Sydsidan
På gång på scenerna i Hallands, Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.
MIGUEL AZCUE
Det kritikerhyllade kompaniet Memory Wax Possible Impossible, med stor kubansk ensemble från Danza Teatro Retazos ingår i projektet Vass.
Vass växer vidare Mer dans, vassare upplevelser och nya insikter i hur man kan marknadsföra scenkonst. Nu får Vass, det skånska projektet som har visat att det går att arrangera frigruppsföreställningar utanför storstäderna, fler efterföljare. DET FINNS ETT STORT intresse, säger
danskonsulenten Claes Forsell Andersson, som jobbat länge med Vass. Vass – scenkonst som vågar – avslutades hösten 2015, men redan nu i höst är det alltså dags för en nystart av projektet. Skåne har ingen regionteater, och länge har det varit frigrupperna
som försörjt regionen med barn- och ungdomsteater. Vass är ett försök att förlänga det samarbetet in i den vuxna scenkonsten. – Vårt uppdrag från Kultur Skåne är att vi ska föra ut kvalificerad scenkonst i regionen. Men själva idén till Vass kommer på sätt och vis från
Kristianstads teaterförening, som ville ha en egen frigrupp. Tack vare Vass kan frigrupperna känna att de får en ny hemmascen. Och teaterföreningarna i Skåne får känna att frigrupper som representeras på renommerade internationella festivaler även kan spela i deras hemkommun. Det är en dubbel bildningsprocess, säger Elisabet Ekwurtzel från Riksteatern Skåne. – Vass varumärke har blivit att erbjuda annorlunda upplevelser, rentav aha-upplevelser, säger Erika Lundvall, scenkonstkonsulent med ansvar för arrangörs- och föreningsutveckling. Att köpa in en oväntad föreställning kan ge en helt ny publik. Vissa teaterföreningar har sagt att ”den publiken har vi inte”, det vill säga publiken för de rätt avancerade och mycket samtida
200 ORD FÖR KÄRLEK
Pinamackorna är en trio som består av skådespelaren Emelie Trossö, dansaren Anna Johansson och koreografen Emma Nordanfors. I december 2016 är det premiär för deras senaste projekt 200 ord för kärlek. Men redan nu i höst kan Blekingepubliken delta genom workshoppar och samtal om just kärlek. Läs mer på pinamackorna.se.
scenkonstföreställningar som Malmös frigrupper är kända för. – Då har vi svarat att jodå, det gäller bara att hitta den, och rikta marknadsföringen ditåt. Till exempel genom att vända sig till konstpubliken, som är lite mer van vid andra konstuttryck. Vi frågar oss: ”Vad är tillräckligt vasst för den här publiken?”
– Om man skriver ett krångligt program, eller har icke tilltalande affischer, kommer inte publiken. Erika Lundvall påpekar också vikten av att ha elevambassadörer på skolorna när man vill ha ung publik. Och just ung publik är ofta den som kan vara intresserad av dans eller nya teaterformer.
VASS ÄR ETT samarbete mellan Riks-
ETT EXEMPEL PÅ VASS framgångar
teatern Skåne, Danscentrum Södra och Teatercentrum Syd. Det har varit viktigt för Vass att erbjuda en talteateroch en dansföreställning per säsong. Dansföreställningarna är kanske den del där projektet har lyckats allra bäst. Till exempel med kritikerhyllade kompaniet Memory Wax påkostade Possible Impossible, med stor kubansk ensemble från Danza Teatro Retazos. – Vårt argument har varit: ”Ni kan inte få Cullbergbaletten, och inte Skånes Dansteater, men ni kan få Memory Wax med en internationell ensemble med spetskvalitet i uttrycken”, säger Claes Forsell Andersson. Vass har också gett insikter i marknadsföringens och presentationernas betydelse.
är Malmögruppen Teater Insites Join, en föreställning helt byggd på interaktiv publikmedverkan – inte precis det vanliga på teaterföreningarnas repertoar. I Ängelholm, en av numera sex teaterföreningar som Vass samarbetar med, hade ett tiotal biljetter sålts. Ändå genomfördes föreställningen, efter att ensemblen gjort förändringar i konceptet. – Teaterföreningen var helt knockad över hur bra det gick, berättar Claes Forsell Andersson, men de sa också: ”Var är Ängelholmsborna? Att nå ut till publiken har varit en utmaning för projektet. Överlag har föreställningarna ofta haft en överraskande blandad publik – och ibland överraskande stor
publik. Possible Impossible sålde 123 biljetter i Ängelholm. – Genom Vass får frigrupperna en inblick i turnerandets villkor, de lär sig att turnéanpassa scenrummet och hur arrangörsföreningarna fungerar. De får se att det är hårt ideellt arbete i civilsamhället som ligger bakom, säger Erika Lundvall. Och arrangörsföreningarna lär känna scenkonstskaparna, och inser att de är människor som går att samarbeta med. Utövarna lär sig anpassa sig till arrangörernas förutsättningar: att man måste förbereda föreställningar efter lokaler, ljud- och ljusförhållanden, bygg- och bärhjälp. – Teaterföreningarna har fått uppleva föreställningar de aldrig hade köpt in på egen hand, säger Elisabet Ekwurtzel. Det ger en helt annan beredskap att köpa in exempelvis en föreställning från Teater Insite nästa gång. Nu känner de ju varandra! Frigrupperna får utökat publikunderlag och förlängda spelperioder, och teaterföreningarna ett breddat utbud. Vass, som uppenbarligen drivs av ett stort mått entusiasm, verkar vara ett sant vinn-vinn-koncept.
BJÖRN GUNNARSSON
FRÅGAN
– Växjö teaterförening har bland annat varit väldigt delaktiga i Växjö Pride i maj. Pridefestivalen äger rum under en vecka, med allt
från mindre arrangemang till en stor parad och konsert sista dagen. Vi arrangerade föreställningen Männen med rosa triangel. Blev ni nöjda med utfallet? – Ja, det blev vi verkligen. Vi fick även i gång bra diskussioner – efter föreställningen av Männen med rosa triangel i Lund hade vi ett panelsamtal med en person från Forum för levande historia och Stolt i Lund. Det finns händelser i dag som knyter an till det
som hände i koncentrationslägren under andra världskriget. Hur arbetar ni vidare med scenkonst som skildrar utanförskap? – Vi fortsätter, föreningarna i både Lund och Växjö kommer att ge Landet inuti under våren 2017 i samband med städernas Pridefestivaler. I den pjäsen
finns en angelägen spänning mellan landsbygd och stad, om att plocka upp historier där man är. Varför är detta viktiga frågor för Riksteatern? – Vi är en folkrörelse som ska vara inkluderande, vi ska förmedla scenkonst för alla. Då blir hbtq-frågorna viktiga att belysa.
FOTO: OLA KJELBYE
Hej Malin Nilsson, teaterkonsulent i Kronobergs län och producent för Lunds Teaterförening, hur jobbar ni med scenkonst som inkluderar?
GRATTIS LANDSKRONA!
En ny Riksteaterförening har sett dagens ljus – Landskrona musik och teater. När Landskrona Riksteaterförening lades ner förra året trädde stadens kammarmusikförening in och valde att bryta ut teater- och operaföreställningar ur sin verksamhet, och starta en ny förening. Under hösten blir det mycket musik, bland annat musikföreställningen Svenska Amerikalinjen som framförs 13 oktober.
ELDORADO
Om alla lever efter sin egen sanning, i sitt eget Eldorado av idétillhörighet, kan vi då fortfarande kommunicera? Med utgångspunkt i Voltaires Candide, eller optimismen låter KLO Productions tre dansare utforska dessa tankar i en föreställning som spelas i Danmark och Litauen i höst. En lokal spelperiod i Sverige planeras till 2017.
Shahd Saadaldeen från Halmstad, som deltog i Unga arrangörer, är nu själv ledare i projektet.
Nysatsning lockar unga att arrangera Många unga vill skapa och arrangera scenkonst, men vägen dit kan vara krånglig. Inom projektet Unga arrangörer har ungdomar i Halland fått möjlighet att få in en fot i arrangörernas värld. ATT LÄRA GENOM att göra – det har
varit grunden för arrangörsutbildningarna som unga i Halland kunnat ta del av under året. Projektet har kopplat samman ungdomar intresserade av att arrangera kulturevenemang med Riksteatern Halland, Riksteaterföreningarna i Halland samt kulturtjänstemän på kommunal och regional nivå. Även gymnasieskolornas estetiska
utbildningar har varit involverade. Åsa Peterson är projektledare och teaterlärare i Kungsbacka. – Målet har varit att öppna upp gymnasiet för andra samarbeten, att bygga in en arrangörskurs i estetprogrammen. Och det har fungerat fantastiskt bra. – Varje vår- och höst sedan 2014 har utbildningar i arrangörskap, ungt
ledarskap och producentskap erbjudits gymnasieelever och ungdomar i det offentliga rummet. Alla får en grundutbildning, några väljer att gå vidare. Vi kommer att sammanställa en handledningsbok kring arrangörskap som kan användas i skolans undervisning och i det offentliga rummet. TILL DE MEST synliga av de eve-
nemang som Unga Arrangörer har hållit hör ”#vadärhemma – en kväll för integration” på Teater Halland i höstas. Den kretsade kring pjäsen Jag heter Mikael, och runt föreställningen arrangerade ungdomarna musik, konstutställning, mat med mera. Tjugofemåriga Shahd Saadaldeen från Halmstad deltog i projektet. – Vi fick mer eller mindre fria händer att arrangera och bestämma som vi ville, och det blev väldigt bra.
FOTO: KLARA G
Emil Jensen kommer till Halland med sin föreställning Flyktpotatis.
VI FRÅGAR TVÅ Hur arbetar ni för att skapa mer engagemang bland medlemmarna? Camilla Frosterud, teaterkonsulent, Riksteaterföreningen i Kalmar län
Shahd hade tidigare ingen erfarenhet av att arrangera, men fick blodad tand av kursen. – Jag kommer att gå vidare med detta, det var väldigt fritt och roligt, berättar hon. Ungdomssektionen i Kungsbacka Teaterförening, kallad Scengångarna, arrangerar själva föreställningar, till exempel Vit kanin, Röd kanin, som de kommer att ta till Kungsbacka till hösten, liksom Emil Jensens nya föreställning Flyktpotatis. – Vi har också gjort inspirationsresor tillsammans, bland annat var vi på Scenkonstbiennalen förra våren och Bibu i Helsingborg nu i maj, säger Åsa. GENOM RIKSTEATERN Hallands
nätverk har lärare, elever och riksteaterföreningar samlats för att diskutera vilka föreställningar som lämpar sig för gymnasieskolor. Både Åsa och Richard Forsberg, projektledare även han, hyllar initiativet Anbud Live, som gör det lättare också för unga arrangörer att delta och ha synpunkter på utbudsdagar. – En annan viktig sak är att visa ungdomar och vuxna att det finns många arbetsformer och yrken inom kultursektorn, inte bara som utövare, påpekar Åsa. – Att kunna arrangera för sig själv blir bara viktigare och viktigare, fyller Richard i. Producentkunskaper är
” Att kunna arrangera för sig själv blir bara viktigare och viktigare.” nödvändiga även för utövare. Detta är en central tanke bakom projektet. Det handlar inte bara om att utöva olika konstområden utan att också kunna arrangera sig själv och andra. – En viktig lärdom är också att det är bra att ha en motivering till att man väljer att arrangera en viss föreställning. Vad är temat, vad vill vi säga? Åsa lyfter också fram förbindelserna till Riksteaterns projekt Länk. – Det är många som fortsätter spela teater, som amatörer eller frigrupp, efter gymnasieskolan, och då har vi erbjudit arrangörkunskaper och nyskriven dramatik för unga. Lena Teveldal, verksamhetsansvarig på Riksteatern Halland, menar att det är viktigt att projektet förvaltas och utvecklas. – Nu fördelas ansvaret att arbeta vidare på de samverkansparter som har varit med i snart tre år. BJÖRN GUNNARSSON Fotnot: Projektet Unga arrangörer stöttas av Allmänna arvsfonden, Riksteatern Halland, Riksteaterföreningarna i Halland, Riksteatern samt Kungsbacka och Varbergs kommun.
– Våra föreningar har flera gånger bett oss om hjälp att vårda medlemmarna, och nu har vi hittat en bra lösning: vi har anordnat medlemsträffar som föll mycket väl ut. Varje förening fick ett mässbord där de kunde berätta om sin repertoar och sälja biljetter till rabatterat pris. Vi på Riksteaterföreningen i Kalmar län stod för mat, dryck och lokal. Dessutom bjöd vi på en commedia dell’arte-föreställning med ensemblen Shtunk 123 som blev väldigt uppskattad. – Medlemmarna gillade verkligen detta, så nu planerar vi en fortsättning nästa år.
Daniel Jönsson, Halmstad teaterförening – Vi ville hitta ett sätt att få fler medlemmar att känna sig delaktiga i vad som ska spelas i Halmstad. Förra årer testade Riksteatern och Riksteatern Halland att livströmma med fiberöverföring Anbud Live, Riksteaterns stora utbudsevenemang som äger rum i Stockholm till en av våra fina teaterlokaler, Figarosalen. – I oktober gör vi om det, och utökar evenemanget till en heldag då vi bjuder in medlemmar, samarbetspartners, skolor och andra ambassadörer från hela Hallland. I pausen har vi möten då vi bjuder in till diskussion om engagemang och repertoar. Det ska vara lätt att vara med och påverka!
Sydsidan speglar Riksteaterns verksamhet i södra Sverige och är en bilaga till Riksteaterns medlemstidning Scenen. I södra Sverige finns 65 Riksteaterföreningar som arrangerar, förmedlar och skapar scenkonst. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren Kontakt: Lena Teveldal, lena.teveldal@riksteatern.se Redaktör: Helena Kämpfe Fredén Formgivare: Erik Westin Produktion: Spoon Publishing