Företagare 3/2018 by Suomen Yrittäjät

LEDARE – Välkomna till Företagardagarna i Åbo

3/2018

I FINLAND

EKENÄS SPARBANK Vill växa utan stora risker

INNEHÅLL EKONOMI/FINANSIERING LEDARE MICHAEL LINDHOLM 3

AKTUELLT FRÅN FIF 4 –7

3/2018

KOLUMN BETALAR DU FÖR LÅG FÖPL-AVGIFT? 5

Ekenäs Sparbank

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Vill växa utan stora risker

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

AKTUELLT 24 Ministrar bekymrade över företagarnas ork

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

26 PK-Barometern 28 Företagarna borde inte bötfällas för

dataskyddsproblem under första året

30 Företagarnas beredskapsmodell HELSINGFORS FÖRETAGARE

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2 450 st.

Hippi Hovi Kust-Österbottens Företagare hippi.hovi@yrittajat.fi, tel. 050 551 3995

OMBRYTNING

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. Ekonomi/Finansiering Kreativit företagande

32 Det nationella inkomstregistret

ISSN

FÖRETAGARNA I FINLAND TEMAN 2018

för inlärning

UTKOMMER MATERIAL

11.10. 10.9. 13.12. 5.11.

UTGIVARE

Företagarna i Finland

Företagare i Finland 3/2018

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy

LEDARE

Välkomna till Företagardagarna i Åbo

et är dags för årets höjdpunkt för företagarna i Åbo. Åbo är en härlig stad med ca 190 000 invånare. Jag har bott där sedan jag startade studierna vid Åbo Akademi, det enda svenskspråkiga universitetet utanför Sverige. Jag har dubbel fest i år. Först svenska träffen i Hangö, där jag är född, och nu företagardagarna i Åbo. Tusen tack till Chyde, Petri, Heiju och alla andra som ordnade ett oförglömligt evenemang i Hangö. Hur ni beställde det fina vädret till Hangö är ännu ett mysterium, men företagare klarar förstås av allt. Åboregionen upplever ett starkt lyft i ekonomin för tillfället. Varvs-, läke-

medel- och bilbranscherna är några av de största dragarna. Det har framförts siffror på upp till 30 000 nya jobb i regionen före år 2025, av dessa är t.ex. över 1000 ingenjörer. Framgångsrika stora företag påverkar i stor grad hur mindre företag klarar sig. Enbart Meyer-varvet har över 1 200 underleverantörer när de bygger fartyg och infrastrukturen som behövs för att säkra tillväxten skapar många nya arbetstillfällen. Teknologin kommer starkt med i olika processer och den berör även underleverantörer. T.ex. Meyer jobbar med ett blockchain-projekt för att automatisera och snabba upp beställningar och för att få alla betalningar automatiserade. Airbnb har redan 10 % av övernattningarna i Finland och Uber kom med nytt koncept som delvis påverkade taxibranschens förändring. Dessa aktörer har skapat sina digitala lösningar de senaste fem åren, alltså inom en mycket kort tidsperiod. Underleverantörer måste klara av att koppla upp sig mot dessa plattformsteknologier. Vad är en plattformsteknologi? Airbnb är ett bra exempel: En tjänst som hjälper andra att göra affärer; i detta fall privatpersoner som kan hyra ut sina lägenheter. Det kan lika bra vara en tjänst som hyr ut din bil, hjälper dig att göra analys på bilder eller ger råd på medicinering åt en läkare.

AI (Artificiell Intelligens) och maskinlärning är på allas läppar och inte helt utan orsak. Arbets- och näringslivsministeriet har satt som mål att Finland skall vara i världseliten när det gäller att utnyttja denna teknologi. Lägg märke till orden ”att utnyttja” i förra meningen. Orsaken är att de stora teknologijättarna (Google, IBM osv.) är så pass stora att Finland inte har resurser att skapa motsvarande. Även EU har problem att hänga med. Vår chans är vårt substanskunnande, vår infrastruktur och den ”rena” data som under åren har skapats. En bidragande orsak till denna rena data är de regelverk vi har. Hör och häpna, de kritiserade regelverken får nu litet rosor! Enligt FiF:s företagsbarometer (totalt 4780 svar) har 67 % inte på något sätt tänkt utnyttja denna teknologi och 24 % undersöker om de kunde utnyttja den. Kvar blir 9 % som på något sätt använder teknologin. Men inte kan mindre företagare hänga med i den teknologiska utvecklingen? Jovisst kan vi. I samarbete med universitet och yrkesutbildning kan vi skapa nätverk och utbilda oss. Diskussioner företagare emellan är också viktig ingrediens. Företagardagarna är ett fint tillfälle för dessa diskussioner. Välkomna till företagardagarna i Åbo 19–20.10, champagne bjuds på Åbo Svenska Teater kl. 15:45 på lördag. Kom med och mingla!

Michael Lindholm Ordförande för det svenska nätverket

Företagare i Finland 3/2018

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Svensk träff i Åbo under de Riksomfattande Företagardagarna Företagarna i Finlands hårt jobbande medlemsföretagare är väl värda några lediga dagar i Åbo för att hämta inspiration, hitta nya samarbetspartners och njuta av en galamiddag under de Riksomfattande Företagardagarna. De svenskspråkiga deltagarna kommer dessutom att bjudas på lite extra, då det svenskspråkiga nätverket inom Företagarna i Finland och Åbo Underrättelser bjuder på mousserande vin och en trev-

Åbo Underrättelser och Företagarna i Finland bjuder företagare på mousserande vin på Åbo SvenskaTeater, lördagen 20.10. kl. 15.45, kom med och mingla!

lig pratstund i Åbo Svenska Teaters pittoreska lokal före galamiddagen. Boka alltså in i kalendern Svenska Träffen på lördagen 20.10. kl. 15.45 på Åbo Svenska Teater!

Lasse Saarenpää är Årets Unga Företagare Årets Unga Företagare 2018 valdes på Get Together evenemanget i Hyvinge. Årets vinnare, Lasse Saarenpää från Södra Österbotten, började som företagare för över 20 år sedan med mopedreparationer. I dag bedriver hans företag Laten Kone miljonhandel med begagnade och reparerade jordbyggsmaskiner, både på den inhemska och utländska marknaden. Simo Larmo från Egentliga Finland kom tvåa i tävlingen med sitt jordbruksföretag Birkkala gård som odlar och förädlar spelt. Årets trea blev Kust-Österbottniska Jenni Parpala med städföretaget Kiffel. Vinnarna fick åka hem med en prissumma på totalt 30 000 €.

Företagare i Finland 3/2018

Betalar du för låg FöPL-avgift? Många höjer den för sent Alltfler företagares arbetsinkomst berättigar inte till utkomstskydd i fall av arbetslöshet. Ofta ändras inte den ursprungliga inkomstgränsen som fastställts i början av företagsverksamheten, trots att verksamheten växer. TEXT YRITTÄJÄSANOMAT BILD ISTOCK

nligt Pensionsskyddscentralens statistik bestämmer två av fem nya företagare grunden till sin

effekt på företagarens andra sociala tryggheter inte lyfts fram tillräckligt. – Ett problem är att man ser FöPL

pension enligt den lägsta FöPL-årsinkomsten, eller något i närheten av den. Av alla företagare försäkrar sig var femte nära den lägsta gränsen. Detta kan senare orsaka problem då det gäller en inkomstbaserad social trygghet. Med de lägsta FöPL-försäkringsnivåerna uppnår inte företagaren, med de erlagda försäkringsavgifterna, den inkomstbaserade sociala tryggheten. Förmånen stannar på samma nivå som grundtrygghetsförmånerna. Enligt Företagarna i Finlands nya ordförande för Arbetslöshetskassan, Susan Äijälä, har FöPL-inkomstens

som en ålderspension. Det är bra att komma ihåg att FöPL-pensionerna även omfattar sjuk- och familjepensionerna. FöPL-inkomsten inverkar allt oftare på företagarens sociala trygghet. Nivån på sjukdagpenningen, utkomstskyddet för arbetslösa och det inkomstbaserade utkomstskyddet för arbetslösa och många familjeförmåner påverkas också av FöPL. Ju större företagarens inkomst är desto bättre är hens pensions- och sociala trygghet. Enligt mig borde pensionsbolagen marknadsföra FöPL-försäkringen mer som en försäkring gällande social trygg-

Företagare i Finland 3/2018

het än som en pensionsförsäkring. Enligt Äijälä görs nödvändigtvis inga ändringar i inkomstnivån som fastställts i början av företagsverksamheten, trots att den vuxit. Ofta höjs FöPL-nivån alltför sent. – Vissa företagare kanske tänker att de sparar in på pensionsavgifterna. De håller sina inkomster alltför låga i förhållande till företagets inkomster och placerar de inbesparade pengarna på andra objekt. Det mest oroväckande är dock att många ensamföretagare inte kan betala dyra pensionsavgifter och att deras sociala trygghet därför hänger på basinkomsten. Det kanske skulle vara smartast att höja den obligatoriska FöPL-försäkringens nedre gräns, så den motsvarar den nedre gränsen för utkomstskyddet för arbetslösa. På så sätt skulle allt fler företagare omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa som FPA eller arbetslöshetskassan betalar, fortsätter Äijälä. Den nedre gränsen för utkomstskyddet för arbetslösa är nu 12.576 euro. De som inte hör till arbetslöshetskassan, både företagare och löntagare, kan under arbetslöshetstiden få grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd på cirka 550 euro per månad från FPA. Dessutom kan man få utkomststöd och t.ex. bostadsbidrag. Det enda sättet att inverka på storleken på en eventuell arbetslöshetsersättning är medlemskap i arbetslöshetskassan.

Utkomstskyddet för en företagares familjemedlem förbättras – viktigt för företagarfamiljer Fantastiskt att regeringen beslöt förbättra utkomstskyddet för företagarnas familjemedlemmar. Detta uppskattas mycket i företagarfamiljer runt om i landet, säger Företagarna i Finlands verkställande direktör Mikael Pentikäinen tacksamt om regeringens budgetförhandlingsbeslut. TEXT EEVA KETVEL OCH BILD MARKUS SOMMERS

Företagare i Finland 3/2018

7 Nuvarande lagstiftning har lett till inkomstproblem och nedlagd företagsverksamhet I företagen arbetar kring 22 000 företagares familjemedlemmar som inte äger företaget och som bor tillsammans med företagaren. De har haft en svag position om de blivit arbetslösa. – Förutom inkomstproblem i företagarfamiljer har i värsta fall den nuvarande lagstiftningen även lett till skilsmässor och nedläggning av företagsverksamheten, berättar Företagarna i Finlands chef för arbetsmarknadsfrågor Harri Hellstén.

Företagarfrågorna har gått framåt under valperioden

sitt budgetförslag för år 2019 föreslår regeringen att en företagares icke-ägande familjemedlems ställning gällande utkomstskyddet ska ändras från företagare till löntagare. – Ändringen korrigerar felet och uppmuntrar företagare att oftare erbjuda arbete även åt egna familjemedlemmar, då de i fortsättningen omfattas av omställningsskydd, säger Mikael Pentikäinen. Statsminister Juha Sipilä (C) tog upp problemet under ett diskussionstillfälle som Företagarna ordnade i Villmanstrand i augusti några veckor före budgetmanglingen. Enligt Sipilä ska en person som bor i samma hushåll som en företagare, och som arbetar i familjeföretaget, precis som i all annan lagstiftning ses som en arbetstagare även då det gäller utkomstskyddet. – Det är fråga om rättvisa och även sysselsättning. En företagares familjemedlem som arbetar i företaget utan ägarskap, ska ha samma utkomstskydd för arbetslösa som en löntagare, konstaterade Sipilä i Centerns utlåtande.

Regeringen har redan tidigare gjort viktiga ändringar i den sociala tryggheten för företagarna. I början av år 2018 trädde en ändring i sjukförsäkringslagen i kraft. Då förkortades företagarnas självrisktid för sjukdagpenningen från fyra dagar till en. Företagarna i Finland har länge drivit båda förändringarna. – Vi är väldigt nöjda över att de här frågorna, som är så viktiga för småföretagare har gått framåt under den här valperioden, säger arbetsmarknadschef Janne Makkula från Företagarna i Finland.

En reform av arbetsmarknaden behövs Förbättringarna är många: behandlingstiden för lönesubvention förkortas, processen förenklas och i något skede kan lön för sysselsättning betalas till företag. Dessutom ska behandlingen gällande arbetstagares och företagares uppehållstillstånd bli smidigare och behandlingstiderna ska förkortas. Mottagandet av kortvarigt arbete främjas. – Riktlinjerna är bra. Företagare har upplevt lönesubventionerna som byråkratiska och svåra. För att underlätta tillgången på arbetskraft är

Företagare i Finland 3/2018

det viktigt att även lösa uppehållstillståndsfrågorna snabbare än nu, säger Makkula. – Man ska dock komma ihåg att Finland behöver en heltäckande reform av arbetsmarknaden. Den bör underlätta sysselsättningen, öka lokala avtal och alltid göra mottagandet av arbete lönsamt. Följande regering kommer att få jobba med dessa frågor, säger Mikael Pentikäinen.

Motiverad skattelinje Enligt Företagarna i Finland är skattelinjen som fastställdes i regeringens budgetmangling motiverad. – I det här konjunkturläget har man inte råd med stora skattesänkningar. Med tanke på sysselsättningen är det även motiverat att de moderata skattelättnaderna riktas mot låginkomsttagare, säger Företagarna i Finlands chefsekonom Mika Kuismanen. – Man kan dock konstatera att de statliga utgifterna kunde ha synats mer kritiskt. I det här konjunkturläget är statsfinansernas uppskattade underskott, som ligger på 1,4 miljarder euro, för stort, säger Kuismanen.

Förnuftigt att satsa på kompetens och ägande Onoterade arbetsgivarbolags möjlighet att under vissa förutsättningar överlåta aktier till personalen enligt lägre värdering än för en kapitalinvesterare utan några skattemässiga påföljder är en välkommen reform. Detta underlättar bland annat ägarskiften. En annan förnuftig reform är att underlätta ägandet av aktier för personalen i onoterade uppstartsföretag. – Regeringen ska ha tack för att man satsar på kompetens och utbildning. Kompetens och utbildning spelar en viktig roll då sysselsättningsgraden ska höjas på lång sikt, säger Kuismanen. I nästa steg överförs regeringens budgetförslag för år 2019 till riksdagen för beredning. Riksdagen röstar om budgeten i december.

Vill växa utan stora risker Ekenäs Sparbank är den lilla banken som väljer att gå sin egen väg. Då storbankerna stänger kontor och drar ned på öppethållningstiderna, gör man här precis tvärtom. TEXT OCH BILD MIA BERG-LUNDQVIST

et finns fyrtiotusen potentiella kunder på området HangöIngå, som är Ekenäs Sparbanks verksamhetsområde. Banken har i dag cirka åttatusen kunder, men målet är att ha åtminstone en tredje del av hela kakan. – Vi får jobba lite på det, men vi tror på det vi gör, säger vd BerndtJohan Lundström. – Kurvan pekar i rätt riktning och har gjort så i flera år, säger Michael Vaarimo som är affärsverksamhetschef. Man har lyckats knipa nya marknadsandelar trots att man befinner sig på ett område med en nettoutflyttning. Tillväxten består med andra ord långt av missnöjda kunder som valt att byta bank. Mycket av Ekenäs Sparbanks popularitet kan förklaras med att de varit något av ”kärringen mot strömmen” och satsat på personlig betjäning och generösa öppethållningstider. – Det har ju inte varit ett medvetet val att vara annorlunda. Det bara råkade sig så att det vi tror på är personlig betjäning och lättillgänglighet, säger Vaarimo.

Lokal prägel Under en lång tid var banken främst koncentrerad till Ekenäs. År 2001 öppnade man ett kontor i Karis och i fjol ett i Hangö. Lundström och Vaarimo tror att både bankens struktur och storlek är till fördel. Ekenäs Sparbank är en del av Sparbanksgruppen, som totalt omfattar 23 banker. Sparbanksgruppen finns som stöd med bland annat experter av olika slag, något som skulle vara svårt att själv ombesörja för en liten bank.

– Men vi är fortfarande självständiga och behöver inte implementera beslut från centralt håll. Vi tycker det är viktigt att kunna hålla en lokal prägel och själva fatta beslut om hur vi närmar oss vår marknad, säger Vaarimo. Trots att en liten bank kan ha för-

Företagare i Finland 3/2018

delar med att vara flexibel, finns det trots allt en undre gräns för hur liten man kan vara. Den ständigt tilltagande myndighetsövervakningen innebär en växande arbetsbörda och ställer krav på expertis av olika slag. – Vi är i dag sjutton anställda och

9 för att klara all rapportering kan man inte vara väldigt mycket mindre, funderar Lundström. Han vill ändå framhålla att byråkratin är en naturlig del av branschen, och att trots att den kan kännas trälig så har den sin givna funktion.

Små företag i fokus Ekenäs Sparbank saknade under en lång tid en image som företagarnas

bank, något man nu arbetar hårt på att förändra. – Vi har medvetet stärkt vår profil gentemot företagare och har ett eget företagsteam i banken, berättar Lundström. Det är huvudsakligen enskilda näringsidkare och mikroföretag som står i fokus. I dagens läge kan banken belåna en enskild kund eller kundenhet med maximalt tio procent av sin kapitalbas.

”Något av kärringen mot strömmen” – Det betyder i praktiken knappa tre miljoner för vår del. Det är ”en pipa snus” för storföretag, konstaterar Lundström och tillägger att också små företag ger arbetstillfälle och har tillväxtpotential. En uppskattad service Ekenäs Sparbank erbjuder sina företagskunder är att de kan åka ut till kunden vid behov. Många små företagare arbetar oregelbundna arbetstider och ofta långa dagar. Om man inte behöver avbryta sitt arbete för att åka in till banken, sparar hen i alla fall in resetiden till bankkontoret. – Det är både intressant och viktigt att åka ut till företagen. Man skapar sig en mycket bättre bild av verksamheten än om man möts vid ett skrivbord, konstaterar Vaarimo.

Måttfull tillväxt

Berndt-Johan Lundström och Michael Vaarimo är övertygade om att Ekenäs Sparbank kommer att knipa ytterligare marknadsandelar. • Ekenäs Sparbank är grundat år 1859 och är Finlands äldsta Sparbank. • Man har tre kontor; ett i Ekenäs, ett i Karis och ett i Hangö. • På kontoren finns totalt 17 anställda.

Företagare i Finland 3/2018

Framtidsutsikterna, hur ser de ut? Var är ni om fem år? – Vi är nog kvar här på samma ställen som i dag. Geografiskt kan vi inte breda ut oss särskilt mycket mera, andra Sparbanker kommer emot. Men jag hoppas – och tror – att vi kommer att växa på den marknad vi befinner oss, säger Lundström. Om fem år har man eventuellt tjugo anställda och balansen, som i dag är 160 miljoner euro, börjar närma sig 200 miljoner euro. Lundström är trots allt noggrann med att framhålla att det handlar om en måttfull tillväxt, utan alltför stora risker i ryggsäcken. – Ekenäs Sparbank har alltid varit, och kommer alltid att vara, en försiktig bank, tillägger han. – Digitaliseringen kommer att framskrida, men oberoende av hur den utvecklingen ser ut, kommer personerna inte att ersättas av mobiler eller andra system. Jag ser det som att digitaliseringen tvärtom kan stöda den nisch vi valt, avrundar Vaarimo.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Vaasa Insiders Peter Stolpe planerar också evenemang för företagare.

Vaasa Insider – en lokal, digital ekonomisajt Mediebranschens ständigt pågående förändring är en utmaning för många. Samtidigt som allt fler stora mediehus tappar prenumeranter börjar allt fler företag och organisationer själva publicera sina nyheter. Vaasa Insider är en unik uppstickare, en nyhetssajt nischad på ekonomi, med avstamp i det lokala. TEXT OCH BILD SUSANNE SKATA

en traditionella medielogiken bygger på att det finns problem. Den bygger på negativa rubriker som drar klick och därmed annonsörer. JournalistenPeter Stolpe såg ett annat behov. Ett behov av att utveckla samarbeten genom att lyfta

fram positiva budskap och med det bidra till att stärka regionen. Därför startade han Vaasa Insider. - Om t.ex. ett flygbolag lägger ner en linje till Kronoby vill vi inte bara rapportera om att det är skit, säger Peter Stolpe. Vi vill också ta nästa steg

Företagare i Finland 3/2018

och fundera på hur man kan lösa de problem som uppstår i och med nedläggningen. Tillsammans med Certum-grundaren och ekonomiproffset Tony Kuusiniemi startade Peter Stolpe i april Vaasa Insider. Den digitala nyhetssaj-

Ekonomisajten är tvåspråkig och vill på sikt finnas i flera finska städer.

ten är tvåspråkig och vill vara bäst på business, karriär, jobb och teknologi. Frilansjournalisten Johanna Haveri är nyhetschef och Anna Bertills har hand om frågor kring ledarskap och personlig utveckling. Vaasa Insiders mål är att engagera alla inom det österbottniska näringslivet. Grundarna förväntar sig inga stora volymer, men vill nå rätt målgrupp. – Vi vill skapa en B2B-miljö, säger Peter Stolpe. Genom kreativt annonstänk och uppbyggande av en community ska beslutsfattare, företag och experter inom båda språkgrupperna känna att de går stärkta från ett besök på vår sajt.

Fallgropar och genvägar för företag Då det händer något ute i världen, om USA t.ex. sänker styrräntan, rapporterar de flesta medier att USA sänker styrräntan med X antal procentenheter. Vaasa Insider vill rapportera, men också förklara vad händelsen betyder för företagen i regionen. – Med vårt expertnätverk kan vi snabbt ge en bred bild, säger Stolpe. På det sättet kan vi också hjälpa företagen att snabbt reagera på olika händelser. Man kan säga att vi bidrar till att de kan undvika fallgropar och hitta genvägar i sina ageranden.

Vaasa Insider vill leverera ett mervärde för läsarna. Som sina största konkurrenter ser de Google, Facebook och de stora amerikanska mediejättarna. Styrkan hos den lilla aktören ska då finnas i det lokala och det skräddarsydda. – Genom våra gästskribenter, som kommer från både näringslivet och offentliga sektorn, kan vi ge en unik inblick i vad som händer, säger Peter Stolpe. Mediekonsumenter idag söker gärna sig till nischade nyheter inom egen bransch. Där blir Vaasa Insider som en slags lokal Kauppalehti. – Det är inte bara bra med nischat, konstaterar Stolpe. Det finns risk för att det blir en bubbla. Därför är vi ingen heltäckande nyhetsleverantör. Vi är ingen konkurrent till lokaltidningarna Pohjalainen och Vasabladet, utan vi ser de som våra naturliga samarbetspartners i ett medielandskap där vi är specialiserade på ekonomi.

Visselblåsare i branschen Vaasa Insiders affärsmodell bygger på intäkter från prenumerationer och innovativa annonslösningar. Banners, storytelling och advertorials (en blandning mellan annons och redaktionell text) är verktyg som företaget använder. Medielogiken är att man som läsare antingen är med eller inte, en registreringsmur på ingångssidan avgör. En prenumeration kostar knappa

Företagare i Finland 3/2018

tio euro i månaden och det finns ingen uppsägningstid. – Man är med så länge man känner att man får stor behållning av materialet här, säger Peter Stolpe. Vår drivkraft är att bygga något stort och fint för regionen, eller försöka i alla fall. Vi måste hålla ihop i sandlådan här i Österbotten, då kan företagen här tjäna pengar och regionen växa positivt. Stolpe har tidigare jobbat med ekonomijournalistik på Vasabladet. Under hans tio år på tidningen genomgick företaget fem samarbetsförhandlingar. – Det är klart att det påverkar stämningen, konstaterar Peter. För min egen del var dags att göra något nytt, men jag ser ingen skillnad i hur jag tänker som journalist här på Vaasa Insider jämfört med på Vasabladet. Som företagare ska Peter Stolpe inte bara rapportera nyheter, han ska även se till att tjäna pengar. – Det är klart att vi skulle få mera klick om vi rapporterade om det negativa, konstaterar han. Men vi vill skapa framtidstro för företagen i vår region. Då gäller det att vara lite visselblåsare i egen bransch: rapportera - men också försöka ge nya tankar och lösningar på situationer som uppstår. På sikt strävar teamet kring Vaasa Insider efter att starta 5–10 lokala sajter på andra orter i Finland.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Pålitliga samarbetspartner är guld värda för MBakerys Mikko Hietala Mikko Hietala grundade sitt företag MBakery 2012 i Åbo. Grundandet av företaget var ett bevis på fördomsfrihet, eftersom konkurrensen i konditori- och bageribranschen är mycket stor och marginalerna är låga. Investeringarna i branschen är också stora och amorteringstiderna för apparaterna är långa. Det skapar egna utmaningar för företagsverksamheten. TEXT TERHI HAVERINEN OCH BILD MBAKERY

Företagare i Finland 3/2018

ikko Hietala fick finansiering av Finnvera för anskaffningar, investeringar och driftskapitalbehov i inledningsfasen av företagsverksamheten. – Det var ett enkelt sätt att finansiera etableringen av företaget, eftersom inga borgensmän behövdes. Finnvera finansierar fortfarande investeringar som möjliggör företagets tillväxt, berättar företagare Mikko Hietala.

Finansiering under expansionsfasen Våren 2015 vann MBakery titeln Finlands bästa bageri i ett tävlingsprogram i tv. Redan under tävlingens gång kom kunder och frågade om produkter de sett i programmet. Företaget expanderade kraftigt. – Efter vinsten finansierades expansionsfasen med kassaflödet, men vi behövde också banken för att korrigera vissa saker. Nordea får mycket beröm av Mikko Hietala, eftersom han har fått utmärkt betjäning hos banken. – Jag kan ringa min bankrådgivare när som helst. Jag betraktar bankrådgivaren som en vän, eftersom jag alltid har fått hjälp när det har behövts. När det ibland har känts som att väggen kommer emot, har banken sett situationen i ett bredare perspektiv och hjälpt mig att hitta lösningar, berömmer Mikko Hietala. I och med tillväxten fick MBakery allt större företag som kunder. Ekonomiska utmaningar uppstod när stora företag förutsatte till och med 90 dagars betalningstid för produkter, medan råvaruleverantörerna förväntade sig betydligt snabbare betalningar. – Samtidigt som vi har ingått avtal med sådana stora företag har vi accepterat att de dikterar betalningspolicyn. En lösning på denna flask-

hals hittades hos GF Credits factoring-tjänst. Den har varit till stor hjälp och gjort det möjligt för oss att uppnå en balans i verksamheten. – Jag medger att det kändes skrämmande att underteckna det första factoring-avtalet, men jag oroade mig i onödan. Nyttan har verkligen varit stor i förhållande till priset. Det har varit viktigt för mig att jag hos GF Credit har fått arbeta tillsammans med mänskliga, empatiska och förstående människor. MBakery har också haft nytta av GF Credits leasingtjänst i samband med anskaffning av apparater.

Samarbetspartnerna är guld värda Mikko Hietala gläder sig också över att han har hittat en pålitlig bokföringsbyrå. - Jag vill rikta ett stort tack till vår bokföringsbyrå Tili-Vinkki. Jag litar på dem till 100 procent och jag vet att det de gör gynnar mig. Det är viktigt för mig att det på bokföringsbyrån finns en människa som är intresserad av hur jag har det, och inte enbart bryr sig om företagets siffror. Att hitta ett yrkeskunnigt och pålitligt team är viktigt när man anställer arbetstagare, men också när det gäller samarbetspartner. Mikko Hietala samarbetar gärna med lokala företagare. – Alla mina samarbetspartner har trott på min vision och det jag gör. De är guld värt. Tack vare sin risktagningsförmåga har de gjort mig till en långsiktig partner och en trogen kund. – Bra samarbetspartner har gjort mitt liv lättare på många olika sätt. Till exempel betjänar vår nuvarande apparatleverantör oss med stort hjärta. I stäl-

Företagare i Finland 3/2018

let för att bara leverera apparaten dimensionerar han utrymmet, tar bort den gamla apparaten, monterar den nya och visar oss ännu hur vi ska använda den. Man arbetar gärna tillsammans med sådana proffs, berömmer Hietala.

Med sikte på framtiden I M-varumärket ingår förutom bageriet också två caféer i Åbo och ett i Reso. I början av oktober öppnar MBakery också ett bageri i Tammerfors och ett försäljningsställe i Tammerfors saluhall. – Expanderingen är förknippad med många slags frågor. MBakerys verksamhet har varit väldigt starkt fokuserad på mig som person. Jag kan inte vara överallt, så det är viktigt att också skapa en bakgrundshistoria för företaget. Den framtida finansieringen är också ett frågetecken. Med inkomstfinansiering går utvecklingen långsammare, men vad skulle sedan vara det smartaste sättet att finansiera tillväxten i fortsättningen, funderar Hietala.

MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Indelningen i förvärvskällor ska ändras för samfund Reformen planeras träda i kraft redan från och med skatteåret 2019. Regeringens proposition om förändringen beräknas publiceras under oktober månad. I den framgår det slutliga innehållet för de nya bestämmelserna. TEXT RIINA ESKOLA/KPMG OCH BILD ISTOCK

dagens läge delas samfunds inkomster in i tre förvärvskällor: näringsverksamhet, jordbruk och en personlig förvärvskälla. De olika förvärvskällornas beskattningsbara inkomst beräknas utifrån olika skattelagar (lag om beskattning av inkomst i näringsverksamhet, inkomstskattelag för gårdsbruk, inkomstskattelag). I många bolag tillhör bolagets hela verksamhet klart och tydligt förvärvskällan för näringsverksamhet, och indelningen i förvärvskällor har nödvändigtvis inte påverkat bolagets verksamhet överhuvudtaget. Vanligtvis har problem med gränsdragning uppstått då ett bolag även idkar handel med värdepapper, eller har verksamhet som relaterar till fastigheter och aktiebostäder. – Idén bakom de olika förvärvskällorna var att samfunden inte skulle kunna köra en förvärvskälla, exempelvis fastighetsuthyrning, på förlust och samtidigt dra av förluster på en annan verksamhet som gav vinst. Varför man tänkte att någon avsiktligen kör en

verksamhet på förlust vet jag inte, konstaterar företagaren Kim Sundkvist från Pedersöre. Sundkvist driver bokföringsbyrå, e-handel och han sysslar också med uthyrning av fastigheter. I den nu planerade reformen är idén att den personliga förvärvskällan tas bort. I praktiken innebär det att ett samfunds all verksamhet, efter reformen, skulle tillhöra förvärvskällan för näringsverksamhet eller jordbrukets förvärvskälla. Den verksamhet som tidigare räknades till den personliga förvärvskällan skulle alltså i fortsättningen tillhöra förvärvskällan för näringsverksamhet. Jordbrukets förvärvskälla skulle förbli oförändrat.

Med reformen strävar man till att förenkla beskattningen av samfund Indelningen i förvärvskällor har orsakat mycket administrativt arbete i många samfund som idkat verksamhet som tillhör flera olika förvärvskällor. – Det som ytterligare varit proble-

Företagare i Finland 3/2018

matiskt är att förluster som tillhör en viss förvärvskälla inte har varit möjliga att dra av från beskattningsbara inkomster som tillhör en annan förvärvskälla, berättar Riina Eskola, skatteexpert på Kpmg. I fortsättningen skulle de problem som berör förlustutjämningen försvinna, eftersom alla avdragsgilla utgifter som uppkommit i samband med förvärvande av inkomst, i allmänhet är avdragsgilla från all beskattningsbar inkomst. – Reformen möjliggör även utnyttjandet av koncernbidragsförfarandet i de samfund som i dagens läge beskattas enligt inkomstskattelagen, berättar Eskola. Koncernbidragsförfarandet har nämligen tidigare kunnat utnyttjas endast i sådana samfund som beskattats i enlighet med lagen om beskattning av inkomst i näringsverksamhet. Det planeras ett nytt tillgångsslag till förvärvskällan för näringsverksamhet för övriga tillgångar. Till detta tillgångsslag skulle sådana tillgångar som inte hör till de nuvarande till-

gångsslagen inkluderas. Till tillgångsslaget skulle tillgångar som samfundet inte använder till förvärvande av inkomster höra, som t.ex. sådana tillgångar som är i en aktieägares privata bruk. Nuförtiden tillhör den typen av tillgångar den personliga förvärvskällan. Avdragsgiltigheten för överlåtelseförlusterna av fastigheter och värdepapper, som enligt reformen skulle tillhöra det nya tillgångsslaget, kommer att begränsas. Helt och hållet kvitt gränsdragningsproblemen gällande indelningen i

förvärvskällor blir man dock inte heller framöver. Enligt planen kommer reformen inte gälla bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag, allmännyttiga samfund, offentliga samfund, universitet eller yrkeshögskolor. Reformen gäller inte heller fysiska personer eller personbolag. I samband med reformen är det meningen att bredda definitionen av näringsverksamhet. Storskalig fastighetsuthyrning, som idkas av samfund och näringssammanslutningar, skulle då ses som fastighetsaffärsverksam-

het som tillhör förvärvskällan för näringsverksamhet. Denna reform skulle beröra alla samfund, även allmännyttiga samfund. Småskalig hyresverksamhet skulle inte ses som fastighetsaffärsverksamhet och det skulle i fortsättningen beskattas på samma sätt som det görs i dagens läge. Reformen kan ha betydande inverkan på beskattningen av allmännyttiga samfund, eftersom verksamhet som tidigare ansetts vara skattefri, eller som beskattats lättare, kan anses som beskattningsbar näringsverksamhet.

Välkommen på företagarevenemangen! 25.10 Soteuttamo, Karleby. Soteuttamo främjar ekosystemtänkandet inom social- och hälsovårdsbranschen och mellan olika branscher. 1.11

SpeedMeeting -kortubytesevenemang, Kalajoki

1.11

MeetingPoint 2018, Karleby

6.11

Kundservice i topp class, Karleby

20.11 Digiskola för företagare, Karleby 5.12

Företagarnas självständighetsfest, Ylivieska

Alla kommande evenemang och anmälningar hittar du på www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa Företagare i Finland 3/2018

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Innopoli 1 i Otnäs.

Korona Invest hjälper SME-företag att växa Enligt Företagarna i Finlands SME-barometer vänder sig små och medelstora företag alltjämt oftast till banker när de behöver pengar, och också Finnveras roll är viktig. Men om finansieringsbehovet inte gäller ett enskilt projekt utan hela företaget vill växa och utveckla sin verksamhet, vad finns det för andra alternativ? TEXT MARIANNE SUNDBLAD OCH BILD TECHNOPOLIS OCH ALEJANDRO LORENZO

Företagare i Finland 3/2018

Vesa Lehtomäki

”Vi skapar välfärd.”

Private equity – privat riskkapital En möjlig finansiär är ett s.k. kapitalplaceringsbolag (private equity). Vad betyder då begreppet private equity? Enligt den svenska branschorganisationen SVCA:s definition är private equity ”investeringar i onoterade bolags ägarkapital. Genom ett aktivt ägande, där både kunskap och kapital investeras i bolagen, byggs långsiktigt hållbara bolag. Private Equity behövs för att små entreprenörsdrivna företag ska kunna utvecklas och växa. Det behövs också för att möjliggöra för mer mogna företag att ta sig till nästa nivå exempelvis när det gäller internationell expansion och produktutveckling. Företag behöver därför olika sorters ägare under olika faser.”

Korona Invest grundades 2006 Jag träffar företagaren Vesa Lehtomäki på Innopoli i Otnäs. Där började han också sin företagarkarriär 2006 tillsammans med Pasi Lehtinen. Före det hade Vesa bland annat arbetat i byggbranschen och på Sitra i flera olika ledningspositioner. Korona Invests affärsidé är att erbjuda finska små och medelstora tillväxtföretag kapitaltillskott. Vesa märkte ofta i sina tidigare arbetsuppgifter att det fanns ont om private equity-

finansiärer för mindre företag i Finland. Ändå finns det tusentals företag som behöver pengar för att kunna växa organiskt, genomföra företagsköp, en generationsväxling eller annat ägarbyte. Kapitalplaceraren ger företaget verktyg med vilka det kan flytta till följande tillväxtskede. Idag är Korona Invest marknadsledare i Finland i sin nisch och har sammanlagt 7 anställda.

Hur fungerar private equity-marknaden? Enligt Vesa ser vissa företag en kapitalplacering som lån utan säkerheter, amorteringar eller räntebetalningar. Men innan ett företag kan få ett kapitaltillskott måste det potentiella placeringsobjektet genomgå en grundlig värdering. Korona Invest träffar hundratals företagare varje år, men väljer bara några få bland dem. Inte bara företagets finanser är viktiga utan också möjligheterna att växa inom sin bransch. Även nyckelpersonernas motivation och engagemang är av avgörande betydelse. Efter placeringsbeslutet deltar Korona Invest aktivt i företagets verksamhet genom att t.ex. hjälpa med att utarbeta en affärsplan, stöda strategiarbetet, planera investeringar och företagsköp, assistera i förhandlingar med kunder och intressenter, bara för att nämna några. Vesa kallar därför en kapitalplacering ”smart money”. Enligt Vesa är de i kontakt med de utvalda företagen varje vecka. Men kapitalplaceringsfonden är inte en bestående ägare. Placeringshorisonten är typiskt mellan tre och fem år. Efter det kan målföretaget till exempel lista sig på börsen, säljas till ett annat fö-

Företagare i Finland 3/2018

retag i samma bransch eller en annan kapitalplacerare för ytterligare tillväxt. Och resultaten talar för sig själva: Korona Invests placeringsobjekt har ökat sin omsättning med 32 % och lönsamhet med 23 % per år. De aktörer som placerar kapital i Korona Invests fonder har hårda avkastningskrav, men Korona Invest har kunnat uppfylla dem. Av de 18 exits som hittills ägt rum har 16 gått enligt planerna eller bättre. Korona Invest har tre fonder genom vilka placeringar hittills har riktats till 27 portföljbolag, bland annat Ecolan, Pilke Päiväkodit, Pihlajalinna och Roima Intelligence. Sammanlagt har Korona Invest samlat cirka 155 miljoner euro kapital till de tre fonderna. Bland placerarna finns försäkringsbolag, Sitra och olika stiftelser.

Vesas tankar om branschen Efter 12 år som företagare verkar Vesa alltjämt väldigt entusiastisk. I sitt jobb har han träffat tusentals företagare. Han har kunnat använda sin egen erfarenhet och expertis för att hjälpa andra företagare utveckla sitt företag. Egentligen kan man säga att Korona Invest hjälper företagare förverkliga sina drömmar. Kapitalplaceringsverksamheten är också viktig ur en samhällelig synvinkel påpekar Vesa. Med hjälp av kapitaltillskott kan företag växa, öka sin omsättning samt betala skatter och skapa arbetsplatser i Finland. Skapa välfärd.

”Korona Invest hjälper företagare förverkliga sina drömmar.”

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Bokföring med känsla En väl underhållen och riktig bokföring i ditt företag kan även vara ett ypperligt planeringsverktyg. Stig och Rita Grandell i Kristinestad har under sina år som bokförare samlat på sig en gedigen kunskap som de idag kan erbjuda sina kunder. TEXT OCH BILD SARA BONDEGÅRD/STUDIOSARA

Stig o Rita Grandell finns där för företagarna tillsammans med sin personal.

Företagare i Finland 3/2018

rs Accounting är en familjär och kundnära bokföringsbyrå med kunderna i fokus. Här erbjuder man tjänster bl.a. till företag, lantbrukare, föreningar, väglag och andra samfund. Under samma tak kan man få service inom allt från uppstarten av företaget till generationsväxlingen. Skattedeklarationer, momsredovisningar, bokslut till löneutbetalningar, skatterådgivning och budgeteringar är bara axplock av vad som finns på agendan.

Råd till de som just startat/är i beråd att starta • Fråga och diskutera med andra • Var inte rädd att starta upp • Börja och bygg på vartefter

Man ska naturligtvis som företagare utnyttja kunskap från olika håll för att få bästa möjliga service, men man kan komma ihåg att bokföraren finns där i ryggen och hjälper på olika sätt. Rita och Stig Grandell har under sina år som bokförare sett till att även de omger sig med olika typers expertis och regelbundna fortbildningar för sig och sina anställda. Många goda samarbetspartners har de runt sig dels som en trygghet för dem själva så de kan diskutera och bolla tankar och nyheter inom branschen med, men framförallt för att garantera kunderna en bra och hållbar service. – Det var år 1977 som vi blev utexaminerade redovisnings merkonomer, berättar Rita. Efter det arbetade Stig på skattebyrån och jag på andelsbanken. Och hela tiden håller vi oss ajour med vad som sker utvecklingsmässigt inom branschen. – Efter skatteverket bytte jag arbetsplats och arbetade på Kb Börje Norrgård Ky inne på kontoret en lång period, berättar Stig. Vid sidan om våra arbeten så hade vi även jordbruk och det var Rita som skötte om bokföringen hemma. År 2000 grundade paret öppna bolaget Advencor Öb för sin bokföringsverksamhet. Till en början sköttes arbetet hemifrån och man hade utöver sin egen bokföring även hand om en stor kund och några små kunder till. Från att starta småskaligt växte firman snabbt utan desto mera marknadsföring och fyra år senare var det dags att söka nya och lite mer ändamålsenliga utrymmen. Flytten gick till Lappfjärd endast ett stenkast från den plats där man idag sitter. – Två år senare utökades arbetsstyrkan med en person. Idag har vi fem personer anställda, utöver oss själva berättar Stig. – Vi har en alldeles fantastisk personal, inflikar Rita. De har alla en stor kunskap i bagaget och vi är så tacksamma över dem. Har man bra personal går företaget bra. År 2011 blåste det nya vindar i

Företagare i Finland 3/2018

Advencor Öb och diskussioner om sammanslagning fördes med bokföraren Kjell Lillhannus. Omsättningsmässigt handlade det om två lika stora bolag. Ett plus ett blev två och resultatet blev Krs Accounting. Kjells aktier köpte Stig och Rita så småningom då Kjell gick i pension. Under åren inom bokföringsbranschen så har Rita och Stig sett en markant utveckling. Från att ha redovisat, beräknat och rapporterat med papper och penna till att använda dator. Ser man sedan bara på utvecklingen inom datavärlden så har även där skett stora framsteg. Programmen ändras och förbättras samt så har övergången till elektronisk bokföring kommit igång i rasande takt. – Det är nog så behändigt då allting är uppe i molnet. Då har alla parter, bland annat både företagaren och bokföraren tillgång till alla dokument med bara några klick, säger Stig. Det som tillkommit under årens lopp är flera rapporteringar och deadlines. Så även om arbetet underlättats med bättre program så har man ålagts vara snabbare också. Många är de deadlines som man ska ta hänsyn till. – I dagens läge gäller det att hålla stenkoll på alla datum för annars kan det bli dyrt i.o.m. att dröjsmålsavgifterna har stigit och debiteras direkt deadlinen överskridits. Att vara företagare innebär utmaningar, problem att lösa och mycket jobb. Men ingenting av detta är något som de skulle vilja vara utan. – När barnen var små så skulle vi inte ha kunnat jobba såhär som vi idag gör, säger Rita. Det blir många och långa dagar ibland. Det är ett intressant arbete och en dag är inte den andra lik. Många gånger när arbetsdagen är slut märker man att man inte alls hunnit med det som fanns på ”to-do- listan” för dagen. – Det är mångsidigt och roligt, instämmer Stig, och många gånger har vi sagt varandra; varför startade vi inte tidigare med vår verksamhet.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

”I vilken viktklass brottas du?” - Prissättningen en konst för företagare Prissättningen hör till det svåraste en företagare tampas med. Så här tror Kasvuyrityspalvelu Oy:s Juuso Markkanen som har stor erfarenhet av den utmanande prissättningen i olika företag. Ta del av Markkanens tips och få firmans prissättning i skick. TEXT OCH BILD JAANA TIHTONEN

ällande prissättningen är det alltid den köpande kunden som avgör. Det anser prissättningsexperten Juuso Markkanen. Det är alltså inte själva priset som avgör en affär utan visionen av priset. Kunden funderar över hur viktig en produkt eller tjänst är och hur starka känslor som är kopplade till köpet. Företagare ska tänka på om det finns ett kontrollpris för den egna produkten eller tjänsten inom samma bransch. Priset på en motsvarande

produkt någon annanstans ger kunden en känsla av om din produkt är dyr eller billig. Konsumenten kan minnas prishistorian från långt tillbaka i tiden. Markkanen vet att en del av företagarna reagerar känslomässigt på prissättningen. För andra företagare är det bara en sak i mängden bland allt annat arbete. – Marknadsekonomin är rå. Som företagare måste man vänja sig vid att kunden säger "det var dyrt".

Företagare i Finland 3/2018

Våga vara bättre än de andra

Enligt Markkanen utgår prissättningen från att företaget väljer sin kund. Företagaren borde alltså på något sätt våga vara bättre för någon kund. Priset är i första hand ett sätt att utmärka sig. – Många försöker omfamna alla. Välj kaxigt för vem ditt företag finns till. Priset är en central fråga med tanke på lönsamheten. Företagaren borde hela tiden fundera på vad som kunde ge ett högre pris. Markkanen påminner

Juuso Markkanen sparrade företagare från Helsingfors våren 2018.

dock om att alla produkter och tjänster har en livscykel, dvs. företagaren bör kunna förnya sig och snappa upp nya affärsidéer under resans gång. Medan konsumtionen strömmar ut i internationella webbutiker ser Markkanen stor potential i serviceföretagande: tjänster är svåra att köpa utomlands.

Företaget återspeglar sina kunder Gällande prissättningen är branscherna väldigt olika: inom vissa branscher är kunderna väldigt prismedvetna medan andra branscher är väldigt konkurrensutsatta. Med låga priser har småföretagaren utgångsmässigt svårt att göra affärsverksamheten lönsam. – Ju lägre prissättning desto svårare är segmenteringen av kunder-

na. En konsument som köper billigt är också genast villig att byta till ännu billigare. Det är alltså väldigt utmanande att skapa ett kundförhållande. En högre prissättning kräver enligt Markkanen kompetens, expertis och tillräckligt med "rätta" kunder. Han jämför företagsverksamheten med brottning där man av motiverade skäl tävlar i olika viktklasser. – Gör du mer jobb än du tar betalt för? Du brottas kanske i fel viktklass. Markkanen använder skönhetsbranschen som exempel. Enligt honom kan inget vackert vara för billigt. Stora firmor kan ha möjlighet att sälja billigare men eftersom ett litet företag inom skönhetsbranschen känner varje kund får den här specialservicen och -kunskapen synas i priset. – Priset beskriver ditt företag och samtidigt även dina kunders olikheter.

Företagare i Finland 3/2018

Fundera över hurudana kunder du vill nå.

Motivera ditt pris Markkanen uppmuntrar företagare att prispositionera och fundera över prismotiveringar. Bottnar dina priser till exempel i marknaden, kostnader eller i värdet din kund erhåller? Man måste alltid komma ihåg att innefatta företagarens lön, försäljnings- och marknadsföringskostnader samt ersättning för företagarrisken i priset. Företagaren borde följa upp sin arbetstid och beakta dess effekt på priset. – Justera priset på en gång istället för att höja det gradvis. Priserna kan höjas när som helst, hela tiden, men det måste alltid ske i kombination med en uppfräschning av produkten eller verksamheten.

Bättre lösningar för företagare genom samarbete Som medlem i Företagarna i Finland får du omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj. Vår partner för arbetspensionsförsäkringar är Elo, Finlands populäraste arbetspensionsförsäkrare bland företagare.

Pröva du också vår service och kontakta oss. Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Rådgivning Bara ett samtal och du har 100 experter till ditt förfogande! Den avgiftsfria telefonrådgivningen ger mångsidig vägledning och rådgivning i anslutning till företagsverksamheten. Förutom Företagarna i Finlands egna experter står närmare hundra av landets främsta experter till ditt förfogande.

Rådgivningen är öppen vardagar kl. 8—20 på numret 09 229 222. Ta fram ditt medlemsnummer innan du ringer. Vi tar inte emot frågor per e-post! Vi får årligen ca 50 000 samtal till vår rådgivningstjänst. Observera att du inte kan sköta juridiska uppdrag eller låta upprätta eller kontrollera avtal eller andra dokument via rådgivningstjänsten. Arbetslivsjuridik och kollektivavtal • anställningsförhållanden • arbetstiden • lönetabeller • kollektivavtalens innehåll, allmänt bindande avtal • arbetsgivaravgifter • lagen om samarbete inom företag Arbetsjuridik och allmän rådgivning • bolagsformer • konsumentskydd • bokföring och revision • dataskydd • lösning av tvister • förlikningsförfarande Avtalsrätt • företagets avtal • leveransavtal • fastigheter och byggande • transporter och trafik

Beskattning • mervärdesbeskattning • företagsbeskattning • personbeskattning Utrikeshandel • EU och utrikeshandel, östhandel • handel med USA och Latinamerika • internationellt rådgivningsnätverk i nästan 30 länder Miljöfrågor • miljöskydd • miljöskador • avfallshantering • skyldigheter som ställs av myndigheter Generationsväxling och ägarskifte • beskattning • arvs- och familjerätt • att hitta en ny ägare • Yrityspörssi

Utbildning • företagarnas möjligheter till utbildning och dess finansiering • företagarexamina • företagarens läroavtal • personalutbildning • arrangemang vid inlärning på arbetsplatsen Företagarens socialskydd • pensioner • sjukdom • företagshälsovård • arbetsoförmåga • arbetslöshet Marknads- och konkurrensrätt, industriell äganderätt • konkurrens • offentliga upphandlingar • upphovsrätt • IT-rätt • patent, varumärken, modellskydd m.m.

Ministrar bekymrade över företagarnas ork: Var fjärde ensamföretagare förtjänar under tusen euro i månaden

BI LD PI XH

Vardagen för många företagare handlar om ett envist överlevande från dag till dag. Även företagare och deras familjer har rätt till välbefinnande och trygghet, skriver näringsminister Mika Lintilä och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

ILL

”F

inland lever genom sina företag och företagare. Med tanke på Finlands framtid är det livsviktigt att vi även i fortsättningen har livskraftiga företag, som sysselsätter en eller flera personer, runt om i Finland", skriver ministrarna Lintilä och Saarikko i inlägg som publicerats bland andra i Aamulehti och Satakunnan Kansa.

Ministrarna är bekymrade över företagarnas ork och utkomst. ”Då man driver på marknadskrafterna glömmer man lätt att vardagen för många vanliga företagare handlar om ett envist överlevande från dag till dag. Bland ensamföretagarna förtjänar till exempel var fjärde under tusen euro i månaden. Största delen av de som får vår ekonomi att gå runt har väldigt låg inkomst. Så är fallet särskilt i kvinnodominerade företag, såsom frisörsalonger och inom handarbetsbranschen. Vi måste ta ännu bättre hand om dessa låginkomstföretaga-

re och utveckla förutsättningarna för deras företagande", skriver Lintilä och Saarikko.

Företagarnas ork bekymrar

stor hjälp i vardagen. Förutom de behövs både ett förebyggande och ett vårdande servicenätverk som man kan falla tillbaka på då den egna orken inte längre räcker till.

Rätt till välbefinnande Ministrarna som är bekymrade över företagarnas ork påpekar i sina inlägg ”Det är uppskattningsvis endast 10–20 att den vanligaste orsaken till att före- procent av företagarna som omfattas tagsverksamhet avslutas eller försätts av företagshälsovården. En attitydföri konkurs inte är kopplad till pengar. ändring behövs också i den allmänna Den är kopplad till utmattning. sfären; en företagare skall vid behov ”Den enskilda företagaren bär inte få sjukledighet. bara den egna familjens utkomst, utan Förutom de offentliga myndigäven arbetstagarfamiljernas utkomst heterna erbjuder även företagarorpå sina axlar. Ansvaret tynger och ganisationerna mångsidiga stöd- och man hinner inte ta hand om det egna hjälptjänster för företagare. Utmamentala och fysiska välbefinnandet. ningen är ofta att tjänsterna är fragÄven arbetsengagemanget och över- menterade och svåra att hitta. Då man levnadsinstinkten kan vara bidragan- befinner sig mitt i svårigheterna skulde orsaker.” le det vara bra om någon koordinerat Ministrarna Mika Lintilä och An- kunde hänvisa företagaren till rätt dörr. nika Saarikko betonar även att föreÄven företagarna och deras fatagarnas ork i arbetet borde vara ett miljer har rätt till välbefinnande och gemensamt ärende. Det ska inte bara trygghet. Till företagandet hör risktaläggas på företagarnas eget ansvar. gande och ansvar, inte att köra slut på Kamratstöd och anhöriga är ofta till sig", konstaterar Lintilä och Saarikko. Företagare i Finland 3/2018

Spara pengar – använd FiF:s medlemsförmåner!

2018

Rabatterna i euro i medeltal Företagets sjukkostnadsförsäkring, rabatt på premien för dagersättningen

700 €

Fennia

Rabatt på omfattande kasko

400 €

Fennia

Förmån på försäkringen Företagsskydd (för 1–9 personers företag)

400 €

Fennia

Rabatter på utbildningar

100 €

Företagarna i Finland

Tidningen Talouselämä (12 mån)

75 €

Alma Talent

Mobilabonnemang – Elisa Yrityspaketti EU, 100M:s hastighet till priset av 50M, giltigt i 24 mån

120 €

Elisa

010-företagsnummer i två år för 0 € tillsammans med Elisa Puheratkaisu Vakio

480 €

Elisa

Mobila bredbandsanslutningen Elisa Yritysdata EU norm.: 27,95 €/mån, erbjudande: 22,95 €/mån, med förmånen 200M:s anslutning till priset av 100M (högst 24 mån)

60 €

Elisa

Gratis nummersökning på nätet

499 €/v

Suomen Asiakastieto

Värderapport – fortlöpande prenumeration 400 € (norm. 600 €), engångsprenumeration 450 € (norm. 650 €)

200 €

Suomen Asiakastieto

Första året utan avgifter för avtalskunder + En Prepaid-förmån på 30 euro för informationssökning

290 €

Suomen Asiakastieto

Rabatt på juridiska tjänster

1 000 €

JuriNet

Kostnadsfri inledande diskussion på 20 minuter Webb- + tidningsannons i Företagsbörsen

JuriNet

100 €

Företagarna i Finland

Ladda ner och säkra din förmån: yrittajat.fi/mobiilikortti Beräkningarna utgör exempel. Medlemsförmånerna beräknas från fall till fall. Den samarbetspartner som erbjuder medlemsförmånen ansvarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

+ Företagarna i Finlands juridiska rådgiving kl. 8—20 på numret 09 229 222, t.ex. 1–2 gånger, värde 200 €. + Tidningen Yrittäjäsanomat sex gånger

i året, värde cirka 60 €.

+ TallinkSilja erbjuder 10-30 % rabatt på kryssningar och reguljärresor beroende på rutt och tidpunkt. + Du får 10–20 % rabatt på kryssningar och reguljärresor med Viking Lines båtar, beroende på rutt. + Holiday Club erbjuder 15 % rabatt på kedjans badhotellrum och semesterbostäder.

+ Du får 5 % rabatt på normalprissatta produkter i Wihuri Metros partiaffärer. Rabatten gäller inte tobaks-, alkohol- och bryggeriprodukter, pantsättning och serviceavgifter. + Restel Hotel Group erbjuder medlemmar hotellrum med 20 % rabatt på dagspriset (cirka 15 € rabatt/hotelldygn) och gratis efterrätt i samband med en normalprissatt varmrätt i särskilt utvalda restauranger. + Du får en medlemsrabatt på 2,5 cent/liter på gällande priser på Nestes bensin och diesel. Förmånen gäller inte på Express-stationerna. + Med Företagarna i Finlands medlemskort

Alla värdefulla medlemsförmåner: yrittajat.fi/sv/ medlemsformaner Kontrollera de förmåner som din egen regionala förening erbjuder: yrittajat.fi/sv/regionalaforeningar

får du en rabatt på 2,2 cent/liter (inkl. moms) och med Teboil Företagskortet en rabatt på 2,7 cent/liter (inkl. moms) på bensin och dieselolja, samt -10 % på Teboilsmörjmedel (högst 10 liters kärl).

+ Du får upp till 60 % rabatt på Eazybreaks mobiltjänst för lunch-, motions-, kulturoch arbetsreseförmåner. + Verisure erbjuder en avgiftsfri säkerhetskartläggning för företaget, samt upp till 150 euro rabatt på installations- och anslutningsavgiften för ett Verisure-alarmsystem.

Fortfarande behövs åtgärder för företagens tillväxt och digitalisering och för att undanröja flaskhalsar i finansieringen De små och medelstora företagens (SMF-företagens) förväntningar på konjunkturutvecklingen inom den närmaste framtiden är fortsatt goda, trots att förväntningarna i sin helhet är en aning blygsammare jämfört med den förra barometern: 37 procent av SMF-företagen bedömer att konjunkturerna kommer att förbättras under de följande 12 månaderna och 10 procent tror att de kommer att försämras.

etta framgår av den SMF-företagsbarometer som Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet låtit göra och vars resultat publicerades den 11 september 2018. – Förväntningarna bland SMFföretagen är fortfarande mycket positiva. Antalet SMF-företag som bedömer att utsikterna är goda är många fler än de som bedömer att en försämring är i antågande. Även hela Finlands ekonomiska tillväxt är fortsatt mycket stark. Glaset är klart mer än halvfullt, säger

regering bör med hjälp av olika politikåtgärder försöka se till att glaset är åtminstone halvfullt även i fortsättningen, tillägger Lintilä. De starkt tillväxtorienterade företagen investerar också mer än andra företag: 59 procent av dem planerar att de ska öka sina investeringar under det kommande året. Andelen har vuxit med 3 procent sedan i våras.

näringsminister Mika Lintilä. – Något som jag ser som mycket oroväckande i resultaten är att antalet starkt tillväxtorienterade företag har minskat. Det är uttryckligen tillväxtföretagen som skapar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Det bör göras lättare att få finansiering för investeringar, och förfarandena för att ansöka om finansiering bör förenklas, fortsätter näringsministern. – Både nuvarande och följande

– Jämfört med i början av året har användningen av extern finansiering ökat en aning. Över hälften av de som ansöker om finansiering behöver den för investeringar i maskiner, anläggningar eller byggnader. Tio procent av SMF-företagen uppgav att de inte har ansökt om finansiering under det gångna året, trots att de skulle ha behövt sådan. Siffran är stor i relation till att mindre än tre procent av de företag som hade ansökt om finansiering

Användningen av extern finansiering har ökat en aning

Företagare i Finland 3/2018

uppgav att de hade fått ett negativt finansieringsbeslut, säger Finnveras vd Pauli Heikkilä. Företagsfinansieringens struktur förändras långsamt, och det är allmänt att se främst banker som finansieringskällor. Finansieringskällorna blir dock mångsidigare, och exempelvis möjligheterna till finansiering från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har tagits väl emot av företagen i Finland. De lite större SMF-företagen är mer optimistiska än mikroföretagen inför den närmaste framtiden. Vid jämförelse av olika branscher kan man se att den största negativa förändringen har skett inom byggbranschen, medan förväntningarna inom handeln har sjunkit näst mest jämfört med resultaten från i våras. Konjunkturförväntningarna är högst inom industrin, medan förväntningarna inom servicebranscherna och byggbranschen är ungefär lika stora.

27 Förväntningar i fråga om omsättningens utveckling och lönsamheten har sjunkit sedan våren Även SMF-företagens förväntningar i fråga om omsättningens utveckling och lönsamheten har sjunkit sedan den förra barometern. Förväntningarna på omsättningens utveckling är dock fortfarande klart positiva, och SMF-företagen förväntar sig fortsättningsvis att lönsamheten kommer att bli bättre. Färre SMF-företag än tidigare tror att soliditeten kommer att bli bättre, men förväntningarna i fråga om soliditeten är dock fortfarande positiva. En majoritet av SMF-företagen tror att antalet anställda kommer att förbli oförändrat, medan 21 procent av dem tror att de kommer att kunna anställa mer personal. – De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar är inte längre på toppnivå, men konjunkturutsikterna var ändå fortsatt ganska goda, kommenterar Företagarna i Finlands chefsekonom Mika Kuismanen resultaten av barometern. – Fortfarande förväntar sig SMF-företagen en positiv utveckling av soliditeten, men förväntningarna på en snabb förbättring av lönsamheten har gått ned under det senaste halvåret, tolkar chefsekonomen Kuismanen resultaten.

Sjunkande investeringsförväntningar dämpar den framtida tillväxtpotentialen Trots den starka ekonomiska tillväxten har antalet starkt tillväxtorienterade fö-

retag överraskande börjat minska. – I denna barometer är andelen starkt tillväxtorienterade SMF-företag nio procent, vilket är en procentenhet mindre än i våras. Även antalet tillväxtorienterade företag har minskat en aning, konstaterar Petri Malinen, ekonom vid Företagarna i Finland. SMF-företagens bedömningar om utvecklingen i fråga om investeringar under den närmaste framtiden är blygsamt positiva. En mindre andel än tidigare väntar sig en ökning av investeringarna. – Utvecklingen i fråga om investeringsförväntningarna tyder på att SMF-företagen inte väntar sig någon betydande ökning av efterfrågan i framtiden, säger Kuismanen.

barometer, som beskriver de små och medelstora företagens ekonomiska verksamhetsmiljö. SMF-företagsbarometern hösten 2018 baserar sig på svar från 4 600 SMF-företag. Den beskriver de finländska SMF-företagens uppfattningar om förändringar i den ekonomiska verksamhetsmiljön och om faktorer som inverkar på företagens affärsverksamhet och utvecklingsutsikter. I rapporten granskas SMF-företagens konjunkturförväntningar samt deras utveckling, tillväxt, förnyelse, investeringar och finansieringssituation.

Endast några procent utnyttjar digitaliseringens nyaste möjligheter – Det är glädjande att 78 procent av SMF-företagen har en egen webbsida och att cirka hälften använder sig av sociala medier och molntjänster, konstaterar näringsminister Lintilä. – Andelen SMF-företag som använder digitala plattformar, AI-tillämpningar, robotik, big data och sakernas internet är däremot bara några procent. Dessa har dock en direkt koppling till företagets produktivitet, lönsamhet och framgång i fortsättningen, påminner ministern.

PK-YRITYSBA ROMETRI SYKSY 2018

Så genomfördes undersökningen Två gånger per år genomför Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet en SMF-företags-

Ytterligare upplysningar: Jannika Ranta, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 340 2250 Johanna Alatalo, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8084 Mika Kuismanen, chefsekonom, Företagarna i Finland, tfn 050 356 0705 Petri Malinen, ekonom, Företagarna i Finland, tfn 050 434 5952 Pauli Heikkilä, verkställande direktör, Finnvera Abp, tfn 029 460 2677

Företagare i Finland 3/2018

Företagarna borde inte bötfällas för dataskyddsproblem under det första året – IT-företagare uppmuntrar alla att få ordning på processerna Företagarna i Finland tycker att det är viktigt att företag inte bötfälls för dataskyddsbrott under det första GDPR-året. Viktigare vore att tillsynsmyndigheterna skulle fokusera på att ge råd och stöda företagen. TEXT RIIKKA KOSKENRANTA OCH BILD ISTOCK

nligt IT-företaget DevNet Oy:s vd-företagare borde småföretagarna få koncentrera sig på att få ordning på de skyldigheter som GDPR medför, istället för att drabbas av sanktioner. – Det har länge talats om dataskyddsförordningen och man har utbildat och informerat. Med tanke på detta borde företagen redan vara för-

EU:s dataskyddsförordning trädde i kraft fredagen den 25 maj. Enligt Företagarna i Finland är det bra att medborgarnas personuppgiftsskydd säkras genom EU:s dataskyddsförordning och att lagen följs. – Det är orimligt att förvänta sig att sme-företagens verksamhet genast från tillämpningstidpunkten skulle vara helt i enlighet med förordning-

att rekommendera sina medlemsländer att fokusera på rådgivning av och handledning kring tillämpningen av förordningen det första året. För företagen är dataskyddsförordningen en omfattande och komplicerad helhet. Enligt FiF har sme-företagarna arbetat hårt för att förstå hur de ska införliva kraven i dataskyddsförordningen som en del av deras

beredda, men jag vet också av egen erfarenhet som företagare att det inte är möjligt att komma ihåg eller beakta precis allt, säger verkställande direktör Peter Thim. Thim uppmuntrar företagare att koncentrera sig på att få ordning på processerna kring förordningen och inte bara försöka undvika sanktioner. Framställningar om ett sanktionsfritt år har även gjorts av andra sme-företagsorganisationer inom EU än Företagarna i Finland.

en, eftersom de officiella anvisningarna färdigställd es först i sista stund, säger arbetsmarknadschef Janne Makkula från Företagarna i Finland.

affärsverksamhet. – Det finns ingen tillräcklig rättssäkerhet gällande tolkningen av dataskyddsförordning ännu, eftersom tolkningen kan variera i olika medlemsländer, säger sakkunnig Petri Holopainen från Företagarna i Finland. Dessutom har tolkningarna från arbetsgruppen bestående av EU:s dataombudsmän kommit sent och all information finns ännu inte tillgänglig på finska. – Därför föreslår vi att tillsyns-

Tolkningarna gällande dataskyddet kom för sent Flera europeiska företagarorganisationer, inklusive Företagarna i Finlands centralorganisation UEAPME, har bett Europeiska kommissionen

Företagare i Finland 3/2018

myndigheten inte bötfäller under det första året, utan guidar och ger anvisningar ifall företaget misslyckas med att följa dataskyddsförordningen, säger Holopainen.

IT-företagare: GDPRförordningens största plus är insikten om dataskyddet

inte ännu idag vad GDPR är. Vi måste diskutera med kunderna om vår roll och deras roll. Förordningen har blivit som en vålnad, konstaterar DevNet Oy:s Peter Thim. GDRP är en fortgående process, inte bara ett dataskydd för IT-ärenden. Verkställandet av skyldigheterna ändrar företagets processer och administrativa frågor.

visningar och råd till företagare gällande tillämpningen av dataskyddsförordningen. Föreningen har utarbetat en avgiftsfri dataskyddsguide för företagare. Dessutom har man utarbetat dokumentmallar för dataskyddet på tre olika språk för medlemsföretagen. Företagarföreningen har även arrangerat utbildning för företagare och ger telefonrådgivning åt sina

Förändringarna i samband med dataskyddsförordningen har kostat DevNet 25 –30 000 euro. Dataskyddsförordningen har varit väldigt synlig i media. Det har talats om registerbeskrivningar och principerna för behandlingen av personuppgifter. Hur redo anser du att de finländska företagen är då det gäller förordningens krav? – Våra kunder frågar fortfarande av oss vad de borde göra. De förväntar sig att vi sköter det här. Alla företag vet

– Sanktionsrisken är väl ganska liten i början och dessutom är dess tolkning väldigt svår i initialskedet. Det största plusset med den nya lagstiftningen är enligt Thim att förordningen har fått sme-företagen att granska sina egna dataskydd. – Lite krasst uttryckt så finns det mycket kvar att önska i många företag. Det finns fortfarande okunskap om att man inte får skicka personlistor via e-post. Företagarna i Finland har gett an-

medlemsföretagare.

Företagare i Finland 3/2018

GDPR är en fortgående process, inte bara ett dataskydd för IT-ärenden.

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Företagarnas beredskapsmodell för inlärning håller alla kvar i skolan Företagarna i Finland presenterar en ny beredskapsmodell för inlärning. Den stärker elevens lärstig redan under för- och grundskoleutbildningen och håller kvar unga som upplever att andra stadiets studier är svåra. TEXT JOONAS MIKKILÄ OCH BILD ISTOCK

öretagarna i Finland delar oron om avbruten skolgång och marginaliseringen den bidrar till. Att utöka läroplikten till andra stadiet löser inte problemet. De ungas utbildning är först och främst viktig för de unga själva. Den är också viktig för företagare och företag; om företagen har brist på yrkeskompetent

arbetskraft hindrar det deras framgång och tillväxt. Företagarföreningens beredskapsmodell för inlärning stärker elevens kompetens och beredskap för yrkeslivet. Metoden med individuella inlärningsmiljöer och riktat stöd består av tre sammanlänkade lösningar.

Företagare i Finland 3/2018

1. Den grundläggande utbildningen görs mer flexibel och individuell

– Den grundläggande utbildningens målsättning är även i fortsättningen samma för alla, men individen måste i mycket större utsträckning kunna bygga på sin kompetens i egen takt. Eleven ska vägledas från den grundläggande utbildningen mot andra stadiets studier med beaktande av de individuella styrkorna och särskilda behoven, konstaterar Joonas Mikkilä, chef för utbildnings- och digitala ärenden vid Företagarna i Finland. Som stöd för detta Företagarna i Finland presenterar en ny beredskapsmodell för inlärning. Den stärker elevens lärstig redan under för- och grundskoleutbildningen och håller kvar unga som upplever att andra stadiets studier är svåra. borde man göra den flexibla grundläggande utbildningsmodellen (JOPO), som redan är i bruk i vissa kommuner, till normal praxis främst i högstadieskedet. JOPO utnyttjar mångsidigt professionella personer och olika inlärningsmiljöer och sätt. I fortsättningen skulle man kunna koppla workshopar, delar av beredande utbildningar för andra stadiet och rehabiliterande verksamhet till den flexibla grundläggande utbildningen. – Även lågstadieskedet måste utvecklas i en mer flexibel riktning. Som en del av detta borde sexåringarnas förskoleundervisning, som nu åläggs familjerna, bli en del av skolplikten. Det skulle garantera bästa möjliga övergång för barnet från förskola till grundläggande utbildning, säger Mikkilä.

2. De unga ges mer beredskap för fortsatta studier – Utbildningsanordnarna inom grundstadiet borde förpliktigas att se till att de unga hänvisas till fortsatta studier först då de har tillräckliga kun-

skaper och andra förutsättningar för det, säger Mikkilä. I den grundläggande utbildningen måste man se till att eleven uppnår målsättningarna gällande kunskap och färdigheter i den grundläggande utbildningens studier. Enligt forskning saknar dock en del av de som erhållit avgångsbetyget dessa färdigheter. Dessutom måste man säkerställa att de unga har tillräckliga sociala och hälsomässiga förutsättningar för att klara av andra stadiets studier. Som stöd för detta arbete borde läroplikten i den grundläggande utbildningen justeras så att den upphör då eleven avlagt studierna inom den grundläggande utbildningen och har de övriga förutsättningar som krävs för att kunna flytta över och lyckas på det andra stadiet. Eleven ska ha möjlighet till stöd och tillräckligt med tid för att uppnå kompetens och andra förutsättningar. Tidsgränsen för läroplikten i den grundläggande utbildningen borde flyttas tills eleven uppnår myndig ålder, dvs. 18 år.

3. De som stapplar på andra stadiets studier snappas upp och erbjuds stöd Företagarna i Finland föreslår att andra stadiets utbildning inte heller i fortsättningen skall omfattas av läroplikten. På så sätt skulle resurserna kunna riktas om till att göra den grundläggande utbildningen mer flexibel. Det ger möjlighet att utveckla kompetens och andra färdigheter hos de som upplever utmaningar i andra stadiets studier. – Om man skulle utvidga läroplikten till att omfatta utbildningen för hela andra stadiets åldersklass skulle man vara tvungen att bekosta studiematerial och vid behov även skolresor för alla elever. Då skulle stödet för de i störst behov av hjälp lida. Ett behovsprövat understöd är en bättre lösning gällande utmaningarna med studie-

Företagare i Finland 3/2018

materialskostnaderna, säger Mikkilä. Företagarföreningens beredskapsmodell för inlärning skulle fånga upp de unga som möter oöverkomliga utmaningar i sina studier, inte hela åldersklassen. I modellen skulle elever under 18 år, som avbryter eller som riskerar att avbryta studierna, flyttas tillbaka till den flexibla grundläggande utbildningen som fortsatt läropliktig. Avbrutna studier skulle vara ett tecken på att den unga inte ännu uppnått kraven för den grundläggande utbildningens läroplikt, dvs. färdigheterna för att lyckas på andra stadiet. De fortsatt läropliktiga eleverna skulle vara berättigade och skyldiga att delta i stödande verksamhet. I den kunde man kombinera grundstadiets och andra stadiets innehåll, beredande studier och vid behov även ge rehabilitering. Stödet skulle huvudsakligen ordnas i samband med andra stadiets läroinstanser och eleven skulle inte konkret behöva återgå till grundskolan. Eleven skulle flyttas tillbaka till studierna som leder till examen då färdigheterna som beskrivs i läroplikten uppfylls. Ansvaret för den fortsatta läroplikten skulle ligga hos elevens hemkommun. Beredskapsmodellen för inlärning som publicerades som inledning på Finlandsarena-veckan är en del av Företagarna i Finlands mer omfattande kompetenspolitiska program. Det publiceras på hösten.

Tilläggsuppgifter: Joonas Mikkilä, chef för utbildnings- och digitala ärenden vid Företagarna i Finland, 045 129 6791, joonas.mikkila@yrittajat.fi

Det nationella inkomstregistret tas i bruk nästa år Producenterna av löneuppgifter har från och med nästa år skyldighet att meddela uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i realtid och per betalning till dem som använder inkomstregistrets information. TEXT HIPPI HOVI OCH BILD PIXHILL

nkomstregistret är en nationell elektronisk databas. Det innehåller omfattande information om löner, pensioner och förmåner på individnivå. Producenterna av löneuppgifter har från och med nästa år skyldighet att meddela uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i realtid och per betalning till dem som använder

inkomstregistrets information. Producenter av löneuppgifter är från år 2019 alla arbetsgivare, föreningar, stiftelser, hushållsarbetsgivare, bostadsaktiebolag och övriga aktörer. Informationen till inkomstregistret produceras av antingen producenten själv eller av parter som denne befullmäktigat, exempelvis bokföringsbyrå-

er eller andra partner till vilka ekonomiförvaltningen lagts ut. Under 2019 blir det också möjligt för privatpersoner att i inkomstregistret kontrollera sina anställnings- och inkomstuppgifter. Dessutom kan var och en från och med 2020 i inkomstregistret se uppgifter om sin pension och övriga förmåner.

Skatteförvaltningen: Inkomstregistret tas i bruk 2019 – visste du det här? Skatteförvaltningens meddelande, 30.3.2017 Inkomstregistret minskar företagens administrativa börda genom att förenkla anmälningsförfarandet vid löneutbetalning. Från och med 1.1.2019 anmäls löneuppgifterna till inkomstregistret direkt vid betalningstransaktionen. Inkomstregistret ersätter de årsanmälningar som för närvarande ska lämnas till bland annat Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Elektronisk databas över inkomstuppgifter Inkomstregistret innehåller omfattande löne-, pensions- och förmånsuppgifter. Dataproducenterna – exempelvis arbetsgivare och bokföringsbyråer – anmäler uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i samband med varje enskild betalning i realtid. Inkomstregistret införs stegvis: • 1.1.2019 löneuppgifter • 1.1.2020 förmåns- och pensionsuppgifter. Alla som betalar ut löner och förmåner ska börja anmäla uppgifter till inkomstregistret enligt denna tidsplan, utan övergångsperioder.

Företagare i Finland 3/2018

Vem producerar data till registret? Alla arbetsgivare och andra aktörer som är skyldiga att anmäla löneuppgifter i Finland blir producenter av löneuppgifter från 2019. Löneuppgifter kan anmälas till inkomstregistret även av en därtill befullmäktigad part, exempelvis en bokföringsbyrå eller annan partner som ekonomiförvaltningsuppgifter har utkontrakterats till. Från 2020 växer antalet dataproducenter när inkomstregistret utvidgas till att gälla producenterna av pensions- och förmånsuppgifter såsom arbetspensionsförsäkringsbolagen, arbetslöshetskassorna och skadeförsäkringsbolagen.

Vem använder uppgifterna i inkomstregistret? Uppgifterna i inkomstregistret används från och med 1.1.2019 av Skatteförvaltningen, FPA, arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbetspensionsanstalterna. Från 2020 växer antalet användare när bland annat skadeförsäkringsbolagen, arbetslöshetskassorna och arbetarskyddsmyndigheterna börjar använda uppgifterna. Enskilda inkomsttagare får aktuell information från registret om prestationer som betalats ut till dem. De som behöver inkomstuppgifter kan hämta informationen direkt från registret. Exempelvis en person som ansöker om arbetslöshetsförmån behöver inte längre själv lämna ett löneintyg, utan arbetslöshetskassan får det direkt från inkomstregistret.

Inkomstregistret lättar på företagarnas anmälningsskyldigheter Det primära syftet med inkomstregistret är att minska företagens administrativa börda genom att införa enklare sätt att anmäla och rapportera löner som betalas. För närvarande ska arbetsgivarna lämna uppgifter om betalade löner till flera olika parter i olika tekniska format och efter olika tidsplaner. I framtiden anmäler de uppgifterna till det centrala inkomstregistret endast en gång i samband med löneutbetalningen. Skyldigheten att rapportera samma löneuppgifter flera gånger upphör, och dataöverföringsmängderna och de manuella arbetsfaserna minskar.

Vem har rätt till uppgifterna i inkomstregistret? Inkomstregistret skapar inga nya rättigheter att få uppgifter. Alla uppgifter i inkomstregistret är alltså inte fritt tillgängliga för alla, utan lagstiftningen anger vilka uppgifter en användare får se eller använda.

Inkomstregisterprojektet Projektet för att starta ett nationellt inkomstregister (KATRE) är ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster. Finansministeriet ansvarar för den allmänna projektstyrningen och Skatteförvaltningen för det praktiska genomförandet.

Har du frågor om inkomstregistret? Vi svarar gärna. Tekniska frågor: YHT.Tulorekisteri_tekninen@vero.fi Andra frågor: YHT.Tulorekisteri_toiminnallinen@vero.fi Mer information om inkomstregistret på adressen inkomstregistret.fi

Företagare i Finland 3/2018

Avgör exportaffärer med hjälp av ﬁnansiering Exporthandel är ett lagspel. Vi hjälper dig att nna de rätta nansieringslösningarna med vars hjälp du kan göra ett konkurrenskraftigt anbud utan att belasta företagets kassa. Hitta tips på nnvera./pk-vienti

Så blir du medlem yrittajat.fi/blimedlem

miNNeSliSTA FÖr eN NY medlem Som medlem i Företagarna i Finland får du många tjänster och förmåner. Nedan finns de viktigaste: 1. Avgiftsfri juridisk rådgivning Problem? Ring 09 229 222. Du får hjälp snabbt – mångsidig rådgivning och handledning om företagsverksamheten. Du kan spara en hel del pengar.

3. konkret, nyttig inforMAtion Som medlem får du: - Tidningen yrittäjäsanomat åtta gånger per år - dagliga nyheter om företagande på adressen yrittajat.fi - värdefull information om företagsverksamheten på yrittajat.fi/foretagarens-abc

2. MedleMsförMåner värt pengAr De medlemsförmåner som våra partners erbjuder ger dig en nytta som kan uppgå till tusentals euro. Se närmare: yrittajat.fi/medlemsformaner

4. vi bevAkAr dinA intressen När du blir medlem i Företagarna i Finland, blir du en av våra mer än 105 000 medlemmar. Bland våra medlemmar finns företag av alla storlekar från alla branscher. Den här gruppen har styrka. Företagarna i Finland är vårt lands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation. 5. färdigA nätverk Det är viktigt för en företagare att bilda nätverk. Hos oss får du färdiga nätverk – du hittar partners, du kan erbjuda dina tjänster och ha det roligt.

grundläggAnde inforMAtion Företagets namn FO-nummer Företagarens namn Adress Lokalförening E-postadress Telefonnummer Antal företagare

Antal anställda

Medlemsrekryteringskod

Företagare i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 Helsingfors telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv