Les Affaires #4 2011

1000 idéer

Himmelsk choklad

Konsten att värdera företag

Vagabonden i Spanien

Testa bort sjukskrivningarna

Krafttag i Dalarna

Miljögiftsmätare

Socièté för affär och karriär

Johan Söderström vd ABB

Nytt fokus för säljare

Två kvinnor ett gym

Ny forskning

Odlas i Dalarna Teckna avtal med hälsovårdsföretag Om kvinnor och klimat

I Kolbäcks egna chokladfabrik Dalakrafts vd i ny ledarroll Nätvrkande hos Möller Bil

Allt du ska kontrollera innan köpet

Envic-Sense nya vd siktar på expansion Marie och Susanne öppnar

Konsten att aldrig tveka

Les Affaires startar nätverk för dig

Rut-avdraget minskar inte svarta marknaden

Madelene,

les affaires, Ett magasin för kvinnor om kvinnors affärer, entreprenörskap, ledarskap, karriärer och engagemang. Årgång 3, nummer 4, 2011, Västmanland ISSN 2000-5873

Till dig som inte bara är kvinna

klubbar till orättvisorna inom hockeyn

Dessutom Les Affaires i exklusiv intervju med biståndminister Gunilla Carlsson.

! a t r ä j h t t Följ di

2

Nätverka dig till framgång Kvinna & Företagsam?

Länets nätverk för och av företagsamma kvinnor ger dig möjligheter till möten, utbildning och affärsutbyten. Här inspireras vi alla av varandras erfarenheter, kunskap och samarbetsresurser.

Varje nätverk har program och driver egna projekt. Tillsammans bildar vi Winnet Västmanland och genomför olika aktiviteter över hela länet och ofta gemensamt över nätverksgränserna. Winnet Västmanland ingår i den nationella och europeiska organisationen Winnet.

Våra projekt ger kvinnor bättre möjligheter att starta och driva företag samt att växa och utvecklas med sina företag och idéer.

Nyfiken? Gå med du också!

www.arboga.winnet.se

www.bergslagen.winnet.se

www.kolbacksadalen.winnet.se

www.kungsor.winnet.se

www.koping.winnet.se

www.sala.winnet.se

Winnet Västmanland Pilgatan 25, 721 30 Västerås E-post vastmanland@winnet.se

Telefon 010-810 41 31 www.vastmanland.winnet.se

www.vasteras.winnet.se

kärlbehandlingar

hud

fransfärgning fotspa

naglarmake-up

hår massage extensions

stilanalys

skräddarsydda happenings & kurser

restylane

personal shopper

Vi får dig att synas.

Välkommen

Slottsgatan 25 Västerås 021 14 00 25

www.salong-aqva.se

3

Jul i Arboga

Den gamla stadskärnan är julpyntad och stämningsfull. Här finns ett 30-tal butiker med bland annat kuriosa, inredning och massa spännande julklappstips.

Under december är det extra festligt med julvernissage och utställningar på muséet och på ett flertal gallerier.

10-11 DECEMBER

4

Gammeldags julmarknad

Ett åttiotal utställare med hantverk, läckerheter och andra kvalitetsvaror på sina bord. Passa också på att åka häst och vagn över Arbogas kullerstenar.

För mer information om Arboga och vad som händer här, ring 0589-871 51 eller besök www.arboga.se.

JAG ÄR GIULIETTA

OCH JAG ÄR SÅDANT SOM DRÖMMAR ÄR GJORDA AV.

5

Alfa Giulietta

fr 196.000 kr*

Maximal säkerhet och kontroll med Alfa D.N.A. och elektronisk Q2 differential. Minskade CO2-utsläpp och hög prestanda med nya generationens turbomotorer. Komfort och rymlighet ligger i topp i klassen, säkerställd av den innovativa ramen med aluminium.

UTAN HJÄRTA ÄR VI BAR A M ASKINER. * Pr iset är baser at på Alfa Romeo Giuliet t a Progres sion 1.4 T B 120 hk.

Miljöklass: Euro5. Bränsleförbrukning: 4,4 - 7,6 l/100 km vid blandad körning. CO2-utsläpp: 114 - 177 g/km vid blandad körning. Bilen på bilden är extrautrustad.

Alfa Romeo Giulietta erhöll totalpoängen 87/100 i betyg av Euro NCAP, det bästa resultatet i klassen just nu.

Strömledningsgatan 1 (Brevid ÖB) Tel 021- 81 61 71 MÅNDAG - FREDAG 8 - 18 LÖRDAGAR 10 - 14

lokaler för

nya

loka möjl ler oc ighe h ter

Strategier för framtiden blir allt viktigare och lika värdefulla är idéerna som ska ta oss dit. Vi vill att våra hyresgäster, förutom bra lokaler, ska ha de bästa villkoren för att kunna ta tag i möjligheter med förnyad energi. Möt hösten med ett nytt läge, välkommen till Diös!

Kontakta oss på 0770-33 22 00 eller besök www.dios.se, om du vill veta mer.

Les Affaires Västmanland, och Dalarna, samma lika men i olika förpackning Ett av syftena med ­ Les Affaires är att sprida kunskap och medvetenhet om företagsamhet även över länsgränserna. Därför prövar vi på att i årets sista nummer, vilket även är Les Affaires Västmanlands två års jubileum, att mixa några reportage

Framsidor Carina H ­ åkansson

från Dalarna och Västmanland. Hur olika kan vi vara eller hur lika kan vi bli. Vad finns att lära av varandra och vad bör vi undvika att härma. I fram­tiden hoppas vi på att kunna bjuda in till länsmixade Convent och Affärsevent för att öka kontakten mellan länen och skapa verkliga affärer i regionen.

(Dala Kraft) är fotad av Ulf Palm till omslaget för Les Affaires Dalarna. Madelene Ahlqvist (Västerås & Co samt ledamot i VIK Hockeys styrelse) är fotad av Clearcut Photography för omslaget till Les Affaires Västmanland.

6

sabina caspari Chefredaktör och ansvarig utgivare för Les Affaires

Le marriage écrits dans le ciel Politikerna har i flera år pratat om att slå ihop Västmanland, Söder­ manland och Örebro län till en och samma region. En för mig helt ointressant plan då inget av länen vinner särskilt mycket på en sådan sammanslagning. Tre nästan geografiskt likadana län och med som det verkar snarlika näringslivsinriktningar. Var finns spänningen i det?

Okej, att de gränsar till varandra och att de alla tre ligger runt Mäla­ ren och Hjälmaren vilket har en logik i sig. Men tänk er vilket oerhört tråkigt äktenskap det skulle mynna ut i. Tre likadana personligheter som alla tre drar åt olika håll och samtidigt mot samma; Stockholm.

Tre regioner som fram tills nu inte lyckts dra jämt.

Nej, i ett äktenskap brukar tre vara en för mycket och kommer såle­ des alltid att vara det.

Lyckade äktenskap brukar ofta bestå av två vitt skilda personlighe­ ter som står i stark kontrast till varandra. Där den ene kanske är lugn och har fötterna på jorden är partnern mer lättsinnig och impulsiv.

I den typen av äktenskap tillförs ständigt någonting nytt och det blir mer utvecklande då båda parter ständigt fylls på med nya intryck och dimensioner. Borde inte samma tes kunna appliceras på den här typen av länssammanslagningar?

Dalarna är min ”coup of thea”.

Dalarna och Västmanland står på många sätt helt i konstrast till varandra. Dalarna med sin mer välutvecklade turismnäring, alla skidbackar och fjälltoppar. Västmanland med sin vackra skärgård och närheten till Stockholm. Likheterna är att båda länen i grunden har en mycket företags och industri verksamhet och historia. Till­ sammans i Bergslagen har vi haft Bergslagen och bergsbruket där industrierna vuxit från de gamla bruken. Gruvdrifter både i Falun och Sala. Faktorer som underlättar förståelsen för varandra. Tänk er vilket radarpar dessa båda län skulle bli. Dalarna som det lättsamma och mer lockande och Västmanland med sin stabilitet och sitt ständiga ifrågasättande.

För mig framstår Dalarna som en stark och spännande kvinna, och Västmanland som en mer stabil moitie´. Därför, och med tanke på all erfarenhet jag själv samlat på mig genom åren, är jag övertygad om att smekmånaden skulle bli oändligt passionerad och långvarig för att så småningom mynna ut i ett harmoniskt äktenskap.

Det kan helt enkelt inte gå fel!

chefredaktör och ansvarig utgivare Sabina Caspari, sabina@lesaffaires.se, 070-610 90 60 redaktör Ola Törnros, ola@lesaffaires.se, 070-330 67 70 skribenter P A Lenhov, Sabina Caspari, Ola Törnros, art director Anders Gidlund, Ola Törnros layout Anders Gidlund, anders@lesaffaires.se illustration Lars Hammarlin omslagsfoto Dalarna: Ulf Palm Västmanland: Clearcut Photography praktikanter i text och form Sara Eriksson, Ellen Hedin annons och marknad 073-940 92 27, 070-610 90 60 adress Les Affaires Kristinagatan 10, 722 11 Västerås hemsida www.lesaffaires.se tryck Åtta.45 Tryckeri AB

Les Affaires utges med fyra nummer per år. Upplaga 10 000 ex. Tidningen ­distribueras till kvinnor som leder eller är ­delägare i företag samt till kvinnor i ledande positioner inom företag, orga­nisationer, politik och kulturliv. Les Affaires utges av 365 Publishing AB. Publikationen utges utan ekonomiskt stöd.

Les Affaires rättar Tyvärr ställde den mänskliga faktorn till fel i Les Affaires nr 3 2011. Ett par texter blev av misstag aldrig korrigerade. Det medförde bland annat att Handels­ kammarens Agneta Berliner felaktigt fick titeln ordförande.

Ordförande i Handelskammaren ­Mälardalen är Lena Eliasson, ABB, och ingen annan. Och den korrekta titeln för Agneta Berliner är platschef för Handelskammaren i Västmanland.

Dessvärre blev inte heller artikeln om Lena Idh på Teater Västmanland korrigerad. Vi ber både Agneta och Lena så mycket om ursäkt.

Bra-priset till Götblad prisat Fredrika Bremer Förbundet delar varje år ut ett ”BRA-pris” till en organisation, företag eller person som visat att de stöder förbundets syften.

Carin Götblad har som chef för Polismyndigheten i Stockholm sedan 2003

befordrat mångfald bland sina medarbetare, främjat jämställdhet, värdefrågor och etik. Aktivt har hon motverkat unga mäns rekrytering till kriminella nätverk genom att lyfta fram könsrollsperspektivet. Dessutom har hon engagerat sig i kampen för kvinnors rätt till ett liv utan våld. Därför tilldelas Länspolismästare Carin Götblad BRA-priset 2011.

7 marianne gottfridsdotter nåhem Projektledare för Mentor Eget Företag, ALMI Dalarna

INNEHÅLL Les Affaires nr: 4, 2011 8 - 11 Den självsäkra ministern [bistånd] Exklusiv intervju med Biståndsminister Gunilla Carlsson.

16 - 17 Plockat och blandat [utsikt] Annelie Häggkvist byg­ ger racer-center utanför Sala.

18 1000 ideér… [teknikdalen] … gror och blommar i Dalarna

20 - 22 Damishockey [om genus och idrott] Tre synvinklar på hur en idrott utvecklas.

25 Testa bort sjukskrivningarna [hälsa] Teckna avtal med hälsovårdsföretag.

26 - 29 Johan Söderström [johan och hans kvinnor] Om teamwork där människor trivs, lär och förbättrar

31 - 33 Himmelsk choklad [ampans choklad] Kolbäcks egna chokladfabrik.

34 - 35 Krafttag i Dalarna [carina håkansson] Dalakrafts vd i ny ledarroll.

36 Nytt fokus för säljare [erika larsson] Erika styr marknadssatsningar hos Möller bil.

38 Konsten att värdera företag [råd & tips] Allt du ska kontrollera innan köpet.

40 - 41 Miljögiftsmätare [världen väntar] Envic-Sense nya vd siktar på expansion.

42 Två kvinnor ett gym [entreprenörskap] Marie och Susanne öppnar Djursås första gym.

43 Svårt att fatta [politikerutbildning] Varför har byråkrater så svårt att förstå företagare?

44 Vagabonden i Spanien [äventyr och livskraft] Konsten att aldrig tveka.

MENTOR – ETT HEDERSUPPDRAG När jag 1994 köpte ett aktiebolag med anställda och återförsäljare blev mitt företagande helt annorlunda än tidigare. Då hade jag sedan mitten av 1980-talet drivit en konsultverksamhet med inriktning på sekreterar- och skrivservice samt försäljningsuppdrag. I samband med förändringen fick jag ett erbjudande om att komma med i ett mentor­ program. Det var min första erfarenhet av att få en mentor och det blev ett mycket intressant år. Min mentor, som var chef på en myndighet, kunde med sin erfarenhet från en helt annan värld ge mig kunskaper som jag än i dag har nytta av.

Under mitt yrkesverksamma liv har jag haft flera mentorer som jag själv vidtalat utifrån de behov som jag känt.

Jag har också själv varit mentor i ett flertal olika program under årens lopp. Ett av dem var ett internationellt projekt 2004 och 2005 som var riktat till kvinnor i de nuvarande länder som ingick i det forna Jugoslavien. Vi var 20 mentorer från olika länder i Europa som fick följa varsin kvinna från något av länderna under ett års tid. De gemen­ samma träffarna var förlagda till de olika länderna och dessemellan hade vi kontakt via telefon och e-mail. Otroligt intressant och lärorikt och en fantastisk erfarenhet.

De senaste tre åren har jag haft förmånen att driva uppdraget som projektledare och ansvarig för ALMI Dalarnas program – Mentor Eget Företag, som vänder sig till företagare som drivit sitt företag upp till 3 år och som vill utveckla sina företag och sig själva som företagare.

Intresset för att få en mentor har ökat hela tiden och i år är det 50 mentor – adept par som följs åt.

Alla som vill delta, adepter och mentorer intervjuas för att vi ska klara den kanske viktigaste del i processen; matchningen. Den är svår, spännande och utmanande. Det går åt en hel del tankeverksamhet, både dag och natt, innan alla par är klara. Min ambition med match­ ningen är att få fram olikheter som ger nytt tänk till adepten och dennes verksamhet samtidigt som det skall ge mentorn spännande utmaningar.

Att vara mentor är ett hedersuppdrag. Får du frågan och är beredd att engagera dig – svara ja. Det är härligt att kunna bidra med egna erfarenheter och kunskaper.

Om du får chans att bli adept – ta vara på möjligheten och avsätt tid.

Det lönar sig både på kort och lång sikt.

Jag är glad över att jag hittills fått vara både adept och mentor. Som projektledare har jag nytta av dessa erfarenheter.

Trans African ­Caravan of Hope afrika Klimataktivister från ActionAid och andra organisationer och 300 jordbrukare från klimatdrabbade länder har bildat en hoppets karavan som korsat genom Afrika – Trans African Caravan of Hope.

8

Konvojen färdades genom nio afrikanska länder: Burundi, Rwanda, Uganda, Kenya, Tanzania, Zambia, Zimbabwe, Botswana till slutdestinationen Durban, i Sydafrika, och lämnae över en petition till det internationella klimatmötet.

Syftet var att förmå världens regeringar att öronmärka 1,5 procent av BNP till klimatåtgärder.

Världen [politik] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Den självsäkra ministern Hon ser det som sitt uppdrag att lägga sig i, minska klyftorna i världen och vara med och skapa reformer som minskar det ekonomiska utanför­ skapet i världen. Hon minglar med världens absoluta toppelit, de med mest makt i världen, vilket ibland slår henne själv med häpnad. Då ­fyller tankar som ”hur hamnade jag här?” hennes medvetande. Men samtidigt replikerar hon: – De minglar med mig också.

Bistånds- och Utvecklingsminister Gunilla Carlsson är en bländare som får människor runt omkring sig att lysa upp, och vilja bli sedda. Hon har ett enormt självförtroende, som inte känns inövat utan verkar ha kommit med modersmjölken.

1999 träffade jag henne för första gången i Bryssel där hon var EU-parlamentariker från 1995 till 2002. Efter intervjun gick vi ut och tog en öl. Redan då var et svårt att inte charmas av hennes livsgnista och glädje i det hon gjorde.

Idag, tolv år senare, är det ännu svårare.

Att jobba med utvecklingens drivkrafter och samtidigt ha till uppgift att bekämpa fattigdom är ett stort uppdrag som hon ser det.

– Det får mig att driva reformer som bidrar till att göra bistånd till ett av de verktyg som kan komma till rätta med de grova obalanserna. Vil­ ket jag är övertygad om att man kan komma över.

Gunilla tror på en bättre värld. Men hon är också övertygad om att tidigare biståndspolitik inte alltid gagnat utvecklingsländerna. Afrikas jordbruk är på många håll helt utslaget därför att

det subventionerats med grödor när man istället kunde ha investerat i det lokala jordbruket. För Gunilla är det inte helt lyckat att skicka kläder eller billigare jordbruksprodukter till mottagarländerna eftersom det underminerar befolkningens möjlig­ heter till arbete. En get och skolböcker är bättre investeringar än gamla kläder och spannmål.

Ett annat problem är att biståndspengarna i många fall kommer tillbaka till avsändarländerna för att sedan försvinna i skatteflykt. Utvecklingsländerna förlorar varje år mer pengar än vad biståndet ger.

1 200 miljarder dollar, tio gånger mer än det sam­ lade beloppet för offentligt utvecklingsbistånd.

Problemet är att många länder inte bryr sig. Man ger och sedan är det klart med det.

Zambia är ett exempel på korruption där den zambiske riksrevisorn i maj 2009, avslöjade att 50 biståndsmiljoner förskingrats på drygt ett år.

Internationell press hade rapporterat, däremot inte svenska medier trots att Sverige är ett av de länder som ger mest bistånd.

Trots att Gunilla Carlsson riskerade att få kri­ tik för det, bestämde hon sig för att släppa nyhe­ ten. Som revisor störde hon sig på att man för­ skingrade pengar hon ansvarade för och att det fifflades med siffror. Särskilt som hon hade kört nolltolerans mot korruption sedan hon tillträtt som biståndsminister.

Livsmedelskontroll

Pengar till innovation i Dalarna

västmanland På Västerås stads hemsida går det nu att söka och läsa en sammanfattning av stadens livsmedelskontroller. Det är cirka 600 kontroller som presenteras och görs tillgängliga. Rapporterna är från kontrollbesök på bland annat restauranger, butiker, skolor, förskolor och äldreboenden, och gör det enklare för konsumenter att få en bild av vilka som uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen. Perfekt läsning för den som vill vara säker på vad som hamnar i magen.

I höstens program ”Forska & Väx” stödjer Vinnova, 51 innovativa projekt med totalt 56 miljoner kronor. Pengarna tilldelas allt ifrån brandrobotar till v­ isualiseringsteknik vid storytelling.

Målet är att små och medelstora företag ska öka sin konkurrenskraft genom forskning och utveckling.

Ingen av de företag som till­delats medel finn i Västmanland men i Dalarnas län finns två som får ta del av pengarna: Horndals Komponent som får 500 000 kronor till utveckling av sin mikrovågsteknik för torkning av fingerskarvat trä. 2 800 000 kronor går till Northcone AB, till en 3D-rullformad krocksäker belysningsstolpe.

9

2. Örebro 77,60 kr 3. Västerås 76,40 kr Källa: Lunchprisindex, Gastrogate

Miljoner till unika samarbeten

Civilingenjörsutbildningen ökar i popularitet Bland de sökande till

innovationer Sju breda samarbetsprojekt finansieras med 70 miljoner kronor när svenskt näringsliv och akademin går samman för att lösa framtidens utmaningar i Vinnovas nya utlysning. Det handlar bland annat om att spara energi genom att koppla hushållets energitjuvar till ”Det aktiva husets” egen energiproduktion, och göra det möjligt för allvarligt sjuka cancerpatienter att vårdas i hemmet. Utlysningen är ett led i Vinnovas nya arbetssätt som innebär att uppmuntra ämnesöverskridande samarbeten.

högskolan höstterminen 2011 valde 10 000 civilingenjörsutbildningen i första hand. En ökning med åtta procent jämfört med föregående hösttermin, det gör civilingenjörsutbildningen till den med flest förstahandssökande.

Högst söktryck hade dock psykologpro-

grammet med 8,6 förstahandssökande per utbildningsplats. Totalt sökte 385 000 personer till högskolan höstterminen 2011. Av dessa hade 116 000 inte läst på högskolan tidigare. Bland de ­sökande utan tidigare högskolestudier var 58 procent kvinnor och 42 procent män.

Sammanlagt antogs 247 000 personer, vilket är en ökning på tre procent.

10

Vad krävs då enligt henne, för att stoppa dräne­ ringen av redan ansträngda ekonomier, och är bistånd en del i korruptionen?

– Vi måste lägga oss i, och ha en resultatinriktad agenda där länderna själva inte kan välja hur peng­ arna ska investeras. Givetvis är det svårt att komma åt korruption, men genom att just ställa krav och investera i verksamheter kan detta motverkas.

Gunilla menar att bistånd kan leda till ökad korruption och är övertygad om att bidragsgivan­ de länder måste ha en transparens mellan varan­ dra. Där man visar sina intentioner istället för att mörka dem. Men det stannar inte där.

Hon tar Afrikas horn som exempel. Där befa­ ras 13 miljoner människor få sätta livet till. Där överlever många barn inte ens födseln, och de som gör det blir ofta inte äldre än fem år. Där går det rasande fort.

Flera faktorer spelar in. Torka är inget nytt fe­ nomen, men vad är det som driver på den? Avgö­ rande är att vi inte investerat i dessa länder, att befolkningsökningen är stor och att det brister i säkerhet. Människor törs inte stanna kvar och

odla på grund av konfliken i landet. Det har i sin tur lett till följdeffekter som drabbat även Kenya och Etiopien.

Gunilla hävdar att vi är beroende av varandra, länder emellan i dessa frågor. Men även i de eko­ logiska och sociala utmaningarna behöver vi var­ andra, varför kraven måste komma från oss alla.

Vi måste använda biståndspengarna till att bygga upp ett rättsväsende i landet för att på så vis ska­ pa trygghet inte minst för kvinnor och barn.

– Det har visat sig att våldet i hemmen ökar när fattigdomen gör sig hörd.

Det existerande ekonomiska utanförskapet har många orsaker. Ett annat problem som måste uppmärksammas enligt Carlsson, är oron hos den unga befolkningen i utvecklingsländerna som nu växer upp och vill vara delaktiga i globaliseringen.

Därför måste bidragsgivande länder sätta upp nya strategier som skapar utveckling.

– Vi i Europa har ett ansvar. Afrika är vår närmsta kontinent och vi måste vara med och bygga upp den igen efter att ha varit med och ko­ loniserat den.

” Vi måste lägga oss i, och ha en resultatinriktad agenda där länderna själva inte kan välja hur pengarna ska ­investeras. Givetvis är det svårt att ­komma åt korruption, men genom att just ställa krav och investera i verksamheter kan detta motverkas.”

Tanzania är ett ypperligt exempel där Sverige varit en nära samarbetspartner i landets utveckling för demokrati och rättvisa. Sverige och Tanzania har en gammal historia, i ett land som i år firar 50 år av självständighet. I september träffade Gunilla vicepresident DR Muhamed Bilial för att planera framtida samarbete inom kultur, handel och soci­ alt välfärdssystem.

– Vi tittar på flera möjligheter. Vi ser bland an­ nat över direkta utländska investeringar, utbild­ ning och hur kvinnans roll kan stärkas. Kanske kan vi ta den svenska modellen på export?

Det verkar som om Gunilla håller på att förändra biståndsministerns roll och rent krasst hela Europas biståndssystem. Genom att sammanfoga bistånd och utveckling i ett uppdrag ökar hon takten på de humanitära insatserna. Med sin revisorerfarenhet i biståndssystemet driver hon fram ett system som styrs av resultat. Vilka möjligheter har då Sverige att komma och ställa krav på stormakter som ex­ empelvis Kina?

– Vi har mycket att säga till om. Speciellt efter­ som vi är det tredje största landet när det gäller biståndspengar. I mångas ögon är vi ett föredöme och våra svenska värderingar och biståndserfa­ renhet står för någonting starkt.

Gunilla Carlsson har varit med länge i politiken.

Hon var aktiv inom moderata ungdomsförbundet i 80-talets Östergötland där hon träffade Anders Borg och Sven Otto Littorin. Det var där underla­ get till de nya moderaterna skapades. Ganska snart satt hon i Moderata Ungdoms Förbundets, för­ bundsstyrelse och träffade i och med det F ­ redrik Reinfeldt som även han ville förändra partiet.

Det finns de som menar att hon istället för att vara dörröppnare åt Fredrik borde ha varit den som axlade partiledarrollen efter Carl Bildt 1999.

Särskilt som hon var den som värvade de nya moderaternas kärntrupp Borg och Littorin, hen­ nes gamla kompisar, till den moderata partitop­ pen. Men själv ser hon sig som en del i en helhet

Avskrivningarna ökar rekordartat europeiska unionen EAtt tvingas skriva av fodringar är inte roligt. Europeiska företag skriver i år av rekordstora belopp – totalt 312 miljarder Euro. Det innebär 2,7 procent av deras totala fordringar. Det avslöjas i en undersökning

Fler långtidsarbetslösa Under

gjord bland närmare 6 000 europeiska företag. Det visar sig att det är stora skillnader mellan hur olika branscher drabbas. I genomsnitt tvingas tjänste­ företag skriva av 4,5 procent av sina försäljningsintäkter medan samma siffra för företag som arbetar med att levererar till exempel gas, energi och vatten är endast 1,5 procent. Källa: Intrum Justitia

2010 var 34 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa. Det motsvarade 132 000 personer varav 75 000 var män och 57 000 kvinnor. Det är det högsta antalet långtidsarbetslösa under tioårsperioden 2001-2010. En högre andel långtidsarbetslösa fanns bland män, bland äldre samt hos utrikes födda.

11

Foto: UNHCR

Foto: UNHCR

Foto: UNHCR

Gunilla Carlsson besöker Dollow i Somalia

där lojalitet mot gänget och kompromisser är av största vikt. Trots det har medierna spekulerat i om hon kan bli en av Nya Moderaternas potenti­ ella partiledare efter Fredrik Reinfeldt. Åt detta skrattar hon bara: – Aldrig.

Men Gunilla Carlsson har flera fjädrar i sin hatt. Hon kan också spegla sig i glansen av att två gånger ha blivit personvald till Europa­ parlamentet. Hon tycker själv att hon är ett mycket gott exempel på en kvinna som inte står tillbaka för män när det kommer till makt. Hon väljer också att använda kvinnors måttband efter­som allt inte kan mätas efter männens lin­ jaler. Trots att politiken varit, och fortfarande är mansdominerad ser hon dock en förändring.

Därför måste kvinnor sticka ut istället för att ikläda sig mäns beteende och klädsel.

GUNILLA CARLSSON Tror: På en bättre värld där varje generation arbetar för att nästa generation ska få det bättre.

Svaghet nr 1: Gunilla är en tids­optimist som blir ”carried away” när hon engagerar sig.

Svaghet nr 2: Omusikalisk Nätverk enligt Gunilla: Personliga rela­ tioner är av stort värde. Det gäller att vara rättfram och tydlig med det man vill och våga stanna kvar till sist då de mest intressanta mötena uppstår. Du är ingen looser för att du hänger kvar.

Tänk på något riktigt kul.

Och så fortsätt med det resten av livet!

Om man frågar människor vad de tänker på när man säger ”pensionsspara” så är det vanligaste svaret ångest.

Det kanske inte är så konstigt, men det är rätt onödigt. För om man istället tänker på vad man gillar i livet så är ju pensionssparandet bara en möjlighet att kunna fortsätta med det, även när man slutar få lön. Man kan alltså säga att pensionssparandet bara är ett klokt sätt att se till att nuet får samma förutsättning att vara bra, alltid.

Så ta hand om dig själv! Bygg upp tryggheten tillsammans med oss på SPP. Vill du veta mer kontakta vårt Västeråskontor på telefon 021-15 38 15.

12

Ditt stöd i skattefrågor.

På Grant Thornton har du ett komplett stöd för alla dina skattefrågor.

Vi är drygt 60 skattekonsulter som är redo att hjälpa dig. Hos oss finner du specialister inom moms, fastighetsbeskattning, ekonomisk familjerätt, och företags- och bolagsbeskattning. Allt fler företag anlitar oss oavsett om det gäller entreprenörsföretags unika frågeställningar eller stora noterade företags behov av kompetent oberoende rådgivning.

Kontakta oss på tel. 021-17 79 00 (Västerås) eller 054-14 45 50 (Karlstad).

Välkommen du också!

Yvonne Holmberg Skattekonsult

www.grantthornton.se/skatt

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Nätverk för affär och karriär 13

Vill du träffa nya kunder?

Vill du mingla med företagare och beslutsfattare?

Vill du få exklusiva erbjudanden?

Les Affaires erbjuder dig medlemskap i länets nya spännande nätverk!

Efter en rad lyckade events, fester och convent tar vi konceptet Les Affaires ett steg vidare och knyter samman läsare, vänner och sponsorer i ett tätare nätverk. Les Affaires: Socièté Du är välkommen!

Sabina Caspari, Les Affaires

För mer information och intresseanmälan maila: societe@lesaffaires.se

STAR T FEB RUA 2012 RI

rättvist KAFFE ODLAT AV KVINNOR Allt kaffe från Equal Exchange är fairtrademärkt och ekologiskt. Familjeodlingar producerar stora delar av världens kaffe och på dessa odlingar är det vanligt att kvinnorna gör den största delen av arbetet och mannen som ger order, trots det har kvinnorna väldigt lite inflytande.

14

– Det går bra för oss, kvinnor syns mer. Det är en stor kraft. Jag fattar nu själv beslut.

Equal Exchange tror att kvinnor får samma valmöjligheter som männen om de får kvinnlig egenmakt.

Genom att kvinnorna får större ansvar över familjens ekonomi bidrar det till snabbare förbättring av familjens hälsa, näringsintag och utbildning eftersom de spenderar mindre pengar utanför hemmet.

– Trots att kvinnor brukade göra allt arbete på gården så visste de aldrig hur mycket kaffet såldes för. Nu är de inte bara de som odlar, utan också de som äger kaffet och själva tar emot betalningen för det.” säger Watulunga Justine, en av de kvinnliga kaffeodlarna för Equal Exchange i Gumutindo, Uganda.

Innan Watulunga gick med i Gumutindo, Equal ­ xchanges projekt i Uganda, arbetade hon på gården E utan att tjäna några pengar. Hon plockade, sorterade och torkade kaffet, sedan lagrade hon kaffet till hennes man kom hem. Då fick hon, precis som de flesta andra kvinnorna i trakten, bära kaffet på sin rygg till kooperativet där kaffet skulle säljas medan hennes man gick bredvid. Hon fick aldrig se vad kaffet vägde eller vad de fick betalt, hon fick bara en ytterst liten summa som skulle räcka till alla utgifter inklusive barnens skolgång.

Att ha gått med i projektet i Gumutindo har förändrat Watulungas liv, det gav henne information som i sin tur gav henne sin mans respekt. Nu är det hon som får fatta besluten gällande både hushållet och gården, hon får även själv sälja kaffet. I och med Equal Exchanges projekt har kvinnorna fått verktygen att ta makten över sina egna liv och försörja sig själva.

Kvinnoöverskott? Sedan 2005 har andelen kvinnor uppgått till två tredjedelar av antalet examinerade personer i högskolan varje läsår.

Källa: Utbildningsstatistisk årsbok (SCB)

Rut avdraget minskar inte den svarta sektorn

ONÖDIGASTE JULKLAPPEN NÅGONSIN I samband med att Årets Julklapp 2011 utsågs kartlade hjälporganisationen ActionAid med hjälp av Sifo vilken julklapp svenska folket anser vara den mest onödiga. Hela 62 procent anser att Tamagutschi det elektroniska husdjuret – årets julklapp 1997 – är den mest onödiga julklappen genom tiderna. ActionAid vill få svenska folket att välja alternativa julklappar mot fattigdom, till exempel en get till en fattig kvinna eller ett år i skolan till ett utsatt barn.

Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden så heter en rapport skriven av Anna Gavanas, Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier.

I rapporten visar hon på konsekvenser av RUT-avdraget och menar att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter den ”svarta” informella marknaden, är den bärande idén och genomgående resultaten i rapporten.

Trots att vi kan konstatera att antalet formella företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas.

Enkätunderlaget visar att för en del köpare av hushållstjänster är priset för tjänsten oviktigt, det är kunder som vill och har råd att prioritera ”vita” tjänster.

Men det framkommer också att det finns en grupp köpare som inte anser sig vilja eller kunna prioritera ”vita” tjänster trots subventioner. Bland dessa köpare kan också finnas ett önskemål om en flexibilitet som delvis

lättare kan besvaras av aktörer som inte har tillgång till trygga villkor på den formella delen av arbetsmarknaden.

– Trots att vi kan konstatera att antalet formella Anna Gavanas, docent vid Institutet för Framtidsstudier företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas.

De som är oetablerade, eller saknar tillträde till den formella delen av arbetsmarknaden, är mer utsatta, vilket i större utsträckning kan tvinga dem att tillmötesgå köparens krav.

– Det finns skillnader mellan anställda på etablerade storföretag och oetablerade egenföretagares möjligheter att neka besvärliga kunder, och att tacka nej till att ställa upp gratis på ”extra” arbete, säger Anna Gavanas.

15

Infektera dina kunder med virusmarknadsföring ”Virusmarknadsföring ger större framgång än ­tradi­tionella medier – utan att behöva tvinga ­budskapet på mottagarna.” Det menar Emil ­Holmström, ­författare till boken ”Virusmarknadsföring” som ges ut av Liber.

RING I STERLINGSILVER KR. 1.20 0 RING I 14 K T GULD KR. 3.725 AR MBAND FR ÅN KR. 2.725

Virusmarknadsföring bygger på att människor självmant väljer att sprida vidare reklambudskap. Inte för att de får betalt för det – utan för att materialet är så starkt i sig självt. Genom att väcka känslor, engagera eller uppröra har effektiva viruskampanjer möjlighet att nå en miljonpublik på rekordtid.

– Viruskampanjer är modern marknadsföring i dess renaste form: frivillig, organisk och helt utan spärrar.

Grundidén är lika enkel som genial – att låta mål­ gruppen själv agera avsändare, budbärare och mottagare av marknadsföringen. För att lyckas med detta krävs en kombination av kunskap, engagemang och genuin förståelse för vad målgruppen verkligen vill ha, säger Emil Holmström.

Boken Virusmarknadsföring handlar om hur man skapar en viruskampanj, vad man behöver tänka på, och hur man vet när man har lyckats.

– I boken tar jag ett samlat grepp om virusmarknadsföring som idé, metod och hantverk. Eftersom den belyser grundläggande förändringar i kommunikationslandskapet vänder sig boken till marknadsförare på alla nivåer, från marknadschefen till den ensamme småföretagaren, säger Emil Holmström.

BERLOCKER FR ÅN KR. 120

Gilla oss på facebook!

Köpmang 3 Västerås • 021-13 01 20 • www.wissings.se • inf

Köpmang 3 Västerås • 021-13 01 20 www.wissings.se • info@wissings.se

Unga startar företag som aldrig förr företagande Glädjande ökade ­ yföretagandet rejält bland ungn domar under årets första sex månader.

I åldersgruppen 18 till 25 år startades enskilda firmor av drygt 23 procent fler än i fjol.

16

De populäraste branscherna på riksnivå var hårvård och dataprogrammering, visar en färsk sammanställning från Visma. Från januari till och med juni i år registrerades 4 024 enskilda firmor av personer födda 1986 eller senare.

Samma period förra året var antalet i motsvarande åldersgrupp 3 261, vilket ger en ökning med 23,4 procent.

I den nya läroplanen för gymnasiet, som började tillämpas nu i höst, får entreprenörskap en viktig roll. Undervisningen ska bland annat stimulera elevernas kreativitet, lära dem att omvandla idéer till målinriktade aktiviteter och att leda projekt.

För Dalarna visar undersökningen att det var totalt 112 ungdomar som valde

att starta företag under årets första sex månader. En ökning med hela 47,4 procent från 2010. Vilket placerar länet på fjärde plats i riket.

De populäraste y­ rkesområdena för unga att starta eget inom i Dalarnas var i nämnd ordning: hårvård, data­ programmering samt mark- och grundarbeten.

Dalarna [innovation] skribent Sabina Caspari

1000 idéer 15 registrerade patent. 80 etablerade företag, varav 58 fått finansiering.

Vi pratar om ett klimat med grogrund för ­affärsidéer och där du kan gå från idé till affär.

Stiftelsen Teknikdalen i Dalarna ger alla möjlig­ heter. Men din idé måste ha tillväxtpotential för annars kommer du inte med i företagsinkubatorn.

– Vi hjälper innovatörer och företagare med att ut­ veckla deras affärsidéer, berättar Ann-Louise Larsson, kommunikationsansvarig på Stiftelsen Teknikdalen.

Resan har olika skeden. Är du helt ny, och aldrig drivit företag, lotsas du in via Business Start med 40 intensiva timmar av hårt arbete. Därefter slussas du vidare till Business Lab för möte med affärscoachen som ser över finansiering och utvecklar själva affärs­ idén. Slutstation är Business Accelerator, alltså ­själva kommersialiseringsfasen i företaget.

Det är inte för inte som Stiftelsen Teknikdalen

utsetts till en av Sveriges främsta företagsinku­ batorer. De flesta av företagen som gått med i programmet har vuxit, anställt flera medarbe­ tare, och fått in så kallat såddkapital.

Om vi letar bakåt i historien så grundades stif­ telsen 1987 på initiativ av Stora Enso, Swedbank, SSAB, Vägverket och Borlänge kommun. Den kom till som en respons på dåvarande stålkris. 2005 drog man igång ”Företagsinkubatorn” som idag har starka band till näringslivet och Högskolan i Dalarna.

Genom att dels annonsera i media och delta på olika frukostmöten söker man av marknaden och nosar upp intressanta affärsidéer som sedan lyfts in i företagsinkubatorn.

Nu har vi miljökonsulter, industridesigners och affärscoacher som står till deltagarnas förfogande, förklarar Ann-Louise. Åsa Magnusson är ett exempel på stiftelsens goda resultat. I september utsågs hon till Europas uppfin­ nare bland kvinnor i tävlingen EUWIIN Award. En internationell tävling för kvinnor inom innovation. Åsas vinnande bidrag var Quicksave Rescue Equip­ ment, en uppblåsbar livboj. Men det är bara en av Åsas vinster, hon har redan många utnämningar i bagaget; ”Årets Stjärnskott”, ”Årets Innovatör” och ”Årets Kvinnliga Uppfinnare 2011”. För Åsa har Stif­ telsen Teknikdalen varit till stor hjälp tack vare dess band och kontakter med finansiörer och stödkällor.

Morakniv stipendiat mora 2011 års Stipendium Morakniv på 25 120 kronor har tilldelats Helene Söderlund, från Mora.

Juryns motivering lyder: ”Helenes målmedvetna och knivskarpa fokusering har lett till resultat i toppklass i skidvärlden. Detta vittnar om

en proffsighet på högsta nivå. Med en stor passion för sporten har nya ­ut­manande mål satts upp. Parallellt med de tuffa idrottsliga målen lyckas Helene även bedriva studier på högsta nivå. Sammantaget gör detta Helene till en god förebild och ambassadör för Mora. Stipendiet avser att uppmuntra och stötta den fortsatta

utvecklingen mot toppresultat inom längdskidåkningen och att nå de nya mål som Helene har satt upp.”

Helene Söderlund har utbildat sig på Mora skidgymnasium. Inriktningen har varit skidorientering där Helene har vunnit flera EM- och VMmedaljer, i flera olika distanser och både individuellt och i stafett.

17

Åsa Magnusson med den uppblåsbara livbojen Quicksave

En stor del av stiftelsen framgång, ligger e­ nligt Ann-Louise, i de kunniga medarbetarna och ­deras engagemang. Deras förmåga att se potential i ­affärsidéer och innovationer. De kan skilja ax från vete.

– Faktum är att det finns en mängd idéer där ute men alla håller inte måttet, så är det bara, nå­ gon måste kunna sålla.

Ett annat företag som nu är i ”Företagsinkubatorn” är Gaddex AB där Lena Gadde är vd. De sysslar med design och sömnad av utrustningsvästar för dolt bärande, i högelastiska funktionsma­ terial. 1996 började Lena i liten skala med sin

produktion. Hon kom i kontakt med ett företag som producerade bland annat badkläder i hög­ elastiska stretchmaterial. År 2000 började verk­ samheten rulla på lite efter att hon blivit kon­ taktad av speedwayföraren Tony Rickardsson som var intresserad av hennes skyddsoveraller.

Hon b ­ örjade sälja sina produkter till speedway­ förare ­under några år, samtidigt som hon arbe­ tade heltid med annat. I januari 2007 kom lyftet då en polis­inspektör från Stockholm sett hennes hemsida och kontaktade henne för att ta fram en skyddströja för spanare.

– Vi började prata och idén om utrustnings­ västen växte fram.

Lena lade speewayoverallerna åt sidan, för att f­ okusera på sitt nya projekt men fortfarande sponsrar hon världsmästaren i Speedway med sina produkter.

I maj 2007 introducerade Lena sin produkt under SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen) årskonferens och intresset blev stort.

Produkten är enkel. Det är en utrustningsväst för polisena spanare som döljer om de bär saker som kommunikationsradio och handbojor.

Idag är hennes beställare polismyndigheter runt om i Sverige och hon har planer på att exportera sin produkt till Europa. Tyskland är först ut. Där har hon fått ett antal kontaktpersoner hos polis­ myndigheter i de olika provinserna.

Frihetskalendern kalendern När ”måsten” och krav tar för stor plats i vardagslivet är det viktigt att h ­ jälpa sig själv och tänka på den ledighet vi faktiskt har. Positivt tänkande ­motarbetar stress och är en morot i form av ledighet som kan ge kraft åt ­över­bokade arbetsdagar. Därför finn ”Frihetskalender 2012” som innehåller enbart lediga dagar som lördagar, söndagar och högtidsdagar. Bakom kalendern står Linda Runarsdottir och Mattias Andersson från innovationsnätverket Idéprenörerna.

Handla med mobilen En undersökning utförd av SIFO i samarbete med nätbetalningsföretaget Klarna visar att en femtedel av svenskarna kan tänka sig att handla varor och tjänster med mobilen. Och intresset ökar - var tionde svensk tror att de kommer handla mer med mobilen inom det närmaste halvåret.

18 Fram till nu har Lena själv sytt och producerat sina produkter, men hon har nyligen hittat en tillverkare i Portugal som kommer att ta över all produktion och tillverkning.

– Jag ska fokusera på kundkontakt, försäljning och design. Sånt som det tidigare inte funnits tid för.

Men att driva företag har både kostat tid och egna privata investeringar. Något som gjort att hon inte kunnat expandera i den takt hon själv velat. Men tack vare den nya produkten fick hon gå med i Stiftelsen Teknikdalens Företagsinkuba­ tor. Något som hjälpt henne oerhört mycket.

– Jag fick ett enormt nätverk att arbeta med, en affärscoach som valdes ut efter mina behov och dessutom hjälp med att söka finansiering.

Just nu håller Lena på att söka Dalasådd för fi­ nansieringsbehov och det är först nu som hon har haft möjlighet att gå ner i tid från sin fasta tjänst.

Ett annat orosmoln på himlen är att hon ännu inte kunnat ta patent på sin produkt helt enkelt för att varje gång hon ändrar en detalj, räknas det inte längre som samma produkt.

– Jag har varumärkesskydd och är först på marknaden med min produkt, det gör alla andra liknande produkter till kopior. Därför måste jag hela tiden förnya och utveckla mina produkter.

”Jag fick ett enormt nätverk att arbeta med, en affärs­coach som valdes ut efter mina behov och dessutom hjälp med att söka finansiering” Vilket i sin tur gör att hon snabbt måste börja exportera produkten till Europa. Men europa­ marknaden är primär även utifrån en annan as­ pekt. Exportrådet i New York har visat stort in­ tresse för att introducera hennes produkt på den amerikanska marknaden.

– De är väldigt intresserade, dels för polisens räkning, men även för den privata marknaden.

Men deras råd är att först ta Europa innan jag vänder mig till USA.

företagsinkubator – Sex år av utveckling 2005–2010 Utvärderade idéer Etablerade företag Attraherat såddkapital Registrerade patent Omsättning (prognos) Anställda (prognos) Källa: Företagsinkubator årsberättelse 2010

1 178 80 58 15 200 500

Care of Haus

19

om Har du idéer mma he förändringar eller funktion?

– ny färg, form s oss!

Boka en tid ho

du visar dina Vi träffas och rar oss, vi ire sp in idéer. Du och idéerna inspirerar dig tar form. r vi r en vecka ha Efter ungefä rslag av dina fö arbetat fram som du tänkt? idéer. Blir det

l l i t g ä v e r Enkla are vardag! en vackr

hemma? fräschning p p u jälper. ig tl n e en ord ssnar och h å ly p m u o d s r a ra id e s din la steg.

Fund tt proffs på ar i fyra enk e m u m d r rö d ve a ö h in Då be lighet av d s gör vi verk Tillsamman

www.obergs.nu | Retortgatan 3, Västerås | 021 - 15 07 70

har vi gjort Tillsammans na idéer. di av t he lig verk också få Av oss kan du tiska. ak pr t de tips om

Dålig kontakt byråkratin Företagens kontakter med myndigheter, regioner och kommuner fungerar tyvärr inte alltid friktionsfritt. 38 procent av företagen upplever irritation vid kontakt med offentlig förvaltning, visar en undersökning från Tillväxtverket.

Företagen upplever också flera regler som stelbenta och onyttiga. Företagen efterfrågar främst en ökad dialog med den offentliga förvaltningen samt rådgivning.

Om företagen förstår och ser nyttan med de krav som finns kopplat till regler minskar också irritationen.

20

FOTO: P A LENHOV

Bolagspopp i norra Västmanland Missa inte finalen av årets Bolagspop den 16 december. Då avgörs musiktävlingen för företag i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. En jury bedömer musiken, men även publiken får vara med och rösta. Tävlingen anordnas i samarbete mellan Sensus, Företagarna, Fagersta-Posten och The Green Man.

Falu Kommuns Miljöpris 2011 falun Bostadsrättsföreningen ­Promenaden fick Falu Kommuns ­Miljöpris 2011. Med motiveringen: ”Bostadsrättsföreningen Promenaden har genomfört ett omfattande program för att minska och förändra sin energi-

användning. Man har idag en värme- och ventilationsanläggning med avancerad styrning, där den biobaserade fjärrvärmen sedan 2010 har kompletterats med solfångare, något som ännu är ovanligt på flerfamiljshus.”

Priset är i år på 10 000 kr.

– Jag är mycket glad och stolt, sa Jan Berg, ordförande i föreningen.

I rinken [jämställdhet i idrotten] skribent P A Lenhov

Osportsligt beteende ”Sluta jämföra kvinnor med män inom ishockeyn.

Vad är det för mening, vi kommer ändå ­aldrig kunna mäta oss med ­varandra.”

Ur tre aspekter granskar Les Affaires verkligheten för svenska hockeytjejer.

C

itatet som inleder ingressen kommer från Kajsa Gilenstam, hockeyspelare och lektor vid Umeå universitet, som forskat kring ­ tjejers förutsättningar och de allmänna attityderna inom ishockeyn.

Den svenska damhockeyn lever på en skör tråd ute i landet. Många föreningar har svårt att moti­ vera tjejer att börja spela, men även att finansiera verksamheten.

Nyligen hölls ett krismöte om damhockeyns vara eller inte vara i Västerås och VIK. Den här gången valde man att fortsätta bedriva verksam­ heten. På liknande vis ser det ut på många håll i landet där föreningar kämpar för damhockeyns överlevnad och existens.

I mångt och mycket beror det på att damhock­ eyn, men även damfotbollen, i allmänhetens ögon jämförs med herrarnas motsvarighet och därför fått en ”tråkstämpel” över sig som är mycket svår att tvätta bort. Jämförelserna riskerar även att för­ stärka könsskillnaderna.

– Det ger en orättvis bild av den idrottsliga pre­ stationen när man bara jämför det som sker på isen. Man måste även se till förutsättningarna, sä­ ger Kajsa Gilenstam som själv är hockeyspelare.

21

Hantverkspris till Falutjej falun Sara May Kahl är årets kvinnliga hantverkare. Hon belönades för sin skicklighet och sina ambitioner att bygga ekologiskt. Det nya hantverkarstipendiet till kvinnor har instiftats av Hornbach, Expandera Mera och Hem & Villamäs-

san. De fick drygt 200 nomineringar, men överlägset flest nomineringar fick Sara May Kahl från Falun.Hon arbetar som snickarlärling på Falu Allbygg. På fritiden bygger hon om ett uthus på sin gård till lägenhet med hållbara ekologiska metoder, ett arbete som hon bloggar om. Förutom äran belönades Sara med ett stipendium om 20 000 kronor.

Höjda kvalitetskrav 43,3 procent av små och medelstora företag, anger kvalitet som det viktigaste kriteriet när ­företaget gör sina inköp. När samma fråga ställdes i april i år uppgav betydligt färre, 34,7 procent, att kvalitet var vik­ tigast. Det visar Vismas affärsbarometer, som bygger på en enkät bland drygt 1 600 små och medelstora företag.

22 Det var Örnsköldsvikssonen och den då blivande världsstjärnan Peter ”Foppa” Forsberg som väckte Kajsa Gilenstams intresse för hockeyn i slutet av 1980-talet. Då 14-åriga Kajsa från Lycksele följde TV-pucken, JVM och Foppas läckra dragningar och sedermera hans framfart i Modo, Tre Kronor, och vidare ut i världen.

Tio år senare debuterade Kajsa själv som hock­ eyspelare, då i Vilhelmina.

Men snart hann den krassa verkligheten ikapp henne. En verklighet som helt och hållet var upp­ byggd utefter männens villkor.

– Vi upplevde det som att det var killarnas is­ hall. Det var inte uttalat så, men det var den käns­ lan vi tjejer hade. Vi skulle vara glada och tack­ samma att vi fick vara där, berättar Kajsa som i dag spelar i Umeålaget Trixa Hockey.

Inte nog med det. Det var en självklar och ­oemotsagd självklarhet att hockeytjejerna skulle stå och kränga kaffe och bulle i kafeterian vid herrarnas matcher. Så vitt Kajsa minns så fick inte tjejerna ta del av överskottet. Klubbens över­ skott gick in i herrlaget. Det skulle bara vara så och hade alltid varit så.

Det här väckte nyfikenhet hos Kajsa. Varför var det så här? Varför ifrågasatte ingen?

– Det är jättemycket kopplat till jämförelse av prestation. Alla ”vet” att damhockeyn är sämre än herrhockeyn. Den är inte rolig att se på, det är ing­ en teknik, ingen fart, och den lockar ingen publik.

Den här bilden har även tjejerna som spelar hock­ ey. Tjejer är inte lika duktiga och då är de heller inte lika mycket värda. Man får inte ställa krav – killarna är bättre och då är de värda mer, säger Kajsa.

I sin forskning använde sig Kajsa av den ameri­ kanska forskaren och professorn Sandra Hardings genusteorier som är uppdelade på tre nivåer: den symboliska, strukturella och individuella.

Den symboliska nivån jämför normer och före­ ställningar – vad som är ”typiskt” kvinnligt res­ pektive manligt.

På den strukturella nivån ser man på genus som organiserande faktor inom exempelvis arbetsmark­ nad, utbildningsväsen och idrott, och hur arbetet är fördelat mellan könen.

Till sist den individuella nivån där man ser på utvecklingen av den kvinnliga respektive manliga identiteten och hur den formas utifrån exempel­ vis familj och skola.

Det Kajsa Gilenstam kunde konstatera var att ishockey rent symboliskt är manligt. Även struktu­ rellt har männen fördelar när det gäller exempel­

” … damhockeyn måste få ­utövas och utvecklas utifrån sina egna villkor och förutsättningar och inte jämföras med herrarnas hockey” Hon beslutade sig för att börja forska i ämnet.

Målet: att söka svar på hur kvinnor och män som spelar ishockey ser på sig själva och på sin idrott samt påvisa hur samband mellan samhälle och biologi kan påverka prestation. I början av 2010 presenterade hon sin avhandling: ”Genus och fy­ siologi i ishockey - en multidimensionell studie”.

vis träningstider och sponsorer. Det individuella blir effekten av de andra perspektiven och styr de kvinnliga spelarnas uppfattning, identitetsbild och förväntningar.

Kort sagt - att männen symboliskt anses vara bättre hockeyspelare än kvinnor och således strukturellt har bättre förutsättningar leder till

att kvinnor individuellt accepterar detta faktum och ser sig själva som sämre och därmed heller inte ifrågasätter orättvisorna.

– Egentligen är det inte konstigt. Anser man damhockeyn som sämre är det ingen som vill titta. Är det ingen som vill titta så är det ingen som vill sponsra. Finns det ingen som sponsrar så kan man heller inte satsa och kan man inte satsa så går det inte att utvecklas. Allting hänger ihop.

Men Kajsa Gilenstam eftersträvar inte jämställdhet i ordets vanliga bemärkelse. Hon menar att dam­ hockeyn måste få utövas och utvecklas utifrån sina egna villkor och förutsättningar och inte jämföras med herrarnas hockey.

– Det är mest påtagligt inom ishockeyn och fot­ bollen. Du hör aldrig någon säga att en tjej som hoppar tresteg inte skulle få åka med till OS därför att hon hoppar kortare än killarna. Man jämför inte damer och herrar inom exempelvis tyngdlyftning, friidrott och tennis. Du skulle heller aldrig jämföra ett Korpenlag i fotboll med Milan och dra slut­ satser utifrån det. Men det är ju i princip det man gör när man jämför dam- och herrhockey. Om nu

Nya utmaningar i it-landskapet

Kommunernas administration ­outsourcas Landets kommuner lägger

ledarskap It-landskapet är under förändring. För it chefer innebär det att det nu ställs högre krav på strategisk kompetens framför deras dito tekniska. Fyra av fem chefer inom it anser att den övergripande strategiska kompetensen är den viktigaste egenskapen i deras yrkesroll framöver. Det framgår av en undersökning genomförd av HP i Skandinavien. It cheferna spår också att de till mycket större del än idag kommer att arbeta med ren affärsutveckling. Fokus hamnar därmed också allt mer på användarna istället för på de rena tekniska lösningarna.

allt mer ofta ut vård och omsorg på entreprenad.

En ny enkät visar att det också blir ­vanligare att låta ett externt företag sköta kommunernas interna administration. 27 procent av kommunerna, out­sourcar i dag någon del av admini­

strationen. 53 procent av de som outsourcar anger att det är för att minska på kostnaderna, och 47 procent för att rätt kompetens saknas inom organisationen.

Bland de kom­muner som inte outsourcar anger 27 procent att man vill ha kontroll över hela den interna verksamheten.

23

Även ekonomiskt är det mycket stora skillnader och sämre förutsättningar. Herrarnas verksamhet ses som en inkomst och då är det där pengarna ska satsas.

– På damsidan ses en match som en kostnad eftersom man ska resa, betala domare med mera.

Vi har inte de intäkter från matcher som herrarna har och tjänar således inga pengar. Det är rena ut­

gifter och därför har vi bland annat betydligt färre matcher i våra serier jämfört med herrarna.

För att visa på skillnaden gjorde Aftonbladet en jämförelse mellan damer och herrar i Brynäs ­under förra säsongen: Damlaget i Riksserien (hög­ sta serien) omsatte 215 000 kronor och hade ett ­publiksnitt på 95 personer. Motsvarande för her­ rarna i Elitserien var en omsättning på 73 miljoner kronor och publiksnitt på 5 683 personer. Det säger en del. Inte så lite heller.

Men det finns krafter som vill försöka förändra.

I mitten av oktober i gick Folkpartiets kommunal­ råd Maria Winberg Nordström i Helsingborg ut och krävde att Helsingborgs IF även måste starta upp damverksamhet inom fotbollen, annars var det slut med kommunala anslag. Hon menade att om man ska ta emot skattepengar i form av bidrag så kan man inte säga nej till halva befolkningen.

– Det ska vara jämlika villkor mellan herrar och damer. Där har vi ett historiskt arv som vi släpar på, herrfotbollen har i alla tider fått mer pengar, uppgav hon för Helsingborgs Dagblad.

Mer pengar ger förutsättningar för att kunna träna mer, avlöna tränare, åka på läger och turne­ ringar och därmed bli bättre, resonerade hon. Men hade dessvärre svårt att få gehör från de övriga inom den styrande borgerliga treklövern. Men var sak har ju som bekant sin tid.

– Om damhockeyn fick en större del av sponsor­ pengarna och att delar av desamma är öronmärkta, då skulle förutsättningarna bli bättre och dam­ hockeyn kunna utvecklas, tror Kajsa Gilenstam.

För hon är positiv och tror på förändring:

– Om du exempelvis är ny på ett jobb så brukar du vara ganska lugn och anpassar dig efter för­ utsättningarna som råder – du smälter in. Där är damhockeyn idag. De försöker smälta in, ställer inga krav, står inte och skriker för att hävda sin rätt. De försöker bli accepterade ”på den nya ar­ betsplatsen”. Nästa steg inom damhockeyn är nu att skaffa sig en egen identitet och sluta upp att jämföra sig med herrarna. Det har gått inom andra idrotter men hockeyn har inte nått dit än.

Hur har responsen på din forskning varit?

– Den har rönt en hel del uppmärksamhet och har välkomnats. Jag krånglar inte till min genusteori så mycket, genus är ju så tydligt inom hockeyn. Jag tror och hoppas att den har öppnat ögonen på vissa som aldrig har funderat kring hur de själva resonerar.

Inte minst bland de ansvariga inom Svenska Hockeyförbundet.

– Förbundet har börjat arbeta mer aktivt med damhockeyn. Det har gjorts utredningar och man har också anställt landslagsspelaren Erika Holst som utvecklingsansvarig för damhockeyn. Men det behövs så mycket mer, inte minst mer tankeverk­ samhet och nya ögon att se med. Det är alldeles för stort fokus på herrhockeyn, säger Kajsa.

Och man behöver tänka i nya banor även ute i klubbarna.

– Jag tror inte att det per automatik skulle bli bättre om det fanns fler kvinnor representerade i hockeyklubbarnas styrelser. Det har inte med könet i sig att göra, det har att göra med vad du har för synsätt och värderingar, avslutar Kajsa Gilenstam.

FOTO: P A LENHOV

ishockeyn mot förmodan ändå ska jämföras mel­ lan könen så måste man ställa sig frågan vad det är man vill veta och då även se till förutsättningarna.

Då blir det en mer nyanserad bild, menar Kajsa.

I sina studier som delvis bygger på ett stort antal intervjuer och enkäter av både kvinnliga och man­ liga hockeyspelare om deras inställning till spor­ ten, ingick även fysiologiska tester.

– Gruppen kvinnor har ett handikapp jämfört med gruppen män eftersom vi är kortare, har min­ dre muskler och mer fett. Jämför man män och kvinnor så kommer kvinnorna alltid att vara sämre rent fysiologiskt. Det kan man inte komma ifrån. Tit­ tar man istället på förutsättningarna, som bland an­ nat vid vilken ålder man börjar spela, fördelning av istid, anpassning av utrustning och så vidare, då blir bilden en annan och mer nyanserad, menar Kajsa.

Inom fotbollen har utvecklingen gått betydligt längre. De ligger nog en 10-15 år före ishockeyn, tror Kajsa även om det finns mycket kvar att göra även där.

Hon har även studerat utrustningens inver­ kan på spelet och ställt sig frågan vad det skulle innebära med exempelvis lättare puck och andra typer av klubbor.

I Kanada där damhockeyn har en helt annan status, gjordes en studie med lättare puck vid olika puckhanteringsövningar, teknikbaneövningar samt i matchsspel. Resultatet: det blev ett högre tempo, ett snabbare passningsspel och andelen höga puckar alltså höga skott, ökade markant.

Kajsa gjorde själv en liknande studie för tio år sedan och resultatet blev detsamma.

– Men när man sen frågade tjejerna om de ville byta puck, blev svaret: ”Nej, vi vill använda den riktiga pucken.” De ville fortfarande bevisa att de duger, att tjejer kan spela hockey på samma villkor, berättar Kajsa.

– Vad är bra damhockey och vad är dålig dam­ hockey? Jämförelsen ska göras mellan tjejerna och deras egna förutsättningar där man jämför sin skicklighet med andra kvinnor. Då först kan du bli stolt över din idrott och kan satsa seriöst.

ekonomin Rättsviks kommun får rätt av Förvaltningsrätten i Falun att ställa krav på djurskydd i sin livsmedels­ upphandling. Det är första gången ­Miljöstyrningsrådets krav på näbb­ trimning, betessäsong, inredda burar och grisars golvyta och strö prövas i rätten.

Krav har även ställts på antibiotika, transport till slakt och bedövning vid slakt.

- Det är bra att domstolen ger den upphandlande myndigheten rätt att ställa de krav de önskar på sina varor och att de kan motivera skälen för detta, säger Monica Sihlén projektledare på Miljöstyrningsrådet.

Vatten och sanitet nödvändigt ­bistånd Vatten och -sanitetskrisen

Foto: Asim Hafeez

Upphandling

kostar afrikanska länder mer än vad de totalt får i bistånd. 70 procent av svenskarna vill att Sveriges regering höjer sina ambitioner och ökar sitt stöd till vatten och sanitet.

Det visar en rapport från organisa­ tionen WaterAid.

24

B

23-åriga landslagsspelaren och Linköpingsforwarden Jenni Asserholt har spelat hockey sedan sexårsåldern, och var bland annat med och bärgade damkronornas OS-silver i Tur­ in 2006. Hon tycker att damhockeyn är på rätt väg, men att mycket återstår att göra.

Hon stod på skridskor redan som treåring och började spela i lag när hon var sex. Då med grab­ barna i Guldsmedshyttan i norra Örebro län.

– Mina brorsor spelade hockey så det blev ganska naturligt att det blev hockey även för mig, berättar Jenni.

Hon upplevde aldrig att hon särbehandlades ­eller fick några gliringar för att hon var tjej. I Guld­ smedshyttan tar man hand om de sina.

– Jag har känt mig accepterad och aldrig upp­ levt att det varit några problem. De har alltid stöttat mig och gör så fortfarande.

Däremot när Jenni var med i TV-Pucken 2003 fick hon en del kommentarer. Och då främst från föräldrar som hade synpunkter på laguttagningen.

– Sen har jag förstås blivit kallad Jonny istället för Jenni när speakern dragit laguppställningen, säger hon och skrattar.

Så småningom började Jenni Asserholt spela i HC Örebros damlag och vidare till USA för college­ hockey i ”svenskstaden” Minnesota.

– Där märktes det att det var en helt annan a­ ttityd.

När man berättade att man spelade h ­ ockey så möttes man av ”wow, spelar du hockey?” I Sverige blir det mer ett ”jaha …?”

I dag spelar Jenni Asserholt i Linköpings HC, och där tycker hon att förutsättningarna för dam­ hockeyn är väldigt bra.

– Här har vi ett herrlag i elitserien och det finns ett stort hockeyintresse i stan. Det ger också andra ekonomiska förutsättningar. Vi har kanon­ bra träningsmöjligheter och vi får hjälp och stött­ ning av herrarna. Det känns verkligen att man vill satsa på damhockeyn här.

Om jämförelsen mellan damer och herrar säger hon så här: – Man måste å ena sidan se till hur stor sporten är och till publikintresset. Det är heller inte lika många tjejer som spelar hockey. Men visst borde tjejerna ges någorlunda lika förutsättningar. ­Sedan

”Sen har jag förstås blivit kallad Jonny istället för Jenni när ­speakern dragit laguppställningen.” måste det jobbas hårt för att få damhockeyn mer publikattraktiv. Det gör vi här i Linköping.

Jenni tycker att damhockeyn har utvecklats i rätt riktning, men håller med Kajsa Gilenstam att man måste sluta jämföra med herrarna.

– Man måste acceptera att det alltid kommer att vara skillnad mellan kvinnor och män, så är det.

Därför kan man heller aldrig jämföra. Hockey­ tjejerna måste ges möjligheter utifrån deras egna villkor och förutsättningar.

Att ersättningarna till spelarna skiljer sig åt i sam­ band med landslagsuppdrag har hon egentligen

inga synpunkter på. Inte annat än att det bör vara prestationsbaserat.

– Gör man inte bra ifrån sig i turneringar så ska man förstås inte premieras. Då är det bättre att lägga pengarna på fler läger så att sporten och spelarna kan utvecklas, menar Jenni.

Hon hoppas att allt fler tjejer ska börja spela hock­ ey, och säger sig även se vissa sådana tendenser.

– Att Erika Holst nu tillträtt som damansva­ rig på Hockeyförbundet är jättebra och betyder mycket. Vi behöver skapa ett större intresse och medvetenhet om damhockeyn, säger hon.

Ny bok om näringslivshistoria ekonomi Boken ”Business History in Sweden - Näringslivshistoria i Sverige” (Gidlunds förlag) är en samling texter som diskuterar företag och företagande i ett långsiktigt och brett perspektiv.

Redaktörerna Mikael Lönnborg och

­Paulina Rytkönen presenterar med ett brett urval den historiska framväxten samtidigt som ­aktuella ämnen har fått fram ny kunskap om företagens betydelse, bland ­annat om ekonomisk tillväxt, marknaders utveckling och företagskultur.

Allt behandlat dels ur ett historiskt-, men även ett samtida perspektiv.

Prisregn över Västerås Västerås är bäst i Sverige på alkohol- och drogföre­ byggande arbete, och har det bästa utvecklingsprojektet inom skolan. På kvalitetsmässan i Göteborg nyligen utsågs Västerås stad till årets förebyggande kommun för sitt alkohol- och drogförebyggande arbete av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

25

M

adeleine Ahlqvist är le­ damot i VIK Hockeys styrelse i Västerås. Hon efterlyser ett betydligt större engagemang för damhockeyn i Västerås.

Om och i så fall när de två föreningarna VIK Väs­ terås HK och VIK Västerås HK Ungdom/Dam eventuellt slås samman hoppas hon på en rejäl attitydförändring.

– Får jag sitta kvar i styrelsen, vill jag verka för att damhockeyn ska finnas kvar och utvecklas, säger hon.

När Madeleine Ahlqvist tillträdde styrelsen blev hon överraskad av att det var en så otroligt mansdominerad värld med ett helt annat språk, andra attityder och med en del ”cementerade” uppfattningar om damhockeyn.

– Jag blir förbannad när jag tänker på att det är så olika förutsättningar för damhockeyn. Den har ett självklart berättigande, säger hon.

VIK:s damlag har inlett säsongen bra i division 1 västra, men det har varit desto tuffare att få ihop tjejer till såväl träningar som till match.

VIK:s damer tränar tre gånger i veckan varav två pass på is, av dem ligger ett på fredagskvällar. Och det är klart - en fredagskväll är svårt att konkurrera med. Man har till och med tvingats ställa in match­ er för att det varit för få tjejer som kunnat spela.

Så sent som i oktober månad hölls ett krismöte där frågan var om man skulle fortsätta att be­ driva damhockey, eller lägga ned. Resul­tatet blev att fortsätta.

I dag är det i runda tal 15 tjejer i varierande åld­ rar som finns i VIK-truppen. Och det är svårt att locka fler tjejer att börja.

Madeleine Ahlqvist jämför med satsningen på kvinnors företagande som var ett beslut på riks­ dags- och regeringsnivå.

– Det handlar mycket om vilka signaler man sän­ der ut. När inte Hockeyförbundet applåderar dam­ hockeyn gör ingen annan det heller. Då är det svårt att väcka ett intresse. Här måste Hockey­förbundet bli mer aktiva och fatta beslut om att stötta dam­ hockeyn betydligt mer än vad som görs i dag. Vik­ tigt är även att attrahera tjejerna tidigare i åldrar­ na, även små tjejer ska kunna få spela hockey.

Att hockeytjejerna till stor del finner sig i sin situation och till viss del nedvärderar sig själva

i jämförelse med killarna, tror Madeleine är en del i ett betydligt större sammanhang.

– Det är en klassiker, inte bara inom hockey och fotboll. Det handlar om en jämställdhets­process som pågår i hela samhället. Vi tjejer ­måste bli mycket bättre på att applådera oss själva för att vi vågar anta nya utmaningar.

När det gäller utrustningen finns även där mycket att göra.

– Jag fick möjligheten att prova på att stå i mål i 2 x 20 minuter, utrustningen var fruktansvärt tung. Jämför vi med polisens insatsstyrka så tog man fram utrustning som var både lättare och an­ passad för tjejer - så borde man göra även inom damhockeyn. Det är också en fråga som förbun­ det borde jobba betydligt mer med. Det kan till exempel handla om att göra skydden i ett lättare material.

Dilemmat är att damhockeyn inte drar in pengar, då finns heller inget intresse att satsa pengar på forskning och utveckling.

Under sin tid i styrelsen kan hon inte dra sig till minnes att damhockeyn nämnts över huvudtaget.

Och förklaringen ligger delvis i att A-lagsverk­ samheten och junior- och damhockeyn ligger i två skilda föreningar.

Men en sammanslagning kan vara på gång. Det finns en uttalad vilja och förhoppning att så blir fallet.

Finns det en ambition att driva damhockey i VIK, anser du?

– Jag tror tyvärr att det kan ta tid. Men det blir förstås intressant att se hur den nya styrelsen efter en eventuell sammanslagning kommer att resonera om, och agera för damhockeyn. Får jag sitta kvar så vill jag verka för att damhockeyn ska finnas kvar.

Hon hoppas även att VIK:s samarbetspartners i en förlängning kommer att ställa högre krav på att en del av sponsormedlen öronmärks för såväl dam- som juniorhockeyn.

– Då kan de i likhet med en del andra klubbar i landet ges bättre ekonomiska förutsättningar för att växa och utvecklas.

Praktisk och användbar glamour Här finner du allt från stickade strumpor till lyxiga parfymer som doftar ljuvligt, allt under ett och samma tak.

Välkommen till Dalarnas största shoppingcentrum Tänker du också på Kupolen?

26

ÖPPETTIDER mån–fre 10–20, lör 10–17, sön 11–17. Ica Kvantum mån–fre 07–22, lör–sön 09–22.

McDonald´s mån–tors 07–02, fre–lör 07–04, sön 07–02. www.kupolen.nu

Kopparlunden Nostalgiskt yttre Modernt inre SveaReal satsar på långsiktiga kundrelationer och skapar lösningar som tillför värde för båda parter.

Kunskap, engagemang och förståelse för våra kunders behov är avgörande så att de trivs i lönsamma företag och känner stolthet över sin arbetsplats.

Våra fastigheter - dina möjligheter www.sveareal.com

27

845

Ipodlösning industri Forskaren Peter Thorvald har utfört ett experiment som visar på att fordonsmontörer gör färre fel om de får instruktionerna via en Ipod som bärs på armen än om de ska gå till en dator­terminal för att hämta info via datorskärmen.

28

I experimentet gjorde Ipod-användarna i snitt häften så många fel än de som använde datorskärmen.

Peter Thorvald tror att detta beror på att informationens räckvidd ökar och inhämtningen förenklas när den mobila enheten används, vilket gör att montören kan ta del av instruktionerna utan att det kostar energi.

Julnarren bästa julölen Västerås­ baserade Hantverksbryggeriets öl ­Julnarren utsågs till bästa julöl på Örebro öl och whiskyfestival. Det var hela tredje gången som bryggeriet vann denna utmärkelse.

Julnarren är en mörk, knäckig och välbalanserad ale som följer Hantverksbryggeriets stolta tradition.

Sjukstugan [hälsokontroll] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Testa bort ohälsa Har ditt företag tecknat avtal med ett hälsovårdsföretag? Är svaret nej, se då till att ­åtgärda det snarast, för mår de anställda bra mår företaget bra.

Tyvärr saknar fortfarande många företag och organisationer tydliga mål för sitt hälso- och ar­ betsmiljöarbete. Fram tills för några år sedan låg fokus enbart på de sjuka och inte att förebygga problem. Hälsokontrollen bör användas i före­ byggande syfte så att man i tidigt stadium kan fö­ rebygga och åtgärda dåliga arbetsmiljöer och an­ passa arbetsvillkor innan anställda råkar illa ut.

Tidiga samtal mellan medarbetare och chef kan uppdaga problemet på ett tidigt stadium och ge möjligheter att räta upp situationen. Enbart samta­ let kan ibland lösa upp knutarna. Utgå ifrån 60/40 regeln. Du har 60 procent i dina egna händer.

Lars Gustafsson driver sedan 2004, ”Livum Hälsoklinik” i Västerås. Han har en tydlig syn på hur hälsokontroller bör gå till och användas.

– Avsikten är inte att leta efter sjukdomar utan snarare att positionsbestämma varje individ och att titta efter faktorer som ökar risk för framtida sjukdomar.

Positionsbestämning innebär att läkaren tar pro­ ver för att se inom vilket intervall personen i fråga befinner sig av den enkla orsaken att varje individ har ett eget personligt normalintervall. På Lars

klinik tar han flertalet prover som blodanalyser, leverprover, salter, njurfunktion, hjärt- och kärlre­ laterade prover, sköldkörtel, urinprov, lungor och för män även prostata prover. Det som skiljer Lars verksamhet från andras är att han tittar på respek­ tive resultat och ställer det i relation till övriga.

– Jag sätter inte mina patienter på en kondi­ tionscykel som en del andra gör. Jag ställer frågan om man är fysisk aktiv eller inte och utgår från det.

Lars har sin bakgrund som allmänspecialist­ läkare och har arbetat dels på infektionskliniken på Västerås Centrallasarett och drivit en familje­ läkarmottagning. Parallellt med sina hälsokontrol­ ler arbetar han på uppdrag av försäkringsbolagen.

– Hälsokontrollerna är inte min huvudsyssla, men en del av min verksamhet. Jag gör det för att jag anser det vara viktigt och ge människor flera år som pensionärer. Genom att tidigt upptäcka avvikelser kan vi förhindra en rad illavarslande sjukdomar. Men det gäller också att ha lite tur.

Det händer relativt ofta att Lars via sitt försäk­ ringsuppdrag tar emot patienter som genomgått hälsokontroll på annan plats och som aktiverat sin försäkring när de fått veta att ett av deras vär­

den inte legat inom normalintervallen.

– Då har säkert läkaren eller sjuksköterskan inte tagit hänsyn till alla andra faktorer. Och sedan skrämt upp patienten.

Lars påpekar att när man gör årliga hälsokon­ troller måste trycka på att det görs en rejäl ge­ nomgång av provsvaren tillsammans med en lä­ kare så att inte något lämnas åt slumpen. Under de senaste åren har man kommit fram till nio oli­ ka riskfaktorer* som kan orsaka hjärtinfarkt. Om man åtgärdar dessa faktorer har man 90 procent chans att undvika infarkt. Numera kan du inte längre uppsöka din husläkare och be dem göra en hälsokontroll när du känner dig lite hängig.

De hänvisar dig direkt vidare till någon annan.

För dig som är företagare kan det vara rent livs­ avgörande att investera i årliga hälsokontroller där läkaren går igenom kroppen för att inte missa eventuella symtom och sjukdomar.

Vad var det då som fick in Lars på hälsokon­ trollbanan? Själv ser han ett samband med en jour på Köpings lasarett för flera år sedan.

– Det var nog en av de värsta passen i mitt liv.

Ett tag funderade jag på att byta yrke.

Den kvällen kom det först in en man med hos­ ta. Mannen hade precis gått i pension och haft avskedsfest på kvällen. Hostan visade sig vara en följd av hjärtsvikt som var till följden av en hjärt­ infarkt. Mannen svarade inte på behandlingen, och när Lars gick för att prata med patienten vis­ ste han att denne inte skulle klara natten.

Då började det gro en tanke hos Lars om att re­ gelbunden uppföljning av patienter, med en rad prover, skulle man tidigt kunna upptäcka avvikel­ ser och behandla dessa.

Det är lite som Lars säger: ”Människor är som gamla bilar – med regelbuden service fungerar vi längre”. * Källa: medscape.com

Pendlarautomater ska underlätta resandet mälardalen Nu blir det snabbare och enklare för resenärerna i Mälardalen att köpa biljetter när de ska åka tåg.

Sedan de blå biljettautomaterna lanse-

rades för tio år sedan har antalet resor ökat från 10 till närmare 15 miljoner resor per år vilket inte dagens automater är effektiva nog för.

SJ ersätter därför automaterna med nya och moderna, där det går att köpa enkelbiljetter och ladda 30-dagarskort för obegränsat resande i hela Mälar­ dalen.

DU HAR MÅLET

Vi hjälper dig att nå det

Vill du hitta formen eller kanske bara bli piggare och gladare?

Vilka mål du än har för träningen gör vi det lättare att nå dem.

Det här ingår i ditt medlemskap när du börjar hos Actic: • Träning med instruktör som visar hur du tränar effektivt och säkert.29 • Personligt utformat träningsprogram som är lätt att följa och som garanterat ger resultat.

• Löpande uppföljning och nytt program när det är dags att lyfta träningen till en ny nivå.

Hos oss är det enkelt att komma igång och vi som jobbar här delar gärna med oss av tips och inspiration.

Kom in så visar vi hur vi kan hjälpa dig att nå dina mål.

STARKARE OCH FRISKARE PERSONAL? För företagsavtal kontakta Fredrik Haglund 021-41 64 98 fredrik.haglund@actic.se eller Åsa Mårtensson 021-39 19 05 asa.martensson@actic.se Ring och boka kostnadsfri provträning med instruktör och få ett personligt träningsprogram.

tecken på ohälsa Exempel på tidiga signaler att personalen inte mår bra kan vara: • Medarbetaren ändrar sitt beteende och börjar fungera sämre i gruppen.

• Ett mönster i korttidsfrånvaron, ofta borta på fredagar och måndagar.

• Personen förefaller påverkad av droger.

• Medarbetaren drar sig undan, pratar mindre och deltar inte på fikarasten.

• Medarbetarens intresse för arbetet minskar, sämre ordning och kvalitet.

• Skilsmässa eller andra familjeproblem.

actic.se Styrketräning

Konditionsträning

Simning

Gruppträning

Personlig Tränare

Lifestyle by Actic ET!

NYH

Lifestyle by Actic är ett långsiktigt program för dig som komma i riktigt bra form och hitta balans i livet. Vi hjälper dig med vägledning.

Actic Västerås Kristiansborgsbadet · Vallgatan 8 · 021-39 19 09 Lögarängsbadet · Sjöhagsvägen 1 · 021-39 19 05

Science Center Västerås västerås Västerås stad har av Läns­ styrelsen beviljats 450 000 kronor i bidrag till projektet Science Center.

Projektets långsiktiga syfte är att öka rekryteringsbasen för regionens teknikföretag.

30

Idén är att Science Center genom att skapa roliga upp­levelser med teknik och naturvetenskap som roar både stora och små som ska axla regionens framtida behov av tekniker.

Det blir en blandning av museum, skola, show, teater, laboratorium, ­kuriosakabinett, utställningshallar och v­ erkstad.

Ökat affärsresande Under årets tio första månader har den totala försäljningen av affärsresor ökat med 14 procent jämfört med samma period föregående år. Affärsresandet är fortfarande störst inom Sverige men internationellt är Köpenhamn och London de som drar till sig flest resenärer.

Sammanställningen är gjord av Resia..

Rättvis handel i ­offentlig upphandling europa Europaparlamentets modernisering av regelverket kring offentlig upphandling ger Sveriges kommuner möjlighet att skriva in rättvis handel som kravspecifikation i sina anbud till upphandlingar. I resolutionen ges upp-

handlande myndigheter rätt att jämföra produkter på basis av hur det har blivit producerade. Den nya resolutionen erkänner att det är juridiskt möjligt att ställa etiska och miljömässiga krav med utgångspunkt i principerna för ­rättvis handel och då fungerar ”Fairtrade” märkning som ett verifikat på dessa krav.

Hotelrenovering i Falun Nu storsatsar Clarion Collection Hotel Bergmästaren i Falun och genomför en helrenovering av hotellet. Alla rum ska få en ordentlig uppfräschning. Rummens inredning kommer att få en stark anknytning till Dalarna. Arbetet påbörjas i december och kommer stå klart i augusti 2013.

31

ABB [att styra och leda] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Johan Söderström och hans kvinnor ABBs tekniktyngda historia har borgat för en stadig dominans av män. Men nu börjar allt fler kvinnor ta plats på ledande ­positioner. År 2010, sajten E24 gav ABB-koncernen ban­ nor i en artikel och utsåg industrijätten till Stockholmsbörsens sämsta storbolag vad gällde jämställdhet i styrelser. I artikeln uttalade sig Wolfram Eberhardt, presstalesman för svenskschweiziska ABB, med ”Vi är inte där ännu”.

Ett år senare, 2011 blir, Johan Söderström, vd för ABB Sverige.

Av en händelse stöter jag på Johan Söderström under ett VIP 100-möte i Västerås, där han håller föredrag om ABB och framtiden. Snabbt och effek­

tivt gör han en dragning kring företagets framtida utveckling ur alla aspekter och kritiserar då själv bristen på kvinnor i ledningsgruppen. ”Vi måste bli bättre och vi jobbar på det”, säger han.

Dagen efter bokar jag en intervju med honom för att få veta hur det egentligen ligger till.

Det verkar inte som om bilden av en ABB- kon­ cern som enbart består av ett manligt ”harem” på toppositioner riktigt stämmer med verkligheten.

Johan beskriver hur företaget kontinuerligt arbetar

med att få en mångfald bland sina anställda och pra­ tar om ett mänskligt företag med öppet ledarskap.

Trots detta uppfattas ABB ofta som ett mas­ kulint företag där männen dominerat. Men med tiden har det skett en förskjutning och flera kvin­ nor har tillkommit på ledande positioner. På några få minuter lyckas Johan Söderström rabbla upp namnen på flera kvinnor på höga positioner inom ABB-koncernen. Barbara Frei, chef för Medel­ havsregionen samt landschef för ABB Italien. ­Jasmin Staiblin som är landchef för ABB Schweiz och chefsjuristen Diane de Saint Victor som också är en del av ABB:s koncernledning.

I Sverige lyfter Johan upp flera namn (se sidan 33), kvinnor på stabspositioner samt ute i linjen, som exempelvis produktionschefen Linda Wennberg på Components i Ludvika. Parallellt med uppräk­ ningen av kvinnor passar han på att komplimen­ tera var och en av dem på ett naturligt vis.

Det där med att vara positiv har jag med mig hemifrån. Där som här tror vi inte på att soloköra.

Utan föredrar teamwork och ett globalt, kundnära ABB där människor trivs, lär och förbättrar.

För ABB Sverige och ABB koncernen i stort blir 2011 ett historiskt år. Äntligen blev en kvinna, Ying Yeh invald i koncernstyrelsen. I Sverige tog

Årets Pandabok i hagen Årets Pandabok, vilket är det årliga literaturpriset som tilldelas Sveriges bästa naturskildring i text och bild, gick i år till ”Kor - en kärlekshistoria”, (utges av Votum & Gullers förlag).

Författarna Åsa och Mats Ottosson har tillsammans med den kände

32

västman­ländske naturfotografen Roine Magnusson producerat boken, som på ett konstnärligt sätt lyfter fram kor och historier om olika människors möten och relationer med kor.

Precis som på Nobelfestligheterna var det Kung Carl XVI Gustaf som var prisutdelaren på Världsnaturfondens, WWF, höstmöte.

Företag lurar unga företagare Företaget Proweb, eller Leyland, Sverige & Co, Alexaweb och Nordiska huset som de också kallar sig, ringer upp nya företagare mellan 20 och 30 år och erbjuder ”gratis” hemsidor - som i själva verket kostar tusentals kronor. När de inte får pengarna använder de tingsrätten för att driva in dem.

Suzanne Lagerholm, Kommunikationsdirektör och en del av ABB Sveriges ledningsgrupp.

kommunikationsdirektör, Suzanne Lagerholm, plats i ABB Sveriges ledningsgrupp, som den ”tredje kvinnan” tillsammans med personaldirektör Lena Eliasson och finansdirektör Lena Andersson. Och så blev Johan Söderström vd för ABB Sverige.

Johan framstår som en frisk fläkt. Han pratar fort och entusiasmerande. Lyfter alltid fram sina kollegor och är duktigt på att berömma sina med­ arbetare. Dessutom är han fokuserad, närvarande och en vass säljare.

En helt vanlig söndag ringde företrädaren Sten ­Jakobsson upp Johan och frågade om han ville bli vd för ABB Sverige. Johan svarade tveklöst ja.

En helt vanlig söndag ringde företrädaren Sten Jakobsson upp Johan och frågade om han ville bli vd för ABB Sverige.

Johan svarade tveklöst ja. Även om han själv tyckte att det var lite för tidigt för Sten att sluta. Johan hävdar att han inte med­ vetet avancerat på ett strategiskt vis under sina år inom ABB. Ett tydligt bevis på det är att han under vägen gjort ett kort mellanspel på ett annat företag.

– Jag stortrivs inom ABB. Jag har alltid haft för­ månen att få jobba med kunniga människor och möjligheten att lära nytt.

Han ställer till fullo upp på ABB:s prioriteringar, och tänker fortsätta att verka för att varje anställd ska utvecklas. De som hela tiden får anta nya utma­ ningar tröttnar inte.

Under 2010-talet står ABB inför stora utma­ ningar. Inte minst på grund av utvecklingen i Kina och Indien där konkurrensen hårdnar allt mer. Men vad Kina anbelangar, och rädslan för

att kineserna ska ta över världsekonomin, anser Johan att man bör ta det med ro.

– Konkurrens stimulerar och tvingar oss att ständigt utvecklas. Jag har stor respekt för utveck­ lingen i Kina och Indien och ABB är väl positio­ nerat med 17 000 medarbetare i Kina och 8 000 i Indien.

För ABB Sverige blir hemmamarknaderna i Europa allt viktigare. Men istället för att gå in på det mer övergripande europiska scenariot väljer Johan att berätta om ABB:s lite mer okända verksamhet; fastighetsautomation. ”Det aktiva huset i det smarta elnätet”, intelligenta installationer med KNX (en internationell standard för hem- och fastighetsauto­ mation. red. anm.) som verkar likt hjärta och hjärna bakom de system som får ett stort antal av husets funktioner att koordinera. Som exempel kan man med ett enda knapptryck; släcka alla lampor, dra ned värmen några grader och stänga av alla standbyapparater. Allt för att minimera energiåtgången.

I det globala miljöperspektivet strävar ABB för att ligga i framkant. Det kan låta banalt, men, kan­ ske är det därför man engagerar sig i projekt som Mimers Framtidslägenhet på Vallby i Västerås och

Generationsstyrt arbete

platsen Föräldrars arbetsplatser kan vara en viktig väg till ungdomars första jobb visar en IFAU-rapport. Sannolikheten att hitta sitt första jobb på en viss arbetsplats ökar med sju procentenheter om någon av föräldrarna redan är anställd där. Barn till föräldrar med lång anställningstid och hög lön börjar också oftare att arbeta hos samma arbetsgivare som sina föräldrar. Det gäller främst ungdomar som är lågutbildade och de som lyckats sämre i skolan, medan ­sannolikheten är mindre för ungdomar med eftergymnasial utbildning.

33 Kvinnor i ledningen för ABB Sverige Ulrika Hesslow, chef för LV Motors Lena Wäppling, chef för Svensk försäljning Motorer & Drivsystem Christina Eriksson, chef för HV Components Ingela Hålling, chef för FACTS både i Sverige och globalt Brith Isaksson, chef för Robot Service Åsa Lostorp, chef för University Spare Parts

Konferer a till extra b under ja ra pris nuari oc h februari.

Byt miljö och kom på bättre tankar Vi bjuder på extra bra rabatter 23/1–29/2 2012!

där bidrar till sänkta energikostnader och ökad komfort. Andra projekt är Norra Djurgårdsstaden, Stockholms nya stadsdel, vilken förväntas bli en internationell förebild för stadsmiljöer som är hållbar ur energi- och miljöhänsyn. Med hjälp av ABB:s teknik och system, ska den nya stadsdelen bli mycket energisnål och ge ett lågt koldioxidutsläpp.

Med det är vi framme vid frågan som engagerar Johan ytterligare en dimension. För så här är det; även om koldioxidutsläppen inom EU minskat de senaste sju åren har de globalt sett ökat ansenligt mer. Johan menar att det finns risk för att de in­ ternationella uppsatta målen för minskning av kol­ dioxidutsläppen före 2020 inte kommer uppnås.

En möjlighet att uppnå dem är fler åtgärder för att spara energi inom alla branscher. Det är här ABB spelar en viktig roll som ledande inom energibe­ sparande och kundnära teknologi.

Vad gäller vilket sätt vi i framtiden ska skapa en­ ergi anser Johan att det behövs en kombination av flera alternativ.

– Vindkraft, solenergi, vattenkraft och även kärnkraft behövs för att vi ska kunna hantera framtidens energibehov.

Förena nytta med nöje och få en upplevelse utöver det vanliga.

Det stora, ljusa konferensdäcket ligger högt upp i fartyget medan de andra däcken är vikta för nöjen och underhållning i form av Östersjöns hetaste dansgolv, trevliga restauranger, en stor och välfylld taxfreebutik, Cinderella Spa och casino.

I priset ingår: • Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn • Del i B2-hytt • Viking Buffet-middag inkl vin, öl, läsk och kaffe • Frukost • Viking Buffet-lunch inkl vin, öl, läsk och kaffe • 4 timmars konferens inkl kaffe och frukt.

Möjlighet till mer konferenstid finns mot tillägg.

Prisex 599 kr/person. Erbjudandet gäller vid minst 10 personer med avresa söndag–onsdag under perioden 23/1–29/2 2012. Bokningskod SKONFX. Boka och läs mer på vikingline.se/konferens eller ring 08-452 40 40.

vikingline.se

Danska och svenskasäljare jämförda portöljen En jämförande studie mellan svenska och danska säljare har mätt förmågan att initiera kontakt med prospekts. Studien baserar sig på närmare 2500 danska säljare och 5300 svenska säljare och som jämförelse över

34

67 000 amerikanska säljare. Danskar hävdar ofta att de är mycket bättre säljare än svenskar. Men det visade sig att svenska säljare var bättre, mindre rädda för att göra affärer än sina danska kollegor. Dock var de amerikanska säljarna betydligt mindre rädda för att initiera kontakt än både de danska och de svenska säljarna.

+

64

tusen

Svenskt rekord i nyföretagande Nyföretagsregistreringen går mot ett nytt rekord 2011. Nästan 6 300 nya företag registrerades i november, en blygsam minskning med 2,3 procent jämfört med motsvarande månad i fjol. Men med drygt 64 000 nya företag efter elva månader är det bara 1 000 kvar till den tidigare rekordnoteringen

Kolbäck [chokladisken] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Himmelsk choklad Lyxiga chokladpraliner som överraskar med alla tänkbara fyllningar. En chokladmoussetårta som sällar sig till världens godaste. Allt från Ampans Choklad i Kolbäck.

Kolbäcks alldeles egna chokladfabrik slog upp sina dörrar för drygt tre år sedan och grundaren, Ann-Marie Blom, har inte haft en lugn stund se­ dan dess.

I butiken lockar läckerheter från världens alla håll. Du kan beställa allt från bröllopstårtor till italienska biscottis med kokos, eller mumsa på Belgisk choklad.

Historien tar sin början redan 2001 på Öhr­ mans konditori i Västerås där Björn Nordström var chef. Där lärde sig Ann-Marie konditor grun­ derna och det var Björn som väckte Ann-Maries chokladintresse.

– Jag är skolad kock, kallskänka, barmästare och dessutom upplärd konditor. När jag började på Öhrmans fick jag servera kaffe. Men jag tjata­ de mig till att få prova på hantverket. På slutet var det jag och Björn som sida vid sida producerade tårtor och praliner.

När hon sedan slutade på Öhrmans, blev det lite en sökande period för Ann-Marie. Hon tog över driften av Västerkvarns Vandrarhem för att sen, sommaren 2008, ta hand om golfcafeét i Hallstahammar.

– Det gick inte att leva på att driva vandrarhem.

I januari 2010 valde hon istället att fokusera på chokladproduktion och konditori. Hon lade ned driften av vandrarhemmet, köpte en gammal konditorilokal i Kolbäck och Björns Nordströms chokladmaskiner.

Men att nöja sig med enbart en verksamhet ligger inte för Ann-Marie. I somras tog hon över Hallstahammars kanalcafé. Ett kafé som stått tomt sedan hösten 2010. Ann-Marie utökade sortimentet med bland annat presentförpackad choklad och tillsammans med två andra tjejer drog hon igång ”Sommarsöndag” som erbjöd be­ sökarna lite extra. För en liten summa fick man prova på ett boot-camp pass, yoga, en massagebe­ handling och efter det en salladsbuffé.

Idag säljs Ampans chokladpraliner på flera platser runt om i landet; Stockholm, Göteborg, Varberg och

15 miljoner till jämställdhetsintegrering jämställd behandling Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, satsning på jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting har beviljats ytterligare 15 miljoner kronor av regeringen för ytterligare satsningar på

jämställdhetsintegrering. Merparten av pengarna går till projekt inom ”Program för hållbar jämställdhet” som tidigare fått avslag på sina ansökningar om fortsatt finansiering.

– Många av kommunerna som fick avslag är små och har inte resurser för att anställa en egen jämställdhetsstrateg eller projektledare. Den

fortsatta satsningen kan hjälpa dem att jämställdhetsintegrera styrsystemen och bygga infrastruktur för en jämställd medborgarservice Av de tilldelade medlen ska tre miljoner kronor användas för att stödja genomförandet av den jämställdhetsdeklaration som antagits av de europeiska kommun- och regionförbundens sam-

arbetsorganisation (CEMR), där SKL:s erfarenheter och metoder från arbetet kan spridas till andra europeiska länder.

SKL:s program för hållbar jämställdhet har sedan starten 2008 beviljats sammanlagt 240 miljoner kronor av regeringen, för att stödja medlemmarnas strävan att ge kvinnor och män, flickor och pojkar en likvärdig service.

35

Norrköping. I länet hittar man hennes praliner på Åsby Kött & Vilt i Hallstahammar, Öhrmans i Västerås samt Konsum i Arboga. Även om tryffel­ pralinerna håller i två månader, så är de som färs­ kast när man köper dem direkt på Kanal­kafeét i Hallstahammar dit Ann-Marie flyttade hela verksamheten i slutet av september.

– Jag får hela tiden göra nya praliner eftersom de tar slut så fort.

En anledning till Ann-Maries genomslag beror på hennes stora kunskaper i hantverket, men även hennes lust till att pröva nya fyllningar och inte enbart satsa på säkra kort. Här finns en mängd olika smaker och utföranden som praliner fyllda med äkta jordgubbspuré eller Jamaica­ rom. Ut­över sina praliner tillverkar hon present­ choklad i bland annat form av hästar, bilar, champagne­flaskor … . Ett annat ben i verksam­ heten är special­designade praliner på vilka man trycker företagslogotyper eller motiv. Allt givet­ vis på äkta Belgisk choklad.

– Det finns hur mycket som helst man skulle kun­ na göra, säger hon. Det kommer nya smaker och for­ mar hela tiden och på nätet finns mycket kul att hitta.

” Det kommer nya smaker och formar hela tiden och på nätet finns mycket kul att hitta” Men att producera choklad är inte en dans på rosor. Ökade råvarupriser på kakaobönor och för hög luftfuktighet kan sätta käppar i hjulen för den som driver exklusivare chokladproduktion. Sedan starten 2010 har Ann-Marie ökat priset på varje pralin med en krona vilket ändå inte täcker det höjda priset på råvarorna. Och i somras drabbades hon av allt för hög luftfuktighet vilket resulterade i att chokladproduktionen helt enkelt stod still.

– Min värsta fiende är just fukten. För hög fukt i luften gör att jag inte kan producera choklad och jag tror dessvärre att det kommer att hända även nästa sommar om jag inte får hjälp med att få ordning på lokalens aircondition. Åtminstone mina smaklökar önskar att luftfuk­ tigheten håller sig låg kommande sommar eller att Ann-Marie får hjälp med en airconditioner för nu är jag helt såld på Ampans praliner.

Framtidens ord­förandeklubba styrelserumet Jonas Henrik Hansson har korats till vinnare i designtävlingen ”Framtidens ordförandeklubba”. Syftet med tävlingen har varit att få fram en modernt utformad klubba som symboliserar framåttän-

36

kande, ansvarstagande och hållbart företagande. Styrelseakademien, SVID, Stiftelsen Svenska Industridesign och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen samarbetar med ändamålet att öka kunskapen om design i de svenska styrelserummen. Som ett led i detta arbete utlystes tidigare i år ”Framtidens ordförandeklubba”.

Nyårsrevy i Västerås På nyårsafton sätts det upp en storslagen kabaré i Västerås, ”Livets Lotteri” skriven av regissören Billy Nilssons och kollegan Bengt Larsson. Bland artisterna återfinns ståuppkomikern Anna-Lena Brundin och den lokale revymakaren Andreas Sköld.

– Det här är det bästa jag har läst. Det liknar ingenting annat, säger Andreas.

David-Goliat bollnäs Petra Abrahamsson och Camilla Erlandsson med företaget Arbrå Ångbageri vann Driva Egets David-motGoliat-pris 2011. ”Känns fantastiskt!” jublade Petra när hon tog emot priset av Driva Egets chefredaktör Anders Andersson på torsdagen under Älvsjömässan.

I konkurrens med tre andra företag vann Petra Abrahamsson och Camilla Erlandsson från Bollnäs Driva Egets David-mot-Goliat-pris 2011.

Det känns fantastiskt! Vi började på Rättviks marknad och krängde kakor – nu levererar vi våra kakburkar till Sheraton och andra andra tjusiga ställen, sa Petra Abrahamsson när hon tog

emot priset.

Först var planen att ta sig in i livs­ medelsbutikerna, men efter ett och ett halvt år har de tänkt om och inriktar sig nu på hotell och butiker som uppskattar deras mer exklusiva burkar och kakor.

2010 köpte hon och Camilla Erlandsson Arbrå Ångbageri och paketerade

om produkten rejält. Med nya designade burkar, ny hemsida och nytt tänk har deras kakor – främst pepparkakor men även sorter som finska pinnar, havrekakor och kolakakor – gjort succé och knappat in på stora drakar som Annas, Gille, Nyåkers och Bergmans.

David-mot-Goliat-pris delas ut av Driva Eget.

37

Malung [dala kraft] skribent Sabina Caspari fotograf Ulf Palm

KRAFTkällan i dalarna Utbildad Jägmästare. Vd för Dala Kraft AB. När Carina Håkansson ska beskriva sig själv ­använder hon ord som; förändringsbenägen, ­öppen, ärlig, rak, tydlig och modig. Egenskaper som ligger helt i linje med de krav som ställs på den nya tidens ledare.

Inom el och näthandelsbolag har flera kvinnor nyligen valts till ledare.

– Förändringen beror på generationsskifte i branschen och en vilja att öka mångfalden. Och som åtgärd, för att bryta det mönster som det mo­ nopolistiska styret genomsyrades av, väljer man en annan typ av ledare.

Carina tillträdde som vd för Dala Kraft för två och ett halvt år sedan. Sedan dess har hon dra­ git igång ett projekt som nu ligger i slutfasen, rörande ledar- och medarbetarskapskultur. Alla anställda har genomgått ett utvecklingsprogram och samtliga chefer har dessutom gått ytterligare ett program.

– Vi håller på att avsluta projektet, men är ändå bara i början av det hela. Vi siktar på att bygga en arbetskultur med öppenhet där vi kan uttrycka de förväntningar vi har på varandra. Då blir arbe­ tet effektivare och vi gör bättre affärer.

Den självklara följdfrågan blir förstås hur kul­ turen varit före hennes tid i företaget.

– Dala Kraft skapades och byggdes av en en­ treprenör. Företaget hade inte funnits utan hans engagemang. Men när ett bolag växer och når en viss utvecklingsnivå behöver man arbeta igenom organisationen och ledarskapskulturen.

Enligt Carina både kan och ska entreprenörer ibland vara visionärer. Men deras personlighet kan skapa en yvig struktur. Något som fungerar en tid, men som sedan måste struktureras upp, så att man preciserar vilka förväntningar som ställs på de anställda.

Dala Kraft ägs av sju bolag och har en tillsatt sty­ relse. Det var en av anledningarna till att Carina tackade ja när hon erbjöds jobbet som vd. Hon ville rapportera mot en styrelse, arbeta på ett mindre bolag och ha helhetsansvar.

Carina kommer från Stora Enso Skog där hon ar­ betat i 20 år. Hon började som trainee, blev infor­ mationschef, därefter skogsförvaltare och slutli­ gen vd under sina sista fyra år på företaget. Det var händelserika år då hon ofta var ute och reste och familjen flyttade mellan länen i flera omgångar.

– Även om jag var vd för Stora Enso Skog var min roll mer som en mellanchef eftersom det var ett antal led upp till koncernledningen.

När det sedan genomfördes effektiviseringar inom koncernen minskade hennes ansvarsom­ råde. Men det var just ansvar, utmaningar och viljan att påverka som drev Carina så därför blev jobbytet nödvändigt.

Dala Kraft står inför en strategisk utveckling med fokus på organisk tillväxt, eller kort och gott, lön­ sam tillväxt. Eftersom bolaget inte producerar el utan är ett elhandelsbolag som köper och säljer el är man hela tiden extremt konkurrensutsatt.

Därför fokuserar bolaget på den strukturella delen. Man har sålt av dotterbolag för att renodla elhandeln. Genom att stärka sin finansiella ställ­ ning har de uppnått ett av sina mål. Samtidigt försöker de få in nya delägare och partners – fö­ reträdesvis andra bolag med elkunder. Man står även inför en rad utmaningar som att etablera ny vindkraft i Sverige tillsammans med företaget Dala Vind, vilket ägs av ett flertal energibolag och markägare i Dalarna. Dala Kraft har elva procent av aktierna och har medverkat i företagsbygget sedan starten 2006. Dala Kraft själva har under de senaste åren ökat sina inköp av småskalig kraft, vind och vattenkraft, från tio till 30 procent.

– Tack vare vindkraften i Dalarna produce­ ras mer miljövänlig el vilket världen behöver. Vi kommer fortsätta att stötta utbyggnaden av vind­ kraften och vattenkraften eftersom den är miljö­ vänligt framställd.

FAKTA dala kraft •E n av delägarna i Dala Vind är Västerås Stift som just nu ser över lämpliga vindlägen på sina marker för framtida produktion.

•D u kan som privatperson köpa andelar i någon av de vindkraftföreningar som Dala Kraft samarbetar med.

Slagorden lyder: ”Sänkt ditt elpris och bli din egen vindkraftproducent”.

•A v ägarbolagen i Dala Kraft är utöver Carina ­Håkansson, den enda kvinnan Cia Ferner som är vd för Smedjebacken Energi & Vatten. Noterbart är att ingen kvinna sitter i Dala Krafts styrelse.

Återställare för ­karensdagar sjuksängen Det var nog många egenföre­tagare som blev förvånade när regeringen i juli förra året beslöt att de skulle ha minimum sju karensdagar i sjukför­säkringen.

Regeringen fick rejält med kritik från

38

både företagarhåll och från oppositionen. Regeringen svängde i frågan och i november kom dåvarande Näringsministern Maud Olofssons pressmeddelande i frågan: ”Då vi vet att många företagare har önskat större valfrihet tar vi nu ytterligare steg och ser över möjligheterna för företagare att kunna välja färre karensdagar än sju”.

Fantastisk klarsynt analys Maud, men så onödigt; vi småföretagare har ju aldrig råd att vara sjuka ändå.

Nu mer än ett år sedan Mauds förstående och ångerfulla pressmeddelande släpptes, verkar det som frågan tas upp ur malpåsen.

Enligt Dagens Eko tycks nuvarande Näringsministerns stats­sekreterare ha

läckt till två representanter i socialförsäkringsutskottet Gunvor G Ericson (mp) och Solveig Zander (c) om en ändring av antalet karens­dagar för egenföretagarna. Ett förslag i frågan kommer snart och skall ut på remiss. Och när det remissats klart kan ändringen i bästa fall gälla f rån 1 januari 2013.

Bilen [säljkarriär] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Bakom marknadsratten Erika Larsson, som jobbat med bilar sedan 2007, brinner för bilbranschen till 100 procent. Men hennes akademiska meriter är lärarutbildningen i Uppsala vilket kan te sig udda för en utomstående.

– Jag borde från första början förstått att försälj­ ning var min grej.

Redan som 14-åring arbetade Erika extra inom detaljhandeln. Det gjorde hon också medan hon studerade på universitetet. När hon var färdig­ utbildad sökte hon sig vidare till Gallerix kedjan där hon hade ansvaret för att rekrytera franchi­ setagare. Efter sju år med samma jobb kom suget efter utmaningar och personlig utveckling och Erika sökte tjänsten som säljchef för Skoda och SEAT på ab g.persson i Uppsala.

– Jag läste deras rekryteringsannons och kände genast att det kunde vara något för mig. Bilmär­ ket i sig, själva företaget och de nya utmaningar tjänsten innebar.

2009 tog Erika sin nuvarande tjänst i Västerås som märkeschef för Audi-teamet. Erika menar att bilbranschen tidigare varit väldigt mansdominerad, men hävdar att håller på att det förändras och Möller Bil har anställt många kvinnor under senaste åren.

Erika själv är i och för sig ingen tekniskt intres­ serad bilspecialist. Men bilintresset finns där och det i kombination med alla kundkontakter och varumärkesbyggandet triggar henne i yrkesrollen.

– Branschen har mycket att lära. Framförallt gäller det att inte göra någon som helst skillnad på kunder. En av de största investeringar vi gör vare sig det är privat eller inom företaget är bilen.

Erika poängterar att hennes roll som säljare handlar om att vara lyhörd och ha förståelse för kundens behov och bilintresse. Faktorer hon självklart tar hänsyn till i sin chefsroll för att på bästa sätt nå försäljningsmålen.

– Vi måste arbeta som ett sammansvetsat team och jag måste vara nära varje individ i teamet.

Erika ser hela tiden framåt och söker ständigt nya utmaningar. Först på agendan står nätverkan­ de. Tidigare har det inte funnits tid för det eftersom hon pendlat mellan Uppsala och Västerås. Men i dagsläget prioriterar hon en flytt till Västerås.

– Visst skulle det vara spännande att bli plats­ chef eller vd för en Möller Bil-anläggning. Men just nu fokuserar jag på olika nätverk i Västerås för att skapa nya kontaktytor i min yrkesroll.

Beautiful Business Award plats Det har blivit dags för final i årets Beautiful Business Award.

Tio finalister har utsetts och tävlar om att bli Årets Företagerska eller Årets Tjänsteutvecklare. I juryn ingår bland andra Maud Olofsson, Isabella

Löwengrip och Anders Andersson.

Bland finalisterna märks, Renée Voltaire från företaget med samma namn och Jeanette Holm från Nannynu! liksom Victoria Skoglund från Zetas, så utan tvekan kommer juryn att få ett tufft jobb. Till utmärkelsen ”Årets Uppstickare är Fredrika Gullfot - Simris Alg, Pernilla Rönnberg - Estelle&Thild samt

Victoria Strömbäck - Återvinningslösningar i Norr, nominerade.

Syftet med Beautiful Business Award är att lyfta fram inspirerande företagarkvinnor som är förebilder och som driver sina företag på ett hållbart och nytänkande sätt. Under tävlingens fem år har totalt över 6 500 nominerade kvinnor uppmärksammats.

39

Erika Larsson Yrke: Märkeschef Audi, Möller Bil Västerås Kategori: Annorlunda yrkeskarriär Kör: Audi A5 Sportback. ”Det är en grymt snygg bil. Jag blir glad varje gång jag ser den”

Korvattack från ­Skatteverket virusmarknadsföring En förbannad korvgubbe som sedan dessutom kräver tillbaka korven. Så ser Skatteverkets nya webbfilm ut. Ett nytt grepp för att nå unga. Filmen sprids genom sociala medier.

40

”Korvgubbe goes bananas” – så heter en webbfilm som Skatteverket har spelat in för att motverka kvittofusk.

I filmen blir en korvgubbe förbannad över att en ung kille inte vill ha kvittot efter att ha köpt en korv. Han börjar kasta bostongurka och spruta vitlökssås på killen. Filmen är en del i en större kampanj om den nya kvittolagen för att

få fler unga att ta kvitto när de handlar.

Endast var tredje person under 25 år kvitto när de besöker restauranger eller caféer.

– Genom att alltid be om kvitto bidrar man till schysst konkurrens och stödjer seriösa företag, säger Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson.

Källa: Driva eget.se.

Köpa företag [värdering] skribent Sabina Caspari

Vill du driva eget ­företag, känna ­entreprenörsandan pulsera i blodet, utan att själv ha kommit på en bra affärsidé?

Varför inte köpa ett r­ edan ­ etablerat företag som ­tillsammans med nya idéer kan bli ett riktigt ­framgångsrecept.

Konsten att rätt värdera ett företag Nu när fyrtiotalisterna går i välförtjänt pension, uppstår många fina möjligheter att köpa företag. Men hur värderas företag, vad är man villig att ge för ett företag och hur städar man ett företag före försäljning? Fallgroparna är många och ibland svåra att upptäcka även för ett tränat öga.

1

Sätt följande på prioriteringslistan: Anlita professionell hjälp för att göra en ­genomlysning och värdering av företaget.

Gör alltid en noggrann analys av företaget du planerar att köpa för att bedöma framtidsutsikter och värde. Desto mer information gör affären tryggare.

2

Inför ett förvärv bör du ställa följande frågor: Hur har företaget utvecklats under senare år?

Vad består företaget av?

Vad tjänar man pengar på?

Vad blir konsekvenserna av att nuvarande ­ägare lämnar?

Vilka är företagets viktigaste kunder?

Kom ihåg att svaren alltid ska sättas i relation till vilken typ av företag och bransch det är.

3

Vad ingår i köpet?

Ta till att börja med reda på om sälja­ ren avser att sälja aktierna i företaget eller om du enbart övertar vissa tillgångar såsom maskiner, inventarier varulager med mera.

Köper du aktierna är det inte bara tillgång­ arna du förvärvar utan även bolagets eventu­ ella skulder samt ansvaret för ingångna avtal: anställningsavtal, hyresavtal, leverantörsavtal och så vidare. Om företaget inte har skött sin redovisning och skatteinbetalning blir även det ditt ansvar.

4

Köparens undersökningsplikt och due diligence Det är ditt ansvar som köpare att skaffa all den information som behövs för att göra en riktig bedömning. Inledningsvis är kanske säljaren lite försiktig med att lämna uppgifter, vilket kan vara helt förståeligt. Men om diskussionerna övergår i konkreta förhandlingar bör du kräva att få svar

Kreativa företagare inspirerar andra borlänge Niclas Granér som äger och driver ActiveStay Hotel i Borlänge är en av de företagare som under hösten lyfts fram som förebild inom Falun Borlänge-regionen. Niclas har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper

som entreprenör till personer som själva funderar på att bli egna företagare.

– Vi vet av erfarenhet att just mötet med andra likasinnade brukar resultera i en extra kick, säger Karin Andersson som arbetat med projektet Driv eget och den här typen av aktiviteter i flera år.

En annan inspiratör är Tiffany Trans

med butiken Happy Hedgehog ”en svengelsk butik”. Hon satsar på marknadsföring i de sociala medierna och är ett bra exempel på hur man som entreprenör kan utnyttja den digitala världen för att skaffa nya kunder.

Genom att lyfta fram företag i vår region hoppas vi ge stöd till de som funderar på att starta eget. Att få ta

del av andras erfarenheter kan vara en viktig del i processen att starta eget företag, avslutar Karin Andersson.

Projektet Driv eget ägs och drivs av Falun Borlänge – regionen. Aktiviteterna i projektet riktas mot personer som är nyfikna på företagande och som kan tänka sig att starta eget men behöver stimuleras för att våga ta steget.

41

Företagsköpet [rådgivning] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Här finns råd att få på alla dina frågor. Ett rimligt krav från säljarens sida kan då vara att du skriver på en sekretess­ förbindelse.

Som köpare bör du genomföra en due dili­ gence, en genomlysning, som till exempel omfat­ tar finansiella, juridiska, personella och pro­ dukt- såväl som miljömässiga frågeställningar.

Anlita professionell hjälp för en genomlysning av företaget.

5

Hur värderas ett företag?

Värdet är helt beroende av de framtida vinster bolaget kan generera. Det är genom bolagets vinst som du får avkastning på kapitalet du satsar. Det är därför viktigt att göra en budget för verksamheten för att få en uppfattning om hur stor vinsten blir om allt går som du tänkt.

En normal värdering är tre till fem gånger å­ rsvinsten.

Om företaget inte är särskilt lönsamt idag ska man inte betala en för hög köpeskilling. Från köparens sida blir då argumentet att bolaget är värt 3-5 gånger den historiska vinsten.

Ett annat sätt att värdera ett företag är att se på substansvärdet. Med andra ord summan av tillgångarna minus skulderna, bolagets eget kapital. Även om företaget inte visar någon vinst kan en säljare hävda att det är detta värde som blir över om han säljer alla tillgångar och betalar bolagets skulder. Om substansvärdet överstiger ett avkastningsvärde beräknat på historiska vin­ ster är det emellertid viktigt att du som köpare har idéer om hur lönsamheten kan förbättras.

Något riktigt objektivt värde på ett företag finns inte. Värdet på ett företag är det pris köpa­ ren och säljaren kommer överens om. Se därför till att låta värdera företaget inför en förhand­ ling. Värderingen ger dig de rätta argumenten för att vilja betala ett visst pris.

PwC i Mälardalen, utvecklar nu sina tjänster för affärsrådgivning inom seg­ mentet små- och medelstora företag.

Tjänsterna har länge tillämpats på stora företag via Stockholmskontoret.

I Västerås är det Ulrika Gustafsson som ansvarar för satsningen som kal�­ las, Mid Market Advisory.

Ulrika kommer närmast från företagssidan och värvades i januari till PwC. – Jag har arbetat som controller och ekonomichef på företag som ingår i stora koncerner som bland annat Hexagon, men även mindre familjeägda företag som Sjölanders i Västerås. Det har gett mig bredd och kunnande som man inte får annars som ekonomichef på större bolag.

Planen är att sälja in tjänster som enklast kan liknas vid affärscoachning eller extern rådgivare. Ulrika gör genomlysning

av företag, tar fram en affärsplan, samt ser över likviditet och kassaflöde, även rutiner för lagervärdering finns att tillgå.

– Vi kan göra en nulägesanalys och titta på hur processer och effektivitet ser ut för att bygga upp kalkyler och hjälpa till med lösningar som ökar lönsamheten.

För den som tänker sälja sitt företag inom några år kan det vara en bra förberedelse för att öka värdet på företaget.

Fokus ligger på att skapa bra beslutsunderlag för ledning och ägare, så att de kan ta trygga beslut. PwC:s utvecklingstjänster vänder sig främst till bolag som omsätter 50–300 miljoner, men givetvis arbetar man även med bolag utanför det skiktet. Det är inte omsättningen som sätter gränsen utan snarare om­ fattningen på rådgivningsinsatserna.

De riktigt stora bolagen tar kollegorna i Stockholm hand om.

Västmanlands­ musiken delaktig i projekt som får 700 000 kronor kultur Nyinrättade Statens Musikverk har fattat sitt första beslut om fördelning av bidrag från den så kallade

42

”Plattformen för musik”. Stödet ges för att stärka det fria musiklivet och uppmuntra till samarbeten, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Västmanlandsmusiken är en aktiv part i två av projekten. Norbergfestival tilldelas 300 000 kronor. Det är ett samarbete mellan Föreningen Norbergfestival, Västmanlandsmusiken och

Elektronmusikstudion EMS. Norbergfestival är Nordens ledande arena för ung elektronisk musik och visuella uttryck.

Musikaliskt spänner den från dansant klubbmusik till konstmusikalisk avantgarde. Projektet syftar till att utveckla arrangören Norbergfestival till en stabil organisation och lyfta festivalen till det större internationella sammanhang där

den hör hemma.

Det andra projektet är Re-Spaces – Artists in Residence som beviljas 400 000 kronor. Det är ett samarbete mellan Västeråsbaserade föreningen Nya Perspektiv, Västmanlandsmusiken och Västerås stad. Ett fristående projekt i residensform som inkluderar två konserter per residens samt videofilmer

Miljön [mijögiftsmätare] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Mäter gift i realtid När Catharina Nordlander tillträdde som vd för Envic-Sense tog hon steget från företagshälsa till miljöhälsa. Därmed har hon stora utmaningar framför sig. Det handlar framförallt om att få människor att tänka om kring miljöfrågor.

– Att gå från tanke till handling är inte alltid det lättaste, menar Catharina.

September 2011 bytte Catharina företag, bransch och titel. Hon lämnade hälsoföretaget Feelgood, där hon var affärsområdeschef för ”Företags­ hälsa Nordost”, vilket innebar verksamhet inom företagshälsovård, sjukvård och management.

För Västeråsarna är Feelgood mest känt för sin gymverksamhet.

Styrelseordförande Staffan Anger beskriver dig som ”en dokumenterat god ledare”. Kommentar?

– Jag intresserar mig för människor, gillar mina medarbetare och vill att vi jobbar som ett team.

Samtidigt kan jag vara mycket bestämd av mig.

När hon nu blir vd för Envic-Sense, innebär det att hon går från att ha haft 300 anställda till tre. Man skulle kunna hävda att hennes byte är ett nedköp. Men vänder man på det framstår det som en sjuhelsike stor utmaning. Catharina har nämligen visioner och ser bara möjligheter för sitt nya företag. Envic-Sense mätinstrument är mycket konkurrenskraftiga och en kraftig expan­ sionsplan har satts. Först Sverige, sedan Norden, Europa och sist, men inte minst, Nordamerika.

Men hur ser Catharinas resa ut? Hon började som HR-chef på ett byggföretag i Örebro med 30 an­ ställda. De arbetade med montage av betongele­ ment, det vill säga skeletten i industriella fastig­

heter. På bara fyra år ökade personalstyrkan från några få till 180 anställda. Det var där hon började intressera sig för arbetsmiljö, vilket fick henne att utbilda sig till beteendevetare vid Örebro Univer­ sitet. Därefter jobbade hon som analytiker i arbets­ miljöfrågor för att gå till att bli beteendevetare och därefter platschef för ett företagshälsovårdsföre­ tag i Kumla och Hallsberg. Efter tre år utomlands återvände hon till samma koncern fast nu i Katri­ neholm. Därefter blev hon regionchef för Haluxa, som så småningom förvärvades av Feelgood AB. Den gemensamma nämnaren för alla företag Catharina arbetat på är framgång. Kanske är det därför hon vågar ta sig an Envic-Sense stora ­expansionsplaner.

– Vårt mätinstrument är fullständigt unikt på marknaden. Det sparar tid åt kunden, tid som kan vara av så kritisk karaktär att det är fråga om liv.

Envic-Sense Miljögiftsmätare Envic-Sense grundades 2006 av Chalmeristerna och ­civilingenjörerna Eva-Lena och Peter Gårdhagen.

Sedan 2009 är Envic-Sense knutet till Västerås Science Park via företagsinkubatorn Create.

Mätinstrument som de utvecklat kallas populärt för ”Miljögiftsmätaren”, då den är konstruerad för att på ett effektivt sätt upptäcka och mäta de föroreningar av tung- metaller som finns i mark, vatten, luft och i livsmedel. ”Miljögiftsmätaren” är liten och portabel vilket gör den smidig att använda ute i fält. Den är gjord för att spåra och mäta föroreningskällor på plats.

Mätcellen ger analys till låg kostnad per prov, utan risk för kontaminering. Antalet mätbara ämnen kommer successivt att utökas.

Årets mentorer utsedda västmanland Till årets mentor i Västmanlands län i kategorin blivande företagare har utsetts Bill DenhamSmith, från Provida och i kategorin befintliga företagare har utsetts Håkan Carlsson från Aditro AB, där han är chef

för Team strategisk HR. Det är Nyföretagarcentrum Västerås och Almi Företagspartner Mälardalen som utser Årets mentorer i länet.

– Rådgivning är grundläggande för ett lyckat nyföretagande och en mentor är ett mycket viktigt och ibland avgörande komplement, säger de båda projektledarna Simona Hef, Nyföretagarcentrum

Catharina Nordlander nytillträdd vd för Envic-Sense som tar steget från företagshälsa till miljöhälsa.

Mätinstrumentet möjliggör att i realtid, och på plats, mäta vatten och mark och se om där finns gifter som påverkar liv. Instrumentet har nämli­ gen kan mäta blöta prover. Dagens konkurrenter kan bara erbjuda lösningar där prover skickas till ett testlabb, vilket kan ta flera dagar och för­senar arbetet. Envic-Sense däremot har mät­celler för kvicksilver, arsenik och kadmium. Dessa tre ­ämnen, som är oerhört giftiga i mycket små doser, kan mätas ned på doser på piconivå med hjälp av mätinstrumentet. Precisionen kan jämföras med att du delar en magnecyl i en miljon delar, tar en av dessa och åter delar den i en miljon delar.

För en bransch som gruvindustrin som konti­ nuerligt måste göra mätningar, eftersom bryt­ ningen frigör olika ämnen, innebär just detta mätinstrument en mycket tidseffektiviserande investering.

Eftersom alla vill ha instrumentet är det bråda tider för företaget. Samma dag som den här in­ tervjun görs sitter Catharina Nordlander och ut­ vecklar en affärsplan, som för övrigt redan vunnit priser för sin suveränitet. Patent på produkten ligger inne och företaget har fått finansiellt kapi­ tal för att kunna expandera.

– Just nu ringar vi in primärbranscher som vi kommer att bearbeta, bygger upp återförsäljar­ nätet och lokaliserar agenter runt om i världen.

Catharina Nordlander hävdar att marknaden och behovet är gigantiskt. Runt om i världen finns underliggande material i mark och hav som enligt miljölagstiftningar måste tas om hand och som vi därför inte kan negligera. Därmed är kunderna många.

– Det vi först måste skapa är ett bra referens­ projekt som vi kan ha som flaggskepp. Sedan är det bara att köra.

Västerås och Araceli Garcia de Jansson, projektledare hos Almi Mälardalen.

Näringsdepartementet driver programmet för mentorskap till blivande och befintliga entreprenörer. Almi vänder sig till befintliga företag, som inte är äldre än tre år och Nyföretagarcentrum till blivande entreprenörer, som ännu inte har startat.

Turism app för iphone Siljan Turism släpper nu sin app för iphone. Här hittar man information om naturupplevelser, besöksmål, evenemang och aktiviteter i Leksand, Mora, Orsa och Rättvik. I appen finns många smarta funktioner för besökare i Siljansregionen, till exempel utflyktsgeneratorn som slumpvis ger förslag på utflyktsmål i närheten.

43

Landsbygd på lika villkor på landet För ett mer jämställt landsbygdsprogram 2014. Winnet Sverige inbjöd i samverkan med flera nationella, regionala och lokala aktörer in till en konferens.

44

Konferensen gästades av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Deltagarna enades om sju punkter att lyfta fram som viktiga för ett jämställt landsbygdsprogram som överlämnades till landsbygdsministern. 1. Sätt genusmål – ­program, implementering och upp­ följning 2. Behandla, bemöta och

besluta utifrån ett jämställt tillväxt­ perspektiv 3. Skapa förutsättningar för en hållbar nationell utveckling, genom att särskilt stödja närproducerade varor och tjänster 4. Obligatoriskt med könsoch åldersuppdelad statistik 5. Skapa förutsättningar för nya affärsområden på landsbygden, som att odla fram och

bereda råvaror för textil produktion (lin, ull och nässlor) och uppmärk­ samma utveckling och breddning av tjänstesektorn. 6. Internet- och mobiltäckning i hela landet 7. Sam­arbete och samordning mellan Tillväxtverket och Jordbruksverket på nationell nivå.

Gymmet [nyöppnat] skribent Sabina Caspari

Två kvinnor ett gym Två kvinnor, två risktagare och massa entreprenörskap. Så skulle man kunna beskriva Marie Bergström-Andersson och Susanne ­Syrén. Den 29 oktober slogs dörrarna till det nya gymmet ”HG Träning och Hälsa i Djursås”.

Det var premiär för bygdens första riktiga gym.

Men låt oss börja från början. Projektet startade redan förra året då Marie och Susanne bestämde sig för att satsa gemensamt. Marie drev tidigare en frisörsalong och Susanne hade städbolaget ”Calill”, sedan fem år tillbaka. Med andra ord företagarerfarenhet hade de full koll på. Att det blev ett gym berodde på att Susanne alltid tränat och dessutom jobbat som steppinstruktör. Att det blev just Djursås berodde mest på att de utan framgång undersökt möjligheterna i Leksand.

– Jag hade länge sneglat på Leksand. Men ty­ värr hann en annan entreprenör etablera sig före oss där så då fick det helt enkelt bli Djursås. Dess­ utom är Marie bosatt där, vilket underlättar för oss, säger Susanne.

Efter en kort tids letande efter lokal fick de nys om att det gamla väveriet skulle flytta till Lek­ sand. En 500 m2 lokal skulle bli tom. Lokalens ägare blev intresserad av deras affärsidé och kon­ trakt skrevs. Efter det tog det dem ett år att total­ renovera lokalerna för att skapa ett toppmodernt gym, och den 29 oktober slogs portarna upp.

Besökarna strömmade till och den första dagen bokade 170 personer medlemskap. Tre dagar se­ nare hade siffran ökat till 200. Målet är att få 800 medlemmar. Underlaget finns. Den enda konkur­ rens man har är från gymmet på vårdcentralen och det krävs en remiss för att man ska få träna där.

Gagnef kommun är stor. Här bor cirka 10 500 invånare. En del har rest sex mil enkel resa ända till Borlänge för att kunna träna på gym. Succén var given på förhand, men inte helt utan slit och egen övertygelse om framgång.

Tjejerna har hela tiden arbetat mot skarpt läge och inte haft en chans att låta instruktörer eller de själva testköra lokalen i förväg vilket skapat frustration.

Det gällde att hålla huvudet kallt, gilla läget och inte gripas av panik, säger Susanne med sä­ kerhet i rösten.

Att driva städbolag eller frisörsalong skiljer sig inte särskilt mycket från att driva ett gym. Inte egentligen. Nöjda kunder är a och o och det gäl­ ler att hela tiden att förvalta förtroendet de fått av sina kunder.

Nya arbetsregler för minderåriga Ungdomar får inte dela ut reklam eller sälja jultidningar ensamma. Det blir konsekvensen av nya arbetsmiljöregler för minderåriga. Som en följd av ett EUdirektiv vill Arbetsmiljöverket införa ett omfattande regelverk som ska skydda minderåriga i arbetslivet. Reglerna berör sådant som rutiner på arbetsplatsen,

arbetsuppgifter och arbetstid. En av nyheterna i det föreslagna regelverket är restriktionerna kring ensamarbete.

Som paragrafen är utformad innebär det att det blir förbjudet för 13-16 åringar att till exempel sälja jultidningar eller dela ut reklam på egen hand. De arbetsgivare som bryter mot reglerna hotas med böter.

45

thomas ericson, PwC – företagsöverlåtelser

Dags att sälja företaget?

Hur hittar du bästa köparen till ditt företag? Väntar du på att en köpare knackar på dörren för att sedan snabbt förhandla fram en deal? Eller gör du en strukturerad process och tar god tid på dig för att söka den bästa köparen och den bästa affären för dig?

Sannolikheten att du får bra betalt är förstås bra mycket bättre om du tar god tid på dig och jobbar systematiskt.

Personligen tycker jag det är synd varje gång jag hör talas om att ett företag säljs direkt till en uppvaktande köpare utan att ägarna kollat av vilka andra alternativ det finns på marknaden. Det är väl riktigt synd att i sitt kanske livs viktigaste affär inte utvärdera de möjligheter som står till buds. Allt handlar om att starta i god tid. Den som har bråttom får mycket svårare att göra en bra affär.

Om du är en bra säljare fixar du väl det här jobbet själv? Tror inte det. Det finns många goda skäl att anlita en rådgivare när du säljer ditt företag. Glöm inte att även under säljprocessen behöver du ägna all din kraft åt att sköta ditt företag, annars finns en klar risk att det tappar i värde. Om du samtidigt skall både sälja och sköta ditt företag kan det mycket väl hända att båda uppgifterna blir lidande.

För att sälja företag krävs bred erfarenhet inom marknadsföring, försäljning, ekonomi, finansiering och juridik samt förhandlingsvana och inte minst kännedom om vilka potentiella köpare som finns på marknaden. Komplexa förhandlingar sköts i regel bäst med en rådgi­ vare vid din sida. Tänk efter hur många som ens överväger att sälja sina fastigheter utan en mäklare?

Hur gör man då för att hitta rätt köpare? Det är lite olika från företag till företag. Gemensamt är att det alltid är en fördel att jobba parallellt med flera intressenter. Vem är då den ideale köparen? Det kan förstås vara den som har mest att vinna på att köpa ditt företag och som kan betala bäst. Men du kanske har en annan måttstock och värnar om hur ditt företag drivs även när du lämnat ledningen. I vilket fall är det alltid bra att träffa fler intressenter för att få en känsla för vem man helst vill sälja till.

Du bör ta god tid på dig och inte inleda förhandlingar med någon kö­ pare innan du har fullt klart för dig vilka det är som är intresserade. Sen gäller det hålla alla intressenter på samma tidtabell och inte avskriva någon innan man har alla papper underskrivna.

Det finns en hel del fallgropar under processen. Det kan gälla finan­ siering av förvärvet, den tilltänkte köparen kan få problem på annat håll och klarar av det skälet inte av att fullfölja förvärvet, etcetera.

I företagsöverlåtelser såväl som i många andra sammanhang gäller ”it ain’t over until the fat lady sings.” .

Dålig kontakt

Pris till Västerås IDA projekt

byråkratin Företagens kontakter med myndigheter, regioner och kommuner fungerar tyvärr inte alltid friktionsfritt. 38 procent av företagen upplever irritation vid kontakt med offentlig förvaltning, visar en undersökning från Tillväxtverket.

Företagen upplever också flera regler som stelbenta och onyttiga. Företagen efterfrågar främst en ökad dialog med den offentliga förvaltningen samt rådgivning.

Om företagen förstår och ser nyttan med de krav som finns kopplat till regler minskar också irritationen.

46

Västerås stads IDA projekt, som handlar om inkludering, delaktighet och aktivitet i förskolor och skolor, har tilldelats GötaPriset. Priset ges till bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter. Priset består av 150 000 kronor plus äran och mycket uppmärksamhet.

Spanien [besöksnäring] skribent Sabina Caspari fotograf Sabina Caspari

Vagabonden som odlar rötter i Spanien Hon är delägare i två hus i Spanien, ägare av en båt och driver ett uthyrningsföretag i Sitges strax utanför Barcelona. Helena Boosten är tjejen som ville något mer än att bosätta sig i Sverige.

Som trettioåring åkte hon till Island och startade en hästfarm med hundra hästar. Men klimatet var hårt och hon och dåvarande pojkvän tvinga­ des bli väldigt kreativa i överlevnad. Med två jobb var det till och med svårt att få hästuppfödningen att gå runt. När kärleken och orken tog slut reste Helena till England och träffade sin nya kärlek holländske Servais Boosten.

Servais som hade fastigheter på Kanarieöarna levde ett ganska äventyrsfullt liv något som till­ talade Helena.

– Vi har båda vagabondblod som rinner i våra vener. Båda två kände vi att behovet av att flytta

till ett varmare klimat än det i England eller Hol­ land var väldigt stort.

Paret köpte en båt på vilken de reste runt i tre år mellan Spanien, Italien, Grekland och Turiket och på vintern hyrde de en lägenhet i Spanien.

När dottern blev lite äldre bestämde sig paret för att nu var det dags att hitta en fastare punkt. Pla­ nen blev att hitta ett hus som låg på landet strax utanför Barcelona.

– Vi letade ganska länge innan vi hittade Masia Sitges, som då var en ruin.

Paret påbörjade renoveringen av huset och under renoveringstiden behövde de någonstans att bo och köpte hus nummer två Can Roca för 2 miljoner kronor och som enbart krävde en kos­ metisk förändring.

Renoveringen av Masia Sitges blev en lång his­ toria och har kostat dem 3-4 miljoner kronor. Tre år tog det att få klart hela bygget, dels av den enkla

anledningen att allt tar tid i Spanien. Att få alla till­ stånd som krävs för ett vanligt hus är en långsam process och nu råkade deras hus ligga i en natur­ park som kräver extra försiktighet i renovering.

Idag är Masian som det heter på spanska ett vackert hus med oändliga möjligheter till att odla grönsaker och att ha djur på.

I takt med att huset renoverades insåg paret att de skulle bli tvungna att sälja av fastigheterna på Kanarieöarna för att klara av sina utgifter. En annan insikt blev att de borde starta ett byggfö­ retag. Genast fick de andra uppdrag och peng­ arna började rulla in. Men så kom finanskrisen och flera byggprojekt stoppades och paret blev tvungna att slå igen byggfirman. Och för att täcka sina utgifter insåg de ganska snart att de måste börja hyra ut sina fastigheter. Tanken på att det kunde gå käpprätt åt helvete fanns aldrig i deras medvetande. Istället tog de tag i situationen och började först med att hyra ut Villa Sitges för ett år i taget, men insåg ganska snart att lönsamheten låg i veckouthyrning.

Idag driver de företaget Barcelona Perfect ­Locations i vilket de hyr en yacht, The Marge­ tertha, som ligger i Barcelonas hamn, Mansia Sit­ ges/Casa Nova och det mindre huset Can Roca.

Mansian som tar upp till 22 gäster passar allt från

Livförsäkring i historisk jämställdhets debatt försäkringar Den ekonomiske historikern Liselotte Eriksson menar att livförsäkringsindustrin har haft en positiv inverkan på utvecklingen av ­demokrati

och kvinnors rättigheter. Under 1800-­ talet hade endast män i över- och medelklassen livförsäkring, men i början av 1900-talet kom folkförsäkringen som etablerade sig i lägre samhällsskikt.

– Livförsäkringsaktörerna pläderade för kvinnorörelsen i riksdagen, snarare än för vad som skulle gynna industrin.

De ansåg att en demokratiserings­

möhippor till företagskonferenser. Här finns det även möjlighet att jaga och lära sig allt om mat­ lagning.

Planen just nu är inte att köpa fler fastigheter eller att hyra ut andras båtar. Snarare att förvalta och att utveckla verksamheten. Idag hjälper de även andra husägare med uthyrning av deras fastigheter. För faktum är att finanskrisen dragit hårt fram i Spanien. Flera husägare har för sin överlevnad tvingats att hyra ut under sommar­ säsongen för att slippa sälja sina hus.

Vi förvaltar och tar hand om en annan mansia, men vi kan inte åta oss för många uppdrag med risk för att göra avkall på vår verksamhet.

Den enda utmaning Helena ser framför sig nu är att lyckas locka fler Skandinaver att hyra deras hus. För som hon säger; de är alltid korrekta, ärli­ ga och trevliga. Fler utmaningar än så hinner hon inte med. För sanningen är den att paret flyttar mellan de olika husen och båten och har egent­ ligen ingen fast punkt. Och det tar några timmar att ställa i ordning ett hus innan nästa gäst kom­ mer. Speciellt när några av de återkommande gästerna har speciella önskemål.

Det passar oss att flytta runt, det är liksom charmen för oss vagabonder, men visst kan det ibland bli lite påfrestande.

process skulle gynna hela samhället.

Livförsäkringsindustrins marknads­ föring var däremot verkligen inte jämställd ­eftersom mannen visades som försörjningsansvarig och kvinnan som beroende av sin mans ekonomi.

Tyvärr har den typen av marknads­ föring fortsatt vilket vi kan se prov på än idag.

Motion och sex En studie bland 5000 svenska kvinnor visar att de prioriterar hälsa. Majoriteten är nöjda med hur mycket de rör på sig och de motionerar främst för en bättre hälsa.

Tre av fyra anser att ett aktivt sexliv ger hälso­vinster och endast 4 procent röker.

Källa: 1,6 miljonerklubben och Mix PR.

sabina caspari, chefredaktör och ansvarig utgivare på Les Affaires

Gungande välmående Jag har alltid avfärdat alla förslag på att åka färja. Det grundar sig på två enkla anledningar. Först och främst, mitt balanssinne är en total ka­ tastrof. Jag mår illa av att stå på en brygga eller bara titta på en båt. Dess­ utom har jag haft fördomar. Färjor har för mig varit synonymt med fylla, slagsmål, trånga hytter och dålig mat. Om någon för en månad sedan påstått att jag skulle åka färja till Mariehamn hade jag skrattat ut dem.

Men så en kväll när garden var nere och min väninna beskrev Viking Lines Smurfbåt som en riktig ”familjehappening” lovade jag i ett svagt ögonblick att pröva på en kryssning.

Därför befinner jag mig nu i Stockholm skärgård på en gungande båt, närmare bestämt på Viking Lines Cinderella, med min man och våra två barn. Det är höstlovsvecka och överallt trängs barnfamiljer med stora förväntningar. Ännu har ingen av mina fördomar infriat sig. Vår A Lyx Hytt är rymlig och ger en lyxkänsla med panoramafönster mot fören på tionde våningen. Vi intar kvällens middag på restaurangen som är avskild från bufférestaurangen där kön var lång denna kväll.

Maten är vällagad och för barnen finns en buffé som innehåller flera rätter och efterrätt. Till bordet får vi ritblock med pennor så att barnen ska kunna roa sig. På kvällen fylls discot med barn i alla åldrar dansar omkring, och drinkarna består av smurfdricka uppiggade av färgglada armband.

Visst gungar det, och mitt balanssinne är alert för att inte säga på helspänn, tills jag äntligen kan natta mig i kojen med två småkillar som dansat och lekt tills de inte orkade längre.

När vi vaknar på morgonen inser har vi precis lämnat Mariehamn.

Snart befinner vi oss på djupt vatten och när det börjar gunga rejält slår illamåendet emot mig med full kraft. Min man konstaterar lugnt att jag är rejält grön om nosen och föreslår att jag ska stanna kvar i hytten och hoppa över frukosten.

Men envis som jag är tar jag en åksjuktablett och följer med. Någon frukostbuffé i den vanliga restaurangen blir det nu inte. Istället slår vi på stort och väljer champagnefrukosten. Ett såväl klokt som smidigt val. I stilla ro bjuds vi på varsitt glas champagne och en mängd läcker­ heter medan barnen får sitt. Sakta övergår mitt illamående till välmå­ ende och jag kan njuta av alla munsbitar på tallriken.

Efter frukost avlöser en mängd barnaktiviteter varandra. Ansiktsmål­ ning, fiskdamm, bollhav, dockteater och därtill barnens date med en ”livs levande” smurf.

Tillbaka i Stockholm igen känner jag mig utmattad, men också till­ freds. Mitt tips; ska ni ut och båtkryssa satsa på lyx. Snåla inte vid valet av hytt eller restaurang. Med det bästa kan till och med ett ”åksjuke jag” tänka sig att förhandla om eld upphör.

47

trivsel

magasin 48

DESIGNMAGASINET HOUSES FRÅN TRIVSELHUS – FYLLT AV NYA KREATIVA HUSIDÉER. bESTäLL pÅ www.TRIVSELHUS.SE

trivselhus västerås 021-15 16 50 stora gatan 53a www.trivselhus.se en del i

För fest och vardag!

Gideonsberg

Tel. 021/40 30 20

Gideonsberg

Tel. 021/40 30 20

Gideonsberg

Tel. 021/40 30 20

Ladda med vitaminer!

Vi kör ut en fruktkorg till ditt företag, fylld med fräscha, färskafrukter varje vecka.

Vid abonnemang - fri leverans. www.icaettan.se 021-403024

t Lokalt köt ing Egen styckn

Matbutik på nätet Vi erbjuder varor till ordinarie butikspris för både privatpersoner, företag och offentlig sektor. Beställ före kl 24.00 och få maten redan nästa dag. Vi kör maten till din dörr i en biogaskylbil. Du sparar både tid och värnar om miljön.

Julkorgar från 195 :-

Vi styckar vårt kött själva. Det betyder att vi har kontroll över hela styckningsprocessen för att kunna ge dig maximal kvalitet. Tack vare att vi styckar vårt kött själva kan vi också erhålla ett brett köttsortiment alla dagar i veckan. Vårt egen styckadekött kommer ifrån lokala producenter.

www.icaettan.se

Festköket rekomenderar

God Jul önskar vi alla våra kunder!

Komplett Julbord Mån-lör 8-22, sön 10-22 • www.icaettan.se

inkl moms, exkl dryck Minsta köp 10 pers.

195:- / pers.

Besök oss på

• 021-40 30 20

Gideonsberg

Mån-lör 8-22, sön 10-22 • www.icaettan.se

Tel. 021/40 30 20

• 021-40 30 20

Besök oss på

Proffs på kött!

Välkommen önskar Susanne med Personal!

Vi är ombud för ATG och Svenska Spel.

Mån-lör 8-22, sön 10-22 • www.icaettan.se

• 021-40 30 20

Besök oss på

Färna

HERRGÅRD & SPA

Julmiddag på Färna.

Läs mer på vår hemsida!

Nyfiken på nyskapande gourmetmat, lyxiga spakurer, shopping, mötes- och weekendupplevelser utöver det vanliga?

49

Läs mer på www.farnaherrgard.se

www.wellne ss tu

www.edenkonsult.se 021-470 35 00 info@edenkonsult.se

on di

Tel: 0222-281 90 www.farnaherrgard.se

.s e

Wellness Studion 021- 41 00 06

GATE 25 Wellness Studion bjuder på

30 min fri konSuLTATion & ViSning!

Vibrationsträning, cirkelträning, Yoga, Pilates, Zumba.

Xtravaganza viktminskningsprogram.

Vi skräddarsyr träningen efter era behov.

Varmt Välkommen till Sigurdsgatan 9!

Boka din tid på 021-41 00 06 Ansofi Colella & Totti, Wellness Studion Lotta Strömma, xtravaganza

www.wellnessstudion.se

– VÄSTERÅS NYA MÖTESARENA! Flexibelt, designat och inspirerande!

www.gate25.se Välkommen in för en visning!

Gate 25 AB | Pilgatan 25 | 721 30 Västerås Tel 021-44 44 830 | kontakt@gate25.se | www.gate25.se Konferens för 2-150 pers | Moderna arbetsplatser i Business Area från 1-30 dagar/månad | Säkra förråd med godsservice | Arkivförvaring Administration | Bokföring | Fullservice vardagar 8-18

Kundens rätta ansikte.

De allra flesta företag segmenterar sin kunddatabas med hjälp av några enkla kriterier som ålder, kön, inkomst och boende.

Det ger dig i bästa fall suddiga konturer av dina kunder, men du kan inte urskilja viktiga detaljer. För att få en mer relevant bild krävs ett helt pussel av information.

UC har dominerat svensk kreditinformation i över 30 år.

Den data och statistik vi förfogar över i kombination med en överlägsen analytisk förmåga ger dig en tydligare bild av din målgrupp. Vi adderar bland annat unika parametrar med ekonomisk tyngd (som ingen annan har). Först då framträder kundens rätta ansikte.

Boka ett möte med oss på www.testaUC.nu om du också är intresserad av lönsam marknadsföring med hög svarsfrekvens.

50

Vill du också se dina kunders rätta ansikte? Gå in på www.testaUC.nu eller ring 0200-76 00 10.

Tävla om

15 städfria år!

Jul på Hässlöhuset Ge bort en upplevelse till dina nära och kära!

Fantastisk a erbjudanden Fr ån Hässlö spa!

December erbjudande!

Boka en Aromamassage få Ansiktsmassage på köpet (värde av 350 kr) Välj en olja efter ditt behov. Nu 750 kr (ord. Pris 1100 kr) Köp ett uppskattat presentkort i julklapp till någon du tycker om!

Julklappstips! Specialpriser på utvalda Kerstin Florian produkter. julkl appstips på Hässlö Care • Köp ett uppskattat presentkort i julklapp till någon du tycker om.

• 30% rabatt på våra månadskort (gäller 1-6 månader) under december • Personlig träning/kostrådgivning vid 4 tillfällen och 1 månads träning 1695 kr (ord 3100 kr) • Personlig träning/kostrådgivning vid 2 tillfällen och 1 månads träning 995 kr (ord 1900 kr) God Jul önskar Kicki med Personal!

Tävla på www.hemfrid.se

Flottiljgatan 69 • Tel 021-80 05 07 • Se våra hemsidor! www.hasslohuset.se • www.hasslocare.se • www.hasslospa.se

Din rådgivare för att starta eget.

Eller sälja av.

Och allt däremellan.

Kontakta oss i Västerås på 021-448 91 00 eller gå in på www.pwc.com/se

Att driva företag kräver mer än höga ambitioner och näsa för affärer. Med kontor på 130 orter över hela landet finns vi alltid nära till hands för att agera bollplank i frågor som rör utvecklingen av ditt företag. Tillsammans tar vi dig närmare dina mål och visioner.

Vill du veta mer? Läs mer på pwc.com/se eller hör av dig till Carina Andrée på 010-21 26 152 eller Marie Redander på 010-21 26 103. Tillsammans tar vi dig närmare dina mål och visioner!

Ta vara på möjligheterna i ditt företag Konkurrenter, lönsamhetsproblem, marknadsstrategier, bristande nätverk, behov av finansiering, satsning på internationella affärer, ny teknik…

När tiden inte räcker till för att lyfta blicken och se nya möjligheter som utvecklar verksamheten.

Dra nytta av våra erfarna rådgivare.

Nu breddar vi vårt utbud av tjänster för kvinnor som driver företag och för den kreativa sektorn.

Kom med och utöka ditt nätverk. ”ALMI-panelen – testa din affärsidé” en ny spännande satsning i Draknäste-modell som börjar under hösten. Anmäl din idé.

Läs mer och håll utkik efter alla projekt och aktiviteter på www.almievent.se

Kontakta oss på ALMI Mälardalen www.almi.se/malardalen

51

AVSÄNDARE Les Affaires Horn 24 725 92 Västerås

Les Affaires sprider inspiration, motivation och engagemang till kvinnor i karriären. Magasinet utkommer kvartalsvis och dirstribueras till kvinnor som leder eller är delägare i företag samt till kvinnor i ledande positioner inom företag, organisationer, politik och kulturliv.

Hos oss hittar du några av marknadens ledande varumärken.

Oavsett hur dina behov ser ut har vi på Möller Bil en bil för dig.

Vi är återförsäljare med fullserviceanläggning för Volkswagen, Skoda, Audi, SEAT och Volkswagen Transportbilar.

Strömledningsgatan 15 021-81 82 00 mollerbil.se