Scenen nummer 1 2021 by Riksteatern

DET GÅTFULLA FOLKET – EN VÄRLD AV BARNTEATER EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #1 2021

HENRIK SCHYFFERT

Amanda Lind

sunil munshi Vad händer när vi inte kan uppleva kultur – och vad händer med kulturutövarna?

DEBORAH HAY

lisa langseth

LEDARE

Du behövs!

et kanske är så att en pandemi har fått vårt samhälle att förstå vad det är att vara utan det som alltid annars finns runt om oss. I intervjun i detta nummer av Scenen med kulturminister Amanda Lind väljer skribenten att, utifrån ministerns påstående att kulturen är det som gör oss till människor, inte ställa frågan om det i sin tur innebär att de som inte brukar kultur inte är just människor. Det är verkligen sant att allt för många inte har tillgång till kultur som de faktiskt borde ha. Men alla människor har på ett eller annat sätt brukande av kultur. Den finns runt oss hela tiden. Finns det någon i Sverige som inte lyssnar på musik? Lyssnar på radio? Läser en tidning på ett bibliotek eller på nätet? Jag hör en mamma berätta om den stora saknaden att kunna gå till ett bibliotek och dockföreställning med sitt barn särskilt när alla disneyfilmer nu under ett års tid setts mer än en gång…

MAGNUS TIPSAR OCH BER

ren och den fria konsten verkligen betyder. I brist på konst är vi nu många som kastar oss ut i naturen för att ta del av kanske det största konstverket någonsin. Världen som vi lever i är vacker och vi njuter och upplever. Och vi kanske på riktigt förstår att vi måste vara rädda om konsten och världen. De hänger liksom ihop.

Tips

Vi minns Lars Norén som var konstnärlig ledare hos Riksteatern under perioden 1999–2007. Här är tre av hans pjäser som finns att se på Svt Play: Ett sorts Hades (1996), den första egna pjäs som Norén regisserade själv. Personkrets 3:1 (1999) Skuggpojkarna (2000)

I DETTA NUMMER får du läsa om ett antal

människor som ser till att det händer. Även under en pandemi. Allt för att vi ska kunna ta del av kultur även när vi inte ses. Men kanske framför allt för att vara redo när vi kan börja ses igen. Då i en värld som är förändrad där vi har stora möjligheter att se till att allt fler får ta del av denna mångfald av upplevelser. I en fri och demokratisk värld. Och du; lova att vara kvar som medlem i Riksteatern. Du behövs!

DE SOM MENAR att kulturen bara är till

MAGNUS ASPEGREN, VD RIKSTEATERN

Ber

Fortsätt att vara medlem i Riksteatern. Du behövs. Övertala dina vänner som kanske valt att avsluta sitt medlemskap att komma tillbaka. De behövs. MAGNUS BERGSTRÖM

för vissa har under denna pandemi kanske kommit till insikt att också det som funnits alldeles nära och naturligt är en del av denna kultur. Allt handlar inte om Dramaten eller Operan eller för den delen Riksteatern. Det handlar också om att ett stängt bibliotek, museum eller Folkets Hus kan innebära en saknad mer än vad nog någon kunnat ana. Det har alltid funnits där som något naturligt och viktigt i ens liv. Genom skolan, fritidsgården, vännerna. Av fri vilja eller av en lärare påtvingad. Men nu stilla och tomt där vi annars är många som ser till att dessa platser lever och utvecklas. Platserna må vara viktiga men innehållet som bara ska finnas där saknas och det är kanske nu vi förstår vad den fria konstnä-

Övertala de som vanligtvis inte brukar scenkonst att bli medlemmar. De behövs (och de kommer snart förstå vad det är som fattats dem).

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin. Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren. Redaktionsråd: Magnus Aspegren, Erica Espling, Lisa Färnström, Maria Gage, Joacim Gustafson, Peter Köhler, Anneli Lundmark, Rebecka Melin, Anna Novovic, Sanna Nyman, Christine Söderberg. Fotografer omslag: Morgan Norman, Kristian Pohl, Roger Stenberg, TriArt, Beata Cervin. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg. www.riksteatern.se

SCENEN 1 2021

INNEHÅLL #1 2021 ANNA BJORKEGREN

NILS LÖFHOLM

8 14

GETTY IMAGES

ROGER STENBERG

4 INGÅNG: Nytt om teater, dans, musik.

24 Teater för de yngsta – då och framåt.

8 I KULISSEN: Vad gör en smed på Riksteatern?

28 Marit Shirin dansar loss.

10 Hur viktig är kulturen för vårt samhälle och våra liv? Kulturministern Amanda Lind, rektorn Lars Strannegård och forskaren Fredrik Ullén reder ut. 14 Vi åkte till Texas och hälsade på dansens grand old lady – Deborah Hay. 20 BILDEN: Lars Norén som vi minns honom. 22 Calle Norlén har Sveriges vassaste och roligaste penna. 23 KLASSIKERN: Svansjön SCENEN 1 2021

30 Så här tacklade tre etablerade kreatörer pandemin. 34 GENREN: Komedi 36 VÅR FÖRENING: Nordmalings Musik- och Teaterförening – en del av Riksteatern. 38 I och med pandemin har dans fått ännu större genomslag i filmad form. 41 Sunil Munshi tolkar Medea. 42 KRITIKERN: Thomas Olsson 3

INGÅNG NYTT OM SCENKONST KATHRYN LEROUX

Sveriges största scenkonstfestival öppen för alla Under en vecka i maj vartannat år visas ett kurerat urval från Sveriges scener upp under festivalen Scenkonstbiennalen. Det är en mötesplats för scenkonstnärer från hela landet, men också med många utländska gäster. I år är det dags igen, festivalen kommer att äga rum digitalt den 18-21 maj och förutom digitala föreställningar kommer även möten, seminarier, paneldebatter och workshops i år att vara gratis och öppna för alla. Några av de utvalda produktioner som kommer att visas under Scenkonstbiennalen 2021:

Proxy – Norrdans i koreografi av Martin Forsberg tillsammans med Søs Gunver Ryberg och Chrisander Brun. Peter & Janne gör slut – Regionteater Väst med regi av Mattias Brunn tillsammans med Jan Coster, Peter Lorentzon & Jimmy Dahlqvist.

[ C I TAT E T ]

”Som utövare, vi kunde ha varit artister, författare, konstnärer, vi är poddare som låter oss intervjuas (…) har vi någon makt, kan vi sätta någon form av press?”

För att jag säger det – Unga Klara i regi av Farnaz Arbabi efter en idé av Gustav Deinoff och Farnaz Arbabi. Klaus Nomi – Unga på Operan/Kungliga Operan med libretto av Lucas Svensson, regi av Sunil Munshi. MARKUS GÅRDER

Amie Bramme Sey i podcasten Raseriet, när hon tillsammans med poddpartnern Fanna Ndow Norrby berättar om bakgrunden till beslutet att sluta tala med vita journalister om rasism, med syfte att belysa mångfaldsbristen på svenska redaktioner.

TYST TEATER BLIR RIKSTEATERN CREA existera utan ljud. Vi har alltid synts och gjort vår röst hörd med teckenspråk. Det ska vi fortsätta med även när vi nu byter namn till Riksteatern Crea, säger Mindy Drapsa, konstnärlig ledare.

SAMUEL UNÉUS

När Tyst Teater firade femtio år i november förra året, passade teatern på att byta namn som en efterlängtad födelsedagspresent till sig själv. – För oss döva finns ingen tystnad av den enkla anledningen att tystnad inte kan

Mindy Drapsa

LY S S N I N G S T I P S

Dramatenpodden Samtal med allt från scenarbetare och författare till böcker som blivit pjäser, till en iscensättning av Greta Thunbergs internationella tal.

National Theatre talks En podcast med inspelade samtal med regissörer, skådespelare och manusförfattare från The National Theatre i London.

Rummet: Riksteaterns ASMR-podcast För dig som gillar när det skaver. Den där kittlande känslan som smeker, eller stör, dina sinnen. En ljudbild inspirerad av teatern.

Klassikerkollen

Drama för unga

Riksteaterns dramaturger i ett livesamtal om en mer eller mindre välkänd teaterklassiker, från förr och nu. Sänds på onsdagar klockan 15.00 på facebook.com/ riksteatern

En dramapodcast från SR för barn och unga med spännande och aktuella iscensatta berättelser i följetongsform.

SCENEN 1 2021

KEJSAREN I NYA KLÄDER Malmö Stadsteater satte upp en färgsprakande familjeföreställning av H.C. Andersens klassiska saga om kejsaren som är en stjärna på catwalken och alltid följer det senaste modet. Föreställningen filmades och kunde avnjutas i hemmen. Men för att erbjuda rätt stämning anordnades en livestudio innan ridån gick upp, direktsänd från teatern, där ett par av skådespelarna framträdde. Efteråt kunde publiken också chatta med skådespelarna. Lyckat!

EMMALISA PAULY

SCENEN 1 2021

INGÅNG NYTT OM SCENKONST SÖREN VILKS

Sissela Benn

MER CIRKUS TILL FOLKET

LEKTIONER FÖR DET UNGA LIVET Olika komiker tar sig an varsitt angeläget ämne i en ny digital serie, Lektioner för livet, som vänder sig till elever i högstadiet och gymnasiet. Unga Dramaten står bakom initiativet och Sissela Benn är först ut med en djupt personlig lektion om prestationsångest i regi av Fiona Jonuzi. Förutom Sissela Benn medverkar bland andra Lena Endre, Eric Stern, Sanna Sundqvist och Nina Zanjani under den första lektionen.

När regeringen presenterade budgeten för 2021 stod det klart att Riksteatern får ett utökat uppdrag med fokus på att utveckla den ”samtida cirkusen”. – Med sina lokala arrangörsföreningar når Riksteatern publiken runt om i hela landet. Om det blir lättare för cirkusartister att verka i Sverige så är det bra för både konstformens utveckling och för publiken, säger kulturminister Amanda Lind till Scenen.

[ C I TAT E T ]

MICKE SANDSTRÖM

Kärlek och politik i europeisk playtjänst Som det andra operahuset i Sverige, efter Kungliga operan i Stockholm, kan nu Norrlandsoperan i Umeå möta den internationella publiken via Opera Europas kanal för streamad opera, OperaVision. Den nyskrivna operan Kärlek och politik, nu översatt till Love & politics, i regi av Dan Turdén, fick i slutet av februari digital nypremiär i den europeiska playtjänsten.

”I början kändes det som att jag hatar det, men nu kan jag se hur det utvecklar tekniken och vilken spridning uppsättningarna kan få digitalt.” Mattias Andersson, teaterchef på Dramaten, till Svt Kultur om sin inställning till digital scenkonst i samband med att den digitala teaterfestivalen Stories from Europe som gick av stapeln på Dramatens hemsida i januari 2021. Festivalen visade föreställningar från flera stora teatrar från bland andra Ungern, Ryssland, Frankrike och Tyskland och lockade publik från hela världen.

HÅKAN HELLSTRÖMS MUSIK BLIR MUSIKAL Musikalen Kärlek skonar ingen är ett poetiskt och skitigt drömspel som utspelar sig under ett dygn i Göteborg. Handlingen kretsar kring ett brokigt persongalleri och utgörs av ett pärlband ur Håkan Hellströms 20-åriga musikaliska berättande. Nina Zanjani, Michalis Koutsogiannakis och Sofia Pekkari syns bland rollerna, i regi av Victoria Brattström. Planerad premiär i september 2021 på GöteborgsOperan.

Michalis Koutsogiannakis

TYCK TILL OM SCENEN! Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se SCENEN 1 2021

HALLÅ DÄR … DANISH SAROEE

Det nyskriva dramat Vägen hade premiär i september.

TIPS FRÅN RIKSTEATERN PLAY: TANBLUES Med klassiska blueselement, texter från gamla persiska poeter, sufimusik och det traditionella instrumentet tanbur i fokus skapar Josette Bushell–Mingo, sångerska, regissör och skådespelare tillsammans med Tahmoures Pournazeri, kompositör och multiinstrumentalist från Iran, en helt ny musikstil – Tanblues. Se deras musikaliska möte på riksteatern.se/play

KRISTIAN INGERS

CIRKUSOPERA OM LIVETS VILLKOR Malmö Opera planerar för ett verk i en helt ny genre – cirkusopera. En gränsöverskridande upplevelse utlovas, med opera och kaxig nycirkus i en nyskapande förening. Tilde Björfors, Cirkus Cirkörs konstnärliga ledare, regisserar verket av tonsättaren Philip Glass, där cirkusen agerar metafor för livets och människans villkor. Planerad premiär i maj 2021. SCENEN 1 2021

… Esther Slevogt, grundare och chefredaktör för den tyska scenkonstsajten Nachtkritik, som på ett banbrytande sätt bjuder in alla till att delta i recenserandet av scenkonst. – Vi anser att endast polyfoni kan ta fram den komplexa bilden av ett konstverk. För oss är scenkonstkritik inte längre bara vårt eget expertutlåtande, utan en plattform för utbyte och nätverkande, säger Esther Slevogt. Hur uppkom idén till sajten Nachtkritik? – Det började som ett försök till att svara på de radikala förändringar som digitaliseringen av det offentliga rummet innebär, där varje individ kan göra sin egen åsikt känd via sociala medier. Vi startade redaktionen 2007 med fyra scenkonstkritiker och en bildkonstnär, som en onlinetidning. Nu har vi vuxit till över 60 skribenter i alla de tysktalande länderna. Finns det någon annan scenkonstsajt någonstans i världen som har samma koncept? – Så vitt jag vet är Nachtkritik den enda sajt som integrerar användarnas röster och andra nyheter i sin egen åsiktskör. Vi var även tidigt ute med att uppmärksamma teaterformer i gränssnittet till den digitala världen. Redan före pandemins utbrott har ju de kulturella teknikerna för delning, gillande och deltagande, liksom strukturerna i datorspel, producerat nya typer av teater. Hur har pandemin förändrat ert flöde av recensioner? – När den första avstängningen slog till i mars 2020 kollapsade våra rutiner inom 48 timmar. Premiärerna avbröts och själva grunden för vårt arbete som en plattform för teaterkritik upplöstes. Under dessa dramatiska dagar ändrade vi hela vårt program och började strömma inspelningar av produktioner i samarbete med teatrar eller enskilda artister. Eftersom vi ville göra det möjligt att ändå uppleva konst tillsammans virtuellt, la vi snart till livechattar så att flera hundra människor kunde titta på en streamad teaterföreställning samtidigt som de chattade om det. Ert digitala fokus måste ha varit till stor hjälp i den omställningen? – Ja, när vi startade stötte vi på mycket skepsis i kulturvärlden, som om verklig konst endast ansågs möjlig i analog form. Vi har sett på det annorlunda från början. När pandemin kom och tvingade in teatervärlden i digital exil, var vi alltså redan förberedda. Läs mer på www.nachtkritik.de

I KULISSEN: ASTRID ELANDER, SMED

MEDAN JÄRNET ÄR VARMT Vad har egentligen en smed på en teater att göra? Det är en fråga som Astrid Elander ofta får svara på. För hennes egen del finns det inga tveksamheter om att smedjobbet på Riksteatern förenar det bästa av två världar: kreativitet och kroppsarbete.

ita blixtar slår upp från metallen i en verkstadslokal i Norsborg utanför Stockholm. Just för stunden är det svårt att föreställa sig att metallstyckena i svetsarens händer ska bli en stor bassäng där det kommer att utspela sig ett ungdomsdrama, men det är precis vad som ska hända. Astrid Elander lyfter upp visiret och betraktar en del av dekoren som ska ingå i Riksteaterns nya uppsättning med titeln Fritt fall. För henne är det här precis vad teaterarbete handlar om. Och hon gillar det verkstadsmekaniska arbetet lika mycket som att skapa mer kreativa lösningar, något som också är en stor del av hennes jobb. – Man kan inte bara syssla med komplicerade konstruktioner som får en att ligga sömnlös om nätterna, då skulle man bli tokig. Just nu ska jag till exempel få ett slags avancerad pendel att funka i en dansföreställning, berättar Astrid under en paus när hon skapar dekorer till vårens planerade teaterutbud, där pendeln ska ingå i dansuppsättningen I själva verket.

DET FINNS MED andra ord fler än ett svar

på vad en teatersmed sysslar med. Lika svårt är det att svara på frågan om hur man utbildar sig till teatersmed, något som Astrids egen väg till drömyrket tyder på. – Det jag kan säga är att det är väldigt bra att ha den erfarenhet som jag har,

säger Astrid, som växte upp i Skåne och Blekinge innan hon så småningom flyttade till Stockholm för snart 15 år sedan. I skolan var favoritämnet slöjd och en karriär som modedesigner var framtidsplanen. Men sedan har en snirklig bana tagit henne genom både snickeri- och svetsutbildningar och en utbildning i möbeldesign och inredningsarkitektur på Konstfack. Ett jobb som designer gav henne myror i kroppen, men när hon fick jobb som smed och snickare på Kungliga Operan insåg hon snart att hon hittat rätt. De senaste två åren har hon dock lämnat snickeriet för att satsa fullt ut på smedyrket hos Riksteatern. – Ja, numera får jag snickra på min fritid i stället, berättar Astrid som inte kan låta bli sina små snickeriprojekt på ett lantställe hon hyr tillsammans med en vän. AKTIV OCH EFFEKTIV är egenskaper hon särskilt framhåller hos sig själv. Det utesluter inte att vardagen också innehåller en del sittande framför datorn, där hon skapar 3D-ritningar med scenografens modell som utgångspunkt. Och ingen scenografi är den andra lik. – Ibland blir det väldigt mycket klurande. Det gäller inte bara idén bakom, för det ska ju vara enkelt att handskas med för personalen ute på plats också, konstaterar Astrid. När det första klurandet är klart kliver hon så ut i smedjan bredvid sitt kontor.

Det är där allt faller på plats när modellen tar sig former av allt från dekor till tekniska prylar, både på och bakom scenen. – Till nittio procent jobbar jag i aluminium, eftersom det ska vara så lätt som möjligt att ta med på turné. Ibland blandar jag in stål i vissa mindre delar för att det helt enkelt är starkare, men också trä, säger Astrid och nämner att dekoren skapas i mindre delar för att den ska vara lättare att hantera. FÖR EN SMEDS del innebär arbetet några

intensiva månader inför varje vår- och hösttermin. Precis som för en dramatiker eller scenograf tar arbetet sedan slut när det väl är dags för premiär. – Jag skulle gärna åka ut och se hur produktionerna funkar på plats, men det går ju inte under corona. Annars uppskattar jag scenkonst väldigt mycket. Men det är ju också i smedjan hon känner sig som mest hemma. Här finns allt hon behöver, som en stor svarv, en valsmaskin, plåtklipp, bockmaskin och två kapsågar. Och så hennes favorit bland favoriterna: TIG-svetsen, en effektiv svets som är perfekt för aluminium. – Glädje är att kunna göra snygga svetsar, nästan som fina sömmar, säger Astrid och jämför svetsandet med att sy i textil. Hon själv ser inte någon större skillnad i att jobba med metall eller textil. På så vis kan man säga att hon följde sin plan från skoltiden och blev precis det hon ville. Det är bara det att det kallas något helt annat. DAN NILSSON SCENEN 1 2021

SCENEN 1 2021

NILS LÖFHOLM

Astrid Elander jobbar tätt tillsammans med tre snickare och tre målare i verkstaden i Norsborg, men också mycket ihop med scenografer och scenmästare. ”Inget projekt är det andra likt”, säger hon.

Kultur är viktigt för människan. Men hur viktig? Varför? Och vem bestämmer vilken kultur som ska komma folket till del? Scenen har talat med kulturminister Amanda Lind, Handelshögskolans rektor Lars Strannegård och hjärnforskaren Fredrik Ullén om saken. TEXT: ANNA HEDELIUS

et är kulturen som gör oss till människor.” Orden är kulturminister Amanda Linds och hon uttalar dem på en digital pressträff den 20 december 2020. Coronapandemin slår hårt mot världen och möjligheterna att uppleva och utöva levande kultur inför publik är få. Men – om kulturen gör oss till människor, betyder det att de som aldrig brukar kultur inte är det? Just den frågan är alltför egendomlig att ställa till Amanda Lind då vi får kontakt per e-post. I stället ber jag henne sammanfatta varför kulturen är viktig. – Kultur betyder så mycket på så många sätt, både för oss som individer och för samhället.

Kultur engagerar, väcker känslor, kan få oss att tänka och reflektera. Kulturen kan ge nya perspektiv och ifrågasätta invanda mönster och konventioner. På så sätt är kulturen utvecklande för oss människor. Kultur skänker även upplevelser, glädje, kan få oss att känna gemenskap och ger lust att skapa. Att skapa och utvecklas är en av människans främsta drivkrafter som för mänskligheten framåt. Med frågan om kultur, som Amanda Lind påstår, är viktig för samhällets utveckling ringer jag upp Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm och bland annat medgrundare till konsthallen Röda Sten i Göteborg. – En välfungerande demokrati går inte att tänka sig utan ett välfungerande kulturliv, säger han bombsäkert. Sätter man munkavle på kulturens utövare är man långt ifrån en demokrati. Har vi också ekonomisk nytta av kultur? – Jag tycker det är fel att ta sig an frågan från det hållet. Självklart går det att mäta kulturens nytta på olika sätt, men BNP är ett medel, medan kulturen är en del av målen. Teater, konst och musik bidrar till att vi kan leva hälsosamma, meningsfulla och intressanta liv. Tänk om vi skulle resonera på samma sätt vad gäller sjukvård och skola. Självklart SCENEN 1 2021

KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

”KULTUREN KAN GE NYA PERSPEKTIV OCH IFRÅGASÄTTA INVANDA MÖNSTER OCH KONVENTIONER.” Amanda Lind, kulturminister.

skulle det bli billigare om vi inte höll oss med dessa instanser, men så är det orimligt att tänka. Det är tydligt att Lars Strannegård tror på kultur som en viktig byggsten i samhället. – Scenkonst, musik, bildkonst och litteratur ger oss utrymme att testa tankar och få insikt i andra människors liv. En konstupplevelse kan förändra våra liv i någon utsträckning, säger han. ATT KULTURELLA UTTRYCK är tätt förknippat med

att vara människa är uppenbart även för Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, konsertpianist samt vetenskaplig föreståndare för forskningscentret Den kulturella hjärnan vid Karolinska Institutet. – Min gissning är att musik och dans en gång i tiden har utvecklats evolutionärt som sätt att binda samman en grupp inför viktiga händelser. Men när vi frågar människor idag om vad musik och annan kultur betyder för dem får vi en rik palett av svar. Det handlar om alltifrån stresshantering och att skapa energi och glädje, till intellektuell stimulering och stimulans för fantasi och kreativitet. Kultur berikar våra liv på många olika sätt. År 2019 gick 38 procent av Sveriges befolkning SCENEN 1 2021

Sveriges kulturbudget I Sverige, liksom i många andra länder, får kulturen anslag från staten. Dessutom fördelas medel till kultur via regioner och kommuner. De sammanlagda medlen till kultur hos stat, kommuner och regioner uppgick år 2019 till drygt 30,6 miljarder kronor (stat 13,6 miljarder, kommun 12,2 miljarder, region 4, 7 miljarder) vilket motsvarar 2 959 kronor per invånare.

Coronapandemin och kulturen Under 2020 avsatte staten cirka tre miljarder i krisstöd, det vill säga cirka 10 procent av en normal kulturbudget. Under 2021 föreslås en avsättning på ytterligare en miljard i stimulansstöd.

på teater, 36 procent på rock/popkonsert, 18 procent på klassisk konsert och 10 procent på dansföreställning. Hur siffrorna kommer att se ut för 2020 är ännu inte klarlagt. Klart står däremot att samtliga kulturyttringar som innebär någon form av livemöte har haft det minst sagt motigt under det gångna året. I MARS FÖRRA året infördes förbudet mot publik på fler än 50 personer, oavsett hur stor lokalen är. En kort period under hösten höjdes taket för sittande publik till 300 personer, men i slutet av november 11

TT-BILD

Den kulturella hjärnan ”The Cultural Brain Initiative” är en satsning vid Karolinska Institutet för att lyfta fram och presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet i Sverige. Satsningen är baserad vid Karolinska Institutet, och drivs med stöd från Region Stockholm och Statens musikverk.

Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, konsertpianist

”KULTUR BERIKAR VÅRA LIV PÅ MÅNGA OLIKA SÄTT.”

40%

sänktes antalet till åtta personer vilket fick till följd att de flesta teatrar och konsertlokaler stängde. Vad kan stängda livescener få för konsekvenser på lång sikt? Sedan i våras har Fredrik Ullén och en forskargrupp arbetat med en online-studie om hur pandemin påverkat allmänhetens möjlighet att ta del av kultur, samt vilken betydelse detta har för psykologiskt välbefinnande. – En slående observation i dessa data är att cirka 40 procent av deltagarna rapporterade färre starka konstnärliga upplevelser som en negativ effekt av pandemin. Så jag tror många ibland underskattar hur många människor som värdesätter sådana upplevelser i sin vardag. Det vi ser i vår undersökning är att nästan alla deltagare upplever det som negativt att inte kunna delta i kulturella aktiviteter tillsammans med andra som tidigare. Det handlar om sådant som minskad glädje, energi, inspiration och motivation. Samma slutsatser går att dra av den nationella webbundersökningen Evenemang 20, som gjorts på uppdrag av Visit Stockholm och Göteborg & Co. Den visar att 41 procent av svenskarna upplevde en försämrad livskvalitet under 2020 eftersom pandemin gjorde att färre liveevenemang kunde genomföras. Undersökningen visar också att

digitala evenemang inte betraktas som fullvärdiga alternativ. Amanda Lind är uppenbart bekymrad över situationen. – En stor del av att konsumera kultur är att mötas och dela upplevelser tillsammans. Det gör ofta kulturupplevelser starkare när man delar dem i tid och rum med andra medmänniskor. Att inte kunna delta i liveevenemang kan i värsta fall göra att intresset för kultur minskar. LARS STRANNEGÅRD TROR inte att pandemin

medför vare sig ett falnande kulturintresse eller minskad skaparlust. – Människans behov av kultur och konst är mycket större än att en pandemi kan sätta stopp för nya initiativ. Jag är däremot orolig för kompetensbortfallet. När försörjningsmöjligheterna försvinner drar folk till andra branscher, vilket innebär att många duktiga kompetenser i kulturbranschen kan försvinna väldigt snabbt. Ska man ha högkvalitativ kultur kräver det uppbyggnad över tid. Amanda Lind är medveten om problematiken. – Livebranschen har drabbats oerhört hårt. Så även enskilda kulturskapare, egenföretagare och konstnärer. Därför följer regeringen löpande upp SCENEN 1 2021

och arbetar med krisstöden för att så många som möjligt ska kunna ta del av dem och överleva krisen. Vi har också tillsatt en återstartsutredning för kulturen där en särskild utredare ska sammanfatta pandemins konsekvenser och analysera kultursektorns förutsättningar att återhämta sig. Det är viktigt att vi får fram förslag på bordet som konkret underlättar kulturens återstart och långsiktiga återhämtning. GENOM DEN NYA pandemilag som trädde i kraft den 10 januari 2021 menar Amanda Lind att man har bättre förutsättningar än tidigare att införa regler som är anpassade utifrån risken för smittspridning i olika verksamheter. – Smittspridningen och dess konsekvenser är förstås fortsatt väldigt allvarlig, men vi jobbar för att åstadkomma mer träffsäkra regleringar och förberedelser för att kunna genomföra lättnader av publikbegränsningarna. De långtgående inskränkningar som nu gäller ska såklart inte gälla längre än nödvändigt. Lars Strannegård ser i kristider både möjlighet och anledning att se över kulturens finansieringsformer.

– I Sverige är vi farligt nära statlig styrning av världsbildsstyrande verksamheter som kultur, media och forskning. I nuläget måste vi få kulturen på fötter. Med en mångfald vad gäller finansieringsformer skulle sannolikheten för att kunna bedriva fri kultur öka. Jag menar inte att kulturen ska vara marknadsstyrd, pengarna kan vara statliga, men för att skapa armlängds avstånd skulle ekonomiska medel kunna distribueras till exempel genom finansieringsfonder. I JANUARI 2021 saknar Sveriges scenhus ännu

premiärdatum för en stor del av vårrepertoaren. Teaterfolket ligger i startgroparna för att åter få larma och göra sig till på scenerna, publiken gör sig redo att lämna läsfåtöljerna för att slå sig ned i salongerna. Men har pandemin också fört med sig något positivt för kulturen? – I vår studie såg vi faktiskt att vissa aktiviteter som går att göra ensam i hemmet – som läsning, att se på film och att laga mat – har ökat under pandemin, berättar Fredrik Ullén. Själv har jag lyssnat ovanligt mycket på musik under det senaste året. Allt det här visar ju hur viktig kulturen är, inte minst under krissituationer som den vi upplever nu.

Kultur för alla? Kulturen är till för alla, men olika människor har olika vilja och förutsättningar att ta del av den. Att det är kvinnor som bär upp kulturlivet är en ofta upprepad utsaga, som visar sig stämma. Oavsett om det gäller utställningar, teater, konsert, dans eller film dominerar kvinnorna besöken, något som också gäller läsning. Kvinnor med hög utbildning är mer frekventa kulturbrukare än de med lägre utbildning. När det gäller teater är det vanligare med äldre besökare än yngre.

”EN VÄLFUNGERANDE DEMOKRATI GÅR INTE ATT TÄNKA SIG UTAN ETT VÄLFUNGERANDE KULTURLIV.”

SCENEN 1 2021

JULIANA WIKLUND

Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan.

Hon är dansens grand old lady som fortfarande experimenterar och bryter gränser, inte minst när hon koreograferar en föreställning från Austin, med dansarna i Botkyrka. Kulturjournalisten och filmaren Mikael Timm porträtterar en legend – Deborah Hay. TEXT: MIKAEL TIMM

n späd äldre kvinna på en stor scen. Hon är ensam, det finns ingen dekor. I kanten syns stora strålkastare, framför henne rader av tomma stolar. Det är tyst. Kvinnan rör sig som en vadarfågel vid stranden: långsamt, ljudlöst – men målmedvetet. Den snart 80-årigen kroppen testar om där finns några osynliga gränser. Något att stöta ihop med. Något att bli glad av. Scenen finns i Austin, Texas där koreografen Deborah Hay sedan länge bor. Men just denna vinterdag vill hon stå på en annan scen, omgiven av dansare. Hon vill vara i Botkyrka. När jag frågade henne hösten 2020 sade hon att det verkligen inte går att skapa en dansföreställning på avstånd. Men nu gör hon det, ändå. Horse är tänkt att bli en stor uppsättning med många dansare nära varandra, men det går förstås inte på

grund av pandemin. Kvinnan på den tomma scenen ger sig dock inte. Hon tar ett smidigt steg, förbi pandemin. Hon skapar ett rörelsemönster som dansarna på andra sidan havet ska se och förvandla till sina egna rörelser, till något som kanske redan finns i deras kroppar men ännu inte tagit plats. Pandemin får ge sig. NU STRÄCKER HON armarna mot taket, står på ett ben. Hon är klädd i rutig skogshuggarskjorta som skulle passa Neil Young men som ser grov ut på dansaren. Så är inte heller Deborah Hay en konventionell dansare. Allt hon gör verkar födas i ögonblicket, fritt från bindningar till det förflutna. Hay är en av dansvärldens magiker som får de omöjligaste rörelser att se enkla ut. Dessutom är hon en av dansvärldens få teoretiker som skrivit flera uppmärksammade böcker om dans. Dans är den svåraste konstformen att beskriva, men den lättaste att ta till sig. Dans är både konkret

SCENEN 1 2021

Deborah Hay – en en-kvinnas institution inom dans.

BEATA CERVIN

SCENEN 1 2021

URBAN JÖRÉN

Eleanor Campbell och Suelem de Oliveira da Silva i The Match av Deborah Hay, Cullberg.

och ogripbart. Tittar åskådaren uppmärksamt känns dansarens rörelser i den egna kroppen. Och rörelser kan leda till spännande tankar. Så enkelt. Så komplicerat. Kanske är kombinationen rörelse/tanke bara möjlig för den som alltid dansat. För Deborahs mor var dansare och dottern tvekade aldrig om vad hon skulle bli. Hon såg både klassisk balett och George Balanchines nyskapande uppsättningar. I 20-årsåldern flyttade hon från Brooklyn till Manhattan. Sextiotalets New York City var en kulturell guldålder. Nya teatergrupper uppstod i källare, nya konstgallerier öppnade i före detta garage, ny musik spelades på nya klubbar, ny litteratur publicerades på nya förlag. Världen tog ett språng – som en vig dansör – och Deborah var mitt i alltsammans. – Vi levde och arbetade tillsammans. Vi gick på utställningar, konserter. Vi var där för varandra, vi tog hand om varandra, säger hon. Hon hade Merce Cunningham som lärare och tillhörde i flera år Judson Dance Theatre där dans mötte konst och experimentell musik. Hon tog intryck av målaren Robert Rauschenberg som uppmuntrade henne att inte vänta på inbjudningar att göra något – sätt bara igång och gör något med det du har! 60-talet var politiskt men dansprojekten 16

Deborah deltog i sysslade mest med att hitta ett nytt språk, nya uttryck. Det intresset har bestått genom decennierna och lett till alla sorters föreställningar. Från att medverka i en av de första konstutställningarna med bilder skapade med datorer (en del visade på Moderna Museet i Stockholm) till 70-talets soloföreställningar i Vermont som verkligen var solo – utan åskådare. Men hon har också samarbetat med kända dansare som Michail Barysjnikov. CULLBERGS REPETITIONSLOKALER hos Riks-

teatern i Hallunda ligger långt från Austin men dansvärlden är internationell. Cullberg är en institution i svenskt dansliv och samtidigt en förnyare. Detsamma kan sägas om Deborah. Hon är lite av en en-kvinnas institution, alltid på upptäcktsresa. Hon talar varmt om dansarna hon nu arbetar med i Sverige och är sedan 2019 knuten till Cullberg som associerad koreograf. Under åren har Deborahs dans utvecklats i nya riktningar men allt hon gör rymmer samma uppmaning: se världen. Och samma fråga: vad är egentligen dans? Svaren finns i flera böcker som dokumenterar hennes projekt men ett kort svar har jag hört under repetitionerna i Hallunda: SCENEN 1 2021

GETTY IMAGES

Deborah Hay, 1995. SCENEN 1 2021

GETTY IMAGES

”Non-linear learning” är en fras Deborah upprepar till dansarna. Icke-linjärt lärande. Vad betyder det? Jo, för Deborah är dans både konkret och intellektuellt. Hon söker mötespunkten mellan tanke och rörelse. Vad som kommer först är inte så viktigt. Vi har en kunskap i oss som vi inte vet om, menar hon. – Ända sedan 70-talet har jag sett min kropp som min lärare. Alla celler i kroppen är mina lärare! Deborahs samarbete med Cullberg började med Figure a Sea 2015. Det var en stor föreställning med många dansare och musik av Laurie Anderson, en annan New York-avantgardist från 60-talet inom musik, föreställningar och fotokonst. Dansarna rör sig över scengolvet, formar grupper som upplöses och bildar nya grupper. Men medan många koreografer vill skapa massverkan med flera kroppar som rör sig likadant arbetar Deborah i motsatt riktning. Alla dansarna har sina individuella rörelser. Vi i publiken kan låta blicken vandra och upptäcka nya sammanhang. Dansen blir som

att läsa en dikt där orden först inte verkar höra ihop men kopplingar och sammanhang framträder när man läst klart dikten och sett dansen. – Det ska inte finnas en rörelsernas hierarki. Jag vill att åskådaren ska se hela spektrumet av möjligheter i dansarnas rörelser. Jag ger utrymme för var och en av dansarna. Det som kan hända dansarna kan hända åskådarna. Vi glömmer våra olikheter. DET VAR LÄNGE sedan Anderson och Hay var lovande ungdomar men deras föreställning blev ungdomlig i ordets bästa bemärkelse: nyfiken, sprittande, överraskande. Vid premiären hösten 2015 gjorde titeln att man associerade till båtflyktingar och musiken gav associationer till hav, men tydligare än så var det inte. Jag skulle recensera föreställningen för Sveriges Radio och på väg ut säger en kollega: – Här fick du allt en hård nöt att knäcka. Hur ska du förklara vad vi sett? Det går naturligtvis inte och det är det som gör Deborahs dans så underbar. Under föreställningen

Deborah dansar framför en spegel i Robert Whitmans Two Holes of Water, 1966.

SCENEN 1 2021

GETTY IMAGES

Debora framför Indivisibilities på Montpellier Dance Festival, 2011.

är allt ett ”nu” som ständigt ändras. Det är som när ett barn tittar i ett kalejdoskop och ser olika mönster framträda. Det är bara att ta till sig. Efteråt kan man analysera. Figure a Sea blev en stor internationell framgång och när Deborah återvände till Stockholm ett par år senare för att göra en ny föreställning bestämmer jag mig för att göra en dokumentärfilm med Cullberg om hennes nya projekt. Under repetitionerna märker jag att Deborah har en plan, men hon lägger inte fram den. Hon lyssnar. Iakttar. En nyckelfras är ”What if..?” Följt av en paus. Allt går att göra annorlunda. Istället för detaljstyrning använder hon ledord som ”The space is not empty”. Hur dansar man fram det? DET VISAR SIG gå alldeles utmärkt. Dansarna börjar

ensamma, sedan arbetar de tillsammans, fortfarande är allt öppet. Mycket av Deborahs teknik handlar om att göra dansarna (och publiken) uppmärksamma på hur de rör sig. Hennes teknik utgår från en total tilltro till dansarna. – Remember you are supported by the universe! Från de enklaste bygger hon upp svårighetsgraden. Hon ber dansarna forma en cirkel, röra armarna på ett visst sätt. Vid en annan repetition berättar hon hur hon någon gång på 50-talet hörde ljudet av golfbollar från en turnering som visades i tv. Dansarna var inte födda när golfturneringen spelades men de kan försöka se bilden och höra ljudet. Och stegen kommer. Om The Match, som uruppfördes 2004 i New

SCENEN 1 2021

York och togs upp av Cullberg 2019, pekade tillbaka, mot koreografens konstnärliga historia så pekar Horse istället framåt. Precis som när hon debuterade på 60-talet lever vi i en politiskt hyperaktiv tid. Stycket utgår från bilden av ett ensamt grässtrå som trots att det ser så tunt ut har en sådan kraft. Likt Deborah när hon sitter i Austin och överkommer corona-avståndet och trots alla svårigheter skapar ett nytt verk. Fascinerad tittar jag på bilderna från Texas. Deborah ser mycket koncentrerad ut – men naturligtvis kan jag inte gissa hur Horse blir. Allt är möjligt. Det är bara att titta. Lyckas Hay och Cullberg kommer vi att kunna känna dansarnas rörelser i våra egna kroppar. Vad som händer sedan är en vacker gåta. Deborah planerar redan för den stora versionen av Horse som kommer när pandemin är besegrad. 19

BILDEN ”Lars Norén sätter upp Hamlet. Säg det igen: Lars Norén sätter upp Hamlet. Och så en gång till, lite långsammare: Lars… Norén… sätter… upp… Hamlet.” När nyheten att Lars Norén (1944-2021) skulle sätta upp Hamlet blev det en nyhet TT:s journalist hade svårt att ta in. Det var nämligen första gången teatergiganten tog sig an Shakespeare. – Jag kommer att göra den oerhört koncentrerad. Jag har strukit säkert en till en och en halv timme. Dessutom har jag bara åtta skådespelare, som dubblerar en hel del roller. Alla ska vara likadant klädda. Kvinnor spelar män och män spelar kvinnor, sa regissören vid pressträffen på Riksteatern. Hamlet var ett samarbete mellan Romateatern och Riksteatern där dramatikern och regissören Lars Norén var konstnärlig ledare mellan 1999–2007. Vad: Repetitioner av Hamlet Vem: Lo Kauppi, Lars Norén, Joel Millberg Var: Roma klosterruin, Gotland När: 2007 Foto: Tommy Söderlund

SCENEN 1 2021

VÅRA VÄNNER

med vässad penna NAMN: Calle Norlén BOR: Stiges, Spanien, och Stockholm AKTUELL MED: ’Etta på listan’ (manus) med Sissela Kyle, ’Det stora teaterkalaset’ (manus), Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm, ’Bröllopstårtan” (översättning) Riksteatern och ’She loves me’ (översättning), Kulturhuset Spira, Jönköping. NÄR JAG VAR LITEN VILLE JAG BLI:

MIN TUFFASTE KRITIKER ÄR: Jag

NU NÄR JAG ÄR STOR VILL JAG BLI:

DÅ VAR JAG SUPERNÖJD: Blir jag nästan aldrig. Det finns oftast något som skaver, som kunde blivit ännu bättre. Men ’rätt nöjd’ kan jag vara ganska ofta.

Bagare.

Smalare.

JAG FÖRSTOD ATT JAG SKREV ROLIGT NÄR:

Jag skrev en parodi på vår familj hemma i Umeå, där alla självupptaget pratade förbi varandra. Alla skrek av skratt - och skräck, eftersom den var skoningslöst sann. Humor är granne med ångest. MITT FÖRSTA MANUS SKREV JAG:

I första klass. Tvingade klasskompisar att läsa in pjäser på rullbandspelare. Det var blodiga deckare. Alla tjejer såg ut som Ann-Louise Hanson och fick en kniv i sig. Det ni, psykologer. DET HÄR BLIR JAG INSPIRERAD AV:

Mina roliga kamrater. Jag har egentligen snott allt från dem. HÄR SITTER JAG GÄRNA NÄR JAG SKRIVER:

Mitt lilla skrivbord i Sitges med utsikt över palmerna utanför verandan. DET SKRATTAR JAG ÅT:

Slapstick, alltid. Och skämt som är precis så smarta att just jag nätt och jämnt förstår. DÅ SKRATTAR JAG SJÄLV ÅT MINA SKÄMT:

När jag får till det. Jag kan skratta så högt framför skärmen att katten springer och gömmer sig. Annars är det när någon begåvad skådespelare plötsligt levererar det upp till en ny och oväntad nivå.

själv. Och jag blir svårare att lura med åren.

DEN HÄR GÅNGEN GICK DET FEL:

När jag skulle skriva ståupp till Babben Larsson för många år sedan. Men det tror jag ingen annan än hon själv ska göra. SVÅR MENING/UTTRYCK/ORD ATT ÖVERSÄTTA, MEN SOM JAG ÄNDÅ FICK TILL: Oj, det är

så mycket som har varit knivigt genom åren, men senast i ’Funny Girl’ på Malmö Opera fick jag mycket beröm för min tolkning av ’People’. (Nä, jag valde inte det slarvfult sammandragna ’männ’skor’). DET HÄR VAR ETT SVÅRT UPPDRAG, DÄRFÖR ATT: ’Sweeney Todd’. Att översätta

Stephen Sondheims sångtexter är i princip omöjligt, eftersom han först konstruerar snirkliga ordlekar och sedan komponerar lite oregelbundet och nästan orytmiskt för att stavelserna ska stämma exakt – på engelska. Ett sadistiskt geni. DET HÄR SKULLE JAG VILJA GÖRA:

Massor. Skriva en egen musikal. Skriva fler böcker. Göra en tredje föreställning med Sissela Kyle om tio år.

SCENEN 1 2021

Foajén D I N G U I D E T I L L M E D L E M S K A P I R I K S T E AT E R N

Hallå, du där! Vi tror att vi vet vem du är. När det inte råder pandemi längre och teatrarna öppnat igen, är du den i mörkret några rader från scenen som har haft kvällens datum markerat i kalendern ända sedan repertoaren släpptes.

Dans!

Du är den som kommer i god tid för att hinna hänga in jackan i garderoben och läsa kvällens program, som du nu rullat ihop medan du tar del av sorlet i foajén. Du gillar klassiker, men det spelar egentligen ingen roll för i kväll är det en ung dansgrupp som står på scen och på fredag är det en komedi. Den har du också biljetter till och du kommer att stanna på fikat efter föreställningen. Många gånger är det halva upplevelsen, att få diskutera det du har sett. Du är en av nästan 40 000 personer som

Birgit Cullberg

bildar någon av organisationens över 200 föreningar, någonstans i Sverige. Du är medlem och får förmåner och rabatter och ett spännande utbud av scenkonst. Du är medlem och du är ibland med och påverkar utbudet genom att lämna förslag på föreställningar du vill se. Du är medlem och du får hjulen att snurra och turnébussarna att rulla. Vi tror att vi vet vem du är, du är medlem och till dig vill vi säga tack – och varsågod.

Världens största rullande teater

Dans är en viktig del i Riksteatern. Redan under 1940-talet turnerade Svenska Dansteatern för Riksteatern under ledning av koreograferna Ivo Cramér och Birgit Cullberg, som sedan fick egna kompanier inom Riksteatern; Cramérbaletten mellan 1967–86 och Cullbergbaletten 1967, som fortfarande finns kvar, nu med namnet Cullberg.

S e m a ss a smedlem på r förmåne ! 3 sidan 4

TT -BI LD

1994 introducerade Riksteatern Teatermobilen – ”världens största rullande teater” – som en möjlighet att nå ut med föreställningar till platser utan en egen scen. Fordonet avyttrades dock efter fyra år på grund av de höga driftskostnaderna.

Värme i foajén Från norr till söder, på små orter liksom i storstäder, utgör de ett stöttande kollektiv för kulturen. Här möter du tre medlemmar i ett samtal om hur de hittade hem hos Riksteatern. HÖSTEN 2020, precis när Sverige hade

ARASH MOKHTARI, medlem i Riksteater-

föreningen Scenpass Stockholm sedan våren 2017, håller med om att scenkonst kan spela en viktig, inkluderande roll. – Jag uppskattar att Riksteatern har höga ambitioner att skildra och tilltala

MAUDE FRÖBERG Förening: Söder om söder: Årsta Riksteaterförening

ANNA BJORKEGREN

lättat lite på restriktionerna, innan de blev hårdare igen, följde Maude Fröberg med en vän och såg Riksteaterföreställningen Taha, den internationella publik- och kritikersuccén om den palestinske poeten Taha Muhammad Alis liv och verk. – Jag blev helt tagen, säger Maude Fröberg. Innan föreställningen hade den konstnärliga ledaren presenterat sig och berättat att det nyligen bildats en lokalförening i Årsta utanför Stockholm. – Både hon och föreställningen var så övertygande att jag kände så starkt att jag måste stödja initiativet. Maude Fröberg ser att hela Årsta gynnas av att Riksteatern skapar en lokalförening, inte minst för att det redan finns fantastiska teaterlokaler mitt i en sjudande småstadskärna. – När föreställningar äger rum ser man genast hur det injicerar liv i det lokala: förväntansfulla människor söker sig till torget, blomsteraffären får fler kunder och krogarna fylls efteråt med gäster som tar ett glas eller äter en bit. Även människor från andra delar av Stockholm söker sig till Årsta när scenkonsten bjuder in, säger Maude Fröberg.

den mångfald som finns bland dagens svenskar, säger han. Hans intresse för scenkonst väcktes tidigt och han minns hur kul han tyckte att det var när teatergruppen Ung utan pung spelade på hans högstadieskola. Idag är han öppen för det mesta som visas på en scen. – Några av de senaste framträdandena som jag har sett och som verkligen gjort stort intryck på mig är Nina - a story about me and Nina Simone med Riksteatern och The Great Tamer av Dimitris Papaioannou på Dansens hus, säger Arash Mokhtari.

TT-BILD

Kändistätt

Många av Sveriges mest folkkära artister har debuterat på Riksteatern, till exempel Sven Wollter med föreställningen Kvartetten som sprängdes, 1960.

Anita Eklund har till skillnad från Maude och Arash varit medlem i Riksteatern så länge att hon inte längre håller reda på åren. – Jag har gått på teater sedan jag var barn, eftersom mina föräldrar hade abonnemang och jag fick följa med dem ibland, säger hon. Numera är Anita Eklund engagerad i Umeå Teaterförening - en del av Riksteatern. Även hon kallar sig kulturell allätare och har svårt att peka ut någon specifik inriktning som sin favorit. – Men jag är fascinerad av monologer

220 Så många riksteaterföreningar finns det i Sverige, utspridda från norr till söder.

Digital teater Under pandemin har digital teater fått ett genombrott, men Riksteatern var pionjärer och arbetade digitalt redan 2009.

JOHAN GUNSÉUS

ANITA EKLUND Förening: Umeå Teaterförening – en del av Riksteatern.

”

där det är en person på scen som man upplever allting genom. Jag älskar också musikaler och inte minst nycirkus som är stort här i Umeå. Hon tycker att alla som kan borde bli medlemmar i Riksteatern för att stötta sin lokala teaterförening och på köpet få rabatter, förtur till biljetter och andra förmåner. – Som medlem har man möjlighet att påverka också, man kan framföra önskemål om vad man vill se. Det är också kul att gå på medlemsmötena och träffas och få information och smakbitar om vad som kommer att hända, säger Anita Eklund. Maude Fröberg uppskattar värdet av folkrörelsen som ger Riksteatern en starkare röst både lokalt och nationellt i relevanta frågor. Hon värdesätter även att få vara del av något som är större än henne själv. – Och att få ta emot allt det som Riksteaterns alla aktiva kulturskapare förmedlar och utvecklar, säger hon. Arash Mokhtari längtar till den dag, förhoppningsvis snart, när det går att ta del av föreställningar igen. – Jag ser så fram emot att samlas i lobbyn, krama om alla som jag ska dela upplevelsen med och bli berörd tillsammans med en större grupp människor. Och sen efteråt gå och sätta sig någonstans och prata om upplevelsen, säger Arash Mokhtari.

Som medlem har man möjlighet att påverka också, man kan framföra önskemål om vad man vill se.

ARASH MOKHTARI Förening: Scenpass Stockholm – en del av Riksteatern.

” ANNA BJORKEGREN

Bollnäs först Den första Riksteaterturnén gick av stapeln 1933 och samma år bildades den första lokalavdelningen – i Bollnäs.

90 Riksteatern grundades 1933 och fyller snart 90 år!

Jag uppskattar att Riksteatern har höga ambitioner att skildra och tilltala den mångfald som finns bland dagens svenskar.

Riksteatern Play

2020, under pandemin, skapade Riksteatern sin egen play-kanal där ett stort utbud av scenkonst finns samlat för att streamas.

EMMA-JESSICA JOHANSSON

JULIA ALDÉN Ledamot i styrelsen för Scenkonst Kalmar – en del av Riksteatern Ålder: 22 år Bor: I Kalmar Största scenkonstupplevelse: Liv Strömquist tänker på dig!

” Mitt första intryck av styrelsen var fantastiskt” Att Julia Aldén skulle kunna styra vilka uppsättningar som skulle visas på Kalmar teater, trodde hon först inte var sant. Här är hennes berättelse om hur hon valdes in i styrelsen för Scenkonst Kalmar – en del av Riksteatern. .”PÅ GYMNASIET gick jag den estetiska lin- visste att jag var intresserad av teater, om jen med inriktning teater. Några av mina klasskamrater satt med i styrelsen för vår lokala Riksteaterförening, Scenkonst Kalmar, och jag trodde knappt att det var sant först när jag fick veta det. Var inte de som satte teaterrepertoaren personer som hade utbildat sig länge för att få det eftertraktade jobbet i stor konkurrens med andra? Det kändes som en uppgift långt utom räckhåll för mig. Men när jag sedan började jobba efter gymnasiet frågade en av mina kollegor, som också satt med i styrelsen för Scenkonst Kalmar – en del av Riksteatern och

Ge b o r t rn Riksteate u d till någon ! tycker om 26

jag inte ville bli medlem i Riksteatern och kanske även sitta med i styrelsen? Det ville jag, jag saknade att syssla med teater och ville vara med och arrangera för att lära mig mer om den delen av teatervärlden. Mitt första intryck av styrelsen var fantastiskt. Jag kände mig så välkommen. Redan från första stund fick jag delta i olika beslut och sitta med på möten med våra samarbetspartners i Kalmar. Det har fått mig att utvecklas och jag får konstant nya erfarenheter och möjligheter som får mig att växa. Under den korta tid jag hann vara med i

Vem vill du ha med dig när restriktionerna lättar och scenkonsten släpps fri igen? Ett medlemskap i Riksteatern är en fin inbjudan till en hel värld av kulturella upplevelser, något av det bästa du kan dela med en vän eller en familjemedlem! Välj medlemskap Ordinarie: 160 SEK, Under 26 år: 50 SEK, Familjemedlemskap: 80 SEK (50 SEK under 26 år)

Vill du arrangera kulturupplevelser där du bor? Tveka inte att höra av dig till styrelsen i din lokala Riksteaterförening och berätta att du vill vara med! Kontaktuppgifter hittar du på riksteatern.se/forening

styrelsen innan pandemin slog till, var det en underbar känsla att få möta publiken, se deras respons och få uppleva vad det är vi har jobbat för. Att få vara med och bidra till att vi kan erbjuda människor en stor bredd av scenkonst. Något jag uppskattar mycket är styrelsens val att satsa på unga, att inte bara välja att erbjuda något som unga borde vilja se, utan istället ta in oss unga i styrelsearbetet för att uppfylla det målet. Generellt är styrelsens strävan att inkludera så många som möjligt av olika bakgrund och ålder i styrelsearbetet, för att kunna erbjuda en repertoar där det finns något som tilltalar alla. Vi väljer även att ta in föreställningar som är smalare och kanske inte tilltalar alla, något som andra arrangörer kanske inte vågar. Men det är otroligt givande att kunna ge människor möjligheten att få uppleva något nytt.”

Gå in på: riksteatern.se/gavomedlemskap och fyll i vilken typ av medlemskap du vill ge bort, så skickas medlemskortet antingen direkt till din vän, eller hem till dig om du personligen vill överlämna det som en present.

SCENEN 2 2020

KLASSIKERN SVANSJÖN Kompositören Pjotr Tjajkovskij levde mellan 1840 och 1893.

SCILLYSTUFF/WIKIPEDIA

Baletten finns så klart som animerad film.

Zenaida Yanowsky Adam Stålhammar Odette, den drarsom på turné med vita svanen 2007. Svansjön och jag.

Zenaida Yanowsky som Odette, den vita svanen 2007. PATRICK DEGERMAN

En oslipad diamant Det är en av de mest krävande baletterna att dansa och från början var det verkligen ingen hit. Men efter ny koreografi och ny slipning har Svansjön blivit en glimrande diamant. IDAG ÄR DET kanske den mest klassiska av

alla klassiska baletter, men var från början något av ett fiasko. Den ryska baletten, med musik av Pjotr Tjajkovskij och originalkoreografi av Julius Reisinger, handlar om prins Siegfrid som träffar prinsessan Odette, förtrollad till att delvis ha skepnaden av en svan, hade premiär på Bolsjojteatern 1877 men gavs endast ett trettiotal gånger under de följande åren. Det var en oslipad diamant, kanske var verket inte moget för premiär, för ganska snart började Svansjön omarbetas. Straxt innan Tjajkovskijs död 1893 hade en tredjedel av hans musik strukits. Ett år efter hans död spelades verket på en minnesföreställning, då med helt ny koreografi av Lev Ivanov.

NU SKYMTADES potentialen, det här skulle ju kunna bli riktigt bra. Marius Petipa kallades in och koreograferade om första och tredje akten och Levanov skapade en ny fjärde akt. Det blev en succé, trots att slutet ändrats från lyckligt till tragiskt. SCENEN 1 2021

Idag sätts Svansjön ständigt upp – med lyckligt eller tragiskt slut – och i olika bearbetningar, som Benke Rydmans hyllade street danceversion från 2011. En annan blinkning till verket står skådespelaren och dansaren Adam Stålhammar för i skolföreställningen Svansjön och jag. – Jag älskar balett men jag hade faktiskt inte sett Svansjön, däremot hade jag sett olika versioner av den, som tecknat drama, som spelat drama och som referenser i olika populärkulturella sammanhang. Jag sökte efter en tematik om kampen mellan ondska och kärlek och det gjorde att Svansjön kom till mig, snarare än jag till Svansjön, beskriver han mötet. NU UTFÖR HAN sin monolog i klassrummen, en monolog som handlar lika mycket om kärlek som att våga göra vad man vill. – Det är en föreställning som jag själv hade behövt se när jag var 11 år, det hade jag mått bra av. HENRIK EMILSON

MER OM SVANSJÖN Urpremiär i Moskva 4 mars 1877. Ny premiär av den omarbetade versionen, Marinskijteatern i Sankt Petersburg 29 januari 1895. Svensk premiär på Stockholmsoperan 12 mars 1953. Legendarisk uppsättning av Cullberg i koreografi av Mats Ek, 1987. Filmen Black Swan från 2010 är en modern variant på temat. Den döende svanen blandas ofta ihop med Svansjön. Det är två olika verk, som handlar om svanar. Tjajkovskij är komponerade även musiken till Nötknäpparen och Törnrosa. vansjön och jag har premiär i höst och S är skapad tillsammans med Ninna Tersman. Mupparna hyllade Svansjön i Swine Lake med Miss Piggy och Rudolf Nureyev i huvudrollerna.

Framtidens teater för unga är visuell. Det tror de scenkonstnärer som Scenen har talat med. Men för att överleva måste den bättre värna sitt unika värde – ett fysiskt här och nu. TEXT: YLVA LAGERCRANTZ SPINDLER

Från nytta till nöje – och nytta igen. Under mina tjugo år som teaterkritiker har jag sett två tydliga spår inom den scenkonst som riktar sig till barn och unga. Det ena är budskapsteatern, den som via konst vill gestalta aktuella samhällsfrågor som genus, rasism eller dödskjutningar i Husby. Det andra spåret är delaktighet, den som inte bara vill dra upp publiken på scenen utan även utgå från barnens egna berättelser och därmed göra barnen till kreativa medskapare. MEN HAR DET alltid varit så? Både ja och nej. Fram till 1800-talets slut hade barnteatern mer av en fostrande och moralisk roll, för att under första halvan av 1900-talet istället finna näring i sagans värld, bli mer av underhållning mellan två 24

världskrig och en ekonomisk depression. Först på 60-talet kom den att på allvar utvecklas till en egen och experimentell konstart, mycket tack vare de fria teatergrupper som då växte fram och turnerade uppsökande med barnteater på förskolor, skolor och bibliotek. På 70-talet kom begreppet barnperspektiv att introduceras med Suzanne Ostens och Per Lysanders Medeas barn på Unga Klara 1975 som ledstjärna, något som också blev början på en mer psykologiserande, inre teater. CLEO BOMAN, SKÅDESPELARE, regissör

och tidigare konstnärlig ledare för Mittiprickteatern, som hon också startade, minns hur hon fann barnteatern genom Riksteatern som redan 1966 bildade en

egen avdelning för barn och unga. – Jag spelade mest i komedier, men så hoppade jag in i en barnpjäs som hette X och Y. Den var ett slags sexualundervisning som skulle lära barnen skillnaden mellan pojkar och flickor. Publiken fick springa mellan benen på mig, varpå jag skulle ropa: ”Du vann spermieleken”! Nu började man ta sin unga publik på allvar, tycker Cleo Boman, samtidigt som man ännu inte såg barnen som individer utan mer som ett kollektiv, möjligt att indoktrinera med de vuxnas visioner. Hennes första uppsättning som regissör på Mittiprickteatern var Lekkamrater 1978. Även den handlade om könsroller. Men skulle Lekkamrater kunna spelas idag? Cleo Boman är inte så säker. – Jag vet inte. Man skulle nog uppleva SCENEN 1 2021

JOANNA RUBIN DRANGER

Bild ur Riksteaterns Att öppna nya världar – en handledning om att gå på teater och dans med barn i förskola och skola – illustrerad av Joanna Rubin Dunger.

den som lite naiv. Då förenklade vi saker. I dag är könsroller inte lika enkelt som att pojkar visst kan bära en skär tröja. – Det interaktiva skulle däremot fungera även 2021. Överlag blev barnteatern nu i mycket en megafon för politiska budskap. Pjäserna kunde handla om allt från kärnkraft till nyckelbarn, i en tid när man började tala om ”Det kompetenta barnet”, det vill säga självständiga barn, kapabla att fatta egna beslut. KONSTATERAS KAN ATT barn- och ungdomsteater ofta fungerar som en barometer på samtiden. Det är där man ofta finner det mest experimentella och nyskapande, ser vart vindarna bär. Vilken betydelse har då barn- och SCENEN 1 2021

ungdomsteatern idag, år 2021? Hur står den sig i konkurrens med en allt snabbare växande digital värld, i ett öronbedövande mediebrus av streamingkanaler och sociala medier som Youtube, Snapchat och Tiktok? Har den en chans att överleva? Lisa Färnström, ny projektledare för Riksteaterns Länk – ett pjäsprojekt som fungerar som en bro mellan skolan, unga amatörteatrar och den professionella teatervärlden – är hoppfull. Hon talar sig varm om det hon kallar för scenkonstens unika ”liveness”, med ny teknik snarare som ett komplement, inte en konkurrent, till den levande scenkonsten. I vår är hon aktuell med interaktiva Spökutdrivning för nybörjare på Masthuggsteatern, en hybriduppsättning mellan film och teater där den digitala

världen just är tänkt att fungera som en naturlig del av uppsättningen. – Vi jobbar med att spränga teaterrummets fysiska gränser genom streamingteknik, säger hon när vi hörs per telefon. ATT JOBBA MED ny teknik i scenkonsten tycker hon inte är konstigare än att teaterhusen började använda lampor på scenen när elektriciteten kom. – I all scenkonst tänker jag att det finns en naturlig del som handlar om att utforska gränser och ställa sig frågan: vad kan scenkonst vara? Hur är vi relevanta i samtiden? – I dag finns teknik som helt enkelt är spännande att utforska för att den finns. Jag tänker att det är ett sätt att uppdatera konstformen. 25

ANNA BJÖRKEGREN

Cleo Boman, till höger, grundare av Mittiprickteatern. Teaterns uppsättning av Fegisen, nedan.

Hur är det då med också mer unikt, att ses tillsamframtidens scenkonst? Vad mans i verkligheten. Vi känner behövs för att den ska kunna nog alla så under coronapandemöta upp en ny generation min. Men då måste det finnas en publik? vilja att utforska vad den här Lisa Färnström tror att den konstformen kan vara, i sin måste bli bättre på att värna samtid. Att arbeta aktivt med sitt unika värde. formutveckling är att göra det. – Enligt mig är dessa ”Här. Lisa Färnström Vad spelar man för unga om Vi. Nu”: Den här platsen. Den 20 år, tror du? här gruppen. Det här ögonblicket. I en – Jag tror att stora mänskliga teman mer digitaliserad värld blir det behovet som kärlek, svek och åldrande kommer att 26

kvarstå, men i en uppdaterad paketering. Jag föreställer mig att formspråket kanske inte har förändrats, men utvidgats, blivit större. Även Bengt Andersson, regissör och avgående konstnärlig ledare för Riksteatern Barn & unga, framhåller universella teman som bestående i framtidens scenkonst för barn och unga. Bengt Andersson: – Givetvis kommer kärleken och att hitta sig själv alltid vara centrala teman i SCENEN 1 2021

Firma Masker & Magi.

MARKUS GÅRDER

” BARN- OCH UNGDOMSTEATER FUNGERAR OFTA SOM EN BAROMETER PÅ SAMTIDEN.” barn- och ungdomsteatern, det – Jag kan bli förvånad över är givna frågor för en viss hur rädd en ungdomspublik blir åldersgrupp. av ganska enkla överenskom Han nämner också intimitet melser om att här är ”läskigt”. som ett viktigt ämne, något som Man kan ju tro att det har sett två kommande uppsättningar splatterfilmer och annat på på Riksteatern handlar om, Fritt nätet, men det spelar visst ingen fall i regi av Helle Rossing och roll. När det kommer en koreografen Sebastian Mattias levande skådepelare och tittar Bengt Andersson dansuppsättning XOXO. på en enskild person i publiken – I dag kan man knappt tala blir det uppror. Det levande i telefon med en tonåring. Det blir alldeles mötet är nytt – och magiskt! för nära, alldeles för intimt. Även Cleo Boman tror att universella – Intimitet på ett mellanmänskligt teman kommer att vara intressanta att plan är på många sätt något nytt för unga gestalta även för framtidens barn, men som istället väljer att umgås på sociala också aktivism. medier. – Livet, kärleken och döden. Det är ämnen som alltid kommer att engagera barnen! Men också moral och rättvisa. BENGT ANDERSSON har noterat hur Här har exempelvis Greta Thunberg betytt möten med verkliga människor i ett mycket, som förebild: hur man faktiskt fysiskt rum rentav kan upplevas som själv kan påverka världen. skrämmande, inte minst på teatern. SCENEN 1 2021

SKÅDESPELARUTBILDNINGEN C/O UNG TEATER På Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet har man länge noterat att barn- och ungdomsteater har en låg status bland många av deras studenter. Samtidigt är just dessa teatrar de stora arbetsgivarna för utexaminerade skådespelare. Därför har man nu startat en helt ny inriktning, ”Skådespelarutbildningen c/o ung teater”, med start hösten 2021. I praktiken innebär det att de studenter som börjar skådespelarprogrammet hösten 2021 kommer att tillbringa en hel del tid av utbildningen på Angereds Teater, Backa Teater, Masthuggsteatern och på Regionteater Väst, inom ramen för vad som fått namnet ”Skådespelarutbildningen c/o ung teater”. Läs mer på: https://www.gu.se/ nyheter/skadespelarutbildningen-igoteborg-satsar-pa-teater-for-en-ungpublik

URSPRUNG SOM URKRAFT Det är genom dansen det samiska och kurdiska arv hon bär på får liv. Efter flera års utforskningar av sitt ursprung – och ett år av ovisshet – presenterar Marit Shirin Carolasdotter föreställningen of itself : in itself på Norrlandsoperan. LÄNGE VAR HENNES ursprung helt okänt. Marit Shirin Carolasdotter växte upp med sin mamma och syskon, sedan hennes kurdiske pappa tidigt försvunnit ur hennes liv. Inga spår av den kurdiska kulturen fanns kvar. Det märkliga var att inte heller fanns något av det samiska arvet på hennes mammas sida i det östgötska hemmet. – Min mamma och min morfar visste väldigt lite om vår historia. Generationer av trauma och av att inte vilja prata om sitt ursprung har skapat problem kring identitet som många av oss urfolk upplever dagligen, menar Marit. Behovet av att veta mer om var hon kom ifrån växte. Som liten flyttade hon runt mycket. Stötte på mobbning och rasism. Kände sig ensam och rotlös. Det var något som fattades. Det var då dansen kom in i hennes liv. – Jag var förvirrad i min kulturella identitet och i min språkliga historia. Det var först när jag började

SCENEN 1 2021

Resandet gav henne en dansa som jag upplevde att tillfredsställelse, men hon folk förstod mig och kunde kände också ett behov av att se mig. Då blev dans en återvända när hon väl hittat nödvändighet för att kunna sina platser. överleva, säger Marit. – I själen vill jag fortfaSamtidigt drogs hon rande resa runt. Men att så småningom till andra, vara en del av ett urfolk okända platser. Sin dansutär väldigt relaterat till det bildning skaffade hon sig i platsspecifika, säger Marit. Stockholm och Reykjavik. Numera bor Marit i Hon flyttade till Bryssel där Umeå, där hon har närmare hon påbörjade sin danskarMarit Shirin Carolasdotter till sitt samiska arv och även riär. Och till Japan reste till sitt nya dansresidens på hon för att lära sig mer om Norrlandsoperan. Trots att pandemin har japansk kampkonst, men också för att bli påverkat även henne har hon varit lika Den kvinnliga samurajen, hennes första aktiv som tidigare. I höst kommer hon, soloföreställning som hon senare framgenom sitt projekt Humans & Soil, att förde på flera håll i Europa. framföra föreställningen of itself: in itself – Det var för mig ett sätt att närma mig som tog sin början i fjol, först på dansresimin egen styrka, att få vara en egen kropp. denset i Tärnaby i samarbete med Dans i Jag mediterade sex timmar om dagen. Västerbotten och Norrlandsoperan, sedan Samarbetet med ainufolket var ytterligare på Riksteatern i Hallunda. ett sätt att utforska hur det kommer sig – Det har varit en fantastisk möjlighet att vi vill slå oss fria från maktstrukturer, för oss att fortsätta arbeta med komposiberättar Marit om samhörigheten hon tion, och applicera min visuella idé om upplevde med det japanska ursprungsfolverket i teaterrummet, säger Marit som ket. driver projektet Humans & Soil med två syften: att forska i konsten och driva produktioner för att kunna nå ut. ETT UNDERLIGGANDE tema i projektet är

just kampen för urfolkens kroppsliga rättigheter, och nämner det samiska kravet på återbördande av kvarlevor som ett exempel. Genom dansen vill hon kommunicera med människor, men också ge dem chansen att lära känna sina kroppar, något

hon bland annat gör genom workshops. Vad vill hon själv se mer av, både på och utanför dansscenen, när livet så småningom kan återgå till det normala? – Definitivt behövs det mer diskussioner kring urfolksfrågan, svarar Marit. – Konstnärligt tycker jag att institutioner och fria konstnärer behöver samtala mer. Hur kan man ge mer plats åt fria konstnärer, skapa mer transparens och plattformar där vi kan verka? Samtidigt tycker jag mig märka att det sker mer förfrågningar till oss fria konstnärer, och det är väldigt positivt. DAN NILSSON

HUMANS & SOIL

Ett konstnärligt projekt initierat 2017 av koreografen Marit Shirin Carolasdotter.

Arbetar med föreställningar, internationella samarbeten och research om rättigheter ur ett urfolksperspektiv. Strävar efter ett kontinuerligt samarbete med olika urfolk för att synliggöra urfolksrätt och konst. Har även ett samarbete kring föreläsningar och föreställningar med ainufolket från norra Japan. Humans & Soils senaste föreställning of itself : in itself har premiär på Norrlandsoperan i höst, senarelagd några månader på grund av pandemin.

JAKOB GRANQVIST

SCENEN 1 2021

ULRIKA MALM/NETFLIX

LISA LANGSETH Utbildad vid Dramatiska Institutet. Hennes pjäs Den älskade hade premiär på Dramatens scen Elverket 2004 med Noomi Rapace i huvudrollen. Samma år skrev hon Märk mig för Riksteatern och var även dramaturg i Riksteaterns Anna Vnuk sätter upp Cats. 2006 både skrev och regisserade Langseth Pleasure för Riksteatern. Hon långfilmsdebuterade med Till det som är vackert (2010). Hon har sedan dess gjort filmerna Hotell (2013) och Euphoria (2018). Aktuell med TV-serien Kärlek & anarki (Netflix).

Lisa Langseth (mitten) tillsammans med huvudrollsinnehavarna I Kärlek & anarki, Ida Engvoll och Björn Mosten.

ÖVERLEVARNA Pandemins följder har drabbat kulturvärlden hårt med inställda jobb och en osäker framtid till följd. För vissa har krisen lett till kreativt tänkande och brytning av ny mark medan andra blivit lamslagna. Hur hanterar tre av Sveriges mest kända regissörer krisen i kulturvärlden?

isa Langseth är författare och regissör. Som auteur är hon van att jobba själv, att skriva eget manus och regissera sina egna verk. Hon höll som bäst på att spela in sin TV-serie Kärlek & anarki för streamingtjänsten Netflix, när pandemin slog till ordentligt. När det bara var tre veckor kvar av inspelningen fick teamet ett dokumenterat fall av Covid-19 vilket förändrade allt. – Hela min produktion stängdes ned. Det var fruktansvärt eftersom jag hade jobbat så mycket och så hårt och så länge med den och var inriktad

på att snart är det klart. Så plötsligt frös allt, säger Lisa Langseth. Hur reagerade du? – Jag blev nästan knäpp. Netflix, som var beställare, förhöll sig till standard kring inspelningar i Europa och där var det total lockdown. Det var inte så att man kunde ringa och höra ”hur tänker ni kring det här, kommer jag få spela in klart?”. De körde samma policy över hela världen. Jag var förtvivlad över att inte veta. Lisa Langseth är inte ensam om att tycka att ovissheten varit det värsta. I en kreativ bransch är ett visst mått ovisshet en del av livet. Kultur handlar SCENEN 1 2021

MICHAEL LINDGREN Skådespelare från bland annat filmen Darling (2007) och TV-serien Våra vänners liv (2010). Känd som medskapare av humorserien Grotesco där han också medverkade och regisserade. 2018–2019 var han producent för satirprogrammet Svenska nyheter (SVT). Aktuell som upphovsmakare och regissör till TV-serien Premiärdatum okänt (SVT).

ju om människor, situationer och relationer – saker som är i ständig rörelse. Men det är skillnad på den ovisshet som kommer inifrån och den som kommer utifrån. – Hade jag vetat att det bara var ett uppehåll och att vi skulle spela in som vanligt sedan hade det varit semester. Nu blev det förtvivlan istället. Det blev alltså en sex veckors paus när det bara var tre veckor kvar av inspelningen. Sex veckor i ovisshet, precis på målsnöret. Men vi samlade ihop oss och sa att nu använder vi den här tiden till någonting bra. Vi satte oss i klipprummet och klippte väldigt noga. Vid varje steg frågade vi oss vad som funkar och vad som inte funkar. Vad är starkt, vad är svagt. Har du något exempel? – I slutet av serien fanns en tråd i handlingen som inte hade filmats när inspelningen plötsligt stannade upp. Jag hade känt tidigare att det var SCENEN 1 2021

Mikrofon check... 1-2, 1-2...

något som skevade. Jag strök den där tråden och skrev en helt ny scen istället, som blev jättebra för hela serien. I efterhand är jag glad för pausen även om den var helt vidrig när den kom. Inom teatern och scenen har krisen varit ännu tydligare. Förbud har helt enkelt gjort de flesta föreställningar omöjliga att genomföra. Som Lisa Langseth uttrycker det: – Det är som om konstformen bara har upphört. MICHAEL LINDGREN ÄR, förutom manusförfattare, skådespelare och regissör, även delägare i Scalateatern tillsammans med vännen och kollegan Henrik Dorsin. De båda ingår i humorgruppen Grotesco som rönt stora framgångar både i tv-form och på scen. I våras repeterade de, under Michael Lindgrens regi, det som skulle blivit Scalarevyn. Så blev det förstås inte. Men det blev någonting annat istället – Premiärdatum okänt, en TV-serie om en revy som kommer av sig på grund av pandemin. – Under våren höll vi på att repetera Scalarevyn och levde fortfarande med en ”saker måste ju

VIKTIGT MEDDELANDE:

Kära kulturvän! Din föreställning har blivit framflyttad – igen. Nytt (prel.) datum 22 november 2021. Kämpa!

SVT

” JAG TILLHÖR EN LITEN GRUPP KULTURARBETARE SOM BLIR MER KREATIV NÄR MAN TVINGAS TILL PROBLEMLÖSNING. JAG DRIVS I KRIS.”

TT-BILD

Guldbaggevinnarna: Henrik Schyffert, till höger, tillsammans med Uje Brandelius som spelar huvudrollen som sig själv i hyllade långfilmen Spring Uje spring.

Kommer du ihåg popcornsmulorna, läskkladdet och rumpvärmen? Längtar...

HENRIK SCHYFFERT Slog igenom på bred front som drivande kraft i humorgruppen Killinggänget som tillsammans gjorde TV-serierna I manegen med Glenn Killing, NileCity 105,6, Percy Tårar och Fyra små filmer. Är ståuppkomiker och debuterade som långfilmsregissör med aktuella filmen Spring Uje spring (2020) som vann filmkritikersförbundets pris Greta samt tog hem tre Guldbaggar 2021, för bästa film, bästa manus samt bästa manliga huvudroll.

fungera som vanligt”-attityd. Men sen kändes det plötsligt inte säkert längre. Då föreslog jag att vi skulle göra tv-produktion av just det och fick med mig ensemblen. Jag drog iväg en pitch till Svt i maj. De sa nej. Jag gick runt till alla andra kanaler och tog det sedan ett sista varv med Svt igen. Då damp det till slut ned en påse med pengar precis innan midsommar. Därifrån tog det tre månader till sändning, säger Michael Lindgren. Släppte ni revyn helt då? – Nej, under hela den här tiden repeterade vi parallellt för vi tänkte att de får nog koll på den där pandemin. Men så kom förbudet mot allmänna sammankomster, som kom sig av att Danny Saucedo skulle uppträda på Pite havsbad… Va? – Det är sant. Så vi förberedde oss på en liten corona-anpassad revypremiär. Vi tog ut stolar ur salongen och monterade upp bord. Vi kollade med

” KULTUREN BLEV ETT SLAGTRÄ FÖR POLITIKERNA DÄR DE KUNDE VISA HANDLINGSKRAFT.”

jurister, med polisen och tillståndsmyndigheten och miljöförvaltningen. Vi skulle ha 228 gäster och var tvungna att höja priserna och sänka gagerna, men det skulle gå. Vi lanserade revyn som en pandemispecial. Regler ändrades hit och dit, under ett par veckor var det möjligt att ha föreställning för ett begränsat antal om man också serverade mat och dryck. Då passade Scalateatern på. Det hann bli en enda föreställning. – Det var helt fantastiskt, jag började gråta när Henrik (Dorsin) lockade fram det första skrattet. Det rann tårar okontrollerbart medan jag satt och tog regianteckningar. Vilken absurd konsekvens av att man fick ha öppet i en salong om man också serverade sprit, säger Michael Lindgren. HENRIK SCHYFFERT, regissör, skådespelare och ståuppkomiker, som tidigare gjort succé bland annat med monologen 90-talet – ett försvarstal, är aktuell som regissör till långfilmen Spring Uje, spring, som gick upp på biograferna i december i en mycket liten skala. Så var det inte planerat. – Jag har fått ställa in – eller skjuta upp – tre produktioner. En turné, en filmpremiär och en tv-inspelning, berättar Henrik Schyffert. SCENEN 1 2021

Du är ju ståuppare, kan du skämta om din situation? – Coronaskämten ligger lite för nära i tiden för mig tror jag. Tragedi plus tid lika med komedi sa väl Woody Allen någon gång. Också för honom har ovissheten varit det värsta, han berättar att han anammat Sinnesrobönen, som bland annat AA, Anonyma Alkoholister, använder sig av som stöd: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” – Jag har bara sett misär och frustration i hela vår bransch. Tekniker som blivit av med lägenheter för att de inte kunnat betala hyran och folk som skilt sig på grund av pressen. Kulturen blev ett slagträ för politikerna där de kunde visa handlingskraft. 200 pers på Ica på morgonen, men max åtta på Hovet på kvällen. KRISER PÅVERKAR ALLTID kreativiteten. Men hur

den påverkar är individuellt. Vissa lamslås, andra triggas. Michael Lindgren var producent för satirprogrammet Veckans nyheter i Svt i två säsonger, där målet var att varje fredag filma ett färdigt manus kring den gångna veckan. För honom kan stress och kris verka förlösande. – Jag tillhör en liten grupp kulturarbetare som blir mer kreativ när man tvingas till problemlösning. Jag drivs i kris. En tv-inspelning är liksom alltid i kris, det är kort om tid och det man gör är det som blir. Man får inga andra chanser. Medan på teater har man en lång rep-period där man ska känna in saker, prova saker och alla i ensemblen måste få in det i kroppen. Repetition är just repetition. För Henrik Schyffert är effekten på kreativiteten den motsatta. – Den påverkades mycket mer än jag trodde. Först tänkte jag: ”Perfekt … nu kan jag skriva”. Men

” VI PRATAR MYCKET OM HUR SAKER SKA GÖRAS OCH VEM SOM SKA GÖRA DEM, MEN OTROLIGT LITE OM VAD VI SKA GÖRA, ALLTSÅ INNEHÅLLET.” finns det inga deadlines eller mål så rinner allt bara ut i sanden. Jag har inte fått någonting vettigt gjort på jobbet på grund av det här. Istället har jag konsumerat mer ryska bilkrashar på Youtube och Clash of Clans på telefonen. Snabba kolhydrater och inget vettigt alls tyvärr. MEN DET SAKNAS inte hoppfullhet. Schyffert, Lindgren och Langseth verkar alla inom både scen och TV. De ser att krisen ändå förhoppningsvis kan leda till ett nytänkande. – Kulturen har nått helt nya höjder i användandet av Internet. Tomten och Bocken (en julshow med Måns Zelmerlöw och Per Andersson, red. anm.) blev ett online-event som sålde 5 000 plåtar för 200 spänn. Då vågar man kanske tänka att det kan vara värt att investera en miljon för att göra något som folk kanske är villiga att betala för att se, säger Michael Lindgren. – Jag har en förhoppning. När man diskuterat problemen kring film och TV haft har fokus varit på distributions- och produktionsförhållandena. Vi pratar mycket om hur saker ska göras och vem som ska göra dem men otroligt lite om vad vi ska göra, alltså innehållet. Det skulle jag önska att vi talade om mer. Det hoppas jag faktiskt att det här kan leda till. Att man börjar reflektera över vilka berättelser vi ska göra och varför, säger Lisa Langseth. DAVID BOGERIUS

INTERNATIONELLA ÖVERLEVARE USA

Argentina Buenos Aires-borna har, precis som innevånarna i de flesta städer runt om i världen, fått se sina närmare 200 teatrar stänga ner. De flesta av teaterhusen har erbjudit strömmade föreställningar. Tidigare i år hade exempelvis en miljon personer sett Los vecinos de arriba på La Plaza online, vilket motsvarar tre år av fullsatta föreställningar.

SCENEN 1 2021

I New York City ska så kallade pop up performances, där skådespelare från Broadway-uppsättningar uppträder på gator och torg runt om i staden, göra att live uppträdanden kommer tillbaka, samt att skådespelare utan jobb får arbetstillfällen.

England Hatonomori Hachimankapellet

Japan Michio Sakurama-teatern löste distanskraven genom att ge en föreställning i Hatonomori Hachimankapellet i Tokyo bakom ett ”skyltfönster” där förbipasserande fick ta del av verket utifrån.

På The Bush Theatre i London ges delar av programmet online, som en masterclass med Trish Cooke och Nathan Bryon om att skriva drama. För fysiska besök har en extra entré byggts och stolar har separerats för att skapa avstånd.

GENREN KOMEDI

Lyckliga slut och ett skratt, är det verkligen lika fint som en döende svan och ”talande tystnad”? Oavsett vad Aristoteles och finsmakare anser så är behovet av komedin stort hos publiken och en genre många skådespelare anser vara den svåraste att bemästra.

HELENA KÄMPFE FREDÉN

5 KOMISKA GRENAR

Klara Zimmergren och Mia Skäringer.

JOHAN LJUNGSTRÖM/SR

VEM VILL INTE få sig ett gott skratt? I alla tider har vi människor dragits till det komiska och det lättsamma, inte minst när livet känns extra hårt och motigt. Under coronapandemin har internet fullkomligen exploderat av roande och komiska filmer som handlar just om karantän och covid-19. Att få skratta tillsammans en stund gör eländet lite mindre eländigt, helt enkelt. Hur gammal komedigenren egentligen är vet ingen. Men redan de gamla grekerna gillade att få sig ett skratt på andras bekostnad – komedin är tillsammans med tragedin den äldsta scenkonstgenren som finns bevarad. Redan då var det tydligt att komedin inte ansågs lika fin som tragedin, eftersom den inte väckte eftertanke eller skänkte rening hos publiken. I alla fall om man ska tro Aristoteles. Och någon vidare komedi var det faktiskt inte frågan om på den tiden. Den antika komedin förväntades inte få publiken att dra på smilbanden, det räckte att den – till skillnad mot tragedin – hade ett lyckligt slut. Om komedi fortfarande rankas lägre än dramat må vara osagt, men många skådespelare menar att det är det svåraste genren av dem alla. Att gråta på scenen klarar de flesta, men att med timing, ansiktsuttryck, kroppsspråk eller bara sin röst locka fram skratt – det är en riktig konst.

RADIOHUMOR – PARODI OCH IRONI Medan många komedigenrer är helt beroende av att skådespelarnas agerande syns, så öppnar radiohumor för andra sätt att skämta. Busringningar har alltid gjort sig bra i radio, från Kalle Sändares intrasslade missförstånd till Hassans halsbrytande felbeställningar. Parodier av olika slag har också varit lyckosamma på radio. Klara Zimmergren och Mia Skäringers parodierade i programmet Roll On olika vardagliga karaktärer som det gick lätt att känna igen sig i. Greppet att låta ett galleri av rollfigurer återkomma i olika avsnitt fanns även i det prisbelönta humorprogammet Mammas Nya Kille. Bägge dessa radioformat blev med tiden så lyckosamma att de fick flytta ut till tv och även till scenen.

SCENEN 1 2021

SKOJ BAKOM MASKEN – COMMEDIA DELL’ARTE Under medeltiden roades européerna av kringresande teatersällskap, commedia dell’arte, som iklädda ansiktsmasker spelade lustspel med återkommande persongalleri. Den melankoliska clownen Pajazzo var kär i söta flickan Colombina, som är ihop med den slitne och ständigt hungrige Harlequin. Och så vidare. Rollerna i en commedia dell’arte var överdrivna och statiska och publiken visste exakt vad de kunde förvänta sig. I commedia dell’arte var kvinnor för första gången välkomna att spela på scenen – innan dess spelades kvinnoroller av män.

pburn 44. Katharine He

23. Clark Gable

HALKA PÅ BANANSKALET – SLAPSTICK Slapstick eller halka-på-bananskals-humor är en av de allra äldsta formerna av komedi. Formerna är många, men gemensamt är att skratten lockas fram utan replikskifte. Istället är det klumpighet och olika dråpliga fysiska situationer där personer gör bort sig som skapar humorn. När filmen gjorde entré på 1900-talet var det framför allt slapstick som lockade fram skratt, mycket eftersom stumfilmen satte sina begränsningar när det gäller dialog. Charlie Chaplin, Helan och Halvan och Bröderna Marx byggde sitt konstnärskap kring fysisk humor. Arvtagarna är många; i Sverige är Gösta Ekmans Papphammar en klassiker. Idag skrattar vi kanske inte lika ofta åt farbröder som tappar byxorna på scenen, men inom buskisen tvekar man inte inför att låta fumlighet och akrobatiska nummer riva ner skratt.

SNABBT MUNHUGGERI – SCREWBALL

En man vars stereotypa könsroll utmanas av en smart, ofta rik kvinna med skinn på näsan – se där ett lyckat recept för att locka fram skratt under den stora depressionen på 1930-talet. Den romantisk komedin som då fick ett uppsving fick namnet Screwball och har beskrivits som ”en sexkomedi utan sexet”. Det snabba och verbala munhuggeriet mellan en manlig och kvinnlig huvudroll blev omåttligt populärt på den vita duken och gjorde ikoner som Clark Gable och Katharine Hepburn till filmstjärnor.

ENSAM PÅ SCENEN – STÅUPP

Helan och Halvan.

SCENEN 1 2021

Ståuppkomiken kan ses som en av de mest tillåtande genrerna, eftersom här ryms såväl erfarna komiker som amatörer som vill testa sina vingar. Men samtidigt är det en av de allra mest kompromisslösa – en ståuppares framgång mäts i mängden skratt och den som inte levererar kan tacka för sig och gå hem. Ståuppkomiken har sina rötter i 1800-talet i USA och lever och frodas i allra högsta grad idag. En hel generation av Youtuberkomiker har visserligen bytt ut salongen mot kameran, men premisserna är desamma: en person som enbart genom sin dialog har på sin lott att roa publiken.

Marika Carlsson

VÅR FÖRENING NORDMALING Testa inte det här hemma. Trollkarlen och clownen Ture Holm, underhåller barn och vuxna på Kulturens dag.

Frida Selander uppträder med När du går på ! känsla är du alltid i tid

Musikgruppen Quilty med föreställningen Out on the Ocean. Lyckat samarbete med Norrlandsoperan och Olofsfors Herrgård, Nordmaling.

”Säg Hej till publiken!” Samtliga bilder är tagna innan pandemin. Såklart!

SAMARBETE ÄR MODELLEN Ett rikt kulturliv frodas tack vare att de lokala aktörerna samarbetar när de lägger programmen, så de inte tar publik av varandra. Här har Nordmalings Musik- och Teaterförening – en del av Riksteatern verkat i 35 år. TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: ÅKE GUSTAFSSON

– KULTUR ÄR SOM en hörnsten i samhället

som kompletterar de andra delarna och tillsammans hjälper vi varandra att utvecklas, säger Åke Gustafsson, ordförande i Nordmalings Musik- och Teaterförening – en del av Riksteatern. Orten ligger cirka fem mil från Umeå och föreningen har runt 320 medlemmar. Det är en ganska hög siffra med tanke på kommunens storlek på 7 500 invånare. Modellen för att hålla ett högt medlemsantal och vara så aktiva stavas samarbete. Föreningen har en god dialog och många samarbeten med de andra

SCENEN 1 2021

Jazzcafe med Samuel Muntlin Band. Ett samarbete med Levar Hotell, Nordmaling.

Livlig diskussion efter berättarföreställningen Mina ungar. Ett samarbete med Folkets hus.

Förmingel utomhus innan konsert och poesiuppläsning. ”Att se unga och gamla tillsammans är ett av våra mål.”

Yngsta besökaren uppskattar fikat innan konserten med Quilty.

kulturutövarna, som Folkets hus, kulturföreningen Huset, föreningen Baroque & Beyond, Konsthall Norra Kvarken och bygdegårdarna. – Vi är en liten kommun så det gäller att ha ett gott samarbete, inte minst för att undvika att datumen krockar. Vi vill inte slåss om publiken, så vi lägger programmen utifrån varandras aktiviteter, säger Åke och nämner att de även samarbetar med kyrkan, biblioteket, skolan, musikskolan, äldreomsorgen, Norrlandsoperan och andra kulturföreningar i regionen och Riksteatern Västerbotten. SCENEN 1 2021

ännen ställning med riksspelm Musik- och berättarföre ningens san I on, oss Ott ger Gre Thomas Andersson och sanningshalt och skrönor med större tjänst. ”Vacker musik .” vår stora scen, Oasen än verkligheten! Från

– Precis som landsbygdsborna åker till storstan för att ta del av kultur, kan storstadsborna ju åka till landsbygden. ÅKE BERÄTTAR ATT den 35-årsjubile-

rande föreningen jobbar aktivt med att behålla sina medlemmar och inte minst rekrytera nya, gärna yngre. En viktig del är arrangemangen kring en föreställning. – Före varje föreställning har vi en form av mingel med dryck och tilltugg dit folk kan komma och prata om förväntningar och där vi som förening är synliga och fångar upp tankar och

önskemål. Efteråt, eller mitt i, är det fika som är viktigt för totalupplevelsen. – Det är som en bokcirkel, läser du en bok och har frågor i huvudet är det underbart att få ventilera det. Kultur är som en hörnsten i samhället och Nordmalings Musik- och Teaterförening – en del av Riksteatern fyller en viktig roll här. – Scenkonst ger upplevelser, det ger dramatik och det skakar om oss. Vi får insikter om samhällsfrågor och oss själva som individer. Vi mår bra av det. 37

NILS EMIL NYLANDER

Föreställningen Shift|Cacti med Kungliga Baletten 2020.

DANS PÅ DUKEN

Coronapandemin har stängt ute publiken från dansföreställningar på teatrar och i operahus, men på scenerna fortsätter verksamheten för film och digitala produktioner. Cullbergs dansfilm Listening Dance sändes nyligen på SVT och på Operan Play kan Kungliga Balettens dansare ses i nya verk.

SCENEN 1 2021

FOX SEARCHLIGHT PICTURES

Black Swan

ALEXANDER EKMAN, en av dansvärldens

mest anlitade koreografer, är dock osäker på dansfilmens status och genomslagskraft idag: – Pina (om den tyska dansprofilen Pina Bausch från 2011) var bra men annars är det ju liksom mest scener med dans och så kommer det tal emellan. The Favourite (2018) har en fantastisk dansscen som är snyggt inflätad i handlingen, men det är väldigt få filmer med bara dans som har nått ut till den breda massan. Under vintern har Alexander Ekmans föreställningar Shift och Cacti, båda med över 30 dansare, kunnat ses digitalt på

SCENEN 1 2021

” Många av danskompanierna fungerar nu mer som filmproduktionsbolag. Det är en ganska spännande utveckling, men det är inte lätt att filma dans.” Operan Play. Shift är ett corona-anpassat verk som skapades under våren 2020. – Många av danskompanierna fungerar nu mer som filmproduktionsbolag. Det är en ganska spännande utveckling, men det är inte lätt att filma dans. Har man det i helbild för länge blir det väldigt tråkigt och är det för nära blir det irriterande att inte se hela rörelserna. Det blir en koreografi i sig brukar jag säga, man måste liksom koreografera kamerans öga.

Saturday Night Fe

ver

PA RA MO UN T PI CT UR ES

å 1930-talet gjorde regissören och koreografen Bubsy Berkeley succé i Hollywood. Med kalejdoskopiska baletter, filmade ovanifrån, blev dansfilmer som 42:a gatan stora publikframgångar samtidigt som dansande aktörer som Fred Astaire och Ginger Rogers blev världsstjärnor. Även i modern tid har filmer som kombinerar dans med repliker och drama blivit kassapjäser. 80-talsklassiker som Dirty Dancing föregicks av discohajpande Saturday Night Fever men även på 2000-talet har titlar som Step Up och Black Swan fyllt salongerna.

Alexander Ekman är inte övertygad om att dansföreställningar verkligen går igenom rutan. Han tycker att ”det håller ett tag” men är rädd att många tittare zappar vidare efter en stund. Samtidigt ser han fördelar med digitala produktioner. – De stannar kvar och blir de samma för alltid medan en liveföreställning konstant förändras. Som regissör är man aldrig till 100 procent säker på att det blir som man har tänkt sig och det är jobbigt. Samtidigt är ju det också det som är magin, så det man vinner förlorar man på ett sätt. CULLBERGS Listening Dance sändes på SVT i ett anpassat format. Föreställningen, som hade premiär precis innan pandemin tvingade Operan att stänga, hade kortats ner och antalet dansare minskat från nio till tre. – Jag bestämde mig ganska tidigt för att plocka ut delar i stället för att göra någon slags presentation av hela stycket. Det var inte så svårt, jag tänkte att det blir mindre att jobba med när jag har färre dansare, 39

NI NA AN DE RS SO N

The Listeners so m blev Listening Dance på SVT.

DANSFILMERNA SOM DRAGIT STÖRST PUBLIK

1. Magic Mike (2012) 2. Black Swan (2010) 3. Saturday Night Fever (1977) 4. Flashdance (1983) 5. Save the Last Dance (2001) 6. Footloose (1984) 7. Magic Mike XXL (2015) 8. Step Up (2006) 9. Staying Alive (1983) 10. Dirty Dancing (1987) Källa: IMDb

säger Cullbergs huskoreograf Alma Söderberg. Hon var omedelbart positivt inställd till att göra en digital version av The Listeners. Det är en föreställning i Alma Söderbergs hyllade stil med mycket musik och ganska små och kroppsnära rörelser vilket fungerar bra i kameran. – Jag tänker ofta på dansarna som en slags musiker som måste röra sig på ett väldigt avslappnat sätt för att kunna spela bra. Den akustiska upplevelsen saknas ju, men rent visuellt kommer publiken närmare och det finns något intimt i det. ALMA SÖDERBERG HAR upptäckt likheter mellan koreografi och filmklippning. Som att rörelse och tajming är väldigt grund40

läggande. Hon menar att det kan kännas konstruerat när det som sker med den bild och ljussättning som finns på en teater ska översättas till film och undviker därför att vara effektsökande och att dra på det mest visuella. – Jag tänkte väldigt mycket på att det skulle kännas avslappnat och inte för krystat. Det är mycket händer och ansikten i det jag gör eftersom jag använder ljud och det finns en koppling mellan handen och rösten. Såna detaljer blir lättare att se på film. En av Alma Söderberg favoritkoreografer är en spansk flamencodansare som heter Israel Galván. – Jag minns när jag precis hade fått barn och gick hemma och fick in en av

hans föreställningar via livestreaming i mitt vardagsrum. Det var en riktigt stor upplevelse. När det handlar om rena dansfilmer nämner hon, efter lite funderande, Rosas danst Rosas som gjorde den belgiska koreografen Anne Theresa de Keersmaeker till ett världsnamn 1983. – Det finns säkert andra bra exempel men den har betytt väldigt mycket för mig, säger Alma Söderberg. JULEN 2019 HADE filmatiseringen av

musikalen En del av mitt hjärta, som bygger på Tomas Ledins musik, premiär. Det var den första svenska större dansfilmen på mycket länge och hade närmare 40 dansare i rollistan. Alexander Ekman vill dock gå ett steg länge och utesluta scenerna med dialog i en dansfilm. – Jag vet inte ens om det finns någon sådan, där det bara är dans, men det vore ju ballt. Jag jobbar med ett sådant manus och det vore skitkul om det gick att skapa något av det. DAVID BOGERIUS SCENEN 1 2021

MEDEA

Turnépremiären är framflyttad till hösten 2022. Ett samarbete mellan Riksteatern och Göteborgs Stadsteater. Regi: Sunil Munshi Musik: Ebbot Lundberg Medverkande: Emma Broomé, Otto Hargne och Ebbot Lundberg.

KNOTAN

Sunil Munshi

Kalejdoskopisk persona Regissören Sunil Munshi hade inplanerad premiär för musikteaterföreställningen Medea i februari, när det mitt under repetitionerna stod klart att Riksteaterturnén måste skjutas upp i ett och ett halvt år.

NU NÄR ALLA Riksteaterföreställningar

som var planerade fram till och med 10 april utgår helt på grund av coronapandemin, har Sunil munshis Medea alltså flyttats fram till hösten 2022. – Man längtar efter publiken förstås. Men vi repar helt enkelt upp det igen. Kanske tillkommer någon låt och kanske justerar vi någonting som kan göra det ännu bättre. Själva temat i min tolkning kommer inte att vara mindre aktuellt nästa år, säger Sunil Munshi. Apropå temat – vad finns det i det här grekiska klassiska dramat som gör att den är relevant även för vår tid?

– Jag har gjort något annat än ursprunget som är en odyssé i psykotisk svartsjuka. I min version tar Medea beslutet att döda sina barn för att hon vill rädda dem från fortsatta övergrepp. Det är lika svart och hemskt, men av en annan anledning. Hon gör det för att hon vill rädda dem. Sedan kan man förstås ifrågasätta det hon gör. Det är inte en moraliskt försvarbar handling, men jag vill visa vad en kvinna tar till när hela hennes fundament luckras upp av att bli misstrodd. Vad var det som fick dig att göra musikteater av det, med Ebbot Lundbergs musik? – Grekiska draman är ofta bombastiska och passar till rock’n’roll, tycker jag. De är som gjorda för stora arenor, fast på sina amfiteatrar, där det passar att stå bredbent på scenen, väldigt mycket som Freddie Mercury ... Även i originalet finns en körledare, och jag tänkte att vem skulle inte passa bättre som körledare än Ebbot? Vilken typ av teman skulle du säga att du dras till som regissör? – Utanförskap. Människans kamp för att hitta rätt i tillvaron. Det fanns till och med i det jag gjorde för Melodifestivalen. Jag söker alltid efter den där karaktären som kämpar för att bli älskad eller komma till en bättre plats. Sedan spelar det ingen roll om det görs med humor eller tragik. Jag har sett så många olika världar och bildat en kalejdoskopisk persona på något sätt. Skräcken för att inte passa in drev mig till att bli extrem och jag vägrade att passa in. Jag försöker alltid komma ihåg den kampen för att få vara den man är, säger Sunil Munshi.

DAN NILSSON

RIKSTEATERNS PRODUKTIONER 2021 Vissa turnéer har flyttats fram och kommer att turnera vid senare tillfälle. Andra produktioner kommer från och med den 11 april att turnera enligt tidigare planering. Flera av de produktioner som har flyttats fram repeteras klart under våren för att vara redo att möta publik när det är möjligt igen.

SCENEN 1 2021

Några få produktioner har ställts in helt och kring andra undersöks möjligheterna att spela in och visa dem på Riksteaterns Play-sida. Riksteatern har även produktionsplaner på helt nytt material, och återkommer om det längre fram under våren. Uppdaterad information om detta hittar du på riksteatern.se

KRITIKERN TRE SPANINGAR

Festival på distans Betydelsen av att kunna uppleva scenkonst tillsammans har nog aldrig blivit så tydlig som under pandemin. Sätten att ändå kunna genomföra föreställningar och festivaler vittnar om en stor uppfinningsrikedom. Att blicka framåt i en tid när det mesta ställs in eller flyttas fram på grund av den pågående pandemin är inte det enklaste, men nödvändigt. Inte bara för att det senaste året visat på hur starkt behovet av att tillsammans med andra uppleva scenkonst egentligen är. Utan även för att kunna hålla samtalet och den kritiska diskussionen levande när allt för en tid vänds på ända. Tills det blir möjligt att gå på ett heldagsseminarium eller mingla i en teaterfoajé gläds jag åt möjligheterna att ta del av panelsamtal och föreläsningar på nätet. För samtidigt som det lokala samtalet begränsats när vi inte längre kan mötas i samma rum har till exempel de webbseminarier som arrangerats av såväl Cullberg som av Pina Bausch Zentrum kunnat samla deltagare som geografiskt befinner sig långt ifrån varandra. Fördelen är också att samtalen ofta ligger kvar på nätet och går att se i efterhand. Det här är också något jag tror öppnar för nya möjligheter även efter pandemin.

LIA JACOBI/NORRDANS

Samtalen på nätet

THOMAS OLSSON Konst- och danskritiker i Svenska Dagbladet och Konsten.net, sekreterare i Svenska Teaterkritikers Förening och i Svenska konstkritikersamfundet.

Dansen i parken Scenkonsten har inte bara sökt sig till 2 nätet, där det både livestreamats och letats fram guldkorn ur arkiven, utan även hittat andra alternativa platser när restriktionerna begränsat möjligheterna. Nu när vi går mot varmare tider tror jag att parker och andra stadsrum i större utsträckning än tidigare kommer att utnyttjas som spelplats och scenrum. I Stockholm arrangerade Weld i september In the Park Weld c/o Tantolunden, en blygsamt utannonserad minifestival med några dans- och performanceverk. Danskompaniet Norrdans lysande idé med Norrdans take away där de åkte hem till isolerade människor och dansande utanför deras fönster var ett annat exempel. Flera konstnärsdrivna gallerier och nätverk har också visat att det går att genomföra evenemang som både håller ett coronasäkert 42

Norrdans dansar på en gård.

avstånd och har en hög konstnärlig nivå. Även om det under våren förhoppningsvis går att öppna upp de vanliga scenerna men med olika restriktioner är jag övertygad om den här nya vanan att mötas utomhus kommer att leda till att mindre, intimare och kanske mer experimentella föreställningar tar plats i parker och i den nära skogen.

Festival även på distans Möjligheten att ta del av en festival på distans är någonting som verkligen har känts lyxigt när möjligheterna att resa varit begränsade. I år hoppas jag på att kunna besöka den årliga dansfestivalen i Berlin, Tanz im August och kanske även ImPulsTanz i Wien. Även om det blir möjligt för mig och för många andra att resa mer så kommer med största sannolikhet de och andra dans- och teaterfestivaler att ha delar av sitt program online. Inte som en ersättning utan som ett komplement och en möjlighet att skapa en större publik. Festivalstämningen blir förstås inte densamma när man tar del av den sittande i sitt eget hem men som scenkonstfestivalen Lessingtage 2021/Stories from Europe som ägde rum i slutet av januari visade går det att ställa samman ett rikt program med föreställningar som annars inte hade kunnat visats på en plats.

SCENEN 1 2021

MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN olkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioF evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudanden

GÄVLEBORG Skottes Musikteater, 25% rabatt

HALLAND Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

KALMAR LÄN Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

KRONOBERG Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN ansens Hus, 10 % rabatt D Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt på ordinarie pris (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar

SCENEN 1 2021

Unga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

UPPSALA LÄN

Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

VÄSTMANLAND

Västmanlands teater, 20 % rabatt

VÄSTERBOTTEN

Skuggteatern, 25 % rabatt

VÄSTRA GÖTALAND

ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Kurage, 25 % rabatt Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan, gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi Vara Konserthus, 20% rabatt på ordinarie pris för alla föreställ ningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till.

ÖREBRO LÄN

Teater Nolby, 30 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND

Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Cirkusslottet, 20 % rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tor, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@ natverkstan.net Uppge kampanjkoden ”Riksteaterns scenpass”.

DANSTIDNINGEN 50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbsida, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

160 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26? Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift. Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

HELA LANDET

”Jag ser så fram emot att samlas i lobbyn, krama om alla som jag ska dela upplevelsen med ” Arash, Scenpass Stockholm – en del av Riksteatern

”Jag blev helt tagen!” Maude, Årsta Riksteaterförening

”Som medlem har man möjlighet att påverka också.” Anita, Umeå Teaterförening – en del av Riksteatern

Ge bort Riksteatern till någon du tycker om! Ett medlemskap i Riksteatern är en fin inbjudan till en hel värld av kulturella upplevelser, något av det bästa du kan dela med en vän eller en familjemedlem! Välj medlemskap på: riksteatern.se/gavomedlemskap