Enter Västmanland – Nya möjligheter...

UTGÅVA 1

2020

HÄR FINNS DIN FRAMTID!

VÄ L KO M M EN T I L L M ÖJ L I G H E T ER N A S VÄ S T M A N L A N D!

ENTREPRENÖRER I VÄSTMANLAND

Möt Linnea Seidel med familj

Utgåva 1, 2020 — Fagersta, Sala och Surahammar

…till livskvalitet, spännande jobb och bra boende

Frida Hansdotter

Marie Albinsson

Mojtaba Zadsalehi

FRÅN OS-GULD TILL FAGERSTALUGN

JÄRNVÄGEN VIKTIG I ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

MED HELA VÄRLDEN SOM ARBETSPLATS

Läs om människor och möjligheter i Västmanland – ett län för såväl företagande och spjutspetsteknik som naturupplevelser och familjeliv.

Välkommen WILLKOMMEN, BIENVENUE, WELCOME, TARHIB, ZHELANNYY TILL MÖJLIGHETERNAS VÄSTMANLAND!

Här kan du läsa om företag som verkar i Västmanland och träffa människor som bor och arbetar här. Du får läsa b ­ erättelserna om deras liv, om varför de valt att bosätta sig eller jobba just här.

Vi vill visa möjligheter som finns i Västmanland. Här ryms både ­livskvalitet, företagande, spjutspetsteknik, naturupplevelser och familje­liv. Oavsett vad just du är ute efter finns här goda möjligheter att foga ihop livspusslets olika bitar.

Läs om varför OS-guldvinnaren Frida Hansdotter valde Fagersta som sitt lugna nav i livet. Matinfluencern Linnea Seidel och travkusken Jörgen Westholm berättar om att ­bo och driva företag i Sala.

När ­f­öretagaren Anna-Karin Sjödahl fann sitt drömhus med hästgård i Ramnäs föll alla bitar på plats.

Västmanland har genom århundraden präglats av industrier inom ­ gruv- och skogs­näring. Idag exporteras våra tekniskt avancerade ­produkter, system och tjänster över hela världen. Men här på hemma­­­ plan är avstånden är aldrig långa mellan orterna. De är tätt samman­ länkade av människorna som lever här, och av vatten, räls och vägar.

Vi har träffat sjukhuschefen Beate Kärrdahl Bedics som använder tåg­resan från arbetet i Fagersta till återhämtning. För process­ingenjören Linda Svensson är restiden mellan den lantliga idyllen i Ransta och arbetet i Västerås mindre än en halvtimme. Mojtaba Zadsalehi har hela världen som arbetsplats – men de fasta punkterna finns i Fagersta och Västerås.

Just i den här tidningen djupdyker vi ner i Fagersta, Sala och ­ urahammar. I kommande publiceringar från Enter Västmanland S berättar vi om människor och möjligheter från andra delar av länet.

Trevlig läsning!

Enter Västmanland är ett långsiktigt projekt med syftet att stödja kompetensförsörjning i Västmanland. Enter Västmanland är ett koncept som utvecklas av 365 Publishing i samverkan med deltagande aktörer. Enter V ­ ästmanland® är ett registrerat varumärke, vilket ägs av 365 Publishing AB.

INNEHÅLL

Spjutspetsteknik utvecklas tack vare ­samverkan mellan akademi och näringsliv | 58

Viktor Lishchuk är ingenjören från Ukraina som hittade toppjobbet i Sala | 32

Linda Svensson tar tåget från jobbet hem till idyllen i Ransta | 38

Västmanland bjuder på vackra natur­ upplevelser och spännande besöksmål | 62

I Fagersta laddar Frida Hansdotter för nya utmaningar | 6

Frihet under ansvar och spännande utmaningar i Hanna Bergström labbjobb | 54

Johan Ek trivs med utveckling, resor och mycket personligt ansvar | 18

Idrott betyder livskvalitet för Thobbe och Saga Nordin | 14

Teknik i framkant och världen som ­arbetsfält för Mojtaba Zadsalehi | 17

Nya möjligheter

UTGÅVA 1, 2020

Publisher: Anders Gidlund, 365 Publishing Redaktör: Jessica Andersson Skribenter: Jessica Andersson, Lena Bergman, Cajsa Larsson Berglind och Annika Persson Foto: Jessica Andersson, Jonas Bilberg, Urban Dimberg, Linda Eliasson, Per Groth, Jan Gustafsson, Kristoffer Hasselberg, C ­ arina Heed, LDL Media, Kim Lill, Henrik Mill, Ulrika Mogren, Pia Nordlander, Jan Nordström, Annika Persson, ­Kenneth Sund, Andreas V ­ ollmer, ­Anders Öhlund, Fagersta kommun, ­Istockphoto, Måns Ols, Sala kommun, ­Surahammar kommun, Tåg i Bergslagen, Wikimedia Commons, ­Västmanland Turism Omslagsfoto: Annika Persson Marknad: Thorbjörn Lindh, thorbjorn.lindh@365publishing.se Distribution: Utvalda u ­ tbildningsanordnare, tåg i Mellansverige, utvalda butiker och allmänna p ­ latser, företag samt beslutsfattare Affärsutveckling och produktion: 365 Publishing, 365publishing.se, hej@365publishing.se.

Med reservation för ändringar och tryckfel

Mil

jömärkt

4041

0820 Trycksak

snabbKÄNNA a S juLÄR

VÄSTMANLAND LITE BÄTTRE

1

UPPFINNINGSRIKEDOM GENOM ÅRHUNDRADEN

Västmanlänningarna har i alla tider varit ett driftigt och uppfinningsrikt folk. Järnmalm har brutits i Bergslagen sedan medeltiden, och på 1500-talet kallade Gustav Vasa Sala Silvergruva för Svea Rikes skattkammare. Ett par hundra år senare upptäcktes syret av Carl Wilhelm Scheele, apotekare i Köping och på 1800-talet utvecklades trefasmotorn av Asea, dagens ABB.

DJUPA SKOGAR OCH VACKRA VATTEN

Skog täcker mer än hälften av Väst­ manlands yta. För en del är skogen ett levebröd med ansvarsfull skogsnäring som ledstjärna. För andra är skogen en älskad plats för rekreation, motion och äventyr. Att höra vargarna yla i natten är en magisk upplevelse.

Lika magisk kan en stilla morgon vid sjön vara, i väntan på att abborren ska nappa. I Västmanland finns både stora sjöar som Hjälmaren och Mälaren och spännande historiska vattenvägar som Strömsholms- och Hjälmare kanal.

4

3

2

LIVSKVALITET I STORT OCH SMÅTT

Det är enkelt att leva i Västmanland! Det är ett litet län till ytan – därför är det också nära till det mesta. Vilken av de mindre orterna man än bor i så är avståndet till storstads­ pulsen i Västerås kort. I länets största stad hittar man bland annat restauranger i topp­ klass, en spännande teaterscen och action­ fyllda nöjen för både stora och små.

4

NÄRA BÅDE HIT OCH BORT

Västmanland ligger centralt i Sverige, i en del av landet med hög ekonomisk tillväxt.

Det strategiska läget gör det enkelt både att bo och att driva företag här, och det underlättar även kon­ takterna med omvärl­ den. Möjligheterna att pendla med tåg till och från länet är utmärkta, i Västerås finns flygplats och Arlanda ligger bara en timme bort.

5

NORBERG

TILLSAMMANS FÖR TILLVÄXT

I Västmanland vet vi att vi blir bättre tillsammans! Genom att samarbeta över kommungränser, yrkesgränser, teknikgränser och organisationsgränser främjas hållbar regional tillväxt och vi stärker länet både nationellt och inter­nationellt. Tack vare vår framgångsrika samverkan inom bland annat automa­ tion, robotik, gruvnäring, metall­bearbetning, fordons­ industri, energi och järnvägar lyfter vi både teknik och människor.

FAGERSTA SALA VIRSBO

SKINNSKATTEBERG

RANSTA RAMNÄS

SURAHAMMAR VÄSTERÅS HALLSTAHAMMAR

KOLSVA

KÖPING

KUNGSÖR ARBOGA

FRÅN VÄSTMANLAND OCH UT I VÄRLDEN Att utveckla länets näringsliv och underlätta ­kompetensförsörjning är viktigt i Västmanland.

De senaste årtionden har länets många globala företag vuxit och utvecklats i snabb takt. Västmanland är ett av Sveriges viktigaste exportlän, med 40 000 arbetstillfällen kopp­lade till export.

7

INNOVATIONER I FRAMKANT

Tack vare många teknikstarka företag inom industri- och energi­ sektorn, och framstående fors­ kare på bland annat Mälardalens Högskola, är Västmanland med och för Sverige mot framtiden. Här i länet utvecklas till exempel till exempel teknik för ett samhälle fritt från f­ ossila bränslen, som Northvolts litiumjon­ batteri. Härifrån kommer också ABB:s tvåarmade robot Yumi, som samarbetar sida vid sida med människor. Att mycket av länets bas­industri framgångsrikt ställt om från t­ raditionell industri till mer fokus på informationsteknik och digitala teknologier gör ­Västmanland till ett av de län i landet som har flest innovationer per capita.

5

Frida

går på nya strövtåg i hembygden NÅR HON INTE SITT MÅL MED EN GÅNG SÅ JOBBAR HON ÄNNU HÅRDARE. EFTER EN PRATSTUND MED FRIDA HANSDOTTER ÄR DET INTE SVÅRT ATT FÖRSTÅ HUR HON KUNDE BLI VÄRLDSBÄST OCH OS-GULDMEDALJÖR. EFTER SKIDKARRIÄREN TAR HON SIG AN DET NYA LIVET MED SAMMA ENTUSIASM.

6

”Det känns jätteroligt att få uppskattning och särskilt att unga tjejer ser upp till mig.

Samtidigt har jag svårt att få ihop det med mig själv – jag är ju bara vanliga Frida.”

7

ENTER VÄSTMANLAND | FRIDA HANSDOTTER

Alpin stjärna på hemmaplan.

Frida H ­ ansdotter bor inte långt från V ­ ästanfors ­hembygdsgård i Fagersta.

F

rida Hansdotters val av mötesplats för den här intervjun föll på Västanfors hembygdsgård.

– Jag brukar ta cykeln hit och fika, vi bor inte så långt härifrån. Det är jättefint här och får man besök är det mysigt att åka hit, barn brukar tycka att det är roligt att leka utanför. Det är det här stället och Elsa Andersons konditori i Norberg som är de riktiga pärlorna i trakten.

VILL GE TILLBAKA TILL IDROTTEN En kvinna stannar till vid fikabordet på hembygds­ gården för att tacka Frida för alla fina stunder framför tv:n.

– Det känns jätteroligt att få uppskattning och särskilt att unga tjejer ser upp till mig. Samtidigt har jag svårt att få ihop det med mig själv – jag är ju bara vanliga Frida.

Men hon är mån om att vårda sin status som förebild som kommit med framgångarna i världscupen,

8

”Jag gillar storstadspuls och att njuta av god mat och gott vin, men det finns ju på nära håll i Västerås eller Stockholm.

Och det är alltid skönt att komma hem till lugnet igen!”

VM och OS. I Frida-backen i Norberg, där hon åkte som barn, arrangeras varje år Frida Hansdotter cup.

Vid sådana tillfällen är det viktigt för Frida att ta sig tid att prata med ungdomarna som tävlar.

– Jag minns hur stort det var för mig att träffa min största idol “Pillan” när jag var liten, hon tog sig alltid tid och var glad. Det betydde mycket, jag vill också betala tillbaka till min idrott, säger Frida Hansdotter.

HEMMAKÄR SMÅSTADSTJEJ Redan för sex år sedan bestämde sig Frida och sambon Richard för att slå sig ner och köpa hus. Efter

Karriären är över för Frida Hansdotter och ett nytt liv har tagit vid. “Det jag gillar med livet som ligger framför mig är att inte veta riktigt och inte ha allt planerat. Jag ser bara möjligheter.”

visst letande i Fagersta och Norberg föll valet på ett hus med sjötomt några kilometer utanför Fagersta, i Köpmanhamn. Här kan deras gemensamma intresse för huspyssel och inredning få utrymme. Paret har själva byggt både altan och ny gång i trädgården det gångna året.

– Jag har svårt för att sitta still så jag gillar att jobba med sådant. Och jag flyttade hemifrån redan i ettan på gymnasiet så det har funnits ett intresse för inredning tidigare också, säger Frida.

Att valet av bostadsort föll på Fagersta beror också på att Frida Hansdotter är en småstadstjej i själ och hjärta. Både i barndomens Norberg och i Fagersta är det nära till lugn och ro, idrott och familj. Träningen är fortfarande en viktig del av hennes liv även om det numer handlar om fem-sex pass i veckan och inte 13. Det blir ofta en löprunda eller pass på gymmet, Parken Fitness.

– Jag gillar storstadspuls och att njuta av god mat och gott vin, men det finns ju på nära håll i Västerås eller Stockholm. Och det är alltid skönt att komma hem till lugnet igen!

MÖJLIGHETERNAS FRAMTID Frida Hansdotter är egen företagare sedan många år och har många bollar i luften. Det senaste projektet är ett samarbete med den nya skidanläggningen Idre Himmelsfjäll som öppnar säsongen 2019-2020. Flera av de samarbeten som påbörjades innan hon lade tävlingsskidorna på hyllan fortsätter också, som det med skotillverkaren Kavat, Bliz eyewear och Rossignol apparel. Dessutom samarbetar hon lokalt med Fagersta-företaget Seco. Arbetet där handlar om att delta i event och marknadsaktiviteter och kommer

troligtvis att utvecklas, även om Frida inte vet exakt hur det kommer att se ut.

– Det är det jag gillar med livet som ligger framför mig: att inte veta riktigt och inte ha allt planerat. Jag ser bara möjligheter. Mitt liv har varit väldigt inrutat förut med 200 resdagar per år och massor av träning.

Frida Hansdotter är hemmakär och ­älskar lugnet i Fagersta.

YATZY MED MORMOR Hur kan en dag se ut för dig? Exempelvis, vad händer efter den här intervjun?

– Det är väldigt olika. Idag ska jag åka till mormor i Norberg och hjälpa henne att handla, hon går med rullator så det är skönt för henne att slippa gå till affären. Och så blir det nog en fika och ett parti yatzy med henne.

En del före detta elitidrottare blir ju stressade när de lägger av, känner du inte så?

– Nej, jag är nog inte sån som person. Jag har alltid tänkt att om man inte når sitt mål är det bara att gå vidare och jobba hårdare. Så funkar jag nu också.

9

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | BO & LEVA

HärÄGA kan SaraSIN

EGEN BOSTAD

LÄGENHETEN I FAGERSTA KOSTAR LIKA MYCKET SOM EN KVADRATMETER I STOCKHOLM. NÄR SARA ARVIDSSON DESSUTOM SÅG ATT B­ IBLIOTEKET I NYA HEMORTEN HAR EN HBTQ-HYLLA KÄNDES DET RIKTIGT BRA.

D

et var aldrig något snack. När möjligheten till fast tjänst som journalist på Fagersta-Posten dök upp var det en självklarhet för Sara Arvidsson att flytta från Stockholm till Fagersta.

– Att bo på orten och vara nära dem jag möter och intervjuar känns viktigt. Dessutom har jag föräldrar och familj i Hedemora, så jag kommer ju närmare dem också, säger Sara.

I början var Sara lite orolig för hur livet som öppet homosexuell skulle bli på en bruksort, men det har gått bra.

I Fagersta finns både Pride-festival och hbtq-hylla på biblioteket. Dessutom är det många saker som är möjliga i ­Fagersta som aldrig skulle fungerat i Stockholm.

Att äga sin egen bostad till exempel. Priset som Sara betalade för en tvåa på Bruksvägen hade hon knappt fått en kvadratmeter för i huvudstaden. För att inte tala om den personliga servicen i stadens färgaffär när det blev dags att renovera.

”Plus att de körde hem g ­ rejerna till mig! Det hade ­aldrig hänt i Stockholm.”

– Jag fick hjälp av två personer i en halvtimme när jag skulle välja väggfärg. Plus att de körde hem g ­ rejerna till mig! Det hade aldrig hänt i Stockholm.

För Sara Arvidsson har flytten till Fagersta b livit över förväntan. Är det något som skulle kunna bli bättre?

– Kulturutbudet. Och det skulle finnas ett ställe uppe i centrala Fagersta med uteservering där man kunde ta en öl… nu får man ta sig till Hamnkrogen i Västanfors, säger Sara Arvidsson.

Fagersta­bon Sara Arvidsson vid sin favorit­ plats: ­bibliotekets HBTQ-hörna.

Vilhelmina­ parken i cen­ trala Fagersta. Även i Fagersta stiger ­värdet på bostäderna, men priset är helt annat än i större städer.

10

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | GULDKORN

Fagersta Utmärkt livskvalitet med orörd natur runt knuten FAGERSTA ÄR ORTEN FÖR DEN SOM VILL HA BÅDE PULS OCH LIVSKVALITET. DU FÅR HÖG BOENDEKVALITET TILL BRA PRIS SAMTIDIGT SOM DU HAR NÄRA TILL JOBBET, STORSTADEN OCH DEN LUGNANDE SKOGEN PÅ EN ARMLÄNGDS AVSTÅND.

F

agersta var tidigare ett utpräglat brukssamhälle och är fortfarande en betydande industristad med ett rikt näringsliv, delvis uppbyggt kring företag som har sitt ursprung i stålindustrin. Flera av de större företagen är världsledande i sina branscher. D ­ essutom finns i kommunen en växande mångfald av mellanstora och mindre företag.

Runt omkring Fagersta finns oändligt stora skogar att löpträna, plocka bär och svamp, samt att jaga i.

Stadsnära sjöar och tjärnar bjuder på rekreation och möjlighet till högkvalitativt bad och fiske. Med det befolkningstäta Mälardalens städer nära och med huvudstaden ett par timmars resa bort är ­Fagersta den perfekta bostadsorten för dig som vill ha puls, livskvalitet och lugn i livet.

ÄLSKA

Att på olika sätt lyfta och stärka platsen ­Fagersta är ett ständigt pågående arbete. Och som en del i det arbetet har en ny logotyp för platsen tagits fram. Det är en logotyp som utstrålar värme, som visar på närheten till naturen, närheten i samhället och närheten mellan människor. Precis så som Fagersta är!

11

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA GULDKORN

Med utsikt över 50-meters­ bassängen vid Fagerstahallen, har kommunen byggt en parkourpark för stadens barn och unga. William Söderberg (bilden) från ­Fagersta gymnastik­förening har varit ett av ­kommunens boll­ plank vid bygget.

Vid Fagersta Cable Park, som finns vid Eskilns bad och camping, tränar bland annat Brinellskolans elever vid Riksidrotts­g ymnasiets linje för vattenskidor och wakeboard.

Allaktivitetsplanen i Kolar­byn är uppskattad av både stora och små. Här kan man bland annat spela ­basket och fotboll.

FOTO: FAGERSTA-VÄSTANFORS HEMBYGDSGÅRD

12

Prisbelönta Västanfors hembygdsgård är en riktig idyll som är öppen 364 dagar om året.

Det är inte bara i Fagersta det finns anrik industrihisto­ ria, i det sköna Ängelsberg ligger Engelbergs bruk och det gamla oljeraffinaderiet på Oljeön. Ängelsberg är en populär utflyktsplats för både Fagerstabor och turister.

För många Fagerstabor är naturlivet viktigt. Skogar och vatten finns precis runt knuten. Vid den populära fiskesjön Abborrtjärn har kommunen kostat på nya ramper och bryggor för att alla ska kunna fiska eller bara njuta av naturen.

13

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | BO & LEVA

Rikt idrottsliv ger

Livs I SEX ÅR BODDE TOBBE NORDIN OCH HANS FRU MIKAELA I GÖTEBORG. SEDAN VALDE DE ATT ÅTERVÄNDA TILL FAGERSTA. “FAGERSTA ÄR EN BRA PLATS, HUSPRISERNA ÄR BRA OCH FÖRENINGSLIVET FANTASTISKT”, SÄGER TOBBE.

14

P

å Fagerlidens IP i Fagersta är gräset alltid grönt. Det passar bra för Nordins som är en äkta fotbollsfamilj. Tobbe är tränare i 14-åriga dottern Sagas lag, ett stort gäng med 25 bolltrollande spelare. Och Saga Nordin trivs i sin hemstad. Hon kommer kanske att flytta i framtiden, men det är inte säkert.

– Det är lugnt här i Fagersta, man har nära till allt, säger Saga.

JOBBET TOG DEM ÅTER När Sagas föräldrar flyttade härifrån så var det för studiernas skull. Efter gymnasiet drog Tobbe och Mikaela till Göteborg där hon skulle plugga till tand­ läkare. De blev kvar på västkusten i sex år innan

Tobbe och Saga Nordin älskar fotboll. De åker gärna till konstgräs­ planen på Fagerlidens IP och spelar även när det inte är träning. Närheten till fotbollsplaner och innebandyhallar, men även till skola, mataffärer och naturliv gör livet i Fagersta till ett bra ställe för familjen.

­ rbetet avgjorde var de skulle hamna. a Valet föll på Fagersta, som förutom jobb också erbjöd bra bostadspriser som passade en blivande barnfamilj. Efter flytten tillbaka till Fagersta så utbildade Tobbe sig till lärare och idag jobbar han som särskollärare.

Tobbe visste att livet skulle bli bra i Fagersta, både han och hans fru är uppväxta här och de tycker om idrott, något som det finns det mycket av i Fagersta.

Här finns flera stora föreningar som har verksamhet från knatte till senior; det är FAIK i hockey, Västanfors IF med damfotboll och bandy, PerOls i innebandy och Fagersta Södra med herrfotboll. Dessutom finns här även möjlighet att hålla på med idrotter som backhoppning, gymnastik, frisbeegolf, golf, längdåkning, slalom, skytte och simning med mera.

”Det är lugnt här i Fagersta, man har nära till allt"

FÖRENINGEN EN EXTRA FAMILJ Men Fagersta har många andra fördelar än idrott, menar Tobbe Nordin. Han nämner lugnet och närheten till naturen, men också att det finns ett bra utbud av exempelvis matbutiker.

– Det känns också som att det hänt och byggts mycket de senaste åren, som en ny förskola och ett centralkök. Och tre större butikskedjor har etablerat sig. Det är kul!

Tobbe Nordin tycker att Fagerstas rika föreningsliv är ett ypperligt sätt att komma in i stadens liv för dem som är nyinflyttade.

– Laget och föreningen blir ju som en extra familj.

Det känns bra med tillhörigheten, att vara med i ett kollektiv, säger Tobbe.

Föreningslivet i Fagersta Några av i­ drottsföreningarna: Fagersta AIK (ishockey) Fagersta Gymnastikförening Fagersta Handikappsportklubb Fagersta Golfklubb Fagersta Simklubb Fagersta Backhoppningsklubb Fagersta Skateboardgille Fagersta Södra IK (fotboll) Högby Alpina Per-Ols IBF Västanfors IF (bandy, fotboll) BK Triss bowling Fagersta karateklubb Några av musik- och ­teaterföreningarna: Bergslagens kammarsymfoniker Fagersta Bluesförening Fagersta teaterstudio – Norrby teater Fagersta Teaterförening

15

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | EPIROC

RESER JORDEN RUNT MED EPIROC JOBBET PÅ EPIROC TOG MOJTABA ZADSALEHI FRÅN IRAN TILL SVERIGE. NU HAR HAN HELA VÄRLDEN SOM ARBETSPLATS.

”För mig är resorna det bästa… Jag är f­ ortfarande ivrig att få möta nya ­människor, platser och kulturer”

16

E

fter några år på Atlas Copco i Iran kände gruvingenjören Mojtaba Zadsalehi för att ta nästa steg; han ville utvecklas genom att jobba närmre någon av koncernens fabriker. Valet föll på Sverige, så för sju år sedan gick flytt­ lasset för Mojtaba och hans familj från den myllrande mångmiljonstaden Teheran till lilla, stillsamma Fagersta.

– Eftersom jag hade jobb från första dagen i Sverige var det enkelt att flytta hit.

Och jag fick mycket hjälp från företaget, med bostad, bil och praktiska frågor runt myndighetskontakter, säger Mojtaba Zadsalehi.

RESOR OCH UTMANINGAR Idag har det Atlas Copco Secoroc som ­Mojtaba kom till i Fagersta blivit Epiroc Drilling Tools, ett världsledande företag som med toppmodern teknik tillverkar innovativa borriggar och anläggningsutrustning till kunder inom gruv- och infrastrukturindustrin. Mojtabas jobb som produktspecialist inom topphammarsegmentet innebär arbete med teknisk support, produktutveckling och marknadsföring, och som globalt ansvarig inom sitt område blir det en hel del resor.

Han var nyligen till ett gruvområde nära nordpolen i Kanada, i förra veckan var han i Ryssland. Snart åker Mojtaba till Sydafrika, men ibland blir resorna inte längre än till Stockholm och arbetet med den nya tunnelbanan.

– För mig är resorna det bästa med att jobba på Epiroc. Jag är fortfarande ivrig att få möta nya människor, platser och kulturer. Resorna plus möjligheten att varje dag få möta nya utmaningar är det jag uppskattar mest med mitt jobb, säger Mojtaba.

På plats hos kunden löser Mojtaba tekniska frågor, han håller utbildningar och diskuterar nya Mojtaba Zadsalehi är produktspecialist inom produkter. Ibland reser han topphammare på Epiroc Drilling Tools i Fagersta. tillsammans med Epirocs säljare för att förhandla med helt nya kunder.

– För 10-15 år sedan fokuserade de tillbaka bor familjen i V ­ ästerås, så i likhet flesta på pris, men idag tittar stora kunder med flera av sina kol­legor pendlar han till i stället på kostnader. Epirocs fokus är att arbetet i Fagersta, numera i en ny elbil. tillhandahålla produkter – Det går bra att pendla. Vägen mellan med hög kvalitet som ger Västerås och Fagersta är bra, och jämfört en lägre total ägandekostmed hur det var att pendla i Teheran så är nad för våra kunder, säger det nästan ingen trafik alls, säger Mojtaba.

Mojtaba.

– Jag använder tiden i bilen till att lyssna på radio. På jobbet pratar alla engPENDLAR TILL FAGERSTA elska, på mina resor pratar jag engelska, Mojtaba reser inte bara och mer eller mindre alla svenskar talar i arbetet, han reser även engelska. Därför är radion ett bra sätt för till arbetet. Sedan några år mig att träna svenska.

”Eftersom jag hade jobb från ­f örsta d ­ agen i Sverige var det enkelt att ­f lytta hit. Och jag fick mycket hjälp från företaget, med bostad, bil och praktiska frågor runt myndig­hetskontakter.”

ETT FÖRETAG MED STORA MÖJLIGHETER TILL KARRIÄR "Vi är världsledande och ett starkt varumärke". Lars-Åke Stefansson, HR-chef på Epiroc i Fagersta, vill också lyfta en ­arbetsplats med mycket hjärta och goda ­karriär­möjligheter.

FAKTA | Epiroc Drilling Tools AB MÅNGKULTURELL ­A RBETSPLATS

Många av de anställda pendlar in till Fagersta men det finns också exempel på inflyttade familjer som upplevt en pånyttfödelse.

– Vi har en rysk anställd som bott och verkat i Moskva. Han hade arbetsdagar som, inklusive – Vi vill att våra anställda får pendling, sträckte sig från klock­ ett riktigt jobb från början. an 6 på morgonen till klockan 21 Det finns stora möjligheter på kvällen. Här i Fagersta har han att utvecklas i företaget med fått ett helt annat värde i livet internutbildningar och men­ med mycket tid tillsammans med torsprogram, säger Lars-Åke Lars-Åke Stefansson, familjen.

Stefansson.

HR-chef på Epiroc

Lars-Åke Stefansson beskri­ Epiroc är ett internationellt ver Epiroc som en arbetsplats företag som finns ”world wide” där många olika människor och kulturer möts på och trots storleken och spridningen mycket en liten ort som Fagersta, där företaget har verkat ­decentraliserat, så vägen mellan operatör och VD sedan lång tid tillbaka. är aldrig lång, menar Stefansson.

– en division inom Epiroc AB

Huvudkontor: Fagersta Omsättning: 3.000 MSEK Grundat: Epiroc AB grundades 2018 då Atlas Copco separerade gruv- och infra­ strukturdelen till ett eget bolag. Epiroc Drilling Tools är en division i Epiroc AB. Kärnverksamhet: Utveckling, tillverkning och försäljning av bergborrutrustning.

Regioner: Divisionen har verksamhet på sex kontinenter. Anläggningen i Fagersta är den största enheten i divisionen.

Antal anställda: Ungefär 4300 anställda inom divisionen globalt och 800 lokalt i Fagersta.

Kunder i sektor: Gruv- och infrastruktur­ industrin, både ovan och under jord.

Sök jobb på: epiroc.com

17

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | ­ OUTOKUMPU FAGERSTA STAINLESS

INDUSTRIJOBB med mycket variation UTVECKLING, RESOR OCH MYCKET PERSONLIGT ANSVAR. JOHAN EK GILLAR VARIATIONEN SOM ARBETET PÅ ­OUTOKUMPU FAGERSTA STAINLESS ERBJUDER.

ohan Ek har alltid haft ett gott öga till stora industrier. Att arbeta inom en av Sveriges basindustrier känns betydelsefullt för honom.

– Det är ju det här Sverige är känt för, säger Johan.

Johan Ek är född och uppvuxen i Avesta. Han utbildade sig till civil­ ingenjör i teknisk fysik med material­ vetenskap i Uppsala, och under studietiden var han inne på att lämna uppväxtorten för att bosätta sig i en större stad efter utbildningen.

Men vartefter åren gick och han testat stadslivet i Uppsala så landade han: Lugnet, familj, vänner och närheten till flera större arbetsplatser lockade mer än storstadspuls.

– Vill man jobba inom basindu­strierna är det mindre orter som gäller, säger Johan.

MULTINATIONELLT FÖRETAG Idag jobbar Johan i Fagersta, på Outokumpu Fagersta Stainless. I jobbet som produkt- och process­ utvecklare på utvecklingsavdelningen finns stora möjligheter till varierande arbetsuppgifter. Johans tjänst bestod till en början av utveckling på hemma­ plan, men har alltmer blivit ett utåtriktat arbete som handlar om att hjälpa kunder att utveckla processer och material så att de fungerar så kostnadsoch miljöeffektivt som möjligt.

Bulten kunden beställt kanske behöver en annan stålsort för att inte rosta och få bättre hållfasthet? Och hur kan kunden bära sig åt för att använda mindre gasol för att värma sina ugnar?

Johan Ek ser ljust på framtiden i företaget. På Outokumpu har han möjlighet att utvecklas och växa.

Eftersom det är ett multi­nationellt företag som finns i alla världsdelar tar arbetet honom ut i världen, till bland annat Tyskland och England.

– Det är jätteintressant att se hur arbetsplatser sköts på andra ställen och vilka skill­ nader som finns. Det är kul att vi ligger långt fram i utvecklingen här på ­Outokumpu Fagersta S ­ tainless, bland annat hur mycket som är automatiserat, säger Johan.

”Det är kul att vi ­ligger långt fram i utvecklingen här på ­O utokumpu Fagersta Stainless”

18

Johan Ek beslutade sig efter avslutade studier att bosätta sig i Avesta där han nu bor i hus tillsam­ mans med sambo och barn. Bilturen till jobbet i Fagersta tar bara 30 minu­ ter, helt överkom­ ligt tycker han.

FÖRST I VÄRLDEN OCH FORTFARANDE VÄRLDSLEDANDE Med 100 års erfarenhet av rostfri valstråd och en ­ständig framåtrörelse lever ­Outokumpu ­Fagersta Stainless stark – och är en av ­stommarna i lokalsamhället.

Redan på 1600-talet lades grunderna till det som idag är Outokumpu Fagersta Stainless. Med hjälp av investeringar i maskiner och personal vill man optimera processer för att hålla positionen som världsledande inom området.

– Vi var dessutom först i världen med att valsa rostfri tråd. Våra styrkor ligger i den höga kvalitet vi levererar och den tekniska support vi kan ge våra kunder. Att ingå i koncernen Outokumpu innebär en styrka för oss som företag och fördelar för våra kunder, säger Helena Holmlund, HR-chef.

I företaget arbetar både personer som bor i ­Fagersta och pendlare från större och m ­ indre ­städer i närområdet, exempelvis Västerås, ­Norberg, Smedjebacken, Ludvika och Avesta.

– Fagersta är den ideala kombinationen av att leva i en småstadsidyll och samtidigt ha tillgång till framgångsrika globala storföretag! ­Fagersta är omgivet av härliga skogar, sjösystem med ­förbindelse till Mälaren och närhet till fjällen, säger Helena Holmlund.

Hon vill också lyfta fram vi-känslan i företaget: – Outokumpu Fagersta Stainless sätter ­säkerheten först och jobbar för engagemang och glädje på jobbet. Fritidsklubb, förmånsportal, avdelningspeng och friskvårdsbidrag är några av förmånerna.

Helena Holmlund, HR-chef på Outokumpu Fagersta Stainless.

” Fagersta är den ideala ­kombinationen av att leva i en småstadsidyll och ­samtidigt ha tillgång till framgångsrika globala storföretag! ”

FAKTA Outokumpu Fagersta Stainless Omsättning: 1.800 MSEK Anställda: 260 Verksamhet: Tillverkning av rostfri ­valstråd och dragen tråd.

Användningsområden: Cykeleker, svetstråd, fjäder, skruv och andra fästelement inom bil, bygg, flyg och kirurgi etc.

Marknad: Hela världen.

Grundat: 1873 som Fagersta Bruk och ­ändrades 1984 till Fagersta Stainless, ­numera Outokumpu Fagersta Stainless.

Sök jobb på: outokumpu.com

19

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | ­ ARBETSGIVARE

Teamet

I FOKUS NÄR UPPDRAGEN SKRÄDDARSYS PETRA GRANQVIST ÄR STOLT ÖVER VAD AFG ENGINEERING ÅSTADKOMMER OCH STÅR FÖR. MEN LIKA VIKTIGT ÄR ATT BERÄTTA ATT LIVET I FAGERSTA KAN ERBJUDA HÖG KVALITET.

V

alltihop på plats hos kunden. Det enda vi inte gjorde själva var ytbehandlingen.

LIVSKVALITET I FAGERSTA AfG är ett äkta familjeföretag och Petra Granqvist kom in i företaget tack vare kärleken, hon är gift med vd:n Thomas Granqvist. Med utbildningar inom teknik och ekonomi har hon tidigare arbetat med teknikhandel inom Axel Johnson-­ koncernen.

– Jag gillar att arbeta med teknik och kundernas applikationer, det finns hela tiden nya problem att lösa. Det är roligt att följa de här kunderna och deras utveckling och det blir aldrig tråkigt.

Petra bodde tidigare i Stockholm men flyttade för några år sedan till Fagersta, Thomas barndomsstad. Den förändring i livskvalitet hon upplevt vill hon gärna förmedla till de som funderar på att lämna en större stad.

Svampskogen finns

”Jag gillar att ­arbeta med teknik och kundernas applikationer, det finns hela tiden nya problem att lösa.”

100 meter från husknuten, jobbet är några minuter bort, en tur till optikern tar fem minuter. Skolor och förskolor finns nära liksom ett stort utbud av träningsmöjlig­ heter för både barn och vuxna.

– Livskvalitet - det är det det handlar om. Att få livet att hänga ihop på ett hållbart sätt, säger Petra.

DEN KREATIVA PROBLEMLÖSAREN SÖKES Petra Granqvist tror att den kreativa och mekanikintresserade personen som gillar att lösa problem skulle trivas bra på AfG Engineering.

– Vi kan vara 5-6 personer involverade i en offert, både svetsare och maskin­ operatörer. Också Thomas pappa Torsten, som drev företaget i många år som andra generation, är verksam som "senior advisor" med sin långa erfarenhet.

– En av våra styrkor är naturligtvis vår samlade kompetens och mångåriga erfarenhet.

FOTO: JESSICA ANDERSSON

i är ett tillverkande företag som inte jobbar med serie­ tillverkning och det tror jag är inspirerande för personalen.

Petra Granqvist är delägare och driver AfG Engineering tillsammans med Thomas Granqvist. De erbjuder en avancerad "in-house"-lösning med allt under samma tak, som svetsning och maskinbearbetning förutom den ingenjörskonst som ritningarna kräver.

– Vi är ett high-end-företag, det är därför vi har med ordet "engineering".

Ett exempel på hur de arbetar är att de på ett tidigt stadium blir involverade i kundens utvecklingsfas och bistår med konstruktionsrådgivning och även uppritning i CAD-programmet Solid Works.

– Det finns projekt där vi ritat och tillverkat alla delar, inklusive svetsning och bearbetning, för att sedan montera

FAKTA | AfG Engineering

Familjeföretag sedan 1948. Idag är Petra Granqvist en av de delägare som driver AfG Engineering i Fagersta.

20

Huvudkontor: Fagersta Omsättning: 23 MSEK Antal anställda: 20 Grundat: 1948 i Åvestbo som AF Granqvist AB Kärnverksamhet: Mekanisk bearbetning och svetsning Kunder: Energinäringen, ­stålindustri, gru­ vor och verkstäder.

Sök jobb på: afg@afg.se

FOTO: JESSICA ANDERSSON

Olle Söderbäck och David Hildingstam framför en av de ­nyaste fräsmaskinerna hos Sandbergs.

Innovatören

SANDBERGS I BÅDE HAV OCH RYMD PÅ SANDBERGS I FAGERSTA SAMLAS BERÄTTELSER OM UBÅTAR, NOGGRANN PROGRAMMERING OCH UTVECKLING AV UNIKA ­PROTOTYPER. HÄR JOBBAR KREATIVA MÄNNISKOR SOM INTE TVEKAR ATT TA SIG AN TUFFA UTMANINGAR.

M

ed 60 års erfarenhet av maskinbearbetning i stålindustrin har Sandbergs gjort sig till mästare på att bedöma vilka jobb de gör bäst. Spetsen i företaget är den tekniska kompetensen.

En annan styrka är den långa erfarenheten som gör att de kan vara med och vägleda kunderna och skapa unika prototyper.

– Vi är framför allt problemlösare. Vi vet vilka jobb vi kan ta på oss och förstår vad vi ska göra, säger marknadschefen Olle Söderbäck.

ägnat flera arbetstimmar åt att programmera maskinen så att den ska fräsa till den ståldetalj som kunden beställt.

– Slutprodukten kontrollmäts och blir bra, men vägen dit kan se olika ut. Våra anställda får ta sina egna beslut. En bra egenskap när man arbetar här är att kunna se flera steg framåt och inte vara rädd att göra fel, säger Olle Söderbäck.

Sandbergs är något av en kreativ individualist bland jättarna i Bergslagens stålkluster vid Fårbo industriområde i Fagersta. I klustret stärker företagen varandra med både arbetskraft och kunskap.

– Kreativa människor som gillar tuffa utmaningar är de som trivs bäst på Sandbergs, menar Olle Söderbäck och David Hildingstam.

”Vi är framför allt problemlösare. Vi vet vilka jobb vi kan ta på oss och förstår vad vi ska göra”

KREATIVITET OCH EGET ANSVAR Vi tar en tur genom verkstäderna. Här finns många olika maskiner för tillverkning av detaljer som sedan hamnar i kundernas gasledningar, stridsflyg, gruvborrar eller lastvagnar.

– Den här maskinen gör detaljer till en ubåt, berättar David Hildingstam, supply chain manager.

Vid en av de nyaste fräsmaskinerna står Tobias Brandt och arbetar. Han har

INNOVATION OCH NY TEKNIK Arbetsstyrkan på Sandbergs har en gemensam nämnare: de är teknik­

intresserade. Annars är samlingen relativt heterogen både gällande bostadsort och bakgrund. Olle Söderbäck bor i Surahammar, är utbildad produktionstekniker och har arbetat både som svetsare och på mekaniska verkstäder. David Hildingstam däremot bor i Skinnskatteberg och har kört ubåt som teknisk officer, innan han hamnade på sågverket i Skinnskatteberg och sedan började på Sandbergs.

När Olle och David blickar framåt så ser de en framtid där innovation bland annat kommer att handla om nya tillverkningslösningar, exempelvis i 3D-miljöer, och att man adderar material istället för att skära bort, som Sandbergs alltid gjort.

– Vi tittar såklart på hur det skulle fungera ihop med det vi har idag för att fortsätta att utvecklas, säger Olle Söderbäck.

FAKTA Sandbergs Maskinbearbetning Huvudkontor: Fagersta Omsättning: 50 MSEK Antal anställda: 28 Grundat: 1957 i Ragnar Sandbergs källare Kärnverksamhet: Maskinbearbetning i de flesta förekommande material Kunder: Eneriginäringen, stålindustrin, gruvindustrin, verkstäder, läkemedelsin­ dustrin, fordonsindustrin Sök jobb på: sandbergsmaskin.se

21

ENTER VÄSTMANLAND | FAGERSTA | BERGSLAGSSJUKHUSET

NÄRSJUKVÅRD MED I FAGERSTA

”GO”

BITRÄDANDE KLINIKCHEF BEATE KÄRRDAHL BEDICS PÅ VÄSTMANLANDS SJUKHUS FAGERSTA SER LJUST PÅ FRAMTIDEN. BEFINTLIG VERKSAMHET HAR UTVECKLATS, NY ÄR PÅ GÅNG OCH FLER MEDARBETARE VÄLKOMNAS.

D

et har hänt en hel del del inom sjukvården i Fagersta de senaste åren. När Region Västmanland i februari 2018 återtog driften av Bergslagsjukhuset i Fagersta bytte man namn till Västmanlands sjukhus Fagersta. Beate Kärrdahl Bedics, då enhetschef för rehabenheterna i Köping och Fagersta, sökte och fick tjänsten som biträdande klinikchef i juni 2018. Hon började på heltid i Fagersta i september samma år.

– Det fanns ingen riktig rehabenhet här från början så all personal var i stort sett

nyutexaminerade när jag anställde dem. De har gjort ett enormt arbete och utvecklats själva med stormsteg, berättar Beate.

FLER VERKSAMHETER TILL FAGERSTA Många fler förändringar har gjorts. På avdelning 1 finns nu en arbetsterapeut på heltid och en

”Det fanns ingen riktig rehabenhet här från början så all personal var i stort sett nyutexaminerade när jag anställde dem. De har g jort ett ­e normt arbete och utvecklats själva med stormsteg.”

FOTO: ANNIKA PERSSON

Beate Kärrdahl Bedics, klinikchef, reser med Tåg i Bergslagen och har bara gott att säga om färdsättet. ­Serviceinriktad och vänlig personal, inter­ netuppkoppling och tåg som oftast går i tid.

Beate Kärrdahl Bedics Ålder: 53 år.

Yrke: Arbetsterapeut i grunden, enhetschef för rehab samt biträdande ­klinikchef på Västman­ lands sjukhus Fagersta.

Egenskaper: Engagerad, vill driva u ­ tveckling och se resultat.

Familj: Man och två ­döttrar, 19 och 17 år, samt två katter.

Bor: På landsbygden ­utanför Frövi.

Intressen: Trädgård, familjen, djur, ridning. ”Jag och min yngsta dotter rider för privattränare en gång i veckan”.

22

Karin Hammarskjöld

”Som anställd har man stora möjligheter att utvecklas och bredda sina kunskaper här. Det är ett litet sjukhus, inte så ­nischat, med ett 60-tal anställda, och man får vara med och påverka.” f­ ysioterapeut. Neurologpatienterna får hjälp av ett team av yrkesfolk, en hjärtverksamhet har startats och den avancerade hemsjukvården håller på att vidareutvecklas.

Målet är att få så många verksamheter som möjligt som kan bedrivas på ett säkert sätt till Västmanlands sjukhus Fagersta. Och ju fler verksamheter som flyttas dit, desto mer personal efterfrågas, just nu sjuksköterskor och arbetsterapeuter men även andra yrkesgrupper inom vården.

– Som anställd har man stora möjligheter att utvecklas och bredda sina kunskaper här. Det är ett litet sjukhus, inte så nischat, med ett 60-tal anställda, och man får vara med och påverka. Sådant skapar en bra arbetsmiljö, säger Beate.

Ålder: 29 år.

Yrke: Barnskötare i grunden, utexaminera­ des fysioterapeut i juni 2018, och anställd på ­Västmanlands sjukhus Fagersta.

Fördelar med Fagersta: Nära till allt.

Familj: Sambo Richard, kock på Brukshotellet i Fagersta, och Jackie, rhodesian ridgeback.

Bor: Fagersta.

Intressen: Träning av olika slag, djur och natur.

Siktar på halvklassikern där löpning, cykling, simning och skid­åkning ingår.

Karin Hammarskjöld, valde yrket som ­f ysioterapeut för att få arbeta med människor och kunna fokusera på det friska.

ENKELT ATT PENDLA TILL FAGERSTA Beate Kärrdahl Bedics bor i Frövi och tar tåget till arbetet varje morgon.

– Pendling ger tid för reflektion, vilket är speciellt viktigt när man arbetar inom vården. Kontakten med ibland svårt sjuka patienter gör att man bär med sig många tankar och funderingar. Det är sådant som man använder nätterna till annars.

KARIN TOG KLIVET – FLYTTADE Fysioterapeuten Karin Hammarskjöld valde att bosätta sig i Fagersta. Hon kommer ursprungligen från Mora, studerade till fysioterapeut i Västerås och blev erbjuden en tjänst i Fagersta. Hon bor nu med sambo och hund i en lägenhet i tätorten och har två minuters väg till mataffären, ytterligare några ­minuter till jobbet, och nära till motionsspår och promenadvägar.

Karin trivs väldigt bra på sitt första jobb som fysio­ terapeut.

– Vi är en nystartad enhet och vi får vara med och påverka väldigt mycket. Man jobbar med olika saker, det är ett fritt jobb med stora variationer och man lär sig mycket. Vi är en liten grupp, ett ungt och roligt gäng som kommer väldigt bra överens, säger Karin Hammarskjöld.

FAKTA | Västmanlands sjukhus

FOTO: ANNIKA PERSSON

Region Västmanland driver fyra sjukhus: • Västerås • Sala • Köping • Fagersta Förutom sjukhus finns 29 vårdcentraler, utspridda på alla länets kommuner.

Sök jobb på: regionvastmanland.se

23

ENTER VÄSTMANLAND | SKOGSNÄRING

BERGSLAGENS

vackra natur

både nöje och levebröd

REDAN SOM GRABB BÖRJADE ANDREAS NÄÄV HÄNGA MED SIN MORFAR UT I SKOGARNA – OCH LIVSLÅNG KÄRLEK TILL SKOGEN UPPSTOD. NU ÄR DEN BÅDE HANS HOBBY OCH HANS JOBB.

M

an skulle kunna säga att Bergslagens skogar går som en grön tråd genom 29-årige Fagerstabon Andreas Näävs liv. Skogen och naturlivet har alltid funnits nära, och när morfar jagade älg och hjort med jaktlaget tog han med sig den unge Andreas. I skogen finns naturupplevelserna och vänskapen med de tio andra medlemmarna i jaktlaget.

Det är inte möjligheten att skjuta som främst lockar ut Andreas på jakt.

– Nej, man kopplar av, känner lugnet, säger Andreas Nääv.

Men även om det är naturupplevelsen och kamratskapet i jaktlaget som är viktigast, har Andreas också haft några riktigt fina jaktupplevelser.

24

– För några år sedan sköt jag en hjort, en tolv­ taggare. Det var häftigt, troligtvis en sån där “en-gång-i-livet”-grej, säger Andreas.

Efteråt delades 120 kilo kött från hjorten upp i jaktlaget. Hjortens horn däremot, de sitter på väggen hemma i lägenheten som Andreas delar med sin ­flickvän och två hundar, en finsk lapphund och en jämthund.

Andreas Nääv från ­Fagersta arbetar på trähandels­ koncernen AB Karl Hedin. Även på fritiden är det skog och natur som gäller.

”Det är jättekul att se husprojekten med lösvirke som pågår i Sjöhagen i Fagersta.

Där byggs husen med lokal skog – det är verkligen från planta till planka.”

SKOGEN

– en självklar del av en hållbar framtid

Niklas Fogdestam, virkesområdeschef på Mellanskog, ­efterlyser fler som vill arbeta i en fram­ tidsbransch med mycket goda utsikter.

UTAN SKOGEN – INGEN SILVERGRUVA OCH INGEN STÅLINDUSTRI. MYCKET AV VÄSTMANLANDS RIKEDOM HAR VÄXT FRAM TACK VARE SKOGEN. IDAG ÄR SKOGEN ETT KULTURARV SOM BÅDE VÅRDAS OCH UTVECKLAS.

LOKALT TRÄVIRKE I FAGERSTAHUS Andreas jobbar på trähandelskoncernen AB Karl Hedin. Det var inte naturintresset som lockade honom dit, snarare tillfälligheter och en veckas skolpraktik som 14-åring. Under sina 14 år på företaget har Andreas, via företagets traineeprogram, arbetat sig upp från bygghandelslärling till byggsäljare. Möjligheterna att växa och utvecklas på jobbet är många.

Det är inte utan stolthet i rösten som Andreas Nääv berättar att det är samma skogar som han älskar att vistas i på fritiden, som också bidrar till hans levebröd. I AB Karl Hedins butik i Fagersta finns allt som behövs för att bygga ett hus av närproducerat virke från grunden. Inget material kräver långa transporter – företaget har tre sågverk, bland annat i grannbyn Karbenning och i Avesta.

– Det är jättekul att se husprojekten med lösvirke som pågår i Sjöhagen i Fagersta. Där byggs husen med lokal skog – det är verkligen från planta till planka, säger Andreas Nääv.

V

ästmanland är ett rikt skogslän och skogen är en viktig del av både dåtid, nutid och framtid i länet. På Ösby naturbruksgymnasium utanför Sala utbildas exempelvis landets mest dyrbara gymnasieelever. Att lära sig modernt skogsbruk kräver kunskaper i moderna skogsmaskiner.

Idag är skogen en storindustri, och att sköta den hållbart är a och o.

– Om vi ska rädda klimatet så är det viktigt att skogarna är friska, så att de kan binda koldioxid. Vi avverkar inte mer än vad som återbeskogas. Det blir mer och mer skog varje år, fler och fler träd, säger Niklas Fogdestam, virkesområdeschef på Mellanskog i Västmanland.

”Om vi ska rädda ­klimatet så är det viktigt att skogarna är friska, så att de kan ­binda kol­dioxid.”

EN NÄRING I BEHOV AV ARBETSKRAFT Skogsnäringen behöver fler personer som arbetar på alla nivåer menar Niklas Fogdestam. Det behövs skogsarbetare som kör skogsmaskiner, röjer och planterar, tjänstemän som arbetar i näringslivet och skogsmästare som beräknar och värderar skog.

– Vi är en viktig del av svenskt näringsliv som dessutom arbetar med förnyelsebar råvara. I ett land med 300 000 privata skogsägare och med skogen som en av basnäringarna har många en relation till skogen, säger Niklas Fogdestam.

25

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | GULDKORN

Sala Rik historia och närhet till allt I SALA SAMSAS GAMMALT OCH NYTT - OCH STAD OCH LANDSBYGD - SIDA VID SIDA. VÄLKOMMEN TILL EN MYLLRANDE SMÅSTADIDYLL MED BLOMSTRANDE NÄRINGSLIV.

S

ala är staden med nära till allt. Att det mesta är i mindre skala gör livet enklare – i Sala kan man leva gott med närhet till det som är viktigt: till omvärlden, till naturen, och till varandra. Glöm långa transportsträckor mellan skola, arbete, kultur och naturliv.

Här är lika enkelt att promenera till jobbet som att ta tåget till någon av de intilliggande städerna.

I den mysiga stadskärnan flankeras gatorna av färgglada, låga hus. Inne i stan fikar man gott, äter bra, eller shoppar i någon trevlig butik.

Vill man upptäcka historiska besöksmål är Sala Silvergruva är ett givet stopp. Gruvan, som var storindustri i flera hundra år, lockar än idag med spännande aktiviteter både ovan och under jord.

Salas näringsliv blomstrar – såväl inne i ­centrum som ute på landsbygden. Här finns plats både för ­innovativa teknikföretag i stan och ­välsorterade gårdsbutiker på landet. För den som är i etableringsfasen finns mycket hjälp att få från kommunen.

Funderar du på att sätta bo här? Det byggs mycket i Sala just nu, och här finns villor och lägenheter till priser som inte alls liknar de stora städernas. Färdigt att flytta in!

26

Sala stadspark ligger vid Ekeby dammar, som är sista anhalten innan stadskärnan i ett gammalt dammsystem som rörde sig från Sala Silver­ gruva. Promenad­stråket Gröna gången ringlar sig från Ekeby dammar till sjön ­Långforsen och här promenerar gärna Salaborna. Vid Lång­ forsen ligger populära Måns Ols med badplats och restaurang.

I kultur­kvarteret Täljstenen arrang­ eras utställningar, konserter och teaterföreställning­ ar. Här finns också Aguélimuseet.

I lekparken i Stads­ parken leker både ­ stora och små barn.

Svartådalen bjuder på högkvalitativ rekreation.

Bland annat går det att paddla på Svartån genom böljande artrika kulturlandskap vårdade av får och kor sedan många hundra år.

Sala är allra mest känt för sin silvergruva.

Det gamla gruvområdet är inte bara välbesökt av turister, här tränar också lokala mountainbike­ åkare.

Salas centrumhandel har ett brett utbud med både kedjor och lokala charmiga butiker.

27

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | LINNEA SEIDEL

FOTO: ANNIKA PERSSON

Jugansbo

– en plats för kraftsamling och inspiration 28

Hela familjen ­samlade framför huset i ­Jugansbo.

Sebastian, Linnea, sönerna Axel och Isac samt familjens labrador Charlston.

Sebastian och Linnéa är båda entreprenörer och driver varsitt företag .

I DET RÖDA HUSET MITT I BYN UTANFÖR SALA BOR LINNÉA SEIDEL OCH SEBASTIAN NIEMI ­C ARLSSON MED SINA BARN AXEL OCH ISAC. HÄR KOMBINERAR DE F­ AMILJELIV MED ­FRAMGÅNGSRIKT ­FÖRETAGANDE.

B

oningshuset är från 1900-talets början, ljust och modernt inrett men med den speciella atmosfären bevarad som bara finns i riktigt gamla hus. Till gården hör också ett äldre boningshus, en vacker trädgård och lite åkermark.

PIONJÄR SOM MATBLOGGARE Linnéa dukar fram kaffe och rabarberpaj på altanen.

Hon driver bloggen “Linnéas skafferi” och är en av landets ledande influencers när det gäller matlagning och bakning. Efter tio år som bloggare och författare kan hon nu försörja sig på sin verksamhet.

Att bo på landsbygden och ha världen som ­arbetsfält ser hon som en perfekt kombination.

Lugnet i Jugansbo varvas med kundbesök i storstäderna. Dagar när hon vill ha folk omkring sig följer hon med Sebastian in till Dekalbolaget AB i Sala, företaget som han tog över efter sin far 2014 och där han nu har sex anställda.

29

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | LINNEA SEIDEL

FOTO: ANNIKA PERSSON

TRYGGHETEN I JUGANSBO A OCH O Linnéa och Sebastian får livet att fungera med familj och företagande, trots att de många gånger har ­f ulltecknade scheman. Det är i lugnet och tryggheten i Jugansbo de båda hämtar kraft och inspiration. Men att bosätta sig här var ingen självklarhet från början.

– Som trettonåring kunde jag inte förstå hur någon kunde tvinga sina barn att växa upp på ett sådant hemskt ställe, säger Linnéa med ett leende.

Hon har ju gjort precis det, vuxit upp i Jugansbo, men flyttade till stan direkt efter nian. Sebastian i sin tur såg ingen anledning att bo någon annanstans än i Sala, den lagom stora staden som alltid varit hemma för honom.

PERFEKT LIV FÖR BARNEN Med tidens gång och en dos övertalning blev det ändå Jugansbo de slog sig ner i. Och efter tio år kan ingen av dem tänka sig att bo någon annanstans. Fördelarna är så många. Här känner människor varandra, och här hjälps man åt.

Barnen har jämnåriga kompisar, och Åby skola där Axel går är en liten, trygg skola där alla känner alla.

Att ta bilen för att handla, skjutsa barnen till skola, förskola och fritidsaktiviteter eller till restaurangbesök för hela familjen – utbudet är stort i Sala – ser de båda som självklarheter. En kvart till Axels fotbollsträning i Norrby SK, en kvart in till stan är inga sträckor att tala om. Kör det ihop sig har Sebastian och Linnéa föräldrar som ställer upp.

”I Jugansbo pågår generationsskifte. Äldre säljer sina hus, barnfamiljer ­f lyttar in.”

30

Köket är en av Linnéas arbets­ platser. Här lagar hon mat och bakar, för att sedan återge resultatet i den pris­ belönta bloggen ”Linnéas skafferi”

En härligt stor trädgård med ut­ rymme för både fotbollsmatcher och studsmatta.

IDELLA KRAFTER SKAPAR VÄRDE De passar på att berömma Salas föreningsliv, de i­deella föreningarna där idrottsledarnas enga­ gemang gör aktiviteterna så roliga för barnen.

– I Jugansbo pågår generationsskifte. Äldre säljer sina hus, barnfamiljer flyttar in. Under sommaren har fler familjer gått samman och delat på skötseln av Hillingens badplats. När barnen blir större får de sköta om badet.

– De flesta som har vuxit upp här ute har haft sitt första sommarjobb vid Hillingen. Man fick cykla dit och tömma sopor, klippa gräs och kolla vatten­temperaturen, minns Linnéa.

Linnéa och Sebastian är nöjda med att leva och bo i Sala. Om de fick önska fritt skulle de vilja se ännu fler entreprenörer i kommunen, gärna en l­ ättare industri av något slag som kan ge ung­domarna jobb, och en ännu mer levande ­Kulturskola.

Sebastian Niemi Carlsson Ålder: 35 år.

Yrke: Ägare och vd till ­Dekalbolaget AB i Sala med sex anställda.

Bakgrund: Började på företaget direkt efter studenten. Tog över efter sin far 2014.

Utmärkelser: Entre­ prenörspriset 2017 på Silverglans, Salas ­näringslivsgala.

Linnéa Seidel Ålder: 32 år.

Yrke: Matbloggare och matkreatör.

Bakgrund: Utbildad undersköterska, självlärd inom matlagning, bakning, skrivande och fotografe­ rande.

Utmärkelser: Stora Mat­ bloggspriset 2016, Årets företagsamma kvinna 2017 på Silverglans, Salas näringslivsgala.

31

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | METSO MINERALS

32

­Viktor

Mineralmästaren trivs på Metso

FRÅN MÅNGMILJONSTADEN KYIV I UKRAINA TILL ­VÄSTMANLÄNDSKA SALA. FRÅN 18 ÅR AV HÖGRE ­S TUDIER TILL INDUSTRIFÖRETAGET METSO. VIKTOR ­LISHCHUK HAR GJORT EN LÅNG RESA, B­ ÅDE BILDLIGT OCH BOKSTAVLIGT.

M

ed 14 000 anställda i över 50 länder är Metso ett världsledande industriföretag. Företaget levererar bland annat utrustning och tjänster för bearbetning av mineraler, hela vägen från gruvan till färdiga produkter som ­mineralkoncentrat eller mineralpellets. Sedan årsskiftet jobbar Viktor Lishchuk här som process- och offertingenjör.

– Vill man jobba med utrustning för mineral­ bearbetning så finns det inget bättre ställe än Metso att vara på, säger Viktor.

På Metsos kontor i Sala arbetar Viktor med att sälja avancerad utrustning för metallbearbetning till kunder över hela världen. Affärerna är komplexa, och finanser, risker, logistik och inköp är viktiga delar av offertprocessen. De tekniska utmaningarna brukar vara omfattande.

– Det finns ingen standard när det kommer till malm. Även om metallen är densamma har malmen alltid olika egenskaper, och utrustningen måste anpassas efter det, säger Viktor Lishchuk.

BÅDE TEKNIK OCH EKONOMI I Viktors arbete kombineras teknik med ekonomi.

Han betonar att en bra affär inte bara handlar om pris, utan att de tekniska delarna, med design och val av lämplig utrusning, är precis lika viktiga.

– Att till fullo förstå kunden är en utmaning. Ibland säger kunden att han vill ha en sak när det i själva verket är något annat han behöver. Då gäller det att kunna säga det på ett diplomatiskt sätt, säger Viktor.

33

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | METSO MINERALS

”Det bästa med mitt jobb är att projekten jag ar­ betar med aldrig är likadana. På så sätt lär jag mig en hel del”, säger Viktor Lishchuk.

– Jag förklarar för- och nackdelarna med olika alternativ. Har du underbyggda argument kan det bli en bra diskussion, och det skapar en relation med kunden om man visar att man är intresserad och bryr sig.

Viktor har både kunder och kollegor över hela världen. Ibland tillverkas den utrustning han säljer av Metso i Turkiet eller Kina, medan kunden å sin sida sitter i Australien eller Latinamerika.

– Att arbeta i gruvindustrin är oftast mer globalt än lokalt. Därför är det förknippat med en del utmaningar, som att anpassa den utrustning vi säljer till olika nationella standarder. Timing är en annan

Omsättning: 3.2 miljarder euro (koncern) Antal anställda: 745 i Sverige, 250 i Sala Verksamhet: Produkterna spänner från gruvdrift, aggre­ gat och återvinningsutrustning till industriella ventiler och pumpar. Tjänster står för över 55% av omsättningen. Metsos kunder stöds av ett globalt nätverk med över 14 000 ­yrkesverksamma i mer än 50 länder.

Sök jobb på: metso.com/se

utmaning. Jag jobbar i team med kollegor i Latinamerika, USA och Kina, och med så olika tidszoner är det inte lätt att hitta tider för våra onlinemöten.

INTERNATIONELLA STUDIER Men internationella utmaningar är inget nytt för Viktor Lishchuk. Hans väg till Sala har varit minst sagt internationell, och den är kantad av en hel del studier. Han har två masters och två PhD, och hans studier har tagit honom från hemlandet Ukraina till Polen, Finland, Tyskland, England, Nederländerna, Ryssland och Sverige.

Det var under en praktikperiod i Belgien som han fick upp ögonen för gruvindustrin.

” Jag jobbar i team med kollegor i Latinamerika, USA och Kina, och med så olika tidszoner är det inte lätt att hitta tider för våra onlinemöten.”

34

FAKTA | Metso

Viktor Lishchuk vid Stadsparken i Sala.

– Mining är coolt. Jag triggades av utmaningen att hitta hållbara lösningar till rimliga kostnader, så i stället för att avsluta min utbildning i geovetenskap i Finland bestämde jag mig för att byta inriktning.

Och det var på så sätt, via studier i mineralbearbetning på Luleå tekniska universitet, som Viktor hamnade i Sala.

Efter 18 år av högre studier är jobbet på Metso en välkommen förändring.

– Jag har forskat mest hela livet. Det här är annorlunda och jag gillar det väldigt mycket. På universitet arbetar man ensam, men här är det mycket gruppoch teamarbete. Den tekniska bakgrunden är viktig i jobbet, men den är värdelös om du inte också har social kompetens, säger Viktor.

FÖRÄNDRINGAR PÅ GÅNG Några planer på att fortsätta sin internationella ­karriär i ytterligare länder finns för tillfället inte.

I Luleå träffade Viktor nämligen Linda som han bor tillsammans med i Västerås.

För några månader gifte de sig och snart väntar de första barnet.

– Att bli pappa kommer förstås att påverka mitt liv, och säkert även mitt yrkesliv, säger Viktor Lishchuk.

– Jag vet inte vad jag kommer att jobba med i framtiden. Industrin är inte förutsägbar; ny teknik kommer och allt mer automa­tiseras. Jag vet inte vad som kommer att efterfrågas om fem år, allt jag vet är att det kommer att förändras.

” Jag tycker om den ­vackra stadsparken med alla sjöar. Den är ­höjdpunkten i Sala”

35

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | NÄRINGSLIV

FAKTA | Sala Brand Huvudkontor: Sala Grundat: 1995 i Sala Omsättning: 118 MSEK Antal anställda: Cirka 40 Kärnverksamhet: Total­ leverantör av brandbilar, från konstruktion till leverans Kunder i sektor: Kommuner, flygplatser och industrier i hela Europa Sök jobb på: salabrand.se

36

”Folk trivs på den här arbets­platsen.

Och själv får jag ­kombinera ett roligt arbete med mitt s­ tora intresse ” Kai Hedlund är vd samt marknads- och kundvårdsansvarig på Sala Brand. Här framför en släcknings- och räddningsbil som ska levereras till Åhus i Danmark.

Sala Brand

– ett framgångsrikt företag i Sala KUNDER RUNT OM I EUROPA. GENERALAGENT TILL DE VÄRLDSLEDANDE ­FÖRETAGEN ROSENBAUER OCH MAGIRUS. EN ORDERSTOCK SOM STRÄCKER SIG FRAM TILL OKTOBER 2020. PÅ SALA BRAND ÄR MAN NÖJDA MED TILLVARON.

K

ai Hedlund, vd på Sala Brand och tidigare delägare, har varit med från starten 1995 då företaget grundades. Egentligen ännu tidigare, som anställd på Sala Kaross där det bildades en avdelning för brandbilar som senare blev Sala Brand.

Efter ett ägarbyte för tre år sedan flyttade företaget till nybyggda lokaler intill moderbolaget Andersérs Mekaniska Verkstad.

Därifrån fortsätter Sala Brand att leverera brandfordon och till­behörs­utrustning till främst ­kommuner, flygplatser och industrier i hela Europa.

och berättar hur de arbetar med företagandet på näringslivskontoret. Där finns bland annat företagslotsen Ulla Eklöf som hjälper nya företag att etablera sig i kommunen och befintliga företag att expandera.

Företagslots är något Sala kommun införde 2019.

Genom att ringa in behoven och därefter arrangera möten med personal från berörda kontor inom kommunen och företagaren kan handläggningstiderna kortas. På ett sådant möte kan bland annat ansökningar behandlas och information om eventuella kostnader delges till det nya företaget så att processen kan löpa på så smidigt som möjligt.

– Vi försöker att effektivisera de interna processerna, säger Annica Åkerblom.

” Vår bedömning är att företags­ klimatet är väldigt bra i kommunen ”

PERFEKT FÖR INTERNATIONELLA AFFÄRER Sala Brands läge strax utanför Sala är utmärkt med tanke på närheten till Arlanda flygplats, och till de stora vägarna för transporter norrut i landet och söderut mot kontinenten.

Från närområdet har en stor del av arbetskraften rekryterats, flera av de cirka 40 anställda har sina rötter i Sala.

– Många kommer med en grundutbildning i bagaget som sedan fylls på med specialkunskaper här.

Folk trivs på den här arbetsplatsen. Och själv får jag kombinera ett roligt arbete med mitt stora intresse, säger Kai. På frågan om företagsklimatet i Sala kommun svarar han så här: – Vår bedömning är att företagsklimatet är väldigt bra i kommunen.

NYA FÖRETAGARSATSNINGAR I KOMMUNEN Annica Åkerblom är näringslivschef i Sala kommun

BESÖK SKA SKAPA NYA KONTAKTYTOR En annan av de återkommande aktiviteterna är att besöka företagen. Syftet är att dels skapa kontakt – det är alltid lättare för företagare att ta kontakt igen när man har träffats tidigare – dels att fånga upp frågor, behov och önskemål av olika slag, men också att tala om framtiden för företaget.

Sala är en kommun med några få större arbets­g ivare och många små i olika ­branscher.

– Fler större företag vore förAnnica Åkerblom, stås önskvärt för att skapa fler Sala kommun, hoppas arbetstillfällen, säger Annica på fler stora företag Åkerblom. till Sala.

37

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | BO & LEVA

TÅGET ÄR NAVET I

Ransta

– och avgjorde Lindas flytt hit FÖR LINDA SVENSSON OCH MÅNGA ANDRA RANSTABOR ÄR TÅGET VIKTIGT FÖR ATT KUNNA BO HÄR. NÄR TÅGAVGÅNGARNA VAR HOTADE SLÖT HELA RANSTA UPP I FIGHTEN MOT TRAFIKVERKET – OCH VANN.

38

Linda Svensson är ­ordförande i bygde­ gårdsföreningen Ransta Nästa. Förutom opinions­bildning arbe­ tar föreningen också med aktiviteter för barn och unga. Den vandran­ de julkalendern, där folk promenerar runt i byn och gör olika gratisakti­ viteter, engagerar både stora och små och har flera gånger blivit upp­ märksammad i media.

D

en gamla järnvägsstationen i Ransta är inte längre stationshus utan en modern bygdegård och samlingspunkt för människor i det lilla samhället i Sala kommun. Den aktiva bygdegårdsföreningen Ransta Nästa håller till i bygdegården.

Linda Svensson är ordförande i föreningen, som länge arbetat för att göra Ransta till en bra plats att bo och verka i.

Under årens lopp har föreningen bland annat påverkat bygget av ny skola, som invigdes i januari 2019, och en fullstor idrottshall. För några år sedan lyckades de också genom påtryckningar och uppvaktning av riksdagspolitiker få Trafikverket att ändra sig i frågan om att dra in tågavgångar.

– Jag och min sambo bodde i Västerås men valde att flytta hit för sju år sedan. Vi ville bo i en mindre ort och för oss var det avgörande att kunna ta tåget till jobbet, säger Linda Svensson.

LÄTT TA SIG TILL JOBBET Linda Svensson arbetar som processingenjör på Mälarenergi i Västerås. Även hennes sambo jobbar som ingenjör i Västerås. De har valt ett liv där de kan promenera från huset med den stora trädgården till stationen på några minuter, åka tåg i mindre än 20 minuter innan de cyklar vidare till jobbet.

– Vi är nog ganska typiska för dem som flyttar in till Ransta, säger Linda.

motionsspår och vacker natur precis runt knuten.

Sambons trädgårdsintresse kan också tillfredsställas i och med den stora tomten som följde med huset.

– Jag var nyligen föräldra­ledig med vår tvååring och kände egentligen inte att jag behövde lämna Ransta alls. Behöver man handla finns ju internet. Vi har bil men använder den inte mer än nödvändigt. För mig är det jätteviktigt att kunna leva klimatsmart och tack vare tåget kan vi göra det här, säger Linda Svensson.

”För mig är det jätte­ viktigt att kunna leva klimatsmart och tack vare tåget kan vi göra det här”

INGET MER ATT ÖNSKA I VARDAGEN Linda berättar entusiastiskt om det nybyggda biblio­ teket, en livsmedelsbutik, öppen förskola, gym, gympa,

De senaste åren har mycket skett i Ransta. Sala kom­ mun har satsat på en ny skola och en fullstor idrottshall.

39

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | BOENDE

Sala växer på flera fronter

I TAKT MED ATT STÖRRE STÄDER SOM VÄSTERÅS OCH UPPSALA HAR V ­ ÄXTVÄRK KNACKAR BÅDE MÄNNISKOR OCH BYGGFÖRETAG PÅ DÖRREN I SALA. “DET HÄNDER MYCKET HÄR, MEN SMÅSTADSKÄNSLAN MÅSTE BEVARAS”, SÄGER KJELL-OVE JACOBSSON, PLAN- OCH BYGGCHEF I SALA.

K

ommunen rustar med en ny idrottshall, gör planer för utveckling av handeln samt planerar var nya bostäder kan byggas och företag etablera sig. Kjell-Ove Jacobsson kommer från byggbranschen men kunde inte tacka nej när han fick erbjudandet om jobb i Sala kommun.

– Det händer och kommer att hända så mycket i Sala de kommande åren, säger han.

Planarbete pågår på många fronter, både för bostäder och för kommersiell verksamhet. Vid Evelund, där riksväg 56 blir 70 och går vidare mot Sälen, vill kommunen skapa plats.

– Området ligger strategiskt och har potential att utvecklas till en av stadens entréer, men också till en plats för etablering av verksamheter som kräver ett gott trafikläge, säger Annica Åkerblom, näringslivschef på Sala kommun.

parhus. Men det stora som ska ske kommande åren är lägenhetshusen på området Norrmalm, i närheten av järnvägsstationen. 800 till 1000 bostäder planeras, en expandering av staden som både kräver förändringar i vägnätet och att fler skolor och förskolor behövs. Det finns ett lokalt behov av lägenheter, men kommunen har också en vision om att växa med fler inflyttade invånare, menar Kjell-Ove Jacobsson: – Sala ligger strategiskt, det är nära att pendla. Det är 25 minuter till Västerås och 40 minuter till Uppsala. I framtidens samhälle behöver människor inte vara på jobbet varje dag och då kan de bo i Sala. Här kan de få samma hus för två miljoner som de betalar sju miljoner för i Stockholm.

” Sala ligger ­strategiskt, det är nära att pendla. Det är 25 minuter till Västerås och 40 m ­ inuter till Uppsala”

NYA VILLOR OCH LÄGENHETER PÅ GÅNG Det populära Ängshagen växer med många nya villatomter och området kring den gamla fotbollsarenan Silvervallen är klart för bygge av flerbostadshus. Här planeras att sätta spaden i jorden redan våren 2020.

Runt om i staden finns planer för minst ett 60-tal villor, radhus och

40

Kjell-Ove Jacobsson.

SMÅSTADSKÄNSLAN SKA BEVARAS Kjell-Ove Jacobsson menar dock att Sala inte ska växa och bli ett Manhattan med gigantiska höghus. Det genuina i småstaden måste bevaras och det nya som byggs ska passa in i den befintliga miljön. Själv är KjellOve är Salabo från barnsben. Förutom familj och vänner är det också lugnet och närheten till naturen, handel och skolor som fått honom att stanna kvar.

– Ja, livet är enkelt i Sala. Man har nära till allt, säger Kjell-Ove ­Jacobsson.

Ängshagen är ett av Salas bostads­ områden som växer så det knakar.

” Det händer och kommer att hända så mycket i Sala de kommande åren”

Lärkan ­sportcenter invigdes i sep­ tember 2019. Här spelas innebandy, handboll, basket och fotboll.

Nybygge på ­Silvervallen.

Här planeras att ­byggas en ny stads­ del med samma känsla som den ­historiska staden.

41

ENTER VÄSTMANLAND | SALA | GRÖNA NÄRINGAR

Jörgen ­ estholm W visar upp årets föl födda på gården

Team Westholm

"SVERIGES NÄRMASTE ­TRAVANLÄGGNING" MED DE ORDEN MARKNADSFÖR JÖRGEN WESTHOLM SITT ­FÖRETAG. NÄRHETEN TILL TRAVBANOR, SPECIALISTDJUR­SJUKVÅRD OCH ARLANDA FLYGPLATS GÖR LÄGET PÅ LANDS­BYGDEN UTANFÖR SALA SÅ PERFEKT.

F

rån asfaltsväg bredvid blommande dikeskanter till grusväg mellan sädesfälten syns fler och fler hästar i sina hagar. Här på gården Karlsro har Jörgen Westholm byggt upp en travverksamhet som gör honom till en av de större arbetsgivarna på landsbygden utanför Sala. Han är dessutom en av de större travtränarna i Sverige, inte bara till antalet hästar utan även i framgångar räknat.

LYSANDE LÄGE FÖR HÄSTVERKSAMHET Det mesta Jörgen behöver för att göra egna och andras hästar redo för tävlingsbanorna finns på Karlsro och de två närliggande gårdarna Knattebo och Kängsbo. Stall, hagar, rundbana, jordbana, rakbanor varav en är helt under tak, backar, personalbostäder. På övervåningen av stallet närmast boningshuset finns en rymlig lokal för samkväm

och träffar där priser och vinnartavlor talar sitt eget språk.

Vad är det som gör läget här i Väsby så bra för den här verksamheten?

– Jag har extremt nära till flera trav­ banor, nära till Arlanda, nära till specialistdjursjukvård i Uppsala, Strömsholm och Stockholm, säger Jörgen och fortsätter: – Det är också ett trivsamt landskap med åkermark och skog blandat, och bra odlingsmark för vall och gräs. Jag köper allt mitt grovfoder från lantbrukare främst i norra delen av Sala kommun.

Närheten till Arlanda ser han som extra viktig med tanke på den filial med hästar och anställda han har i Frankrike.

Det blir många flygresor dit.

” Ju fler verksamheter som finns här, desto fler veterinärer, hov­ slagare… Det ­g ynnar oss alla som har hästar.”

42

FLERA NYA ­VERKSAMHETER Flera som tidigare varit anställda hos Jörgen har öppnat egna verksamheter i närområdet.

Oskar J Andersson, Patrik Fernlund och Fredrik Wallin är bara några exempel på

Jörgen Westholm Företag: Team Westholm AB Yrke: Företagsledare, trav­ tränare och kusk. Ålder: 47 år.

Bakgrund: Visste redan som liten att han ville syssla med trav.

Har fått sin utbildning hos trav­ tränare i Sverige och utomlands.

människor som gjort sig namn inom travet och som har fått stor del av sitt kunnande tack vare åren hos Team Westholm.

Jörgen ser gärna att fler inom hästnäringen etablerar sig i området. Det behöver nödvändigtvis inte vara just inom travet.

– Ju fler verksamheter som finns här, desto fler veterinärer, hovslagare och equiterapeuter kommer hit. Det gynnar oss alla som har hästar.

BLAND GRÖNA HAGAR SJUDER FÖRETAGANDET KUNDERNA FINNS BLAND ANNAT PÅ STOCKHOLMS FINKROGAR, LANDETS STÖRSTA KONFERENSANLÄGGNINGAR OCH I OLIKA BUTIKSKEDJOR. MEN GRÖNA HAGARS KÖTT MÖTER OCKSÅ MER ÄN GÄRNA KONSUMENTERNA DIREKT.

E

n av gårdarna i den ekonomiska föreningen Gröna Hagars Kött är Fallängetorp i Sala kommun. Här driver familjen Barrsäter-Hellstrand ett ekologiskt lantbruk med nöt och får. Hästar finns också och det senaste tillskottet bland djuren är Linderöds­ grisarna.

Gården med anor från 1600-talet är i full drift och har sedan några år tillbaka utökats med boende, konferens och en mängd olika

aktiviteter. På vindlande vägar genom ett vackert skogs- och odlingslandskap tar man sig dit, och när man ser Linde­ rödskultingarna skutta i hagen bredvid bilen så är man alldeles strax framme.

”De gäster som kommer hit är alltid väldigt ­nöjda. Det syns i recen­sionerna vi får på till exempel ­T ripAdvisor.”

Anitha och Stina Barrsäter tillsammans med gårdens får.

FAMILJEFÖRETAG MED HÖGA MÅL Det är Anitha Barrsäter och Per Hellstrand som äger gården Fallänge­ torp, och döttrarna Stina och Carin Barrsäter som bor precis i närheten är också engagerade i verksamheten.

Familjen gör allt som står i deras makt för att naturen ska må bra, för att djuren ska må bra och förstås för att alla gäster ska må bra.

– De gäster som kommer hit är alltid väldigt nöjda. Det syns i recensionerna vi får på till exempel Trip­ Advisor, säger Anitha.

FAKTA Gröna Hagars Kött Tre gårdar i Sala kommun ingår i den ekonomiska föreningen Gröna Hagars Kött. Förutom Fallängetorp i Krylbo är det även Lilla Hörngår’n i Salbohed som drivs av Jan-Erik Bergström och Skogbyn i Västerfärnebo som drivs av Lennart Westerdahl.

Framtiden då? Hur tänker de om vart de är på väg?

– På Fallängetorp vill vi vara Sveriges mest kända upplevelsegård med äventyr, natur och matupplevelser för alla dina sinnen på ett levande ekologiskt lantbruk.

Hemtrevligt, naturnära och med hög tillgänglighet. Så enkelt är det, säger Anitha och Stina Barrsäter.

43

ENTER VÄSTMANLAND | PENDLING

VÄSTMANLAND ÄR NÄSTMANLAND DET ÄR INTE LÅNGT MELLAN ORTERNA I LÄNET, OCH MÅNGA VÄSTMANLÄNNINGAR PENDLAR TILL OCH FRÅN ARBETET. EN DEL TAR BILEN, MEN MÅNGA VÄLJER TÅGET. LUDVIKA

AVESTA NORBERG FAGERSTA

SKINNSKATTEBERG

SALA

Virsbo Ramnäs

UPPSALA

Ransta

SURAHAMMAR

ARLANDA ENKÖPING

HALLSTAHAMMAR Frövi

VÄSTERÅS

KÖPING ARBOGA

KUNGSÖR

STOCKHOLM

ESKILSTUNA

ÖREBRO

i PENDLINGSTIDER MED TÅG

44

Fagersta – Västerås 58 min

Sala – Stockholm 75 min

Fagersta – Ludvika

46 min

Ransta – Västerås

Fagersta – Örebro

64 min

Surahammar – Västerås 23 min

19 min

Fagersta – Avesta 25 min

Surahammar – Fagersta

Sala – Västerås 25 min

Västerås – Örebro 50 min

Sala – Uppsala

Västerås – Stockholm

34 min

34 min 55 min

”Jag bor i Frövi och tar tåget varje morgon. P ­ endling ger tid för ref­l ektion, vilket är viktigt när man ­a rbetar inom vården. Kontakten med ibland svårt sjuka patienter gör att man bär med sig många tankar och funderingar. Det är sådant som man använder nätterna till annars."

Beate Kärrdahl Bedics pendlar från Frövi till arbetet i Fagersta.

Läs mer om Beate på sidan 22

”En avkopplande tågresa från Lud­ vika till Fagersta på morgonen gör att jag kan ladda inför arbetsdagen i lugn och ro, och hem ställer jag om från arbete till fritid."

Alexandar Rakovic pendlar från Ludvika till arbetet i Fagersta.

Läs mer om Alexandar på sidan 60

”Vi bodde i Västerås men valde att flytta hit för sju år sedan, ville bo i en mindre ort. Det var avgörande att kunna ta tåget till jobbet, men självklart påverkade huspriserna också."

Linda Johansson pendlar från Ransta i Sala kommun till arbetet i Västerås.

Läs mer om Linda på sidan 38

”Pendlingen mellan Virsbo och Kungsör tar 50 minuter, men det är helt överkomligt."

Hanna Bergström pendlar från ­ ungsör till arbetet i Virsbo.

K Läs mer om Hanna på sidan 55

REGIONERNA DALARNA GÄVLEBORG VÄSTMANLAND OCH ÖREBRO I SAMVERKAN

45

ENTER VÄSTMANLAND | SURAHAMMAR | GULDKORN

Surahammar

är lika med järn, hjärta och hockey SURAHAMMAR, RAMNÄS OCH VIRSBO ÄR TRE LAGOM STORA BRUKSORTER. HÄR FÖRENAS STOLT HISTORIA MED FINA FRAMTIDSUTSIKTER.

M

ellan de tre orterna i kommunen finns stora skogar med bär och svamp, sjöar och vattendrag med fisk och mycket som påminner om att Bergs­lagen under medeltiden stod för en stor del av järnmalmsproduktionen i Sverige.

Idag är Sura­hammar, Ramnäs och Virsbo moderna bostadsorter med all den service som människor behöver för att leva ett bra liv.

Och inte att förglömma föreningslivet och ­ishockeyn! Många stor­heter har genom tiderna fostrats i Surahammars IF, bland annat Tommy Salo. Numera heter A-laget Sura Blue Hammers, en tydlig blinkning till klubbens huvudsponsor, Surahammars bruk.

46

I centrala Surahammar ligger gata efter gata med vackra villor på rad. Med sitt geogra­ fiska läge, 24 minuter med tåg från V ­ ästerås, har Sura blivit attraktiv som pendlingsort.

Kvadratmeter­priserna på hus är mycket lägre än i Västerås.

När industrierna minskat skapas plats för nya verk­ samheter i anrika lokaler. I Virsbo finns till exempel Virsbo konsthall och Genbergs sommarcafé, som drivs av konstnären Mikael Genberg med familj.

I Surahallen spelar pojkar och flickor från tio år och och u ­ ppåt, kanske några av framtidens SHL- eller landslagsspelare.

Ramnäs är för många syno­ nymt med cykel­idrott. 2014 invigdes den barn- och ung­ domsvänliga Cykelparken, en tränings- och tävlingsan­ läggning för BMX, racercykel och ­mountainbike.

Gyllene hjulet i S­ urahammar är ett av Sveriges största motorcykelmuseum. Här finns också en rekonstruktion av den första svenska bilen.

I det djupa skogarna runt ­Surahammar, Virsbo och ­Ramnäs finns gott om både bär och svamp.

47

ENTER VÄSTMANLAND | SURAHAMMAR | GULDKORN

Strömsholms kanal som passerar genom Virsbo, Ramnäs och Surahammar, är en av Sveriges vackras­ te vattenvägar. För 200 år sedan fraktades här järn från Bergslagen till Mälaren, men idag är kanalen ett spännan­ de utflyktsmål, kantad av natursköna omgivningar och spännande kulturskatter.

Schenströmska herrgården i Ramnäs är en av dem.

48

Varma sommardagar är Campingbadet i Surahammar ett ­populärt utflyktsmål.

Bion

med det lilla extra och de senaste filmerna i tablån

KLOCKAN ÄR ÅTTA EN ONSDAGSKVÄLL MITT INNE I SURAHAMMAR. MÖRKRET OCH KYLAN TRÄNGER PÅ MEN NÄR DÖRREN TILL FOLKETS HUS ÖPPNAS STRÅLAR VÄRMEN UT. DET ÄR FILMDAGS PÅ ORTENS POPULÄRA BIOGRAF.

D

et är en av de senaste Hollywoodfilmerna som visas, och ett 30-tal personer har slagit sig ner i de blå sammetsstolarna i salongen.

– Det är nog det många gillar med oss, vi erbjuder en genuin bioupplevelse och personligt bemötande, säger Micke Thorsén, eldsjäl och biografansvarig på Folkets hus i Surahammar.

BIO MED DET LILLA EXTRA Det är en välskött och modern samlingsplats för ortsbor, den här kvällen pågår det förutom bio också yoga tabata och en konferens. Ibland är också biokvällen mer än bara bio. Micke gillar att göra det lilla extra för publiken och skapa en upplevelse utöver det vanliga.

När skräckfilmen "Det" hade premiär klädde Micke ut sig till clown och tillsammans med kollegor skrämde han besökarna lite extra. Eventen, tillsammans med bred repertoar, biokalas och “Live på bio” har bidragit till att biografen i Sura utsågs till "Årets bio" av Folkets hus och parker 2019.

– Det är jätteroligt. Vi har sett en stadigt stigande kurva sedan 2006 och har många besökare från andra orter i närområdet, som Hallstahammar, Kolbäck och Västerås. Det är nog den intima familjära känslan som lockar. Det är enkelt att ta sig hit från Västerås och så är det gratis parkering, säger Micke Thorsén.

”Det är nog den intima familjära känslan som ­lockar. Det är enkelt att ta sig hit…”

Micke Thorsén är eldsjälen ­bakom den väl­ besökta biografen i Surahammars Folkets hus

Biobesökarna kommer både från orterna i närheten och Västerås.

49

ENTER VÄSTMANLAND | SURAHAMMAR | BO & LEVA

Anna-Karin Sjödahl Bor: Ramnäs i Surahammars kommun Familj: Maken Peter och en dotter och son, 16 och 20 år.

Fritid: Hästar och träning, mycket triathlon. Har kört en Ironman i Kalmar.

50

am äs n R i t ve LiSOM VAR DRÖMMEN BLEV SANN D

ANNA-KARIN SJÖDAHL LEVER MED HISTORIENS VINGSLAG RUNT SIG. HON BÅDE BOR OCH ARBETAR I RAMNÄS GAMLA BRUKSMILJÖ OCH HÄR STORTRIVS HON.

et var 2003 som Anna-Karin och hennes man Peter bestämde sig för att göra slag i saken, låta boendedrömmen bli sann.

I Ramnäs bruks före detta trädgårdsmästarbostad fann de det de hade sökt; den antika boendekänslan och möjlighet till ett stall för hästar. Med 30 minuter till arbetet i Västerås och närhet till både barnens skolor och mataffär hade de inget mer att önska.

BRUKET ÄR PULSEN OCH SJÄLEN Numera pendlar inte Anna-Karin längre, utan det senaste året har hon kunnat promenera till jobbet. När hon beslutade sig för att starta eget företag som försäkringskonsult började hon också göra inhopp som servitris på Schenströmska herrgården. Inhoppen ledde så småningom till att hon blev erbjuden uppdraget som platschef och projektledare för utvecklingen av Stallet. Nu arbetar hon parallellt som försäkringskonsult och platschef på herrgården.

På Schenströmska herrgården osar det 1700-tal av väggar, tak och trappor. Ett sällskap med kon­ ferensgäster tar en drink i källaren som i begynnelsen användes som matförvaringsplats. Både matsal och intilliggande rum en våning upp har några riktigt maffiga kakelugnar. Rummet med en ljust blekgrön ugn är ett av Anna-Karins favoriter.

– Det här är världens bästa ställe att sitta och jobba på. Antingen här uppe eller så sammetssoffan nere i källaren. Den här platsen har tyngd, en själ. Här finns en unik atmosfär, och bruket och bruksområdet är pulsen i Ramnäs, säger Anna-Karin Sjödahl.

delar med dottern, bidrog till den drömmen. Sonen har haft motocross som intresse, vilket också passat utmärkt i en ort som Ramnäs.

I Ramnäs finns naturen och skogarna runt knuten och de är precis som bruket en viktig del av Ramnäsbornas identitet. Det visade sig inte minst när skogarna kring Surahammar, Sala, Fagersta och Norberg började brinna i augusti 2014. Anna-Karin och hennes man fick hjälpa till när grannen skulle frakta en vattenfylld dyngspridare till det brinnande området kring Öjesjön.

”Här finns en unik atmosfär, och bruket och bruksområdet är pulsen i Ramnäs”

HÄSTTJEJEN BLEV RAMNÄSBO Anna-Karin och född och uppvuxen på området Blåsbo i Västerås, men hon har alltid drömt om att bo på landet. Passionen för hästar, ett intresse som hon

BYGDEN SLÖT UPP Ramnäs blev knutpunkten för de som arbetade med branden, bland annat räddningstjänst, ledningsstab och mediarepresentanter.

– Jag jobbade på Länsförsäkringar då och blev samordnare i staben för försäkringsbolagen, säger Anna-Karin.

Men det var inte bara olika yrkeskategorier som slöt upp, även Ramnäsborna gick man ur huse för att göra vad de kunde för att hjälpa till.

– Det är fördelen med en sådan här liten ort, alla går ihop. Vi har nära till varandra, alla känner ju till alla. Under skogsbranden slöt alla upp, då visade sig styrkan i en liten ort, säger Anna-­ Karin Sjödahl.

Anna-Karin Sjödahl arbetar både som försäkringskonsult och platschef på Schenströmska herrgården.

I herrgårdens väl­ sorterade vinkällare finns många gamla dyrgripar.

51

ENTER VÄSTMANLAND | SURAHAMMAR | LUCCHINI

Marie

är stolt över jobbet:

”Känner mig priviligierad” Marie Albinsson är ekonomi-, personal-, miljö- och IT-chef på ­Lucchini i Surahammar.

Lucchini är ett företag på stark frammarsch.

2018 var omsättningen den h ­ ögsta i företagets historia. "Mer arbetskraft ­kommer att ­behövas framöver, framför allt ­industrimedarbetare", säger Marie.

52

MARIE ALBINSSON HAR NYLIGEN FLYTTAT IN I ETT SEKELSKIFTESHUS I SURAHAMMAR. ATT HUSEN ÄR PLACERADE I EN HALVCIRKEL FÖR ATT SYMBOLISERA ETT TÅGHJUL GER EXTRA KRYDDA ÅT KÖPET. HON ARBETAR PÅ LUCCHINI SOM ÄR MARKNADSLEDANDE I NORDEN PÅ ATT TILLVERKA TÅGHJUL.

D

et är fantastiskt att kunna bo i ett sådant hus i de här vackra omgivningarna, och skönt, säger Marie som tidigare pendlat från Köping till ­Surahammar i sju år.

Hon berättar att Surahammars Bruk lät uppföra husen 1913, och att Lucchini Sweden AB är en direkt avknoppning från bruket.

Där är hon bland många andra uppdrag ekonomioch personal-, miljö- och IT-chef samt sitter med i ledningsgruppen.

till ett hållbart samhälle. Det är också roligt att arbeta i ett företag som är lönsamt och växer. Jag känner mig väldigt ­priviligierad, säger Marie.

TUNGA INDUSTRIN LOCKADE Hon har en gedigen karriär bakom sig med en civilekonomexamen som grund.

Arbetsplatser och uppdrag har varierat men åren på Svenska

”Järnvägen ­behövs och det känns väldigt bra att få arbeta med ­produkter som bidrar till ett hållbart ­samhälle.”

BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Marie visar runt på industriområdet. Ämnen till tåghjul står i rader framför tegelbyggnaderna.

De tillverkas hos moder­ bolaget i Italien, levereras via järnvägen och svarvas till färdiga hjul här i Sura­ hammar. Lucchini Sweden AB underhåller även hjulpar och växellådor till tåg, en verksamhet som blivit en allt viktigare del i företaget.

– Jag är stolt över att jobba här. Järn­ vägen behövs och det känns väldigt bra att få arbeta med produkter som bidrar

Silikaverken i Köping bidrog till insikten att det var inom den tunga basindustrin knuten till järn och stål hon ville vara.

Anställningen på Lucchini i Surahammar blev helt rätt.

– Det är många olika språk som talas här, och det gör jobbet ännu mer intressant och roligt. Att kunna anställa både kvinnor och män med olika bakgrund är en förutsättning för oss, vi skulle inte ha kunnat leverera annars, säger Marie.

På Lucchini i Surahammar s­ varvas ämnen till färdiga tåghjul.

HÅLLBARHETEN STÅR I FOKUS HOS LUCCHINI Som en del av tågindustrin ser vd Erik Kihlberg Lucchinis roll i det hållbara samhället som ­naturlig.

Erik Kihlberg nämner det lilla företagets flexi­ bilitet, snabbhet och smidighet i kombination med moderföretagets ekonomiska muskler och stabilitet som framgångsfaktorer för Lucchini.

– Vi lägger stor vikt på hur vi kan minska miljöpåverkan och jobbar kontinuerligt med att minska vårt klimatavtryck, säger Erik Kihlberg.

UTVECKLING OCH ANSVAR

Han tycker att den som vill arbeta på ett växande, stabilt och lönsamt företag ska söka sig till ­Lucchini.

Här ges stora möjligheter till att

Erik Kihlberg, vd Lucchini.

­ tvecklas i sitt arbete och att få prova på nya u arbets­uppgifter.

– Varje enskild anställd har både ansvar och stort inflytande, där även våra montörer och operatörer har direktkontakt med kunder eller reser till moderbolaget i Italien för tekniska ­diskussioner, säger Erik Kihlberg.

HISTORIA OCH FRAMTID VÄGG I VÄGG

Erik Kihlberg vill också lyfta att det finns intressant industrihistoria som blandas med modern teknik på bruksområdet i Surahammar. Närheten till större orter för den som vill pendla är också attrak­ tiv, menar han.

– Från Västerås tar det bara 20-30 ­minuter, järnvägsstationen ligger ­granne med oss och vi har laddstolpar för ­anställda som kör elbil.

FAKTA | Lucchini Sweden AB Huvudkontor: Surahammar Omsättning : 265 MSEK (i Surahammar) Antal anställda: Lokalt 90. Globalt 2500 fördelade på enheter i Italien, Sverige, England, Polen, Österrike, Belgien, Kina och Sydafrika.

Kärnverksamhet: Tillverkar hjul, axlar och hjulpar till järnvägsfordon samt un­ derhåll på hjulpar, växellådor och boggier.

Störst i Europa och en av världens ledande tillverkare.

Grundat: Började tillverka järnvägshjul 1866 som en del av Surahammars Bruk, sedan en del av ASEA/ABB/Adtranz innan företaget köptes av Lucchini år 2000.

Sök jobb på: lucchini.se

53

ENTER VÄSTMANLAND | SURAHAMMAR | UPONOR

a n n a H trivs på labbet

mitt ute i skogen VIA BIOLOGSTUDIER OCH ARBETE MED DJUR I AFRIKA HAMNADE HANNA BERGSTRÖM SOM ­L ABBASSISTENT PÅ UPONOR I VIRSBO. “DET ÄR ETT ROLIGT JOBB MED FRIHET UNDER ANSVAR”.

I

somras tillträdde Hanna Bergström som labbchef på Uponor efter en tillfällig omorganisation.

– Visst kändes det lite osäkert i början att byta roll från labbingenjör till chef, men det har gått bra. Det var en chans för mig att utvecklas och få lite annan typ av kompetens.

ROLIGA UTMANINGAR Uponor är system­ leverantör för leverans av dricksvatten, energieffektivt inomhusklimat och infrastruktur. Som labbchef på företaget planerar Hanna olika provningar, ansvarar för de instrument och maskiner som finns på labbet, utför vissa analyser, handleder och har personalansvar.

– Och som labbingenjör har jag ett roligt jobb med utmaningar och frihet under ansvar där man hela tiden får nya kunskaper. Jag har väldigt bra kollegor och jag trivs verkligen på min arbetsplats.

Hon beskriver arbetsupp­ gifterna i labbet.

– En stor och viktig del av jobbet syftar till att kontrollera hygieniska egenskaper, det vill säga fastställa att våra produkter uppfyller de krav som finns gällande dricksvattenrör.

studietiden tog hon en kort paus för att som volontär resa till Sydafrika och arbeta med utrotningshotade och rödlistade djur som farit illa exempelvis elefanter, apor, geparder, gamar och afrikanska vildhundar.

2016 kom hon som labbassistent till Uponor. Då bodde hon och sambon i det gamla stionshuset i Ramnäs och bilresan till Virsbo tog 14 minuter.

Efter flytten till nästa gamla hus, Frestaregården i Kungsör, blev pendlingen lite längre.

– Men 50 minuter är överkomligt, säger hon.

På fritiden umgås hon med familj och vänner, löptränar, vistas gärna i naturen och delar intresset för gamla hus med sin sambo.

”Som labb­ ingenjör har jag ett roligt jobb med utmaningar och frihet under ansvar där man hela tiden får nya kunskaper.”

PENDLING FUNKAR BRA Hanna utbildade sig till biolog på Örebro universitet och fortsatte studierna inom mikrobiologi på Stockholms universitet. Under

54

Golvvärmesystem är ett exempel på Uponors produkter

HÅLLBARHET OCH INNOVATION I CENTRUM FÖR UPONOR Uponor arbetar med att påverka och utmana branschen och utvecklar sitt erbjudande genom att lansera innova­ tiva, energieffektiva och miljövänliga VVS-lösningar.

– Vi är fokuserade på hållbarhet och brin­ ner för att utveckla ny teknik och för att leverera system som förenklar männi­ skors vardag, säger vd Robert Molund.

VVS och inomhus­ klimat är avgö­ rande bitar i den moderna vardagen oavsett om det gäller golvvärme, enskilt avlopp, rent Robert Molund, tappvatten eller vd Uponor AB. ventilation.

– Världens mest avancerade PEX-lab finns faktiskt hos oss i Västmanlands skogar, säger Robert Molund.

FAKTA | Uponor Huvudkontor: Vantaa i Finland Omsättning : 1.2 miljarder euro Antal anställda: 4000 anställda i 30 länder.

Kärnverksamhet: Leverantör av system och lösningar för leverans av dricksvatten, energieffektiv strålningsvärme, kylning och infrastruktur.

Grundat: Wirsbo bruk AB grunda­ des 1620. Den del av bruket som tillverkade plaströr förvärvades av Uponor 1988.

Kunder i sektor: Marknader i byggbranschen inklusive ­bostads- affärs- industri- och an­ läggningsarbeten.

Sök jobb på: uponor.com

Hanna Bergström är ­labbingenjör på Uponor i Virsbo och har under hösten 2019 också varit ­tillförordnad chef för labbet.

55

ENTER VÄSTMANLAND | BOENDE

Sjöhagen är Fagerstas gräddhylla FAGERSTA ÄR ORTEN FÖR DEN SOM VILL BO NATURNÄRA OCH DESSUTOM ÄGA EN ­SEKELSKIFTES- OCH GROSSHANDLARVILLA. “MEN VI SÄLJER OCKSÅ ETT OCH ANNAT HUS I NYPRODUKTION”, SÄGER NICLAS ANDERSSON PÅ FASTIGHETSBYRÅN I FAGERSTA.

F

agerstas gräddhylla brukar det kallas – området Sjöhagen. Det tidigare sommarstuge­området har förvandlats till ett paradis för husägare som vill ha sjöutsikt och lugn och ro.

– Vi sålde en nyproducerad villa där nyligen. Huset hade inte sjötomt men sjöutsikt, och hade toppenläge intill en allmänning. Det var jättestort intresse för huset, säger Niclas Andersson.

LUGNA PÄRLOR NÄRA SKOLOR Andra populära områden i Fagersta kommun är Västanfors, kanske särskilt Uggelbo, och Hindrik-Pers som lockar många barnfamiljer tack vare det lugna läget och närheten till förskolor och skola.

– Och vi ska inte glömma “Andra sidan”.

Där är det inte så stor omsättning på hus, men alltid populärt, säger Niclas Andersson.

Fastighetsbyrån i Fagersta säljer ­mestadels villor, men marknaden i natursköna Skinnskattebergs och

­ orbergs k N ­ ommuner lockar också en hel del fritidshussugna.

LIVSKVALITET MED MINDRE STRESS Niclas Andersson berättar att han märker av en viss ström av inflyttade från storstadsområdena. De lockas av att boendet i Fagersta är minst lika bra men mycket billigare än i storstan, något som skapar livskvalitet.

– En del säger också att de flyttar för att komma bort från stress och stök, och i viss mån också kriminalitet.

Visst händer det saker här också ibland men det är ju mycket lugnare. Och Fagersta är väldigt trivsamt med småstadskänsla, folk är glada och trevliga och det är härliga omgivningar med vacker natur.

Niclas Andersson, Fastighetsbyrån i Fagersta "Andra sidan" är ett populärt område med äldre hus.

” Fagersta är väldigt trivsamt med småstads­ känsla, folk är glada och trevliga och det är ­härliga omgivningar med vacker natur.”

Sjöhagen är ett populärt område med strandnära tomter.

56

”Priset jag betalade för en tvåa på Bruksvägen hade jag knappt fått en kvadrat­ meter av ett rum för i Stockholm"

”Efter letande i Fagersta och ­N orberg valde vi ett hus i Sjöhagen. Jag g ­ illar att ha nära till storstäder men det är alltid lika skönt att komma hem till lugnet."

Sara Arvidsson, Fagersta Läs mer om Sara på sidan 10

Frida Hansdotter, Fagersta Läs mer om Sara på sidan 6

Sala – nästa generations boomstad TORBJÖRN SEGERSTEDT OCH HANS TEAM PÅ FASTIGHETSBYRÅN I SALA TROR PÅ FRAMTIDEN OCH DE ARBETAR FÖR ATT FÅ BYGGFÖRETAG ATT BYGGA I STADEN. NÄR MÄLARDALEN EXPANDERAR STÅR ORTER SOM SALA PÅ TUR.

M

ed 25 minuter tåg till Västerås och 35 till U ­ ppsala gör Sala en ort med stor potential.

Torbjörn Segerstedt på Fastighetsbyrån i Sala säger att många storstadsbor han är i kontakt med blir överraskade när de ser vilket typ av hus de kan få i Sala. Mycket boende för pengarna, som Torbjörn själv uttrycker det.

I nuläget är Fastighetsbyråns främsta kundgrupp Salabor, men det kan komma att förändras.

– Vi pratar med en hel del byggare och försöker få dem att bygga här. Det är företag som arbetat i expanderande pendlingsorter som Enköping och Strängnäs som nu tittar på Sala. Med tillstånd från kommunen är de redo att sätta spaden i marken, säger Torbjörn Segerstedt.

Mäklarteamet, på Fastighets­byrån i Sala.

Ängshagen, i centrala Sala, har gott om nybyggda villor (till höger) och radhus. Dess­ utom finns planer för ­framtida bostadshus (nedre bild).

BRA STAD ATT BO I Torbjörn Segerstedt märker att det finns stort intresse för mindre, nyproducerade hus som passar barnfamiljer. Tio nya radhus med bostäder på 100 kvadrat med fyra rum och kök i det centrala området Ängshagen gick åt som “smör i solsken”.

Torbjörn Segerstedt anser att Sala är en bra stad att bo i.

– Allt är lättåtkomligt, det är nära till service och handel. Man slipper storstadstressen och ändå är det nära både till Stockholm och Uppsala. Det är ju ett helt företag att skjutsa barnen till dagis när man bor i Stockholm. Här är det vackert och pittoreskt med välbevarad bebyggelse.

” Man slipper stor­ stads­stressen och ändå är det nära både till Stockholm och Uppsala.”

”Att bo på landsbygden och ha världen som arbetsfält är en perfekt kombi­ nation. Jag varvar lugnet i Jugansbo med kund­ besök i storstäderna"

”Det är fantastiskt att k ­ unna bo i ett sekel­s kiftes­h us i de här vackra omgivningarna, och skönt att ha bara fem minut­ ers gångväg till jobbet."

Linnea Seidel, Sala Läs mer om Linnea på sidan 28

Marie Albinsson, Surahammar Läs mer om Marie på sidan 52

57

ENTER VÄSTMANLAND | SAMVERKAN

Robotdalen utvecklar och kommer­ sialiserar nya produkter och lösningar för att göra Sverige mer effektivt och konkurrens­ kraftigt.

MDH skickliga på samverkan NÄR MDH KROKAR ARM MED NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR SKAPAS ­VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT OCH ­KOMPETENSFÖRSÖRJNING. FÖR HÖGSKOLANS STUDENTER ÖKAR DET CHANSEN TILL JOBB EFTER STUDIERNA.

M

ed 16 000 studenter är Mälardalens högskola, MDH, en av Sveriges största högskolor, och de spelar en nyckelroll för regionens tillväxt och kompetensförsörjning. Här utbildas allt från civilingenjörer och lärare till sjuksköterskor och ekonomer. Ända sedan starten har samverkan varit en självklar del av utbildning och forskning här, och idag har MDH långsiktiga samarbetsavtal med globala företag som ABB, Bombardier och Volvo, men även med Vafab Miljö, Eskilstuna Energi och miljö, Västerås och Eskilstuna kommuner samt Region Västmanland och Region Sörmland.

– MDH har en unik samverkansprofil. Genom att samverka med många stora företag stärker vi svensk konkurrenskraft. Men vi samverkar också med mindre företag där studenter kan göra examensjobb och forskningsprojekt, och personer från företagen kan exempelvis vara gästföreläsare på MDH, säger Helena Jerregård, vicerektor för samverkan på MDH.

den ingenjörstäta tekniska sektorn, utan även inom vård och skola. Bland annat arbetar MDH tillsammans med äldreboendet Måsta Äng, där ny teknik och nya arbetssätt testas i verklig miljö. Boende, personal, studenter och forskare från akademin för hälsa, vård och välfärd kan mötas på boendet och utveckla omsorgen.

– Och vad gäller läromedel utvecklar vi Sveriges första forskningsbaserade läromedel i matematik, som utgår från att läromedlet ska underlätta dialogen mellan lärare och elever, säger Helena Jerregård.

”Vår roll som lärosäte ­kommer säkerligen att förändras med tiden. Samverkan är ett sätt för oss att hela tiden hålla oss aktuella.”

INOM FLERA OMRÅDEN Totalt driver MDH hundratals olika samarbetsprojekt tillsammans med näringsliv, offentliga verksamheter och organisationer. Samverkan finns inte bara inom

58

OLIKA SAMVERKANSFORMER Att samverka är ett sätt att skapa värden som företag och högskola var Helena Jerregård, vicerektor för sam­ verkan ­ på MDH.

Automation Region är en av arrangörerna bakom ­Automation Summit, som varje år samlar framstående representanter från industri, akademi och myndigheter.

40.000 arbets­tillfällen kopplade till export Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland

för sig inte kan uppnå, och MDH:s samverkansprojekt finns i många olika former. I Automation Region samlas 120 företag och organisationer i ett kluster för att stärka svensk automationskompetens, stimulera innovationer och långsiktigt säkra branschens kompetensförsörjning. På frukostmöten, i workshops, utvecklingsgrupper och på mässor sker utbyten som ska leda till ökad konkurrenskraft. Industriforskarskolan ARRAY är ett nära samarbete mellan MDH och några av världens främsta företag inom automation och robotik.

– ARRAY bidrar till ökad kompetens och utveckling inom vetenskapliga områden som är av strategisk relevans för svensk industri, säger Helena Jerregård.

ATTRAKTIVA PÅ ARBETSMARKNADEN MDH spelar en viktig roll som kompetensförsörjare för flera av regionens globala företag, och framgångsrik samverkan gör studenterna härifrån eftertraktade på arbetsmarknaden. Den gynnar även det livslånga lärandet för lärosätets personal.

– Vi vet också att forskare som är intresserade av tillämpad forskning i nära samverkan söker sig till oss för att vi arbetar nära näringsliv och offentlig sektor, säger Helena Jerregård.

På MDH arbetar man löpande med att utveckla högskolans utbildningar. Samverkansprojekten är en viktig garant för att lyckas med det, både idag och framöver.

– Vår roll som lärosäte kommer säkerligen att förändras med tiden. Samverkan är ett sätt för oss att hela tiden hålla oss aktuella, säger Helena Jerregård.

I ARBETET MED ATT SKAPA BÄSTA MÖJLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄNETS FÖRETAG ÄR SAMVERKAN ETT VIKTIGT OMRÅDE FÖR SVENSKT NÄRINGSLIV. KRISTIN LAHED ÄR ­ORGANISATIONENS REGIONCHEF I VÄSTMANLAND. Hur bör kommuner jobba för att främja företagsamheten på lång sikt?

"Jag tycker att politiker borde arbeta mer med att stärka kvaliteten i skolan och att utbilda i entreprenörskap.

Kommunerna behöver jobba med företagsklimatet – då kommer fler företag att vilja etablera sig hos dem och antalet arbetstillfällen blir fler.

Kommuner behöver arbeta med skolans kvalitet, med infrastruktur och förutsättningar för pendling."

” Kommuner ­behöver arbeta med skolans kvalitet, med ­infra­struk­t ur och för­ut­sätt­ ningar för ­pendling.”

Vilken är företagens största utmaning idag?

"Kompetensbehovet är det stora problemet. Problematiken att hitta rätt medarbetare är en springande punkt. Var fjärde företag har svårt att rekrytera, vilket gör att man tvingas tacka nej till order, något som påverkar lönsamheten i företagen. Yttre hot är nationella regelverk och att konjunkturen bromsar in.

Länet har 40 000 arbetstillfällen som är kopplade till export!"

59

ENTER VÄSTMANLAND | BEMANNINGSFÖRETAG

SPRÅKKUNNIGA ALEKSANDAR STORTRIVS SOM KONSULT ALEKSANDAR RAKOVIC ARBETAR SOM SÄLJARE MED INTERNATIONELLA KONTAKTER OCH STORT KUNDFOKUS, OCH HAR NYTTA AV ATT KUNNA FYRA SPRÅK.

A

leksandar Rakovic är konsult på Adecco. Sedan 2019 jobbar han som säljare på marknadsavdelningen på Outokumpu Fagersta Stainless och stortrivs med arbetskam­rater och arbetsuppgifter.

Pendlingen, 40 minuters tågresa morgon och kväll mellan Ludvika och Fagersta, var det enda orosmolnet när han fick jobbet, men det har gått över förväntan. En avkopplande tågresa på morgonen gör att han kan ladda inför arbetsdagen i lugn och ro, och hem ställer han om från arbete till fritid.

FÖRTUR TILL JOBB Aleksandar arbetade tidigare på ABB i Ludvika i åtta år, även då som konsult för Adecco. Nu fortsätter han att utvecklas i

en annan stor koncern. Att jobba för det stora internationella bemanningsföretaget Adecco ser han många fördelar med. Några av dem är bra förmåner och förtur till spännande jobb.

Arbetsuppgifterna tidigare på ABB och nu på Outokumpu Fagersta Stainless innebär stort kundfokus och många internationella kontakter.

– Jag hjälper till med offerter och koordinerar leveranser, och försöker få kunderna som kommer från världens alla hörn att känna sig bekväma här, säger Aleksandar.

”Jag försöker få kunderna som kommer från världens alla hörn att känna ­sig bekväma här.”

VÄRDEFULLA ­SPRÅKKUNSKAPER Att kunna tala svenska, engelska, serbiska och spanska flytande har han stor nytta av. Serbiska var modersmålet hemma under uppväxtåren i Ludvika. När Aleksan-

Psykologstudier på Örebro universitet gav ­Aleksandar Rakovic nyttiga kunskaper, men det var sommarjobbet på ABB i Ludvika som gjorde att han blev kvar hos bemannings­ företaget Adecco.

dar var nio år flyttade familjen till södra Spanien och blev kvar i tio år.

– Pappa bor kvar i Spanien och jag har många vänner som jag fortfarande håller kontakten med där, säger Aleksandar.

FOTBOLLSINTRESSE ODLAT I SPANIEN Det var under åren i Spanien som FC Barcelona blev favoritlaget och Camp Nou fotbollsarenan framför alla andra. Fotboll, och sport överhuvudtaget, är fortfarande Aleksandars stora intressen, numera mest odlade genom tv-rutan och i en och annan kompismatch med vännerna.

ATT GÖRA SKILLNAD FÖR INDIVID OCH FÖRETAG ÄR DET VIKTIGASTE FÖR ADECCO Erfaren ekonom, tekniker, administratör eller kanske någon annan spännande kompetens?

Färdig med dina studier eller ditt första jobb i Sverige? Tillfälligt arbete eller din nya framtid?

Adecco sätter individen i fokus för att matcha rätt kompetens till rätt plats.

Anders Ericsson, Regional Branch Manager för­klarar att Adeccos styrka är förståelsen för att ett företags framgång är helt beroende av de personer som arbetar där.

– Som världens största HR-partner har vi individens utveckling och kundens behov i fokus, förklarar Anders.

60

Adecco är ett rikstäckande, auktoriserat rek­ ryterings- och bemanningsföretag. I Mälardalen och Berg­slagen finns lokala kontor i Västerås, Eskilstuna, Fagersta och Ludvika.

– Den lokala närvaron och sam­ arbetet mellan orterna gör att vi kan förse olika företag med rätt kom­petens.

Adecco tillsätter tjänster inom många olika yrkesområden. Det handlar såväl om uppdragsstyrda anställningar, som rekrytering direkt till ett kundföretag.

– Det kan vara det första sommar­ jobbet eller kanske jobbchansen Anders Ericsson, Regional Branch som styr resten av ditt yrkesliv, Manager, Adecco säger ­Anders.

FAKTA | Adecco Huvudkontor: Zürich, Schweiz.

Omsättning: 2.800 MSEK (2015) Kärnverksamhet: Leverantör av HR-­ lösningar, rekrytering och bemanning.

Antal anställda globalt: 32 000 på 5 100 kontor. 700 000 uthyrda konsulter på uppdrag.

Regioner: Finns i fler än 60 länder.

Grundat: Koncernen bildades 1996, efter fusionen av det schweiziska företaget Adia och det franska företaget Ecco.

Sök jobb på: adecco.se

Han har valt att vara konsult för trygghetens skull BEMANNINGSBRANSCHEN ÄR FÖR MÅNGA ETT FÖRSTA STEG IN I ARBETSLIVET, OCH OFTA EN TILLFÄLLIG LÖSNING FÖR BÅDE FÖRETAG OCH ANSTÄLLD. HOS INDUSTRIQOMPETENS SER DE ANSTÄLLDA A ­ NNORLUNDA PÅ ATT VARA UTHYRDA.

E

n av konsulterna är Magnus Nyzell, fyrabarnspappa från Eskilstuna.

– En stor skillnad för mig är att om jag vore anställd hos ett kundföretag och det skulle gå dåligt för dem, så riskerar jag att bli arbetslös.

Skulle jag vara på uppdrag via IQ hos ett företag som behöver dra ned, så har jag fortfarande full lön och genom vårt kontaktnät kommer IQ snabbt att hitta ett nytt uppdrag åt mig. Det är en enorm trygghet, menar Magnus.

Han är utbildad CNC-operatör och har arbetat för IQ sedan 2012. Genom årens lopp har han varit konsult på ett antal

olika industriföretag i regionen och för varje uppdrag har han byggt på sin kompetens ytterligare. Det kortaste varade i åtta veckor, men de flesta uppdragen sträcker sig över betydligt längre tid.

Sedan två år jobbar han på Seco Tools i Arboga och är en viktig kugge i deras produktion.

TACKAT NEJ TILL FÖRETAGSANSTÄLLNING Under de snart sju år han har arbetat för IQ har han erbjudits anställning på företag där han varit inhyrd, men har hittills tackat nej.

– Jag har egentligen aldrig varit frestad att nappa utan tycker om att jobba på olika ställen, det ger mig en bred utveckling. Skulle jag av någon anledning inte trivas på en arbetsplats har IQ ett nätverk och varumärke som snabbt hjälper mig till att ett nytt uppdrag, säger Magnus Nyzell.

FELREKRYTERING KOSTAR TID OCH PENGAR Han har själv direkt erfarenhet av hur det kan gå när det kommer in konsulter som inte riktigt håller måttet.

– Att få in fel person i produktionen tar tid och kostar pengar. Vi vet det och IQ är därför extra måna om att se till att personen som de hyr ut har rätt kompetenser och förutsättningar för att göra ett bra jobb. Vi jobbar alltid med rätt person på rätt plats, vilket har bidragit till vårt goda rykte, avslutar Magnus.

Magnus Nyzell trivs bra som ­konsult på ­IndustriQompetens

”Jag har egentligen aldrig varit frestad att nappa utan tycker om att jobba på olika ställen, det ger mig en bred utveckling.”

KONSULTER MED SAMMA AVTAL SOM ANSTÄLLDA I INDUSTRIFÖRETAG Industri­Qompetens, IQ, är ett industri­ företag som arbetar med ­bemanning snarare än ett bemanningsföretag som arbetar med industri.

För de anställda innebär det e­ xempelvis skillnad i arbetsvillkor eftersom de har samma avtal som om de hade varit anställda direkt i industri­företaget. Den starka industri­ bakgrunden hos IQ gör också att uppdragen blir bättre anpassade efter varje individ, man har helt ­enkelt en väldigt bra ­kunskap om vad som krävs för att matcha rätt.

– I en under­ Mathias Lewén, vd sökning som IQ IndustriQompetens gjort nyligen, tyckte 70% av de tillfrågade kunderna att IQ:s personal överträffar förväntningarna, säger före­ tagets vd Mathias Lewén.

FAKTA IndustriQompetens Huvudkontor: Västerås Omsättning: 65 MSEK Antal anställda: 110 Kärnverksamhet: Bemanning och rekrytering till industri­ produktion på både kollektivoch tjänstemannasidan Region: Mälardalen Grundat: År 2000 i Västerås Kunder: Producerande industri­ företag i regionen Sök jobb på: iqjobb.se

61

ENTER VÄSTMANLAND | UPPLEV VÄSTMANLAND

Unna er

en mysweekend I VÄSTMANLAND FINNS ALLA INGREDIENSER FÖR EN RIKTIG MYSWEEKEND. HÄR FINNS SMÅ ORTER MED CHARM OCH STILIGA HERRGÅRDAR. HÄR FINNS ETT MODERNT DESIGNHOTELL SOM LOCKAR FOLK FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN. OCH HÄR FINNS CHANS TILL MÅNGA MYSIGA UTFLYKTER, SOM EN MED SHOPPING I ETT ÖVER 400 ÅR GAMMALT MÄSSINGSBRUK, ELLER TILL DET ALLDELES UNIKA SMULTRONSTÄLLET ÄNGELSBERG.

62

ROGIVANDE HERRGÅRDSVISTELSE VID KANALEN Strömsholms kanal är en av Sveriges vackraste kanaler. Den elva mil långa kanalen går ge­ nom historiska bruksbygder, från Barken i norr till Mälaren i söder. Här finns massor att se och uppleva – både natursköna omgivningar och spännande kulturskatter.

Utsikt över den stilla kanalen får ni om ni checkar in på vackra Schenströmska Herrgården i Ramnäs – en perfekt utgångspunkt för en mysweekend.

Ramnäs är en idyllisk bruksort med riktigt gamla anor, redan 1590 anlade Katarina Stenbock den f­ örsta stångjärnshammaren vid Kolbäcksån. Idag är det här en vacker miljö med en lancashire­ smedja och två välbevarade herrgårdar, förutom Schenströmska även Tersmedenska. Äter gott och grillat i toppklass kan du göra på Smedens BBQ nedanför Schenströmska Herrgården, och en bit bort ligger Hantverkshuset, där man handlar skinnhantverk, smide och keramik direkt från hantverkarna.

Vackert hantverk från Umerkajeff Krukmakeri vid Hantverkshuset i Ramnäs.

Läs mer på: schenstromska.se

MODERNT HOTELL I GAMMALT ­K RAFTVERK I det hundra år gamla ångkraftverket i Västerås finns succé­hotellet som det pratas om i hela Sveri­ ge. På Steam Hotel bor ni i utsökt inredda rum, njuter i mysigt spa med härlig sjöutsikt, spelar shufflebo­ ard med vännerna och äter mat i toppklass på någon av hotellets restauranger.

Locavore på 18:e våningen är en av dem, där äter och dricker man asiatiska speci­ aliteter med milsvid utsikt över Mälaren.

Läs mer på: steamhotel.se

63

ENTER VÄSTMANLAND | UPPLEV VÄSTMANLAND

SHOPPA SNYGG DESIGN PÅ ANRIKT BRUK I en förtrollande dalgång längs Svartån ligger Skultuna Mes­ singsbruk, grundat redan 1607 av kung Karl IX. Numera är Skultuna känt inte bara som mässingsbruk, utan också som ett populärt besöksmål som passar såväl den historieintresserade som den shoppingsugne. I den mysiga mil­ jön hittar ni outlet, museum, café och Skultuna Fabriksbutiker med många kända märken. Är det mässing ni är ute efter så är produktionen fortfarande igång – varje år tillverkas här bland annat runt femhundra ljus­ kronor.

Missa inte chansen att fika här. I brukets vackraste lokaler ligger Å-Cafét och på sommaren avnjutes den delikata räkmackan med fördel på den stora terrassen utmed den brusande Svartån.

Läs mer på: skultuna.se

64

HÄRLIG HELDAG I UNIK MILJÖ Ett besök i Ängelsberg är en lisa för själen som samtidigt kittlar fantasin. Ta en promenad för att insupa atmosfä­ ren och de många pittoreska vyerna, som alla de vackra gamla husen med tinnar och torn som klättrar i sluttning­ en ner mot den spegelblanka sjön Åmänningen.

Stanna till i Skulpturparken, där inbjudna konstnärer varje år ställer ut sina verk i det fria. En bit bort ligger Engelsbergs Bruk, med mulltimmerhytta, smedja och herrgård i vacker parkmiljö. Bruket, som är ett av värl­ dens främsta industriminnen, finns med på UNESCO:s världsarvslista.

Känner ni för lite mer äventyr, om än av den stillsamma sorten, så tar ni färjan Petrolia ut till Oljeön. Efter en tids entusiastiskt experimenterande, och några explosioner, byggdes 1875 ett oljeraffinaderi på ön. I 50 års tid fick svenska hushåll lysolja, vapenfett och fotogen från den märkliga fabriken. Flera bevarade byggnader finns kvar på Oljeön, och världens äldsta bevarade oljeraffinaderi är väl värt en guidad tur.

Läs mer på: fagersta.se/turism

65

ENTER VÄSTMANLAND | UPPLEV VÄSTMANLAND

t och nj u t U av det vackra och vilda VÄSTMANLAND BJUDER PÅ STORSLAGNA NATURUPPLEVELSER, FRÅN MÄLARENS GLITTRANDE BÖLJOR OCH BÖRDIGA SLÄTTER I SÖDER TILL BERGSLAGENS DJUPA, MINERALRIKA SKOGAR I NORR. HÄR SAMSAS VILDA DJUR MED HELT VANLIGA VANDRARE, OCH ÅRET OM FINNS CHANS TILL SKÖNA UPPLEVELSER I DET FRIA.

BÄVERSAFARI I SKYMNINGEN Svartådalen i Sala kommun är ett myllrande naturområde med rikt djur- och fågelliv. Utforska området på egen hand, eller ännu hellre: häng med på ­bäversafari! Det är ett lika stillsamt som spännande äventyr att tyst glida fram i kanot över det mörka vattnet, i spänd ­väntan på att bävern ska dyka upp.

Läs mer på: wildsweden.se, edensgarden.se

I DEN STORA BRANDENS SPÅR År 2014 drabbades Västmanland av den största skogbranden i svensk historia.

I brandens spår växer nu en unik miljö fram, med sällsynta växter, svampar, insekter och djur. På Grävlingsberget i Hälleskog­ brännans naturreservat i Sala kommun syns följderna av den stora skogsbranden och från det åtta meter höga utsiktstornet är vyn magnifik över det unika landskap som växer fram.

Läs mer på: naturkartan.se/vastmanland

MED LÅNGA SKÄR PÅ MÄLAREN Skridskoåkning är en av de allra störs­ ta tjusningarna när vintern kommer till Västmanland. I Västerås finns en milslång plogad bana mitt ute på Mälaren. Soliga dagar bjuder den på folkfest i det fria, och varje vinter kommer tusentals besökare hit för att åka skridsko, skidor och spark, eller promenera ute på isen.

Läs mer på: visitvasteras.se

VACKER VANDRING I FINA NATURRESERVAT Bruksleden slingrar genom hela Västmanland och bjuder på vacker och omväxlande vandring. Den 25 mil långa leden är indelad i 27 etapper, och bra skor och en god matsäck är allt som behövs för en fin dag på Bruksleden.

Ett tips är att välja Bruksledens åttonde etapp, som går genom Sura­ hammars kommun. Den startar vid Långsjön och passerar bland annat Stingsmossens och Rövallsmossens naturreservat. Vandringen på berg­ hällarna är vacker, ni hör fåglarna sjunga och kan se många fina fjärilar.

Så småningom kommer ni fram till Stingsbergets topp, där vyn över Kolbäcksåns dalgång upp mot Ramnäs är magnifik. På bergstop­ pen finns bänkar, perfekt för att ta rast och beundra utsikten innan ni fortsätter i tallskogen på andra sidan berget. Utanför Ramnäs passerar leden vid naturreservat, en av Väst­ manlands artrikaste fågellokaler.

Läs mer på: bruksleden.se naturkartan.se/vastmanland

67

n hela familjen cA tioför

ENTER VÄSTMANLAND | UPPLEV VÄSTMANLAND

HÖGA HASTIGHETER OCH SPRUTANDE VATTEN. VINDLANDE VANDRINGAR DJUPT NERE I MÖRKA GRUVGÅNGAR. KANSKE ETT FÄNGELSEBESÖK? FÖR FAMILJER SOM GILLAR ATT VARA AKTIVA TILLSAMMANS FINNS MÅNGA SPÄNNANDE AKTIVITETER I VÄSTMANLAND.

KUL MED KABEL Att åka wakeboard i en kabel­ park är blöt action när den är som bäst. I sjön Eskiln ligger populära Fagersta Cabel Park, som varje år lockar mängder av wakeboardåkare. Har du aldrig testat förr? Inga problem, Fagersta Cabel Park passar såväl nybörjare som de mest extrema åkarna.

Läs mer på: fagerstacablepark.se

HÄR PUMPAR BADRENALINET

68

Äventyrsbad har de flesta upplevt. Där finns palmer, bubbelpooler, någon rutschbana och kanske en trampolin. Kokpunkten i Västerås är något helt annat och mycket häftigare – det är ett actionbad. Sveriges första actionbad är en unik upplevelse med snabba, moderna attrak­ tioner över åtta våningar i det ikoniska gamla ångkraftverket. Testa parallellrutsch­kanan eller Black river, strömmen som är Kokpunktens livsnerv.

Pst! allt är inte adrenalin på Kokpunkten. Här finns också en relax­ avdelning, bastu, aromapool och en oöverträffad utsikt över Mälaren.

Välkommen till Västmanlands coolaste fängelse! Runt om i Europa byggs fler och fler Prison Islands – men det allra första fängelseäventyret startade i Västerås. Samla hela familjen för en rolig aktivitet där ni med teknik, fysik och smart taktik tillsammans ska ta er ur fängelseceller som Rooftop och Cliff­ hanger. Missa heller inte den häftiga laserarenan!

Läs mer på: kokpunkten.se

Läs mer på: prisonisland.se

TILL FÄNGELSE UTAN ATT PASSERA GÅ

HISTORIA OCH HÄFTIGA ­U PPLEVELSER Sala Silvergruva bjuder på en lång och brokig historia, och både ovan och under jord finns hisnande upplevelser för hela familjen.

I underjordens ­dunkel väntar under­ jordiska sjöar, fantas­ tiska bergssalar, långa vindlande gruvgångar och faktiskt en tvätt­ äkta hotellsvit på 155 meters djup. Året om ordnas guidade visning­ ar till olika djup, med varierad svårighetsgrad och med olika teman. Även ovan jord finns mycket att göra.

I gruvområdet finns vackra kulturbygg­ nader, ni äter gott på Värdshuset och kan titta in på gruvmuseet. Är ni riktigt våghalsiga så testar ni förstås era gränser i Sala Silver­ gruvas höghöjdsbana, som slingrar sig högt över den fantastiska gruvmiljön.

Läs mer på: salasilvergruva.se

69

Västmanland ÄR ETT FANTASTISKT LÄN ATT BO, VERKA OCH LEVA I – OCH VI VILL GE FLER CHANS ATT UPPTÄCKA DET. Därför har vi startat Enter Västmanland som ett ­långsiktigt projekt för att öka attraktionskraften och stödja ­kompetensförsörjning i länet.

I det tryckta magasinet och på den kommande webbsidan entervastmanland.se berättar vi om inspirerande människor, i­ nnovativa företag, framgångsrika samarbeten och trollbindande platser. Vi gör det i samverkan med flera olika aktörer som liksom vi ser värdet av att öka kunskapen om och intresset för platser, kommuner och företag i länet.

Tillsammans skapar vi nya möjligheter i Västmanland!

Kom med du också!

entervastmanland.se | hej@entervastmanland.com | 021-450 64 40 Enter Västmanland c/o 365 Publishing, Trefasgatan 3, 721 30 Västerås

Enter Västmanland ® är ett långsiktigt projekt med syftet att stödja kompetensförsörjning i Västmanland. Enter Västmanland är ett koncept som utvecklas av 365 Publishing i samverkan med deltagande aktörer. Enter V ­ ästmanland® är ett registrerat varumärke, vilket ägs av 365 Publishing AB.

FÖR ATT NI STÖDJER ENTER VÄSTMANLAND! Dessa kommuner och företag har medverkat till att göra denna första utgåva möjlig.

ÄLSKA

Läs om företag som verkar i Västmanland och möt människor som bor och arbetar i länet. Ta del av berättelserna om deras liv och om varför de valt att bosätta sig eller jobba just här.