Företagare 3/2016 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Soliga sommarhälsningar från FiF! | 3

3/ 2016

QVARKEN BOAT CHARTER

Miljötänk och säkerhet på sjön

3/2016

INNEHÅLL SOMMAR

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

QVARKEN BOAT CHARTER Miljötänk och säkerhet på sjön

12 NYLANDS FÖRETAGARE

FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Morgan Digital

LEDARE

Soliga sommarhälsningar från FiF!

u får ni läsa Företagare i Finlandtidningens fina sommarnummer. I detta nummer har vi ”sommar” som tema och hur företagandet kan se ut under sommarsäsongen. Du kan ta tidningen med dig till stranden, stugan eller varför inte till en närliggande park. Sätt dig ner och ta en välförtjänt paus. Många företagare jobbar även hårt under sommaren och därför vill vi påminna om att det är viktigt att kunna ta en paus. Antingen en längre variant i form av semester eller en kortare kaffepaus. Sommarsäsongen påverkar oss på Företagarna i Finlands kontor så, att många av oss är på semester under sommarmånaderna. Detta betyder dock inte att våra tjänster skulle vara bortkopplade eftersom vi inte alla är lediga samtidigt. Medlemmarna kan t.ex. ringa till vår telefonrådgivning precis som tidigare. Denna tjänst kan varmt rekommenderas! Nu är det dags att kasta en liten blick bakåt för att påminna oss om allt som har hänt under våren. Beträffande medlemskommunikationen kan vi konstatera, att tre svenskspråkiga elektroniska nyhetsbrev har skickats ut åt våra svenskspråkiga medlemmar, att ett nytt medlemsregister har tagits i bruk och att vi har filat på medlemsrekryteringssamt faktureringsprocesserna. Dessutom har två suveräna nummer av medlemstidningen Företagarna i Finland skickats ut till medlemmarna och ett stort tack går till alla de regionorganisationer som varit med och producerat material till dessa. Om ni någon gång vill läsa tidningen elektroniskt, så hittar ni länken till tidningen via våra svenskspråkiga nätsidor. Det kan även nämnas, att vi har nya nätsidor. Ett nytt system och förnyad layout. Det har inte alltså varit den lättaste våren här hos oss – men den har fört med sig stora efterlängtade uppdateringar som förbättrar medlemsservicen ytterligare. Om det är något som du funderar kring förnyelserna så ta gärna kontakt. Vi hör gärna vad ni har för

åsikter om dessa. Våren innehöll inte bara tekniska, elektroniska och kommunikativa händelser. Vi ordnade även en hel del evenemang. Ett av våra stora interna evenemang var ordförandeseminariet i början av februari. Där samlades ca 400 av våra lokalföreningars och region- samt branschorganisationers ordförande för att sparka igång verksamhetsåret och vårt 20-års jubileumsår. Tack till dem som var med på vårt svenskspråkiga program – det är värdefullt att träffa er! Efter detta var det dags för en ny resa, nämligen Företagarresan var man kunde bekanta sig med möjligheterna i Sverige. En grupp på 25 personer åkte till Stockholm och Västerås. Ett stort tack även till denna grupp – bra med ett nordiskt perspektiv samt insyn i hur man kan etablera sig i Sverige. Sen var det dags att vi koncentrerade oss på vår egen svenskspråkiga verksamhet i Finland. Vi, FiF tillsammans med Egentliga Finlands Företagare, ordnade Svenska träffen i Nådendal 15-16.4. Vi fick höra det senaste inom IT-moln, webb butiker och informationssäkerhet samt en inblick i möjligheterna kring Hyperloop. Andra dagen av evenemanget besökte vi Finlands presidents sommarresidens Gullranda. Ni kan läsa mera om evenemanget i Micael Blomsters kolumn i detta nummer. Evenemanget var en succé och vi ser fram emot att ordna nästa Svenska Träffen tillsammans med Mellersta Österbottens Företagare 2017! Innan vi funderar på 2017, så vill jag påminna er om att de nationella Företagardagarna ordnas 7-9.10.2016 i Vasa. Programmet inleds på fredagen med Företagarna i Finlands förbundsmöte i Botniahallen. Samtidigt, i en annan del av hallen, informerar våra samarbetspartner om intressanta produkter och tjänster. På fredag kväll ordnas en hejdundrande studentfest i stadens centrum. Till lördag utlovas intressanta och viktiga föreläsningar för

företagare i Botniahallen och kvällen kronas med den festliga Företagargalan. Kom med och ladda företagsenergi genom att lyssna på Bruce Oreck och andra energiska talare! Mera information om evenemanget hittar du via www.yrittajapaivat. fi. Vi kommer även att ordna en kort svenskspråkig träff under lördagen – mera information om ”Svenska träffen” kommer under sommaren och den vill du alldeles säkert inte missa!

Med dessa ord vill jag tacka alla för den första halvan av året. Vi hoppas att sommaren blir varm och solig. Kom ihåg att stanna upp, andas djupt och njuta av sommarsolen – vi ses igen nästa höst!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Oändliga möjligheter finns i Barentshavsområdet TEXT ANTTI LEHMUSVIRTA, NORDISK KORRESPONDENT, KAUPPALEHTI BILDER FREDRIC ALM, ANTTI LEHMUSVIRTA

ägen ner till gruvans botten är 28 kilometers. Vår buss stannar slutligen i hjärtat av järnmalm bolaget LKABs gruva i Malmberget, i norra Sverige, 1 250 meter under jord. Personalen har en fikapaus. De ser inte mycket solljus, men lönerna är bra. Nyligen graduerad mekaniker kan tjäna en halv miljon kronor per år. Mycket mer personal behövs där nere. Men det är bara liten jämfört med vad som ska hända ovanpå gruvan under de kommande åren. Den goda nyheten är att där finns massor av världens renaste järnmalm i Gällivare. Den dåliga nyheten är att järnmalm ligger rätt under Malmbergets stad - och staden sjunker nedåt. Nästan 10 000 personer och 5 000 lägenheter måste flyttas till en mer fast mark. Flytten av lägenheter till en annan plats innebär 700 000 kvadratmeter av hus och andra byggnader som måste byggas om. Och det gäller endast ombyggnadsprojekten i Gällivare. Detsamma måste göras i grannstaden Kiruna. I Sverige är arbetslöshetsgraden drygt sju procent, i Gällivare är den noll procent. Man behöver inte vara Sherlock Holmes för att räkna ut att det finns massor av arbete för finländska byggföretag i Sveriges Lappland.

Investeringarna för att bygga vägar och hamnar, utveckla industrin, producera maskiner och göra applikationer är enorma. Den ﬁnländska kompetensen inom ICT är nu mer välkommen än någonsin.

Tidtabellen är tajt. LKAB kan inte gräva djupare i rådande situation. År 2018 är bolaget tvunget att fortsätta. Detta massiva byggprojekt bör att vara färdigt år 2032. Priset på järnmalm har sjunkit på de globala marknaderna under en viss tid. Det sätter press på LKAB som kommer att behöva betala för flytten av

staden. Beräknade prislappen för LKAB är jättestort: 19,6 miljarder kronor eller cirka två miljarder euro. Den är ingen överraskning att LKAB är entusiastisk för att fortsätta gräva järnmalm. Finlands största affärstidning Kauppalehti var inbjuden till Gällivare för att höra om möjligheterna för de finländska före-

Resan var arrangerad av M. Blomster Consulting tillsammans med Finsk-Svenska Handelskammaren och företagarorganisationen i Sverige, Företagarna.

KOLUMN tagen i området. Resan var arrangerad av M. Blomster Consulting tillsammans med Finsk-svenska handelskammaren och Företagarna. Trots att möjligheterna för finländare är enorma, är det inte en lätt uppgift att komma in på marknaden, speciellt om du är ett litet eller medelstort företag. Det kan vara ett omöjligt uppdrag, om företag försöker att göra det på egen hand. Det var en slutsats av diskussionerna med entreprenörer och experter som deltog på denna resa. Nyckelorden för framgång är samarbete och lokala kontakter. En modell som kom upp var ett konsortium, joint venture, vilket kan erbjuda koncept för att bygga allt från infrastruktur till hus i vissa områden. Det behövs aktör som är inne i den lokala kulturen, kan språket och känner hur man hanterar kontakterna och den aktuella affären. Om joint venture modellen fungerar, är det en värdefull referens för konsortium, eftersom möjligheterna inte slutar där. Det finns mer möjligheter. Mycket mer. Enligt konsultföretaget Ramboll enbart olje- och gasbolag i Norge satsar 7,6 miljarder euro per år mellan 2018 till 2030. Investeringarna för att bygga vägar och hamnar, utveckla industrin, producera maskiner och göra applikationer är enorma. Den finländska kompetensen inom ICT är nu mer välkommen än någonsin. Försäkringsbolaget Lloyds bedömer att investeringar i Barentshavsområdet är cirka 100 miljarder dollar under de kommande 20 åren. Summorna är stora och investeringarnas storlek mycket svårt att föreställa sig. Denna träff handlade om affärsmöjligheter. Företagen träffade människor som fattar beslut.

Kauppalehti skulle gärna skriva uppföljningsartiklar om ﬁnländska företag som har lyckats genom möjligheterna i norra Norden. Har du något du vill berätta om? Skicka ett meddelande till antti.lehmusvirta@kauppalehti.ﬁ.

Svenska träffen 2016

itter just på den 3:e Svenska träffen i FiF:ens svenska verksamhet. Denna gång så är Vi i Nådendal och våren knackar på dörren. Solen värmer och havet är isfritt. Programmet för träffen speglar dagens IT-samhälle. Att som ett litet företag slå sig in i dagens multinationella webbutiker, är det möjligt ? kostnader? Svaret på dessa frågar kanske inte är lätt. Anders Innovations, utredning vem ”Anders” kunde ej fastställas, men föreläsningen var intressant. Informationssäkerhet – Vad betyder detta. Bara dagen innan så antogs nya regler och lagar som skyddar oss för lagring och flyttning av vår data, vad finns om oss lagrat på ” Hårddiskar” Är molnen ett säker plats ? Jan Wennström gav oss en bra och ny inblick i säkerheten, data är bra, men kom ihåg att alltid ha en kopia nånstans fysiskt. Ämnet i sin helhet är inte enkelt, men ordspråket ” billigt är inte alltid bäst” bör beaktas i Era säkerhetssystem och lagringtankar. Summering för informationssäkerhet är lika med kvalité, och den kan ej köpas utan du och företagets personal är dom som fastställer denna. Fiber ”live” Sharegarden, fiberoptik, hur mycket används. Av dagens fiberoptik som finns nedgrävd runt om I Norden används bara c:a 5 %. Micke Holgersson och Mårten Fröjdö visade vad man inom teater och musik kan använda fiberoptik till. Tänk Er att samtidigt i realtid konferera eller musicera på Alandica på Åland samt Stockholms teaterscen. Ett helt nytt sätt att sprida glädje och teater över gränser. Åbo Svenska Teater kommer att inom närmaste tiden att sända Stormskärs Maja över fiber till Sverige direkt från scenen i Åbo. Hyperloop ? Världens snabbaste personförbindelse mellan Finland och Sverige. Att sätta sig i hyberloopen och på 20 minuter ta dig från Åbo till Stockholm. Ett hot mot dagens transportörer, kanske, eller en global Nordisk arbetsmarknad. Bo på Åland, jobba i Stockholm med mindre pendeltider än Nådendal – Åbo. Framtidens transportmedel! Dagens avslutades med utdelning av förtjänsttecken i guld till företagaren Jan-Erik Elfving från Vasa. Som tack för detta så fick vi höra på skönsång av han och hans fru. Sång är en av deras stora gemensamma passion. Kvällens överraskning var sång av tre olika trubadurer från visans vänner i Åbo. Uppskattat upplevelse i naturskön miljö. Resten av kvällen så samverkades det på middag och där tillkommande diskussioner. Söndagen bjöd Nådendal på ett underbart vårväder, sol och en varm vind. Från Nådendals turistbyrå fick vi en genomgång av turistnäringen i stan. Nådendals största publikattraktion är Mumindalen, närmare 200000 besökare på årsbasis och stan besöks av drygt 600000 turister per år. Drygt 18000 invånare blir på den korta sommarperioden 30 dubblad. Att hitta en parkering i stan på sommaren är samma som lottovinst, sade en lokal företagare som följde med oss. Dagens besöksmål var Gullranda, presidenten sommarresidens. Vi fick en ypperlig berättelse av vår guide Leena om hur Gullranda kom till av Alfred Kordelin och arkitekten Lars Sonck. Efter lunchen och promenaden i stan så bar det hemåt för oss alla. Ett stort tack till Michael Lindholm, som svarade för att arrangemanget blev en succé och ingen av oss som deltog ångrar för ett ögonblick att Vi var med. Väl mött nästa vår i Österbotten, plats ej slutgiltigt bestämd. Svenska Träffen blir bara bättre och bättre. Micael Blomster

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

ARBETSGIVAREN – KÄNNER DU DINA SKYLDIGHETER?

Så här undviker du misstankar om diskriminering Enligt jurist Maiju Virtanen kan du undvika misstankar om arbetsdiskriminering genom att satsa på rekryteringen.

nför sommaren ökar antalet rekryteringar. I den här processen lönar det sig för en arbetsgivare att vara noggrann för att det inte ska uppstå misstankar om diskriminering i arbetet. Arbetsdiskriminering är ett brott där arbetsgivaren diskriminerar arbetssökanden eller -tagaren på grund av hudfärg, kön, ålder, hälsotillstånd eller annan personlig egenskap. Arbetsdiskriminering kan ansluta sig till arbetsuppgifterna, anställningen och till och med platsannonsen. Även på grund av detta lönar det sig för arbetsgivaren att satsa på rekryteringsprocessen. Jurist Maiju Virtanen på Jarkko Männistö Asianajotoimisto Oy berättar att en del arbetsgivare känner sina skyldigheter väl, en del gör det inte. Enligt Virtanen ansluter sig diskrimineringen ofta till antaganden om att vissa personliga egenskaper på något sätt har att göra med kunnandet. – Man måste till exempel behandla

Så här undviker du arbetsdiskriminering: 1.

Satsa på platsannonsen Utarbeta annonsen per varje enskild plats. Hurdana egenskaper är du ute efter?

2. Dokumentera Anteckna meritjämförelserna så att du i efterhand kan bevisa vilka valgrunder du har använt. 3.

Intervjua de mest meriterade personerna Satsa på intervjun och koncentrera dig på det som är väsentligt.

4. Ta reda på, be om hjälp Du får information om arbets diskriminering av bland annat fackföreningar, på webbsajten yhdenvertaisuus.fi och på jäm ställdhetsombudsmannens webbsajt. 5. Utmana dig själv Kolla dina egna fördomar och föreställningar om människor.

män och kvinnor på samma sätt. Tyvärr förekommer det situationer i vilka arbetsgivaren väljer sina sommaranställda enbart bland den ena könen. Lyckad rekrytering börjar med en noggrant utarbetad platsannons. Om den anställda inte väljs på basis av de angivna valgrunderna, kan detta leda till misstankar om diskriminering. Virtanen berättar om ett fall som fick mycket publicitet förra året och i vilket arbetsgivaren hade anställt en 26-årig kvinna som just hade avslutat sina studier. En 53-årig man, som hade gallrats redan före intervjuerna, väckte åtal om diskriminering. Domstolen dömde arbetsgivaren att betala ersättningar. Det att sökanden är den mest meriterade betyder inte att man skulle vara tvungen att anställa honom eller henne – personen med de bästa meriterna är inte alltid den lämpligaste. Lämpligheten kan bedömas i anställningsintervjuer. Virtanen uppmanar därför arbetsgivaren att kalla de mest meriterad personerna

till intervjuer, under vilka lämpligheten kan bedömas, samt att dokumentera jämförelsen av meriter. När det gäller arbetsdiskriminering är det föreställningar som avgör. Om arbetsgivarens förfaringssätt verkar vara diskriminerande, räcker detta, ifall arbetsgivaren inte kan bevisa att det inte är fråga om diskriminering. I ett civilmål kan arbetsgivaren dömas att betala ersättningar på tusentals euro. Arbetsdiskriminering är också ett brott som underställs allmänt åtal, och straffen kan vara till och med sex månader fängelse. Därför uppmanar Virtanen arbetsgivarna att ta reda på sina skyldigheter. Även om avsikten har varit god, befriar detta inte från ansvaret. Det finns gott om information att få om arbetsdiskriminering.

Skatteförvaltningens nyhetsbrev för företagskunder

Skatteförvaltningens elektroniska nyhetsbrev berättar de om aktuella ärenden, om kommande ändringar och om ändringar i våra tjänster. Nyhetsbrevet är avsett för alla företag och bokföringsbyråer. Skatteförvaltningens nyhetsbrev för företagskunder skickas ut många gånger om året. Dessutom publicerar de extra brev bl.a. till bokföringsbyråerna.

Prenumerera på nyhetsbrevet avgiftsfritt till din e-post Prenumerera på brevet till din egen eller företagets e-post med beställningsblanketten nedan. Om du vill, kan du kan du avbeställa prenumerationen genom att klicka på länken i slutet av varje nyhetsbrev. Prenumerera på nyhetsbrevet: http://skattﬁ.pvmailer.net/

QVARKEN BOAT CHARTER

Miljötänk och säkerhet på sjön TEXT OCH BILDER SUSANNE SKATA

Han trivs på sjön och han trivs med folk, företagaren Stig-Erik Herrgård i Korsholm. Efter en paus på några år återupptar han nu båtchartertrafiken med en sprillans ny båt: Joy.

lädjen lyser i Herrgårds ögon då han förevisar nyförvärvet, en ”Benetau Gran Turismo 49 Fly”. Joy rymmer upp till 16 personer med den hyresbåtsbesiktning som just godkänts. Det myckna pappersarbetet är avklarat och nu putsas båten inför säsongsstarten. En olycka sänkte Herrgårds förra båt 2010 och sedan dess har han letat efter den rätta. – Jag har kört ut folk i skärgården sedan 1997 och tycker om det, säger han. Det är viktigt att båten känns välkomnande och fin, därför tog det ett tag att hitta henne. Nu är den rätt! Jag kan erbjuda en upplevelse och en frihet för de som åker med. Vill de se världsarvet åker vi ut till moränerna, vill de shoppa i Umeå åker vi över Kvarken, vill de glida förbi Strömsö går det bra. Med Joy kan ett mindre sällskap på 6–8 personer vara ute flera dagar och övernatta ombord i hytter som storleksmässigt känns större än passagerarfärjorna. Hytterna har sötvattenduschar och i det för båtmått mätt rymliga köket kan självfallet mat tillredas. Herrgård satsar i första hand på beställningstrafik för företag och evenemang som möhippor och födelsedagskalas. Han har också planer på att prova trafik med tidtabell, någon dagsrutt från Fjärdskär intill Replotbron, där han har sin brygga. Turerna kan gå exempelvis till Mickelsörarna eller Rönnskär ute i världsarvet Kvarkens skärgård. – Vi nischar in oss på mindre grupper som vill ha nytt, modernt och bekvämt - och som tänker på miljön, berättar Herrgård. En stor båt drar självfallet mycket bränsle, men små utsläpp var en förutsättning för inköpet och jag är mycket nöjd med Joys miljöupplägg och säkerhet. Stig-Erik Herrgård är företagare ut i fingerspetsarna. Vintertid jobbar hans företag Easy Wash och Rescue Team med brandsäkerhet och brandbevakning på stora färjor, de tvättar maskiner och bildäck och hela fartyg vid behov. – Båtchartertrafiken är en stor kontrast till vinterns arbete, konstaterar Herrgård. Här får jag möta mera folk och vara närmare sjön. Men visst ska man vara smått galen för att tro att bekvämlighet och ett lyxigare alternativ lockar i dessa tider. Och andra sidan har folk alltid lockats ut på sjön och alla kan ju

inte ha egna båtar, då kanske man satsar på en tur där någon annan tar hand om det praktiska och man får ha bra och bara njuta.

Men visst ska man vara smått galen för att tro att bekvämlighet och ett lyxigare alternativ lockar i dessa tider. Och andra sidan har folk alltid lockats ut på sjön och alla kan ju inte ha egna båtar, då kanske man satsar på en tur där någon annan tar hand om det praktiska och man får ha bra och bara njuta. Säsongen för Herrgårds Joy är princip så lång som det är isfritt. Således kan uppdragen med Easy Wash och Qvarken Boat Charter komma att gå lite omlott, något som aldrig går att styra helt. – Utan stress har man inget arbete,

säger Herrgård. Något ska alltid snurra i huvudet, det har jag lärt mig under mina 25 år som företagare. Då finns det jobb också! Herrgård är lyckligt lottad då även familjen gillar att vara på sjön. Sambon Anna-Lena Hotta har varit med på de flesta turerna tidigare och nu provsovit i den nya båten och intygar att den är skön. Sonen Arvid Herrgård har gått sjömansskola och skyndar sig att utnämna sig till befälhavare då frågan om vem som gör vad ombord på Joy kommer upp. – Det är ju lite nytta med nöje detta ”sommarjobb”, säger Stig-Erik Herrgård. Jag har inte den själen att jag skulle klara av att vara fem veckor ledig, jag skulle bli så elak då. Två veckor är max, men då är jag gärna ute på sjön själv. Med eller utan passagerare, kapten Herrgård är redo för en fin sommar ombord. Han hoppas få ta såväl lokalbefolkningen som utländska gäster ut i skärgården på upplevelser med både fart och tystnad, med berättelser och vackra vyer, med kaffe och godbitar för alla sinnen.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Stavgång är den form av motion som känns mest hemma för Mats. Omgivningen kring släktgården Sabbelsbacken i Höstves är ypperlig för raska promenader.

FAKTA Arbetsgivaren gör ansökan om KIILA-rehabiliteringskurser elektroniskt via Folkpensionsanstalten. En kurs innehåller 3 perioder i grupp (3+5+5 dygn), 1 individuell öppenvårdsdag och 2–4 individuella besök. I perioderna ingår ett samarbetsmöte. En kurs genomförs under loppet av 1–1,5 år. Är du intresserad så skall du kontakta Simo Korkea-Aho, simo.korkea-aho@harmankuntokeskus.fi, telefon 050 467 3404.

Krögaren Mats Sabel

ger TYK-rehabiliteringen ett gott vitsord TEXT HIPPI HOVI BILD NINA FREDRIKSSON

ust-Österbottens Företagare och Härmä Rehab startade i början av året ett gemensamt projekt för att hjälpa svenskspråkiga företagare att upprätthålla och utveckla sin arbetsförmåga. Den av Folkpensionsanstalten finansierade TYK-rehabiliteringen väckte stort intresse bland medlemmarna och i mars blev åtta företagare utvalda till kursen. Den första rehabiliteringsveckan ägde rum på Härmä Rehab i april. Krögaren Mats Sabel, en av de utvalda företagarna, berättar att kursen kom som på beställning. – Efter flera år i restaurangbranschen börjar mina axlar, armar och händer att vara utslitna. Bärandet på tunga tallrikar, bakandet av pizzor och kånkandet av cateringporslin under många år sätter sina spår i kroppen. Man är ju inte tjugo år längre, konstaterar Mats.

Lugnt tempo Rehabiliteringen är kostnadsfri för

deltagarna eftersom kursen på 33 dygn finansieras i sin helhet av Folkpensionsanstalten som också betalar företagarna rehabiliteringspenning under de fem perioder som kursen pågår. Tanken är att perioderna sprids på två år. – Tidsmässigt passar schemat mig perfekt, säger Mats. Självklart märks det då jag är borta från jobbet i en vecka men jag har en duktig personal som under kortare perioder självständigt kan ta hand om businessen. Under veckan hinner man också gå ner i varv. Det märktes tydligt redan under den första perioden i april. Första dagen tyckte vi deltagare att allt gick för långsamt men den sista dagen kändes det nästan stressigt att ha bara en timmes lunchpaus, berättar Mats med ett brett leende.

Nya motionsformer Den första rehabiliteringsveckan på fem dagar innehöll intervjuer, läkarkontroller, föreläsningar, styrketester, mätningar av

rörelseförmågan, små övningar och olika motionsformer. Deltagarna fick bekanta sig med bland annat vattengymnastik, stavgång och stepbräda. – För en kille som aldrig känt ett naturligt behov av att motionera smakade övningarna till en början pyton. Det är lite som att försöka sluta röka, man måste vara motiverad och själv vilja göra det. Det är jobbigast i början, jämför Mats. Efter hand blev flåset succesivt bättre och motionerandet började kännas roligare. Tyvärr började jag slarva nästan direkt efter att perioden tog slut, men jag tänker ta mig i kragen efter nästa period, säger Mats beslutsamt.

Bra sammanhållning i gänget Härmä Rehab bjuder även på kvällsaktiviteter som dans, promenader i naturskön miljö, golf, karaoke och spabehandlingar. Till sommaren öppnar även nöjesparken Powerpark portarna. – Jag tog inte del av kvällsaktiviteter-

11 na under min första period, berättar Mats. För mig var det viktigaste att komma ner i varv, sova längre nätter än jag brukar och diskutera med gänget. Vi som deltog i kursen fick bra kontakt med varandra. Vi småföretagare har nämligen mycket gemensamt oberoende av bransch. Diskussionerna flöt på väldigt bra och vi behandlade många ämnen som t.ex. mat, som vi så gott som alla var intresserade av. På tal om maten som serverades, så kunde jag konstigt nog hålla mig borta från köket hela perioden, sammanfattar Mats med ett skratt.

Fortsättningen stavas KIILA Kust-Österbottens Företagare och Härmä Rehab kommer att fortsätta samarbetet med en ny form av rehabilitering som kallas KIILA. Det handlar om en ny form av yrkesinriktad rehabilitering som ska bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet, som ersätter TYK-rehabiliteringen. Målgruppen för KIILA-rehabiliteringen är personer under 67 år som arbetar och som har stadigvarande anställning eller återkommande visstidsanställningar. Detta gäller också företagare. Till rehabilitering väljs personer när arbetsförmågan och utkomstmöjligheterna har försämrats betydligt på grund av sjukdom, en korrekt diagnostiserad sjukdom eller när skada bedöms orsaka betydande sänkning i arbetsförmågan och försörjningen under de närmaste åren. För att komma med i KIILA programmet bör arbetstagarens rehabiliteringsbehov och möjligheter att rehabiliteras utredas på arbetsplatsen, inom företagshälsovården eller inom den allmänna eller privata hälso- och sjukvården i tillräcklig omfattning.

Sjukdom som uppsägningsgrund TEXT HEIDI FURU / DKCO, NATHALIE MYRSKOG / DKCO

Som arbetsgivare är man i regel väl medveten om att en sjukskriven arbetstagare inte kan sägas upp. Så är det också – enligt huvudregeln. Men har du som arbetsgivare koll på att det finns undantag där arbetsgivaren har rätt att säga upp en sjukskriven arbetstagare? Många arbetsgivare ställer sig frågan – vad ska jag som arbetsgivare tåla och hur ska jag agera om jag vill säga upp en sjukskriven arbetstagare? Hur mycket sjukskrivningar ska man som arbetsgivare tåla? En uppsägning p.g.a. personliga orsaker kräver alltid sakliga och vägande grunder. Arbetstagarens sjukdom, handikapp eller olycksfall är inte en sådan grund, om inte arbetstagarens arbetsförmåga har minskat så väsentligt och varaktigt att det inte längre är skäligt för arbetsgivaren att fortsätta arbetsförhållandet. Som arbetsgivare behöver man alltså utreda om väsentlighets- och varaktighetskriterierna är uppfyllda. I rättspraxis har man ansett att en sammanhängande sjukskrivningsperiod om minst ett år kan utgöra grund för uppsägning. Arbetsgivaren måste dock utreda prognosen för när arbetstagaren kan återfå sin arbetsförmåga. Om prognosen är god, behöver inte en lång sammanhängande sjukskrivningstid nödvändigtvis berättiga till uppsägning. Är prognosen dålig överskrids uppsägningströskeln lättare. Även om prognosen är viktig så minskar dess betydelse om sjukskrivningstiden varit lång. Det är svårare att bedöma de fall där orsaken till sjukskrivningen varierar och där arbetstagaren återkommande är sjukskriven. Utmaningen i dessa fall är att få fram en prognos för arbetstagarens arbetsförmåga i framtiden. I praxis har domstolen beaktat hur stor del av den sammanlagda arbetstiden som arbetstagaren varit sjukskriven under de senaste åren.

Hur ska arbetsgivaren agera?

GLAD SOMMAR! Kontoret är stängt 4 – 29.7.2016

Funderar du som arbetsgivare på att säga upp en långtidssjukskriven arbetstagare så lönar det sig initialt att utreda sjukskrivningsorsaken och prognosen. Sjukskrivningsorsaken ska framgå ur läkarintyget. Prognosen utreds t.ex. genom att arbetsgivaren ber arbetstagaren uppsöka företagshälsovården för att klarlägga när och hur arbetstagaren kan återfå sin arbetsförmåga. Även möten

tillsammans med företagshälsovården är vanliga. Vanligtvis framgår prognosen ur ett B-läkarintyg, men även annan utredning kan godkännas. Arbetsgivaren ska kalla arbetstagaren till ett hörande innan arbetstagaren kan sägas upp p.g.a. sjukdom. Arbetstagaren hörs om skälen till uppsägningen och har rätt att anlita ett biträde. Vid hörandet behandlar man även frågan om huruvida uppsägningen kan undvikas genom att omplacera eller omskola arbetstagaren till annat arbete. I praktiken är det ofta svårt för mindre arbetsgivare att ordna alternativa arbetsuppgifter. Om arbetsgivaren kommer fram till att uppsägning är det enda alternativet, ska arbetsgivaren ge ett skriftligt uppsägningsmeddelande till arbetstagaren.

I korthet Det är möjligt att säga upp en sjuk arbetstagare, men det krävs att arbetsgivaren kan visa att arbetstagaren till följd av sin sjukdom på ett väsentligt och varaktigt sätt inte längre klarar av sina arbetsuppgifter. Det är viktigt att man som arbetsgivare hanterar uppsägningen korrekt genom att skaffa tillräckligt underlag och följa uppsägningsprocessens formalia. En felaktigt hanterad uppsägning kan i värsta fall leda till ett omfattande ersättningsansvar. Rätt hanterat kan däremot både arbetsgivaren och arbetstagaren gynnas av att arbetsgivaren tar tag i problematiken med långvarig sjukfrånvaro.

NYLANDS FÖRETAGARE

Närmat lockar läckergommar till Fiskars TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Under de aderton år paret Karlsson drivit Fiskars Wärdshus har Fiskars stärkt sin profil som ett framtida matmekka. Det finns ett stort intresse för mat just nu, speciellt för närmat.

– I Fiskars finns i dag utöver restauranger, ett ölbryggeri, ett osteri och en ciderfabrik är på kommande, konstaterar Patrick Karlsson, krögare vid Fiskars Wärdshus i Raseborg. Trots att varje nyetablerat företag inom samma bransch utgör en potentiell konkurrent, ser Karlsson det växande utbudet som en styrka. Då valmöjligheterna ökar lockar platsen flera matgäster. – Vi hoppas på att det kulinariska är något som kan komma att locka finsmakare också vintertid, för äta måste man ju alltid, skojar Karlsson. Fiskars Wärdshus, som består av både en restaurang- och en hotelldel, är Finlands äldsta gästgiveri som kontinuerligt varit verksamt sedan öppnandet år 1836. Att Patrick och hans fru Marja kom att sätta ned sina bopålar just här får tillskrivas slumpen. Patrick, som varit verksam inom restaurangbranschen under hela sitt yrkesliv, fick år 1998 ögonen på en annons där Fiskars Oy sökte nya företagare till Wärdshuset. – Vid den här tidpunkten visste jag inget om Fiskars, så jag och Marja åkte hit för att ta oss en titt, minns Karlsson. Besöket väckte deras intresse och paret sände in en ansökan. Och på den vägen är de. Karlsson säger att platsens främsta trumfkort är den unika bruksmiljön, nackdelen det litet perifera läget. – Vi ligger ju inte invid någon huvudled. De som kommer hit har redan innan gjort ett medvetet val att besöka Fiskars.

Handlar lokalt Snart inleds sommarrusningen, men Patrick Karlsson är beredd.

Inredningsmässigt utgör restaurangen ett visitkort av traktens hantverkare och konstnärer. Möbler, golv och konstverk har alla inhandlats av lokala företag. Strävan att lyfta fram det lokala återspeglas

också i menyn. Ambitionen är att införskaffa råvarorna så nära som möjligt. Det regionala utbudet på råvaror är rätt bra, men mängden kan ibland utgöra ett problem vid större beställningar. – Här finns bra jaktmarker och det finns gott om vilt på hösten. Svamp och bär finns bakom husknuten, det är bara att gå ut i skogen och plocka. Karlsson säger att han hyser en förkärlek till det italienska köket och att det därför alltid finns något italiensk influerat på matlistan, som i övrigt är ganska säsongbetonad. Hotellet omfattar totalt femton rum, varav fyra finns i den gamla huvudbyggnaden. De övriga rummen finns i annexet som stod klart år 2003. Att driva hotell skiljer sig inte märkbart från att sköta en restaurang, tycker Karlsson och tillägger att verksamheterna kompletterar varandra väl. Genomsnittskunden stannar en natt, för att sedan åka vidare. Under högsäsong är det privatkunderna De som kommer som dominerar. hit har gjort ett Besökare kommer medvetet val att då från hela landet. besöka Fiskars. Vintertid kommer gästerna primärt från huvudstadsregionen och företagsgästerna är de som då bär upp verksamheten. – Det finns ett konferenscenter på andra sidan gatan och det är vår livlina vintertid. Utan företagskunderna är det tveksamt om vi kunde hålla öppet under vintern. Karlsson får frågan vad han anser vara en acceptabel beläggningsgrad för att få ett hotell lönsamt? – Man borde nå en beläggningsgrad om cirka 65 procent, men på grund av det tysta vinterhalvåret är vi inte där ännu.

Hotelldelen i Fiskars Wärdshus har totalt femton rum.

Köksmästare Emmi Retva förbereder dagens lunch.

Ny alkoholpolitik Trots att lågkonjunkturen inte märkbart påverkat konsumtionsmönstret hos Wärdshusets kunder, efterlyser Karlsson reformer i Finlands alkoholpolitik. Han upplever vissa delar av lagstiftningen som föråldrad. – Vår bransch skulle gynnas av exempelvis skattelättnader. Alkohol är dyrt i Finland, vilket lett till att många införskaffar sina drycker utomlands och dricker dem i hemmet istället för på krogen, säger Karlsson innan han återgår till kökstjänst för att förbereda dagens lunch.

Till restaurangen har såväl möbler, som konstverk och golv inhandlats av lokala företag.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Ringvägens sista länk tar turister till Houtskär och Iniö TEXT OCH BILDER MATHIAS LUTHER

Skärgårdens ringväg fyller 20 år i år, men till skillnad från för tio år sedan ordnas det ingen fest. Den ursprungliga långa ringvägens popularitet har minskat och det finns inte underlag för att förlänga säsongen.

Låt alla branscher blomma. Lola Schwartz har jobbat med både catering och taxitrafik – bara ett ben kan vara för lite för en skärgårdsföretagare.

ingvägen uppstod sommaren 1996 då det statliga förbindelsbåtsrederiet Arctia shipping inledde daglig trafik mellan Dalen på Iniö och Mossala på Houtskär. Det var då två skilda kommuner, idag hör båda till Pargas men det har inte nämnvärt gynnat trafiken. – Det är lite sorgligt men ringvägens popularitet har minskat flera år å rad, säger Sirpa Vanhala som på Egentliga Finlands NTM-central granskar skärgårdens trafikbehov och planerar utbudet. Hennes statistik visar att trafiken på ”stora ringvägen” minskat tydligt allt sedan toppåret 2009 då drygt 23 000 personer åkte mellan Houtskär och Iniö, till drygt 16 000 i fjol. Delvis är förklaringen positiv: det finns sedan 2003 en kortare ringväg som går via Rimito och Nagu, och på den har trafiken bara ökat. Vid starten 2003 åkte den vägen hälften så många som via Houtskär och Iniö, men i fjol redan dubbelt så många. – Jag tror det har mycket att göra med Själö där mellan Rimito och Nagu som har blivit så omtalat och populärt, säger Vanhala. Dessutom har man på den rutten chartrat in en båt som har en hygglig restaurang, rentav med A-rättigheter. Rutten är också kortare och lämpligare för en dagsutflykt från fastlandet.

Ringvägen gör susen Men just det betyder att lilla ringvägens turister kanske inte övernattar i skärgården, medan det är mera sannolikt för dem som reser den långa vägen. Utan förbindelse mellan Dalen och Mossala blir Houtskär och Iniö en återvändsgränd från

fastlandet sett. Så är det nio månader om året. Då kommer man mellan Houtskär och Iniö bara en gång om dagen med en lång förbindelsebåtsfärd. – Vi är nog helt beroende av att ringvägen är öppen, annars kommer det inga turister, säger Susané Rosenqvist som driver Bed and breakfast-företaget Telehuset i Houtskär. Huset ligger ett stenkast från ringvägen i byn Träsk. I Houtskärs centrum har Therese Skaag gästhamnen Skagen. Byn är några kilometer på sidan om ringvägen men också för Skaag är ringvägen viktig. Skagen är en gästhamn men många kommer till restaurangen också landvägen. – Ringvägen är idealisk att köra med motorcykel. Till oss kommer många sådana grupper, säger Therese Skaag. Men hennes förhoppning om att färjan Antonia – som är den som kört mellan Houtskär och Iniö varje sommar sedan 1996 – skulle börja trafikera längre in på hösten kommer inte att förverkligas på ett tag. – Vi har försökt det tidigare några gånger, men det Lolas taxi är den kom helt enkelt inte enda kommersiella några passagerare, trafikformen på säger Sirpa Vanhala. landsvägarna i Iniö. – De som kommer klagar sedan på att knappt något var öppet, att de inte fick någonting att äta.

Den lilla Antonia väntar på sin sommarsäsong i Iniös Kannvik invid Aura som kör året om i skytteltrafik till Gustavs. Antonias trafikplats är Dalen i andra ändan av Iniö, därifrån går den till Mossala på Houtskär.

Small talk på Antonia En företagare som har ett nära förhållande till färjan Antonia är Lola Schwartz på Iniö. Hon har i ett tjugotal år kört taxi och haft matservering på Iniö. I fjol höll hon café också ombord på Antonia. Caféet är öppet alla dagar färjan går, från sista veckoslutet i maj till sista söndagen i augusti. – Det blir ett vanligt café med salt och sött hembakat, säger hon. På Lolas café serveras inte bara livsmedel. Man får hennes eller hennes anställdas lokalkännedom på köpet. – Vi kan upplysa om till exempel tidtabeller. Många frågar också efter sina gamla bekanta i skärgården och då kan vi ibland hjälpa till litet, säger hon. För om man har kört taxi i tjugo år i en kommun eller ögrupp med under 300 invånare så känner man sina kunder rätt väl. Det är tillåtet att tala med chauffören. Taxitrafiken delar Lola Schwartz numera med sin son Rolf. En stor del av verksamheten är regel-

bunden, som att köra skolbarn och att köra post. För dem som kommer med buss till färjfästet i Gustavs blir Lolas anropstaxi det enda kollektiva alternativet (pris enligt busstaxa) att fortsätta färden till Iniös byar. Vill man utan eget fordon åka ringvägen över Iniö mellan Kannvik och Dalen är det också Lolas taxi som gäller. Folk reser utan egen bil till exempel höst och vår då de lägger upp eller avhämtar sina båtar på en båtslip på Iniö. Tidtabellerna och rutterna för färjor och förbindelsebåtar har varit stridsäpplen inte bara mellan skärgårdsbor och myndigheter utan också mellan olika byar. Men nu är det mycket lugnare än för tjugo år sedan, säger Lola Schwartz. – Det tycks ha funnit sin form nu.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

TEXT SAIJA SAARNISTO BILDER SALON HAIRTEAM & TECHNIQUE

Salon Hairteam & Technique 50 års erfarenhet genom fusionering.

alon Hairteam & Technique är en frisersalong som grundades i januari 1987 av frisörmästaren Jaana Ilmonen. Ilmonen har en ca 30-årig företagshistoria bakom sig. Bland annat som aktiv inom föreningslivet. Hon har hållit i ordförandeklubban för olika verksamheter, varav bl. a. 9 år för examenskommissionen inom hårbranschen. Hon har även en 13-årig tävlingskarriär bakom sig, vilket resulterade i Finlands mästerskap år 1993. Förutom företagandet ligger även lärlingsutbildning samt all annan utbildning för unga nära hjärtat för Jaana. För tillfället är hon inne på sitt femte år som ordförande för

Jakobstadnejdens Företagare och hon är även medlem i Mellerta Österbottens Företagares styrelse. – Jag kan säga att tiden har flugit iväg som på vingar, tillägger Jaana. På Salon Hairteam & Technique utförs tjänster inom hela frisörbranschen. De satsar också på produktförsäljning och strävar efter att utvidga den, även om branschen, såsom alla hantverkarbranscher, lider av tung beskattning. Det finns ingen orsak att följa med i pristävlingen. Varje företag strider för att få näringsidkandet så lönande som möjligt och i och med en prissänkning går man bara ner i vinsten. Regelbunden utbildning, marknadsföring och satsning

på företaget är det som gäller. – Man behöver inte vara rädd för konkurrensen så länge den är sund, säger Jaana. Ett av de största stegen i Jaanas liv är nu på väg att hända. Hon kommer att ge upp sitt firmanamn och fusioneras till ett aktiebolag tillsammans med en annan frisörföretagare, som har 20 års erfarenhet bakom sig. Målsättningen med fusioneringen är att skapa mera kraft till verksamheten. – Jag är ju redan 54 år och vill ha mera unga med i verksamheten, konstaterar Jaana. Under maj kommer fusioneringen att hända. För tillfället är det renove-

ring på gång i de nya utrymmena. Det fusionerade aktiebolaget kommer att ha fyra anställda frisörskor, som även de kommer att satsa på en ökning av både tjänst- och produktförsäljning.

Målsättningen med fusioneringen är att skapa mera kraft till verksamheten.

KONTAKTUPPGIFTER Ta en titt på Mellersta Österbottens Företagarnas svenska utskott Ordförande John Hagnäs, Ab A. Häggblom Oy, john.hagnas@gmail.com, tel. 050 566 9480

WENTUSFEST 5-6 AUGUSTI, 2016

Tom Nylund, Kronoby Fatex Ab, tom.nylund@fatex.org, tel. 020 764 9351 Kim Sundkvist, KimSu Auto, kim@kimsu.fi, tel. 050 343 2481 Håkan Stara, Star-Cargo Oy, hakan.stara@star-cargo.fi, tel. 0400 663 425 Jaana Ilmonen, Salon Hairteam, jaana.ilmonen@multi.fi, tel. 050 590 6378 Tina Saarinen, TMS Trading, info@tmstrading.fi, tel. 041 448 5563 Maria Nylund, specialistmedlem, Keski-Pohjanmaan Aikuiskoulutus, maria.nylund@kpedu.fi, tel. 044 725 0818 Max Gripenberg, specialistmedlem, Optima, max.gripenberg@optimaedu.fi, tel. 044 721 5229

KARLEBY | VENTUS | VILLA SKOLA Mellersta Österbottens Företagarnas svenska utskottet kommer att ordna Bluesfest åt regionens svenskspråkiga företagare lördagen 6.8.2016 i Karleby. Det handlar om Wentus Blues Bands 30 års fest. Tillställningen kommer att vara en av Finlands största blues-evenemang i år.

V.I.P-möte innan koncerten, med mat och dryck . Medlemmar betalar ett rejält subventionerat pris,

Från Mellersta Österbottens Företagarnas kontor Saija Saarnisto, kommunikationssekreterare, saija.saarnisto@yrittajat.fi, tel. 050 303 4414

ickemedlemmar lite mera. Mera information på kommande.

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Svinö Skärgårdsbutik i Esbo – tradition och nya vindar TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILDER SVINÖ SKÄRGÅRDSBUTIK

Det kan låta som en utopistisk dröm att driva en liten bybutik i Esbo, nära flera enorma köpcentra med billiga mataffärer. Och Kristina Tukiainen, som tog över butiken för snart fyra år sedan, medger också att hon aldrig trodde att företagande kunde vara så tufft. Trots detta finns butiken kvar, och det är inte längre bara en matbutik utan också ett kafé och en lunchrestaurang – till stor glädje för sommaröborna och sommargästerna.

lla som har kört genom Sommaröarna har säkert märkt den lilla butiken vid Sommarövägen. Det har funnits en matbutik på Sommaröarna sedan 20-talet. När butiken grundades, fanns det inte än någon broförbindelse till öarna. På 1950-talet, då broar redan hade byggts, fanns det ett 50-tal fast bosatta hushåll på Sommaröarna, varav alla utom två var svenskspråkiga. I dag bor det cirka 570 personer på öarna och av dessa har 35 % svenska som modersmål. På sommaren mångdubblas befolkningen när sommargästerna kommer.

År 2012 fick butiken en ny ägare Kristina, som är ekonom till utbildning, hade bland annat arbetat inom skogsindustrin innan hon blev företagare. Hon har alltid intresserat sig för mat, och att arbeta med mat har varit hennes drömyrke allt sedan hon var liten. När bybutiken, som hade drivits av familjen Sjöberg sedan 1920-talet, år 2011 stängde, väcktes tanken att ta över verksamheten hos Kristina, som själv bor på Sommaröarna. Men att bli företagare var ett hopp in i det okända. Kristina började med att jobba en tid på Anton & Anton i Tölö för att se om hon skulle trivas med att sälja mat, och våren 2012 bestämde hon sig att bli butiksägare. Den förnyade Skärgårdsbutiken öppnade midsommaren 2012.

19 Affärskonceptet förnyades Kristina har ändrat den traditionella matbutiken att även omfatta ett kafé och en lunchrestaurang. Detta krävde en utvidgning av lokalerna med ett kök, och i och med processen fick Kristina bekanta sig med den fiska byråkratin. Hon hade som anställd en kock som hade arbetar i alla delar av världen, och enligt honom hade han inte upplevt så stränga krav någon annanstans i världen. Men Kristina säger att till exempel hälsogranskaren också har hjälpt henne med många detaljer. Idag serveras det en sopplunch på butiken varje vardag, och Kristina har även planer på att ha matservering på söndagar om sommaren, eventuellt en brunch. Själva butiken är öppen vardagar och lördagar på vintern och även på söndagar på sommaren.

En bra kock är guld värt Kristina arbetar själv ”alltid” – som hon säger. Men hon har en heltidsanställd, kocken Tomas Liljeberg. Därtill finns det några deltidsanställda. För dem har Kristina ställt ett absolut krav: de måste kunna svenska. På Sommaröarna måste man helt enkelt kunna betjäna kunderna flytande på deras modersmål. Tomas är Kristinas största hjälp och stöd. Skärgårdsbutiken serverar lunch på vardagar åt i genomsnitt 40 till 50 kunder. Dessutom driver Kristina cateringverksamhet. Till exempel på morsdagen ordnade en lokal förening, Skärgårdens Vänner i Esbo, morsdagslunch Kristina känner att hentillsammans med Skärgårdsnes butik har fortsatt butiken, som också tillreder med Sjöbergs tradition mat på beställning till studentsom en mötespunkt för fester, födelsedagskalas m.m.

den lokala befolkningen och sommargästerna.

Hård konkurrens

Hur kan en liten bybutik konkurrera med de stora mataffärerna i närheten? Enligt Kristina kan den inte göra det med annat än kvalitet och stämning. Och ett lite annorlunda sortiment. I butiken finns en läcker ostdisk, och på hösten samarbetar Kristina med en gård i Kyrkslätt och säljer vilt. Lokalt, färskt hjort- och rådjurskött lockar kunder även från andra delar av Esbo. Men annars säger Kristina att en omkrets på 5 kilometer är det som hon betraktar som sin målgrupp. Vintern är naturligtvis tuff, men en vacker sommarmånad kan försäljningen vara sexdubbel jämfört med vintern. Vädret påverkar dock starkt. Om det är kallt och ruskigt, åker sommargästerna hem.

Företagarens vardag Under dessa fyra år har Kristina fått uppleva vad det betyder för en liten företagare när en anställd ofta är sjukledig, hur det känns att stå 12 timmar i butiken och komma hem för att göra pappersarbete. Att kämpa med byråkratin och ta hand om arbetsgivarens skyldigheter. Vad är det då som får henne att kämpa vidare och fortsätta med verksamheten? Kristina säger att hon älskar sitt jobb. Hon känner att hennes butik har fortsatt med Sjöbergs tradition som en mötespunkt för den lokala befolkningen och sommargästerna. Hon vill bjuda på service, kvalitet, närmat och ett alternativ till stora mataffärer. Lokalt producerade produkter, bra och personlig betjäning – en gammaldags stämning, gemenskap och trivsel.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

En ﬂink 100-åring TEXT ANNA SIMOLIN BILD JAANA TIHTONEN

Då ett företag är mer än hundra år gammalt har de längsta kundrelationerna varat så gott som lika länge och många arbetstagare belönas ofta för en 40-årig karriär, företagets framgångssaga intresserar många. Receptet är enkelt och grundprinciperna har heller inte ändrats under årens eller ägarskiftenas gång. Veljekset Lehtinen som år 2015 utsågs till årets företag i Helsingfors har alltid tagit väl hand om kunderna och personalen.

Både verkställande direktören och ägaren Kari Väisänen och produktionschefen och partnern Jari Saarelma har först börjat som arbetstagare på Veljekset Lehtinen. Inskolningen i rollen har skett kontrollerat i enlighet med ägarskiftesplanerna.

aarlo och Anselmi Lehtinen grundade måleriaffären Veljekset Lehtinen Maalausliike i Helsingfors år 1911. Kaarlo Lehtinen deltog aktivt i Målarmästareförbundet under sin karriär och utvecklingen av den egna branschen samt arbetet har ända sedan början haft en viktig roll i företagets verksamhet. Veljekset Lehtinen är kända för sitt kvalitativa arbetsresultat och det smidiga samarbetet. – Genom god kommunikation får vi saker och ting att fungera. Detta gäller såväl företagets interna kommunikation som informeringen till kunden under projektets gång, berättar vd:n Kari Väisänen. Kvaliteten på arbetet utgör ett starkt visitkort. Man måste vara ärlig och hålla vad man lovat. – Kunden har ofta specifika önskemål och snäva tidtabeller. Dessa ska förverkligas samtidigt som man inte får pruta på kvaliteten, berättar produktionschef Jari Saarelma och fortsätter – Kunden upplever det som positivt om man alltid ger en aning mer än vad som förväntas. Företaget har utvidgat sin service från måleritjänster till omfattande renoveringstjänster. Kundunderlaget består av fastighetsbolag, privatpersoner samt företag och samfund. – Nu kan vi erbjuda så kallade nyckeln i hand-paket åt våra kunder. Arbetsspektrumet är omfattande, allt från målning av badrumstak till hela höghus eller till renovering av husbolag ingår i arbetet. Jag tycker inte att man ska förbise något arbete eftersom det kan skapa nya möjligheter i någon annan form, påpekar Väisänen.

Genuin och stolt stadsbo Företaget har fungerat i samma utrymmen i Helsingfors sedan år 1927. Under årtiondenas gång har man från fastigheten i Kronohagen kunnat ta del av krig och den efterkrigstida uppbyggnaden och olika skeden i stadslivet. Enligt Kari Väisänen är det just företagen som håller staden levande. – Om politiken inom Helsingfors stad leder till att trafiken begränsas så försvåras vårt arbete. Man måste kunna underhålla och reparera alla byggnader, trafiken kan

inte stoppas helt. Annars inverkar det nog på placeringen av alla företag, säger Kari Väisänen. Måleriaffären har klarat sig i alla dessa år tack vare sin starka balansräkning. Företaget har alltid varit redo inför allt. – För att kunna vara verksam på lång sikt är priskonkurrensen den korta vägen att gå. Istället måste man klara av att utföra och uppskatta kvalitet. Därför skulle jag vilja påminna om att även stadens anbudsförfarande borde stå på en sund grund. Det lägsta priset får inte vara den enda avgörande faktorn. Det är endast företagen och bevarandet av arbetsplatserna som medför en kontinuitet i samhället, säger Väisänen.

Veljekset Lehtinen Maalausliike Oy Grundades år 1911 av Kaarlo och Anselmi Lehtinen Kari Väisänen är den fjärde ägaren och verkställande direktör sedan år 2004 Jari Saarelma blev partner år 2014 Utsågs till Årets företag i Helsingfors år 2015 av Helsingfors Företagare

En kompetent personal är grunden till allt Veljekset Lehtinen har flera långa kundförhållanden men även arbetstagarna har vanligtvis långa arbetsförhållanden. Det finns flera som har trivts på samma arbetsplats i 40 år. – Vår personal har lyckats upprätthålla och öka förtroendet bland våra kunder tack vare arbetsprestationerna. Förtroende är något man förtjänar genom dagligt arbete, säger Kari Väisänen. Arbetslivet håller på att ta en riktning där människor agerar ansvarsfullt och på sätt och vis fungerar som företagare inom företaget. Det är väldigt belönande för arbetstagarna då de får ta ansvar för sitt arbete. – Arbetstagarna har lärt sig att ta

mer ansvar för sitt arbete. Projektledningen är effektivare och de kan även uppdatera arbetsledningen, berömmer Jari Saarelma.

Uppskattning av arbetet är viktigt Man måste kunna driva företagaroch framgångskulturen genom hela organisationen. Uppskattningen av någon annans arbete har en central roll gällande framgången. – Organisationskulturen måste til�låta misstag. Människan gör misstag men man lär sig av dem. Då man följande gång befinner sig i samma situation kan man redan undvika misstaget, säger Väisänen. För att få människorna att dra åt samma håll måste man sätta sig in i arbetstagarens roll och fundera vad som är avgörande för att lyckas i sitt arbete. – Jag har märkt att det är av största vikt att vara förutseende. Man måste avvara tid för arbetsplaneringen. De bästa resultaten uppnår man då alla förstår kundens behov. Behovet utgör mätaren som definierar arbetet på alla nivåer. Under digitaliseringens tid måste alla arbetsredskap vara uppdaterade. Offerterna skickas elektroniskt, en ny arbetsplats kan sättas i rullning med hjälp av en tablett eller så kan t.ex. arbetsplatsens kostnader och intäkter övervakas via mobila enheter. Man kan dock inte glömma betydelsen av den personliga kontakten helt. Den är fortfarande väldigt viktig, både i det dagliga arbetet, i ledningen av arbetet och vid exempelvis ägarskiftessituationer. Kontakter och förtroende kan endast skapas via personlig kontakt. – Världen förändras och marknaderna likaså. Det som gör att vi kan sticka ut och som vi själva kan påverka är kundens bild och tankar samt erfarenhet av servicen, säger Kari Väisänen.

Man ska inte förbise något arbete eftersom det kan skapa nya möjligheter.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Bockholmens natursköna campingområde TEXT OCH BILDER KRISTINESTADS NÄRINGSLIVSCENTRAL AB

Några veckor till så drar Bockholmens camping område i Kristinestad igång på riktigt. Men redan nu sjuder det av liv där.

ri och Kaija-Leena Suomi har i 25 års tid flyttat ut till Bockholmens Campingområde då säsongen drar igång. Det har varit ett medvetet val från deras sida att helhjärtat satsa på campingen från dag ett då de valdes att ta över verksamheten efter staden Kristinestad. Bakgrunden inom hotell och restaurang branschen har varit till stor hjälp för dem båda. Det har helt enkelt blivit en livsstil för dem, en livsstil som de gillar. Vintertid driver de en cateringfirma som sköter om både sött och salt för företag eller privatpersoner och sedan i medlet av

april månad går den delen av verksamhet i sommaride och campingen tar över. Då ska alla stugor städas från golv till tak, alla kärl diskas efter vinterns förvaring och madrasser vädras, det 3 ha stora området ska krattas efter vintern, kiosken ska ställas i ordning, brandtunnorna och brandsläckare ska placeras och kontrolleras m.m. Listan kan göras lång. – Det var väldigt primitivt då vi tog över, berättar Ari Suomi. Vi har skapat allt från början. Allt från fler kärl och möbler till incheckningen. Inte ens vatten fanns draget till stugorna på den tiden.

Idag så finns alla grundläggande saker i samtliga stugor, vatten, kärl, spis, tv och kylskåp och kaffekokare. Deras mål har alltid varit att medvetet jobba för standard och kvalitet på alla plan. Städning och säkerhet icke att förglömma. Människor vill ha det bekvämt och ska också få bra se– Går något sönder så fixas det genast, om det bara är möjligt, säger Ari. Städning pågår hela tiden, om vi håller campingen ren visar vi även till våra kunder hur vi önskar att de ska sköta sitt avfall här på området. Idag handhar Bockholmens Camping 2 stycken villor, som är enbart 2 år gamla och 18 stycken stugor. D.v.s.

72 bäddplatser. Sedan har de även 100 stycken husvagnsplatser och 30 stycken tältplatser. Utöver det finns även ett allmänt kök för 30 personer samt toaletter och dusch. Även badstranden som ligger invid campingområdet sköter de om. Icke att förglömma kiosken med de världsberömda lösglassarna. De har över 40 olika glass sorter + vanliga glassar. Invid kiosken finns ett litet ute café där folk gärna sitter om sommarkvällarna och njuter av de extra stora goda glassarna. – Ända till Canada och Australien känner man till våra stora bollaglassar, säger Ari med ett leende. Då säsongen riktigt drar igång anställer de sommararbetare för att få vardagen att gå ihop. Tre stycken

städare samt en till mottagningen. Andra tjänster har de valt att köpa, som t.ex. gräsklippningen. Övervakningen och säkerheten har de valt

– Ända till Canada och Australien känner man till våra stora bollaglassar, säger Ari med ett leende.

att ska falla på sin egen lott och det är en orsak till att de är bosatta på området under sommaren. – Den typiska besökaren på Bockholmens Camping är till 70%

från Finland. Sedan kommer; Sverige, Norge, Holland, Tyskland, och så strögäster från hela världen, säger Ari Suomi. Vissa gäster har bott år efter år i samma stuga samma tid varje sommar. Så många är återkommande. Turisterna som kommer uppskattar havet, närheten till staden och att det är en lugn och harmoniska plats att vara på. Här kan man förutom att njuta av en cykeltur till staden eller en dag på stranden även hyra roddbåt, trampbåt eller kanot. Eller varför inte ta en runda på minigolfbanan eller vid schackspelet eller volleyboll. Ari och Kaija-Leena Suomi säger att de nog säkerligen hittar en lösning som passar de flesta.

köpmannen och some-kändisen Sampo Kaulanen

ex-ambassadören Bruce Oreck

pr-gurun Taru Tujunen

kommunikationscoachen Marco Bjurström

LADDA BATTERIERNA MED FÖRETAGARENERGI! Vasa andas energi. Därför är årets Företagardagar en riktig kraftkälla för alla företagare. Passa på att ladda batterierna i Vasa 7–9.10.2016! Under tre händelserika dagar kan du träffa andra företagare, lära dig nytt och inspireras. Bekanta dig med Företagardagarnas program och anmäl dig via adressen yrittajapaivat.fi!

Undvik negativ publicitet av din reklam

NL AN

1996 ENER

FÖ

Att avsluta ett anställningsförhållande

016 S2

Anställning av sommarjobbare

SAMMA TILL I N G

RE FI TA I GARNA

2016

Upphandlingar i mindre delar, småföretagen med De elektroniska anmälningarna till handelsregistret och Skatteförvaltningen utvidgas

köpmannen och some-kändisen Sampo Kaulanen

ex-ambassadören Bruce Oreck

pr-gurun Taru Tujunen

kommunikationscoachen Marco Bjurström

Anmäl dig se nast 31.5 och köp en tredagarsbilje tt (fre – sö) till förhandspris et

250 €

Innehåll

FÖRETAGARINFO 3/2016 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Nordea lanserar tjänst för gräsrotsfinansiering Merparten av företagen har inga planer på ägarbyte Skärpta produktdirektiv ökar importörernas och distributörernas ansvar Tekes ser över sin finansiering 6 Köpman, använder du dig av databanken för farliga produkter? 7 Vägreklamen avregleras 8 Den juridiska rådgivaren svarar: anställning av sommarjobbare 10 Den juridiska rådgivaren svarar: Entreprenadavtal 11 Upphandlingar i mindre delar, småföretagen med 12 De elektroniska anmälningarna till handelsregistret och Skatteförvaltningen utvidgas 13 30 000 företag riskerar att avregistreras ur handelsregistret 14 Undvik negativ publicitet av din reklam 16 Att avsluta ett anställningsförhållande

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

Artikelförfattare i detta nummer • Julia Ahlfors, juridisk rådgivare • Satu Grekin, chef för konkurrensärenden • Riikka Koskenranta, journalist • Paula Paloranta, Centralhandelskammaren • Kaisa Salo, juridisk rådgivare • Akseli Vainionpää, juridisk rådgivare

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

2 . . . . . . . . . . . 23.3.

t å näte p o f n o ari retag arinf g a t Läs Fö e fi/for dlemsnummer! . t a j a yritt in med ditt me Logga

3 . . . . . . . . . . . 25.5. 4 . . . . . . . . . . . 24.8. 5 . . . . . . . . . . .19.10. 6 . . . . . . . . . . .14.12

N F O D

S K E N

Merparten av företagen har inga planer på ägarbyte

Nordea lanserar tjänst för gräsrotsfinansiering Nordea börjar erbjuda sina kunder en aktiebaserad tjänst för gräsrotsfinansiering. Tjänsten ska vara en mötesplats för investerare och företag som söker finansiering. Tjänsten, som är ansluten till värdeandelssystemet, handlar om aktiebaserad gräsrotsfinansiering, där investeraren tecknar aktier i ett aktiebolag genom en emission. Banken fungerar endast som en förmedlare mellan företag och investerare och ger varken placeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer som rör dessa projekt. Gräsrotsfinansiering har under senare år skjutit ordentlig fart både i Finland och runt om i världen. I fjol samlades närmare 85 miljoner euro in i Finland med hjälp av gräsrotsfinansiering. Motsvarande siffra för 2014 var omkring 30 miljoner euro lägre. Riksdagen behandlar för närvarande regeringens proposition om gräsrotsfinansiering. Målet är att skapa spelregler för gräsrotsfinansiering, klargöra olika myndigheters ansvar när det gäller tillsynen över gräsrotsfinansieringen samt att förbättra investerarskyddet och bredda finansmarknaden.

En färsk företagsbarometer för små och medelstora företag visar att 44 procent av de små och medelstora företagen i Finland planerar ett ägarbyte under de närmaste tio åren. Varje år når tusentals företag den fas i sin livscykel då det blir aktuellt med ett ägarbyte. Endast hälften av företagens beslutsfattare följer värdeutvecklingen för sina företag. Något mindre än hälften av de små och medelstora företagen har förberett sig på ett ägarbyte. Över hälften (56 procent) av de små och medelstora företagen planerar inget ägarbyte. Mest passiva när det gäller att följa värdeutvecklingen är de minsta företagen sett till omsättning och antalet anställda.

Företagsköp är en bra form av tillväxt Företagsköp kan vara ett bra sätt att expandera affärsverksamheten. Av de små och medelstora företag som deltog i enkäten uppgav dock 80 procent att de inte är intresserade av att köpa upp ett företag eller en affärsverksamhet. De starkt tillväxtorienterade företagen ser dock större möjligheter, och cirka 40 procent av dessa tycker att ett köp av ett företag eller en affärsverksamhet är en intressant tanke. Företagsbarometern för små och medelstora företag genomförs två gånger per år i samarbete mellan Finnvera, Företagarna i Finland och arbets- och näringsministeriet. I år innehöll enkäten en särskild frågedel om ägarbyten.

Läs mer på www.yrittajat.fi/tutkimukset

Vi har fått ny hemsida! All information om företagande finns nu samlad på adressen www.yrittajat.fi/sv/foretagens-abc

Företagarinfo 3/2016

Lokala avtal handlar inte om diktat, utan om gemensamma överenskommelser för det gemensamma bästa. De lämpar sig väl i små företag där förtroendet är erkänt starkt och de anställda och företagaren regelbundet möts vid samma bord. Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland sedan den 1 maj

Läs flera bloggar på adressen yrittajat.fi

Tekes ser över sin finansiering Skärpta produktdirektiv ökar importörernas och distributörernas ansvar Europeiska unionen har reviderat sina produktdirektiv. Revideringen är ett led i EU:s reform av produktregleringen. Hädanefter kommer importörerna och distributörerna att ha ett större ansvar för att produkterna uppfyller de krav som ställs på dem. Importörerna ska bland annat säkerställa att tillverkaren har utfört alla nödvändiga bedömningar av produkten. Distributören ska kontrollera att produkten är försedd med nödvändiga märkningar, information och bruksanvisningar på svenska och finska. Tillverkaren har det primära ansvaret för att produkten uppfyller kraven, men det är på importörens ansvar att kontrollera att tillverkaren har uppfyllt sina skyldigheter. Kraven gäller elektriska och elektroniska apparater, anordningar som är avsedda att användas i utrymmen med explosionsrisk, tryckbärande anordningar, mätinstrument, sprängmedel avsedda för civil användning och hissar. Till de reviderade direktiven hör direktiven om lågspänning, hissar, vågar, mätinstrument, enkla tryckbehållare och civila sprängmedel samt EMC- och ATEX-direktiven. De ökade skyldigheterna rör även nätbutiker och aktörer utanför den europeiska marknaden som säljer sina produkter i Europa. Merparten av direktiven har redan trätt i kraft. Direktiven genomförs genom nationell lagstiftning, som avses träda i kraft så snart som möjligt.

Tekes Into-finansiering är avsedd för små och medelstora företag som har siktet inställt på exportmarknaden. Into-finansiering kan även beviljas uppstartsföretag. Med hjälp av finansieringen kan företaget köpa experttjänster för att stärka sin innovationsverksamhet. Med hjälp av finansieringen kan man även förvärva industriella rättigheter (IPR) eller tillfälligt anställa en expert från en forskningsorganisation eller ett stort företag. Storleken på den finansiering som kan beviljas Into-projekt beror på företagets mål och resurser. Tekes finansiering är 50 procent av projektets totalbudget. Det har inte fastställts någon övre gräns för Into-projekten. Vid köp av experttjänster kan Tekes finansiering dock högst uppgå till 200 000 euro. Minsta möjliga projektstorlek är 30 000 euro, och det minsta stödet från Tekes är 15 000 euro. Into-finansieringen är ett Tekes-stöd som betalas ut i efterhand utifrån rapporterade faktiska kostnader. Ert företag måste ha tillräckligt stor egenfinansiering för genomförande av projektet.

Ytterligare information: www.tekes.fi/sv/finansiering/ sm-foretag/into

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 3/2016

Företagarna i Finland, Riikka Koskenranta, journalist, tfn 09 2292 2846 , riikka.koskenranta@yrittajat.fi

Köpman, använder du dig av databanken för farliga produkter? EU-kommissionen publicerar varje vecka en sammanfattning på sin hemsida över farliga produkter som har anmälts av myndigheterna. Databasen är öppen för alla och innehåller redan uppgifter om närmare 20 000 farliga produkter. Databasen kan vara till nytta särskilt för köpmän och inköpare. Genom att följa veckosammanfattningarna och söka efter typiska farliga produkter i sina egna produktkategorier minskas risken för att farliga produkter ska hamna i det egna sortimentet. Genom att vara förutseende kan man undvika kostsamma åtgärder. Företagen ansvarar för säkerheten hos sina produkter och är skyldiga att informera myndigheterna om säkerhetsbrister som uppdagas i deras produkter. Ett snabbt informationsutbyte om farliga produkter är även till nytta för konsumenterna, eftersom det bidrar till att produkterna effektivare kan dras tillbaka från marknaden.

Leksaker, kläder och mode toppar listan

PIXHILL

Till det europeiska varningssystemet för farliga produkter (RAPEX) anmäls årligen mer än 2 000 farliga produkter. Flest anmälningar görs om leksaker samt om kläder, textilier och modeartiklar. Tack vare systemet får informationen om farliga produkter stor spridning så att produkterna kan dras tillbaka från den europeiska marknaden på ett effektivt sätt. EU-kommissionen och medlemsländerna har redan under en lång tid samarbetat för att förbättra produktsäkerheten. Med hjälp av varningssystemet för farliga produkter utbyter kommissionen, medlemsstaterna och vissa an-

Företagarinfo 3/2016

dra länder som omfattas av systemet information om åtgärder i anslutning till farliga produkter. I Finland är det Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) som är kontaktpunkt för systemet och som samordnar verksamheten nationellt.

I Finland anmäls oftast leksaker och elapparater I fjol anmälde Finland totalt 52 produkter till varningssystemet för farliga produkter. De flesta anmälningarna gällde leksaker och olika typer av elapparater. Anmälningar gjordes även om bland annat smycken och barnvårdsartiklar. Utifrån de anmälningar som görs till systemet söker medlemsländernas myndigheter efter de aktuella produkterna på sina marknader och vidtar vid behov reaktiva åtgärder, till exempel genom att kräva att företagen i det egna landet drar tillbaka produkterna från marknaden eller återkallar dem från konsumenterna. Med anledning av de anmälningar som har gjorts av andra länder vidtog Finland åtgärder för 193 produkter. Flest åtgärder vidtogs inom motorfordon, vilket beror på att det finns god tillgång till spårbarhetsinformation inom denna produktkategori.

Ytterligare information: http://ec.europa.eu/consumers/ consumers_safety/safety_products/ rapex/index_en.htm

Vägreklamen avregleras

PIXHILL

Reglerna för vägreklam håller på att luckras upp. Enligt en ny proposition ska reklam intill vägar inte längre behöva motiveras med trafikinformation eller turism. Den nya lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. I dag är det förbjudet att sätta upp reklam och annonser intill vägarna utan undantagstillstånd av myndigheterna. I propositionen föreslås att man ska övergå från nuvarande tillståndsförfarande till ett anmälningsförfarande och att villkoren för att sätta upp reklam ska luckras upp.

Hälften så kort behandling och dubbelt så lång giltighet I framtiden ska anmälningar om vägreklam lämnas till den ansvariga myndigheten, det vill säga Närings-, trafikoch miljöcentralen i Birkaland. Till anmälan fogas en utredning om reklamen eller annonsen och dess placering samt en utredning om fastighetsägarens eller fastighetsinnehavarens samtycke till att den sätts upp. Enligt propositionen ska myndigheten godkänna eller avslå en anmälan

inom 30 dagar. I det nuvarande systemet med undantagstillstånd har behandlingstiden i snitt varit två månader. En godkänd reklam får enligt propositionen finnas på den anmälda platsen i tio år om inte myndigheten fattar beslut om en kortare tid. I det nuvarande systemet har de tidsbegränsade tillstånden i regel beviljats för högst fem år. Hittills har man varit tvungen att motivera tillstånd för reklam och annonser intill vägar med antingen trafikinformation eller turism. Propositionen innehåller riktlinjer om att denna skyldighet ska slopas i framtiden.

Reklamen får inte medföra olägenheter för miljön eller landskapet Enligt propositionen ska NTM-centralen kunna förbjuda reklam och annonser intill vägar om den bedömer att de äventyrar trafiksäkerheten, medför olägenhet för vägunderhållet, miljön eller landskapet. Om NTM-centralen fattar ett negativt beslut om reklamen kan beslutet överklagas på samma sätt som i dag.

Företagarinfo 3/2016

Propositionen innehåller även riktlinjer om att myndigheten måste diskutera med annonsören och informera om vilka element i reklamen som bör avlägsnas och som föranledde det negativa beslutet. Enligt propositionen ska dessutom myndigheternas befogenheter utvidgas så att de kan ingripa i reklam som äventyrar trafiken eller som är olaglig. Den anmälningsskyldighet som avses i propositionen gäller inte annonser eller reklam som fästs på eller i närheten av byggnader när annonserna och reklamen rör evenemang som äger rum eller produkter som säljs på den aktuella platsen. Skyldigheten gäller inte heller tillfällig vägannonsering som rör exempelvis mötes-, informations-, nöjes- eller bröllopsevenemang. Propositionen har inte godkänts, och dess utskottsbehandling är inte heller ännu klar. Det kan ännu komma ändringar i propositionen. Inom kort kommer det att sammanställas närmare anvisningar om de nya bestämmelserna för vägreklam för medlemsföretagen.

Företagarna i Finland, Akseli Vainionpää, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, akseli.vainionpaa@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar fråga Vi behöver en sommarjobbare till vårt kontor. Är det något särskilt man bör tänka på när det gäller anställning av sommarjobbare?

svar Innan en arbetsgivare anställer en sommarjobbare bör denne noggrant fundera igenom hur mycket arbete sommarjobbaren kan erbjudas. Ett arbetsavtal kan ingås på heltid eller deltid, beroende på arbetsgivarens behov. Om arbetsgivaren ingår ett arbetsavtal på heltid med en sommarjobbare är arbetsgivaren skyldig att betala lön även om det inte finns arbete att utföra varje dag. Vid deltidsarbete fastställs lönen i proportion till utfört arbete.

Att ingå arbetsavtal Det lönar sig att ingå ett skriftligt arbetsavtal med sommarjobbaren så att man på ett tillförlitligt sätt kan kontrollera vad som har avtalats med arbetstagaren i ett senare skede. Arbetsavtalet bör åtminstone innehålla uppgifter om tidpunkten för när arbetet börjar, anställningsförhållandets längd, grunden för en eventuell visstidsanställning, arbetsuppgifter, lönens storlek och arbetstid. I arbetsavtalet ska dessutom antecknas det kollektivavtal som eventuellt til�lämpas på arbetet. Om arbetsgivaren är medlem av ett arbetsgivarförbund ska arbetsgivarförbundets kollektivavtal följas. Om arbetsgivaren inte är medlem av någon arbetsgivarorganisation ska arbetsgivaren följa det kollektivavtal som har fastställts som allmänbin-

dande för arbetsgivarens bransch, förutsatt att det finns ett sådant för den aktuella branschen.

Prövotid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i arbetsavtalet avtala om en prövotid som placeras i början av anställningsförhållandet. Om man vill avtala om en prövotid ska det göras en särskild anteckning om detta i arbetsavtalet. En prövotid kan även tillämpas på basis av ett kollektivavtal, men även då ska prövotiden nämnas särskilt i arbetsavtalet. Vid visstidsanställningar som är kortare än åtta månader kan prövotiden vara högst hälften av arbetsavtalets längd. Om ett avtal om visstidsanställning exempelvis har ingåtts för två månader kan prövotiden vara högst en månad. Under prövotiden har arbetsgivaren möjlighet att utreda arbetstagarens lämplighet för arbetet. Arbetstagaren har i sin tur möjlighet att ta reda på om arbetet motsvarar den bild som han eller hon fick av arbetet när arbetsavtalet ingicks. Under prövotiden kan vardera parten häva arbetsavtalet med omedelbar verkan utan uppsägningstid. Arbetsavtalet får dock inte hävas på ovidkommande eller diskriminerande grunder med tanke på syftet med prövotiden.

Introduktion Sommarjobbares kunskaper och färdigheter är inte nödvändigtvis på samma nivå som för personer som har varit längre i arbetslivet. Därför bör sommarjobbare få en särskilt noggrann introduktion. Arbetstagaren bör för det första introduceras i praktiska frågor och husets rutiner. Första dagen lönar det sig till exempel att gå igenom vilka regler som gäller för matpauser och sjukfrånvaroanmälan. För det andra ska arbetstagaren introduceras i de egentliga arbetsuppgifterna. Genom en god introduktion lär sig arbetstagaren sina arbetsuppgifter snabbare och gör mindre fel. Det är också bra att utse en ersättare för inskolaren som sommarjobbaren kan vända sig till när den ordinarie inskolaren till exempel är på semester.

Unga arbetstagare Med unga arbetstagare avses personer under 18 år. En person som har fyllt 15 år får ingå ett arbetsavtal på egen hand. En person under 15 år behöver däremot vårdnadshavarens samtycke för att kunna ingå ett arbetsavtal. Den regelbundna arbetstiden för en person som har fyllt 15 år får vara högst

Det arbete som utförs av unga personer får inte kräva större ansträngning eller ansvar än vad som är skäligt med beaktande av personens ålder och krafter. 8

Företagarinfo 3/2016

lika lång som den regelbundna arbetstiden för en vuxen person i motsvarande arbete. Regelbunden arbetstid är enligt arbetstidslagen 8 timmar per dygn och 40 timmar i veckan. I en del branschers kollektivavtal har det även avtalats om kortare arbetstider, vilket innebär att det lönar sig att kontrollera arbetstidsbestämmelserna i det egna kollektivavtalet. Arbetstiden för en person som är 15– 18 år får inte överskrida nio timmar per dygn eller 48 timmar per vecka. Arbetsgivaren till en ung arbetstagare ska se till att arbetet inte kräver större ansträngning eller ansvar än vad som är skäligt med beaktande av den unga personens ålder och krafter. När det gäller unga arbetstagare betonas arbetsgivarens skyldighet att handleda och introducera arbetstagaren.

Arbetsintyg När ett anställningsförhållande upphör har arbetstagaren rätt att på begäran få ett skriftligt intyg av arbetsgivaren om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. Arbetsintyget ska ges utan dröjsmål. Det är en straffbar handling att låta bli att ge ett arbetsintyg. Utan arbetstagarens uttryckliga begäran får inte arbetsintyget innehålla en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande. När arbetstagaren ber om ett arbetsintyg är det alltså bra att fråga om arbetstagaren vill att intyget endast ska innehålla uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifterna eller om det även ska innehålla en bedömning av arbetsskicklighet och uppförande.

Ytterligare information: www.tem.fi/sv/arbete/arbetslagstiftning/arbetsavtal_och_anstallningsforhallande/unga_arbetstagare/ anstallningsvilkor_for_unga www.tyosuojelu.fi/web/sv/ anstallningsforhallande/ ung-arbetstagare www.yrittajat.fi > Foretagens-abc > Arbetsgivarinfo > Anstallande-av-arbetstagare

MEDLEMSFÖRETAGARE KOM IHÅG ATT UTNYTTJA DINA MEDLEMSFÖRMÅNER! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 3/2016

Företagarna i Finland, Kaisa Salo, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, kaisa.salo@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar fråga Vårt aktiebolag har ingått ett entreprenadavtal med ett kundföretag. Nu har det uppstått meningsskiljaktigheter med kunden om huruvida vi kan fakturera extra för vissa ändringsarbeten. Kunden anser att vi inte har gjort ändringsarbetena på ett korrekt sätt. Det handlar om ett belopp som är betydande jämfört med det ursprungliga entreprenadpriset. Vi vill komma överens om saken med kundföretaget. Nu undrar vi om kunden ändå kan framställa krav längre fram trots att det finns ett avtal? Vad händer om kunden inte går med på ett avtal? svar I avtal mellan företag råder mycket stor avtalsfrihet, och följaktligen regleras i princip inte entreprenadavtal i lagstiftningen. I exempelvis köplagen har byggentreprenader avgränsats så att de faller utanför lagens tillämpningsområde. Allmänna avtalsrättsliga principer samt bestämmelserna i rättshandlingslagen gäller även för entreprenadavtal. De reglerar dock inte direkt innehållet i avtalsförhållandet som sådant. Därför löses meningsskiljaktigheter kring ett avtalsförhållande i första hand genom tolkning av avtalet. När det gäller till exempel ändringsarbeten och prissättningen av dem bör avtalet innehålla särskilda bestämmelser om dem. Entreprenadavtalet kan innehålla en hänvisning till allmänna avtalsvillkor, till exempel de allmänna avtalsvillkoren för byggentreprenader (YSE 1998). Utan uttrycklig hänvisning blir inte standardvillkoren en del av avtalet.

Reklamation inom skälig tid Om entreprenören och kundföretaget har kommit överens om ändringsar-

beten och det visar sig att de innehåller fel bör felen reklameras inom skälig tid. När det gäller avtal mellan näringsidkare har det inte definierats närmare vad som avses med skälig tid, men det rekommenderas att en reklamation görs direkt när ett fel har uppdagats. En felaktig prestation kan i första hand rättas till, det vill säga entreprenören kan göra nödvändiga korrigeringar i ändringsarbetet. En annan påföljd av en felaktig prestation kan till exempel vara en prissänkning om det inte är möjligt eller rimligt att korrigera prestationen. Entreprenadföretaget kan dock kräva en delbetalning av kundföretaget även vid ändringsarbeten om ändringsarbetena inte har varit felaktiga i sin helhet.

prenören och kundföretaget ett nytt avtal om ändringsarbetena och påföljderna för eventuella fel. Om frågan kan lösas genom ett avtal kan man inte med framgång ställa några krav i samma ärende längre fram. Avtalet bör upprättas så noggrant som möjligt för att man ska kunna undvika framtida oklarheter. Om man inte når en överenskommelse avgörs tvisten i sista hand i behörig domstol.

Ytterligare information: YSE 1998 Allmänna avtalsvillkor

Även uppgörelser ska ingås skriftligt Om det råder oklarhet om felaktigheterna i en prestation eller påföljderna av ett fel och man inte har tagit ställning till frågan i avtalet bör man gå in för en uppgörelse. Uppgörelsen bör vara skriftlig. I praktiken upprättar entre-

Uppgörelsen bör vara skriftlig. 10

Företagarinfo 3/2016

Företagarna i Finland, Satu Grekin, chef för konkurrensärenden, tfn 09 229 2935, satu.grekin@yrittajat.fi

Upphandlingar i mindre delar, småföretagen med Nya direktiv som reglerar offentliga upphandlingar trädde i kraft måndagen den 18 april 2016. Datumet är viktigt särskilt för upphandlingsenheter, eftersom det har tillkommit faktorer som ska beaktas redan i samband med konkurrensutsättning av EU-upphandlingar. Med en EU-upphandling avses en upphandling vars värde överskrider EU:s tröskelvärde och som därför måste konkurrensutsättas över hela EU. Vid köp av varor och tjänster är gränsen 209 000 euro.

Vad har förändrats? Framöver måste upphandlingar delas upp i mindre delar för att små och medelstora företag ska ha större chans att delta. Uppdelningen betyder inte att man försöker underskrida tröskelvärdena och undvika anbudsförfarande. Avsikten är att komma till rätta med det nuvarande missförhållandet där upphandlingarna är så stora att de minsta aktörerna inte kan lämna anbud. En nyhet är uppdelningsskyldigheten. I initialskedet kommer det att finnas en efterfrågan på god uppdelningspraxis för olika branscher även hos upphandlingsenheterna. En uppdelning utifrån arbetsfaser kan passa vissa branscher, dock inte alla. Nu lönar det sig att dela med sig av framgångsrika berättelser. Små och medelstora företag får en större chans att delta även tack vare en annan förändring: om en omsättningsgräns fastställs för anbudsgivarna i en EU-upphandling får den vara högst två gånger upphandlingens värde. Det

finns inget absolut krav på användning av minimiomsättning. Det finns upphandlingsenheter som inte kräver någon minimiomsättning över huvud taget. Detta leder säkert till att det lämnas fler anbud. Fler anbud leder till ökad konkurrens. Konkurrens förädlar, men innebär även effektivitetsfördelar för kunderna. I egenskap av skattebetalare är vi alla kunder eller åtminstone finansiärer när det gäller offentliga upphandlingar. I framtiden kommer det totalekonomiskt mest fördelaktiga alternativet att vara det främsta urvalskriteriet, inte enbart priset. Om man ändå vill välja det billigaste alternativet är utgångsläget att valet ska motiveras. Vidare sätter reformerna fart på upphandlingarnas elektroniska tillgänglighet: en upphandlingsannons måste i sin helhet vara elektroniskt tillgänglig direkt samma dag som den offentliggörs. Eftersom man inte behöver reservera tid för postgången i den digitala världen förkortas minimitidsfristerna för lämnande av anbud.

Varför ser anbudsförfrågan annorlunda ut? Annonseringskanalen Hilma har förnyats för att motsvara EU:s nya upphandlingsförfarande. En nyhet är att det i anbudsförfrågan kan krävas att anbudsgivaren i stället för bilagor lämnar en försäkran om att kraven uppfylls med ett gemensamt europeiskt upphandlingsdokument (s.k. ESPD). Användningen av ESPD-försäkran kan vara trög till en

PIXHILL

Företagarinfo 3/2016

början, men med ökad användning är avsikten att den ska lätta på företagens administrativa börda. Närmare utredningar begärs endast in av den som har vunnit en upphandling. Till övriga delar följs fortfarande gällande upphandlingslag, eftersom beredningen av den reviderade lagen ännu inte är klar. Propositionen lämnas till riksdagen i juni, och lagen träder förmodligen i kraft i slutet av året. För anbudsgivarna är det viktigaste nu och i framtiden att läsa igenom anbudsförfrågan noggrant och lämna anbud på önskat sätt.

De elektroniska anmälningarna till handelsregistret och Skatteförvaltningen utvidgas De elektroniska ändringsanmälningarna till handelsregistret och Skatteförvaltningens register utvidgades i februari. Anmälningarna görs i PRS och Skatteförvaltningens gemensamma tjänst FODS.

Den som gör en elektronisk ändringsanmälan ska ha en finländsk personbeteckning och personliga nätbankskoder eller ett id-kort med chip (eID-kort). Vid en elektronisk anmälan betalas behandlingsavgiften i den elektroniska tjänsten.

Kontaktuppgifter och ändringar i bolagsordningen I den elektroniska tjänsten kan man anmäla ändringar i adress- och kontaktuppgifterna för alla de vanligaste företagsformerna. Till exempel aktiebolag, publika aktiebolag och bostadsaktiebolag kan anmäla ändringar i bolagsordningen. Andelslag, andelsbanker och sparbanker kan anmäla ändringar i stadgarna. Öppna bolag och kommanditbolag kan anmäla ändringar i bolagsavtalet. Elektroniska ändringsanmälning-

ar kan göras för alla de uppgifter som anges i bolagsordningen och som har förts in i registret. Dessa kan till exempel vara firma, parallellfirma, bransch och hemkommun.

Anmälningar om kapital och firmaändringar Aktiebolag, publika aktiebolag och bostadsaktiebolag kan göra anmälningar om kapital. En dotterbolagsfusion eller en vanlig fusion kan anmälas elektroniskt om det mottagande bolaget är ett aktiebolag. Anmälningar om ändringar i representanterna för ett företag samt om firma, parallellfirma och bifirma kan göras av alla företagsformer som kan göra elektroniska ändringsanmälningar. En enskild näringsidkare kan göra en nedläggningsanmälan i

I den elektroniska tjänsten kan man anmäla ändringar i adress- och kontaktuppgifterna för alla de vanligaste företagsformerna. 12

Företagarinfo 3/2016

handelsregistret. Alla tidigare nämnda företagsformer kan anmäla ändringar i registret över mervärdesskattskyldiga, förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret. Dessutom kan en ny huvudbransch anmälas till Skatteförvaltningen. För anvisningar om anmälningar, se handelsregistrets och Skatteförvaltningens hemsidor, där det finns länkar till PRS och Skatteförvaltningens gemensamma hemsida ytj.fi.

Ytterligare information: Handelsregistret: www.prh.fi/sv/ kaupparekisteri.html Ytterligare information om elektroniska anmälningar: https://www.prh.fi/ sv/kaupparekisteri/sahkoinenilmoittaminen.html Skatteförvaltningens rådgivning: enskilda näringsidkare samt öppna bolag och kommanditbolag, tfn 029 497 005 aktiebolag, tfn 029 497 007 www.ytj.fi

30 000 företag riskerar att avregistreras ur handelsregistret Patent- och registerstyrelsen (PRS) storstädar i handelsregistret. Avsikten är att avföra ett stort antal företag som har upphört med sin verksamhet ur registret på en gång. Alla näringsidkare, med undantag av bostads- och fastighetsaktiebolag, som inte har lämnat någon anmälan till handelsregistret under de senaste tio åren

och som enligt Skatteförvaltningen är icke-verksamma riskerar att avregistreras. PRS avregistreringsförfarande omfattar cirka 30 000 företag. De företag som riskerar att avregistreras ska kontrollera att företagets uppgifter i handelsregistret är aktuella i PRS informationstjänst Virre (www.virre.fi) och lämna en anmälan till handelsre-

gistret via FODS (www.ytj.fi) senast den 1 juli 2016. De företag som inte lämnar sin anmälan till PRS inom utsatt tid avförs ur handelsregistret i augusti 2016. Enligt handelsregisterlagen (24 §) kan en näringsidkare avföras ur registret på initiativ av registermyndigheten.

Anvisningar till företag som riskerar att avregistreras l De företag som omfattas av avregistreringsförfarandet ska lämna en anmälan till handelsregistret senast den 1 juli 2016. De företag som inte lämnar någon anmälan avförs ur handelsregistret i augusti 2016. l Företagen ska kontrollera att deras uppgifter i handelsregistret är aktuella i PRS informationstjänst Virre på adressen www.virre.fi. l För att ett företag inte ska avföras ur handelsregistret måste företaget göra en ändringsanmälan till handelsregistret senast den 1 juli 2016. l Eventuella ändringar anmäls elektroniskt i PRS och Skatteförvaltningens gemensamma tjänst FODS på www.ytj.fi eller genom att man skriver ut och fyller i en ändringsanmälan på papper. l Om företagets uppgifter är aktuella meddelar man på sidan 2 i pappersblanketten i punkten Tilläggsuppgifter att uppgifterna är oförändrade. I detta fall är anmälan kostnadsfri. l Enbart förändrade kontaktuppgifter undantar inte företaget från avregistreringsförfarandet.

Ytterligare information: Anvisningar om hur ändringsanmälningar görs för olika företagsformer: www.prh.fi/sv/kaupparekisteri.html Pappersblanketter: www.ytj.fi/sv/index/ilmoittaminen/muutosilmoitus.html Förfrågningar tfn 029 509 5900 vardagar kl. 9.00–16.15.

Enbart förändrade kontaktuppgifter undantar inte företaget från avregistreringsförfarandet. Företagarinfo 3/2016

Centralhandelskammaren, Paula Paloranta, generalsekreterare, reklametiska rådet

PIXHILL

Undvik negativ publicitet av din reklam Företagsreklam kan skapa irritation bland konsumenterna. Ämnen som rör barn, religion, död och diskriminering är känsliga i reklamens värld. Reklametiska rådet tar emot många klagomål om dessa. Reklamen har till uppgift att väcka positivt intresse för den produkt som reklamen gäller. Ibland tar man till ovanliga grepp för att försöka uppnå detta. Det finns dock gränser även för reklam. Det är till exempel inte tillåtet att använda våld som effekt i reklam.

Utomhusreklamen föremål för hårdare granskning I fjol tog Reklametiska rådet emot hela 126 klagomål om reklam. De flesta klagomålen gällde tv-, internet- och utomhusreklamer. Diskriminering var den vanligaste orsaken till klagomålen.

Företagarinfo 3/2016

För den som gör reklam är det bra att komma ihåg att reklam som visas på offentliga platser även ska lämpa sig för barn. Bilder som inte hör hemma i barnens värld bör undvikas i utomhusreklam.

Reklamen med Panu-flickan förbjöds Företaget ansvarar själv för sin reklam även om någon annan har utformat den. Marknadsdomstolen kan förbjuda en reklam om den anses strida mot god sed. Mest känd i detta sammanhang är förmodligen Panu-flickan i färgrek-

lamen från 1990-talet. Reklamen var kvinnoförnedrande, eftersom kvinnan i reklamen endast utgjorde ett blickfång och inte hade någon som helst koppling till den produkt som marknadsfördes. På 2000-talet förbjöd marknadsdomstolen ett företag att i sin reklam använda sig av uttrycket ”Åkte du fast med mobilen i handen? Nu betalar spiidi.fi dina böter.” I sina motiveringar konstaterade marknadsdomstolen att denna typ av marknadsföring ifrågasätter konsumenternas skyldighet att följa lagen.

Reklamen har till uppgift att väcka positivt intresse för den produkt som reklamen gäller.

Förhandsyttrande inom en vecka Ett företag kan i förväg stoppa klagomål om sin reklam på ett effektivt sätt. Man kan be att Reklametiska rådet tar ställning till reklamen. Behandlingen av förhandsyttranden är konfidentiell och snabb. Man kan få ett utlåtande så snabbt som inom en vecka.

Ytterligare information: www.kauppakamari.fi/sv/ namnderna/reklamatiska-radet/ Du kan ta del av rådets utlåtanden på adressen http://kauppakamari.fi/ lautakunnat/men/lausunnot

Följande behövs för ett förhandsyttrande: l l l l

kontaktuppgifter till den som gör reklam anledning till att man ber om ett utlåtande plats där reklamen ska publiceras den färdiga reklamen eller ett utkast till reklamen.

Ett förhandsyttrande kostar 750 euro

Företagarinfo 3/2016

Företagarna i Finland, Julia Ahlfors, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, julia.ahlfors@yrittajat.fi

Att avsluta ett anställningsförhållande Uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren Ett arbetsavtal kan endast sägas upp av vägande sakskäl. En grund för att avsluta ett anställningsförhållande kan anses vara ett allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana skyldigheter som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Att säga upp en gravid arbetstagare eller en arbetstagare som utnyttjar rätten till familjeledighet, en förtroendeman eller ett förtroendeombud av personliga skäl är dock endast möjligt i specialfall.

sägningströskeln överskrids först om arbetstagaren fortsätter med den verksamhet som låg till grund för varningen även efter att han eller hon har tilldelats varningen. Det finns dock ingen skyldighet att tilldela en varning om det handlar om en så allvarlig överträdelse i anslutning till anställningsförhållandet att det rimligen inte kan krävas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet.

Först tilldelas en varning När ett arbetsavtal sägs upp av personliga skäl handlar det i regel om försummelse av skyldigheterna i arbetet. Det kan handla om att arbetstagaren upprepade gånger är försenad till arbetet, lämnar arbetsuppgifter ogjorda eller på annat sätt handlar i strid med givna instruktioner. En arbetstagare får inte sägas upp av personliga skäl förrän han eller hon har tilldelats en varning och getts möjlighet att rätta till sitt förfarande. Upp-

PIXHILL

Företagarinfo 3/2016

Skapa en konsekvent praxis En varning bör alltid överlämnas skriftligt av bevisskäl. I varningen ska det klandervärda beteendet preciseras, och den ska överlämnas så snart som möjligt efter att det klandervärda beteendet har framkommit. Det finns skäl att ge olika varningar för olika överträdelser. Om arbetsgivaren inte är säker på

hur allvarlig en överträdelse är bör i regel ytterligare en varning tilldelas. Företagets varningspraxis ska vara konsekvent, och den ska tillämpas på alla arbetstagare på samma villkor. Om arbetsplatsen har en oklar praxis exempelvis kring anmälan av frånvaro ska den ses över med hjälp av föreskrifter innan en varning kan tilldelas. En varning kan bara tilldelas om föreskrifterna inte följs.

Väsentlig förändring av arbetsförutsättningarna En väsentlig förändring av en arbetstagares arbetsförutsättningar kan leda till att arbetsavtalet sägs upp, till exempel om arbetstagaren insjuknar för en längre tid eller förlorar ett tillstånd som är nödvändigt i arbetet, till exempel körkortet, på grund av försämrad syn. Om

sjukdomen är bestående och väsentligt försämrar arbetsförmågan eller orsakar en lång arbetsoförmåga på över ett år kan anställningsförhållandet i regel sägas upp. Uppsägningen måste dock alltid grunda sig på en noggrann och kompetent läkarbedömning av arbetstagarens arbetsförmåga.

Uppsägning av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl Enligt arbetsavtalslagen får en arbetsgivare säga upp ett arbetsavtal om det till buds stående arbetet har minskat väsentligt och varaktigt av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Om antalet arbetstagare regelbundet är minst 20 ska ärenden som rör uppsägning behandlas i samarbetsförfarande. Ett arbetsavtal får inte sägas upp om

arbetstagaren kan omplaceras till eller skolas om för andra uppgifter. Det finns åtminstone ingen grund för uppsägning om arbetsgivaren antingen före eller efter uppsägningen har tagit in en ny arbetstagare för samma typ av arbetsuppgifter, trots att verksamhetsförutsättningarna inte har förändrats under motsvarande period eller en omorganisering av arbetet inte har gett upphov till en faktisk minskning av arbetet. Innan arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal av ekonomiska och produktionsmässiga skäl ska arbetsgivaren i så god tid som möjligt informera arbetstagaren om uppsägningsgrunderna och alternativen. Samtidigt ska det informeras om vilken arbetskraftsservice arbetskraftsförmedlingen erbjuder.

Hävning av arbetsavtal ESynnerligen vägande skäl Ett anställningsförhållande kan hävas omedelbart endast om det finns synnerligen vägande skäl för detta. Ett anställningsförhållande kan hävas om arbetstagaren så allvarligt åsidosätter eller bryter mot sina skyldigheter som följer av arbetsavtalet eller av lag att det inte skäligen kan krävas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet ens under den tid uppsägningstiden varar. Arbetsgivaren kan ha skäl att häva ett anställningsförhållande om arbetstagaren • väsentligt vilseledde arbetsgivaren när arbetsavtalet ingicks

Företagarinfo 3/2016

• genom likgiltighet äventyrar arbetssäkerheten på arbetsplatsen • är berusad på arbetsplatsen, gör sig skyldig till grov ärekränkning av arbetsgivaren eller sina arbetskamrater eller beter sig våldsamt mot dem • bryter mot förbudet om konkurrerande verksamhet under anställningsförhållandet. Även om en hävningsgrund kan uppkomma redan efter en överträdelse bör man utreda hur vägande skälet är med en expert innan anställningsförhållan-

det avslutas. Hävningsgrunden ska åberopas inom 14 dagar efter att den har framkommit.

Hävning under prövotid Prövotiden är en särskilt avtalad tidsperiod i början av ett anställningsförhållande, vars syfte är att utreda huruvida arbetstagaren är lämplig för sina arbetsuppgifter. Under prövotiden kan arbetsgivaren och arbetstagaren häva arbetsavtalet så att det upphör omedelbart. En hävning under prövotid ska göras innan prövotiden tar slut. Bestämmelserna om prövotidens längd ska kontrolleras i det kollektivavtal som tillämpas och i arbetsavtalslagen. Ett arbetsavtal får inte hävas under prövotid på diskriminerande eller ovidkommande grunder.

Hörande och delgivning av hävningsmeddelande Arbetstagaren ska höras innan hävningsmeddelandet överlämnas och ges möjlighet att anlita ett biträde under diskussionsmötet. Hävningsmeddelandet ska överlämnas personligen. Meddelandet kan skickas elektroniskt eller som ett rekommenderat brev endast om arbetstagaren inte kan nås. Meddelandet anses då ha kommit till arbetstagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades.

Verkställande av uppsägning Uppsägningsgrunden ska alltid åberopas inom en skälig tid efter att man har fått kännedom om den. Uppsägningstiden fastställs utifrån det allmänbin-

dande kollektivavtalet för den aktuella branschen eller i enlighet med bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Arbetstagaren ska höras innan uppsägningsmeddelandet överlämnas. Vid hörandet ska arbetstagaren informeras om uppsägningsgrunden och ges möjlighet att bemöta den. Uppsägningsmeddelandet ska överlämnas personligen till arbetstagaren, och då börjar uppsägningstiden från delgivningsdagen. Om en personlig delgivning inte är möjlig till exempel på grund av att arbetstagaren inte kan nås kan meddelandet skickas elektroniskt eller per post som ett rekommenderat brev. Då anses delgivningen ha skett den sjunde dagen efter att den skickades. Om uppsägningsmeddelandet skickas per e-post rekommenderas att man ber om mottagarens kvittering.

Mer grundläggande information för arbetsgivare www.yrittajat.fi > Företagarens ABC 18

Företagarinfo 3/2016

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG?

Företagare skapar nytt och håller Finlands hjul i rörelse. Det kräver hårt arbete – företagsamhet. Företagarna sysselsätter och betalar en stor del av skatterna. Om det blir kvar något åt företagaren själv, är det helt rätt. Företagarna är vana att klara sig med egna medel. Men alla behöver hjälp, stöd och nätverk någon gång. Därför lönar det sig att gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity

Vi kan trygga ditt foretags verksamhet pa flera satt. Korn och prata med vara experter, sa planerar vi ett forsakringsskydd som bast passar dig och ditt foretag. Skyddet bestar av lagstadgade och kompletterande frivilliga forsakringar som du inte far nagon annanstans. Som medlem i Foretagarna i Finland far du nu hos Fennia annu mer omfattande formaner pa dina forsakringar. Ta nytta av var expertis och ring Fennia pa 010 503 8818 eller besok vart narmaste forsakringskontor. Vi ger alltid personlig service.

Valkommen bland Finlands nojdaste kunder! (EPSI Rating 2014).

elo

Var partner for arbetspensionsforsakringar ar Elo, Finlands storsta arbetspensionsforsakrare for foretagare.

ďż˝Fennia