Riksteaterns säsongstidning 2014

VÅR

2014

E n t i d n i n g o m R i k s t e at ern s VÅ R reper t o a r

Älskling vem är du?

Kittlande rollspel i Pinters Älskaren

KLUNgan På rätt sida om okej

Mannen utan riktning Nyskrivna

Ingen fattar utom vi Det är dyrt att vara fattig

Barnens egna berättelser

På Riksteaterturné

Kingen intar Sverige

När rocken kom till Sveg

Visste du att…

Riksteatern har över 40 000 medlemmar och medverkar till att över 1 000 000 människor möter scenkonst varje år?

Vill du också vara med och påverka? Bli medlem i Riksteatern!

”Teater är det vassaste vapnet man kan tänka sig för att berätta om tuffa saker.”

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin om samarbetet med Riksteatern och Det är dyrt att vara fattig.

Vill du veta mer?

Riksteatern: gilda Romero PR-ansvarig tel 08-531 99 354 gilda.romero@riksteatern.se Södra Teatern: lena törner PR-och marknadsansvarig tel 08-531 99 117 lena.torner@sodrateatern.com Cullbergbaletten: Erica Espling pressansvarig tel 08-531 99 139 erica.espling@cullbergbaletten.se

Riksteatern våren 2014 REDAKTÖR: gilda Romero Redaktion: johanna broman, adrian hörnquist och matilda asp ansvarig utgivare: matilda asp

2 riksteaterns vår 2014

Riksteatern ska ta täten Foto: elis hoffman

R

iksteatern är Sveriges smartaste scenkonstorganisation. Dagens och framtidens scenkonst har en stor lust att tränga ut ur de stora institutionerna för att närma sig sin publik genom delaktighet och samverkan.

Här har Riksteatern den smartaste organisationen. Lokala och regionala föreningar är i tät samklang med publiken. Riksteatern ska ta täten i ett starkt konstnärligt initiativ som ska ske i nära samverkan med andra teatrar, producenter och våra lokala föreningar. Inom Riksteatern finns många som vill vara med och delta, medverka och skapa. Jag möter ord som vidgat deltagande, raka linjer, nya utryck, ny scenkonst, bildning, medskapande och konstnärligt initiativ. Begrepp och resonemang som jag tar med mig i mitt fortsatta arbete. Vårens utbud rymmer mycket som jag känner stor lust att se. Föreställningar med Riksteaterns Tyst teater, Cullbergbaletten, Älskaren, Mannen utan riktning, Klungans nya föreställning och Streber. Men också dansföreställningen Les Ballets Trockadero de Monte Carlo som verkar rymma en stor kärlek till danskonsten. Riksteatern har de bästa av förutsättningar för att skapa scenkonst med och i samklang med vår samtid. Jag vill arbeta för att Riksteatern blir ett nav för scenkonstens utveckling, där dagens konstnärer får Magnus Aspegren, vd magnus.aspegren@riksteatern.se en plats för sitt skapande. Väl mött i vår!

>

Teaterdagarna 25 år!

En av årets största scenkonstfester, Teaterdagarna, fyller 25 år! Den 4– 5 april samlas scenkonstälskare från hela landet i Riksteatern Hallunda under två dagar för att njuta av föreställningar, samtal och konstnärliga processer.

Marianne Jonsson är Riksteatern Sörmlands nya ordförande.

– Det var bara rock’n’ roll som gällde Över en miljon tittare såg filmen om honom på SVT och hans bok om hur rocken kom till Sveg gör succé i bokhandeln. I vår tar Torgny “Kingen” Karlsson med bandet ut på Riksteaterturné.

Intervju johanna broman Foto kingen

H

an kallas för Kingen och spelar rock ’n’ roll. Visst passar det bra?

Men namnet har faktiskt varken med Elvis eller Jerry Williams att göra. Nej, det fick Torgny Karlsson redan som 5-åring av de större killarna i gänget.

– Jag var så liten till växten och blev liksom som en maskot bland polarna. Så jag fick ofta bestämma vad vi skulle göra, och då kom smeknamnet Kungen till, som sen blev Kingen.

Inte många år senare började Kingen intressera sig för musik, den fanns nämligen överallt i lilla Sveg. Storheter som Roland Cedermark och Ewert Ljusberg kom från trakten och inspirerade flera generationer musikanter, många idag professionella, precis som Kingen själv. Och det var framför allt två genrer som gällde – dansband och så klart, rock ’n’ roll.

– Vi växte ju upp på 80-talet med Chicago och Toto till exempel. Men ville vi lira med de gamla rävarna då var det bara rock som gällde, plus att vi var tvungna att kunna lira allt från jazz till hambo.

Kingen säger sig ha mycket att tacka Sveg för när det gäller den musikaliska karriären som bara rullar fortare och fortare.

– Vi fattade nog inte det då, men det var en fantastisk plats att växa upp på, med den starka musikprägeln och den ödmjuka inställningen.

Inte förrän jag flyttade till Stockholm 1993 och människor sa “Va, kommer du också från Sveg?

Och spelar du också rock ’n’ roll?”, fattade jag att musiklivet var unikt där hemma. Det bor ju trots allt bara 3000 personer där.

Med åren samlade Kingen på sig en hel del historier om hur rocken intog stan, betydelsefulla händelser, personer och låtar som betytt

mycket för det inkluderande musikliv som han mindes från ungdomen.

– Till slut sa flera vänner “du måste ju skriva en bok om det här!”. Så jag började fundera på det och när jag sedan fick positiv respons hos bokförlaget så var det liksom bara att köra.

Boken När rocken kom till Sveg kom ut 2012, som en del i det som nu uppfyller Kingens liv.

För det tar inte slut med turnerande och bokskrivande. Förra året sändes även filmen om honom och hur rocken kom till Sveg på SVT, gjord av Stefan Hallgren och Sol Wikström.

– Jag kan fortfarande inte fatta att över 1 miljon såg den på tv. Min Facebook-sida kollapsade totalt, och vi fick ofantliga mängder mejl och telefonsamtal. Och vet du? För några dagar sedan fick jag veta att den är en av 5 nominerade till ett pris i en internationell filmfestival i Finland.

Visst är det coolt?

Föreställningen När rocken kom till Sveg som turnerar med Riksteatern i vår innehåller både nyskrivet material och gamla covers, och självklart en hel del skrönor.

– Publiken kommer att bli glatt överraskad, för det är ingen förutsägbar hitkavalkad vi kommer med. 

turnépremiär 1 februari vilhelmina folkets hus Arrangör: vilhelmina teaterförening

Hallå där Marianne Jonsson Du är ju ny som ordförande för Riksteatern Sörmland. Vad kommer du att göra?

Jag vill vara med och utveckla kulturarbetet i Sörmland.

Det finns många engagerade, ideellt arbetande människor med ett fantastiskt kunnande inom kultursektorn. Jag vill vara med och bygga broar och öka kunskap och förståelse för våra olika behov och förutsättningar. Vi har så mycket att lära av varandra genom att dela kulturupplevelser.

Vad ser du fram emot?

Jag ser fram emot att lära mycket och att lära känna många när det gäller kultur­ frågor. Kulturfrågorna har inte riktigt varit min arena tidigare men jag är en kulturkonsument i vid bemärkelse!

Vad vill du utveckla framöver?

Det allra viktigaste för Riksteatern Sörmland just nu är att få en teaterkonsulent. Och så vill jag utveckla verksamheten så att unga i Sörmland får inflytande i kulturpolitiken genom att till exempel främja ungt arrangörskap.  intervju Gilda romero foto Anna huerta

#narrockenkomtillsveg För hela turnéplanen se riksteatern.se/rocken riksteaternS vår 2014 3

Turnépremiär 30 januari scalateatern karlstad Arrangör: karlstad Teaterförening #mannenutanriktning För hela turnéplanen se riksteatern.se/mannen

”Samarbeten är en viktig del av vår strategi”

4 riksteaternS vår 2014

Öppna repetitioner stärker banden till publiken Från EU-projekt för dramaintresserade personer med intellektuell funktionsnedsättning till en av landets mest omtalade teatrar. Moomsteatern i Malmö har gjort en hisnande resa som fortsätter med Mannen utan riktning som nu åker på Riksteaterturné.

D

Intervju Johanna Broman Foto bodil Johansson och sandra johansson

et är sen kväll och Moomsteatern Idag kallar sig Moomsteatern för en internahar precis spelat klart föreställning- tionell teater med scen i Malmö, allt för att tydligt en Mannen utan riktning i den tillfäl- visa sin unika ställning i världen och sin vilja att liga lokalen i Sofielund utanför Mal- sprida sitt sätt att arbeta.

– Jag tror inte att det finns någon annan teamö. Det är en samproduktion med Riksteatern som ska turnera landet runt och ter där samtliga skådespelare – även de som har ge en stor publik möjlighet att uppleva den där en intellektuell funktionsnedsättning – är heltidsextra konstnärliga dimensionen som Moomste- anställda och har fackliga avtal, säger Suzanne. atern gjort sig känd för. Suzanne Hedström HellÄven om Moomsteatern är bekant för många berg och hennes medarbei scenkonst-Sverige så är teaterns verksamhet tare har ägnat hela dagen åt ny för publiken runt om att städa och planera turnéi landet. Det gör samarpackningen. Ett bevis på att betet med Riksteatern uppgifterna på Moomsteaväldigt värdefullt berättern skiftar mycket för alla tar Suzanne. anställda. En del av charmen tycker Suzanne som är – Vi utvecklas hela verksamhetsansvarig och tiden, bland annat gebörjade 2006. nom att vi ständigt sö– Jag jobbade på Teaterker olika olika typer av centrum som projektledare samarbeten, som nu när Moomsteaterns grund- Suzanne Hedström har varit verksamhetsmed Riksteatern och ansvarig på Moomsteatern sedan 2006. are Kjell Stjernholm ringde innan dess Göteborgs och tyckte att jag skulle stadsteater. Samarbeten söka en ledig tjänst som de hade. Eftersom jag är en viktig del av vår strategi liksom valet av redan hade ett jobb och var mitt uppe i ett stort repertoar, såklart. Det ska alltid finnas en anprojekt var jag tveksam. Men han gav sig inte, ledning, en extra botten till varför vi gör en viss ”Du kommer att vara med om en unik resa, föreställning. För hur det än är så har vi har unika Suzanne, som du inte vill missa”, minns jag att förutsättningar tack vare våra skådespelare. han sa och till slut åkte jag dit, träffade alla och En annan sak som också är unik för fick en bild av vilken viktig och rolig typ av ar- Moomsteatern är den inkluderande inställningbetsplats det är. en till det konstnärliga arbetet. Något som kan Och visst hade han rätt. Att bli en världsunik skrämma regissörer och skådespelare utifrån. teater med intellektuellt funktionsnedsatta skå– Till exempel har vi alltid öppna repetitioner. despelare skulle bli en resa med både toppar Mycket för att en stor del av vår trogna publik och dalar. kommer från utbildningar, särskolor och dagliga – Vi jobbade oerhört hårt för att hitta en verksamheter som gillar att se arbetsprocessen. grundfinansiering från lokalt, regionalt och stat- För oss är det väldigt viktigt att ta till vara detta ligt håll, men det var svårt. I januari 2008 var vi och knyta dem till oss. Och visst kan det kännas tvungna att säga upp alla på teatern. Men så i obekvämt för en konstnär som är van vid mer februari fick vi beskedet om att vi skulle få eko- konventionella arbetsmetoder. Men vi påpekar alltid för våra gästregissörer och skådespelare nomiskt stöd och kunde anställa alla igen.

Och så har det rullat på, år för år, med succé att ”här kan det komma studiebesök nästan när efter succé hos den ständigt växande publiken. som helst”. Ensemblen gillar att ha publik och Skådespelarna som arbetade på teatern be- presterar bättre med folk i salongen, och det hövde till slut bli fler, och ensemblen få yngre gäller nog de flesta skådespelare egentligen. medlemmar. I den utmaningen föddes idén om Det märks att Suzanne är stolt över teatern att starta en elevskola, utformad helt och hållet hon leder, även när hon berättar om tunga tiefter Moomsteaterns förutsättningar och fram- der återkommer ord som lust, glädje, skratt och tidsplaner. Tillsammans med Teaterhögskolan i värme.

Malmö skapades kursplanen där de tre eleverna – Ja, här har alla en röst, allas tankar räknas fick förkovra sig i teaterkonsten under två år. Ef- och det ger en speciell stämning. För en sak ter examen blev de tre skådespelarna en del av kan jag säga – det skrattas väldigt mycket på ensemblen, som nu består av sju personer.

Moomsteatern. 

Anna Cedergren är ny chef på Umeå teaterförening.

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna Anna Cedergren är sedan årsskiftet ny chef på Umeå teaterförening, som är den största i Sverige. Ett ärofullt och spännande uppdrag, med en stor premiär som första utmaning.

Hur känns det efter din första arbetsvecka?

– Jag känner mig glad för jobbet, men det är pirrigt också.

Det är mycket att ta in och förhålla sig till.

Vad i ditt jobb gör dig mest pirrig?

– Det är ett väldigt skickligt gäng som jobbar i föreningen och under stunder tänker jag ”Oj, ska jag verkligen vara chef här, hur ska det gå?”. Man kan väl säga att jag har en ödmjuk inställning till uppdraget. Föreningen fungerar så himla bra på grund av att de som arbetar är så kunniga och har en lång erfarenhet. Och det kräver att jag kavlar upp ärmarna.

Ni arrangerar Klungans världspremiär av På rätt sida om okej. Vad har du för förhållande till humorgruppen?

– Jag har följt dem sedan början i princip, och nu har det blivit lite av en familjegrej att se dem. De är så all-ålders och talar till både min dotter som är 13 år och mig som 50-åring med sin egensinniga humor, det gäller bara att knäcka koden. Jag tycker att de är något av det mest egensinniga som går att se på scen.  intervju johanna broman foto Gilda romero

riksteaternS vår 2014 5

Fo to : is to ck ph ot o

– Teater är det vassaste vapnet för att berätta om svåra saker Tänk att inte kunna vara med på jympan för att ens föräldrar inte har råd med skor. Att aldrig kunna följa med på skolresor. Barnfattigdom finns mitt ibland oss men är skamfyllt och svårt att prata om.

Intervju Gilda Romero Foto johan jeppsson och anna sigvardsson

Elisabeth Dahlin och Lena Holm, generalsekreterare i Rädda Barnen och Majblomman.

De sceniska läsningarna Det är dyrt att vara fattig är baserade på barns egna berättelser. Tillsammans med Rädda Barnen och Majblomman vill Riksteatern bidra till att göra barns röster hörda och göra ämnet barnfattigdom pratbart.

Varför samarbetar två organisationer som Rädda Barnen och Majblomman med Riksteatern? Och hur kan scenkonst bidra till att bekämpa barnfattigdom?

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin och Majblommans generalsekreterare Lena Holm berättar.

Elisabeth Dahlin: Det här är ett väldigt spännande samarbete. Ämnet barnfattigdom är oerhört laddat och diskussioner om barnfattigdom har ofta ett högt tonläge, det är lätt att diskussionen bara handlar om prylar. Men barnfattigdom handlar inte bara om brist på prylar utan om utanförskap och de missade chanser som det innebär för barnen att vara fattiga.

Och teatern är ett fantastiskt verktyg för att åskådliggöra detta.

Lena Holm: När vi fick frågan av Riksteatern tvekade jag inte en sekund, det kändes hedrande och viktigt att få frågan. Majblomman har så många berättelser som behöver berättas från barn som 6 riksteaterns vår 2014

upplever barnfattigdom i sin vardag. Vårt samarbete med Riksteatern har fått högsta prioritet från första sammanträdet – ett förberedande arbete som pågått i två år.

Jag kommer personligen komma till premiären i Falun.

Ni arbetar ju båda i organisationer som aktivt arbetar för att bekämpa barnfattigdom. Vad kan scenkonst tillföra i kampen mot barnfattigdom?

Elisabeth Dahlin: Jag får ofta frågan om jag inte kan ”ta fram några ungar som kan berätta lite om sin fattigdom”. Men alla som har egen erfarenhet av fattigdom vet att det är det allra sista man vill prata om.

Fattigdom är otroligt skamfyllt och stigmatiserat. Att man inte har råd att följa med på skolresor eller att ens föräldrar bara har råd med spagetti med ketchup till frukost i slutet av varje månad är inte något som barn vill berätta om. Där kan teatern ge det enskilda barnet en röst utan att barnen blir objektifierade. Och sätta fokus på barnens behov. Det är annars så lätt att diskussionen om fattigdom har fokus på föräldrarna och att man glömmer barnen.

Jag tycker att teatern är det vassaste vapen man kan tänka sig för att berätta om tuffa saker utan att skuldbelägga.

Lena Holm: Vi på Majblomman hjälper på flera sätt, dels ger vi bidrag till barn för att underlätta för dem i deras vardag. Men vi arbetar också för att påverka politiker med klassiskt opinionsarbete. Vi har alltid upplevt att det finns en pedagogisk utmaning i att beskriva barnets upplevelse av sin situation på ett trovärdigt sätt, vi har illustrerat det i olika filmer. Jag är nyfiken på att se om det blir som jag hoppas och tror: att scenkonsten kan ge vuxna en dju-

pare förståelse för hur barnet upplever sin situation.

Vad hoppas ni att läsningarna kommer väcka för reaktioner?

Elisabeth Dahlin: Barnfattigdom är ett laddat ämne, jag hoppas på starka reaktioner och aha-upplevelser. Jag hoppas också att läsningarna kommer att inspirera och visa på de goda exemplen i hela landet. Kommunerna är otroligt viktiga i kampen mot barnfattigdom och behoven ser olika ut. Om ansvariga på kommunerna blir inspirerade kanske de lättare förstår att de kan göra stor skillnad.

Lena Holm: Jag hoppas och tror att de kommer att gå in på djupet hos människor så att många fler förstår barnens villkor och det utanförskap det innebär för barnen. Jag har träffat många kommunpolitiker och tjänstemän som är rörande eniga om att när de väl förstår hur barnet upplever sin situation är det lättare att fatta kloka beslut.  Det är dyrt att vara fattig är sceniska läsningar som kommer att läsas på 20 orter i Sverige under våren, rollerna läses av personer med anknytning till turnéns orter. Projektledare och moderator för läsningarna är Vivian Cardinal, senast aktuell på Riksteatern våren 2013 med publik- och kritikersuccén B.U.S! Brun utan sol.

Läsningarna är ca 45 min och publiksamtal som följer i direkt anslutning, ca 45 min.

turnépremiär 4 februari falun Arrangör: dalatatern #detardyrtattvarafattig För hela turnéplanen se riksteatern.se/fattig

Älskling, vem är du nu?

turnépremiär 25 februari sagateatern i linköping Arrangör: karil #alskaren För hela turnéplanen se riksteatern.se/alskaren

Ett kärlekspar spelar ett spel för att fly från sig själva och komma närmare varandra. Skådespelarna Maria Selbing och Per Burell hittar humor, spänning och värme i Pinters Älskaren – teman som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Intervju Johanna Broman Foto anna huerta

Vi sitter och pratar om roller som vi ikläder oss under olika tillfällen i livet. Utgångspunkten Harold Pinters enaktare Älskaren som ska turnera med Riksteatern under våren, i regi av Mårten Andersson. Skådespelarna Per Burell och Maria Selbing spelar det äkta paret Richard och Sara. En relation full av trygghet och rutiner, som det är när man har levt tillsammans länge. Ganska tidigt får vi veta att paret använder sig av olika rollspel – kanske för att liva upp vardagen, kanske för närma sig varandra.

– Vi visar olika delar av oss själva beroende på vem vi umgås med och i vilken situation vi befinner oss i. Det är ju också att spela olika roller på ett sätt. I pjäsen blir leken extra tydlig. I grund och botten tror jag att vi är många som känner igen oss, säger Per. Sara och Richard är i leken varandras älskare, karaktärer som skiftar efter humör

och maktbalans. Ju längre in i historien vi kommer, desto känsligare blir relationen, både i leken och i pjäsens verklighet. Vad händer om någon vill avsluta leken, och inte känner sig bekväm i sin roll längre?

Maria: – Det som under en viss tid har stärkt relationen och skapat ett intimt band kan snabbt bli exkluderande, om inte lekens regler följs. Så är det ju i verkliga livet också. Jag minns när jag var liten och min mamma en dag sa “Maria, du är adopterad”. Resten av familjen hakade på hennes skämt och höll med. Jag blev så klart paff, tills hon sa att hon bara skojade. Än idag kan jag tänka på vad det där behovet kom ifrån, att leka med tanken på att jag var adopterad. Och att de andra så snabbt klev in i leken, medan jag var utanför.

Per och Maria lever tillsammans sedan många år. Ingen av dem tror att de

kommer att hitta nya sidor hos varandra genom att gestalta det fiktiva kärleksparet. Snarare tror de att rollspelet som Richard och Sara spelar oftast uppstår av en slump och inte går att planera.

Per: – Det är mycket lättare att vara modig i leken, att ta större plats och uttrycka sig på ett annat sätt än vad som kommer naturligt för sin vanliga personlighet. Precis som det är i skådespelaryrket, där jag kan gestalta en person med helt andra erfarenheter och drivkrafter än de jag har i verkligheten.

Maria håller med och fortsätter: – Enligt Pinter kan Richards och Saras rollspel ha startat genom att Richard hittade sina oljiga gamla kläder liggande i garaget, och fick idén om att skoja med sin fru. Han tog på sig dem och knackade på. När Sara öppnade frågade Richard om hennes make var hemma, varpå hon svarade nej och bjöd in honom. Och visst låter det rimligt att det börjar så. När man av en händelse kommer åt något i sig själv som kittlar och som man vill utveckla. Om så än på lek? 

riksteaterns vår 2014 7

turnépremiär 17 september lunds stadsteater arrangör: lunds teaterförening #parattsidaomokej För hela turnéplanen se riksteatern.se/klungan

8 riksteatern vår 2014

Klungan

– nu med ljudet som berättargrepp I januari var det urpremiär för Klungans nya scenkonstverk På rätt sida om okej i Umeå. Föreställningen, som är en samproduktion mellan Klungan och Riksteatern, är humorgruppens tredje samarbete med koreografen Birgitta Egerbladh. I mars är det dags för Stockholmspremiär på Södra Teatern och i höst blir det Riksteaterturné.

Intervju adrian hörnqvist Foto patrick näslund

Fakta På rätt sida om okej

En samproduktion mellan Klungan och Riksteatern.

Urpremiär: Den 15 januari, Umeå Teaterförening, Sagateatern, Umeå. I samband med Kulturhuvudstadsåret. Spelas fram till den 22 februari.

Stockholmspremiär: Den 13 mars på Södra Teatern. Spelas fram till den 13 april.

Hösten 2014 ger sig På rätt sida om okej ut på Riksteaterturné med turnépremiär i Lund den 17 september.

Foto: Anna huerta

k

lungan och Birgitta Egerbladh har ett kreativt utbyte som resulterat i flera lyckade föreställningar. Det startade med Det är vi som är hemgiften som innebar ett genombrott för Klungan. Samarbetet fortsatte i Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter som turnerade över landet. Och nu är det På rätt sida om okej som står på tur.

Vid tidpunkten för denna intervju är Klungan mitt uppe i repetitionerna av På rätt sida om okej i Riksteaterns lokaler i Hallunda utanför Stockholm. De är inne i en undersökande fas där idéer prövas och bollas. Samarbetet med Birgitta Egerbladh innebär att ord och texter möter rörelser och koreografi. Klungans olika karaktärer får ”kroppar”. I På rätt sida om okej används även ljudet som berättargrepp vilket är ett nytt inslag. Föreställningens scener har olika sound och flätas samman till en slags mosaik.

– Det liknar ibland hur man lägger ljud till en film eller hur man använder ljud i radioteater. Där kan ljuden utgöra en atmosfär, en förhöjning av en känsla, väldigt konkreta ljud eller så handlar det om musik, säger Birgitta Egerbladh.

Samarbetet mellan Klungan och Birgitta Egerbladh inleddes 2007. Några år innan hade Klungan kontaktat Birgitta efter att ha sett hennes föreställning Köra och vända eller Dit jag längtar så på Stockholms Stadsteater. Tidigt upptäckte de

Klungan och Birgitta Egerbladh under repetitionsarbetet i Riksteatern Hallunda.

båda ett släktskap och en samhörighet i förhållningssättet på scenen. Och även i själva arbetsprocessen.

– Klungan är ett grupparbete, ett kollektivt skapande. När vi samarbetar med Birgitta är hon som en femte medlem i gruppen.

– Vi delar väldigt mycket i processen och löser saker tillsammans. Det är ett inspirerande utbyte mellan oss, säger Sven Björklund.

I samarbetet har ett unikt scenspråk

Klungan

Bildades i Umeå 2003 och består av Mattias Fransson, Carl Englén, Sven Björklund och Olof Wretling. Gruppen står bakom föreställningar som Stämning (2006), Jag är en fågel nu (2007) och Det är vi som är hemgiften (2008) samt Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter (2011). Gruppens medlemmar har i olika grad medverkat och skapat humorprogrammet Mammas nya kille i P3. 2010 visades gruppens tv-serie Ingen bor i skogen på SVT.

växt fram som utmärks av både humoristiska kast och mänskligt allvar. Klungan och Birgitta Egerbladh har också en förmåga att ge sina föreställningar tankeväckande titlar. Som På rätt sida om okej.

– Det är ett uttryck som kommer från Klungan. Som att man säger att man sovit väldigt dåligt en natt, och någon svarar ”fast det är ändå på rätt sida om okej”. Det är dåligt men det funkar, det är snäppet ovanför att det inte funkar, säger Sven Björklund. 

Birgitta Egerbladh

Koreograf, regissör, kompositör, uppvuxen i Umeå. Har bland annat skapat dansteaterföreställningarna Hemliga rum (1998) Moderna Dansteatern/Riksteatern, Och där emellan (2000) Kungliga Baletten, Händelser i hemmet (2003) Teater Pero, Mitt hjärta brister (2007) Folkoperan/Norrlandsoperan/Riksteatern, Kom ta min hand (2010) och Dagar av sol och regn (2013) Folkteatern Gävleborg. Hon är sedan 2004 knuten till Stockholms Stadsteater där hon bland annat gjort Tjechovträdgården (2004) och Köra och vända eller Dit jag längtar så (2005).

riksteaterns vår 2014 9

turnépremiär 4 mars karlstad arrangör: riksteatern värmland #ingenfattarutomvi För hela turnéplanen se riksteatern.se/ingenfattar

– Vi vuxna är snabba att döma Tre mellanstadieelever träffas av en slump på en lastbrygga.

Roxana som har gjorts till ofrivillig ledare av sina kompisar, Wilma som kallas liten och feg i sitt struliga gäng, och så Ida, den nyinflyttade tjejen utan en enda vän. Ingen fattar utom vi handlar om att skapa något eget – och hitta sig själv. Ett ämne som ligger dramatikern Anders Duus varmt om hjärtat.

Intervju Johanna Broman Foto urban jörén

10 riksteaterns vår 2014

samspel med andra. Inte minst med vuxenvärlden, tycker Duus.

– De vuxna sorterade oss barn på helt andra premisser än vad vi själva gjorde. De såg inte lojaliteten och den gemensamma humorn. För att plocka poäng i vuxenvärlden krävdes något annat. Vi vuxna är generellt väldigt snabba att döma, och vi tänker inte så ofta på vem som får skulden, vem som faller hårdast och vad det sätter för spår.

Anders har umgåtts mycket med barn och ungdomar genom åren, bland annat som husdramatiker för Riksteatern och i vårens Länk-projekt. Av barns berättelser tillsammans med sina egna erfarenheter har han fått en tydlig känsla av hur utanförskapet och frustrationen hos unga människor kan minska.

Foto: gustav waesterberg

Anders Duus kliver ofta in i barn- och ungdomsvärlden för att sätta fingret på allas vårt behov av att definiera vilka vi är. Ett behov som kanske är extra starkt i åldern mellan barn och vuxen. Duus har själv starka minnen från mellan- och högstadietiden.

– Jag är extremt påverkad av den åldern och de vänner jag lärde känna då.

Hela min person bygger på erfarenheterna som jag fick under de där åren. Vardagliga situationer som visade våra olika förutsättningar I Ingen fattar utom vi skapar de nyblivna vännerna Roxana, Ida och Wilma sina egna roller och regler, fria från omgivningens fördomar. För det att handlar inte bara om den inre processen att trivas med sig själv, mycket av identitetsskapandet sker i

– Jag tror på att ge ett grundförtroende för barnets egen förmåga. Att ha en beredskap, lyhördhet och att lita på att det konstruktiva i barnets värld faktiskt är något bra. Till och med i det som först kan verka destruktivt och dåligt i vuxnas ögon, som vandalisering, kan det finnas något positivt att ta fasta på – energi, gemenskap och kreativitet, till exempel. Vi måste erbjuda plattformar där unga personer kan skapa själva samtidigt som de känner trygghet. Ge nyfikna blickar istället för dömande, helt enkelt. 

Dramatikern Anders Duus har tidigare skrivit Nu är du Gud igen, Apberget och Carl Philips längtan för Riksteatern.

Riksteaterns premiärer & turnéer våren 2014

>>

Foto: Anna huerta

Kücük bir öykü bu – En liten berättelse

Foto: sascha-vaughan

Turkisk-Svenska Riksteaterföreningen turnerar med en komedi som bjuder på träffsäker dialog och livemusik. En liten berättelse tar med publiken på en resa genom en kärleksrelations olika faser. Vi följer paret från flirtstadiet, de långa telefonsamtalen, sambolivet, giftermålet, övergången till vardagsrutiner, irritation och bråk, fram till den punkt då separationen är oundviklig – eller? Pjäsen bygger på boken Haybeden gerceküstü Konusmalar av Yilmaz Erdogan. Föreställningen spelas på turkiska och textas till svenska.

Turnépremiär: 1 februari.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/enliten

Foto: anders alm

När vinterns stjärnor lyser här

Les Ballets Trockadero de Monte Carlo En humoristisk kärleksförklaring till klassisk balett – med män i alla roller.

För första gången kommer det hyllade New York-baserade danskompaniet Les Ballets Trockadero de Monte Carlo till Sverige! Med teknisk skicklighet och komisk timing gör de manliga dansarna klassiskt kvinnliga roller i tåspetsskor och tutu. Kompaniet har sedan starten 1974 besökt över 500 städer i 30-talet länder, och vunnit både kritikernas och publikens hjärtan.

Turnépremiär: 23 januari i Umeå.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/trockadero

Hur förändras en människa som förbjuds att tala sitt eget språk? Kritikerrosade När vinterns stjärnor lyser här undersöker hur en trasig identitet kan rota sig i våra medvetanden och kroppar. Med hjälp av dans, projektioner, personliga berättelser och humor skildras en mörk epok av språkförtryck, skallmätningar och försvenskning som tystat människor och lämnat deras barn i ett historisk vakuum. När vinterns stjärnor lyser här är skriven av Ninna Tersman och den tornedalska författaren Mona Mörtlund, och regisserad av Riksteaterns Josette Bushell-Mingo. Vårens turné är ett samarbete mellan Riksteatern, Giron sámi teáhter, Norrbottensteatern och Tornedalsteatern och har tidigare turnerat mellan olika scener i Norrbotten. Den spelas på talad nordsamiska och sydsamiska, meänkieli, finska, svenska samt finskt och svenskt teckenspråk. Föreställningen vänder sig både till hörande och döva.

Turnépremiär: 7 februari.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/vinternsstjarnor riksteaterns vår 2014 11

Foto: charlotte westman-wennström

Sylvi och Anita Finlands president Urho Kekkonen hade på 1960- och 70-talen ett förhållande med Anita Hallama.

Historien var länge en offentlig hemlighet, som dock Sylvi Kekkonen och Anita Hallamas make tidigt kände till. Sylvi och Anita är ett dialogdrivet drama som skildrar hustru och älskarinna och deras inbördes förhållande, medan Urho Kekkonen bara är en siluett i fon-

Streber

den. Det handlar om ett politiskt och emotionellt maktspel. Vem styrde vem och vilka konsekvenser fick det? Föreställningen är ett samarbete mellan Riksteatern och Helsingfors Stadsteater. Skådespelaren Eeva-Liisa Haimelin är systerdotter till Sylvi Kekkonen, som hon porträtterar i pjäsen.

Turnépremiär: 4 april.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/sylviochanita

Södra Teatern våren 2014 Art’s Birthday Party, Södra Teaterns fleråriga samarbete med Sveriges Radio P2, uppmärksammar traditionsenligt konstens födelsedag. 2014 firar festivalen 10 år och ordnar fest i två dagar. Marika Carlsson har haft framgångar med sin föreställning En negers uppväxt om hennes uppväxt i den skånska myllan sett ur en etiopisk flickas ögon. Den 7 och 8 februari spelas den på Stora Scen. Water on mars är en ny cirkusföreställning skapad och spelad av Tony Pezzo (USA), Wes Peden (USA) och Patrik Elmnert (Sverige). Trion har arbetat fram en ny stil inom jonglering med tricks som är lika fysiska som breakdance och lika stiliserade som japansk popkonst. Den 13 och 14 februari framförs Waters on mars, i samarbete med Subtopia. I februari återvänder även Emil Jensen med sin senaste hyllade skiva och föreställning I det nya landet. Klungan har gjort flera bejublade gästspel på Södra Teatern. Nu kommer humorgruppen tillbaka med nya På rätt sida om okej, det tredje samarbetet med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh. Spelas från och med den 13 mars och fram till slutet av april. Brittiska Anna Calvi släppte albumet One breath i oktober, en skiva som slår an en balans mellan optimism och förtvivlan, skönhet och fulhet. Den 16 mars uppträder hon med de nya låtarna. En månad senare gästar Valerie June, en artist som förkroppsligar södra USAs själ med lika delar folk, blues, soul, bluegrass och gospel. Ami Hallberg Pauli tyckte att det behövdes en scenkomik som uttalat riktar sig till kvinnor där också avsändarna är kvinnor. Resultatet blev Ladies Fight, en kväll där hon tillsammans med gäster slår ett slag för Sveriges roliga kvinnor. Den 24 april på Stora Scen. Edda Magnason har rosats av en unison kritikerkår för sin rolltolkning av Monica Zetterlund i filmen Monica Z. Den 2 maj är det dags för Edda att gästa Södra Teatern. Mer tillkommer, på Södra Teaterns hemsida finns alltid de senaste uppdateringarna. Södra Teatern är ett dotterbolag till Riksteatern.

Läs mer på: sodrateatern.com

Foto: roger stenberg

Stig Dagermans pjäs Streber skrevs 1947– 48 och skildrar historien om människan som vacklar mellan omtanke om sina medmänniskor och jakten på individuell framgång. Blom, en av delägarna i en kooperativ bilverkstad, lurar hänsynslöst sina kamrater att sälja verksamheten till Direktören, enbart för att själv få kliva in i rollen som Föreståndare och klättra i de sociala hierarkierna. Regissören Olle Jansson låter 1940-talet synas i kostym och mask, i en nutida scenbild med projektioner och ljus signerad SuToDa. Streber hade premiär på Dramaten den 5 oktober och uppsättningen är en samproduktion mellan Riksteatern och Dramaten där bland andra Johannes Wanselow medverkar.

Turnépremiär: 3 februari.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/streber 12 riksteaterns vår 2014

Foto: Södra Teatern

Foto: Davorin Sekulic

Jag lämnade mitt hjärta i Zvornik Jag lämnade mitt hjärta i Zvornik är ett starkt drama om när kriget kom till Bosnien 1992. Huvudrollen

spelas av Bosniens motsvarighet till Krister Henriksson, Emir Hadžihafizbegović, i spetsen för en stjärnspäckad ensemble med legendariska namn som Dragan Jovičić och Admir Glamočak.

Musikläraren Rudo återvänder till hemstaden Zvornik för att komponera en symfoni och finner vänner bland en brokig skara hotellgäster.

Mitt i en fest blir stämningen hotfull när två nationalister plötsligt kräver att Rudo ska avrättas. Föreställningen är skriven av den erkände dramatikern Abdulah Sidran, som samarbetat Emir Kusturica, och är ett gästspel från Kamerni Teateri i Sarajevo. Spelas på bosniska och textas till svenska.

Turnépremiär: 21 april.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/zvornik

Foto: urban jörén

Cullbergbaletten

Foto: håkan larsson

Kung Domalde – den oförvitliges saga efter Sofokles Kung Oidipus om att vara människa. En produktion som Riksteatern gör i samarbete med Västanå Teater.

Turnépremiär: 16 februari.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/kungdomalde

Foto: urban Jörén

Det antika dramat Kung Oidipus förlagd till den nordiska sagotraditionen. Med musik, dans, och fantastiska kostymer berättas historien om Domalde som spås döda sin far och gifta sig med sin mor. För att undvika sitt öde flyr han landet, men ödet kommer i kapp honom. En skrämmande och trösterik historia

fortsätter till våren att turnera med publiksuccén Plateau Effect i koreografi av Jefta van Dinther.

Till våren gästspelar kompaniet bland annat i Essen, Tyskland, på Dansens Hus i Oslo och i Sverige.

I månadsskiftet februari/mars dansar sex av kompaniets dansare den isländska koreografen Margrét Sara Gudjónsdóttirs verk Soft target i en version speciellt skapad för flera dansare. Samtidigt presenterar åtta av kompaniets dansare egna verk under rubriken In-house.

Läs mer på: cullbergbaletten.se

Förgyll din teaterupplevelse med en hotellnatt Sagosäcken

Som huvudsponsor till Riksteatern erbjuder vi

upp till 20% rabatt Uppge kundnummer 01482560 vid bokning

Bokning: 020 792 752 - www.bestwestern.se

Sagosäcken är en äventyrlig resa om vattendroppens kretslopp och vad som händer med planeten om människan förstör vattnet. I pjäsen utforskas vattnet i olika skepnader och genom olika skeenden. Med fartfyllda sagor behandlas frågor som vilket vatten man kan dricka, hur det går med vattnet om det slängs farliga saker i toaletten och vad man behöver vatten till.

Pjäsen spelas på teckenspråk och är en föreställning för barn mellan 5 – 9 år av Riksteaterns Tyst Teater, i regi av Mette Marqvardsen.

Turnépremiär: 8 mars.

För hela turnéplanen se: riksteatern.se/sagosacken riksteaterns vår 2014 13

Foto: Danish saroee

Foto: Regina clevehorn

Hoppets förutsättningar Lars Björklund är en mycket uppskattad föreläsare som under sju års tid mött Riksteatern med föreläsningen Leken som rum för livet . Den föreläsningen riktade sig främst till skolarrangörer. Med föreläsningen Hoppets förutsättningar vill Lars möta teaterföreningarna.

Under sina år som sjukhuspräst och nu som kaplan på Sigtunastiftelsen har han sett människor förlora hoppet, men också sett hopp födas ur helt hopplösa situationer. Lars Björklund vill undersöka vad det är för förutsättningar som behövs för att det ska ske.

Eldfesten För femte året i rad arrangerar Riksteatern tillsammans med 16 ideella aktörer inom den svensk-iranska förenings- och kultursfären den årliga Eldfesten.

Festen som också går under namnet Chaharshanbeh Soori inleder firandet av det persiska

nyåret Norouz. Man kan också kalla Eldfesten för en förfest till Norouz som är en mångtusenårig tradition. Eldar tänds för att fira solens, ljusets och vårens återkomst. Man samlas kring eldarna, hoppar över dem och sjunger rituella ramsor. En folkfest med

artister och pyrotekniska shower som firas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås och infaller den 18 mars.

Turnépremiär: 18 mars För hela turnéplanen se: riksteatern.se/eldfesten

Foto: urban jörén

Pojkarna

Kim, Momo och Bella är fjorton.

De håller sig för sig själva, hänger hela dagarna i Bellas i växthus. Där kan de glömma den skoningslösa förändring som pågår i deras kroppar. Där är de skyddade från killarnas utmanande blickar och förnedrande behandling. Tills en dag, när ett skott från en okänd växt anländer. Den växer snabbt till en jättelik blomma, vars nektar innehåller något mycket underligt: Förmågan att under några timmar förvandla dem till pojkar. Pojkarna är inspirerad av Jessica Schiefauers Augustprisbelönade ungdomsroman Pojkarna och Ninna Tersman har skrivit pjäsen som är ett samarbete mellan Riksteatern och Uppsala stadsteater och riktar sig till elever från årskurs 7 och gymnasiet.

Vårturnén börjar den 9 januari.

Turnépremiär: 9 januari För hela turnéplanen se: riksteatern.se/pojkarna

14 riksteaterns vår 2014

In-house med Cullbergbaletten Bilden kommer från den tidigare In-house produktionen Ugoku av koreografen Shumpei Nemoto.

Hemma hos Cullbergbaletten I slutet av februari tar Cullbergbalettens dansare över Riksteaterns hus i Hallunda. Under tre dagar presenterar dansarna sina egna verk och dessutom en internationell publiksuccé. intervju Erica Espling Foto yoav barel

S

ex av Cullbergbalettens dansare skapar egna verk där andra dansare medverkar.

Dans i motorcykelhjälmar blandas med installationer, filmer, bildkonst och en publicerad bok om skapande. Dessutom blir det en version av Hamlet med arbetstiteln Mel Brooks meets Kenneth Branagh och om allt går som det ska dans på tunnelbanan och i Hallunda centrum.

Den isländska koreografen Margrét Sara Gudjónsdóttir sätter upp sin internationella publiksuccé Soft target installed i en version speciellt skapad för dansare i Cullbergbaletten. Kanadensiska Hanako Hoshimi-Caines som tidigare dansade i kompaniet återvänder till Sverige på stipendium från Montréal med en egen föreställning som visas samma kväll. In-house äger rum 27 februari till 1 mars. Läs mer på cullbergbaletten.se  Koreografen Margrét Sara Gudjónsdóttir.

Foto: privat.

riksteaterns vår 2014 15

Spännande nyskriven dramatik för unga ensembler. Det är Länk i ett nötskal och Länk växer. Den första omgången startade 2010, när Länk nu genomförs för andra gången är det med fler deltagare och fler teaterfestivaler. intervju Gilda Romero Foto alice öberg

A

nneli Wallander, Arvin Jazaee och Elin Hansson går tredje året på teaterlinjen på Arasnäsgymnasiet i Kungsbacka. De kommer, tillsammans med sju andra elever, att sätta upp Katori Halls nyskrivna verk Mördarnas barn i vår. Ensemblen kommer att spela på Länks regionfestival på Backateatern i april och kanske också på Länks riksfestival i Riksteaterns lokaler i Hallunda i maj.

Hur kom ni i kontakt med Länk?

Arvin: Vår lärare Åsa Peterson föreslog att vi skulle vara med i Länk när vi gick i trean. Klassen över oss var med i Länk och det var en stor grej här på skolan. Så man kan egentligen säga att vi haft det på agendan redan sedan vi gick i ettan.

Elin: Ja, när vi gick i ettan så gick treorna vidare och fick spela i finalen i Stockholm. Vi blev väldigt inspirerade av det och ville också vara med i Länk. Att spela i Stockholm på festivalen hos Riksteatern vore helt fantastiskt, drömmen är att komma dit!

Vad har det betytt för er att vara med i Länk?

Arvin: Tack vare Länk får vi möjligheter att synas mer och att utmana oss själva. Pjäsen vi satte upp förra året spelade vi bara i skolan, men i år får vi chansen att spela för många fler.

Vad kan teater berätta som man inte kan läsa i tidningar eller se på film?

Anneli: I teater lär du känna karaktärerna på ett annat sätt. Teater är så närvarande, du ser det framför dina ögon istället för att

bara läsa siffror. Vi kommer att spela på en liten scen så publiken kommer att sitta intill scenen, det är meningen att man ska känna att man verkligen är där.

Arvin: När man läser i tidningar är det bara ord och fakta. I teater får publiken skapa en relation till karaktärerna i pjäsen och det blir mer intimt.

Niomanna-ensemblen, som ni ingår i, har ju alla har olika ansvar förutom att stå på scen. Vad gör ni?

Arvin: Vi tre är alla med i pr-gruppen. Vi jobbar med marknadsföringen av Mördarnas barn, vi tar fram affisch- och marknadsföringsmaterial och är gruppens yttre kontakt.

Elin: Första året var jag med i manusgruppen, jag tycker det är roligt att skriva. Andra året var jag med i kostymgruppen och redan då var jag sugen på att vara med i pr-gruppen eftersom jag själv är väldigt aktiv i sociala medier.

Anneli: Sociala medier är viktigt om man vill nå unga, som inte läser tidningar på samma sätt som sina föräldrar.

Kan ni berätta lite om föreställningen Mördarnas barn?

Anneli: Det är en väldigt stark föreställning som handlar om folkmordet i Rwanda. Vi valde att spela den för att den känns viktig och för att den berör många starka ämnen.

Mördarnas barn med Kungbackaeleverna har premiär 2 april på Kungsbacka teater och kommer sedan att spelas på Länks regionfestival på Backateatern i Göteborg. 

FAKTA OM LÄNK Det blir åtta regionala festivaler på olika platser i Sverige i vår. På regionfestivalerna röstar medverkande från olika ensembler fram en föreställning som får spela i Stockholm på Länks Riksfestival i maj. Vid sidan om de åtta ensemblerna som väljs ut på regionfestivalerna kan även Länks nationella arbetsgrupp välja ut ytterligare någon eller några föreställningar.

Anneli Wallander, Arvin Jazaee och Elin Hansson sätter upp Katori Halls nyskrivna verk Mördarnas barn i vår, och de kommer att spela på Länks regionfestival på Backateatern i april.

© Riksteatern / Omslagsfoto: Bodil Johansson / Grafisk form: Hemma Annonsbyrå / Original: Bilda Förlag & Idé / Tryck: Modintryckoffset AB / Våren 2014

–Vi får chansen att spela för många fler