TEMA
Medkänsla Nr 3 2016
En tidning från Svenska kyrkan i Ystad och Sövestadsbygden
”Medkänsla är att man kan visa kärlek till sig själv, för då kan man känna kärlek till någon annan” Elsa 6 år, sid 4–5
”Så länge du har hopp, orkar du” Intervju med Ewa-Gun Westford och diakon Eva Cronqvist, sid 6-7
Vad händer när vi dör? Fråga prästen med Magnus Persson, sid 12
SPANING pencil6 LEDARE
globe6 HISTORISKT MÖTE Påven besöker skåne
M
PÅVEN FRANCISKUS ÄR ledare för det i särklass största kristna samfundet i världen. Katolska kyrkan har 1300 miljoner medlemmar – att jämföra med oss ”endast” 77 miljoner lutheraner. Det innebär med andra ord att det är en av världens största ledare som kommer hit! Till saken hör att den katolska världen i hög grad tar sin tro och sin kyrka på mycket stort allvar. Tågordningen är ofta: kyrkan först, sedan staten (och inte tvärtom som det tenderar att bli för oss protestanter).
YCKET ÄR INTE som det
borde vara. När vi ser ut över världen; krig, terrorhot och allmän instabilitet som hotar. I vår närmiljö; sjukskrivningar bland unga som ökar. Vi konstaterar allmän frustration, polarisering och konflikter mellan olika grupper. Nej, mycket är inte som det borde vara. Kanske inte i våra egna liv heller? Det kan handla om psykisk eller fysisk ohälsa. Ensamhet. Eller en känsla av meningslöshet. Då kan det vara både relevant, förståeligt och sunt att protestera: Så här borde det inte vara! Ett annat, komplementärt sätt att tänka är; Visst, det borde inte vara så här, men nu är det som det är. Hur kan jag gå vidare utifrån det som är? Inte fastna i det som är fel utan istället be: Gud, hjälp mig vidare utifrån den situation som nu är! Hjälp mig att hitta redskapen. Detta är grundläggande inom det vi kallar diakoni. Att se både bakåt och framåt. Att inte blunda för det som gått snett men samtidigt slipa trons redskap för att se framåt! Vår diakon Eva Cronqvist är socionom i grunden med stor erfarenhet av människor i nöd och av hur livet inte borde vara. Med den kristna tron som grund är det diakonens uppdrag att vägleda hur man kan gå vidare. I detta nummer samtalar diakon Eva tillsammans med Ewa-Gun Westford från polisen bland annat om vikten av medkänsla i deras arbete. På sista uppslaget presenteras ett urval av höstens verksamheter. Kanske finns där något för den som vill komma vidare? Väl mött – om inte annat så i gudstjänstlivet! Jan Wenzelberg, prost
FÖR 500 ÅR sedan, den 31 oktober 1517, protesterade munken och professorn Martin Luther mot dåtidens i många stycken korrupta katolska kyrka, genom att spika 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Detta var startskottet för en teologisk och politisk dispyt som ledde till att Martin Luther till slut blev utesluten ur katolska kyrkan. Därmed föddes den så kallade protestantiska kyrkotraditionen och vår Svenska kyrka är det största bland de över 140 lutherska kyrkor som idag ingår i det Lutherska Världsförbundet, LVF. NÄR LVF NU förbereder det stora reformations-
jubiléet har katolska kyrkan med påven i spetsen förklarat att man vill vara med. Saken är helt sensationell! Att den nutida katolska kyrkan med sin högste representant sluter upp för att tillsammans med oss lutheraner uppmärksamma reformationen, tolkas som ett sätt att söka försoning och att konkret lyfta fram det som förenar mer än det som skiljer. Till saken hör att samarbetet, ekumeniken, mellan våra olika kyrkor är mycket god i vår del av världen. ATT PÅVEN KOMMER till just Lunds domkyrka den 31 oktober har flera orsaker. Före reformationen var Lund ett välkänt och respekterat katolskt centrum i Nordeuropa, men det var också i Lund LVF bildades för 70 år sedan.
Foto: Vatikanen
området under en resa till Skandinavien. Så höstens samarrangemang mellan LVF och Katolska kyrkans överhuvud i Lund är i sanning extraordinärt! TILL MÖTET KOMMER också Vatikanens ekumeniske expert, kardinal Kurt Koch samt ordföranden för LVF, biskop Munib Younan. Dessutom naturligtvis vår egen ärkebiskop Antje Jackelén som uttalar sig på följande sätt: ”Jag är mycket glad över att den romersk-katolska kyrkan tillsammans med lutherska världsförbundet inbjuder till detta exceptionella möte.” ”Det skrivs verklig historia när påven Franciskus och ledare för LVF besöker Lund och Malmö. Det uppmanar oss att gå vidare på vägen till den fulla kristna enheten”, säger den katolska biskopen i Sverige Anders Arborelius. EFTER GUDSTJÄNSTEN I Lunds domkyrka blir det ett stort event i Malmö med artister, körer, tal och manifestationer kring temat Hopp, gemenskap och ansvar för världen. HELA BESÖKET KOMMER att hårdbevakas av press, radio och TV – inte bara här hemma, utan från hela världen. Inte minst från världsdelar där påvens och andra religiösa ledares ord vägs på guldvåg och spelar mycket stor roll i folkens strävan efter rättvisa och fred.
BÅDE SVENSKA KYRKAN och Katolska kyrkan i Sverige gläds över att få fira en gemensam gudstjänst i Lunds domkyrka. Det närmaste en påve besökt Lund tidigare var år 1152 då den påvlige legaten Nicolaus Breakspear, senare påven Hadrianus IV, reste genom
En tidning om tro i allmänhet och Svenska kyrkan i Ystad i synnerhet. UTGIVEN AV Ystad pastorat EPOST ystad.pastorat@svenskakyrkan.se TELEFON 0411-692 08 CHEFREDAKTÖR Susanna Freider Andersson ANSVARIG UTGIVARE Susanne Keyser GRAFISK FORM Gustaf Ström, Frank Valiant AB UPPLAGA 20 000 exemplar OMSLAGSBILD Anna Golan FOTO Anna Golan, Mats Mårtensson, Henrik Lundström, Vatikanen, Janne Danielsson/SVT, Ulf Celander, Julie Elliott-Abshire ILLUSTRATION Gustaf Ström, Fredrik Hägg, Raoul Wallenberg Academy TEXT Susanna Freider Andersson, Jan Wenzelberg, Suzanne Rahm, Magnus Persson
2
aug 2016
warning4 AKTUELLT
television TV
sphere WEBBTIPSET
A
ACTIONS
C
CHANGES
T
THINGS
Foto: Ulf Celander
Foto: Janne Danielsson/SVT
Sövestads prästgård uthyrd
Pascalidou om medkänsla
Agerabloggen
EFTER ATT PROSTEN Jan Wenzelberg med hustru valt att flytta från prästgården som de bebott i 25 år har nu diakonen Eva Cronqvist och hennes familj flyttat in. De stora rummen passar särskilt bra eftersom Evas make är professionell pianist – så ett av rummen fylls nu av en stor konsertflygel!
ALEXANDRA PASCALIDOUS DOKUMENTÄRSERIE
PÅ BLOGGEN KAN du följa vardagen som
”Vi kallas tiggare”, skildrar dem som tigger på våra gator. Åsikterna men även fördomar om tiggare är många. I serien tar Alexandra Pascalidou upp tabubelagda frågeställningar. Responsen efter serien och tankar kring hur många av oss som verkligen har pratat med någon av tiggarna ställs.
internationellt engagerad i Svenska kyrkan. Åsikter framförs, vilket varje författare står för, utan att alltid hålla sig till Svenska kyrkans officiella hållning. De som bloggar, skriver om vardagen och deras engagemang för en bättre värld. Författarna bakom bloggen är ungdomar som agerar lokalt för den globala rättvisan.
PASTORATET HAR BESLUTAT att tills vidare be-
hålla huset, som är mycket uppmärksammat – inte minst av arkitekter världen över. Ofta kommer grupper på besök för att studera byggnaden. Huset har också varit föremål för både byggtekniska artiklar och i arkitekturtidskrifter. Det ritades av den världsberömde professorn Bengt Edman och uppfördes 1964. Många av de lösningar som idag återfinns i byggnader världen över har sitt ursprung just i Sövestads prästgård! ”LIKA MYCKET SOM Sövestadsbygden och dess
invånare för alltid finns kvar i våra hjärtan känner vi för prästgården – det har varit ett privilegium att få bo och låta barnen växa upp i denna underbara miljö. Men var sak har sin tid - och även om vår bostad numera är i Ystad, har jag ju glädjen att fortfarande få arbeta som präst i bygden”, kommenterar Jan Wenzelberg.
camera3 INSTAGRAM @kulturarvet SVENSKA KYRKAN FÖRVALTAR vårt kyrkliga kulturarv, som tillhör oss alla. Via kontot @kulturarvet kan du ta del av de bilder och berättelser som delas från det kyrkliga kulturarvet som Svenska kyrkan förvaltar.
www.svt.se/vi-kallas-tiggare blogg.svenskakyrkan.se/agera
user19 ARBETSLIV Svenska kyrkan och Arbetsförmedlingen
medal2 TÄVLING
EN NATIONELL ÖVERENSKOMMELSE om ökad
samverkan har signerats mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Arbetsförmedlingen. Ändamålet med överenskommelsen är att fler människor ska få möjlighet att komma ut i arbete via Svenska kyrkans församlingar. Detta ska stärka det arbete som redan pågår i många lokala församlingar. Svenska kyrkan vill ta ett större ansvar och jobba på långt sikt för att människor ska kunna försörja sig själva.
Ungt kurage magazine LÄSVÄRT Individuell människohjälpstidning TIDSKRIFTEN MED NAMNET Medmänsklighet
från Indivuduell Människohjälp, IM, handlar om bistånd, fattigdomsbekämpning, volontärarbete, insamling med mera. Tidningen ges ut för att spegla IMs verksamhet, ge verksamhetens givare ett kvitto på att deras gåvor används på rätt sätt och för att engagera sina medlemmar.
RAOUL WALLENBERG ACADEMY jobbar med att stödja unga att hitta modet att göra skillnad. De vill lyfta alla unga som vågar höja rösten, sträcka ut en hand eller agera i tysthet, för att få ännu fler att stå upp för medmänsklighet. Nu pågår en tävling på raoulwallenberg.se där alla under 20 år kan lämna sitt eller en väns bidrag där man ska berätta hur personen agerat med civilkurage. Fem av de mest kreativa bidragen vinner bland annat en resa till Budapest.
3
BARN OM MEDKÄNSLA
TEMA
Medkänsla
FRÅN BARNETS PERSPEKTIV I Bonniers svenska ordbok står det att medkänsla är det att känna med och tycka synd om någon, förståelse, sympati. I Bibeln är begreppet medkänsla en, av många, grundläggande pusselbitar. Begreppet beskrivs på olika sätt och i många sammanhang som är viktigt i relationen till människor. Det är den etiska grunden till hur vi bemöter varandra som människor och hur Jesus undervisar sina lärjungar att leva. Text Susanna Freider Andersson Foto Anna Golan
I
BLAND ÄR VISSA begrepp mer aktuella
än andra. Verkligheten som den ser ut är komplex. Tillvaratagandet av vår omvärld, medmänniska och miljö har nog aldrig varit mer aktuell. Att vara mindful, det vill säga att vara medvetet närvarande, och att leva i nuet är ännu en sak som idag ligger i folkmun. Vad det betyder att ha medkänsla är inte svartvitt och reflektionen över hur individer lever sina liv ligger givetvis på en färgskala med regnbågens alla färger beroende på vem du pratar med och vilka erfarenheter denne bär med sig. Barns avskalade tankar och funderingar kring begreppet speglar såväl Bibelns som ordbokens förklaring av hur en medmänniska med medkänsla bör vara och agera. Enkelheten i ett barns svar kring vad medkänsla är och varför vi behöver vara medmänniskor är avskalat och rent på ett sätt som bara barns tankar kan vara. De svarar medvetet och med omsorg om sig själv och sin omvärld.
4
Johannes, 7 år
Sakarias, 7 år
VAD BETYDER MEDKÄNSLA?
VAD BETYDER MEDKÄNSLA?
Att hjälpa andra, till exempel flyktingar. Dom flyr från sina hem och så kanske man blir fattig. Och då kan man hjälpa dom att hitta ett nytt hem. För dom har inga pengar och så.
Det betyder att vara snäll. Om någon är ledsen kan man kramas. Man kan fråga om man kan hjälpa den som behöver hjälp. VARFÖR SKA MAN VISA MEDKÄNSLA?
VARFÖR SKA MAN VISA MEDKÄNSLA?
Om man är snäll kan dom kolla hur jag gör och lära sig att vara snälla mot varandra. Då kan alla bli snälla. Om jag hjälper någon så säger dom tack. Det är snällt. VAD KAN DU LÄRA VUXNA OM MEDKÄNSLA?
Det är viktigt att vuxna är snälla mot barn. Om man är snäll mot varandra blir ingen skadad.
Man ska vara snäll för att bli en bra vän. Annars får man inte mycket kompisar så att man kan leka och så. Man ska inte slåss och bitas, annars kan det komma blod och då är man inte en bra kompis. När jag ska visa medkänsla gör jag mycket saker, mest är jag snäll. Man kan trösta någon också. VAD KAN DU LÄRA VUXNA OM MEDKÄNSLA?
Att man ska ta hand om varandra. Vuxna gör det lite. Man ska lära folk att vara snälla, så att dom inte är dumma.
aug 2016
Elsa, 6 år
Tage, 9 år
Lina, 11 år
VAD BETYDER MEDKÄNSLA?
VAD BETYDER MEDKÄNSLA?
VAD BETYDER MEDKÄNSLA?
Att man hjälper folk. Medkänsla är också att man kan visa kärlek till sig själv, för då kan man känna kärlek till någon annan. Jag har hjälpt en kompis som gjorde fel och visat hur man kan göra. Då provade dom och jag kände mig snäll och stolt. Jag hjälpte dom.
Att hjälpa dom som är dumma att bli snälla.
Det är när man är snäll eller så och när man hjälper till. Man kan visa medkänsla på olika sätt. Om någon har trillat så hjälper man dom. Man kan behandla personer bra så att de lär sig att vara snälla mot varandra. Då hjälper man varandra att vara snäll. Och det är bra.
VARFÖR SKA MAN VISA MEDKÄNSLA?
Man ska vara snäll och inte slå på varandra för det kan göra jätteont, det är inte bra. Man ska vara snäll mot dom som inte har kompisar. Då tycker man synd om dom och då känner man kärlek och kan leka med dom. Det är roligare om man är två, tre eller flera och inte är ensam. VAD KAN DU LÄRA VUXNA OM MEDKÄNSLA?
Att man kan lära andra att vara snälla så lär de sig att man kan vara det. Man ska vara snäll mot andra för att man gillar dom.
VARFÖR SKA MAN VISA MEDKÄNSLA?
För att det är bättre att vara snäll än dum. Det är dumt att vara dum. Om alla i skolan var dumma utom en och den skulle mobbas så hade den personen haft en klump i magen. Och då vill man inte gå till skolan. Och man måste ju gå till skolan så att man kan skaffa jobb när man blir större så att man får pengar till sin familj så att man kan göra roliga grejer. Det är ju medkänsla, för då gör man något för sin familj.
VARFÖR SKA MAN VISA MEDKÄNSLA?
Om man inte hjälper till är man inte snäll. Är man inte snäll kanske ingen tycker om en. Då blir man ensam och oftast vill man ju vara med sina kompisar. Fast inte alltid, ibland vill man ju vara själv.
VAD KAN DU LÄRA VUXNA OM MEDKÄNSLA?
Om man inte själv kan hjälpa kan man hämta någon annan som kan, annars känns det fel.
VAD KAN DU LÄRA VUXNA OM MEDKÄNSLA?
Att ta hand om varandra, för att vara snäll och vara en bra kompis. Var med varandra lite mer. ◀
5
INTERVJU
EN DIAKON…
”En grund som vi alla vilar i” Ewa-Gun Westford är ett bekant ansikte för många människor. Hon arbetar som polisinspektör och presstalesman för polisen i Region Syd och i sin tjänst hörs och syns hon ofta i tv och radio. Eva Cronqvist är diakon i Ystad pastorat men har även arbetat som socionom i många år. Sedan hon kom till Ystad i januari har hon haft ansvar för pastoratets flyktingarbete. Eva har öppen diakonimottagning på Klostergården två förmiddagar per vecka, där den som vill kan komma utan att boka tid och prata om sin situation. Text Inger Appelgren Foto Mats Mårtensson
6
» Har samtalskontakt med enskilda människor om deras livssituation och själavård. » Är stöd vid kontakt med myndigheter och sjukvård. » Gör hembesök eller besök på olika boende. » Hjälper till med mat i akuta situationer eller när samhällets skyddsnät inte håller. » Samordnar församlingens diakonala verksamheter och volontärer. » Har tystnadsplikt. Öppen diakonimottagning utan tidsbokning varje måndag och torsdag mellan kl 10-11.30 i Petrisalen på Klostergården. Tel nr 0411-692 10.
D
ET EVA OCH Ewa-Gun har
gemensamt är att de båda möter många människor i sin vardag och ofta människor i svåra livssituationer och i kris. Båda har en lång yrkeserfarenhet och har haft många tillfällen att reflektera över hur vi människor bemöter varandra. Vi träffas på Klostergården en sommardag för att samtala om medkänsla och medmänsklighet och jag börjar med att fråga Ewa-Gun och Eva: VAD TÄNKER OCH KÄNNER DU NÄR MAN NÄMNER ORDET MEDKÄNSLA?
– MEDKÄNSLA FINNS alltid med i alla möten
mellan människor, det är en grund som vi alla vilar i tror jag, säger Eva. Och man kan visa medkänsla på så olika sätt. Man kan ha medkänsla fast jag inte upplevt det som en annan människa gått genom. Man kan träna upp sin förmåga till medkänsla, precis som man kan träna förmågan till andra saker, genom att lyssna och vara närvarande i situationen. EVA MENAR OCKSÅ att det är viktigt med ly-
hördhet och självinsikt, så att man inte styrs av de känslor som triggas igång i en själv. – Men det är viktigt att sätta den andra människan i fokus när man vill visa omtanke och omsorg. Ingen människa kan ju leva en annan människas liv eller ta över hennes känslor. Men man kan vara med och vara ett stöd och man kan lyssna. Ibland, säger hon, tror jag att vi människor tror att vi inte räcker till för varandra. Men min erfarenhet säger att det gör vi. EWA-GUN INSTÄMMER I att medkänsla kan
visas på olika sätt i olika situationer. Ibland, menar hon, behöver man vara mer varsam och försiktig och ibland behöver man visa den mer påtagligt. – Andra gånger räcker det med en kärleksfull tystnad. Ewa-Gun berättar att medkänslan är en stark drivkraft i hennes arbete men att det ofta är svårt att helt sätta sig in i en annan människas upplevelser. Hon berättar också att hon ofta, intuitivt, känner av en stämning eller känsla, när hon möter människor och att det ibland kan vara svårt när man känner av alltför mycket av en annan människas svårigheter och sorg. FINNS DET SITUATIONER NÄR DET ÄR SVÅRT ATT KÄNNA MEDKÄNSLA? EWA-GUN MENAR ATT man kan ha medkänsla även med en människa som har begått ett brott, även om man tar avstånd från själva handlingen. – När man får veta mer om den människans kanske svåra bakgrund kan en medkänsla
aug 2016 växa fram och kanske, säger Ewa-Gun, är jag den enda människan som inte helt tar avstånd från honom eller henne. – Det kan hända att det är svårt att omedelbart känna medkänsla. Oftast handlar det om att jag inte förstår hela sammanhanget. Att bilden är oklar. När jag sedan förstått mer om situationen och hunnit lyssna och lära känna personen lite, så växer medkänslan och förståelsen, säger Eva. UPPLEVER DU ATT MEDKÄNSLAN ÄR VIKTIGT I DITT ARBETE? EVA MENAR ATT medkänslan är en förutsättning för hennes arbete. Många som kommer till henne vet inte vem de ska vända sig till när de mår dåligt och har problem, men har hört att man kan vända sig till kyrkan. – Människor i olika åldrar kommer till diakonernas öppna mottagning för att söka hjälp och stöd. Människor kan känna sig vilsna och ibland komma i kläm mellan myndigheter eller i relationer, förklarar Eva. Vi har förmågan och också förmånen att se människor ur ett helhetsperspektiv och kan då hjälpa till så att den enskilda människan själv kan vara delaktig och påverka sitt liv. – Jag märker att vi ofta har människors tillit och att det finns en stark önskan och förväntan, både från samhället i stort och från enskilda människor, om att vi i kyrkan ska finnas för stöd och hjälp, och det är viktigt att förvalta den tilliten och det förtroendet väl, fortsätter Eva. – SOM JAG sa, säger Ewa-Gun, är medkänslan en drivkraft i mitt arbete och idag är man, inom polisen, mer medveten om de mjuka värdena än man var när jag var ung polis. De unga poliser som utbildas idag är uppvuxna i en värld där man än mer än förr är medveten om empatins och medkänslans betydelse och de har ofta en bra förmåga till möten och lyhördhet. – Numera betraktas det mer som en styrka än en svaghet att vara empatisk, berättar Ewa-Gun och säger att de på hennes arbetsplats har olika forum där man får hjälp att hantera svåra situationer och att de numera också har tillgång till en polispräst. EWA-GUN FORTSÄTTER MED att berätta att det ibland är svårt att balansera medkänslan med professionalismen. Hon ger som ett exempel ett minne från Sturups flygplats där hon tjänst gjorde när flygplan kom med återvändare efter tsunamin i Thailand 2004. Hon berättar att hon satt med en familj som mist anhöriga, och hur tårarna rann och de satt och grät tillsammans. – Ofta måste man ha full kontroll, säger
hon, men ibland får man också visa vad man känner, inte minst i katastrofsituationer. Hon berättar också om ett möte med Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare, som talade om vikten av ”passion and compassion” (passion/ engagemang och medkänsla) och att det är något som det är viktigt att lära sig betydelsen av. EWA-GUN BERÄTTAR OCKSÅ att hon bland
annat jobbar med gränskontrollerna och att man i det arbetet möter många arga och upprörda människor. – Det är inte ovanligt att människor skriver ilskna, ibland mycket otrevliga, mejl och klagar på gränskontrollerna. Om man svarar på ett medmänskligt sätt, och inte med så formella och juridiska termer, så får man bättre kontakt och kan lösa många problem, säger Ewa-Gun. Hon menar att en mindre formell, utan mer nära och medmänsklig kontakt med människor ökar tilliten till polisen i deras arbete. VI FORTSÄTTER SAMTALA OM HUR MEDKÄNSLA OCH KÄRLEK HÄNGER SAMMAN. EVA BERÄTTAR ATT för henne är synen på
människan som både kropp, själ och ande viktig. - Vi är inte bara ett skal utan är så mycket mer. Och hon säger att hon är övertygad om att alla människor innerst inne längtar efter kärlek, gemenskap och närhet och Ewa-Gun instämmer. – När man inte får det man behöver, när känslan av ensamhet och utanförskap växer, när saknaden blir för stor och man upplever att man inte längre kan påverka sitt liv, så trasas människan sönder och förmågan till medkänsla blir mindre, fortsätter Eva. – Det finns alltid en historia bakom en människas situation och handlingar och det är viktigt att kunna lyssna och se människan bakom sina handlingar. Diakonens uppgift är på många sätt att vara hoppets bärare, avslutar Eva. EWA-GUN HÅLLER MED om att hoppet är viktigt för människan, men säger också att det ibland är lätt att tappa hoppet om människan, när man ser vad hon är i stånd att göra. Det är lätt att bli besviken. Hon säger också att människokärleken borde vara grunden för alla som arbetar med människor, om det så är inom polisen, kyrkan, vården, skolan eller något annat. – Men så länge du har hoppet, säger Ewa-Gun, så orkar du. ◀
7
KRÖNIKA
8
aug 2016
”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag” Gal 6:2 Text Suzanne Rahm Foto Julie Elliott-Abshire
Å
RET ÄR 2009. Klockan är tjugo i åtta och jag slår på TV:n. Det är ett inslag från USA. En undertryckt stämning av våld. Människor med hat i blicken som demonstrerar. Jag stirrar klentroget på scenerna som utspelar sig framför mina ögon. Ofrivilliga bilder dyker upp i hjärnan. Skrämmande spöken ur det förflutna; Män och kvinnor med samma fanatiska blickar, i fotsida vita kläder med kåpor på huvudet. Brinnande kors. Tjära och fjädrar. Vid det här tillfället är det inte Ku Klux Klan som är på marsch, men det är liknande underströmmar som har satts i rörelse. Allt handlar om Jag, Mig och Mitt. Vad är det då som väcker sådana våldsamma protester? Jo, rätten till sjukvård åt alla, även åt de allra fattigaste. Jag hör hur en kvinna spottar ur sig: Ska jag behöva betala för andra! Jag förmodar att hon själv inte drar sig för att ta för sig av alla skattesubventionerade förmåner. Så vad jag hör henne säga är: Alla ska betala för mig, men jag ska inte behöva betala för någon annan. Med ens ringer Kains ord i mina öron:
kampanj. I Sverige: hat på nätet. Våld. Oförsonlighet. Rädsla. Är det bättre nu, går det åt rätt håll? Det finns underströmmar, stråk av kyla, och de drar också genom vårt eget land. Och vi bör kanske vara observanta. Avtrubbning och likgiltighet smyger sig på oss, en långsam process, som nästan omärkligt eroderar bort vår medkänsla och omtanke. Naturligtvis utförs det stordåd. Både i de stora sammanhangen och i de mindre. Vanliga vardagshjältar som sliter i sitt anletes svett för andra människor. Underbetald sjukvårdspersonal som härdar ut och ger allt de har och lite till. Förskollärare och lärare som ännu brinner för sitt arbete. Frivilliga som engagerar sig. MEN VI LEVER i egoismens tidevarv och den har sitt eget valspråk: Jag, Mig och Mitt. Du ska vara högpresterande, effektiv och smart. Du ska vara ung och vacker och arbetsför. Glad och frisk. Du ska vara vit och svensk och konsumtionsstark. Du ska vara dig själv nog. Och om du inte tillhör de lyckades krets, ska du helst inte vara alls, eller åtminstone bara vara tacksam för det lilla du får.
”Skall jag ta hand om min bror?” VI LEVER I en högteknologisk värld med stora
resurser. Vi reser i rymden. Vi har lyckats utveckla mediciner mot många av de farsoter som plågat mänskligheten i århundraden. Vi har byggt skolor och universitet. Idrottsarenor och jättestäder. Vi kan kommunicera med varandra runt hela jorden och vi lägger ut miljarder på nya vapensystem. Men vi kan inte ge de allra fattigaste mat, tak över huvudet och sjukvård. Alla ska ta hand om oss, men vi ska inte behöva ta hand om dem. ÅRET ÄR 2016. USA. Samma undertryckta
stämning av våld. Nu är det presidentvals-
JAG KÄNNER INTE igen det land som långsamt växer fram, det skrämmer mig. Äldre människor som kastas åt sidan och inte tas på allvar, ungdomar utan arbete, gatubarn i storstäderna, hemlösa och tiggare på våra gator. Nysvenskar som fryses ut. Flyktingar som trakasseras. Judar som hotas. Hot. Våld. Rädsla. Munkavlar. Hur har det blivit så här? Kanske rör det sig helt enkelt om brist på medkänsla. Och den, tror jag, utvecklas under barndomen. När jag var liten fick jag lära mig att vara rädd om det som lever. Då, när jag inte var högre än en mycket liten buske, var min värld liten. I den fanns familjen, lekkamraterna, fåglarna, smådjuren och krypen.
Om jag ville stampa på en snigel bara för att se vad som hände, sa min mor eller far: Stopp! Varför?, frågade jag besviket. För att det gör ont i dem, löd svaret. Gott nog. Det förstod jag. En viss inlevelseförmåga är tack och lov medfödd. ”Människans hjärta måste brinna för hela skapelsen med en sådan medkänsla, att det vill brista vid åsynen av minsta djurs lidande.” – Isak Syriern OM JAG PLOCKADE fridlysta blommor eller slet
bladen av träd, sa de: Stopp! Varför? För att de har rätt att leva sina liv i fred, precis som du. Så lärde jag mig dag för dag - medkänsla. Barndomen är viktig. Där grundläggs våra personligheter. De värderingar jag överför till mina barn, den empati jag hjälper dem att utveckla, som kommer att forma morgondagens samhälle. MEDKÄNSLA ÄR GRUNDEN till kärlek, barm-
härtighet, solidaritet. Den gör det möjligt för mig att inse att den människa, den varelse, jag har framför mig, inte är ett medel för att jag ska kunna uppnå vad det nu är jag försöker uppnå: kunskap, självförverkligande eller välstånd. Hon är inte till för att min skull, för att bekräfta mig. Det gäller ute i naturen. I familjen. På våra arbetsplatser. Kunden, klienten, patienten, vårdtagaren är inte där för att jag ska ha ett jobb och kunna plocka ut min lön. Det är precis tvärtom. Det som gör människan mänsklig är hennes medkänsla. ”Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter.” – Rom 12:9 - 10,15 ◀
9
UR KALENDARIET
DET HÄNDER För komplett kalender, se www.svenskakyrkan.se/ystad. Du kan också kostnadsfritt prenumerera på vårt kalendarium. Meddela oss din eposteller postadress.
5 NOVEMBER: ALLA HELGONS DAG KL. 10:00 HEDESKOGA KYRKA: Högmässa Präst: Jan Wenzelberg. KL. 15:00 UPPSTÅNDELSENS KAPELL: Musikgudstjänst Präst: Susanne Keyser. KL. 17:00 BIRGITTAKAPELLET: Musikgudstjänst Präst: Susanne Keyser. 6 NOVEMBER: ALLA SJÄLARS DAG KL. 11:00 S:TA MARIA KYRKA: Mässa S:ta Maria kyrkokör medverkar. Präst: Susanne Keyser. KL. 16:00 SÖVESTADS KYRKA: Vesper till avlidnas minne Präst: Jan Wenzelberg.
Gudstjänster Månd
14.30 Väderleken äldreboende, andakt. Sista måndagen i månaden.
Tisd
18.30 Klosterkyrkan, kvällsmässa. Varje tisdag.
Onsd
08.00 Klosterkyrkan, morgonmässa. Varje onsdag. 15.00 Ljuskällan äldreboende, andakt. En gång i månaden, se anslag eller hemsidan.
Torsd
10.30 Bellevue äldreboende, andakt. En gång i månaden, se anslag eller hemsidan. 18.30 Klosterkyrkan, sinnesromässa. 1/9, 29/9 och 3/11.
Sönd
10.00 Sövestads kyrka, högmässa. Jämna söndagar. Undantag 9 oktober då det är Skördevesper med utdelning av dopänglar. Kaffe. 10.00 Hedeskoga kyrka, gudstjänst/mässa. Ojämna söndagar. Undantag 16 oktober kl. 16. Musikandakt med temat Hösten i ord och ton. 11.00 S:ta Maria kyrka, mässa. Varje söndag förutom 18/9, 16/10, 20/11 och 11/12 då det är gudstjänst för små och stora). Bromma, Baldringe och Högestads kyrka används vid storhelger och konserter samt för dop, vigslar och begravningar.
KL. 18:00 S:TA MARIA KYRKA: Vesper till avlidnas minne Präst: Anna Jerrhag. Diakon: Eva Cronqvist.
Musik LUNCHKONSERT 17 september till 26 november ges lunchkonserterna på lördagar kl. 12 i Klosterkyrkan. Ett samarbete med Klostrets utställning Archaeomusica och Musik i Syd. För program, se hemsidan eller anslag. KÖRKONSERT 25 september kl. 19, S:ta Maria kyrka. S:ta Maria kyrkokör tillsammans med musiker framför folkmusik från olika regioner. 29 oktober kl. 16, S:ta Maria kyrka. Med Hemvärnets musikkår.
Pjäs: Ett kvinnoöde 28 SEPTEMBER KL. 19-21, MARIASALEN PÅ KLOSTERGÅRDEN Pjäsen handlar om en kvinna som i en relation snärjs in i en kontrollerad vardag som eskalerar till fysisk misshandel. En kamp på liv och död, men även om styrkan om att kunna resa sig, lämna och gå vidare. Manus, regi och kvinnan: Katarina Litzberg. Musik: Sven-Eric Erlö. Efter pjäsen finns möjlighet till samtal med Katarina Litzberg. Fri entré.
S:t Martinsdagen 10 NOVEMBER, MÅRTENSAFTON TRADITIONSENLIGT FIRANDE: Gåsamiddag för alla från 75 år fyllda i Sövestadsbygden. Särskild inbjudan kommer. MÅRTENSANDAKT: För små och stora. Kl. 18 i Hedeskoga kyrka.
10
aug 2016
HÖSTSTARTER På denna sida hittar du de aktiviteter vi har i församlingen. För fördjupad information eller anmälan, se vår hemsida eller ring pastorsexpeditionen på telefon 0411-692 00.
Mötesplatser NY SAMTALSGRUPP: Start 13 september Tisdagen den 13 september kl. 19-20 startar en ny samtalsgrupp om tro och livsfrågor, på Klostergården i Ystad. Kontakt: inger.appelgren@svenskakyrkan.se. FILM OCH SAMTAL: Start 14 september Kl. 18.30 I kyrkstugan i Sövestad. Film på storduk, därefter kaffe och samtal under ledning av filmvetaren Marianne Celander. Fri entré. CAFÈ PETRI – MIDDAGSBÖN OCH SOPPLUNCH: Start 13 september Tisdagar kl. 12. Mariasalen, Klostergården. Pris: 20 kr. ONSDAGSTRÄFFEN Onsdagar kl. 13.30-15.30, Klostergården. En träff för att hitta gemenskap. Program, fika till självkostnadspris.
Barn, ungdom & familj ÖPPEN VERKSAMHET FÖR BARN 0-5 ÅR, YSTAD: Start 5 september
CAFÈ HEDESKOGA: Start 1 september Udda torsdagar kl. 14-16 i Hedeskoga församlingssal. Träffpunkt för unga, gamla, ensamma och familjer. Servering till självkostnadspris. SÖVESTADS KYRKLIGA ARBETSKRETS: Start 13 september Andra tisdagen i månaden kl. 14-16 i kyrkstugan i Sövestad. Vi syr, stöper ljus, åker på utfärd och ordnar med kyrkkaffe med mera.
BABYCAFÉ 0-2 ÅR, HEDESKOGA: Start 6 september BABYRYTMIK FÖR BARN 0-2 ÅR: Start 15 september KYRKIS FÖR BARN 3-5 ÅR: Start 10 september FULL FART! FÖR BARN 6-12 ÅR: Start 15 september SKAPARGRUPPEN FÖR UNGDOMAR I ÅLDERN 13 – 25 ÅR Träffar under Ystads längre skollov.
PUB KYRKSTUGAN I SÖVESTAD Öppet i samband med större arrangemang. Se anslag och hemsidan. YSTADSORTENS FÖRSAMLINGSKÅR: Start 1 september Vi träffas kl. 18.30 på Klostergården. Gemenskap, föredrag och kaffe. Årsavgift 90 kr. ÖVRIGA GRUPPER: Se hemsidan.
Meditation Körer MINIKÖREN FÖR BARN 5-6 ÅR: Start 5 september MUSIKALKÖREN FÖR BARN MELLAN 7 OCH 12 ÅR: Start 5 september KORALLERNA FÖR BARN MELLAN 7 OCH 12 ÅR: Start 7 september Nytt för hösten 2016, nu i Sövestads skola. SENIORKÖREN: Start 1 september Klostergården på torsdagar kl. 10.30-11.30. ÄNGLAKÖREN: Start 1 september Kyrkstugan i Sövestad på torsdagar kl. 13-15 med paus för fika. Vi sjunger mestadels unisont, men tvåstämt förekommer också. S:TA MARIA KYRKOKÖR: Start 22 augusti Måndagar kl. 19-21 på Klostergården. SATB-kör för vana körsångare. VISST-KAN-VI-SJUNGA-KÖREN: Start 20 september Tisdagar kl. 19.15-21 på Klostergården. Öppen kör för alla.
Start 31 augusti kl. 18.15-20 i S:ta Maria kyrka. Introduktion med nya ledaren Suzanne Rahm. Lämplig för dig som är ny. Därefter varje onsdag kl. 19-20 till och med den 30 november. Sista onsdagen i månaden kl. 18.30 -20 med introduktion för nybörjare.
Öppen diakonimottagning Måndagar och torsdagar kl. 10-11.30 i Petrisalen på Klostergården. Möjlighet till korta enskilda samtal med diakon kring din livssituation och därefter bokas, vid behov, längre samtal in.
Enskilt samtal och bikt För bikt, kontakta präst. För enskilda samtal, kontakta präst eller diakon. Kontaktinformation hittar du på www.sveskakyrkan.se/ystad eller så kan du ringa 0411-692 00.
11
BAKSIDAN
Fråga prästen Fråga prästen är för dig som undrar om kyrka, kristen tro och kristet liv, men kanske inte känner någon präst som du kan ställa frågan till. Är det något du vill veta? Skicka din fråga till ystad.pastorat@ svenskakyrkan.se eller via post till Svenska kyrkan Ystad Sövestadsbygden, Box 74, 271 22 Ystad. Denna gång svarar prästen Magnus Persson. Illustration Gustaf Ström, Fredrik Hägg
Är livet på jorden unikt eller finns det liv på andra planeter?
D
ET KAN MYCKET väl
finnas liv på många håll i universum. Det vet vi inte än. Om det skulle vara så, så krockar inte det med min tro på Gud. Det gör inte vårt liv här på jorden mindre unikt. Det förändrar inget av det som jag tror är den verkliga utmaningen i våra liv, att hitta vad som verkligen betyder något i livet: kärlek, engagemang och en slags värdighet i vår framfart här på jorden – som är den planet vi faktiskt vet har liv. Men, med detta sagt är det spännande med allt nytt vetenskapen lär oss om vårt universum. Fortare än vi anar kanske vi fått syn på något där ute i kosmos vindlande storhet. I Science fiction-världen är det inte ovanligt att det dyker upp högt utvecklade livsformer som antingen visar sig vara värre än vi på att föröda världar eller beklagar de sig över vår oförmåga att växa upp ur våld och girighet. Dessa historier är ju som det kallas – fiction, fantasi – men de kan ge perspektiv ändå på oss och vårt uppdrag här på jorden.
Är det samma sak att tro på Gud och tro på ödet?
H
AR GUD TÄNKT ut en särskild plan med mitt liv? Var det ”meningen” att jag skulle träffa den personen, eller att den där speciella saken hände, som förändrade mitt liv? Har Gud tänkt någon särskild livspartner eller någon särskild uppgift att utföra i mitt liv? Tänk om jag missar det Gud har tänkt och slänger bort mitt liv på fel val? Vi kan ha många sådana här frågor som snuddar vid Gud och ödet. En viktig tanke i kristen tro är att vi är medskapare med Gud. Till exempel så botar inte Gud alla sjuka på ett mirakulöst sätt, men vi har fått förmåga att forska och uppfinna botemedel och terapier. Det är en del av Guds stora plan att vi hjälper och har omsorg om varandra och vi är med och skapar botemedel. Uppenbarligen var det inte Guds avsikt att räcka oss en färdig manual för livet. Guds stora plan är att vi ska leva efter hjärtat. Vi får utforska vad vårt hjärta längtar till och följa det. Det innebär att livet är en upptäcktsresa. En resa där Gud är med, men inte detaljstyr. Något föds, skapas ur våra val och brottning med meningen.
Vad händer när man dör?
V
AD SOM HÄNDER när
man dör är en fråga som skulle kunna ge många svar. Det finns oändligt många läror och tankar om det. Även i Bibeln finns flera olika antydningar, som också verkar förändras över tid. Bland de äldre texterna finns en tro på ett dödsrike. Det är en föreställning som tonas ner och ersätts i nyare traditioner av himlen, där Gud och änglar finns och ett helvete dit det onda förvisas. Jag tror inte poängen med dessa bilder är att ge oss en exakt kunskap om hur det ser ut ”på andra sidan”. Poängen är snarare att vi ska förstå att det är viktigt hur vi lever våra liv på denna sida. När vi dör kommer vi att möta Gud och vi kommer att möta den stora sanningen om våra liv och handlingar. Framför allt hoppas jag få veta hur den stora och rena kärleken är – som är Gud.