Företagare 4/2016 by Suomen Yrittäjät

LEDARE Kunskap ger färdigheter | 3

4/ 2016

RIBS-PROJEKTET

Inre företagsamhet som livsﬁlosoﬁ

4/2016

INNEHÅLL UTBILDNING

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 11

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 7

RIBS-PROJEKTET Inre företagsamhet som livsfilosofi

16 NYLANDS FÖRETAGARE

FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

22 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.ﬁ Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Morgan Digital

LEDARE

Kunskap ger färdigheter

u kan vi säga att hösten har anlänt. September är här och du läser höstens första och årets fjärde Företagare i Finland-tidning. Denna tidning koncentrerar sig på ärenden kring utbildning och lärande. Historikern Sven-Eric Liedman berättar att ordet utbildning går tillbaka till ordet bildning. Både ordet bildning och utbildning började uppträda i svenska språket under slutet av 1700-talet. Till en början betraktades orden som synonymer och alternerades utan någon betydelseskillnad, men har därefter blivit motsatser: utbildning sker målinriktat efter yttre regler och styrs av andra instanser än individen själv, medan bildning är en inre, frivillig process utan ett konkret mål. Den politiska diskussionen har under det senaste året präglats av nedskärningarna inom utbildning och forskning. Många utbildningsinstanser, som bidragit till en stark samhällsutveckling, är idag hotade. När det gäller regeringsprogrammet så talar man om att nedskärningarna inom utbildning och forskning skulle vara kring 680 miljoner euro. Framtiden visar om dessa nedskärningar kommer att styra utvecklingen av utbildning och forskning åt ett ännu mer effektivt och produktivt håll. Företagana i Finland är näringslivets största centralförbund med 115 000 medlemsföretag. Vår verksamhet baserar sig på över 400 lokalföreningar, 20 regionala föreningar och 63 branschföreningar och du kan säkert tänka dig hur många kurser och seminarier som ordnas. Många! När dessa förändringar sker kommer dessa och de privata aktörernas erbjudna kurser och utbildningshelheter att bli ännu viktigare. Företagarna i Finland har lagt ner mycket tid och energi på att erbjuda medlemmarna kurser inom olika områden. Vi erbjuder allt från seminarier inom skatteärenden till webinarier om kundregister i excel. Genom att utnyttja utbildningstjänsterna kan du till ett förmånligt med-

lemspris delta i seminarierna och få utbildning i aktuella ämnen. Bekanta dig gärna med våra utbildningstjänster och om du har egna förslag på kurser eller seminarier, så ta kontakt med mig! En annan sak som jag vill lyfta fram är den suveräna föreningen Ung Företagsamhet rf (UF). Föreningen främjar en företagarmässig attityd och en aktiv verksamhet bland unga i Finland. De har som mål att öka de ungas kunskaper inom företagsamhet, företagsamhetserfarenheter, arbetslivsfärdigheter och ha kontroll över den egna ekonomin. Har du funderat på att du kunde föreläsa och gästa UF-programmen på lektionerna eller fungera som antingen rådgivare för företag i programmen, som domare eller talare under UF-läger och andra evenemang? Då ska du ställa upp som UF-volontär! På föreningens nätsidor kan du läsa om hur det är att vara UF-volontär. Du behöver inte själv vara expert på företagsamhetsfostran – det räcker med att du är intresserad av saken, fördomsfri och redo att ge av din tid och ditt kunnande åt unga samt att du är villig att förbinda dig till verksamheten. UF marknadsför på sina sidor att de framtida aktörerna inom arbetslivet och i företagen nu finns i skolorna. Det är sant och de behöver rollmodeller vars erfarenheter de kan ta lärdom av. Som volontär kan du ge unga en realistisk bild av arbetslivet. Ett annat intressant alternativ är också deras koncept som kallas UF Job Shadow –dag, där de unga under en arbetsdag får följa med en chef i affärslivet. Du hittar kontaktuppgifterna till ditt närmaste YESregionkontor via samma sida och de söker sedan fram en närbelägen samarbetsskola åt dig. Gå till www. nuoriyrittajyys.fi! Till sist några rader angående årets viktigaste evenemang. En tillställning där du kan lära dig en hel del genom att delta på seminariedagen och lyssna på suveräna föredrag med utmärkta talare. Samtidigt som du kan skapa nätverk med andra

deltagare. Förberedelserna för Företagardagarna 7–9.10.2016 i Vasa är i full gång och evenemanget närmar sig med stormsteg! Vår svenskspråkiga talare för i år kommer att vara Gustav Hägglund. Du vill inte missa hans föredrag om ledarskap på lördagen. Glöm alltså inte att komma med på Svenska träffen! Mera information om evenemanget hittar du på www.yrittajapaivat.fi. Jag hoppas att vi ses på Företagardagarna och ser fram emot att träffa många av er. Det bästa med våra evenemang är deltagarna och de diskussioner man får ha med medlemmarna. Kom gärna och ryck mig i ärmen, berätta vad du tycker om tidningen och vad vi kunde göra för att din vardag som företagare kunde bli ännu smidigare.

Anmäl dig till Företagardagarna innan den 22.9.

Armi Murto Chefredaktör

I företagares SOCIALSKYDD BEHÖVS fyra förändringar snabbt I dag har en företagare rätt till nästan alla samma sociala förmåner som en löntagare. Det finns dock alltjämt skillnader i socialskyddet. En del kan inte slopas med anledning av företagarverksamhetens natur, men flera missförhållanden kan ändå åtgärdas. Företagarna i Finland har lämnat in ett initiativ till socialoch hälsovårdsministeriet. Syftet är att ministeriet ska inleda lagberedningen för att åtgärda dessa fyra missförhållanden.

1. Nedre gränsen till företagarens obligatoriska socialförsäkring, dvs. den obligatoriska pensionsförsäkringen ska höjas till en sådan nivå där företagaren inte i onödan betalar försäkringspremier. Nuläge: En företagare finansierar själv sitt lagstadgade, obligatoriska socialskydd. Inte mindre än en fjärdedel av företagarna försäkrar sitt socialskydd enligt en inkomstnivå på under 10 000 euro, även om de verkliga inkomsterna var mycket högre. På en dylik nivå är ingen social förmån större är det grundläggande skyddet. För en arbetsinkomst som ligger på under 12 500 euro får man i framtiden igen dagpenning inom arbetslöshetsskyddet. (I början av 2015 steg den gräns som berättigar till dagpenning till detta belopp).

2. FöPL-företagarens självrisk i sjukdagpenningen förkortas att omfatta insjukningsdagen Nuläge: Den allmänna självrisken för sjukdagpenningen som betalas ut av FPA är insjukningsdagen och de därpå följande nio vardagarna. För vardagarna 4 till 9 som omfattas den allmänna självrisken har företagarna sedan 2006 betalats en s.k. FöPL-dagpenning. FöPLdagpenningen finansieras i sin helhet med en tilläggsdel av sjukförsäkringens

På den lägsta nivå av arbetsinkomst (7 502 euro/2015 är den lägsta nivån på vilken försäkringen ska tecknas) ska företagaren arbeta närmare 46 år för att arbetspensionen ska överskrida garantipensionen, och även med en arbetsinkomst på 18 000 euro närmare 20 år.

Problemet: De premier som företagarna och deras familjemedlemmar betalar för sitt socialskydd och de förmåner som de ger står inte i rätt proportion. Med en försäkringsnivå på under 10 000 euro uppnår en företagare inget inkomstrelaterat socialskydd utan förmånerna ligger på samma nivå som de grundläggande förmånerna. I praktiken betalar företagarna alltså försäkringspremier helt i onödan. Hos en företagare finansieras socialskyddet

dagpenningsavgift, som samlas av FöPL-företagare. Detta innebär att en företagare under de fyra första dagarna av arbetsoförmåga är på eget ansvar borta från arbetet, dvs. utan någon som helst inkomst. Enligt arbetsavtalslagen har en arbetstagare rätt till full lön under självrisktiden. Företagarna vill ha en kortare självriskperiod när det gäller sjukdagpenningen.

Problemet: En mycket stor ekonomisk risk i synnerhet för ensamföretagare, vars förtjänst

med små undantag så att företagaren ansvarar själv för premierna i deras helhet.

Förslag till lösning: Företagarna och deras familjemedlemmar ska få värde för de försäkringspremier som de betalar. Nedre gränsen för företagarens obligatoriska socialförsäkring, dvs. den obligatoriska pensionsförsäkringen, ska höjas till en sådan nivå där företagaren inte betalar försäkringspremier i onödan. Det skulle vara logiskt att höja nedre gränsen till gränsen för erhållandet av arbetslöshetsdagpenningen (12 326 euro 2015). Enligt Pensionsskyddscentralens kalkyl skulle förändringen vara kostnadsneutral, om 70 procent av alla FöPL-försäkrade som nu har en arbetsinkomst på under 13 000 euro alltjämt var försäkringsskyldiga efter denna förhöjning.

helt beror på det egna arbetet. 2/3 av finländska företagare är ensamföretagare.

Förslag till lösning: FöPL-företagarens självrisk i sjukdagpenningen ska förkortas att omfatta en insjukningsdag. Därefter borde man få FöPL-dagpenning. Enligt FiF:s preliminära kalkyler skulle denna reform innebära förmånskostnader på ca 4 miljoner euro för systemet. Detta är ett mycket litet belopp i statens budget.

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

3. Begreppet företagare ska även inom arbetslöshetsskyddet ändras så att det motsvarar begreppet i lagen om företagarpension, eller åtminstone ska familjemedlemmar som inte har innehav i företaget inte omfattas av definitionen företagare när det gäller arbetslöshetsskydd. Nuläge: Inom arbetslöshetsskyddet betraktas som företagare familjemedlemmar som bor i samma hushåll som företagaren och som sysselsätts av företaget. Företagarens familjemedlemmar som arbetar på företaget anser dock att de är löntagare, de hör till fackförenings-

4. Fastställandet av bostadsbidrag och utkomststöd ska vara i linje med varandra Nuläge: Bostadsbidrag: bostadsbidraget är en förmån som FPA betalar för hushåll med små inkomster för att minska deras boendekostnader. Det är en form av utkomst i sista hand vars belopp i regel påverkas av de regelbundna månadsinkomsterna av alla som hör till hushållet. Utkomststöd: det är kommunen som är skyldig att betala utkomststöd. Behovet av varje enskild sökande bedöms enligt individuella eller familjeförhål-

Företagarnas representation i lagberedningen hos ministerierna Enligt Statistikcentralen finns det 283 290 företag i Finland. Av de samtliga finska företagen är 99,8 procent små och medelstora, dvs. de sysselsätter mindre än 250 personer. SME-företagens betydelse för nationalekonomin är mycket stor. Av de anställda inom den privata sektorn sysselsätter dessa företag 65 procent och gör mer än hälften av företagens sammanlagda omsättning. Med sina 115 000 medlemmar är

rörelsen och försäkrar sig i löntagarnas arbetslöshetskassa.

Problemet: När anställningsförhållandet av en företagares familjemedlemmar på ett familjeföretag avslutas, får de inte arbetslöshetsförmåner, eftersom de har företagarstatus. Ännu vanligare är det att företagarens familjemedlemmar som arbetat på företaget inte får inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd, eftersom de utan att veta det har varit fel försäkrade vid en löntagarkassa, när de borde ha tecknat en försäkring vid en företagarkassa.

landen. Innan stödet beviljas utreds individens och familjens möjligheter att få sin förtjänst tryggad från andra inkomstkällor (i första hand arbets- och företagarinkomst).

Problemet: En företagares bostadsbidrag fastställs dock enligt FöPL- eller LföPL-arbetsinkomsten, inte på basis av företagarens verkliga inkomster. När det gäller utkomststödet är såväl lagstiftningen som tillämpningsanvisningarna i huvudsak i skick, men vi har fått höra om vissa stränga tillämpningsfall.

Företagarna i Finland den klart största näringslivsorganisationen i Finland. FiF:s medlemmar representerar hela företagarfältet i Finland på ett omfattande sätt – ensamföretagare och arbetsgivarföretagare i alla branscher. Mer än 50 000 av våra medlemmar är arbetsgivarföretag, vilket innebär att vi representerar mer än hälften av de ca 90 000 arbetsgivarna i den privata sektorn i Finland. FiF:s arbetsgivarföretag sysselsätter 650 000 personer, dvs. nästan hälften av alla anställda inom den

Förslag till lösning: Det skulle vara tydligt att begreppet företagare var enhetligt och överensstämma med företagarens pensionslag. Med andra ord borde man betrakta som företagare bara en person som har ledande ställning på företaget samt ett innehav på över 30 procent eller en person som har ledande ställning och tillsammans med andra familjemedlemmar äger över 50 procent av företaget. Inom arbetslöshetsskyddet betraktas i dagens läge som företagare en person som inte äger någon som helst andel av företaget, men familjen äger 30 procent av företaget. Åtminstone dessa personer ska inte omfattas av begreppet företagare.

Förslag till lösning: Eftersom det är frågan om utkomstskydd i sista hand, ska man vi bedömningen av bostadsbidraget ta hänsyn till företagarens verkliga månadsinkomster, inte FöPL-arbetsinkomsten. Vissa kommuner har vägrat ge en företagare utkomstskydd bara för att en person har företagsverksamhet, även om företaget hade det verkligen svårt. Grunderna för beviljandet av utkomstskydd ska vara enhetliga och basera sig på lagen i hela landet.

privata sektorn. I sitt regeringsprogram har statsminister Juha Sipiläs regering fastställt att socialoch arbetslöshetsskyddet ska förnyas i växelverkan och samarbete med arbetslivsparterna. Vi föreslår att Företagarna i Finland i egenskap av representant för företagsförsäkrade och som en central arbetslivspart ska kallas in i all beredning av socialförsäkringen vid socialoch hälsovårdsministeriet. Nu deltar FiF i beredningen bara delvis.

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

FINSVEs vd Kjell Skoglund gratulerar Carl Segercrantz, vd för Suomen Euromaster Oy, med en blombukett. Bild: Jore Puusa

Nu är vi 500! Sverige är en viktig marknad för finländska företag. I början av augusti fick Finsk-svenska handelskammaren sin femhundrade medlem, Suomen Euromaster Oy. FINSVE har resurser, kompetens och ett samarbets-

Finsk-svenska handelskammaren 80 år

nätverk, som ger ditt företag möjlighet att utvecklas i enlighet med dina målsättningar. Vi kan den svenska marknaden och verkar direkt på plats.

Detta är en inbjudan till dig som läser detta att fira Finsk-svenska handelskammarens 80-årsjubileum tillsammans med oss på Grand Hôtel i Stockholm den 21

Välkommen till vårt växande nätverk av företagare i Finland och Sverige!

oktober med seminarium och jubileumsmiddag. Läs mer och anmäl dig på vår hemsida, www.finsve.com. TA KONTAKT

Telefon +46 442 88 60 - info@finsve.com

www.finsve.com

KOLUMN

Då var sommaren slut

rets sommar har varit fylld av olika evenemang och vädret har varit lite upp och ner, men till största delen som en normal sommar. När det regnat, så har det kommit rejält med vatten. Ett tecken på klimatförändringar kanske, säger forskarna. Vad händer i Norden? Sveriges ekonomi fortsätter att utvecklas positivt, när sedan Finland får lite positiva signaler också. Än så saknas det riktigt stora positiva nyheterna, när kommer dessa? Kan KADI i Kemi utvecklas till en världsfabrik tillsammans med kineserna? 88 miljoner € omfördelades från Vapo till Kadi på försommaren för utvecklingsprospektering. Hela fabriksbygget beräknas kosta 1 miljard Euro och bli världens största biodieselraffinaderi. I Kemijärvi har en toppmodern såg vuxit upp i resterna av cellofabriken som lades ner. Investeringarna har varit i 40 miljoners klass och i somras gick en av de första leveranserna med sågvaror till Kotka hamn. Detta skedde med det första privata godståget som tillåts trafikera VR:s spår. Har sedan våren blivit inblandad i projekt med gränsöverskridande arbete och främst uppe i norr. Norrbotten på den svenska sidan skjuter på med investeringar i miljardklassen. Städer rivs och nya stadsdelar skall upp. Malmberget och Kiruna upplever just nu en byggrush som inte skådats på mannaminne. I Malmfälten, Kiruna/ Gällivare så behövs nya bostäder för 10.000 personer och 700.000 m2 bostads- och lokalytor kommer att påverkas. Exempelvis så får Kiruna ett helt nytt stadscentra 3 kilometer från nuvarande samt nytt stadshus. All gammal bebyggelse som ligger i gruvans riskområde skall rivas. Likaså sker i Malmberget och nya stadsdelar växer upp på nya områden. I pressen har detta sålts som stadsflytt, men gamla byggnader ska rivas, frånsett vissa kulturhistoriska, som flyttas. Kan nämnas att Kirunas gamla träkyrka kommer att flyttas. Att jobba i gränsområdet är både inspirerande och skolande. Om inte så är bara språken totalt olika, finskasvenska-meänkieli-samiska och också de olika kulturerna som möts i ett gränsområde. Strikta finska företagsledare kontra svenska diskuterare. I området har det vuxit fram en egen form av företagare. Ett sånt företag är Havator Oy, kanske Nordens ledande när det gäller tunga lyft. På den svenska sidan byggs vindkraftverk i sådan fart och hela transportnäringen har fullt upp med att hinna med. Varje dag så går det olika specialtransporter med delar till dessa kraftverk. Kan nämnas att en vinge till dessa har en längd på drygt 63 meter. De flesta tillverkas i Europa och via båt anländer till någon av de norrländska hamnarna på var sin sida av Bottenhavet, från Vasa till Piteå. Mycket av detta så handhar och sköter Havator Oy. Google har tecknat avtal om leverans av grön el, och denna kommer från dessa trakter. Avtalet är flerårigt och elen produceras i Tornedalen och förbrukas i Googles da-

tacentral i Fredrikshamn. Det ni, el 950 kilometer genom hela Finland. Havator Oy fyller i år 60 år och har vuxit från det lilla marktransportföretag till en koncern. Totalt har företaget över 600 anställda, merparten i Sverige men huvudkontoret för koncernen finns i Torneå, endast 100 meter från stadsgränsen till Sverige. Kommer senare i höst med en helt egen artikel om Havator och deras företagsledare som lotsat företaget och byggt upp koncernen. Det finns fler företag som arbetar i gränsområdet, nämnas kan bland annat Corrotech Oy/Ab. Detta företag är unikt, med både tillverkning i två länder, Torneå/Haparanda. Även om detta företag kommer jag att skriva om under kommande år. Det nyaste företaget som etablerat sig på bägge sidorna om gränsen, YBT, Ylitornion Betonituote. Dessa har tillverkning i finska Övertorneå, Brahestad, Kuhmo och från årsskiftet även i Haparanda. Just nu så söker ett stort antal finska företag etableringar i Sverige. En lätt och naturlig väg dit är landsgränsen í norr. Nordkalottens gränstjänst, Bothnia Business House, Lapplands Företagaren, Finsk-Svenska handelskammaren gör ett stort arbete i gränsområdet. Till deras hjälp har de ett flertal konsulter med god kännedom om den svenska respektive finska marknaden. Kan också tilläggas att Haparandas och Torneås näringslivsbolag planerar att sätta sig i gemensamma lokaler på den finska sidan. I somras så invigde också Finsk-svenska handelskammaren en informationspunkt i Bothnia Business House lokaler där också Lappland Företagare har ett kontorsbord, med begränsad bemanning. För min del är det spännande att se vad som händer i gränsområdet, min hemort och uppväxt, råvaror såsom skog, malm och guld finns där. Även turistnäringen vädrar luft och tillsammans till Kögnäs så startar både bland annat Lufthansa och Monarch med regelbundna flyglinjer från Europa. Det är uppåt igen i norr och undertecknad kommer under det kommande år att skriva och berätta om det gränsöverskridande arbete som sker vid en av Europas fredligaste gränser. Hösthälsningar Micael Blomster Ordf. Svenska Utskottet

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

VAD ÅSTADKOM VI UNDER BÖR

2016?

Företagarna i Finlands (FiF) viktigaste uppgift är att berätta för beslutsfattarna vilka reformer de ska och vilka reformer de inte ska göra för att företagen ska kunna fungera så bra som möjligt. Detta kräver tid och långsiktigt arbete. Nedan finns en översikt av ändringar som påverkar företagarnas verksamhet och som framskred under första hälften av 2016. Gräsrotsfinansiering blir en ny finansieringskälla för SME-företag Riksdagen godkände i slutet av juni en lag om gräsrotsfinansiering, i vars beredning Företagarna i Finland kraftigt deltog. Lagen, som träder i kraft i början av september, kommer att klarlägga spelreglerna så att den öppnar nya möjligheter för SME-företagens finansiering. Antalet aktörer som söker kapital genom gräsrotsfinansiering kommer att

öka. Samtidigt ökar även antalet aktörer som erbjuder finansiering. Därmed blir gräsrotsfinansiering ett viktigt tillägg till SME-företagens finansieringskällor.

För SME-företag en kanal till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) Europeiska kommissionen offentliggjorde ett investeringsprogram i november 2014. I Finland kunde Efsi

inte i början utnyttjas eftersom det inte fanns förmedlarorganisationer. Tack vare Företagarna i Finlands aktiva bidrag blev OP-gruppen i slutet av mars den första förmedlarorganisationen. I början av juni lyckades vi få Finnvera med i Europeiska Investeringsbankens Efsi-pilotprojekt med en produkt som skulle ha ett mer omfattande användningssyfte och en större målgrupp.

der. Reformerna träder i kraft i början av 2017.

ÖRJAN AV

Lön eller arbetsersättning – Skatteförvaltningen uppdaterade sina anvisningar I april 2016 uppdaterade Skatteförvaltningen sina anvisningar om när arbete av en underleverantör har utförts som företagare. Anvisningarna ändrades förra gången på Företagarna i Finlands krav år 2014 i en riktning som var mycket bättre för företagarna. Beskattarens attityd var dock alltjämt gammalmodig, och arbetet betraktades oftast i första hand som lönearbete, vilket även förvaltningen medgav. Därför fortsatte vi att påverka för att en företagarvänlig tolkning skulle gå genom inom förvaltningen. Skatteförvaltningen har följaktligen utbildat sitt fält i frågan. Alltjämt finns det branscher där företagarlösningar inte är problemfria. Företagen borde kunna komma överens om dessa mer flexibelt sinsemellan.

Hårt arbete för att utvidga möjligheterna till lokala avtal

Utveckling av beskattningsförfaranden – inte längre straﬀ för mindre fel Företagarna i Finland föreslog för Skatteförvaltningen att skattehöjningarna skulle lindras och att dröjsmålsavgiften på skattekontot skulle göras flexiblare när den skattskyldiga själv rättar sina betalningar. I juni godkände riksdagen lagändringar genom vilka förfaringssätten och dröjsmålsavgiftens struktur ändras. I framtiden kan ett företag rätta små fel i mervärdesskatten och förskottsinnehållningen utan straff. Fel på högst 500 euro kan rättas utan straff, när rättelsen sker utan dröjsmål. Även dröjsmålsavgiften för större fel sjunker i sin helhet. I reformerna ingår även andra ändringar såsom en harmonisering av besvärstider till tre år och koncentreringen av momsbesvär till rättelsenämn-

Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlade hela våren om konkurrenskraftsavtalet. I förhandlingarna ingick även utvidgandet av möjligheterna till lokala avtal, även om detta ingår i regeringsprogrammet. Frågan borde inte alls ha behandlats av arbetsmarknadsparterna. Företagarna i Finland lyckades till slut hindra det att bara en förtroendeman som hör till ett fackföreningsförbund kunde ingå lokala avtal, ifall det står så i kollektivavtalet. Företagarna i Finland fortsätter att arbeta för att möjligheterna att ingå lokala avtal ytterligare ska förbättras.

Semesterlagen ändrades – själriskdagar för insjuknande under semestern återinfördes Till semesterlagen återinfördes delvis självriskdagarna vid insjuknandet under semestern, som den anställda inte kan flytta fram. Självriskdagarna slopades från semesterlagen 2013. Ändringen baserade sig på EU-domstolens avgörande om arbetstidsdirektivet. Nu ändrades semesterlagen på ett sätt som Företagarna i Finland föreslog redan i samband med ändringen 2013. När den anställda insjuknar under sin semester, är de sex första sjukdagarna självriskdagar som inte berättigar till framflyttandet av semestern. Den anställda har dock alltid rätt till minst

fyra veckors semester. Även intjänandet av semestern begränsades samtidigt. Nu kan man bara tjäna in semester under familjeledigheter under en period på sex månader. Ändringen minskar de kostnader som familjeledigheter orsakar för arbetsgivarna.

Lagen om utstationerade arbetstagare reviderades utan gemensamt ansvar Bestämmelserna om utstationerade arbetstagare ändrades när lagen om utstationering av arbetstagare trädde i kraft den 18 juni 2016. Med lagen infördes EU:s s.k. tillämpningsdirektiv gällande utstationerade arbetstagare. FiF bidrog till att i lagen inte ingår beställarens och den utländska underleverantörens gemensamma ansvar om underleverantörens försummelser. Lagen medför inte några betydande skyldigheter för finska företag men genom den kan man allt effektivare ingripa i konkurrensproblem som har att göra med utstationerade arbetstagare. Sänkning av rättegångsavgifter för små företag vid patentdomstolen Små företag och mikroföretag får vid den enhetliga patentdomstolen, som hör till reformen av EU:s patentsystem, 40 procents rabatt av domstolsavgifterna. Detta enbart tack vare FiF:s intressebevakningsarbete. Rabatten gäller såväl den fasta domstolsavgiften som avgiften som baserar sig på tvistens värde. Den enhetliga patentdomstolen är i fortsättningen den enda domstolen som kan behandla tvister gällande gemenskapspatent och enhetliga patent. Eftersom domstolsavgifterna är mycket höga jämfört med finska domstolar, sparar små företag tusentals euro.

En övergångsperiod till varumärkesförordningen FiF bidrog till att det i varumärkesförordningen om gemenskapsvarumärken infördes en övergångsperiod på sex månader, vilket ger finska företag tid att specificera sina gamla gemenskapsvarumärken enligt det nya klassificeringssystemet. Förordningen innehåller en artikel om klassificeringen av varumärken som tillämpas retroaktivt. På grund av tillämpningspraxis, som tidigare var annorlunda i Finland, är den problematisk för finska rättsinnehavare. Tack vare övergångsperioden kan rättsinnehavarna uppdatera skyddet för sina gemenskapsvarumärken enligt det nya klassificeringssättet.

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Rätten av köpcentrumföretagare till en ledig dag blir kvar trots friare öppettider Bestämmelserna om affärernas öppettider upphävdes. Samtidigt garanterades affärer samt frisörsalonger en möjlighet att själva bestämma om sina öppettider, oberoende av veckodagar eller helger. Enligt FiF:s utredningar har framför allt småföretag som finns på köpcentra inte själva kunnat bestämma om sina öppettider, eftersom de regleras med hyreskontrakt och kontrakt av andra slag. FiF drev tidigare genom en lagändring enligt vilken en företagare på ett köpcentrum alltid får ha en ledig dag per vecka. Det är viktigt att befrielsen av affärernas öppettider inte ändrade denna rätt.

Reklamaﬃscher vid landsvägar kräver bara en anmälan Företagarna i Finland har länge arbetat för att man fritt ska få ställa reklamaffischer vid landsvägar. Landsvägslagen och banlagen ändrades den 15 augusti så att det allmänna förbudet mot uppsättande av reklamaffischer och annonser vid landsvägar upphävs. I stället för undantagsförfarande övergår man till ett anmälningsförfarande. Även förutsättningarna för uppsättandet av reklamaffischer lindras.

Utbildningsavtal som en del av yrkesutbildningsreformen För att främja utvecklingen av ungdomarnas sysselsättning och yrkeskunskaper har FiF redan länge arbetat för införandet av ett utbildningsavtal som baserar sig på inlärning på arbetsplatsen. Utbildningsavtalet tas i bruk den 1 januari 2018. Avsikten är att utvidga utbildningsavtalet att inte bara täcka ungdomar utan även bl.a. invandrare.

Experimentet med innovationssedlar i gång redan på hösten Som en del av regeringens paket om företagande beslutades det på FiF:s initiativ att genomföra ett experiment med en innovationssedel, som främst riktas till små företag. Experimentet kommer igång hösten 2016.

Träder i kraft senare

n del reformer som vi arbetar för är stora och deras genomförande tar tid. Bland dem har totalreformen av upphandlingslagen samt socialoch hälsovårds- och landskapsreformen kommit långt. Även dessa reformer har framskridit väl.

Upphandlingslagens totalreform tar bättre hänsyn till SME-företag Offentliga upphandlingar utgör en betydande årlig marknad på 35 miljarder euro i Finland. Det mest betydande problemet i upphandlingarna är deras alltför stora storlek. Vi kräver att upphandlingarna ska genomföras i mindre helheter, vilket kommer att förverkligas i den nya upphandlingslagen. Dessutom har FiF krävt att konkurrensneutralitetsstörningen, som beror på att den upphandlande enhetens egna bolag säljer varor och tjänster till sin ägare, ska slopas. Målet har framskridit tack vare FiF:s åtgärder: det nya lagförslaget begränsar verksamheten på marknaden först till 10 procent och 2019 till fem procent eller 500 000 euro.

Valfrihet med parallella modeller Företagarna i Finland har länge arbetat för valfrihet, som verkar förverkligas i den kommande reformen av socialoch hälsovårdstjänster. Valfriheten gör det möjligt för klienten att tämligen fritt välja mellan tjänsteleverantörer inom de grundläggande tjänsterna och till tillämpliga delar även gällande specialiserade tjänster. Det egna teamet eller socialoch hälsovårdsstationen samt servicesedeln öppnar möjligheter till företagande inom socialoch hälsovårdsbranschen och gör det möjligt för SME-företag att erbjuda tjänster.

Årets unga företagare är Anniina Isokangas från Karleby TEXT ESA NIEMINEN BILD PAAPII DESIGN OY

aaPii Design Oy:s Anniina Isokangas, 34, från Karleby utsågs till årets unga företagare i Jyväskylä. I den riksomfattande tävlingen, som arrangerade av Företagarna i Finland, tog Suomen Saneerauspal-velu Oy:s Sami Takkula, 26, från Vanda andra platsen och Biancaneve Oy:s Elina Loueranta, 33, från Tammerfors tredje platsen. Priserna delades ut på Unga Företagares riksomfattande Get Together-evenemang. PaaPii Design Oy är ett företag i Mellersta Österbotten som grundades av företagaren Anniina Iso-kangas, 34, år 2011 och som koncentrerar sig på planeringen och tillverkningen av kläder

och tygde-sign. År 2015 sysselsatte företaget företagaren och därtill fyra personer. Dess omsättning uppgick till en miljon euro, varav tre fjärdedelar kom från exporten.

Enligt juryn visar PaaPii Design på ett utmärkt sätt att även ett skapande företag som baserar sig på hantverkstradition kan genom att utnyttja moderna dataverktyg bli framgångsrik på världsmarknaden. Företagaren har med sina konstnärliga förtjänster, framgångsrikt nätverksbildade samt ett smidigt utnyttjande av sociala medier och social marknadsföring under en relativt kort tid skapat ett lönsamt företag som baserar sig på exportdriven tillväxt i en bransch som redan länge har haft en negativ trend i vårt land. Isokangas fick dessutom 20 000 euro från Yksityisyrittäjäin Säätiö.

Företagarnas eget intresse för digitalisering – En central källa till framgång Enligt en utredning som Företagarna i Finland publicerade den 11 juli är företagarens eget intresse för digitalisering den mest centrala framgångsfaktorn. Digitalt orienterade företag är föregångare i det finska företagsfältet.

Mika Tuuliainen

I Finland finns mindre än 20 000 kraftigt digitalt orienterade företag. De indelas i tre grupper: diginativa, digiintresserade och digireaktiva. De diginativa företagens hela affärsverksamhet baserar sig på digitalisering. Hos digiintresserade företag baserar sig en del av affärsverksamheten på digitalisering eller digitaliseringen är kraftigt med i de centrala stödfunktionerna för företagsverksamheten. Digireaktiva företag digitaliserar sin affärsverksamhet med anledning av förändringar i verksamhetsomgivningen och för att företagen anser att digitaliseringen är ett måste för att verksamheten inte ska dö ut. Enligt en utredning av Företagarna i Finland är digitalisering en faktor som kraftigt skiljer diginativa företag från digiintresserade och digireaktiva företag. Enligt utredningen är en nästan lika kritisk framgångsfaktor tillräckliga digikunskaper.

Enligt Mika Tuuliainen, chefen för utbildningsärenden på Företagarna i Finland, erbjuder identifieringen av framgångsfaktorerna hos digitalt orienterade företag en ram för utvecklingen av företagens digitala affärsverksamhet. – Det är viktigt att vårt utbildningsoch kunnandesystem producerar personer som har goda beredskaper att agera i den globala och digitala affärsverksamhetsmiljön, säger Tuuliainen.

Digitaliseringen är en möjlighet och en ombrytning Företagarna i Finlands VD Mikael Pentikäinen konstaterar att digitaliseringen utgör en möjlighet för alla finska SME-företag. Jag uppmuntrar alla företagare att överväga hur de kan utveckla och effektivera sin verksamhet genom digitalisering. Det finns möjligheter för alla, tror Pentikäinen. Enligt honom är digitaliseringen även en stor ombrytningskraft. – Den ändrar affärsverksamheten på ett djupt sätt i alla branscher. Därför ökar Företagarna i Finland sin intressebevakning och sitt nätverksbildande i anknytning till digitaliseringen såväl i Finland som i Europa, berättar Pentikäinen.

Ett stort antal företag riskerar att bli utanför Enligt utredningen finns det många små och medelstora företag som kanske inte kan hålla sig i takt med digitaliseringsutvecklingen. Mellan diginativa och

digireaktiva företag finns ett stort antal företag som har en digitaliseringsgrad som räcker till för närvarande men som har utmanare inom sitt produkt- och serviceurval som tack vare den digitala verksamhetens gränslöshet och skalfördelar inom till och med en mycket kort tid kan erbjuda lösningar som ersätter det nuvarande utbudet. – Utredningen riktades till digitalt orienterade företag med en konjunkturbild som var bättre än i genomsnitt. Med tanke på Finlands konkurrenskraft är det viktigt att få ett större antal företag att utveckla sin affärsverksamhet med de medel som teknologin erbjuder. Regeringsprogrammets spetsprojekt i anslutning till digitaliseringen är centrala i detta arbete, berättar Företagarna i Finlands chef för utbildningsärende Mika Tuuliainen. På basis av Företagarna i Finlands, arbets- och näringsministeriets och Finnveras SME-företagsbarometer vet man att digitalt orienterade företag har bättre förmåga att förnya sig och är mer tillväxtorienterade än andra företag. De tar också lättare i bruk nya teknologier än andra företag och vill kraftigt internationalisera sig. Digitalt orienterade företag har också en mer positiv bild om framtiden och konjunkturerna än andra företag och därmed större benägenhet att anställa nya personer. Företagarna i Finlands digiutredning genomfördes av Owal Group Oy, och för den intervjuades 34 företag, sex av vilka valdes som föremål för en fallstudie.

Inre företagsamhet som livsﬁlosoﬁ Företagsamhet behöver inte alltid mynna ut i ett företag. Det handlar om att vara aktiv, positiv och ta initiativ. Den attityden är fundamentet för Interregprojektet RIBS, vars mål är att förbättra ungdomars kunskap om företagande.

IBS står för ”Rolling Images in Business Startup” och är ett gränsregionalt Central Baltic-projekt där Finland, Sverige och Estland deltar. Projektet fokuserar på företagande, både det inre och det yttre, och kombinerar fostran till företagsamhet med mediekunskap hos 15–18-åringar samt lärare och ungdomsledare i samarbete med företagare. Huvudman är Pargas stad, som länge lyft fram företagsamhetsfostran i sitt näringslivspolitiska program. – Som en liten ort i skärgården brottas vi med utflyttning, berättar näringslivschefen Tomas Eklund. Ungdomarna åker iväg för att studera och vi vill att de ska känna att det är möjligt att komma tillbaka. Då är det viktigt att stimulera företagsamhet redan under skoltiden här. RIBS ordnar bland annat läger, utbyten, företagsbesök och utbildningar. De deltagande ungdomarna ska skapa ”joint student companies”, gemensamma projektföretag över landsgränserna. Leksamma tävlingar som ”Get the deal” där ungdomarna ska skapa företag och försöka sälja in sina idéer finns också med. Projektverksamheten sker både lokalt och som gemensamma event med de andra ländernas deltagare. Skolorna har en viktig roll i RIBS och därmed också de som undervisar. Pargas gymnasium har flera kurser i entreprenörsskap och projektet kan bidra med ny kunskap och inspiration för lärarna, som i det långa loppet är nyckeln till företagsfostran. – Det är de små- och medelstora företagen som skapar arbetsplatser i vårt område idag, säger Tomas Eklund. Vår förväntning är att projektet bidrar till att skapa en positiv och reell bild av vad företagande och företagsamhet är.

I våras ordnades ett internationellt entreprenörsläger för ungdomar i Nagu. På lägret fick ungdomarna ett uppdrag som de tillsammans skulle lösa under lägertiden. Uppgiften var att skapa ett evenemang för allmänheten. Ungdomarna skulle tillsammans hitta på och genomföra allt på tre dagar. Starten verkade kaotisk, men från torsdag till lördag växte en fest för flyktingungdomar fram och blev en lyckad tillställning med mångsidigt program. – Det kan finnas en nyckel i slapphet, säger projektledaren Jani Lastuniemi. Som vuxna ska vi akta oss för att gå in och styra upp med metoder vi lärt oss på 1980-talet. Den kreativitet som finns hos de unga är innovativ och kan sluta i något mycket bra, som på lägret i Nagu. Film har en stark roll i projektet och bland de aktörerna återfinns flera filmorganisationer. Produkterna ungdomarna skapar behöver ändå inte bli film. Framför allt i Pargas har man fokuserat på friheten att utveckla vilken företagstanke som helst och utnyttja den digitala delen för att lyfta sin idé. – Ibland är folk rädda att börja med det som de är intresserade av, säger Tomas Eklund. Därför är det så viktigt att börja i tid, att man redan under skoltiden lär sig att ta initiativ. Jag har själv varit företagare och det var långa arbetsdagar, men vad gjorde det då man trivdes och hade roligt?! Vill du leva resten av ditt liv med att någon säger vad du ska göra eller vill du välja själv? ABC i företagande handlar om att vara aktiv och engagerad och då blir vardagen roligare. Du kan vara företagsam oberoende om du är företagare eller anställd. Det vill vi att ungdomarna har med sig då de går ut skolor i Pargas.

EU-projektet RIBS – Rolling Images in Business Start-up MÅL: Företagsamhetsfostran för ungdomar BUDGET: 1,8 miljoner euro PROJEKTAKTÖRER: Finland • Pargas stad • Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation på Åland Sverige • Film Stockholm • Film på Gotland Estland • Kuressaaren kaupunki • Saaremaa development center • Kinobuss NGO

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Linda Nygård hjälper till och besvarar frågor angående projektet så tag kontakt! linda. nygard@yrkesakademin.fi

VågaSatsa! UskallaYrittää! TEXT NINA FREDRIKSSON BILD YA! YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN

ågaSatsa! är ett 3-årigt utbildningsoch informationsprojekt som riktar sig till såväl etablerade som blivande mikro- och småföretag i Österbotten. En av målsättningarna med projektet, som sparkade igång i början på året, är att utveckla affärskunnandet och företagsverksamheten bland etablerade företagare. Genom utbildning och kunskap kan man höja konkurrenskraften och möjliggöra tillväxt i företagen. Projektledare Linda Nygård

från Yrkesakademin i Österbotten berättar att utbildningspaketen skräddarsys så att utbudet motsvarar efterfrågan. – Tanken är serva företagare med utbildningar enligt deras behov. Genom att be om feedback i samband med kurserna och genom diskussioner försöker jag snappa upp olika önskemål, säger Linda. En annan målsättning med projektet är att ge inspiration, erbjuda utbildning och utveckling även till Start Up företagare. Kurserna riktar sig till den som

Studieliv och företagardagar D

redan har en företagsidé och vill få en bättre inblick i och mera kunskap om vad det innebär att vara företagare. – Vi strävar efter att öka intresset för företagandet och ge dem som vågar satsa den bästa möjliga start på företagarkarriären, förklarar Linda. Fokus ligger på tre tyngdpunktsområden. Dessa är att ordna utbildningar/ temadagar för blivande och nystartade företagare, att höja affärskunnandet bland befintliga företagare samt att öka deras kompetens inom marknadsföring och försäljning (inklusive sociala medier). Projektets verksamhetsområde är Österbotten inom radien Larsmo i norr till Kristinestad i Söder. Mera information om kurserna: www.yrkesakademin.fi

et har knappast undgått någon att de nationella företagardagarna i år kommer att ordnas i Finlands soligaste stad Vasa den 7.–9.10. Evenemangets teman för i år, energi, studier och hav är väldigt kännspaka för regionen. Det är enkelt att dra paralleller mellan dessa tre teman och Vasa som studiestad. För det första räknas Vasa, med sina sex högskoleenheter och i förhållande till befolkningsmängden, som Finlands största studiestad. Det finns ca. 12 500 studeranden i Vasa, vilket betyder att så mycket som var femte person som du möter är studerande. Vidare förknippas studeranden med energi och vitalitet. Det är de som livar upp stämningen i staden och ser till att atmosfären hålls trendig. Även möjligheten att komma i kontakt med nordens största energikluster ökar genom att studera här. I Vasas skolor är energifrågor ständigt aktuella. När vi kommer till temat hav, är det just ett havsnära läge som är hemort för de flesta av högskolornas campusområden. Den maritima miljön är energigivande och inspirerande. Under företagardagarna är tanken att deltagarna ska få smaka på Vasas studieliv. Studieorganisationen Warrantti ry från Vasa Universitet fungerar som guide och kommer att lotsa företagarna runt på en krogrunda som heter duga. Fredagskvällen avrundas med en episk ”tre-vånings-halare-studentfest” inne i centrum. Innan den guidade krogrundan kommer även Unga Företagare från hela Finland att stråla samman. Alla är varmt välkomna till Fondis den 7.10. kl. 17:00. En annan samarbetspartner är studieorganisationen VES (Vaasa Entrepreneurship Society) som uppkom genom behovet att skapa en mer företagsam anda i Vasa bland studeranden. VES skapar broar för att binda samman människor med olika kompetenser. VES är på plats under företagardagarnas seminariedel och berättar om sin verksamhet samtidigt som de håller i konferencier-mikrofonen. Mera info om företagardagarna: www.yrittajapaivat.fi Innan företagardagarna hinner du delta i ett annat stort evenemang, nämligen Harvest 16. Tanken är att för en dag samla studeranden, företag, organisationer, vassa talare och investerare under samma tak. VES står som arrangör och det är gratis att delta. Kust-Österbottens Unga Företagare är naturligtvis på plats och vi är väldigt glada om ni kommer och hälsar på oss. Harvest 16 ordnas i Rewell Center den 17.9 med start klockan 16:00. Mera information om evenemanget: www.harvestevent.com Kom med och ladda energi med oss i höst! Nina Fredriksson

Kust-Österbottens Företagare och Elisa ordnar gratis busstransporter till lördagens Företagardagar. Bussen söder om Vasa startar från Korsnäs och kör till Botniahallen via Molpe, Petalax och Malax. Bussen norrifrån startar från Oravais och kör till galan via Vörå, Maxmo och Kvevlax. Båda bussarna startar klockan 17.30 och kör samma rutt tillbaka efter Företagargalan.

NYLANDS FÖRETAGARE

Delexamina ökar i popularitet TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Axxell • Bland Axxells kunder finns enskilda företag, samfund och kommuner, däribland Raseborgs stad.

I Finland uppskattas formella papper på kunnande, men utbildning får helst inte kosta för mycket.

illemor Norrena, prorektor och koordinator för vuxenutbildningen vid Axxell, konstaterar att finländare är rätt bortskämda med att utbildning är gratis, eller i alla fall nästan gratis. Detta återspeglas också i företags betalningsvillighet. – Utbildningarna där företagen betalar allt är ganska få. Här skulle vi absolut vilja bli bättre. Jag tror att vi måste bli duktigare på att påvisa den ekonomiska nyttan, att satsningar i höjd kompetens återbetalar sig. För generellt sett är det nog så. Prisnivån för kurser ligger på en överkomlig nivå tack vare de statsandelar Axxell har möjlighet att använda sig av. Lite kostsammare är trots allt skräddarsydda kurser riktade till ett enskilt företag, eftersom statsandelarna då är mindre.

• Som prisexempel kan nämnas att kort till heta arbeten är 125 euro, Första hjälp 1 kostar 125 euro, eller 1260 om du köper en hel kurs med max femton deltagare. • Axxell erbjuder också läroavtalsutbildningar.

– Det händer därför att vi utformar ett program enligt ett företags önskemål, men marknadsför kursen till flera företag. Oftast finns det enbart fördelar med den växelverkan som uppstår mellan studerande från olika ställen, säger Norrena. Axxell har nyligen omformulerat sin strategi. Målsättningen är att de studerande ska lämna ett avtryck på arbetsplatsen. Uppgifterna ska anpassas till arbetsplatsen, så att arbetstagare kan utvecklas i det egna arbetet.

Kortkurser drar Axxell erbjuder yrkesutbildningar för unga och för vuxna. På begäran gör de också skräddarsydda utbildningspaket för enskilda företag. – Det finns en klar efterfrågan på kortkurser, speciellt på certifieringsut-

bildningar typ heta arbeten och första hjälp. Många av certifieringsutbildningarna ordnas kontinuerligt under året. Axxell försöker informera företagarna om sitt kursutbud via utskick och hemsidorna på nätet. Djungeltelegrafen är även den en viktig kanal i små städer. Norrena berättar att de också åker ut till företag för att marknadsföra sin verksamhet, speciellt med de examensriktade utbildningarna. – Det finns ju en hel del människor som redan befinner sig i ett anställningsförhållande, men som saknar ett examensbetyg, konstaterar Norrena.

Lillemor Norrena, koordinator för vuxenutbildningen vid Axxell, tror att trenden går mot ökade delexamina och korta kurser.

Då är vuxenutbildningen med fristående examen ett alternativ. Man behöver inte sitta på skolbänken eller studera enligt ett visst schema. Kunnandet finns

Satsningar i höjd kompetens återbetalar sig

ofta från tidigare via arbetserfarenhet, vilket man får visa vid examenstillfällena. Om kompletterande kunskaper behövs för att uppfylla examenskriterierna, kan

Axxell bistå med förberedande utbildning. – Systemet med fristående examen är flexibelt och bra. Det stärker arbetstagarens självkänsla, insikten att det jag kan är något värt, säger Norrena.

Lågkonjunkturen oroar Lågkonjunkturen har bidragit till att folk i ett anställningsförhållande tvekar att inleda studier just nu, även om vissa utbildningar, såsom socialoch hälsovård, är ständigt efterfrågade. Många tänker kanske att de vill hålla fast vid sitt jobb och inte studera då det är osäkert på arbetsmarknaden.

– Men man kan förstås se det på två olika sätt. Kanske borde jag utbilda mig för att vara den som företaget vill hålla kvar, kontrar Norrena. En annan förändring som skett är att många väljer kortare delexamina istället för hela examina. Man vill komplettera kunnandet med just det som känns relevant för arbetet vid den tidpunkten. Sedan kan man bygga på efter hand om behov finns. – Men det är ändå viktigt att det är en examensutbildning, tillägger Norrena. Det finns trots allt en djuprotad tradition i Finland att man vill visa upp ett formellt papper på sitt kunnande.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

FÖRETAGARE MINNA VALTARI: I INITIALSKEDET AV FÖRETAGANDET ÄR NÄTVERKANDET VÄLDIGT VIKTIGT

Kontinuerlig förändring håller igång företagaren Innehållsmarknadsföringsföretaget Someco från Åbo vill hålla sig à jour med de sociala medierna.

yutexaminerade Minna Valtari deltog år 2010 i USA i en intensivkurs i kommunikation som öppnade hennes ögon för de sociala mediernas betydelse och för den värld man inom kommunikationsbranschen levde i utomlands. – Under kursveckan lärde jag mig mer än under ett halvår på universitetet. Jag förstod att vi i Finland låg långt efter USA i att utnyttja de sociala medierna. Till exempel användes inte Twitter så mycket i Finland då ännu, minns Valtari. Valtari hade grundat ett firmanamn år 2009 och gjort olika jobb inom kommunikationsbranschen, bland annat som frilansjournalist. Hon började tala om användningen av sociala medier då hon återvände till Finland och småningom började hon få förfrågningar om utbildningar. Dessa innebar extra arbete. – Min mamma uppmuntrade mig gällande branschen eftersom hon, precis som man i många andra branscher, behövde hjälp med de sociala medierna. Tillsammans med sina partner grundade Valtari ett företag i Åbo sommaren 2012 eftersom hon då började anse att hon hade händerna fulla. Redan i initialskedet av företagandet gick hon aktivt med i Företagarna i Finlands verksamhet: Via Unga Företagare

och förtroendeuppdrag. Enligt henne har detta medfört rikligt med nätverk. – Det var väldigt viktigt för en nybliven företagare att träffa nya människor.

Företaget växer Someco har haft en svindlande snabb tillväxt. För tillfället har man närmare tjugo anställda och även ett kontor i Helsingfors. – Vår omsättning och antalet anställda har vuxit varje år. Vi har arbetat verkligen hårt nu under fyra års tid. Vår bransch befinner sig i ett skede där vi som bäst funderar över Somecos framtid och strategi, säger verkställande direktören. Someco koncentrerar sig på att hjälpa företag att förnya marknadsföringen genom att skapa en innehållsstrategi, coacha dess utveckling och genom utbildning. – Oftast köper man stöd till själva förverkligandet från oss. Företag och övriga aktörer behöver egna experter och därför coachar vi ofta ledningen och utbildar personalen, berättar Valtari. Someco utbildar och konsulterar även på svenska. Enligt Valtari finns det ännu inte så många svenskspråkiga företag inom some-branschen som konkurrerar fastän många kundorganisationer behöver hjälp på både finska och svenska.

Kontinuerlig förändring De sociala medierna är under ständig utveckling. Detta förutsätter att företaget är flexibelt. – Utvecklingen sker otroligt snabbt. Då det tidigare tog 2–5 år innan en nyhet från USA landade i Finland måste man nuförtiden bonga nyheterna redan samma dag, beskriver Valtari. Som en flexibel aktör har ett utbildningsföretag lättare att hänga med i utvecklingen än till exempel en högskola. – Trots att de sociala medierna har blivit vardagliga klarar inte till exempel universiteten ännu av att erbjuda kvalitativ utbildning inom den sociala mediebranschen. Många kommunikatörer inom social media är självlärda. Det varierar hur små och medelstora företag behärskar social media. Valtari uppmuntrar företagen att gå med. – Det finns många små och medelstora företag som har aktiverat sig och själva lärt sig användningen av social media. Med relativt lätta tag och att regelbundet göra små saker kan man bygga upp ett digitalt fotavtryck. Om verksamheten fungerar bra utan sociala medier så är det självklart inget tvång att gå med, säger Valtari.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE I workshopen gick Juusela igenom vikten av kundkorgens storlek och värde samt den ytterligare försäljningens eﬀekt till kundkorgen per dag-, vecka-, månadoch årsbasis.

I workshopen gav Annika Hirvi från Zolan Oy praktiska råd på hur man bygger en elegant och tydligt anstalt samt ett skyltfönster för detaljhandeln.

Utbildning OM BETYDELSEN AV DEN VISUELLA MARKNADSFÖRINGEN I FÖRSÄLJNING TEXT ASTA AIKKILA-VATANEN BILDER HEIDI RINNE

Betydelsen av den visuella marknadsföringen betonas Detaljhandeln är på väg att förändras. Leveransbutiker har en trendig och aktuell grund, men det är inte längre tillräckligt. Butikernas visuella identiteter behöver förbättras, man bör förnya sig och förstå dess betydelse att öka omsättningen. Man har bara ett ögonblick tid på sig att locka in individen till butiken och samma gäller även på nätet. Konsumenten måste få ett omedelbart intresse för att komma in i butiken. Det är klart, att betydelsen med den visuella försäljningen växer i och mer den allt hårdnande konkurrensen. Centria yrkeshögskolas ”Myynnin foorumi – projektet” antog denna utmaning och arrangerade en workshop i visuell marknadsföring i Karleby i början av sommaren. På tillfället deltog ett stor antal köpmän och företagare från Mellersta Österbottens region.

Butikens visuella marknadsföring Det första intrycket fås och konsu-

menternas intresse väcks av fasaden och skyltfönstret. Studier har visat att skyltfönstret endast har 1–3 sekunder tid för att fånga uppmärksamheten hos förbipasserande. Detta annonsutrymme är företagets visitkort 24/7 och bör utnyttjas till fullo. De föränderliga säsongerna ger fantastiska möjligheter att liva upp skyltfönster samt att satsa

på enastående produktpresentationer inne i butiken. Annika Hirvi från Zolan Oy, påminde deltagarna om vikten av renlighet och priskommunikation, samt gav praktiska råd på den visuella marknadsföringen. Hirvi har även skrivit två böcker i ämnet, Visuaalinen myyntityö och Visualistin työkalupakki.

21 produktsökning och produktinformation relevanta. Juusela arrangerar webinarer i visuell marknadsföring och har även publicerat en ny e-bok, Tavoitteellinen visuaalinen markkinointi.

Visualiteten i butiksutformningen Katja Mäntykoskis från Suunnittelimo råd är att utforma butiken för speciella målgrupper och att stödja de produkter som säljs under olika varumärken. Hon insisterar även att välja eleganta möbler enligt de produkter som säljs och så att de är lämpliga för butikens utrymme. Möblers korrekta proportioner är en viktig del av butikens design. Affärens ytmaterial och belysning bör man även ägna särskild uppmärksamhet. Nuförtiden kan man lätt skapa ett nytt visuellt utseende genom nytt golvmaterial, som även ofta kan installeras ovanpå ett befintligt golv. Med bland annat spotlights och indirekt belysning kan man väcka uppmärksamhet och skapa stämning. Katja uppmanar att vara modig i förnyandet av butiker och påminner om att en investering i handeln inte endast är en kostnad utan även en inkomstkälla. Handelns image bör förmedlas genom butikens utseende och presentation.

Den visuella försäljning och dess mätning Den visuella marknadsföringens mål är att öka försäljningen. Därför är det viktigt att mäta såväl det visuella utseendet samt presentationens produktivitet och funktionalitet. Anna Juusela från Yanca Oy Ltd är insatt i det visuella säljararbetet och dess mätning. Hon betonar att all verksamhet skall mätas och ha ett mål. Juusela betonar vidare behovet av att göra finansiella mål för varje räkenskapsår. Juusela visar exempel på beräkningar av Hit Rate, vilka påvisar hurudan påverkan en ökning av antalet köpande kunder samt kundkorgens storlek och värde, har i omsättningen. Hon konstaterar också hur man med satsningar på attraktiva skyltfönster, butikens visuella bild samt lysande presentation och kundservice leder till tillväxt i omsättningen. Lagerproduktiviteten, inköp och lagerhantering har även en betydande inverkan på företagets produktivitet, enligt Juusela. Försäljningen bör stå i proportion till inköpen och det är därför det är viktigt för den visuella att följa lageromsättningen. Presentationen har en direkt tillgång till varulagrets omsättningshastighet. Vid slutet av sitt tal betonar Juusela vikten av den visuella marknadsföringen på företagets nätsidor. Nätbutikens lagerhantering är lika viktigt som leveransbutikens. En undersökning visar att 73 % av de kunder som besökt leveransbutiker hellre söker information från butikens nätsidor än frågar hjälp av en försäljare. Därför är nätbutikens utseende,

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILDER SMART INTERNATIONALIZATION OY

Juha Merinen hjälper företag i internationaliseringen

Juha Merinens företag SMART Internationalization Oy är ett expertföretag som specialiserar sig bland annat på att hjälpa startupoch SME-företag att växa och etablera sig på internationella marknader. Företaget analyserar, planerar och förverkligar internationaliseringsstrategin och försäljningsorganisationen tillsammans med kunden. På bara fyra år har Juha skapat ett framgångsrikt konsultföretag och arbetar dessutom som konsult och föreläsare för universitet och andra expertorganisationer.

uha grundade sitt företag för fyra år sedan, sommaren 2012. Han hade länge arbetat på stora företag och rest världen runt. Småningom väcktes dock tanken att starta eget. I längden började det kännas för tungt med drygt 100 resedagar per år. Inträde på nya marknader kräver sakkännedom och erfarenhet, och Juha tänkte att han kunde göra sina egna misslyckanden till affärsverksamhet.

Företagarkursen ledde vägen Juha började med att delta i en företagarkurs, som hjälpte honom att konkretisera planerna. Han visste att han kunde sälja – men kunde han bli företagare? Efter kursen fattade han beslutet. Det första året var ingalunda lätt, men småningom började han hitta den riktning som kändes rätt. I början sökte han också hjälp från FöretagsVanda. Först utarbetade Juha en klar affärsidé, sen kom strategin – och på basis av dessa verksamhetsplanen. ”Efter det var allting lätt”, ler Juha. ”När man en gång har en plan, behöver man bara förverkliga den!” Enligt Juha är det viktigt att genast i början skapa en

företagsimage och egna nätsidor. Han bestämde sig att göra företagets nätsidor (www.smartinternationalization.fi) bara på engelska. ”Om människorna på ett företag inte kan tillräckligt bra engelska för att läsa dem, är de kanske inte heller färdiga att söka sig till internationella marknader”. Jag frågar Juha hur han marknadsförde sitt företag. Enligt honom var nätverksbildade egentligen den främsta metoden. Han anslöt sig till Vanda Företagare och deltog aktivt i olika seminarier och tillställningar som ordnades av bland annat FöretagsVanda, TEKES och Finpro. Enligt honom är också sociala medier såsom LinkedIn och Twitter nuförtiden nödvändiga. Juha skriver också bloggar, även för andra företag.

Juha har många järn i elden Juha hjälper inte bara företag i deras internationaliseringsprojekt utan konsulterar, utbildar och tränar inom ett flertal organisationer. Han håller föreläsningar om internationalisering till exempel på Aalto-universitetet och MIF. På Oulun yliopisto lär han personer som deltar i ett MBA-program internationell försäljning. Universitetet ville ha honom med som föreläsare ”eftersom professorerna aldrig har sålt någonting”. Juha arbetar också som expert för till exempel FöretagsVanda och är en godkänd extern Finpro-konsult.

Hur går internationaliseringsprocessen till

”Man kan inte exportera värden – våra värden är inte bättre än andra människors värden.”

Men tillbaka till den konkreta internationaliseringsprocessen. Hur går Juha tillväga när ett företag kontaktar honom och vill utvidga sin verksamhet till andra marknader? Enligt honom måste företagets verksamhet vara i bra skick hemma innan det kan börja etablera sig utomlands. För att utreda företagets skick använder Juha ofta den s.k. QUUM-analysen, som hjälper kunden bedöma den egna verksamheten. Vad är företagets styrka – och svagheter? Hur måste verksamheten utvecklas? Strategin måste ofta finslipas innan det konkreta arbetet kan börja. Juha är expert på försäljning och hjälper till när företaget skapar en internationell försäljningsorganisation och försäljningsprocesserna, och han kan också ge konkreta verktyg för internationell tillväxt såsom marknadsanalyser om det relevanta området och bättre förståelse för kundernas nuvarande och framtida behov. Juha specialiserar sig på ICT, programvaror och utbildningsexport, men enligt honom har företagets bransch, produkter och tjänster inte så stor betydelse. Det viktiga är att utveckla verksamhetsmodeller och organisationen så att de lämpar sig för internationell försäljning. Inte heller mållandet har så stor betydelse för Juha, som har gjort business i mer än 200 länder. En sak vill Juha poängtera. Om man vill sälja tjänster och produkter utomlands, måste man förstå att olika kulturer har olika värden och acceptera det. Sättet att göra business i olika delar av världen varierar, och tar man inte hänsyn till detta, kan man glömma internationaliseringen. Juha säger: ”Man kan inte exportera värden – våra värden är inte bättre än andra människors värden.”

HELSINGFORS FÖRETAGARE

Lärande genom intresse - I FÖRETAGSBYN TESTAR MAN FÖRETAGSAMHET TEXT VALPURI AALTO BILD FÖRETAGSBYN

Nuförtiden kan till och med lågstadieelever bli bitna av företagsamhetsflugan – åtminstone efter ett besök i Företagsbyn. Företagsbyn som riktar sig till sjätteklassister är en lärandehelhet och en miniatyrstad för samhälle, ekonomi, arbetsliv och företagsamhet där alla har en egen viktig roll. Verksamheten i Företagsbyn Helsingfors-Vanda koordineras av Ekonomiska informationsbyrån (TAT). Eftersom verksamheten grundar sig på läroplanen förverkligas byn tillsammans med utbildningsverket i Helsingfors och Vanda. Företagarföreningen deltar stolt i verksamheten genom att sprida entreprenörskapets glädjande budskap.

Företagsbyn får eleverna driva ett miniatyrsamhälle och arbeta med egna yrken under en dag. Företagsbyn-verksamheten består av utbildning av lärare och inspirerande timmar för eleverna i klassrummen. Slutligen kulminerar erfarenheten i ett gemensamt besök i Företagsbyn. Läraren fungerar som arbetsgivare som på basis av intervjuer och ansökningar väljer lämpliga yrken för sina elever i Företagsbyn. Arbetsplatserna representeras av verkliga företag och offentliga tjänster. Eleven kan till exempel få arbete som verkställande direktör, Sales Manager eller fysioterapeut. Eleven arbetar med det egna yrket och får lön för sitt arbete. Under dagen blir dessutom eleverna bekanta med konsumenternas och medborgarnas roller som en del av det finländska samhället.

Digitalisering och funktionalitet I bästa fall har eleverna möjlighet att testa och bekanta sig med hur det är att exempelvis fungera som företagare och hur företagets

ekonomiska ärenden från löneutbetalning till försäljning sköts. Vid dagens slut har eleverna konkreta minnen och erfarenheter från hur ett miniatyrsamhälle fungerar. ”Alla arbeten är lika viktiga”, ”Utgifterna måste vara lägre än inkomsterna” och ”Genom samarbete klarar man av mer i livet” är sådant som konstaterats i responsen av eleverna efter en dag i Företagsbyn. Utbildade tutorer vägleder eleverna under hela besöket. Dessutom får de hjälp att fungera i miljön av ett digitalt spelsystem som även styr dem till ett interaktivt samspel. – I lärandemiljön styrs elevernas verksamhet, allt från användning av pengar till att rösta, av ett spelsystem och med hjälp av spelet simuleras miniatyrsamhällets ekonomi där pengarna rör sig i realtid, berättar Meri Vainio, regionchef för Företagsbyn Esbo och Helsingfors-Vanda.

Framgångskonceptet utvidgas Företagsbyn fungerar för tillfället i åtta olika kommuner och verksamheten förverkligas av flera samarbetsparter. Helsingin Yrittäjät deltar ivrigt i Helsingfors-Vanda Företagsbyn som varje

läsår får besök av upp till 7500 sjätteklassister med lärare från Helsingfors och Vanda. – Företagsbyn-verksamheten erbjuder en fin miljö där man kan praktisera sina arbetslivsfärdigheter och företagsamhet, säger Helsingin Yrittäjäs verkställande direktör Tiina Oksala tacksamt. I Helsingfors-Vanda ordnas dessutom svenskspråkiga dagar i Företagsbyn. Byns lärandekoncept har fått enbart positiv respons från både lärare och elever. – Hela temat är nytt för eleverna och i klassen uppstod trevliga diskussioner om bl.a. utbildning och olika yrken. Sjätteklassister har överraskande lite baskunskap för dylika diskussioner, konstaterar en lågstadielärare. Som fortsättning på Företagsbyn för sjätteklassister kommer Företagsbyn för niondeklassister i höst. Konceptet kommer också att testas i Stockholm, Sverige, i början av år 2017. – Vi hoppas att eleverna kommer att få en positiv erfarenhet av och inblick i arbetslivet efter Företagsbyns lärandehelhet. Vi vill ge unga goda förutsättningar för att fungera i det framtida samhället och arbetslivet. Dessutom uppmuntrar vi unga att själva vara aktiva och förstå hur man med egna medel kan påverka verksamheten i samhället, berättar Meri Vainio.

Kort om Företagsbyn • En lärandehelhet för samhället, ekonomin, arbetslivet och företagsamheten som grundar sig på läroplanen • Företagsbyn koordineras av Ekonomiska informationsbyrån TAT • Den första Företagsbyn öppnades år 2010 • Företagsbyarna finns i Esbo, Helsingfors-Vanda, Sydöstra Finland, Östra Finland, Birkaland, Österbotten, Norra Österbotten och Egentliga Finland • Företagsbyn för sjätteklassister, Företagsbyn för niondeklassister • Når för tillfället kring 75 % av sjätteklassisterna i Finland • Tilläggsuppgifter: www.yrityskyla.fi

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Allt företagande är lärande TEXT OCH BILD SARA BONDEGÅRD, STUDIOSARA

Att utmana det befintliga, att pröva nya saker och alltid försöka se annorlunda vinklingar har blivit något av ett typiskt arbetssätt för Kristinestadsbon Per-Elof Boström på företaget PeTa - consult. Kreativiteten samt att våga och att vilja är för honom en viktig krydda i företagsamheten.

oström är en man med många järn i elden. Själv säger han att han vill kasta upp många bollar i luften. Alla behöver inte landa men bra är det om endel gör det. Per-Elof har efter sin ålderspension från skoldirektörstjänsten i Vasa, år 2006, kommit in i företagsvärlden. Men för den delen är inte företagsamhet

ning. Målet med projektet är ge nya inspirations- och kompetenshöjande verksamhet bl.a. för personal inom småbarnspedagogik, skola och vuxenutbildning. Inom ramen för projektet har Boström ordnat skolningar samt samarbete över kommun- och regiongränserna i SydÖsterbotten både på svenska och finska sedan 2011.

Själv säger han att han vill kasta upp många bollar i luften. Alla behöver inte landa men bra är det om endel gör det. något obekant för honom, eftersom det har följt med honom sedan barnsben och även som en röd tråd genom hela hans yrkeskarriär. PeTa - consult, som Boströms företag heter, är ett helt och hållet projekt orienterat företag, som grundades 2007. Företaget producerar olika typer av tillfällen och tillställningar. – För mig är företagande/företagsamhet lika med att vara företagsam på olika sätt. Det behöver inte innebära att man har ett traditionellt företag, förtydligar Per-Elof Boström. Man kan vara företagsam i vilken yrkesgrupp som helst. Efter att Boström gått i pension så fortsatte han samarbeta inom projektet, Utvecklandet av elevvården i Finland, med OPEKO utbildningscentral (idag Educode Oy) och det var då han insåg att han ville fakturera för sitt arbete i stället för att lyfta lön. Här och nu började det egna företaget att gro. Under åren som gått har han samordnat många olika event. Ett mer långvarigt projekt Boström hållit och ännu under 2017 håller i trådarna för är Regionförvaltningsverkets Kunnig -projekt (Osaava) i Bötom, Kaskö och Kristinestad samt Närpes vuxenutbild-

Boström ordnar även fortbildningstillfällen för företagare och anställda samt med tanke på rekreation. Hans förmåga att tänka utanför boxen och inte alltid göra som man brukar göra visar sig i hans kreativitet att hitta möjligheter för grupper. Han vill gärna att det även ska finnas en upplevelse bakom. Det kan handla om en seglats med skeppet Ihana. Eller så kan det handla om att man tex. via fotvård får en första kick framåt till något nytt eller enbart för det egna välmåendet! – Ett av mina försök var en fortbildningsdag där även personalens familj var bjuden, berättar Per-Elof. Medan mamma eller pappa var på sin fortbildning så fanns det egna program för den övriga familjen. Jag tycker det är väldigt bra att barnen får se att deras mamma eller pappa är viktiga på sitt jobb. Och det här var ett väldigt lyckat koncept, avslutar han. Även på konsultverksamhetssidan i sitt företag har Boström haft mångahanda uppdrag. Allt från att samordna samt aktivera organisationer att samarbeta kring projekt till att vara med och utreda samt sammanställa olika studier. Bl.a. Utredning om förutsättning att driva en

välfungerande grundskola på glesbygden i privat regi, 2005. Några av PeTa-consults långvariga projekt är även surströmmingspremiären i Kilens fisksalteri. Den 3.9 i år ordnas den för hela 16:de gången. Här kan man med expertisens vägledning, Per-Elof Boström (medlem i Surströmmings Akademien) samt i arbetskamraters/ vänners goda lag få uppleva en oförglömlig smakupplevelse i en vacker miljö. Det andra stora eventet är Kristinestads hedersmedborgare. Varje år på sjusovardagen kl 07.00, så slängs årets hedersmedborgare i sjön. Hedersmedborgaren är en person som varit särskilt aktiv i sin verksamhet till förmån för Kristinestad och i år var det Hedersmedborgare 7 som fick sitt dop. En förutsättning är givetvis att personen kan simma! – Jag måste ju nog även säga att utan pension skulle jag inte ha råd att vara företagsam. Eftersom jag nu har en frihet att jobba utan att ha press på att få in pengar. Mycket det jag gör vill jag göra nytta till Kristinestad, säger Per-Elof.

Jag tycker det är väldigt bra att barnen får se att deras mamma eller pappa är viktiga på sitt jobb. – Visst jag blir äldre, kroppen är långsammare, men det är motiverande och väldigt stimulerande att jobba med företagande, avslutar Boström. Man kan säga att företaget PeTa – consult till en viss del bedriver en typ av social business. D.v.s. att företaget är med och skapar, producerar och paketerar upplevelse- och välfärdstjänster som bidrar till ett välmående samhälle.

trafik- och kommunikationsminister Anne Berner

köpmannen och some-kändisen Sampo Kaulanen

ex-ambassadören Bruce Oreck

pr-gurun Taru Tujunen

radiojournalist och presentatör Vappu Pimiä

LADDA BATTERIERNA MED FÖRETAGARENERGI! Vasa andas energi. Därför är årets Företagardagar en riktig kraftkälla för alla företagare. Passa på att ladda batterierna i Vasa 7–9.10.2016! Under tre händelserika dagar kan du träffa andra företagare, lära dig nytt och inspireras. Bekanta dig med Företagardagarnas program och anmäl dig via adressen yrittajapaivat.fi!

Kom med på Svenska träffen lö 8.1 0. kl 14.15 – General Gus tav Hägglun d håller ett anfö rande om ledarska p.

> ANMÄL DIG NU!

Yrittajapaivat_ilmoitus A4 210x297 SVENSKA_02.indd 1

18.8.2016 14.10

LA N

1996 ENE

2016 NS

R FÖ

Den juridiska rådgivaren svarar: studieledighet

TILLSAMMA I RG

ET IN AGA F I RNA

2016 Var förberedd på tvister med din avtalspartner – du sparar tid och pengar

Enklare att sätta upp reklam intill vägar Kommunerna måste återuppfinna sin roll

www.yrittajat.fi

IN LA ND

1996 E

1996 E N

i arbetets tecken. FÖ I A RE TAGARN

ILLSAMMAN IT

1996 ENER G

FI NLA ND

1996 E

IN LA ND

96 ENERG 19 I

N AMMA A S NS L I FIN TILL

RE TAG NA I F AR

FÖ

GA RN A

16 20

1996 E

TA NL GA RNA I FI

016 S2

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

E FÖR

GA RNA I FINLA

TA FÖRE

NS 2016 MA

RGI TILLSAM NE

NS 2016 MA

FÖ

RE F TAGARNA I

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

RGI TILLSAM E N

S 2016 AN

ILLSAMMAN IT

016 S2

1996 ENERG

Vi firar året 20 2 20 20 0 20

Innehåll

FÖRETAGARINFO 4/2016 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Googles Export Trampoline till stöd för exportföretagen

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online)

Nu kan även företag och organisationer beställa intyg ur utsökningsregistret Guide för arbete i elektromagnetiska fält KIILA-rehabilitering för arbetsplatsen kan sökas året runt

LLSAMMAN

016 S2

7 Fastighetspantbrev blir elektroniska

IN LA ND

6 Arbetsplatsutredning som villkor för företagshälsovårdens ersättningar 8 Lagen om utstationering av arbetstagare trädde i kraft

AGARNA I

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

Artikelförfattare i detta nummer

10 Uppgiftsskyddsförordningen medför nya skyldigheter för företag

• Anssi Kujala, verkställande direktör • Ville Kukkonen, juridisk ombudsman • Albert Mäkelä, juridisk ombudsman • Kaisa Salo, juridisk rådgivare • Heidi Merikalla-Teir, Centralhandelskammaren

11 Den juridiska rådgivaren svarar: studieledighet 12 Registreringen av .fi-domännamn ändras 14 Var förberedd på tvister med din avtalspartner – du sparar tid och penga 16 Kommunerna måste återuppfinna sin roll Varför lönar det sig att ställa upp som kandidat i kommunalvalet? 18 Enklare att sätta upp reklam intill vägar

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

2 . . . . . . . . . . . 23.3.

t å näte p o f n o ari retag arinf g a t Läs Fö e fi/for dlemsnummer! . t a j a yritt in med ditt me Logga

3 . . . . . . . . . . . 25.5. 4 . . . . . . . . . . . 24.8. 5 . . . . . . . . . . .19.10. 6 . . . . . . . . . . .14.12

Företagarinfo 4/2016

N F O D

S K E N

Nu kan även företag och organisationer beställa intyg ur utsökningsregistret

Googles Export Trampoline till stöd för exportföretagen Google, Företagarna i Finland, Team Finland och Verkkoteollisuus har lanserat tjänsten Export Trampoline. Syftet med tjänsten är att få fram fler finländska exportföretag som behärskar den digitala ålderns spelregler. Med hjälp av tjänsten kan företag börja planera och göra affärer på den internationella digitala marknaden. I tjänsten har man samlat dokumenterad marknadsinformation, praktiska verktyg och exempel till företagens förfogande. Export Trampoline är en kostnadsfri tjänst som samlar Googles verktyg på ett och samma ställe. Tjänsten innehåller material och marknadsinformation om mer än 60 marknader samt exempel på framgångsrika exportkampanjer. Ytterligare information: www.thinkwithgoogle.com/nordics/collection/export

Utsökningslagen har ändrats. Framöver kan en juridisk person, det vill säga ett företag eller en organisation, beställa ett intyg om en persons utsökningsärenden ur utsökningsregistret. Tidigare har det endast varit möjligt för privatpersoner. Reformen ger företag och organisationer bättre möjligheter att utreda personers kreditvärdighet och pålitlighet utifrån deras utsökningshistorik. Till exempel kan en hyresvärd ta reda på om en hyresgäst tidigare har blivit vräkt från en lokal som hyresgästen har förfogat över. Utsökningsintyget kan beställas elektroniskt från justitieförvaltningens e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi.

PIXHILL

KIILA-rehabilitering för arbetsplatsen kan sökas året runt Guide för arbete i elektromagnetiska fält Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält trädde i kraft den 1 juli 2016. Social- och hälsovårdsministeriet har tagit fram en guide för arbetsgivare om tillämpning av förordningen och hantering av de risker som elektromagnetiska fält medför på arbetsplatser. Elektromagnetiska fält uppstår alltid vid användning av elektricitet, men på de allra flesta arbetsplatser är de mycket svaga. På en del arbetsplatser kan de dock utgöra en risk. Guiden går igenom de nödvändiga kraven på ett allmänt plan, vilket är tillräckligt för de flesta arbetsplatser. Arbetsgivaren ska reda ut och identifiera de olägenheter och risker som är förknippade med arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena. Om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas ska det göras en bedömning av deras inverkan på de anställdas säkerhet och hälsa, det vill säga en riskbedömning. Med hjälp av guiden kan olägenheter och risker identifieras och de problem som är förknippade med dessa minskas.

FPA har öppnat en ny e-tjänst för arbetsgivare. Via tjänsten kan man ansöka om yrkesinriktade KIILA-rehabiliteringskurser för arbetsplatsen året runt och få ett beslut direkt. Eftersom ansökningstiden för KIILA-rehabiliteringskurserna är fortlöpande, kan planeringen och genomförandet av rehabiliteringen ske kort efter att ett rehabiliteringsbehov har konstaterats på arbetsplatsen. Man kan även ansöka om KIILA-rehabilitering för enskilda anställda, varvid kursen utformas utifrån enskilda rehabiliteringsklienter. KIILA-rehabiliteringen är flexibel även såtillvida att den delvis kan genomföras som öppen rehabilitering, under en del av arbetsdagen och till vissa delar även i form av rehabilitering på distans via videolänk. Målet med KIILA-rehabiliteringen är att förbättra individens arbets- och prestationsförmåga. Rehabiliteringen har även som mål att utveckla arbetsmiljön och arbetsklimatet till stöd för de anställdas arbetsmotivation och för att få de anställda att stanna kvar i arbetslivet. KIILA-rehabiliteringskurserna kan starta från och med maj 2016, då de ersätter Tyk-rehabiliteringen. Ytterligare information: www.kela.fi/web/sv/kiila-rehabiliteringskurser

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3814-4

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 4/2016

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan. Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår. Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.

Arbetsplatsutredning som villkor för företagshälsovårdens ersättningar Arbetsgivaren får ersättning av FPA för företagshälsovårdens kostnader för räkenskapsperioden 2016 endast om företagshälsovården har gjort en grundläggande utredning på arbetsplatsen, det vill säga en arbetsplatsutredning.

Arbetsplatsutredningar görs av företagshälsovårdens yrkespersoner och experter. Arbetsgivaren har till uppgift att se till att företagshälsovårdens grundläggande utredning har gjorts senast under 2016. Från början av 2017 ersätts företagare för de kostnader som har orsakats av företagshälsovården endast om det har gjorts en arbetsplatsutredning. FPA ger avslag på ansökningar om ersättning av företagshälsovårdskostnader tills en arbetsplatsutredning har gjorts. En riktad arbetsplatsutredning räcker inte i sig.

Spara rapporten om arbetsplatsutredningen Arbetsgivare och företagare ska se till att arbetsplatsutredningarna utförs på det sätt som företagshälsovårdslagstiftningen kräver och att det över varje arbetsplatsutredning upprättas ett skriftligt dokument, som ska sparas. När ar-

betsgivarnas och företagarnas ansökningar om ersättningar för företagshälsovården handläggs kan FPA begära att få se rapporten om arbetsplatsutredningen. FPA kan begära att en arbetsgivare som har verksamhet på flera ställen tar fram en tidsplan över när de grundläggande utredningarna ska göras på de olika verksamhetsställena. FPA kan även begära att få se rapporten över arbetsplatsutredningen i samband med ersättningshandläggningen för att reda ut om verksamheten grundar sig på en behovsbedömning gjord av en yrkesperson inom företagshälsovården.

Företagshälsovården måste känna till arbetsplatsen Företagshälsovårdens verksamhet grundar sig på företagshälsovårdens grundläggande utredning, som måste vara uppdaterad. Utifrån den utarbetas även företagshälsovårdens verk-

samhetsplan. Arbetsgivaren ansvarar för sina anställdas arbetssäkerhet och arbetshälsa. Denna uppgift kräver samarbete med de anställda och företagshälsovården. I arbetsplatsutredningen bedöms hälsorisker, olägenheter, belastningsfaktorer och resurser i arbetet, arbetsmiljön och arbetsklimatet. I bedömningen läggs särskilt fokus på vilken inverkan dessa faktorer har på hälsan och arbetsförmågan. Företagshälsovårdens yrkespersoner besöker arbetsplatsen, gör en grundläggande utredning och sammanställer en skriftlig utredningsrapport. I rapporten beskrivs vilken inverkan arbetet har på de anställdas hälsa och arbetsförmåga. I rapporten ges dessutom förslag till hur arbetsmiljön kan utvecklas.

Ytterligare information: www.kela.fi/web/sv/arbetsgivare

PIXHILL

Företagarinfo 4/2016

Fastighetspantbrev blir elektroniska I och med en lagändring som godkändes i juni övergår man från det skriftliga pantförfarandet för fastigheter till elektroniska pantbrev. Lagändringen träder i kraft den 1 juni 2017. Efter att lagen har trätt i kraft utfärdas inte längre skriftliga pantbrev, och nya pantbrev utfärdas i elektronisk form. I och med lagändringen upplåts framöver fastighetspanträtt genom att en inteckning fastställs i en fastighet eller något annat inteckningsobjekt och genom att det elektroniska pantbrev som gäller för inteckningen överlämnas till borgenären som säkerhet för fordran. Med ett elektroniskt pantbrev avses en anteckning som har gjorts i lagfartsoch inteckningsregistret som visar att pantbrevet är elektroniskt samt att uppgifterna om mottagaren av det elektroniska pantbrevet har skrivits in i registret. I det nuvarande systemet har elektroniska pantbrev funnits som ett alternativ till skriftliga pantbrev. Efter en övergångsperiod som löper ut i slutet av 2019 kommer det elektroniska pantbrevet att vara det enda alternativet.

Ändringen kräver inga omedelbara åtgärder Ändringen påverkar inte redan upplåt-

na panträtter. Skriftliga pantbrev utfärdas fram till den 1 juni 2017. Fram till slutet av 2019 kan dessutom en panträtt upplåtas genom att man överlämnar ett skriftligt pantbrev som har utfärdats med stöd av den gamla lagen. Efter en övergångsperiod som löper ut i slutet av 2019 kan inte längre ett gammalt skriftligt pantbrev användas för att upplåta en panträtt förrän det har omvandlats till ett elektroniskt pantbrev. I Lantmäteriverkets tjänst kan man ansöka om att omvandla pantbrev till elektronisk form. Fastighetsägare som har skriftliga pantbrev som säkerhet för en kredit till exempel hos en bank behöver inte vidta några omedelbara åtgärder med anledning av lagändringen. Gamla skriftliga pantbrev kan användas för att upplåta en panträtt fram till slutet av 2019. Ändringen påverkar inte redan upplåtna panträtter. Från början av 2020 ska pantbreven omvandlas till elektronisk form om man vill använda dem som säkerhet för krediter. Just nu bereds dock en massomvandling av de skriftliga pantbrev som bankerna förfogar över till elektronisk form. Om man har ett pantbrev som banken förfogar över rekommenderas att man avvaktar medan detta projekt pågår.

Från början av 2020 ska pantbreven omvandlas till elektronisk form om man vill använda dem som säkerhet för krediter.

Ytterligare information: Lag om ändring av jordabalken (418/2016) http://www.finlex.fi/sv/ laki/alkup/2016/20160418 Justitieministeriets meddelande om lagändringen: http://valtioneuvosto.fi/ artikkeli/-/asset_publisher/panttikirjatvain-sahkoisina-kesakuusta-2017-alkaen?_101_INSTANCE_3wyslLo1Z0ni_ languageId=sv_SE

MEDLEMSFÖRETAGARE KOM IHÅG ATT UTNYTTJA DINA MEDLEMSFÖRMÅNER! Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

Företagarinfo 4/2016

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Lagen om utstationering av arbetstagare trädde i kraft En ny lag om utstationering av arbetstagare trädde i kraft den 18 juni 2016. Genom lagen verkställdes det så kal�lade genomförandedirektivet om utstationerade arbetstagare och ersattes den gamla lagen om utstationerade arbetstagare. Lagen tillämpas när en utländsk arbetsgivare utstationerar sina arbetstagare i Finland för tillfälligt arbete på basis av ett gränsöverskridande avtal om tillhandahållande av tjänster. Tjänsterna kan handla om underentreprenad, intern överföring inom en företagsgrupp eller uthyrda arbetstagare. Friheten att erbjuda gränsöverskridande tjänster är en av EU:s grundläggande friheter.

jämlika konkurrensvillkor för företagen och rättvisa anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare. Syftet med genomförandedirektivet, som ligger till grund för den nya lagen, är att säkerställa att dessa mål uppnås. De viktigaste ändringarna i lagen rör effektivare myndighetstillsyn och gränsöverskridande verkställighet av påföljder. Den nya lagen innehåller även tydligare bestämmelser om beställarens och den utländska underleverantörens skyldigheter.

De anställningsvillkor som tillämpas är oförändrade

Ett utländskt företag som utstationerar arbetstagare ska ha en företrädare i Finland. Det utstationerande företaget ska även sköta arbetstidshandlingarna och semesterbokföringen. Dessutom ska det utstationerande företaget i Finland skriftligt tillhandahålla uppgifter om de utstationerade arbetstagarna. Dessa skyldigheter ingick redan i den gamla lagen. Skyldigheterna innefattar även tröskeltider, varför de inte nödvändigtvis kan tillämpas på de allra kortaste utstationeringarna. En ny skyldighet är att det utstationerande företaget ska göra en förhands-

I den nya lagen ändrades inte bestämmelserna om anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare. Till en utstationerad arbetstagare ska betalas minst den lön som har fastställts i ett finländskt allmänbindande kollektivavtal. De bestämmelser i den finländska arbetslagstiftningen som tillämpas på utstationerade arbetstagare anges i detalj i lagen. Syftet med lagstiftningen om utstationerade arbetstagare är att säkerställa

Utstationering av arbetstagare ska anmälas till myndigheterna

Beställaren måste se till att det utstationerande företaget gör en förhandsanmälan till arbetarskyddsmyndigheten i Finland. 8

Företagarinfo 4/2016

anmälan till Finlands arbetarskyddsmyndighet om utstationeringen av arbetstagare. Förhandsanmälan kan göras elektroniskt, och syftet med den är inriktning av tillsynen. Bestämmelsen om förhandsanmälan träder i kraft senare än den övriga lagen när myndigheternas nödvändiga datasystem har färdigställts.

Beställarens skyldighet att se till att anmälan görs En beställare som köper tjänster från utlandet är skyldig att se till att det utstationerande företaget gör den förhandsanmälan om utstationering av arbetstagare som avses i lagen. Denna skyldighet kan enklast fullgöras genom att man tar in en klausul om det i avtalet mellan beställaren och det utstationerande företaget. Beställaren ska på motsvarande sätt se till att det utstationerande företaget har en lagenlig företrädare i Finland. Denna skyldighet ingick redan i den gamla lagen. Till skyldigheten att se till att en anmälan görs hänför sig skyldigheten att hjälpa arbetarskyddsmyndigheten att nå företrädaren för det utstationerande företaget om myndigheten inte når företrädaren. Beställaren ska på begäran av arbetarskyddsmyndigheten begära uppgifter av det utstationerande företaget om var och hur företrädaren kan nås och lämna denna information till arbetarskyddsmyndigheten.

Nya bestämmelser för byggbranschen När det gäller byggbranschen har det i den nya lagen införts en skyldighet för byggherrar och huvudentreprenörer

gällande ett särskilt förfarande som till centrala delar bygger på en modell som ingår i byggbranschens kollektivavtal. Om en utstationerad arbetstagare gör en anmälan till byggherren eller huvudentreprenören om att han eller hon inte har fått lagstadgad minimilön ska byggherren eller huvudentreprenören omedelbart begära information av det utstationerande företaget om den utbetalda lönen. Byggherren eller huvudentreprenören behöver dock inte undersöka om rätt lön har betalats till arbetstagaren. Det räcker att be om information. Den erhållna informationen och begäran om information ska lämnas till arbetstagaren och på dennes begäran ska de även lämnas till arbetarskyddsmyndigheten. Dokumenten ska sparas i två år efter att arbetet har upphört.

Försummelseavgift som påföljd Påföljderna vid brott mot lagen ändrades i sin helhet. Brottsansvaret i den tidigare lagen ersattes med en administrativ försummelseavgift, som kan påföras vid brott mot vissa bestämmelser i lagen. Försummelseavgiften kan påföras en finländsk beställare om beställaren inte har hjälpt arbetarskyddsmyndigheten att nå företrädaren för det utstationerande företaget. Om beställaren inte når det utstationerande företaget ska beställaren för att undvika försummelseavgift lämna en redogörelse till arbetarskyddsmyndigheten för hur beställaren har försökt nå det utstationerande företaget. Beställaren kan även påföras en försummelseavgift om en huvudentreprenör eller byggherre i byggbranschen inte har bett om en redogörelse av det utstationerande företaget för den lön som har betalats till den utstationerade arbetstagaren. Storleken på försummelseavgiften

Så här beställer du tjänster från utlandet • Ingå alltid ett skriftligt avtal med den utländska tjänsteleverantören. Ta in ett omnämnande i avtalet enligt vilket det utstationerande företaget ska göra en förhandsanmälan och ordna med en företrädare i Finland. • Om arbetarskyddsmyndigheten ber om information om det utstationerande företagets företrädare, ta omedelbart kontakt med det utstationerande företaget och be om information om hur företrädaren kan nås. Lämna informationen till arbetarskyddsmyndigheten. Om du inte får någon information eller når det utstationerande företaget, meddela arbetarskyddsmyndigheten hur du har försökt nå det utstationerande företaget. • Byggherre eller huvudentreprenör som är verksam i byggbranschen: om en utstationerad arbetstagare gör en anmälan om att han eller hon inte har fått lagstadgad minimilön, begär omedelbart information av det utstationerande företaget om den lön som har betaltas till arbetstagaren. Lämna den erhållna informationen och begäran om information till den utstationerade arbetstagaren och på dennes begäran även till arbetarskyddsmyndigheten. Om det utstationerande företaget inte lämnar några uppgifter, informera den utstationerade arbetstagaren om detta. • Den utstationerade arbetstagaren kan göra en muntlig anmälan till byggherren eller huvudentreprenören. Informationen och begäran om information bör alltid lämnas skriftligt. • Kom även ihåg skyldigheterna enligt beställaransvarslagen redan innan du ingår avtalet.

fastställs med beaktande av försummelsens art och omfattning och huruvida den är återkommande. Avgiften är 1 000–10 000 euro. Den kan lämnas opåförd eller påföras till ett belopp som understiger minimibeloppet om det är skäligt och gärningen kan anses vara ringa. Försummelseavgiftens storlek fastställs av arbetarskyddsmyndigheten och får överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förfarandet med försummelseavgift är liknande som försummelseavgiften enligt beställaransvarslagen. I och med den nya lagen kan en försummelseavgift som har påförts ett utstationerande företag drivas in effektivare än tidigare även i det utstationerande företagets etableringsstat. Den gränsöverskridande verkställigheten torde förbättra finländska företags konkurrensmöjligheter på hemmamarknaden. Kom även ihåg beställaransvarslagen Beställaransvarslagen tillämpas ofta i samband med utstationering av arbetstagare. Beställaransvarslagen til�lämpas om ett företag anlitar hyrd arbetskraft eller köper tjänster som hänför sig till företagets verksamhet som underleverans. Det finns dock skillnader i tillämpningsområdena för beställaransvarslagen och lagen om utstationering av arbetstagare. Bestämmelserna i lagen om utstationering av arbetstagare kan vara tillämpliga även om beställaransvarslagen inte skulle vara tillämplig. Ett företag som köper tjänster från utlandet ska alltid kontrollera om avtalet om köp av tjänster omfattas av beställaransvarslagens tillämpningsområde redan innan avtalet ingås. För byggbranschen är beställaransvarslagens tillämpningsområde och beställarens utredningsskyldigheter bredare än för andra branscher. Beställaransvarslagen behandlas närmare i Företagarinfo 3/2015.

Fakta • Utstationering av arbetstagare innebär att arbetstagare skickas till ett annat EU-land för att arbeta på basis av ett avtal om tillhandahållande av tjänster.

terna överföringar inom en företagsgrupp, där arbetstagaren skickas till ett annat EU-land för att arbeta på ett verksamhetsställe eller i ett företag som hör till samma företagsgrupp.

• Avtal om tillhandahållande av tjänster innefattar underentreprenadsavtal om en viss arbetsprestation, uthyrning av gränsöverskridande arbetskraft samt in-

• Vissa anställningsvillkor i destinationslandet ska tillämpas på den utstationerade arbetstagaren till den del de är mer fördelaktiga än anställningsvillkoren i ursprungslandet. Till

Företagarinfo 4/2016

en utstationerad arbetstagare i Finland ska betalas minst en lön som har fastställts i ett finländskt kollektivavtal. • Genom den nya lagen effektiviseras tillsynen över utstationerade arbetstagare. För finländska företag som anlitar utstationerade arbetstagare medför inte lagen några betydande nya skyldigheter.

Företagarna i Finland, Ville Kukkonen, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, ville.kukkonen@yrittajat.fi

PIXHILL

Uppgiftsskyddsförordningen medför nya skyldigheter för företag I april antog Europeiska unionen slutgiltigt EU:s allmänna uppgiftsskyddsförordning. Förordningen träder i kraft den 25 maj 2018. Uppgiftsskyddsförordningen innebär stora förändringar i den nuvarande lagstiftningen om behandling av personuppgifter. Genom förordningen får företagen nya skyldigheter som ska beaktas till exempel vid insamling, behandling och förvaring av personuppgifter om kunder, samarbetspartner eller anställda. Förordningen gör det även möjligt att använda personuppgifter på nya sätt.

Företag ska vara beredda på risker Genom förordningen kommer enhetliga bestämmelser i regel att tilläm-

pas över hela unionen. I den nya lagstiftningen läggs särskilt fokus på ett så kallat riskbaserat angreppssätt. Företagen ska själva se till att i högre grad än tidigare vara beredda på de risker som är förknippade med behandling av personuppgifter. Förordningen ger även registrerade större rättigheter att till exempel kräva att deras uppgifter raderas. Dessutom medför förordningen förändringar bland annat när det gäller utläggning av behandling av personuppgifter, registrering av barns personuppgifter och skyldigheten att anmäla dataskyddskränkningar. Företagen bör vara medvetna om att det nya regelverket innehåller mycket kännbara ekonomiska sanktioner om man bryter mot bestämmelserna.

I kraft om ett par år Förordningen är direkt tillämplig och upphäver den nuvarande personuppgiftslagen i Finland. Dessutom måste ett flertal andra lagar ändras. Den beredning av ändringen av den nationella lagstiftningen som uppgiftsskyddsförordningen förutsätter är bara i sin linda. Förordningen rör så gott som alla som hanterar personuppgifter, till exempel offentlig förvaltning, företag och föreningar. Förordningen börjar tillämpas först efter cirka två år, men man bör börja förbereda sig så snart som möjligt. Företagarna i Finland återkommer med närmare information om reformen till sina medlemsföretagare.

Det nya regelverket innehåller kännbara ekonomiska sanktioner om man bryter mot bestämmelserna. 10

Företagarinfo 4/2016

Företagarna i Finland, Kaisa Salo, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, kaisa.salo@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Min arbetstagare har ansökt om studieledighet. Måste jag bevilja studieledighet? Vilka rättigheter och skyldigheter har jag som arbetsgivare?

SVAR Enligt lagen om studieledighet har en arbetstagare vars anställningsförhållande såsom huvudsyssla till en och samma arbetsgivare har pågått minst ett år i en eller flera perioder rätt till studieledighet. Arbetstagaren har då med vissa begränsningar rätt till studieledighet i högst två år under en tid av fem år. En arbetstagare vars anställningsförhållande har pågått minst tre månader har rätt till högst fem dagars studieledighet. Ansökan om studieledighet för en längre tid än fem dagar ska skriftligen lämnas in till arbetsgivaren minst 45 dagar innan studierna börjar. Om studieledighet söks för högst fem dagar ska en muntlig eller skriftlig ansökan lämnas till arbetsgivaren minst 15 dagar innan de planerade studierna börjar, om inte parterna kommer överens om annat. Vid studier som pågår längre tid än fem dagar ska arbetsgivaren informera arbetstagaren skriftligt om sitt beslut minst 15 dagar innan studierna börjar. Vid studier som pågår högst fem dagar är tidsfristen sju dagar.

Beviljande av studieledighet Studieledighet beviljas enligt huvudregeln som en sammanhängande ledighet genom att bevilja studieledighet antingen under en hel dag eller sammanhängande under flera hela dagar. I förordningen om studieledighet föreskrivs att studieledighet även kan beviljas så att den består av flera studieperioder eller -dagar eller genom att studieledighet beviljas under en del av arbetsdagen. I rättspraxis har det ansetts att arbetsgivaren inte har någon särskild skyldighet att bevilja studieledighet i flera perioder, utan enligt huvudregeln beviljas

studieledighet som en sammanhängande studieledighet.

olägenheter som skulle ge rätt att skjuta upp studieledigheten.

Uppskjutande av studieledighet

Arbetstagarens rättigheter under studieledighet

Arbetsgivaren kan inte neka arbetstagaren studieledighet om arbetstagaren har rätt till den. Studieledigheten kan dock skjutas upp om den medför kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten med högst sex månader i sänder eller, om den aktuella utbildningen upprepas mer sällan än så, högst fram till dess nästa utbildning startar. Om arbetsgivaren regelbundet har minst fem arbetstagare i sin tjänst kan arbetsgivaren skjuta upp studieledigheten högst två gånger i följd. Om arbetsgivaren har mindre än fem arbetstagare i sin tjänst begränsas inte rätten att skjuta upp studieledigheten på samma sätt. Rätten att skjuta upp studieledighet förutsätter att studieledigheten medför kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Bedömningen av en kännbar olägenhet är inte helt entydig, utan till exempel arbetsgivarföretagets storlek, verksamhetens karaktär och arbetstagarens ställning kan ha betydelse för frågan. Även sättet för beviljande av studieledighet kan påverka rätten att skjuta upp studieledigheten om arbetstagaren till exempel ansöker om studieledighet i flera korta perioder och utförandet av arbetet skulle försvåras avsevärt. Arbetsgivaren är dock skyldig att bidra till att arbetstagarna kan vara studielediga, och normala vikarielösningar orsakar i regel inte sådana kännbara

Arbetsgivaren har ingen lönebetalningsskyldighet under studieledighet och behöver då inte heller ge några naturaförmåner till arbetstagaren. När det gäller personalförmåner är företagets praxis det centrala. Arbetsgivaren kan till exempel begränsa företagshälsovården så att den inte omfattar arbetstagare på oavlönad studieledighet. Då bör man fästa särskild vikt vid likvärdig behandling av arbetstagarna. Tiden för studieledighet räknas in i anställningsförhållandets längd, och följaktligen har studieledighet inte någon betydelse för de anställningsförmåner som fastställs utgående från anställningsförhållandets längd eller till exempel för uppsägningstider. Arbetstagaren intjänar även 30 arbetsdagar semester per kvalifikationsår under förutsättning att arbetstagaren omedelbart återvänder till arbetet när studieledigheten upphör. Arbetstagaren har rätt att avbryta studieledigheten och återvända till arbetet om ledighet har beviljats för en längre tid än 50 arbetsdagar. Arbetstagaren ska informera arbetsgivaren om detta minst fyra veckor innan han eller hon återvänder till arbetet. Om arbetsgivaren har avlönat en vikarie under tiden för studieledigheten och vikariens arbetsavtal inte kan avslutas enligt kollektivavtalet eller lagen, är arbetsgivaren inte skyldig att låta en arbetstagare som avbryter sin studieledighet återvända till arbetet tidigare. Vikariatet under studieledigheten utgör grunden för visstidsanställningen.

Företagarinfo 4/2016

Företagarna i Finland, Ville Kukkonen, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, ville.kukkonen@yrittajat.fi

Registreringen av .fi-domännamn ändras I och med den ändring i informationssamhällsbalken som träder i kraft den 5 september 2016 ändras registreringen och administreringen av .fi-domännamn. Framöver kan ett .fi-domännamn och alla därtill hörande tjänster skaffas endast av en registrar. I den nuvarande modellen, som til�lämpas fram till den 2 september 2016, har man kunnat registrera .fi-domännamn och vidta andra åtgärder som hänför sig till administreringen av domännamnet antingen via en registrar eller direkt hos Kommunikationsverket. Ärenden via registraren I och med ändringen betjänar Kommunikationsverket som myndighet inte längre direkt användarna av domännamnen, utan en registrar har hand om kontakterna mellan användarna av domännamnen och Kommunikationsverket. Det innebär att efter ändringen är det endast en registrar som kan ansö-

Tidtabell för reformen • 2.9.2016 kl. 16.15 Nuvarande domännamnssystem och alla användarkonton stängs. • 5.9.2016 kl. 10.00 Den nya domännamnstjänsten öppnas för anmälda registrarer. • 7.9.2016 kl. 10.00 De domännamn som har varit förbjudna enligt informationssamhällsbalken frigörs..

ka om .fi-domännamn. Dessutom kan man inte längre själv göra ändringar i domännamn i Kommunikationsverkets .fi-domännamnstjänst. Registraren har hand om alla ändringar såsom förnyelse och uppsägning av domännamn och uppdatering av uppgifter.

munikationsverkets register på adressen https://domain.fi/s/SV/IspSearch. För varje domännamnsregistrering och -förnyelse tar Kommunikationsverket ut en domänavgift som är lika stor för samtliga registrarer. Enligt Kommunikationsverket kommer dessa avgifter inte att höjas.

Domännamnens giltighetstid påverkas inte

Färre begränsningar

Kommunikationsverket uppger att domännamnen fortsätter att vara giltiga enligt tidigare modell även efter den 2 september fram till slutet av den beviljade giltighetstiden. Först när man vill förnya eller göra andra ändringar i domännamnet behövs en registrar. Det är dock möjligt att förnya en registrering utan förmedling av en registrar fram till den 2 september 2016.

Lagändringen medför även en rad andra förändringar. Exempelvis avskaffas de nuvarande begränsningarna för att få ett .fi-domännamn på basis av hemort och ålder. Likaså avskaffas de begränsningar som rör domännamn bestående av kombinationer av för- och efternamn. Om man vill börja använda en kombination av sitt för- och efternamn lönar det sig att registrera det redan innan ändringen träder i kraft. Dessutom har vissa domännamn varit förbjudna enligt nuvarande lagstiftning. Denna bestämmelse tas bort, och de domännamn som för närvarande är förbjudna kan fritt börja registreras från den 7 september 2016 kl. 10.00.

Kontrollera innehållet i registrarens tjänst och ta vid behov in offerter Som registrar verkar i många fall samma tjänsteleverantör som den som har hand om exempelvis företagarens hemsida eller e-posttjänster. Eftersom det handlar om en kommersiell tjänst, kan även prissättningen variera mellan olika tjänsteleverantörer. Det lönar sig att ta in offerter från olika registrarer. Då är det bra att kontrollera vilka tjänster som ingår i registrarens avtalspaket (enbart registrering eller även till exempel ändringstjänster). Alla registrarer ska anmäla sig till Kommunikationsverkets register. Du kan kontrollera om din nuvarande tjänsteleverantör verkar som registrar eller söka en lämplig tjänsteleverantör i Kom-

Företagarinfo 4/2016

Ytterligare information: Kommunikationsverkets webbplats .FI FÖRNYAS 2016: https://domain.fi/ info/sv/index/fi_uudistuu.html Informationssamhällsbalken: 917/2014 Frågor och svar om förnyelser av .fidomännamn: https://domain.fi/info/ sv/index/fi_uudistuu/fragoromfornyelsen.html

Medlemskap ger många värdefulla förmåner. 100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd. Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut

Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut, Heidi Merikalla-Teir, generalsekreterare,heidi.merikalla-teir@arbitration.fi

Var förberedd på tvister med din avtalspartner – du sparar tid och pengar Varje företagare och företag stöter i något skede på en situation där allt inte går som planerat med en avtalspart – en leverans är försenad eller felaktig, betalningen av en faktura är försenad, en avtalspart häver avtalet eller så uppstår en tvist mellan delägarna. Ofta kan tvisterna lösas i samförstånd, men ibland lyckas det inte utan hjälp utifrån. Då är det centrala vad som har överenskommits i avtalet om avgörande av tvister.

Avtala alltid om avgörande av tvister I avtalet bör man alltid komma överens om hur parterna ska gå till väga i händelse av en tvist. Allt oftare avtalas det om att särskilt kommersiella tvister i affärslivet slutligt ska avgöras genom skiljeförfarande. Skiljeförfarandet är ett alternativt till avgörande av tvister i rättegångar i statliga domstolar. Om skiljeförfarande avtalas skriftligt genom att man konstaterar exempelvis följande i avtalet: ”Tvister som uppstår med anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens skiljedomsregler”.

PIXHILL

Företagarinfo 4/2016

Fem skäl att avgöra tvister genom skiljeförfarande 1. Snabbt och flexibelt förfarande Domstolarnas ständigt minskande resurser har lett till oskäligt långa behandlingstider. Det kan ta flera år att få ett avgörande i en kommersiell tvist bara i tingsrätten, för att inte tala om ett överklagande. I affärslivet är dock tid pengar, och resurserna bör användas för att driva och utveckla affärsverksamheten, inte på gamla tvister. I ett skiljeförfarande får man ett slutligt avgörande i en tvist på i genomsnitt mindre än ett år. Skiljeförfarandet är även flexibelt och kan bättre än ett domstolsförfarande ta hänsyn till ärendets särdrag och parternas önskemål.

2 Domens slutgiltighet och verkställbarhet Den skiljedom som skiljeförfarandet resulterar i är en slutlig och verkställbar lösning. Domen kan inte överklagas i statliga domstolar.

3. Särskild expertis Kommersiella tvister rör i dag mer komplexa avtalspaket än tidigare, och förutom juridisk spetskompetens kräver de branschkännedom och språkkunskaper av den som ska avgöra tvisten. Denna typ av tvister lämpar sig dåligt för behandling i allmänna domstolar. I ett skiljeförfarande kan parterna själva bidra till att den person som utses till att avgöra tvisten har den kompetens, erfarenhet och särskilda expertis som ärendet kräver.

4. Konfidentialitet Konfidentialitet är viktigt för företagare och företag. Kommersiella avtal innehåller ofta företagsuppgifter och affärshemligheter som kan skada företagsverksamheten om allmänheten får tillgång till dem. Det är inte heller så många som vill att det egna ärendet ska stötas och blötas i medierna och att vem som helst ska kunna få kännedom om tvisten. När Centralhandelskammarens skiljedomsregler tillämpas på skiljeförfarandet är själva förfarandet och den skiljedom som meddelas konfidentiella.

5. Kostnadseffektivitet Eftersom en skiljedom inte kan överklagas är ett skiljeförfarande mer kostnadseffektivt än ett domstolsförfarande. Kostnaderna för Centralhandelskammarens skiljeförfarande är dessutom förutsägbara och transparenta. I Centralhandelskammarens skiljeförfarande är skiljemännens arvoden skäliga, eftersom skiljedomsinstitutet fastställer bindande arvoden för skiljemännen.

Visste du? Utöver skiljeförfarande har det inom många branscher blivit vanligare med medling i tvister. Vid en medling hjälper en oberoende och opartisk tredje part (medlare) de berörda parterna att komma fram till en lösning på och förebygga tvister. Medlaren fattar inga beslut och meddelar inga domar i det ärende som tvisten gäller. Däremot försöker medlaren främja och underlätta diskussionerna, kommunikationen, informationsutbytet och förhandlingarna mellan parterna. En lyckad medling utmynnar i ett förlikningsavtal mellan parterna. För ytterligare information om Centralhandelskammarens medlingstjänst, se: http://arbitration.fi/fi/2016/06/16/ sovittelusta-uusi-tyokalu-myos-liikeelaman-riitojen-ratkaisuun-mita-miksi-ja-milloin/

För ytterligare information om Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut och skiljeförfarande, se: http://arbitration.fi/sv/ skiljeforfarandet/

Företagarinfo 4/2016

Företagarna i Finland, Anssi Kujala, verkställande direktör, tfn 09 2292 2942, anssi.kujala@yrittajat.fi

Kommunerna måste återuppfinna sin roll Det pågår en historisk förändring. Enligt regeringens riktlinjer för socialoch hälsovårds- och landskapsreformen representeras den offentliga sektorn från och med den 1 januari 2019 av staten, landskapen och kommunerna.

Kommunens roll förändras och måste i vissa avseenden återuppfinnas. Vilka är kommunens näringslivspolitiska uppgifter, hur ska kommunen attrahera och betjäna arbetsplatser och företag, vilken är arbetsfördelningen mellan landskap och kommun när det gäller företagartjänster, hur kommer beslutsfattarnas och personalens roller att förändras och hur lyssnar man på företagarna i den nya kommunen? Nu finns det en möjlighet att ge kommunen en starkare näringslivspolitisk roll så att den kan skapa arbete och bygga välstånd. Näringslivspolitiken är en hörnsten i kommunens livskraft och företagandet en skapare av den. Kommunen kommer även framöver att vara viktig för det enskilda företaget och dess närmaste förvaltningsmässiga samarbetspartner. När kommunerna inte längre ansvarar för socialoch hälsovården kommer kärnan i kommu-

nernas verksamhet att utgöras av näringslivspolitiken, bildnings- och fritidssektorn, planläggning och markanvändning samt underhåll av infrastrukturen.

Man måste våga testa nya modeller I kommunerna måste det göras reformer, testas modeller, frågas efter invånarnas och företagens åsikter och därefter arbetas för olika frågor på bästa sätt. En stärkt testkultur kräver mod. Det kräver flexibla nätverk med jämbördiga offentliga och privata samarbetspartner. Näringslivspolitiken måste bedrivas enligt partnerskaps- och nätverksprincipen, eftersom ingen kommun klarar sig på egen hand. Kommunen kommer framöver att vara en starkare tjänsteutvecklare. Det finns även risker. Ur den offentli-

ga ekonomins perspektiv uppstår i värsta fall två offentliga organisationer där ingendera har tillräckligt stort ekonomiskt ansvar eller motivation att se till att det skapas arbetsplatser inom den egna regionen. Detta måste förhindras.

Det behövs företagarkandidater Syftet med Företagarna i Finlands kommunala påverkan är att få kommunerna att fatta beslut som förbättrar företagsklimatet. Detta kräver aktörer – i praktiken att företagare ställer upp och kandiderar i nästa vårs kommunalval. Vi stödjer alla våra medlemsföretagarkandidater. Företagarna i Finlands överlägsna styrka är det nätverk av lokala föreningar som når ut till varje kommun och de företagarfullmäktige som är verksamma i kommunerna.

Näringslivspolitiken är en hörnsten i kommunens livskraft och företagandet en skapare av den. 16

Företagarinfo 4/2016

Varför lönar det sig att ställa upp som kandidat i kommunalvalet? Nu behövs företagsinriktade beslutsfattare, eftersom det fattas beslut i kommunerna som är viktiga för företagarna. Det är lättare att påverka kommunala ärenden inifrån.

Så ställer du upp som kandidat Företagare Tiina Ahonen, ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, Ulvsby ”För företagare har det en betydelse om kommunen har profilerat sig om en förort till en större ort eller om den bedriver en aktiv näringslivspolitik som ger all företagsverksamhet en skjuts framåt.”

Företagare Anne Niemi, ledamot av kommunfullmäktige och sjukvårdsdistriktets samkommunstyrelse, Vindala

Företagare Matti Rönkkö, ledamot av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och bildningsnämnden, Pielavesi

”Kommunen är den närmaste myndighet som företagaren har att göra med. Kommunala åtgärder påverkar även alltid företagarens vardag. Om man går med i den kommunala verksamheten kan man även påverka sin egen vardag.”

”Företagande skapar arbete och skatteintäkter med vilka man kan producera gemensam service för kommuninvånarnas bästa. De kommande förändringarna på det kommunala fältet kräver ett företagarperspektiv i beslutsfattandet.”

Välj parti

• Ta kontakt med partiets representanter i din hemkommun eller partiets lokalavdelning. Av dem får du mer information om hur du kandiderar i valet. Du är mycket välkommen att ta kontakt. • Utnyttja Företagarna i Finlands material i kommunalvalet. www.yrittajat.fi/ kunta

Ytterligare information: www.yrittajat.fi/kuntavaalit Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden, 040 587 2445, susanna.kallama@yrittajat.fi Hannamari Heinonen, näringspolitiskt ombud, 050 567 3395, hannamari.heinonen@yrittajat.fi

Företagarinfo 4/2016

Företagarna i Finland, Ville Kukkonen, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, ville.kukkonen@yrittajat.fi

Enklare att sätta upp reklam intill vägar Genom en ändring av landsvägslagen har man frångått det principiella förbudet mot att sätta upp reklam utanför detaljplaneområden. Man övergår från ett förfarande med undantagstillstånd till ett anmälningsförfarande. Lagändringen träder i kraft den 15 augusti 2016. Framöver ska reklam som sätts upp utanför ett detaljplaneområde eller på ett trafikområde inom ett detaljplaneområde utformas och placeras så att det inte äventyrar trafiksäkerheten eller medför olägenhet för väghållningen. Reklamen ska även passa in i omgivningen så väl som möjligt. I anmälningsförfarandet bedöms inte längre reklamens nödvändighet ur ett trafik- och turismperspektiv, utan begränsningarna utgår från trafiksäkerhets- och väghållningsaspekter och huruvida reklamen passar in i omgivningen.

30 dagars behandlingstid I och med lagändringen övergår man till ett anmälningsförfarande Innan man sätter upp reklam intill vägar ska man göra en anmälan till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland. Till anmälan fogas en utredning om reklamen eller annonsen och dess placering samt en utredning om fastighetsägarens eller fastighetsinnehavarens samtycke till att den sätts upp. Myndigheten kan även be om ett utlåtande av kommunen. Om vägreklamen inte uppfyller kriterierna i lagen ska Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland inom 30 dagar från det att anmälan har inkommit fatta ett beslut, där myndigheten antingen kan förbjuda att reklamen eller annonsen sätts upp eller ställa villkor för uppsättandet. Reklamaffischen eller annonsen får inte sättas upp före utgången av denna tid, om inte myndigheten uttryckligen tillåter att den sätts upp fö-

re nämnda tidpunkt. Enligt regeringens proposition är myndigheten framöver skyldig att motivera sitt beslut och ge råd om uppsättandet av reklam intill vägar.

Nuvarande tillstånd i kraft fram till 2019 De undantagstillstånd för utomhusreklam som har beviljats enligt det nuvarande systemet gäller fram till den 31 december 2019. Om beslutet om undantagstillstånd innehåller en kortare giltighetstid gäller undantagstillståndet tills giltighetstiden löper ut. Den som har satt upp reklam ska innan giltighetstiden löper ut göra en sådan anmälan som avses i 52 § i landsvägslagen eller avlägsna reklamaffischen eller annonsen. I och med lagändringen läggs närmare anvisningar om de nya bestämmelserna och anmälningsförfarandet ut på hemsidan för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.

Ytterligare information: Lag om ändring av landsvägslagen (566/2016). http://www.finlex.fi/sv/ laki/alkup/2016/20160566 Särskilt 52 § och 52 a § i landsvägslagen samt ikraftträdelsebestämmelsen i slutet av lagen. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland: www.ely-keskus.fi/web/ely/ ely-pirkanmaa

Företagarinfo 4/2016

Reformen i huvuddrag En anmälan om vägreklam görs till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland. Till anmälan fogas en utredning om reklamaffischen eller annonsen och dess placering samt fastighetsägarens samtycke. Myndigheten har 30 dagar på sig att förbjuda reklamen om den inte uppfyller kraven i lagen. Reklamen får inte sättas upp förrän tidsfristen på 30 dagar har löpt ut. Rätten att få ha reklamen på den anmälda platsen är tidsbegränsad. Reklamen får som utgångspunkt finnas på den anmälda platsen i tio år om inte myndigheten fastställer en kortare tid än det. Förutom att det blir enklare att sätta upp vägreklam blir det även enklare att sätta upp tillfälliga annonser om evenemang. Anmälningsskyldigheten gäller inte tillfällig annonsering som hänför sig till mötes-, informations-, nöjeseller bröllopsevenemang eller andra jämförbara evenemang och inte heller samhälleliga, politiska eller andra ideologiska evenemang. Annonser för sådana evenemang får placeras ut tidigast en månad före det aktuella evenemanget. De ska tas bort senast en vecka efter evenemanget. Anmälningsskyldigheten gäller inte heller sådan annonsering eller reklam på en byggnad eller i dess närhet som gäller den verksamhet som bedrivs där eller de produkter som säljs där.

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG?

Företagare skapar nytt och håller Finlands hjul i rörelse. Det kräver hårt arbete – företagsamhet. Företagarna sysselsätter och betalar en stor del av skatterna. Om det blir kvar något åt företagaren själv, är det helt rätt. Företagarna är vana att klara sig med egna medel. Men alla behöver hjälp, stöd och nätverk någon gång. Därför lönar det sig att gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi