraft 2014 består i huvudsak av punktskattehöjningar: skatten på alkoholdrycker, tobaksprodukter och läskedrycker höjs, liksom även skatten på trafikbränslen och el. Arbetsinkomstavdraget och grundavdraget höjs i beskattningen av förvärvsinkomster. Avdragsrätten för ränteutgifter för bolån begränsas med ytterligare fem procentenheter. Grunderna för beskattning av kilometerersättningar förändras. Maximibeloppet för hushållsavdraget höjs till 2 400 euro.

PIXHILL

MER INFORMATION Regeringens budgetproposition för 2014 (RP 112/2013), 16.9.2013. www.vm.fi/vm/sv/03_pressmeddelanden_och_tal/01_pressmeddelanden/20130916Regeri/name.jsp

Företagarinfo 5/2013

SKATTER OCH PENGAR PIXHILL

Anvisningen om skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet har uppdaterats Skatteförvaltningen har preciserat sin anvisning om skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet. Anvisningen har bland annat kompletterats med en uppgift om att försäljning av byggtjänster på vilka omvänd skattskyldighet tillämpas räknas med i den omsättning som berättigar till skattelättnad. Ur anvisningen framgår även att det till omsättningen inte räknas med sådan försäljning av tjänster där försäljningslandet inte är Finland. Själva beräkningen av omsättningen har inte

ändrats, utan det handlar om en precisering av anvisningen.

Ytterligare exempel på beräkning av skattelättnader Anvisningen har kompletterats med flera exempel, bland annat på hur skatten på EU-varuinköp, dvs. gemenskapsinterna förvärv, och skatten som betalas på grund av omvänd skattskyldighet på-

verkar beräkningen av den skatt som berättigar till lättnad. Anvisningen innehåller även exempel för dem som bedriver skogs- och jordbruk. Anvisningen har kompletterats med en tabell med hjälp av vilken det är lättare att beräkna lättnaden. Ett småföretag kan få skattelättnad på moms om dess omsättning understiger 22 500 euro.

MER INFORMATION Skatteförvaltningens Anvisning om skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet: www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Momsbeskattning Lattnad_vid_den_nedre_gransen_for_moms(27971) Mervärdeskattelagen § 8 c och § 65: www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1993/19931501

Företagarinfo 5/2013

s yr

GÄSTSKRIBENT

Arbets- och näringsministeriet Tuija Oivo överdirektör tfn 029 504 9040 Tuija.Oivo@tem.fi

Sanssi-kortet hjälper SMF-företagare I samband med införandet av ungdomsgarantin har vi permanentat Sanssi-kortet till hjälp för både ungdomar och arbetsgivare. Grundidén med kortet är enkel. En arbetssökande ungdom som är under 30 år får ett kort av arbetsoch näringsbyrån som visar arbetsgivaren att staten beviljar lönesubvention för lönekostnaderna för den unga personen. Subventionen kan vara över 700 euro i månaden i högst tio månader. I slutet av augusti hade nästan 28 000 Sanssi-kort delats ut. Arbetsgivare har därmed tillgång till ett mycket stort antal arbetssökande ungdomar som är berättigade till lönesubvention. Trots detta har endast cirka 4 300 ungdomar fått lönesubventionerat arbete i år.

Varför lockas arbetsgivare inte av Sanssi-kortet?

KOMMENTA För många arbetsgivare ger Sanssi-kortet negativa associationer. AssoR ciationerna kan bero på tidigare erfarenheter, men ibland även på antaganden och rena fördomar. Vissa arbetsgivare säger att de hellre anställer ungdomar utan subventioner, eftersom det är enklare. Det är i och för sig bra. En lönesubvention kan dock öppna nya möjligheter till rekrytering framför allt för SMF-företag och organisationer. Byråkratin kring lönesubventionerna har verkDet är dags att skrota myter och gamla föreställligen förenklats, och det är bra! Men informaningar om att Sanssi-kortet medför byråkratiskt tionen om den har säkerligen ännu inte nått ut krångel. Vi har tagit till oss arbetsgivarnas synpunktill alla företag. ter om Sanssi-kortet och avsevärt förenklat proÅ andra sidan, om man med hjälp av subvencesserna kring ansökan och betalning av lönesubtioner önskar få företag att erbjuda avsevärt ventionen. Nu lönar det sig att ta del av nyheterna. fler jobb till ungdomar än i dag borde byråkraNu kan du ansöka om subventionen elektrotin kring subventionerna radikalt förnyas. Det niskt på internet med din Katso-kod utan någär bra att det nu även pågår överläggningar om ra som helst bilagor. Endast vid ansökan om subdetta i ANM. vention för lärlingsutbildningar krävs utlåtande av Rauno Vanhanen, direktör, en utbildningsinspektör. Ansökan om betalning beFöretagarna i Finland höver inte längre göras varje månad, eftersom arbetsgivaren själv kan välja om lönesubventionen önskas för en period om en, två eller tre månader. Vi fortsätter att utveckla Sanssi-kortet. Vår målsättning är att göra det alltmer attraktivt och enklare för arbetsgivare att rekrytera ungdomar. Vi planerar att ännu i höst kalla arbetsgivar- och företagarorganisationer till diskussioner om behoven av att utveckla lönesubventionerna. I januari införs elektronisk ansökan om betalning av lönesubvention. Nästa år genomför vi en enkät bland arbetsgivare om användningen av lönesubventionen. Sysselsättningen av ungdomar är till nytta för oss alla. Tusentals ungdomar som är berättigade till lönesubvention söker sin plats. Utnyttja möjligheterna med lönesubventionen och ge ungdomarna en chans!

Företagarinfo Yrittäjäinfo 5/2013 5/2013

synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare. I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn Mpsatljä n e l s D ä j e ysMi UU n

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Eini Lemmelä miljöekonom tfn 09 2292 2843 eini.lemmela@yrittajat.fi

Ekodesign för och energimärkning av produkter Produkterna ska förses med ett energimärke som anger energiförbrukningen på en skala från A till G. Energirelaterade produkter ska framöver ha en märkning som anger deras energieffektivitet. Produkterna ska konstrueras på ett sådant sätt att de belastar miljön så lite som möjligt. Med energirelaterade produkter avses produkter som påverkar energiförbrukningen vid användning av dem. Till dessa räknas energianvändande produkter samt de produkter som påverkar energiförbrukningen. Enligt EU:s ekodesigndirektiv ska energirelaterade produkter uppfylla kraven på ekodesign för produkter. Produkterna ska konstrueras så att de har minsta möjliga miljökonsekvenser under hela sin livscykel, från användning av råvaror till kassering av produkterna. Om en produkt inte uppfyller kraven får den inte introduceras på marknaden eller tas i bruk inom EU-området. Ansvaret för att kraven på ekodesign uppfylls ligger hos produktens importör, dess auktoriserade representant el-

Produkterna ska förses med ett energimärke som anger energiförbrukningen på en skala från A till G.

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGENS ABC

Ansvaret för att kraven på ekodesign uppfylls ligger hos produktens importör, dess auktoriserade representant eller tillverkare.

ler tillverkare. Energimärkningsdirektivet innehåller särskilda krav på varuleverantörer och återförsäljare.

Specifika förordningar för produktgrupper Kraven på ekodesign och energimärkning fastställs i specifika EU-förordningar för produktgrupper. Även andra direktiv kan innehålla vissa krav. Kraven på ekodesign berör endast de produktgrupper för vilka en EU-förordning har publicerats. Dessa produktgrupper blir allt fler i framtiden. När-

mare uppgifter om produktgrupperna finns på sidan Ekosuunnittelu.info/sv. Kraven på ekodesign utformas för produkter, vars försäljning inom EU uppgår till minst 200 000 exemplar per år och som har betydande miljökonsekvenser. Det ska dock vara möjligt att minska miljökonsekvenserna utan orimliga kostnader.

Energimärket blir obligatoriskt Ekodesigndirektivet kompletteras av EU:s energimärkningsdirektiv. Det krä-

ver att energirelaterade produkter ska förses med ett energimärke som anger produktens energiförbrukning vid dess användning med en skala från A till G. Energimärkningen hjälper konsumenterna att välja mer energieffektiva produkter. Syftet med ekodesign- och energimärkningsdirektiven är att förbättra energieffektiviteten och försörjningsberedskapen inom EU. En effektivare energianvändning minskar växthusutsläppen avsevärt, eftersom merparten av dessa härstammar från energiproduktionen.

MER INFORMATION Närmare information om ekodesign och energimärkning samt om nuvarande och kommande produktspecifika förordningar finns på sidan Ekosuunnittelu/info, www.ekosuunnittelu.info/sv Lag om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter (19.12.2008/1005)

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Antti Huotilainen juridisk rådgivare tfn 09 229 221 antti.huotilainen@yrittajat.fi

Skyldighet att erbjuda kvitto vid all kontantförsäljning Lag om skyldighet att erbjuda kvitto har som mål att bekämpa grå ekonomi vid kontantförsäljning. Lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning träder i kraft den 1 januari 2014. Lagen är en del av regeringens effektiviserade åtgärdsprogram för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet och syftar till att bekämpa grå ekonomi inom kontanthandeln. Enligt regeringen kan skyldigheten att lämna kvitto bekämpa försäljning förbi kassan och bokföringen.

Alltid kvitto för kontanta betalningar Enligt den nya lagen är en försäljare i näringsverksamhet skyldig att erbjuda köparen ett kvitto, om inköpet betalas med kontanter eller på ett sätt som är jämförbart med kontant betalning, såsom debetkort eller kontokort. Lagen kräver inte att näringsidkaren använder kassaapparat eller –system, utan kvittot kan skrivas för hand. Lagen tillämpas inte på försäljning från automat, försäljning enligt lotterilagstiftningen och torghandel utomhus med undantag av detaljförsäljning och servering av alkoholdrycker. Lagen ska inte heller tillämpas på näringsverksamhet som kan betraktas som tillfällig eller verksamhet som liknar hobbyverksamhet. Verksamheten betraktas som verk-

samhet i liten skala om omsättningen för räkenskapsperioden inte överstiger 8 500 euro. Denna bedömning av verksamhetens ringa omfattning motsvarar mervärdesskattelagens definition på verksamhet i liten skala. Verksamhetens momsskyldighet har i sig ingen betydelse för tillämpningen av denna lag. Enligt lagen kan kvittot även erbjudas i elektronisk form. Kvittot ska innehålla följande uppgifter: • n�� äringsidkarens namn, kontaktuppgifter och FO-nummer • datum då kvittot har tagits fram • kvittots identifikationsnummer eller annan uppgift som identifierar kvittot • mängden och arten av varor samt arten av tjänster som har sålts • det belopp som har betalats för varorna eller tjänsterna samt beloppet av mervärdesskatt enligt skattesats eller grunden för mervärdesskatt enligt skattesats. Tillsynen över efterlevnaden av lagen utövas av skatteförvaltningen, polisen och regionförvaltningsverken. Om näringsidkaren försummar skyldigheten att erbjuda kvitto, kan tillsynsmyndigheten ålägga näringsidkaren att betala försummelseavgift.

Kvitto kan även skrivas för hand. PIXHILL

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Veli-Matti Lamppu direktör tfn 09 2292 2868 veli-matti.lamppu@yrittajat.fi

Vilken typ av kompetens saknar företagen? Företagarna i Finland genomför den första rikstäckande kompetensbarometern för SMF-företag. Den undersöker vad företagen saknar i utbildningssystemet.

Kompetens och kompetenssäkring blir allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. Den snabbt föränderliga verksamhetsmiljön kräver snabb reaktionsförmåga av företagen. Det är viktigt att kunna identifiera den befintliga kompetensen och förutse både personalens och företagarens eget kompetensbehov. De generella kompetensbehoven förutses i stor omfattning i Finland, men någon heltäckande information om SMF-företagens behov står inte till

förfogande. Företagarna i Finland förbereder den första rikstäckande kompetensbarometern för SMF-företag. Barometern ska ge information om företagens kompetensbehov, vilken till exempel ska kunna användas för utveckling av examensinnehåll och utbildningar. Barometern är unik även för att den ger företagen företagsspecifik information om deras kompetensläge och kompetensbehov.

Företagarna i Finland Petri Malinen ekonom tfn 09 2292 2845 petri.malinen@yrittajat.fi

Vi hoppas på era synpunkter Barometern genomförs i två steg. I slutet av 2013 genomförs det första steget som utgör grunden för en mer omfattande rikstäckande kompetensbarometer för SMF-företag våren 2014. Vi kommer att kontakta en del av er företagare branschvis. Vi hoppas på er insats i vår undersökning av SMF-företagens kompetensbehov så att vårt utbildningssystem ännu bättre ska kunna motsvara SMF-företagens behov.

PIXHILL

Vi hoppas på er insats i vår undersökning av SMF-företagens kompetensbehov så att vårt utbildningssystem ännu bättre ska kunna motsvara SMF-företagens behov.

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Antti Huotilainen juridisk rådgivare tfn 09 229 221 antti.huotilainen@yrittajat.fi

Det är inte längre obligatoriskt med prisinformation vid marknadsföring Den nya förordningen preciserar hur prisinformation ska anges vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter. Enligt den nya förordningen är det inte längre obligatoriskt att ange priser vid marknadsföring, även om man marknadsför en specifik vara eller tjänst. Om försäljningspriset emellertid anges ska det ske på det sätt som föreskrivs i förordningen. Förordningen trädde i kraft i juli 2013. Utöver förordningen regleras prisinformationen även i konsumentskydds-

Försäljningspris och jämförpris Försäljningspris: Det slutliga priset för en vara, tjänst, annan nyttighet eller förmån, inklusive skatter och panter för varan. Jämförpris: Det slutliga priset för en vara per vikt-, volym- eller längdenhet inklusive skatter. I jämförpriset ingår dock inte panter för varan.

lagen, i lagen om tillhandahållande av tjänster samt i särskilda bestämmelser inom vissa sektorer.

Gränserna för imagereklam har förtydligats Den nya förordningen överensstämmer i huvuddelar med de tidigare bestämmelserna om prisinformation för varor. Den förtydligar dock problemet med gränsdragningen mellan reklam för en specifik vara som kräver att priset anges och så kallad imagereklam. Vid imagereklam handlar det om associationsskapande marknadsföring av ett företag eller ett varumärke som inte har för avsikt att presentera en specifik produkt. Vid imagereklam har det hittills heller inte behövts någon prisangivelse.

Produktpriserna ska anges på ett tydligt sätt Enligt förordningen ska försäljningsoch jämförpriset för varor anges på detaljhandelsställen och i skyltfönster samt på webbplatser. Prisangivelsen ska vara tydlig och specificerad.

MER INFORMATION Förordning om prisinformation vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter (555/2013), www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2013/20130553 Konsumentskyddslagen Lag om tillhandahållande av tjänster (1166/2009)

Företagarinfo 5/2013

Jämförpriset ska gå att skilja från försäljningspriset. Jämförpriset behöver inte anges om det är identiskt med försäljningspriset. Prisangivelsen ska göras på varan, på dess förpackning eller skilt invid varan samt i en prislista eller på annat motsvarande sätt i omedelbar närhet av varan. Denna så kallade prisinformationsförordning tillämpas inte vid marknadsföring av bostäder som bjuds ut till konsumenter.

Angivande av priser för tjänster Den centrala förändringen är att bestämmelserna endast tillämpas på tjänster på vilka lagen om tillhandahållande av tjänster tillämpas. Sålunda tillämpas förordningen till exempel inte på apotek eller på företag som tillhandahåller hälsovårds- eller säkerhetstjänster. Tillämpning av förordningen kräver även att tjänsteleverantören är etablerad i Finland. Enligt förordningen ska tjänsteleverantören ha en synlig prislista i affärslokalen och på webbplatsen. Om det på grund av ett stort antal tjänster eller av någon annan motsvarande orsak inte är möjligt för tjänsteleverantören att i prislistan ange alla försäljningspriser eller grunder för hur de bestäms, ska de vanligaste försäljningspriserna eller bestämningsgrunderna för dem anges i prislistan. I prislistan ska det då anges att det finns en fullständig prislista, ur vilken konsumenten på begäran ska få information.

ARBETSGIVARINFO

Företagarna i Finland Sanni Kotilainen juridisk rådgivare tfn 09 229 221 sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Juridisk rådgivare: Att ombilda ett anställningsförhållande till en deltidstjänst FRÅGA: Mitt företag sysselsätter en person på heltid, men det finns endast behov av en deltidsanställd. Kan jag permanent minska den anställdas arbetstimmar?

SVAR: Enligt arbetsavtalslagen har arbetsgivaren rätt att varaktigt och ensidigt ombilda ett anställningsförhållande till en deltidsanställning. Arbetstagarens arbete enligt arbetsavtalet ska ha minskat väsentligt och varaktigt. De ekonomiska och produktionsrelaterade grunderna för ombildning ska vara liknande som för permittering. Grund för ombildning till deltidsan-

ställning anses åtminstone inte föreligga om företaget samtidigt anställt nya arbetstagare för samma eller liknande arbetsuppgifter.

Träder i kraft efter uppsägningstiden Före ombildning av ett anställningsförhållande till deltidsanställning ska samarbetsförhandlingar föras, om företaget regelbundet sysselsätter minst 20 personer. Arbetsgivaren får välja, vilka arbetstagare som ska bli deltidsanställda. Förfarandet får dock inte vara diskriminerande eller strida mot principen om likabehandling. Om parterna inte kommer överens om annat ska ombildningen träda i kraft efter den uppsägningstid som arbetsgivaren tillämpar.

Annat arbete och utbildning ska prioriteras Anställningsförhållandet får inte ombildas till en deltidsanställning om arbets-

Permittering under stillsamma perioder Bestämmelserna om ombildning till deltidsanställning handlar om en varaktig förändring av arbetstiden. Arbetstiden kan även tillfälligt förkortas i proportion till minskad arbetsmängd, till exempel under stillsamma perioder. När det handlar om en tillfällig minskning av arbetet minskas arbetstiden enligt bestämmelserna om permittering. Mer information om permittering finns i nästa nummer av Företagarinfo.

Företagarinfo 5/2013

tagaren kan placeras i eller utbildas för annat arbete. Utbildning kan krävas om det är ändamålsenligt och rimligt för arbetsgivaren och arbetstagaren. Att erbjuda annat arbete eller utbilda till annat arbete är de metoder som ska prioriteras före ombildning av ett anställningsförhållande till deltidsanställning. Ombildning till deltidsanställning är endast aktuell om sådana alternativ inte föreligger.

Lönen förblir proportionerligt densamma Lönen kan till följd av ombildning till deltidsanställning minska i proportion till arbetstidsminskningen. Lönen kan inte försämras i samband med ombildning till deltidsanställning. Arbetsgivaren kan till exempel inte sänka lönen till miniminivån enligt kollektivavtalen. Arbetsavtalet upphör inte En anmälan om ombildning av ett anställningsförhållande till en deltidsanställning häver inte arbetsavtalet. Om arbetstagaren inte godkänner ombildningen upphör anställningsförhållandet genom uppsägning. Om ombildning till deltidsanställning i ett sådant fall skett utan laglig grund kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig på grund av ogrundat upphävande av anställningsförhållandet.

Arbetet enligt arbetsavtalet ska ha minskat väsentligt och varaktigt. 13

ARBETSGIVARINFO

Företagarna i Finland Atte Rytkönen juridisk ombudsman tfn 09 2292 2871 atte.rytkonen@yrittajat.fi

Exempel på hävande av ett anställningsförhållande på grund av en förtroendekris Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren endast av synnerligen vägande skäl häva ett arbetsavtal så att det upphör genast oberoende av den uppsägningstid som ska iakttas eller av avtalstiden. Som synnerligen vägande skäl kan betraktas ett så allvarligt brott mot el-

ler åsidosättande av arbetstagarens förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet ens för den tid uppsägningsti-

Tydliga och enhetliga regelverk

FALL 1:

Det som ska beaktas i båda fallen är att arbetsgivaren i början av anställningsförhållandet och enligt föreskrifterna hade gett arbetstagare både skriftliga och muntliga anvisningar om på vilket sätt grundkassan och övriga kontanter som tillhörde arbetsgivaren skulle förvaras. Dessa anvisningar har även arbetstagarna varit medvetna om. Dessutom hade arbetsgivarna tidigare haft en strikt inställning till de fall där föraren misstänkts för att ha tagit pengar för eget bruk eller där pengar i övrigt saknats utan godtagbar förklaring. I dessa fall hade arbetsgivaren konsekvent hävt anställningsförhållandet med arbetstagaren. I rättspraxis har man i allmänhet ansett att en redovisningsskyldig arbetstagare som tar hand om inkassering av pengar och den biljettkassa han eller hon innehar har en position som ställer krav på särskilt förtroende. Till och med en mindre förseelse som i sig kan anses vara ringa kan rubba det förtroende som krävs i ett sådant avtalsförhållande. Det är viktigt att de arbetstagare som arbetar med sådana uppgifter får tydliga anvisningar och en tydlig introduktion i de regelbundna rutiner som tillämpas.

FÖRVARING AV PENGAR I det första fallet skulle de pengar som tillhör arbetsgivaren enligt de instruktioner som arbetsgivaren gett till bussförare antingen förvaras i kassaväskan eller i det skåp som avsetts för förvaring av väskan. I den redovisning som arbetsgivaren initierat konstaterades att en mindre mängd av de pengar som tagits emot av passagerarna saknades i förarens kassaväska. Dessutom saknades hela grundkassan. När pengarna inte påträffades vid en inspektion på de platser i arbetsgivarens lokaler som föraren hade angett hävde arbetsgivaren arbetsavtalet med föraren. Enligt arbetsdomstolen hade föraren handlat i strid med arbetsgivarens anvisningar och därmed på goda grunder gett arbetsgivaren anledning att anta att föraren själv använt pengarna. Föraren kunde anses ha förverkat förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på ett så allvarligt sätt att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren låter anställningsförhållandet fortsätta.

MER INFORMATION Arbetsavtalslag 8 kap. 15 § www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20010055

den varar. Nedan granskas två beslut som arbetsdomstolen nyligen fattat, där arbetsgivaren hävde arbetsavtalet med arbetstagaren på grund av en förtroendekris i anslutning till pengahantering. Båda fallen handlar om bussförare.

Företagarinfo 5/2013

TYÖNANTAJAN ARBETSGIVARINFO ABC PIXHILL

FALL 2: REDOVISNING I det andra fallet skulle bussföraren regelbundet redovisa pengarna utifrån körprogrammen enligt de anvisningar och den introduktion som arbetsgivaren gett. Föraren hade i detta fall upprepade gånger muntligen påmints om att redovisningarna var försenade. Därtill hade föraren särskilt uppmanats att göra redovisningarna i sin helhet. När arbetstagaren inte följt uppmaningen hävdes hans anställningsförhållande. Arbetsdomstolen ansåg att förarens handlingssätt visat på allvarlig försummelse av de uppgifter som ingick i hans arbete. Arbetsgivaren hade därmed goda grunder att misstänka oegentligheter i redovisningen. Därmed hade arbetsgivaren rätt att häva arbetsavtalet med föraren.

I de uppgifter som kräver särskilt förtroende är det viktigt med anvisningar och introduktion av personalen.

MER INFORMATION Fall 1: TT: 2012-135: www.finlex.fi/fi/oikeus/tt/2012/20120135 Fall 2: T: 2012-55: www.finlex.fi/fi/oikeus/tt/2013/20130055

Företagarinfo 5/2013

ARBETSGIVARINFO

Företagarna i Finland Janne Makkula chef för lagstiftingsärenden tfn 09 2292 2951 janne.makkula@yrittajat.fi

Rättelse till nyheten om karensdagar Även sparade ledigheter får flyttas fram Du kommer väl ihåg att semesterlagen ändrades den 1 oktober 2013. Karens-

tiden på sju dagar upphör för den lagstadgade semestern. Till skillnad från vad som konstaterades i det senaste numret av Företagarinfo betraktas även sparade ledig-

heter som lagstadgad semester. Arbetstagaren har därmed rätt att på begäran även få sina sparade ledigheter framflyttade redan från och med den första sjukdagen. Läs mer om ändringarna i semesterlagen i Företagarinfo 4/2013 eller på vår webbplats www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/vuosiloma/ sairastuminen-vuosiloman-aikana

§ 25 i semesterlagen

SeniormedlemSkap i Företagarna i Finland Är du en minst 55-årig medlemsföretagare som avslutat företagsverksamheten? Seniormedlemskapet är ett gott sätt att vara med i de bekanta företagarkretsarna sedan man avslutat sin företagsverksamhet!

Seniormedlemmens tjänster

Hur bli seniormedlem?

• Lokalföreningen fastställer sina egna tjänster som erbjuds åt seniormedlemmarna. Seniormedlemmen saknar rösträtt i lokalföreningens möten, men lokalföreningen kan kalla sina seniormedlemmar till föreningens möten och tillställningar • Informationsbrev och tillställningar av din regionförening • FiF’s Yrittäjäsanomat och Företagarinfo • Rådgivningstjänster

Ta kontakt med ordföranden för din lokalförening eller styrelsemedlem. Du skall inforemera dina uppdaterade kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer och e-postadress) och då kan ärendet föras vidare. Kontaktuppgifterna finner du på www.yrittajat.fisidorna. Lokalföreningens styrelse beslutar om seniormedlemskap.

Medlemsavgift 50 euro/år.

Företagarinfo 5/2013

Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att denne under tiden för vården är arbetsoförmögen. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

MER INFORMATION

Läs mer om ändringarna i semesterlagen i Företagarinfo 4/2013 eller på vår webbplats www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/vuosiloma/sairastuminen-vuosiloman-aikana

FÖRETAGAREN SOM PERSON

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman tfn 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Åldersgränserna för pension förändras – kontrollera dina möjligheter nu Om du är född 1951 har du ännu möjlighet att gå i förtida ålderspension. De som är födda 1953 kan fortfarande gå i deltidspension när de fyller 60 år. Den förtida ålderspensionen upphör Personer födda 1952 och därefter har inte rätt till förtida ålderspension. Om du är född 1951 kan du fortfarande under 2013 gå i förtida ålderspension när du fyllt 62 år. Av det pensionsbelopp som intjänats före övergången till ålderspension görs då en permanent förtidsminskning. Minskningen är 0,6 procent för

varje månad som din ålder understiger 63 år. Tidigareläggning med ett helt år minskar pensionen med 7,2 procent.

Åldersgränsen för deltidspension höjs Deltidspensionen ger en möjlighet till avlastning under de sista åren i arbetslivet. Delpension kan du ansöka om när du fyllt 61–67 år. De som är födda 1953

Beloppet av företagarens deltidspension är hälften av skillnaden mellan den stabiliserade arbetsinkomsten för heltidsarbete och arbetsinkomsten för deltidsarbete som företagare.

kan dock fortfarande under 2013 gå i deltidspension efter att de fyllt 60 år. När du övergår till deltidsarbete ska du halvera dina FöPL-arbetsinkomster. För att du ska ha rätt till deltidspension ska den återstående arbetsinkomsten emellertid vara minst lika stor som den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten (7 303,99 €/2013). Beloppet av företagarens deltidspension är hälften av skillnaden mellan den stabiliserade arbetsinkomsten för heltidsarbete och arbetsinkomsten för deltidsarbete som företagare. I regel beräknas den stabiliserade arbetsinkomsten på basis av inkomsterna under de fem senaste kalenderåren före pensionen. Du kan be din pensionsanstalt om en uppskattning av din rätt till deltidspension och beloppet på din deltidspension.

MedleMsföretagare koM ihåg att utnyttja dina MedleMsförMåner! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGAREN SOM PERSON

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman tfn 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Att arbeta som företagare i pensionsåldern Det är möjligt att gå i pension i 63–68 års ålder. Du behöver dock inte upphöra med företagande för att få pension. Du ska dock alltid ansöka om pension genom att antingen fylla i en elektronisk pensionsansökan i tjänsten arbetspension.fi eller en pappersansökan som du får från pensionsförsäkringsbolaget och Folkpensionsanstalten. Det är bra att fylla i ansökan cirka två månader före den planerade pensioneringen. Ansökan ska göras senast tre månader efter pensioneringen. Garantipensionen ger personer bosatta i Finland en minimipension på 738,82 euro (2013). Från denna görs ett avdrag för samtliga övriga pensioner till fullt belopp. Full garantipension beviljas endast de personer som inte har några andra pensioner. Ansökan om garantipension görs hos Folkpensionsanstalten.

Företagare i 63 års ålder Företagare som fyllt 63 år har rätt att börja ta ut full ålderspension enligt arbetspensionslagarna. De behöver dock inte upphöra med sitt företagande, och inkomsterna från företagsverksamheten påverkar inte storleken på deras ålderspension. Att ta ut ålderspension påverkar dock beskattningen, eftersom den beskattas som förvärvsinkomst.

Kontrollera din egen pensionstillväxt på arbetspension.fi och planera resten av din karriär med pensionsräknaren!

Betalningar före 63 års ålder Före 63 års ålder betalar den person som fullgör försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för företagare en pensionsförsäkringspremie på 23,85 procent (eller 18,60 procent för nya företagare, 2013) av den årsarbetsinkomst som överenskoms när försäkringen tecknades (s.k. FöPL-arbetsinkomst). Utöver detta ska företagaren betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 1,30 procent och dagpenningspremie på 0,88 procent av sin FöPL-arbetsinkomst (2013). Om personen har en frivillig olycksfallsförsäkring för företagare, betalar han eller hon även en försäkringspremie enligt branschen och den årsarbetsinkomst som överenskoms när försäkringen tecknades. En person som omfattas av företagarens arbetslöshetskassa betalar en medlemsavgift till kassan.

Företagare som fyllt 63 år kan utöver arbetspensionen även ansöka om folkpension. De som inte har fyllt 65 år får folkpensionen med ett permanent avdrag. Företagare som får ålderspension är inte skyldiga att teckna någon pensionsförsäkring för sin verksamhet. Företagare kan med andra ord börja ta ut sin pension och fortsätta sin verksamhet utan FöPL-försäkring. Om den be-

PIXHILL

Företagarinfo 5/2013

FÖRETAGAREN SOM PERSON rörda pensionären emellertid vill fortsätta att betala pensionsförsäkring, skulle den intjänade pensionen vara 1,5 procent av FöPL-arbetsinkomsten. Den tilläggspension som intjänats utöver ålderspensionen kan tas ut när personen fyller 68 år. Företagaren kan även senarelägga tidpunkten för sin pensionering och fortsätta sitt företagande på normalt sätt. Då skulle den intjänade pensionen vara 4,5 procent av FöPL-arbetsinkomsten, dvs. företagaren skulle kunna dra nytta av den s.k. supertillväxten. Tillväxtprocenten för dem som inte fyllt 63 år är antingen 1,5 eller 1,9. Om företagare beslutar att helt gå i ålderspension och upphöra med sin företagsverksamhet ska de även avsluta sin lagstadgade olycksfallsförsäkring. Av pensionsinkomsterna betalas ingen dagpenningspremie enligt sjukförsäkringen, och pensionärer kan inte få sjukdagpenning. Företagare som fyllt 63 år bör även fundera över hur meningsfull en arbetslöshetsförsäkring kan vara. Ålderspensionerade personer kan inte få några arbetslöshetsförmåner. Arbetslöshetsförmån beviljas högst fram till utgången av den kalendermånad under vilken den arbetssökande fyller 65 år, och inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning betalas för 500 arbetslöshetsdagar, dvs. för något mindre än två år. Där-

med kan företagare som blir arbetslösa efter det att de fyllt 63 år inte nödvändigtvis få full nytta av försäkringen.

Företagare i 65 års ålder Företagare som fyllt 65 år kan ansöka om full ålderspension enligt folkpensionssystemet, om de inte ansökt om denna tidigare med förtidsminskning. Det fulla beloppet av folkpensionen är 630,02 euro i månaden (2013). Om företagaren lever i ett parförhållande är beloppet 558,83 euro (2013). Det fulla beloppet av folkpensionen beviljas endast om företagaren inte alls har några arbetspensioner eller om deras totalbelopp uppgår till högst 55,62 euro i månaden (2013). När före-

Företagarinfo 5/2013

tagare har flera arbetspensioner minskas folkpensionen eller så upphör den helt. Ingen folkpension betalas om månadsinkomsterna för en person som bor ensam är 1 302,30 euro och för en person som lever i ett parförhållande 1 159,88 euro (2013).

Företagare i 68 års ålder Om en företagare fortfarande i 68 års ålder inte vill vila på sina lagrar ska denne vid detta tillfälle åtminstone upphöra med betalningen av pensionsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det är fortfarande möjligt att senarelägga uttaget av ålderspensionen. Då höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad som pensionsuttaget senareläggs.

LOKAL PÅVERKAN

Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör tfn 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Totalreformen av kommunallagen – hur berörs företagare av den? Reformen av kommunallagen är i sin helhet viktig för varje företagare: Kommunen är ofta företagarens närmaste partner inom den offentliga sektorn. Vid reformen av kommunallagen håller man på att övergå till en strategifas. Den här fasen behandlar sådana reformpunkter i kommunallagen som har en tydlig anknytning till företagarnas verksamhet.

PIXHILL

Företagarinfo 5/2013

LOKAL PÅVERKAN

Kommunallagen påverkar bland annat utläggning av tjänsteproduktionen, inköp, kommunens möjligheter att stödja företagande samt kommunens verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. Av betydelse är även att kommunens uppgifter samt skyldighet att ordna och tillhandahålla service lär regleras närmare i lagen. Den nuvarande lagen säger inte mycket om dessa. Ur FiF:s perspektiv är det viktigt att tydligare än tidigare skilja på ansvaret för tillhandahållande och ordnande. Enligt Företagarna i Finland bör kommunerna fortfarande ha det huvudsakliga ansvaret för att tillhandahålla tjänster, men kommunerna måste inte producera alla tjänster själva. Detta är i sig vår gamla kända grundstrategi, men nu befinner vi oss i ett brytningsskede. Det omfattar bland annat social- och hälsovårdsreformen, finansieringen av hälso- och sjukvården, den kommande reformen av upphandlingslagen och reformen av kommunallagen. Därtill kommer även minskningen av kommunernas uppgifter, vilket vi initierade en debatt om i våras.

Vi ansåg att en risk med denna lösning är att när upphandlingarna centraliseras så ökar storleken på upphandlingarna, vilket gör det svårare för SMF-företag att ta sig in på marknaden. Det handlar även om en viktig fråga om kommunernas självstyre; om upphandlingarna centraliseras upphör kopplingen till näringspolitiken. Slutstrategin i ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling blev att i det här skedet inte starta någon separat utredning av en lagstiftning som rör en rikstäckande kollektiv upphandlingsenhet för den kommunala sektorn. Detta var en mycket viktig avvärjningsseger. Frågan har dock även andra dimensioner. I den kommunala sektorn i Finland finns det flera kollektiva upphandlingsenheter, vars verksamhet drivs på ideell basis. Den största av dessa är KLKuntahankinnat Oy, som verkar i anslutning till Kommunförbundet. Genom att använda kollektiva upphandlingsenheter kan man i sig få volymvinster vid kommunala och samkommunala upphandlingar. Kommunerna ska dock genom ägarstyrning se till att upphandlingarna även gynnar utvecklingen av företagande och en fungerande marknad.

Ingen kollektiv upphandlingsenhet för kommunerna med tvång

Servicestrategin i kommunallagen

Under lagberedningsarbetet väcktes tanken på att bilda en lagreglerad kollektiv upphandlingsenhet som skulle stå till hela kommunfältets tjänst. Med andra ord ett tvång av någon grad att göra gemensamma upphandlingar. Planen byggde framför allt på en uppfattning om lönsamheten för Hansel, som ansvarar för statens kollektiva upphandlingar. Utgångspunkten för finansministeriets beredning av paragrafen var att upphandlingssamarbetet är begränsat, spritt och ofta berör produkter där ett rikstäckande samarbete skulle ge besparingar.

Flera kommuner saknar fortfarande ett strategiarbete för utveckling av tjänsterna. Det centrala innehållet i servicestrategin handlar om prognostisering av servicebehoven, personalresurser samt organisering av tjänsteproduktionen. Utifrån den nuvarande målsättningen beaktas servicestrategin i kommunallagen antingen så att den är frivillig för kommunerna eller att de centrala frågorna kring servicestrategin beaktas generellt i kommunens strategibestämmelser. Det är fortfarande en öppen fråga på vilket sätt kommunkoncernens strategiska planering ska tas

Företagarinfo 5/2013

in i lagen. FiF arbetar fortfarande för att servicestrategin ska bli en starkt förpliktande skrivning i kommunallagen. Däremot har det ansetts vara onödigt att skriva in det så kallade serviceinitiativet i lagen, eftersom den nuvarande lagen redan tillåter förfarandet. Även FiF instämmer. Däremot bör kommunerna testa och skapa modeller för användning av serviceinitiativet.

Kommunernas borgensåtaganden och krediter Det finns inga nationella bestämmelser om begränsning av kommunernas möjligheter att gå i borgen. Små kommuner i synnerhet har som en del av sina näringspolitiska åtgärder gått i borgen för avsevärda lån med avseende på sin kapacitet. Borgensåtaganden och krediter beviljas redan av Finnvera Abp, vars verksamhet berör samma områden som kommunernas. Utöver borgensåtagandena gäller samma utgångspunkter även för andra stödformer. För närvarande pågår beredning av bestämmelser för kommunallagen om att begränsa kommunernas borgensåtaganden och kreditgivningsmöjligheter på ett sådant sätt att kommunerna inte ska kunna gå i borgen för företag som befinner sig i svårigheter eller inkludera stora risker i borgensåtaganden och krediter. Samtidigt utreds även effekten av att eventuellt förbjuda kommunernas borgensåtaganden till andra än kommunala koncern- och delägarföretag. Dessa målsättningar överensstämmer med FiF:s målsättningar.

Skribenten är medlem i finansministeriets beredningssektion för kommunerna och marknaden.

LOKAL PÅVERKAN

5 35 Vilka av kommunernas uppgifter skulle du minska?

Kommunerna har 535 lagstadgade uppgifter. Företagarna i Finland publicerade i april en rapport som presenterar en omvärdering av en tredjedel av dessa, dvs. av 178 uppgifter. Du hittar rapporten på www.yrittajat.fi/kunta. Förteckningen över omvärderingen av uppgifterna är tänkt att användas som debattunderlag när det gäller kommunernas uppgifter liksom även kommunernas roll i framtiden.

Bestämmelserna kväver och bromsar Det viktiga är vårt grundläggande budskap: kommunerna kvävs av lagstadgade uppgifter, normer och planeringsskyldigheter. Detta tar bort all ener-

gi från utvecklingen av livskraften och möjligheten till rationella lokala beslut beträffande tjänsteproduktionen. Ett strikt regelverk bromsar även förbättringen av förutsättningarna för företagsverksamhet och särskilt utläggningen av tjänster. Utläggning är nödvändigt om man vill behålla välfärdstjänsterna åtminstone på dagens nivå. Företagen kan inte utvecklas, när man ofta redan genom normer och även ett för strikta upphandlingsmetoder utesluter SMF-företagen. Arbetet pågår nu även i en större skala utifrån målsättningen för regeringens strukturpolitiska program: ”Kommunernas uppgifter och de skyldigheter som kommunerna har på grundval av dessa bedöms 2014–2017 med ett åtgärdsprogram, genom vilket

MER INFORMATION På Företagarna i Finlands kommunsida finns bland annat ett modellinitiativ och en rapport om kommunernas lagstadgade uppgifter. Läs på adressen www.yrittajat.fi/kunta

Företagarinfo 5/2013

man eftersträvar en total besparing på en miljard euro i kommunernas omkostnader på 2017 års nivå. Arbetsgruppen för utvärdering av kommunernas uppgifter behandlar åtgärdsprogrammet i september. Den arbetsgrupp som bereder utvecklingen av styrningen av makroekonomin kompletterar och preciserar programmet före utgången av november 2013 så att en total besparing på en miljard euro i kommunernas omkostnader uppnås.”

LOKAL PÅVERKAN PIXHILL

1 78 Vilken uppgift skulle du helt och hållet ta bort från kommunen? Vilken uppgift skulle du lägga ut på företag? Framför dina synpunkter: www.yrittajat.fi/kunta/mita-vahentaisit

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands Förtjänstkors som motsvarar Företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: Tel. 09 229 221, palkitseminen@yrittajat.fi, www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter

Företagarinfo 5/2013

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi