Klostergårdens centrum Stadsrumsanalys Rapport 2013
Grupp 8: Viktor Öberg, Galina Lalova, Sebastian Renfro, Måns Hansson
Klostergårdens centrum: Stadrumsanalys, Rapport 2013 Grupp 8: Viktor Öberg, Galina Lalova, Sebastian Renfro, Måns Hansson Alla bilder tillhör gruppen om inget annat sägs.
2
Klostergårdens centrum
Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Klostergårdens centrum: Stadsrum och rumslig integration 2.1. Klostergården och dess centrumanläggning-introduktion på platsen 2.2. Klostergården - ett campus tissue 2.3. Axialkarta och graf 3. Byggnadstypologi och publika tidrum 3.1. Typologi och system 3.2. Territorialitet och gränszoner 3.3. Tillgänglighet av publika rum och verksamheter 4. Stadsrum och stadsmöblering 4.1. Rummens sammanhang och gränser 4.2. Baksidor och framsidor 4.3. Sol,vind, träd 4.4. Stadsmöblering och socialt liv 5. Slutsats 6. Litteraturförteckning 7. Bilagor Stadsrumsanalys 2013
4 6 7 10 12 14 14 18 22 26 26 28 29 30 33
3
1. Inledning 1
Klostergården är Lunds enda miljonprogramsområde med höghus, upp till åtta våningar och det är byggt tidigt 60-tal på tidigare åkermark en knapp kilometer sydväst om Lunds gamla stadskärna (Stensson, 2004: Margareta Wickström, 2013). Förtätning och utbyggnad har skett kontinuerligt de senaste decennierna. På 80- och 90-talen skedde till exempel nybyggnationer söder om Klostergården i form av radhus och på senare tid har även själva Klostergården förtätats. Denna rapport kommer framförallt att beröra centrumanläggningen i Klostergården. Anläggningen består i sig av två mindre torg, ett framför Helgeandskyrkan (se bild 1) och ett vid de handelsverksamheter som finns (se bild 2). Området präglas av starka modernistiska ideal där vertikal styrning har varit central vid planeringen och funktionsindelningen är tydlig. Denna indelning skapar en struktur där 4
kyrka, bibliotek och handelsverksamhet är separerade enheter och fördelade runtom torget. Klostergårdens infrastruktur i förhållande till övriga Lund är bäst anpassat för biltrafik då två mindre bilvägar ansluter till en huvudled som agerar länk till övriga stadsdelar. Det finns också en huvudcykelväg som sträcker sig från området och in mot staden.
2
förhindrat utveckling samt en kortfattad redogörelse för Klostergårdens utveckling, från då det byggdes under 60-talet till idag. Rapporten kommer utgå ifrån egna inventeringar kopplat till urbanmorfologiska och typologiska teorier för att sedan avslutas i en diskussion om torgets nuvarande kvalitéer med ett kort förslag om eventuella förbättringar utifrån rådande strukturer.
I rapporten kommer vi redogöra för torgets utformning idag. Vi kommer att diskutera vad de rådande strukturerna har för inverkan på torgets karaktär och analysera de stadsrumsliga egenskaper som torget besitter. Via inventeringar kommer vi också titta närmre på bebyggelsemönster, tomtstrukturer och byggnaders typologiska karakteristik. Vidare diskuterar vi vad som har påverkat eller Klostergårdens centrum
3
Stadsrumsanalys 2013
5
4
2. KlostergĂĽrdens centrum: Stadsplan och rumslig integration 6
KlostergĂĽrdens centrum
2.1. Klostergården och dess centrumanläggning introduktion till platsen
5
Klostergården fick sitt startskott i början på 1960-talet och har genom åren blivit ett populärt och behagligt bostadsområde med en varierad befolkning i alla åldrar. Klostergårdens byggnation tog fart främst på grund av bostadsbristen under sent 1950-tal, som de flesta nya modernistiska stadsdelar vilka dök upp i städer över hela Sverige. Därför revs de gårdsbyggnader som ockuperat platsen tidigare och en ny stadsdel i Lund tog Stadsrumsanalys 2013
6
form. Under de senaste trettio åren har det ständigt utvecklats nya bostäder på grund av den stora befolkningstillväxten (Stensson, 2004). Dessa enplans- och flervåningshus har i de flesta fall länkats ihop med ursprungsbebyggelsen genom ett liknande materialval. Det rödbruna teglet som de flesta byggnaderna är uppförda i ger ett tungt och robust intryck. Utöver en ringled för biltrafik är området prioriterat för gång- och cykeltrafik då
7
8
7
där finns en mångfald varierande och lättillgängliga vägval för att ta sig runt i närområdet (se bild 4). Klostergården är sammanfattningsvis välplanerat för närområdet utifrån familjesyn och försöker underlätta för barnfamiljer. Detta görs med byggnader och rum som ska passa dessa invånare, exempelvis lekgårdar mellan kvarteren, parkeringshus, öppna parkeringsplatser och en parkanläggning (se bild 6). Utöver detta finns det i områdets norra del en centrumanläggning vilken är huvudobjekt för denna rapport. I bild 9 ser vi en situationsplan över området. Anläggningens lättillgänglighet, för närområdet, ihop med alla nödvändigheter folket i dess närhet kan tänkas behöva är troligtvis de största orsakerna till dess popularitet idag. Vid centrumet finns exempelvis mataffärer, skola, fritidsgård, kyrka (se bild 1) och bibliotek. Strax bakom kyrkan ligger en parkering som fungerar både som boendeparkering och för de som enbart
8
tar sig in på Klostergårdens centrum för att handla. Dock blir denna något avskild på grund av församlingshemmet intill kyrkan och inga bilar syns inifrån centrumanläggningen. Som tidigare nämnts består Klostergårdens centrum av två egentliga torg. Det första ligger i anslutning till kyrkan och är en stor, relativt tom yta medan det andra är ett mindre handelstorg under tak, omslutet av verksamheter. Den väldiga klockstapeln strax intill kyrkan fungerar som en sorts port in till själva centrumet, men även som en blickpunkt i området. Just nu uppförs en ny byggnad vid centrumanläggningens nordvästra hörn som ska innehålla bibliotek, fritidsgård och föreningslokaler. Den kallas Mötesplats Klostergården och kan ses utmärkt på situationsplanen i sin framtida position. Klostergårdens stadsdel planerades och byggdes under 1960-talet som en del av miljonprogrammens uppförande i Sverige. Detta innebar en vertikal planering där kommunen
Klostergårdens centrum
9
Stadsrumsanalys 2013
9
2.2. Klostergården ett campus tissue
var styrande för planläggning och byggande (Stensson, 2004) Kommunens stora markägande i kombination med kyrkans, som är den andra markägaren i centrumanläggningen, dåtida starka sammankoppling till både stat och kommun ligger till grund för att området bör klassas som ett campus tissue (jfr Scheer, 2010. s. 51f). Även om kyrkan idag är frånkopplad staten och ägandeskapet därför uppgår i två enheter (se fastighetsplan bild 10) finns det starka drag från ursprungsplaneringen som vittnar om ett tydlig campus tissue. Ett bra exempel på detta är hur nya markägare inte etablerat sig sen områdets uppkomst och tomtgränserna och dess ägandeskap är relativt bestående, med små förskjutningar mellan kommun och kyrka. Området kring torget innehar också ett fåtal primära byggnader med stor inverkan på området, istället för ett flertal byggnader. Dessa byggnader är kyrkan och handelscentrumet som alltså starkt dominerar utrymmet. Ett annat tydligt fenomen för campus tissue är att byggnadsstrukturen ändras relativt sällan, men när den väl utvecklas så ska10
pas relativt stora förändringar på kort tid. Vi kan exempelvis se att det studerade området i stor del är oförändrat, förutom en tillbyggnad på kyrkans församlingsgård och det nya Mötesplats Klostergården. Axialkartan (se Bild 12) visar också på ett vägnät som är typiskt för campus tissue. Området är relativt isolerat från övriga stadsdelar, och det finns endast en närliggande bilväg som binder dem samman. Vad gäller det lokala nätverket så är närområdena kopplade till centrumet via ett antal gång- och cykelvägar som ansluter via en av fyra möjliga ingångar. (jfr Scheer, 2010. s. 51f) Den struktur som finns i området bidrar till att området blir som en ö i övriga Lund - ett område som man enklast når via bilväg. Konsekvensen av detta blir troligen att området främst används av människor som bor i närområdet. Men det finns också positiva egenskaper hos området och dess struktur. Byggnadsfunktionernas sammansättning Klostergårdens centrum
måste ses som kompletterande gentemot varandra då det finns en bra blandning av publika och semi-publika rum. Parkeringsplatser finns tillgängligt i anslutning till den betydelsefulla bilvägen och centrumanläggningen fungerar som en länk mellan olika områden i omgivningen. (jfr Scheer, 2010. s. 84ff) Men trots de positiva egenskaperna återstår den grundläggande kritiken, områdets ägandeskap förhindrar en kontinuerlig, långsam utveckling. Klostergården är därför fast i de ideal som präglade 60-talets planering och som svarar dåligt mot dagens kritik av bilismens inverkan på den urbana miljön. Området är och förblir en liten stad i staden som, om inga stora förändringar sker, kommer nyttjas endast av människor i närområdet. (jfr Scheer, 2010. s. 87)
10
Stadsrumsanalys 2013
11
2.3. Axialkarta och graf 11
För att få en ökad förståelse för rörelsemönster i ett gatunät och kopplingar mellan olika axlar kan space syntax-analyser i form av axialkartor, som beskrivet av Sonit Bafna (2003, s. 2), hjälpa. Genom att använda sig av axialkartan över Klostergårdens centrum med omgivningar (se bild 12) kan man utläsa de främsta gång- och cykelvägarnas anknytning till centrumet och hur de sprider sig ut därifrån. Utgångspunkten i detta fall har varit från den linje som har haft flest anknytningar (alltså varit mest integrerad med de övriga linjerna) och som är av störst betydelse för torget (jfr Bafna, 2003. s. 8). Här utgick vi ifrån den portliknande klockstapeln som startpunkt och därefter söderut, rakt igenom den butiksfyllda och arkadliknande centrumbyggnaden ner mot bostadsområdet, kallad axial 1. Grafen visar de främsta och mest betydelsefulla vägvalen man kan göra. Axial 1 binds ihop med fem andra viktiga axialer som möjliggör en entré till centrumets mittpunkt. Linjerna i grafen 12
demonstrerar de mest betydelsefulla för torgets funktionella förutsättningar och människors rörelsemönster. Med axial 1 som utgångspunkt, kan man i grafen därefter utläsa de ”sekundära” axialerna som knyter an till denna väg. I grafen får man, utifrån torgets centrum, reda på vilka vägar som är viktigast för möjligheten att ta sig till och från torget. För att få en förståelse för den urbana strukturen bättre tog vi med både en axialkarta (bild 12) och en graf (bild 13). Tittar vi på konnektiviteten för de olika axialerna så kan vi utläsa en hög lokal integration för axial 1 och 3. Detta vittnar om centrumets betydelse då båda axialer skär genom centrumets nod. Flyttar vi oss ut från centrumet bör också den lokala integrationen minska stegvis. Den höga konnektiviteten för axial 1 och 3 bör också leda till en hög trafik i den nod som binder axialerna samman, nämligen Klostergårdens centrumanläggn-
ing. Detta vittnar om att centrumet inte bara har en stor betydelse som mötesplats utan också som genomfartsled vid förflyttning mellan axialer. Ser vi till det globala integrationsvärdet för systemet Klostergården är det sannolikt att axial 1 och 3 fortfarande har ett relativt högt värde. Tittar vi istället på systemet Lund är det mest sannolikt axial 37 som erhåller det höga globala integrationsvärdet då den är mycket mer integrerad med övriga trafikleder. Axial 1 och 3 är i systemet Lund inte alls integrerat och bör därför få ett lågt integrationsvärde. Det uppskattade globala integrationsvärdet i systemet Lund svarar bra mot områdets campus tissue-karakteristik där en väg, i det här fallet axial 37, ansluter mot utomliggande områden medan axialer inom tissuen inte har några övriga anslutningar.
Klostergårdens centrum
21
7 20 2
10 8
13 12
23
9
11
25
3 14 32
29
31
22
1
30 33
27
28
37
26
34 5
19
36
15
4
16
24
17
35
18
6
12
37
20
21
22
35
34
24
25
26
27
28
29
30
31
32
23
33
7
19
8
10
11
12
14
13
18
16
15
9
13
Stadsrumsanalys 2013
36
17
2
3
4
5
6
1
13 24
20
21
22
23
25
29
26
27
28
3. Byggnadstypologi och publika tidrum 3.1. Typologi och system
14
Klostergården är som tidigare nämnts byggt under 60-talet som en del av miljonprogrammen. Något typiskt för områden planerade under miljonprogrammen var den starka kommunala styrningen av planeringen, vilket också visar sig i området Klostergården. Centrumanläggningen planerades bara av en enhet och med en färdig struktur över hur området bäst skulle utnyttjas av omgivningen. Det går därför lätt att anpassa Brenda Scheers (2010. s. 51f) tankar om campus tissue på området där en enhet äger hela landmassan och där flera signifikanta byggnader finns på samma område. Dessa kan ses i sektinerna i bild 14. Det centrala för centrumanläggningens utveckling har varit, och är fortfarande, ägandeskapet. Att ägandeskapet inte var uppdelat innebar stora möjligheter att förplanera hur området skulle användas, och planeringen skedde utifrån tydliga use-types. Detta fokus på byggnaders användningsområden stämmer väl överens med det modernistiska tankesätt som präglade miljonprogramsområdena där mer fokus låg på ett områdes
direkta användning och mindre på dess framtida utveckling (jfr Scheer, 2010. s. 62). De signifikanta byggnaderna vid torget har varit, och är fortfarande, upplåsta i sina funktioner, exempelvis kyrkan, som i viss mån expanderat och fått en tillbyggnad. Affärsverksamheterna har också en liknande struktur från den ursprungliga planeringen, två matvarubutiker blandas med mindre butiksverksamhet (Stensson, 2004). Scheer (2010. s. 4f) kritiserar den här användningen av use-types då dessa inte har de optimala egenskaperna för att anpassa sig till olika områdens utveckling, något som syns väldigt tydligt i fallet Klostergården. Byggnadsstrukturen är i stort sett den samma som vid uppkomsten och funktionerna för de olika byggnaderna har heller inte förändrats nämnvärt. Affärsverksamheten och kyrkan består fortfarande med samma funktion, den skillnad som finns är byggandet av det nya biblioteket med fritidsgård och föreningslokal, men även det planeras utifrån en given use-type och med stark vertikal styrning. Vi ser ett tydligt Klostergårdens centrum
Sektion A-A
Sektion B-B 14
Stadsrumsanalys 2013
15
mönster där utvecklingen sker just vertikalt inom området och där de delar som utvecklas inte är ny verksamhet utan tillbyggnader eller nybyggnation av redan existerande verksamhet. Området har stor likhet med torg och centrumanläggningar som planerades och byggdes under samma tidsperiod. Modernism och funktionalism är starka faktorer som återkommer i områden som exempelvis Fäladstorget i Lund. John Habraken (jfr 1998. s. 248ff) menar att sådana återkommande element i områdens byggnadsstrukturer går att studera utifrån system. En jämförelse mellan Fäladstorget och Klostergårdens centrum kan göras i bild 15-18, de vänstra bilderna är från Fäladstorget. Givet att vi pratar om områden i stil med Klostergården och Fäladstorget när vi pratar om modernistiska centrumanläggnignar så finns det ett antal regler som måste följas för att dessa ska kunna klassas som just modernistiska centrumanläggningar. Dessa regler är exempelvis kyr-
16
15
16
17
18
Klostergårdens centrum
kans förhållande till den öppna torgytan, starka anknytningar till modernismen i arkitekturen samt både förekomsten av handelscentrum och deras utformning. Dessa regler bildar systemets struktur. Det centrala med systemets struktur är att konfigurationer blir oviktiga och så länge dessa grundläggande regler uppfylls så tillåts variationer. Dessa variationer kan handla om exempelvis torgets material och förhållandet mellan handelscentrum och kyrkan. Det är dock viktigt att poängtera att konfigurationer endast är oviktigt så länge man studerar systemet och inte för övrig analys av anläggningen. Anledningen varför systemet blir viktigt att studera för analysen av Klostergården är att den springer ur den professionalism och den vertikala styrning som legat som grund för 60-talets miljonprogramsbyggnation. Systemets grund finns i den kunskapsbas hos de som planerade området (jfr Habraken, 1998. s. 248ff) och är arkitektoniskt, som tidigare nämnts, starkt kopplat till modernismen. Men den kunskapsbas som använts för
Stadsrumsanalys 2013
själva strukturen för Klostergården och för övriga miljonprogram är mer närliggande den realistiska kunskapsskolan. Denna realistiska epistemologi, tron om att det finns ett objektivt sätt att inhämta kunskap och därefter utforma helhetslösningar, genomsyrar hela Klostergårdens utformning exempelvis genom dess funktionsindelning. Detta är ett tydligt tecken på hur systemet som använts för planering av området tydligt påverkar torgets funktion än idag.
17
3.2. Territorialitet och gränszoner
Vi har sett att Klostergårdens centrumanläggning består av en homogen byggnadstypologi med ytterst ensidigt formspråk placerad i en trafikseparerad campus tissue, sprunget ur tiden då den kom till. Frågan är då hur denna konfiguration påverkar rummet i form av territorialitet? Vilka territorier uppstår på platsen och hur styr de upplevelsen av platsen? En annan intressant aspekt att undersöka är på vilket sätt byggnadernas koppling till det publika rummet främjar eller hämmar olika territorier? För byggnaderna och hur deras gräns mot rummet utanför är konstruerad påverkar i stor grad många aspekter av nyttjande av detta rum, såsom folkliv eller verksamheter (jfr Schumacher 1986; jfr Gehl 2010). Bara vid en första anblick på situationsplanen över centrumanläggningen och stadsplanen (se bild 19 och bild 10) blir flera territorier tydligt urskiljbara. Torganläggningen består av, för det första, en stor tom torgyta vid kyrkan där byggnaderna sluter sig kring ytan och öppnar 18
19
upp i fyra möjliga vägar att ta sig in och ut, mer exakt de fyra väderstrecken. Söder om denna finns ett överbyggt handelstorg med nästintill alla verksamheter samlade. Ytterligare söder om detta ligger ett vidsträckt grönområde, starkt separerat från både bostadsbebyggelse och centrumanläggningen. Norr om det stora torgrummet kommer en gående till ringvägen runt hela Klostergården där också busshållplatsen finns. Inte heller mot detta hållet öppnar torget upp, utan passagen dit sker genom kyrkans klockstapel. Öster om torget ligger parkeringen. Alla dessa territorier har olika form och funktion, centrumet kan alltså sägas vara kraftigt funktionsuppdelat. Grönskan är koncentrerad till norr och söder om anläggningen, handel finns på handelstorget, bilarna på parkeringen och torgytan vid kyrkan är den enda stora luftiga ytan. De olika territorierna exkluderar särskilda funktioner, och exkludering är precis vad territorier handlar om enligt Habraken (1998, s. 136).
Mellan dessa tydliga territorier finns starka och tydliga gränser. Upplevelsen av att transportera sig mellan rummen är att du först kommer in i ett transportrum där du inte har överblick över var du kommer ifrån eller var du är på väg (se bild 20).
20
När du väl kommer in till ett nytt rum öppnar det upp sig för dig men utan att ge ledtrådar till vad som finns bortom det. Platsen kan sägas ha en stark inbyggd territorialitet i miljön, som är svårt att motverka med enkla medel.
19
En sådan konfiguration kan uppfattas som svårnavigerad, speciellt för en besökare som är obekant med omgivningarna. Samtidigt ger den möjlighet till väldigt specialiserade rum. Att byggnaders anslutning till ytan utanför, gränszonen eller kanten, påverkar livet på torget har redan konstaterats av Habraken (1998), Schumacher (1986), Gehl (2010), Jacobs (2004) med flera. Är fasaderna öppna eller slutna, finns det ytor som mjukar upp övergången mel-
lan byggnaden och det publika torget? Detta är frågor som är mycket intressanta i studier av offentliga rum. Den stora torgytan i anslutning till kyrkan har i mycket hög grad väldigt hårda kanter med få uttryck, stora delar av fasaderna har inte ens fönster (se bild 21 och 22). De interiöra och exteriöra territorierna har således gränser mellan varandra som hindrar passage dem emellan. De få dörrarna och portarna är små och bidrar till denna gränsdragning. När territoriell gräns sammanfaller med en byggnads vägg förloras en viss spänning mellan rummet i byggnaden och rummet utanför (Habraken, 1998. s. 168). Det blir alltså ingen naturlig sammankoppling mellan territorierna och möjligheter till utbyte mellan dem minskar. Utöver att ingen koppling mellan interiört och exteriört sker har hårda kanter fler negativa
21
22
20
följder på folkliv och aktiviteter. Gehl (2010) förklarar att det är i kanter av torg som naturliga aktiviteter sker, det är där folk vill sitta. Om rummet, genom hårda kanter, inte tillåter interaktion i kanten mellan byggnad och torg försämras möjligheten till ett etablerat folkliv på torget, folk använder helt enkelt torget bara som passage. Detta har också observerats på plats. Utan människor på en offentlig plats är den mindre lyckad, vilket både Gehl (2010) och Schumacher (1986) tar upp. En möjlig förändring kan ske när det nya Mötesplats Klostergården är byggt, eftersom en del av fasaden på den byggnaden är uppbruten och skapar en mjukare kant mot torget, med möjliga sittplatser och annat som går att interagera med (se bild 23). Ytterligare en aspekt i hur en byggnad påverkar det offentliga rummet tar Schumacher (1986. s. 11ff) upp. Det handlar om hur rummet förhåller sig till byggnadsvolymen, enkelt uttryckt om
källa: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/grontmij/pressrelease/view/grontmij-gestaltar-moetesplats-klostergaarden-729441
23
Klostergårdens centrum
rummet tillhör byggnaden eller om byggnaden tillhör rummet. I de fall delar av ett torg upplevs tillhöra en byggnad kan folklivet där påverkas negativt enligt Schumacher. Den upphöjda torgytan framför kyrkan kan anses vara en sådan yta som tillhör kyrkan, förutom rent juridiskt, även upplevelsemässigt.
24
25
Stadsrumsanalys 2013
När en besökare förflyttar sig från den stora torgytan vid kyrkan till handelstorget får hen en vitalt annorlunda upplevelse mot tidigare. Det är en yta som är mycket kompaktare och med fler uttryck. Interiörer och exteriörer möter varandra på ett mjukt sätt där glasfasader, som möjliggör blickar in i verksamheterna, och serveringar utanför skapar möjlighet till interaktion på flera sätt (se bild 24 och 25). Serveringarna kan sägas tillhöra både det offentliga rummet och den interiöra verksamheten. Resultatet är många små territorier som överlappar varandra och möjliggör för en mångfald av aktiviteter och interaktioner. Ett exempel som observerades på plats var när en cyklist som bara skulle passera plat-
sen stannade till för att hälsa på en kaffedrickande bekant på konditoriet. Hade inte uteserveringen funnits vore det osannolikt för cyklisten att upptäcka sin bekant. Exemplet visar alltså tydligt på hur mjuka gränszoner eller kanter mellan byggnader och offentliga rum skapar folkliv, precis som Schumacher (1986) tar upp. Sammanfattningsvis kan det sägas att centrumanläggningen består av flera territorier med väldigt skilda konfigurationer, bland annat med tanke på hur byggnaderna möter torget.
21
3.3. Tillgänglighet av publika rum och verksamheter Trots att vissa territorier på platsen har skarpa gränser kan vi som motpol se en mängd varierande verksamheter här (se bild 26). Exempelvis finns det inom anläggningens gränser två livsmedelsbutiker, småservicebutiker i form av konditori, spelbutik, restaurang och apotek. Även kyrkan kan räknas som en verksamhet i detta fall eftersom den öppnar upp för besökande. Mötesplats Klostergården kommer förutom bibliotek även innehålla fritidsgård och föreningslokaler. En mångfald av verksamheter och aktiviteter talar många författare om som en väldigt viktig ingrediens till ett fungerande stadsliv och publikt rum, allt från Schumacher (1986) till Jane Jacobs (2004) och Jan Gehl (2010). Klostergårdens stadsdelscentrum kan anses ha en just en mångfald av verksamheter, vilket är positivt för platsen, där finns många målpunkter att söka upp. Habraken (1998) uttrycker det som att det publika rummet bara kommer till liv när verksamheter öppnar mot det. Tyvärr koncentreras verksamheterna till handelstorget och låter den större torgytan klara sig 22
Verksamheter
Kyrka och Församlingsgård Offentlig verksamhet (planerad) Småservice Livsmedelsbutiker
26
Klostergårdens centrum
utan målpunkter, utöver kyrkan. Att det ser ut så här är en följd av den funktionsseparering som byggts in i centrumet när det konstruerades. Resultatet blir att folklivet koncentreras till handelstorget. Ett fungerande publikt rum kräver mer än en mängd verksamheter för att uppstå. Den stora problematiken med verksamheter är att de har öppettider och alltså stänger ute folk vid vissa tidpunkter. Vad händer då med torget? En stads uppdelning i privat och publikt är alltså aldrig statisk (Habraken, 1998. s. 138). Vissa tider på dygnet är verksamheters rum publika, men inte alltid. Detta fenomen, att det publika rummet expanderar och kontraherar under ett dygns timmar påverkar folklivet som ges möjlighet att finnas till. Att studera tillgången på offentligt rum över tid är alltså viktigt för att förstå platsens möjligheter. Ett sätt att studera publika rum är genom uppförandet av så kallade Nolli-planer - efter
27
Stadsrumsanalys 2013
den italienska 1700-talsarkitekten Giambattista Nolli - där alla privata rum svärtas för att illustrera att de inte är tillgängliga för vem som helst. I bild 29-36, samt i bilaga visas Klostergårdens centrumanläggning i Nolliplaner vid olika tidpunkter på en vardag respektive en helgdag. Svarta ytor är alltså otillgängliga för allmänheten medan vita ytor är tillgängliga för vem som helst, dock kan vissa ytor ha vissa regler och konventioner som begränsar tillgången. Exempel kan vara en butik som ägs av någon men som man har tillgång till så länge man uppför sig korrekt. Värt att notera är att tiderna för bibliotekets öppettider är uppskattade då byggnaden just nu håller på att uppföras. Vi tyckte ändå att det var intressant att ta med eftersom den kommer få en inverkan på upplevelsen av den stora torgytan. Studerar vi Nolli-planerna ser vi på en vardags morgon öppna livsmedelsbutiker, bibliotek, kyrka och ett konditori som erbjuder
frukost. När morgonen övergår i lunchtid har alla verksamheter på torget öppet och det offentliga rummet expanderar till att omfatta mesta delen av alla byggnader. Rum som fortfarande är privata är endast lager, kontor och andra personalrum i anslutning till verksamheterna. Framåt kvällen stänger vissa småservicebutiker tillsammans med kyrkan och biblioteket medan en restaurang och livsmedelsbutiker fortsatt håller öppet. Ännu senare på kvällen stänger även dessa verksamheter vilket får till följd att inga verksamheter eller interiörer överhuvudtaget har öppet på torget. Upplevelsen av torget skiljer sig därför nu markant från mitt på dagen och inga egentliga aktiviteter finns tillgängliga på platsen för en besökare. Stora ytor är nu utestängda för allmänheten. På en lördag kan samma dygnscykel iakttas, med vissa undantag. Öppettiderna för de flesta verksamheter är kortare och kyrkan är exempelvis inte öppen alls med undantag för tillfälliga arrangemang som skiljer sig från vecka till vecka. En sådan här dygnscykel upprepas troligen på de flesta publika platser, men eftersom Klostergårdens centrum har den kraftiga funktionsuppdelning den har, ärvt genom modernismens ideal, och saknar andra aktiviteter utöver verksamheterna beskrivna ovan förstärks denna cykel och skapar under kvällar och nätter en ödslig yta utan just funktion.
28
23
Tisdag 08.30
Tisdag 12.00
29
Tisdag 19.30
30
Tisdag 22.30
Nolli-planer Situationsplan Klostergården, Tisdag. Svart yta är otillgänglig för allmänheten. 31
24
32
Klostergårdens centrum
Lördag 08.30
Lördag 12.00
33
34
Lördag 22.30 Lördag 19.30
Nolli-planer Situationsplan Klostergården, Lördag. Svart yta är otillgänglig för allmänheten.
Stadsrumsanalys 2013
35
36
25
4. Stadsrum och stadsmöblering
Klostergårdens centrumanläggning har väldigt tydliga rumsliga gränser och dessa utgörs inte bara av väggar och dörrar. De rumsliga gränserna i centrumet markeras framförallt med skiftande material, byggnaders placering, nivåskillnader, bommar och stolpar.
På östra sidan markeras gradvis en skillnad mellan privat och offentligt på både vänster och höger sidan av ingången. Bakom församlingsgården finns en gräsmatta som är avrundad med en häck placerad. Vid nord-ost finns en liten parkeringsplats, soptunnor och en liten öppning i häcken, samt en liten cykelställning intill häcken. Allt detta markerar på ett tydligt sätt en personalingång. Halva byggnadens baksida är avsedd för barn och föräldrar som får tillgång via gräsmattans södra sida. Där finns två sandlådor och två gungor. Det finns ingen grind utan istället en öppning mellan häck och byggnad vilken inbjuder till lekplatsen för privatpersoner (se bild 37). Detta ställs i kontrast mot Netto och Coops leveransingång där, trots avsaknad av en fysisk barriär, det är tydligt att platsen tillhör butikspersonal och leveransbilar.
I helhet är centrumet ett stängt utrymme. Det har fyra ingångar som inte ger mycket insyn för vad som finns inuti. I stället visar ingångarna framförallt två korsande passager med nord-sydlig och öst-västlig orientering, kallade
Den södra gränsen till centrumanläggningen är också väldigt tydlig då en rak mur följer cykelvägen och utformar en liten allé som endast avbryts av den stora södra ingången till handelstorget som ligger vinkelrät mot cykelvägen. Det södergående
4.1. Rummens sammanhang och gränser
37
26
axialer 1 och 3 i space syntax analysen ovan. För att få en helhetsbild över området krävs därför att man tar sig in på torgen. Med det nya biblioteket får rummet en stängd rektangulär form. Samma byggnadsstruktur finner man i torget vid köpcentrumet; byggnadens kropp har utformat det lilla rektangulära torget.
Klostergårdens centrum
stråket från handelstorget korsas alltså precis utanför ingången av både gående och cyklister. Det finns dock bommar och stolpar som avser att minska hastigheten och öka uppmärksamheten hos förbipasserande. Bommarna och stolparna bidrar däremot också till att avgränsa rummet från omgivningarna och upplevs som en barriär vid passage. 38
39
40
41
Reklamskyltar, trägrind och bord används som gränsmarkering
Västra sidan av Klostergårdens centrum är mest anonymt i dagsläget. Ingången är diskret och stråket slingrar mellan byggnaderna och träden. En mur och den följande trädgruppen avgränsar de små butikernas baksida. Baksidan i sig består av en tät passage med mur och väggar på båda sidor. Vägen på baksidan leder sedan vidare till skola och förskola. Inom centrumet finns inga rumsliga överlappningar och helheten är väldigt kontrollerad. Detta går att se även på markbeläggningarna där två kontrasterande material, i färg och form, används till handelstorget respektive torget vid kyrkan. En annan avgränsning som görs är nivåskillnaderna. Torget precis framför kyrkan är i ett högre läge medan passagerna har en lutning från högre till lägre nivå in mot handelstorget.
42
Stadsrumsanalys 2013
27
43
4.2. Baksidor och framsidor
Eftersom centrumet är ett stängt området bör diskussionen snarare handla om in- och utsida istället för fram- och baksida när man granskar centrumanläggningen i sin helhet. När man analyserar enskilda byggnader går det dock att diskutera fram- och baksidor, då hamnar baksidorna på utsidan och framsidorna på insidan, något som är mycket tydligt för platsen. Detta är viktigt att poängtera eftersom om strukturen vore motsatt, med framsidorna av enskilda byggnader på utsidan, så skulle rumskonfigureringen se helt annorlunda ut. Det skulle exempelvis skapas minst fyra offentliga rum med olika former av bestämd verksamhet och leveransytor och personalingångar skulle istället placeras i ett och samma rum. I Klostergårdens fall riktas nu byggnadernas framsidor mot mitten och en offentlig yta där verksamheten tar plats, utsidan domineras istället av i stor del tomma väggar utan aktivitet eller möjlighet till interaktion. Mörkt rött tegel används i byggnaderna i cen28
trumanläggningen. Samma material används också för marken vid den stora torgytan där de mörkröda markplattorna inte kontrasterar byggnaderna utan istället bidrar till att allting smälter ihop. Vid handelstorget har vi en annan färg och form för marken där golvplattorna har större storlek och är färgade i en ljusgrå nyans. Vid det lilla torget mellan Netto och Coop byts materialet ut där dekorativa små plattor av mörk grå färg ligger (se bild 47).
44
45
Klostergårdens centrum
4.3. Sol, vind och träd Centrumets utformning har gjort området relativt vindstilla. Höga byggnader skapar vanligtvis drag, men vid Klostergården har problemet minskats med hjälp av hur byggnaderna är placerade i förhållande till varandra. Det finns dessutom vegetation på utsidan av komplexet som i viss mån kan fånga upp vind. Solläget på torget är mycket bra, de höga byggnaderna kastar sin skugga ut från torgytan medan de låga byggnaderna har söderläge och släpper in solen. Detta utnyttjas dock inte i någon större utsträckning, exempelvis saknas sittplat-
ser längs kyrkväggen som är en solfångare under dagarna (se bild 46). Ett annat exempel på planerat ljusinsläpp är takfönstren i arkaden vid handelstorget. Åtta stycken fyrkantiga fönster utformar ett mönster på marken som skiftar mellan ljus och skugga. Fönstren utgör en tredjedel av tunnelns bredd och därför hamnar restaurangens och konditoriets bord under takets skugga. Vid det lilla torget mellan Netto och Coop har vi en öppning över hela torget. De två bänkarna här är placerade så att det alltid finns en bänk i skugga och en bänk i solen, vilket skapar valmöjligheter.
46
Stadsrumsanalys 2013
29
4.4. Stadsmöblering och socialt liv 47
Enligt William H. Whyte (2001, s. 19) dras människor till andra människor. Det sociala livet är därför mest aktivt vid verksamheterna där människoflödet är tätare. Vid torgytan framför kyrkan är det däremot mindre aktivitet och utrymmet används mer som en passage. Under inventeringen av platsen iakttogs att spontana samtal människor emellan skedde vid just handelstorgets arkad. Ett intressant element är att den stora kolonnen mitt i tunneln har fått en stor social betydelse. Den har förvandlats till en vägg där man kan annonsera, ta en tidning eller träffa andra människor. En vanligtvis viktig del av stadsmöblering är sittplatser, dessa är dock inte särskilt bra representerade vid Klostergårdens centrum. Bänkar finns vid församlingsgården och står relativt avskilt från övrig social aktivitet vilket leder till att dessa inte används i någon större utsträckning. Whyte (2001. s. 28) menar att det är viktigt med socialt bekväma sittplatser 30
och möjligheten att välja sittplats. Det är också viktigt med valbarhet vad gäller enskilda sittplatser eller sittplatser för grupper av människor, samt sittplatser som ligger nära något intressant estetiskt. I detta sammanhang är det en nackdel för Klostergården att det inte finns någon fungerande fontän eller trädgård. Trappan som bildar en länk till torgets lägre nivå är heller inte i tillräckligt bra storlek för att erbjuda en attraktiv sittplats. Majoriteten av offentliga sittplatser är bänkar som ligger separat, men dessa kompletteras av restaurangens uteservering som på dagarna lever upp med flertalet besökare
48
49
Klostergårdens centrum
Belysningen och klockarna används i konfigurationer som en arkitektoniskt uttryck.
50
51
Stadsrumsanalys 2013
52
31
5. Slutsats Vi har nu redogjort för Klostergårdens placering i rummet, områdets byggnadsstruktur och stadsmöbleringen vid centrumanläggningen. Vi kan kortfattat beskriva området som ett miljonprogramsbygge med starka influenser från modernismen. Det finns en centrumanläggning som fungerar både som en central nod i det infrastrukturella nätverket men också som den huvudsakliga mötesplatsen i området. Områdets utveckling visar tendenser på att vara relativt stagnant, men tillbyggnader och nybyggnation förekommer stötvis. Frågan vi ställer oss är: Vad är det som ligger bakom ovanstående strukturer? Vår analys av området stöder sig på Scheers (2010. s. 51f) tankar om campus tissue där ägandeskapet är centralt. Området har två markägare, kommunen och kyrkan, men dessa två var nära integrerade vid tidpunkten för planering av området. Vår förklaring till varför ägandeskapet är så pass centralt för centrumanläggningens 32
utformning är först och främst Scheers (2010. s. 87) tankar om att ett enhetligt ägandeskap motverkar en organisk utveckling av områden och istället skapar en utveckling som sker stötvis och i relativt stor omfattning. Men ägandeskapet är viktigt framförallt när vi studerar områdets planering utifrån Habrakens (1998. s. 248ff) teori om system. Byggnadssystemet som använts för, som tidigare definierat, modernistiska torg blir enhetligt för hela området eftersom en enhet haft kontroll över hela marken vid planeringstillfället. Systemet springer dessutom ur en kunskapsbas där funktionsindelning för byggnader finns som grundtanke. Detta för oss tillbaka till Scheers teori om use-types. Att byggnaderna i förväg haft planerad verksamhet är enligt Scheer (2010. s. 4f) inte optimalt för områdets möjlighet till organisk utveckling, givet att det är organisk utveckling som eftersträvas. När vi nu har gått igenom vårt ställningstagande till hur områdets struktur skapades ställer vi oss frågan: Vilken effekt får dessa strukturer och vilka kvalitéer finns i området? Ser vi till det infrastrukturella nätverket så finns det en tydlig koppling till Scheers beskrivning av campus tissue. Nordanvägen (axial 10) agerar ensam axial som, via Stattenavägen (axial 37) anknyter till övriga Lund. Den globala integrationen, i systemet Lund, bör därför vara låg i övriga gatunätet, och området blir en ö i staden som
bäst nås med bil. Inom systemet Klostergården är axial 1 och 3 av stor vikt eftersom de är de två axialer med högst konnektivitet, men framförallt eftersom deras gemensamma skärningspunkt är centrumanläggningen. En sådan struktur med få huvudvägar och flera små vägar som ansluter till dessa är också typiskt för ett campus tissue, vilket påverkar möjligheten att förflytta sig mellan stadsrummen. Dessa två huvudaxialer leder till att torget inte bara används som mötesplats utan också som genomfart. När det gäller stadsmöbleringen så ser vi målet som ett socialt aktivt rum. Vi har valt att fokusera på Whytes (2001. s. 19) tankar om att människor dras till andra människor. Schumacher (1986) till Jacobs (2004) och Gehl (2010) pekar på att ett attraktivt stadsrum, ett stadsrum som attraherar människor, är ett rum med en mångfald av verksamheter eller aktiviteter. Klostergårdens stadsdelscentrum kan anses ha just en mångfald av verksamheter, vilket torde vara positivt för platsen. Tyvärr koncentreras verksamheterna till handelstorget och låter den större torgytan klara sig utan målpunkter, utöver kyrkan och i viss mån biblioteket. Att det ser ut så här är en följd av den funktionsseparering och starka territorialitet som byggts in i centrumet när det konstruerades. Resultatet blir att folklivet koncentreras till handelstorget. Habraken (1998) uttrycker det som att det publika rummet bara kommer till liv när verksamheter öppnar mot det. Den stora problematiken med verksamheter är Klostergårdens centrum
trala problem som måste åtgärdas är bristen på folkliv vid torget utanför kyrkan. Det är inte troligt att ny verksamhet kommer etableras på den marken och därför har vi tittat på vilka attraktiva egenskaper som finns och hur man bäst kan förstärka dessa. Längs den kyrkovägg som vetter in mot torget, och även framför den på torgytan, bör sittplatser placeras för att utnyttja platsens tillgång till solljus.
53
dock att de har öppettider och alltså stänger ute folk vid vissa tidpunkter. Detta leder till att upplevelsen av torget skiljer sig markant mellan kvälls- och dagtid eftersom inga egentliga aktiviteter finns öppna för allmänheten. En sådan här dygnscykel upprepas troligen på de flesta publika platser. Men eftersom Klostergårdens centrum har den kraftiga funktionsuppdelning den har, ärvt genom modernismens ideal, och saknar andra aktiviteter utöver verksamheterna förstärks denna cykel och skapar under kvällar Stadsrumsanalys 2013
och nätter en ödslig yta utan verksamheter och socialt liv. När vi nu vet effekterna av områdets strukturer så ställs den slutgiltiga frågan: Hur kan Klostergårdens centrumanläggning förbättras? Vi har utgått från premissen att ägandeskapet inte går att påverka och därefter analyserat vilka åtgärder som bör, eller skulle kunna, tas för att förbättra centrumanläggningen. Ett av de cen-
Handelshusets murliknande fasad ut mot det stora torget skulle kunna öppnas upp med hjälp av antingen fönster eller ytterligare entréer till matbutiken. Därigenom skapas en möjlighet att interagera med den, idag, stela och tomma fasaden. Resultatet kan bli att den öppna ytan av torget ges möjlighet till mer folkliv. Konditoriet mittemot skulle kunna göra något liknande med antingen några fönster, eller haft någon form av sittmöjligheter även mot den stora torgytan så att folk lockas mellan de två rummen, helt enkelt för att överbrygga de starka territoriella gränserna som finns och skapa mjuka övergångar mellan dem. För att få en bättre länk till Klostergården och samtidigt ge en bättre förståelse för torgets funktion hade man kunnat förlänga axial 28 hela vägen in till centrumets mittpunkt, istället för att låta människor ta omvägar för att ta sig dit. Med en sådan väg öppnar man upp raka lättförståliga vägar som blir likvärdig med axial 1 vilket får torget att bli ännu enklare att förstå som Klostergårdens mittpunkt genom att det knyts 33
till fler delar av omgivningarna. Slutligen så vore en logisk slutsats att det nya biblioteket med föreningslokaler och fritidsgård kommer bidra till en utökad verksamhet vid torget, vilket ytterligare bör öka människors benägenhet att använda ytan. Det positiva med etablering av just offentlig verksamhet är att den inte kräver betalning för att få nyttjas och att det därmed skapar inkluderande offentliga rum. Detta är oerhört viktigt för att många människor ska ta sig till området och utnyttja ytan. Utöver dessa positiva egenskaper skulle mer attraktiva offentliga rum, med ett mer aktivt användande av området, flytta över möjligheten att påverka rumsliga och territoriella aspekter, från markägarna, till de faktiska brukarna av området. Områdets ägandeskap skulle fortfarande vara det samma, men det publika rummet skulle tillhöra allmänheten.
34
Klostergårdens centrum
6. Litteraturförteckning Bafna, Sonit (2003). “Space Syntax” i Environment and Behavior 35 (17), s. 17-29. Gehl, Jan (2010). Byer for mennesker Bogværket, Nykøbing. Habraken, N. John & Teicher, Jonathan (1998). The Structure of the Ordinary: Form and Control in the Built Environment MIT Press, Cambridge, Massachusetts Jacobs, Jane (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall Daidalos, Göteborg Scheer, Brenda Case (2010). The Evolution of Urban Form. Typology for Planners and Architects APA Planners Press, Chicago. Schumacher, Thomas (1986). Buildings and Streets: Notes o Configurations and Use i Andersen, Stanford (red.) On Streets, MIT Press, Cambridge Massachusetts. Stensson, Gunnar (2004). KLOSTERGÅRDEN - Historien om en stadsdel och dess människor Klostergårdens Byalag. Hämtad 2013-09-20 från http://www.klostergardens-byalag.se/doc/Klostergarden-Biblioteket.html Whyte, William H. (2001). The Social Life of Small Urban Spaces Project for Public Spaces, New York. Wickström, Margareta (2013). Lunds historia Lunds Kommun. Hämtad 2013-09-23 från http://www.lund.se/Medborgare/Ideernas-Lund/ Lunds-historia/
Stadsrumsanalys 2013
35
7. Bilagor: Nolli-sektioner
36
KlostergĂĽrdens centrum
0830 Lรถrdag
Lรถrdag
Lรถrdag
Lรถrdag
Stadsrumsanalys 2013
1200
1930
2230
37
Tisdag
0830 1200
Tisdag
0830 1200
Tisdag
Tisdag
38
1930
2230
KlostergĂĽrdens centrum
Tisdag
Lรถrdag
08:30
08:30
12:00
12:00
19:30
19:30
22:30
22:30
Stadsrumsanalys 2013
39
LĂśrdag
08:30
12:00
19:30
40
22:30
KlostergĂĽrdens centrum
Stadsrumsanalys 2013
41