TEMA
Kyrkan i samhället Nr 2 2017
En tidning från Svenska kyrkan i Ystad och Sövestadsbygden
Kyrkan är inte stel och inrutad Frida Green, sid 4–5
Vår identitet utifrån ett smörgåsbord Lars Rubin, sid 6–7
Vad spelar det för roll? Krönika, sid 8–9
SPANING pencil6 LEDARE
info VIKTIGT
S
Å KOM DEN ljuva sommaren, änt
ligen. Sol, värme och glittrande hav. Sand mellan tårna och många, långa lata dagar. Ljumma kvällar i solnedgången medan timmarna sakta rinner bort. Visst har vi läng tat, visst vill vi dit.
VI SÄGER OFTA att tiden går alldeles för fort
och att vi har svårt att hinna med. Det hand lar egentligen inte om en tid som försvinner bort, snabbt. Det handlar om vad du gör med den tiden du får. Vad är det som fyller dina dagar, vad är det som upptar dina tankar. Är du ständigt på väg bort från nuet, eller stannar du till och lyssnar in dig själv. Ger du dig själv möjlighet att stanna upp, kanske reflektera över livet, det som ständigt pågår. VI VÄLJER HUR vi vill leva våra liv. Om vi lever öppet och ser med nyfikenhet på omvärlden. Vi väljer om vi låter oss slutas in i oss själva och undviker att komma nära andra männis kor. Lev ditt liv fullt ut, ta vara på varje dag, varje ögonblick. Ta vara på de människor och de relationer som är viktiga för dig.
Demokrati i kyrkan DEN 17 SEPTEMBER 2017 är det kyrkoval. Då får alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år välja vilka som ska representera dem de kommande fyra åren. SVENSKA KYRKAN ÄR en demokratisk organi
sation där medlemmarna genom att rösta i kyrkovalet väljer vilka som ska sitta i det lokala kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Cirka 5,3 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade 700 000 medlemmar. SOM MEDLEM I Svenska kyrkan är du en del av vår gemenskap oavsett vem du är. Hos oss finns det en plats för dig som har frågor om tro, livet eller tankar kring dig själv. Men också för dig som vill engagera dig för rätt visa och en bättre värld. Det finns plats för dig som vill sjunga i kör eller kanske finna ro i en hektisk vardag.
HUR RÖSTAR JAG? RÖSTKORTET KOMMER I slutet av augusti. På röstkortet finns uppgifter om vilken vallokal du ska rösta i den 17 september 2017 och vil ka val du har rätt att rösta till. På röstkortet finns också information om vilken röstnings lokal du kan förtidsrösta i. Du kan förtids rösta i samtliga röstningslokaler i hela landet under perioden 4–17 september 2017. DET ÄR OCKSÅ möjligt att förtidsrösta genom brevröstning. För att förtidsrösta behövs röstkortet. När valet närmar sig kan du hitta information om röstmottagningsställen, öppettider och material för brevröstning i ex peditionen på Klostergården. För den som blir förhindrad att besöka vallokalen är budröst ning möjlig. VARFÖR SKA JAG RÖSTA?
OM DU VILL så finns kyrkan här mitt i sta
den, mitt i ditt liv. Kyrkorna finns också ute på landsbygden alldeles i din närhet. Vi erbjuder många oaser och vattenhål på din livsvandring. En ny sommar med många olika mötesplatser både tillsammans med andra människor eller med bara dig själv och Gud.
DE GRUPPER SOM man kan rösta på i kyrkova let kallas för nomineringsgrupper. Det är sam manslutningar och intressegrupper formade för att delta i just kyrkovalet. På kyrkovalets webbplats kommer du före valdagen att kun na se vilka grupperna och kandidaterna är.
Susanne Keyser, kyrkoherde
www.svenskakyrkan.se/kyrkoval
DITT ANVSVAR SOM medlem, tillsammans med alla medlemmar i Svenska kyrkan, har ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift - gudstjänst, undervisning, diakoni och mission - blir utförd. För varje försam ling finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.
En tidning om tro i allmänhet och Svenska kyrkan i Ystad och Sövestadsbygden i synnerhet. UTGIVEN AV Ystad pastorat EPOST ystad.pastorat@svenskakyrkan.se TELEFON 0411-692 08 CHEFREDAKTÖR Susanna Freider Andersson ANSVARIG UTGIVARE Susanne Keyser GRAFISK FORM Gustaf Ström/Frank Valiant AB UPPLAGA 20 000 exemplar OMSLAGSBILD Susanna Freider Andersson FOTO Henrik Lundström, Susanna Freider Andersson ILLUSTRATION Gustaf Ström, Susanna Freider Andersson TEXT Susanna Freider Andersson, Susanne Keyser
2
juni 2017
heart4 TILL DIG Tre val i ett
Öppet för alla
KYRKOFULLMÄKTIGE
OAVSETT VAR DU är och finns i livet så väl
– det lokala valet
komnar Svenska kyrkan dig. Vi i Ystad och Sövestadsbygdens församling har många öppna aktiviteter och verksamheter för alla åldrar.
DU VÄLJER TILL kyrkofullmäktige i Ystads
pastorat. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Exempelvis hur mycket pengar som ska avsättas för till exempel barnverksamheten eller musikverksamheten i församlingen. VAL TILL STIFTET
– det regionala valet SVENSKA KYRKAN ÄR indelat i 13 stift. Ystad
pastorat tillhör Lunds stift, vars främsta uppgift är att stödja vår församling i vår verk samhet och förvaltning genom deras expertis inom flera områden. Till exempel kan det vara kyrkoantikvariska frågor när man ska renovera en kyrka. VAL TILL KYRKOMÖTET
– det nationella valet KYRKOMÖTET ÄR SVENSKA kyrkans högsta
DU BEHÖVER INTE vara medlem eller troende
för att delta och vi välkomnar alla oavsett religiös tillhörighet. Hos oss får du vara den du är. Med samlad kraft kan vi skapa vår kyrka, som är närvarande mitt i livet. Genom att hjälpa varandra, kan vi göra världen till en bättre plats.
Tillsammans är vi starka UTAN DIG FINNS inte vår församling. Genom
att rösta, kan du hjälpa till att göra skillnad, oavsett om du är aktiv i kyrkan eller ej. Rösta för det som du tror kan göra den skillnad du tror behövs för att vår kyrka ska kunna leva vidare som du tänker att du vill att den ska göra.
Var finns mer information?
EN AV KYRKANS och församlingens största uppgift är att hjälpa oss människor att ta hand om varandra. I den gemenskap vi er bjuder kan de som har mer tid, engagemang, energi eller pengar dela med sig till dem som har mindre. En gång är det du som ger och jag som behöver, nästa gång är det tvärtom. Genom att finnas till för varandra kan vi bära bördorna tillsammans. Det blir lättare så.
FÖR ATT FÅ reda på mer om Kyrkovalet 2017
GÖR DIN RÖST HÖRD!
beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och över gripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor som till exempel hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.
besök vår hemsida, läs i nästa nummer av tillTro som kommer den 26 augusti eller hör av dig till Lunds stift, som vi tillhör. www.svenskakyrkan.se/kyrkoval Lunds stift 046-15 55 00
Tack! DITT MEDLEMSKAP BIDRAR till ett gott liv för
tusentals människor i Ystad och Sövestads bygden. • VARJE VECKA DELAR vi ut matkassar till ens amstående mammor, pensionärer och andra som inte har råd att köpa mat. • VARJE VECKA MÖTER diakoner och präster ungdomar som inte vet hur de ska orka leva vidare en enda dag till. • VARJE VECKA SAMLAS föräldralediga mam mor och pappor i vår öppna verksamhet för att umgås, sjunga och hitta gemenskap. • VARJE VECKA TRÄFFAR vi ensamma pensio närer som bara vill samtala en stund. • VARJE VECKA HJÄLPER vi människor som har utsatts för våld och sexuellt utnyttjande. • VARJE VECKA STÖTTAR vi dem som sörjer genom samtal och sorgegrupper. • VARJE VECKA FIRAR vi gudstjänst och ge menskap. • VARJE VECKA VÄRNAR vi om vårt kulturarv genom att omsorgsfullt ta hand om våra kyrkor och kapell. • VARJE VECKA HÄLSAR vi ett litet barn väl kommen in i vår gemenskap. • VARJE VECKA LÅTER vi kärleken få segra när ett par säger JA. • VARJE VECKA HJÄLPER vi anhöriga att få säga farväl. • VARJE VECKA TRÄFFAS barn för att sjunga tillsammans. • VARJE VECKA TRÄFFAS vuxna för att sjunga tillsammans. • VARJE VECKA BIDRAR du till ett gott liv för många. VILL DU BLI MEDLEM? Ring 0411-692 00.
3
FRIDA GREEN
4
juni 2017
KYRKAN ÄR INTE STEL OCH INRUTAD 2015 blev hon känd för hela svenska folket, men i Ystad är hon en känd profil oavsett genombrottet med Johnny G (The Guidetti song). Med sitt härliga humör, en vänlig själ och ett par goda skratt, som hon själv beskriver det, bidrar hon alltså inte bara med sin kärlek till musik utan med hela sin sprudlande personlighet, oavsett var hon befinner sig. Och det är just det, hela Fridas personlighet, är hennes stora framgång och största resurs i det jobb hon lägger ner i Ystads och Sövestadsbygdens församling.
ANTINGEN ELLER »» Kött eller Vegetariskt »» Kaffe eller Te »» Bok eller Film »» Sommar eller Vinter »» Katt eller Hund »» Midsommar eller Julafton »» Lyx eller Budget »» Ystad eller New York »» Morgon eller Kväll »» Havet eller Pool »» Hårdrock eller Jazz
Text & Foto Susanna Freider Andersson
F
RIDAS DELTAGANDE OCH engage mang har funnits sedan barnsben och idag jobbar hon som ung domsledare i konfirmandgrupper och sjunger på vigslar, begravning ar och dop. Hon har varit aktiv i kyrkan sedan hon var liten då hon var med i barnkör. Efter det var hon med i ungdomskör och olika former av musikalteatergrupper. När Frida hade konfirmerat sig ville hon inte att hennes delaktighet och relation till kyrkan skulle ta slut och hoppade då på utbildningen till ung ledare, vilket är en utbildning som ges av Svenska kyrkan. Därefter gick Frida vidare till ungdomsledare, vilket är hennes huvudfokus i sitt arbete i Ystad och Sövestadsbygdens församling idag. – JAG TYCKER att det är viktigt att visa ung domarna vad kyrkan gör för samhället och att allting som har med kyrkan att göra faktiskt inte behöver vara så stelt och inrutat som många ungdomar ofta tror att det är. Kyrkan enligt mina ögon är en stor stöttepelare för hela världen. En plats dit man kan komma om man behöver hjälp och stöd. Det tycker jag är den största beståndsdelen. Sedan tycker jag även om gemenskapen. Gemenskapen som är i kyrkan är helt fantastisk. Du behöver aldrig känna dig ensam. Det finns alltid någon att prata med, om stort som smått. Det vill jag att alla ska veta, inleder Frida. TILLSAMMANS MED EN präst i församlingen
leder hon en gång per läsår en ny konfir
mationsgrupp med ungdomar i årskurs 8. I grupperna pratar de om allt från tro, vad det står i Bibeln, meningen med livet och om olika vägar att hitta sig själv på. Och för Frida är kyrkan en plats där man kan få vara precis den man är: – ATT FÅ vara precis vem man känner för att vara är något jag gärna vill visa ungdomar na. Min starka sida är glädjen och livslusten. Den försöker jag smitta av mig med till dem jag träffar. Det är ju inte alltid helt enkelt att släppa loss och visa sin insida, men efter ett tag brukar de flesta landa och vi kan prata om allt mellan himmel och helvete. Ungdomarna har mycket funderingar och det är ju dem vi vill åt för att kunna få igång bra samtal. Genom att bemöta ungdomarna med en så lätt inställning som möjligt, tror jag att de kan känna att det är lätt att prata med mig och på så sätt återkomma om de har fler eller nya funderingar.
visa både konfirmanderna och dem jag möter i kyrkan att man kan hitta ett kristet budskap i mycket populärmusik. För det är just det. Den kristna tron bygger på många värdering ar som både du och jag har i det vardagliga livet. Genom att vara delaktig i diskussioner na med konfirmanderna kan jag hjälpa till att lyfta hur de faktiskt redan använder sig av kristna värderingar i sin vardag. Och genom att sjunga i kyrkan, kan jag visa att musiken finns för alla, i olika former och uttryck. 2015 SLOG FRIDA, med musikkollektivet
Badpojken, igenom med låten Johnny G (The Guidetti song). Samma år fick Frida Ystad kommuns kulturstipendium. För de som följer Frida på Facebook, besöker kyrkan eller på andra musikarrangemang kan man fortfarande få höra hennes ljuva röst. Och att jobba efter att nå det stora målet, att kunna jobba helt och fullt ut med sin dröm, är defini tivt något Frida strävar efter.
FRIDA FORTSÄTTER ATT berätta att kyrkan är
– MUSIKEN RULLAR på. Målet är ju att jobba
en frizon där hon kan vara precis den hon är och känner för att vara och det vill hon att alla ska veta. Genom musiken kan hon bidra till att förmedla en känsla av att befinna sig i en frizon där hon är exakt på den plats hon vill vara.
enbart som sångerska och att kunna försörja mig på det. Jag jobbar med Cardiac Records här i Ystad, där vi håller på att skriva ett gäng låtar för att sedan välja ut vilken som ska släppas som min första singel. Målet är att skriva en riktigt vass låt som slår så stort som möjligt. Man vill ju att hela världen ska höra en, avslutar Frida. ◀
– MUSIKEN HAR varit med mig sedan barnsben och kyrkorummet är faktiskt den plats där jag helst sjunger. För mig är musiken en viktig beståndsdel och jag tycker det är roligt att
5
LARS RUBIN
VÅR IDENTITET ÄR SKAPAD AV ETT SMÖRGÅSBORD Att vara en del av något där man kan känna tillhörighet, stöd och vara en del av ett sammanhang som är självklart – det är inte självklart. Vårt samhälle har utvecklats från ett kollektivt samhälle till ett individualistiskt samhälle. Vi har över tid förlorat delar av det som skapar ett kulturellt sammanhang. Vad som händer med en individs relation till sig själv och sin omgivning i det föränderliga samhället, är det artikeln handlar om. Text & Foto Susanna Freider Andersson
6
juni 2017
L
ARS RUBIN ÄR lärare, präst och teologie doktor i religions sociologi. Han är präst i Ystad och Sövestadsbygdens församling och med sin mångåriga erfarenhet av de olika yrkesrollerna och den plats han finns på idag, kan han sammanfatta sina yrkesår såhär: – RELATIONEN TILL människan och Gud har hela tiden stått i mitt fokus, såväl i mitt yrke som privat. UNDER SINA ÅR i Ystad har Lars jobbat med
allt från de traditionella prästuppgifterna så som förrättningar, gudstjänster, konfirma tioner och samtal men han har också drivit projekt där föräldrars identitet och relationer stått i centrum.
fanns. Idag söker vi efter information i ett rasande tempo och dagspress kämpar allt mer för sin överlevnad. Att det påverkar individen blir tydligt, men att det påverkar hur kyrkans uppbyggnad ser ut, blir även det ett resultat av de förändringar som skett och sker. Kyrkan är kollektiv och i takt med att människan söker sina egna svar, minskar intresset för vad som sker inom kyrkans ramar. – DET PÅVERKAR i allra högsta grad organi
sationer som bygger sin verksamhet på det gemensamma, såsom vi gör i kyrkan. Att nå den moderna individen som har fullt med att bygga upp en alldeles egen identitet klingar dessvärre inte alltid så bra med hur kyrkans verksamheter ser ut idag. Kyrka stavas ge menskap och är ju en kollektiv organisation. I SIN UPPSATS skriver Lars att ordet jag, är i
– PROJEKTET SOM drevs tillsammans med
församlingspedagog Anitha Andersson hade arbetsnamnet FIR: föräldraskap, identitet och relationer. På kvällstid bjöds föreläsare in för att lyfta hur det är att vara förälder, medmänniska, ge kunskap om annan religion, hur vi kan göra för att växa som människor, hur vi ställer oss till det som händer i världen och hur vi hanterar det viktigaste vi har – våra relationer både i vår närhet och globalt, berättar Lars. I EN ARTIKEL med rubriken Värna relationerna, det är relationerna som bär, har Lars skrivit om ett ämne som ligger honom varmt om hjärtat – om hur dagens samhälle marginali serar relationerna och att vi behöver värna om dem för att skapa vår framtid. – IDAG BYGGER vi vår självidentitet utifrån
stora och snabba förändringsprocesser i samhället som är präglat av globalisering, mångfald och pluralism. Att bygga upp sig själv enligt äldre generationers tankar och levnadssätt ersätts allt mer av en mångfald av åsikter, tankar, idéer och därmed levnadssätt, vilket i sin tur leder till ett större tvång att skapa sin egen livsstil. Att hantera detta görs olika av olika människor och leder till olika typer av lösningar. Dagens människa plockar ihop sin egen historia som från ett smörgås bord, så att lösningen blir ytterst individuell istället för en enhetlig kultur som den stora massan kan ansluta sig till och känna igen. DET KOLLEKTIVA TÄNKANDET ersätts i allt
högre grad av individuellt tänkande. Tidigare fick människorna i ett samhälle information, inklusive osållat skvaller, på kyrkbacken. Därefter kom någon på att en skrift kunde vara bra för att sortera all information som
faktiskt det allra viktigaste, vi har. Och då är det verkligen alla relationer vi talar om. Från relationen man har till sig själv, medmänni skor, till skapelsen och till tillvarons grund – Gud. Därför anser jag att det är mycket naturligt att grundsynen i en kyrkas peda gogik bör handla om relationens betydelse. Att det skapas en anda och ett förhållnings sätt av växt, av varje människas grundläggan de värde, av att vara sedd.
nutiden viktigare än vi, min viktigare än vårt och det enskilda viktigare än det gemensam ma. Därför är en viktig förklaring till att kyrkan marginaliseras, i den mening att an talet medlemmar minskar, gudstjänstbesöken minskar, antalet konfirmander blir färre, just för att den enskilda nutidsmänniskan söker sina svar på egen hand. – MAN ÄR liksom religiös på sitt alldeles egna
sätt. Man hittar sina svar och sin tro uti från de svar och förhållningssätt som man upplever ger stöd i sin egen tillvaro. Man kan också uttrycka det med att säga att behovet av de kollektiva sammanhangen inte verkar vara så stort idag. MAN KAN JU tro att motsatsen i Lars
resonemang är att kyrkan och det nya samhället inte är kompatibelt. Men en viktig förenande länk är, trots allt, den betydelse som relationerna faktiskt har. Ett möte mellan människor är inte alltid ett möte, om det inte sker något i mötet mellan människorna som möts. Ett möte är något som sker mellan människor, oavsett form och hur många personer som deltar. Om man kan se till att mötet blir genuint och personligt och inklu derar viktiga beståndsdelar som att inkludera de personer som möts i ett sammanhang kan man därmed skapa en annan typ av gemen skap. Och genom att hitta en kontext, ett sammanhang, kan man på så vis öka delaktig heten i mötet. Om man dessutom låter den vi möter vara i centrum och diskutera ett ämne som de som befinner sig i mötet kan relatera till, kan vi kanske öka engagemanget hos deltagarna.
LARS TALAR MED inlevelse och det märks att han brinner för sitt arbete och för sitt stora intresse av hur relationsskapande kan skapa nya vägar till det nya föränderliga samhället som vi alla måste förhålla oss till. - DET BEHÖVER lyftas fram en relationell pedagogik, där människans grundläggande nyfikenhet och upptäckarlust tas till vara. Den har vi ju oavsett om vi gått från det kollek tiva till det individuella samhället eller ej. Relationerna är dem som bär oss, oavsett hur relationerna ser ut och om de är som de var eller som de är nu. LARS GÅR I pension i höst och hoppas att ar betet med att värna relationerna fortsätter. – I FÖRSAMLINGSARBETET ser jag ju de skift ningar som har gjorts sedan jag började min anställning 2004. Våra församlingsbor har, precis som i övriga landet, minskat. Men inte i lika stor omfattning. Vi har fortfarande en stor andel medlemmar och vi jobbar ständigt med relationerna med dem. Medlemmarna är de som gör en församling, och vår ambition är att anpassa oss efter våra medlemmars behov och det kan vi bara göra om vi bygger upp en nära relation till varandra, från dop till begravning. Alla människor är insatta i ett stort meningsfullt sammanhang. Kyrkan ska vara en hjälp för oss att se det, avslutar Lars Rubin. ◀
- DET FINNS en stor samsyn människor emellan
att relationer är något av de viktigaste, kanske
7
8
juni 2017
Vad spelar det för roll? Text Susanna Freider Andersson Foto pixabay
M
ÅSTE MAN TA ställning till vad man
tycker eller hur man tror? Och ska man göra det i ett sammanhang där andra också tycker eller tror något, eller bör man fundera själv hemma på sin egen kammare? Självklart så finns det inte ett enkelt svar, men om jag får bestämma så önskar jag att var och en i alla fall gör en, eller gärna flera, reflektioner över vad man tycker och tänker. Att man tar sitt eget ansvar.
I EN DISKUSSION jag hade med ett par nära vänner kom vi
in på betydelsen av religion, nu när vetenskapen faktiskt kan förklara mer och mer av var vi kommer från och vad som hänt under lång tid innan vi kom till jorden. Viktigt att poängtera är att vi inte var helt överens om summerin gen av diskussionen men att alla respekterade den andres tankar och var lyhörda för att ta in andras funderingar. I alla fall, det vi kom fram till var att: RELIGIONEN SPELADE EN större roll förr när vetenskapen inte kunde förklara olika saker. Då kanske det verkade mer troligt att någon högre makt, Gud, hade skapat allt och att alla stjärnor kretsade kring jorden. Men nu när vetenskapen kan förklara mer, så faller en del av de resonemang som fanns tidigare. Men det kan också få oss att reflektera över att allt inte är en slump, det finns en tanke bakom vår existens. RELIGIONEN OCH TRON hjälper till med att ge rätt värder
ingar och tankesätt till varför vi gör som vi gör och har utvecklats dit vi är idag. Religionen och tron ger verktygen för hur man ska behandla sina medmänniskor och sig själv. Religionen ger även traditioner som hjälper i det sociala samspelet och bygger upp en stark kultur.
NÄR 2006 ÅRS nobelpristagare i fysik, professor George
Fitzgerald Smoot, för första gången såg bilden av hur ma terien delade upp sig efter Big Bang ska han ha sagt: ”För den troende är detta som att se Guds ansikte”. VETENSKAPEN KAN INTE bevisa att Gud inte finns. Så då har vi ju faktiskt, anser jag, en icke-fråga. Var och en har sitt ansvar att ta ställning till sin egen tro, vetenskaplig, religiös, både-och eller kanske en helt egen riktning. Kollektivt eller individualistiskt tänk spelar mindre roll här, för vad det handlar om är att alla har rätt att ta ställning och tycka och tänka det man själv anser sig vilja tycka. Oavsett vad grannen, släkten, bästa vännen eller någon annan tycker och tror på. EN TREND, SOM inte på något sätt är hemlig, är att
Svenska kyrkans medlemsantal minskar för varje år som går. Fortfarande är Svenska kyrkan den medlemsorgani sation i Sverige som har flest medlemmar. Dessvärre är det generationen, som mer präglas av det individualistiska samhället, som är den grupp som är mest utträdesbenägen. Det är i alla fall så trenden ser ut just nu och det beror del vis på att relationen till kyrkan försvinner när man flyttar. Utflyttning är ju faktiskt något som tenderar mer i den yngre målgruppen. MEN DET VI kan se i den statistik som finns att tillgå, så
har vi som bor i mindre städer och på glesbygden, större andel medlemmar. Och då tänker jag såhär, på mindre ställen finns en helt annan gemenskap, det vill säga en större social och kollektiv gemenskap. Så kanske är det vi på landsbygden och i den mindre staden, oavsett tro och tycke, som växer oss starka tillsammans. För hur vi än vänder och vrider på hur samhället har förändrats, så är vi starkare tillsammans.
SUMMA SUMMARUM ÄR alltså, om jag får tolka vår
diskussion, att vetenskapen hjälper oss att beskriva vår verklighet med en vetenskaplig noggrannhet om varför saker och ting är som de är in i minsta beståndsdel och hur de bildats. Religion hjälper oss att förstå vetenskapens mjuka delar; meningen och syftet med varför livet är och utvecklas på ett vetenskapligt plan.
TILLSAMMANS KAN VI också välja hur vi vill att vår försam ling ska se ut och vad den ska bestå av. Med det, glöm inte att rösta i kyrkovalet den 17 september. ◀
9
UR KALENDARIET
DET HÄNDER För komplett kalender, se www.svenskakyrkan.se/ystad. Du kan också kostnadsfritt prenumerera på vårt kalendarium. Meddela oss din epost- eller hemadress.
Sommarkonserter med andakt SÖVESTADSBYGDEN UDDA SÖNDAGAR KL 18.00 25 juni
Baldringe kyrka TONER UR TRÄ. Musik för soloflöjt från fem sekler. Kristine West, blockflöjter. Kristine har masterexamen från Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hon har turnerat över Europa med olika ensembler och som solist.
9 juli
Bromma kyrka VARMA VINDAR OCH GRÄS MELLAN TÅRNA. Två familjer Holmström bestående av fyra vuxna och fem barn och ungdomar bjuder på ett härligt pärlband av somriga låtar från olika genrer.
23 juli
Högestad kyrka STRING FLAVOURS. Minervakvartetten och Henrik Bay-Hansen, gitarr. Programmet går från ödesmättad Schubert via magnifik Beethoven och gitarrvirtuos Rodrigo för att avslutas med dansant Boccherini.
6 aug
Hedeskoga kyrka BLOMMOR BREDVID RÄLSEN. Daniel Dahlqvist: sång, piano och betraktelser. Kombinationen av speciellt utvalda sånger och Daniels jordnära funderingar och kåserier är tänkt att ge lyssnaren möjlighet att stanna upp en stund och reflektera över livet.
20 aug
Sövestad kyrka HAPPY LANDING. Musik med The Original Five. Ett av Europas främsta bluegrassband presenterar ett blandat program med eget material, klassiska bluegrassdängor och bluegrassgospel.
Gudstjänsttider i sommar 3 JULI–11 AUGUSTI Onsdagar
klockan 08.00 Klosterkyrkan MORGONMÄSSA
Söndagar
klockan 11.00 S:ta Maria kyrka MÄSSA
Söndagar
klockan 18.00 Sövestad kyrka HÖGMÄSSA Jämna söndagar
Vardagar
klockan 12.00 S:ta Maria kyrka MIDDAGSBÖN
Musik i sommarkväll TORSDAGAR KLOCKAN 20:00 I S:TA MARIA KYRKA
Vandring på Gamla Kyrkogården
13 juni
TIMMEN INNAN GRYNINGEN. Poesi av Ylva Eggehorn och musik med Duo Cantilena. Musik av D. Milhaud, J Ibért, Eva Möller och Yuquijiro Yocoh.
Våra ciceroner Staffan Björnberg, tidigare YAs chefredaktör och kyrko gårdschef Anders Andersson håller vandringar i kåserande stil. Start klockan 18.30 vid Birgittakapellet. Vandringen tar 1,5 timme. Fri entré.
20 juni
DU & YSTAD. Ossian Edlund, tuba och Richard He, piano. Båda är födda och uppvuxna i Ystad och studerar just nu klassisk musik i Amsterdam och Köpenhamn. Romantisk, barock och virtuos musik för tuba och piano av kom positörer som Bach, Liszt, van Koch med flera.
27 Juni
BERÖMDA FÖRFÄDER, DEL 1 Staffan Björnberg
4 Juli
BERÖMDA FÖRFÄDER, DEL 2 Staffan Björnberg
11 Juli
BLAND VEGETATION, SYMBOLER OCH STEN Anders Andersson
27 juni
EGET OCH ANDRAS. Duokonsert med Calle Löfmarck, gitarr och Ola Denward, klarinett. Ett spännande konsert program med Calles kompositioner i centrum. Vi bjuds på en klangvärld med inslag av svenks folkmusik, jazz, fusion och klassisk konstmusik.
2–3 aug
JAZZFESTIVALEN. Se deras eget program för mer informa tion.
10 aug
SOMMARKYRKANS KVÄLL. Musik och text med sommar kyrkans ungdomar, som avrundar sommaren som har varit.
10
Om vädret skulle vara ostadigt hålls vandringen i mera stillasittande form inne i Birgittakapellet
juni 2017
Samkväm i Sommaren
Dags för konfirmation
Under sommaren finns dryck till självkostnadspris i S:ta Maria kyrka. Kom gärna in och drick en kopp kaffe och samtala med de som finns i kyrkan.
Vill du vara med? Anmäl dig på: www.svenskakyrkan.se/ystad/konfirmation.
Barnträffar på Campingen VECKA 27-31 Tisdagar och torsdagar klockan 15.30-17.00. För barn från 4 år. Pyssel, lekar, sång och annat kul tillsammans med församlingens som markyrkoteam.
Begravningsombud för icke tillhöriga För dig som inte är kyrkotillhörig och har frågor som rör begravningsverksamheten. Kontakta Michael Michaelsen: Mobil: 0700-917431 Epost: michael.michaelsen@ystad.se
Hemvändardag i Sövestadsbygden TISDAG 29 AUGUSTI KLOCKAN 09:00-15:00 Välkomna såväl nya som tidigare församlingsbor till en återseendets dag! Denna gång gör vi stopp för spännande besök hos några personer som visar att vår bygd i hög grad fortfarande är levande. Hantverkare med nya grepp, föreningsfolk med flera.
Behöver du Kyrkbil? Om du behöver transport till någon av våra verksamheter eller förrättningar, ring 58 58 58. Egenavgift 25 kronor.
Klockan 9 serveras kaffe i Hedeskoga församlingssal. Efter rundtur, lunch med mera avslutas dagen med en musikgudstjänst i Hedeskoga kyrka. Klockan 15 avslutas dagen.
Guidning i kyrkan
Anmälan senast den 21 augusti till pastoratets expedition på telefon 0411-692 00 (säkrast fm). Ange: namn, telefonnummer och eventuella allergier.
Sommarkyrkomedarbetarna guidar dig genom S:ta Maria kyrkas historia. Varje vardag klockan 12.30 samt klockan 14 under vecka 27-32, dock ej 8 augusti.
Kostnad: 150 kronor (betalas på plats).
Konstutställning i Sövestad 2-16 AUGUSTI SÖVESTAD KYRKA SKULPTÖREN PEKKA SARNUS. Öppet dagligen under perioden mellan klockan 10 och 16, kaffe.
facebook2 Facebook facebook.com/ystadsovestadsbygden
camera3 Instagram @ystadsovestadsbygden Nästa nummer kommer 26 augusti
11
PÅ STAN
TEMA
Kyrkovalet
Kyrkan i samhället
Den 17 september är det kyrkoval. Valet handlar om vilka som ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i Svenska kyrkan under de kommande fyra åren, både i din församling men också för hela Svenska kyrkan. I detta nummer svarar folk på stan om hur de tänker kring sitt medlemskap, som ju faktiskt är avgörande för att få rösta i valet. I nästa nummer kan du läsa om vad de grupper du kan rösta på tycker och vem du kan lägga din personröst på.
Lennart, 79 år
Alicia, 22 år
Ingela, 49 år
KÄNNER DU TILL ATT DET ÄR KYRKOVAL I ÅR?
KÄNNER DU TILL ATT DET ÄR KYRKOVAL I ÅR?
KÄNNER DU TILL ATT DET ÄR KYRKOVAL I ÅR?
Ja, och jag kommer att rösta om jag bara kommer ihåg det och har möjlighet.
Nej.
Nej.
VARFÖR ÄR DU MEDLEM?
VARFÖR ÄR DU MEDLEM?
När det är dags så vill jag gifta mig i kyrkan. Det ska man ju göra, delvis av tradition men sen är det ju också så fint i kyrkan. Jag skulle kunna tänka mig att gifta mig i en landsby gdskyrka.
Jag besöker gärna kyrkor och även kyrko gårdar. Där finns ett lugn och möjlighet att tända ljus för anhöriga. Är jag bortrest besöker jag gärna en kyrka där jag är.
VARFÖR ÄR DU MEDLEM?
Det känns rätt för mig att vara medlem. För mig är det viktigt att kyrkan finns. Det är en tradition och jag ser ingen anledning att förändra det. Jag tycker att det är värt att vara medlem.
VAD BETYDER KYRKAN FÖR DIG? VAD BETYDER KYRKAN FÖR DIG?
VAD BETYDER KYRKAN FÖR DIG?
Jag tycker generellt om att gå i kyrkan och i andra kyrkor på orter som jag besöker. Min far var engagerad i kyrkan och jobbade som kyrkvärd, så i min uppfostran har det ingått att vara delaktig i kyrkan. Jag går gärna på gudstjänster under jul, påsk och så vidare. Eftersom jag är mycket intresserad av musik och kultur så försöker jag gå på så många musikevenemang som möjligt i kyrkan. Och dessutom är ju Mariakyrkan fantastiskt vack er att besöka.
Jag kan inte riktigt relatera till kyrkan efter som jag aldrig är i kyrkan, därför har jag svårt att veta. Men turisterna dras till våra vackra kyrkor och det är viktigt att bevara dem.
Jag har dålig koll på vad som händer i kyrkan men jag anser att kyrkan står för något gott som jag själv står bakom. Jag vill kunna ha möjlighet att gå till kyrkan. För mig var det självklart och viktigt att gifta mig i kyrkan och det fanns inget annat alternativ.