Scenen #2 2019 by Riksteatern

Scenen COOLAST I KLASSEN – NÖRDENS REVANSCH EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #2 2019

VAD HÄNDE EGENTLIGEN PÅ KONGRESSEN? TEATER FÖR OCH MED ALLA SINNEN VÄRLDEN GÅR UNDER – PÅ SCEN

REBECKA HEMSE är dubbelt aktuell i två starka familjedramer.

LEDARE

Ett behov av att umgås live

et är på många sätt en annorlunda känsla att komma tillbaka till jobbet efter en lång sommar där min och mina kollegors sista arbetsuppgift innan sommaren var att genomföra en kongress, min andra som VD för Riksteaterns nationella verksamhet. På bordet ligger ett färskt protokoll som berättar om alla kongressbeslut. En härlig läsning som ger den energi som behövs efter en avkopplande sommar. Under kommande fyraårsperiod har kongressen beslutat, utifrån visionen Scenkonst som sätter känslor och tankar i rörelse – för alla, överallt samt en jämlikhets och klimatstrategi, att dessa fyra mål ska prioriteras: 1. R iksteatern ska skapa strukturer för stöd och utveckling av riksteaterföreningarna. 2. R iksteaterföreningarna ska öka och bredda sin publik. 3. R iksteatern ska förbättra tillgängligheten till scenkonst, bland annat genom ny teknik. 4. Riksteaterns utvecklingsarbete ska bygga på erfarenhets- och forskningsbaserad kunskap. Dessa prioriterade mål träffar rakt in i det mest väsentliga i folkrörelsen Riksteatern. Att genom ny och gammal kunskap se till att så många som möjligt får ta del av vår verksamhet. Det centrala i detta arbete är att våra arrangörsföreningar och andra samarbetspartners har de bästa av förutsättningar så de kan bedriva sitt självständiga arbete tillsammans med alla andra unika föreningar. På ett sätt är dessa mål inget nytt. Det handlar om ett numera 86-årigt arbete att tillsammans se till att stora delar av Sverige får ta del av scenkonst. Inget nytt under solen i hänseende till uppdraget. Däremot mycket nytt

under solen i vårt samhälle där just det ideella, delaktiga, engagerande är mer nödvändigt än någonsin. För hur mycket än samhället bygger vidare på att automatisera och tillgängliggöra allt för oss individer och hur många som än hävdar att individen och polarisering går före det gemensamma, är just vi individer hjälplösa och utan framtid utan alla andra människor runt omkring. Vi överlever inte utan att få och ge mänsklig värme och gemenskap. Behovet av att umgås live och tillsammans uppleva bara oss själva eller något annat stimulerande är större än någonsin. Hur olika och av olika uppfattningar vi än må vara skapta. Så jag hoppas du som läser detta nummer av Scenen känner detsamma och omedelbart bums ser till att nyttja din mänskliga kraft tillsammans med andra! MAGNUS ASPEGREN, VD RIKSTEATERN

MAGNUS TRE TIPS för att boosta din mänskliga kraft.

Gå på en livehändelse som du aldrig tänkt på tidigare med någon som du borde lära känna lite bättre.

Ta konsten till hjälp för att förstå dig själv och vår värld.

Inspirera andra med ditt engagemang så att de i sin tur inspirerar dig.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin. Omslagsfoto: Johan Strindberg. Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren. Redaktionsråd: Bengt Andersson, Tina Eriksson Fredriksson, Eva-Maria Dahlin, Aina Florin Persson, Peter Köhler, Erika Lundvall, Hans Richardsson, Joakim Rindå, Ninna Tersman och Lena Teveldal. Idéer har också kommit från workshop och referensgrupper. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se, Riksteatern, 145 83 Norsborg, telefon 08-531 99 100, www.riksteatern.se

SCENEN 2 2019

INNEHÅLL #2 2019

BANFA JAWLA

ÅSA HOANG

28 32

MARTIN SKOOG

ANNA HEDELIUS

ERIK WESTIN

8 4 INGÅNG: Nytt om scenkonst. 8 I KULISSEN: Vi hälsar på hos översättaren i hennes skrivarlya.

28 Vad hände på Riksteaterns kongress, Åsa Hoang? 31 KLASSIKERN: Eddan i ny tappning.

10 Det nya kulturlandskapet efter Metoo.

32 Scen:se – teater för alla sinnen.

14 Rebecka Hemse är dubbelt aktuell i höst och inte ett dugg orolig.

36 Det knackar på dörren, det är dystopin som kommer på besök.

18 BILDEN: Samlingen besöker Ulricehamn.

38 Adde Malmberg berättar om manusarbetet till sin fars i föreningsmiljö.

20 NärCon hyllar nörden, numera coolast i klassen.

40 VÅR LOKAL: Lokal16 i Ljungby. 42 KRITIKERN: Anna Håkansson

24 Huskoreografen Tove Sahlin dansar fram i en dokumentär. SCENEN 2 2019

43 Medlemsförmåner med Scenpass Sverige. 3

INGÅNG

NYTT OM SCENKONST

MICHAEL WHARLEY

Fjolårets succé kommer tillbaka då Estrad Norr presenterar Absolut Jämtlands bejublade julkonsert. Under två veckor turnerar de runt i Jämtland Härjedalen med ett stopp på Musikaliska i Stockholm. Medverkar gör folk- och världsmusiker som bor eller har sina rötter i Jämtland. Premiär i Stugun 28 november 2019.

INTERAKTIVT I LONDON Förbered er på att dras in i en värld av girighet, makt och överdåd. Likt rådande trend i Sverige med föreställningar som Riksteaterns Hemma hos dig med Carl Olof, är det nu dags för ytterligare en upplevelse för besökarna som själva vill delta i föreställningen. På Liverpool Street i London kan man stiga in i Jordan Belforts värld då The Wolf of Wall Street inhyses i 25 rum på fyra våningar. Premiär den 4 oktober 2019. ESTRAD NORR

KLARA G.

Det makabra och ännu ouppklarade fallet där Lizzie Borden år 1892 anklagades för mordet på sina föräldrar väcker fortfarande fascination. 2009 hade rockmusikalen Lizzie premiär i New York, en musikal om fyra starka kvinnliga karaktärer baserad på historien om Borden med musik inspirerad av 70-, 80, och 90-talets rockband. Nu är det dags för publiksuccén att för första gången komma till Sverige. Premiär på Östgötateatern, Linköping, 14 februari 2020.

CITATET

Stina Dahlström, verksamhetsledare för Cullberg, förklarar varför danskompaniet efter att i 52 år ha hetat Cullbergbaletten, numera kort och gott heter Cullberg.

ARG ÄNKA I HELSINGFORS Ulla-Riitta Raiskio – en 74-årig änka som blivit en bräcklig åldring? Absolut inte! I den nyskrivna kaxiga komedin Arga Änkan – Vihainen leski, baserad på en hyllad roman av Minna Lindgren, får besökarna bevittna det äventyrliga livet som nybliven änka. Spelas på Helsingfors stadsteater i höst. För den som inte har möjlighet att ta sig dit visas föreställningen live, med svensk text, på biografer i 17 städer den 22 november 2019. 4

SCENEN 2 2019

IDENTITET, KÄRLEK OCH DRÖMMAR

SCENEN 2 2019

PAUL EDWARDS

I Blod, svett och tårar, en föreställning för högstadiet där skolans lokaler är en del av framförandet, får vi följa Andie som drömmer om att få komma in på boxningsgymnasiet. Föreställningen låter publiken följa berättelsen omväxlande live och via direktsänd video. Resultatet blir en high school film om vänskap och svek, om identitet, kärlek och drömmar som utspelar sig på din egen högstadieskola. Lisa Färnström regisserar och i rollerna syns bland andra Dejmis Rustom Bustos, Paula Sundberg och Lisa Hu Yu (bilden). Turnépremiär den 15 oktober 2019.

INGÅNG

NYTT OM SCENKONST KOMPANI GIRAFF

KROPPEN SOM SPRÅKRÖR Proxy – en dansexplosion av mänsklig närvaro och kommunikation. Norrdans konstnärliga ledare Martin Forsberg och scenografen Chrisander Brun vill skapa unika upplevelser för varje åskådare. Kompositören Søs Gunver Ryberg, internationellt erkänd för sina banbrytande och gränsöverskridande elektroniska verk, står för musik och ljudkonst i ett verk som undersöker kroppens semantik och (o)förmåga att förmedla ett språk. Turnépremiär 5 oktober på Härnösands teater.

JENNY WILSON I ORLANDO

Kompani Giraff turnerar med sin nycirkusföreställning Tvärslöjd.

BALANS FÖR BARN

DEREK REDMOND AND PAUL CAMPBELL

UNITED STAGE

Kritikerrosade Kompani Giraff turnerar vidare med sin fängslande nycirkusföreställning Tvärslöjd i regi av Viktoria Dalborg. Pjäsen, som är från 3 år och uppåt, handlar om två cirkusartister som bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar för att skapa magiska moment av balans. Sverigeturnén pågår fram till 23 november 2019.

Jenny Wilson

Efter att ha medverkat med sin musik i föreställningarna Vinnaren tar allt och Guds olydiga revben, fortsätter nu artisten Jenny Wilson sitt musikaliska samarbete med Malmö Stadsteater. Nu har Virginia Woolfs Orlando fått specialkomponerad musik av Jenny Wilson, som själv medverkar i den klassiska gender bender-resan, där tiden rinner i väg genom 500 år. Helt nyskrivna låtar framförs live tillsammans med musikerna Mikael Häggström och Klas-Henrik Hörngen. Orlando spelas på Malmö Stadsteater fram till den 19 oktober 2019.

Bibliskt blodigt

Blod och ben, en nyskriven pjäs där myten om fader Abraham, som skulle offra sin son, får nytt liv för att skapa en samtidsskildrande berättelse om föräldrar, barn och de traditioner och uråldriga berättelser som formar våra liv. Pjäsen som är ett samarbete mellan Lumor och Östgötateatern spelas på moment:teater 28 september–16 november för att sedan flytta till Östgötateatern 28 november– 12 december 2019.

Woodstock 1969.

WOODSTOCKNOSTALGI I STOCKHOLM

Vad skulle du göra annorlunda om du fick leva om ditt liv? Mattias Andersson låter ett socioekonomiskt tvärsnitt av Sveriges befolkning svara på frågan och bygger utifrån det en föreställning om hur livet hade kunnat se ut om det fanns en chans till. Föreställningen Vi som fick leva om våra liv är ett samarbete med Dramaten och kommer efter sin spelperiod på Backa Teater i Göteborg att spela på Elverket i Stockholm. Urpremiär 19 oktober 2019.

DRAMATEN

Fred, musik, kärlek, lera. Ord som bringar tankarna till den mest omtalade musikfestivalen genom tiderna. Med artister som Mikael Rickfors, Py Bäckman och Mats Ronander ges möjligheten att påminnas om känslan, energin, stämningen och den musikaliska magin som utspelade sig på Woodstock för 50 år sedan. 30 oktober 2019 på Cirkus.

EN ANDRA CHANS

SCENEN 2 2019

HALLÅ DÄR … ELISABETH TOLL

DET KONGELIGE TEATER

… Anna Hedelius, teaterkritiker och tillsammans med Göran Willis författare till boken Thalias hus – på spaning efter den svenska teaterns själ.

ÄLSKARINNOR I PARIS Över kullerstensgatorna, under Eiffeltornet, på nattklubbar och i litteratursalonger korsas deras vägar. De festar och samtalar om Sapfos betydelse, om att vara konstsamlare eller magiker, om den kvinnliga orgasmen. Älskarinnor är en nyskriven pjäs av Ann-Sofie Bárány som utspelar sig i Paris under en mycket händelserik epok av västerländsk kulturhistoria. Regi Philip Zandén, i rollerna bland andra Tova Magnusson, Elisabet Carlsson och Maria Kulle. Urpremiär på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm den 11 oktober 2019. KOSTYMSKISSER: LEHNA EDWALL

OLIVER PÅ OPERAN

Fredrik Benke Rydman gjorde sig ett namn som grundare av dansgruppen Bounce och har sedan dess upplösning varit verksam som bland annat koreograf, regissör och scenograf. Efter framgångar som Våroffer, Eldfågeln och Snövit är det dags för Oliver!, Rydmans tolkning av den klassiska berättelsen om Oliver Twist. Spelas på Göteborgsoperan fram till 26 april 2020.

SCENEN 2 2019

Vad kan teaterbyggnaderna berätta om svensk scenkonsthistoria? – Att något sitter i väggarna är måhända ett slitet uttryck, men historier och starka känslor lever kvar i teaterhusen genom decennier, ibland sekler. De äldre teatrarnas arkitektur berättar till exempel om hur teaterbesöken förr lika mycket gick ut på att synas som att se föreställningarna. Det fina folket försågs med exklusiva mingelytor medan populasen fick nöja sig med enkla bänkar uppe på andra raden. Och skådespelarna fick både frysa och trängas, eftersom teatrarna runt förra sekelskiftet varken hade ordentliga logeutrymmen eller värmeanläggningar. Vilken roll har Riksteatern spelat när dessa teaterhus har byggts? – De flesta teaterhus vi har besökt till boken byggdes innan Riksteatern bildades 1933 och på den tiden kuskade resande teatersällskap land och rike runt utan någon gemensam organisation. Tack vare att folkrörelsen Riksteatern bildades är det ända in i vår egen tid möjligt att använda och förvalta de gamla teatrarna, men också att hitta nya spelplatser och nå ut med scenkonst till teaterälskare i hela Sverige. Riksteaterföreningarnas alla ideella krafter är helt oumbärliga i detta arbete. Vi har stött på många av dessa eldsjälar på vår Sverigeresa. Hur har ni valt ut byggnaderna ni har besökt till boken? – Vi har gått mycket på lust och känsla men vill även visa mångfalden, svensk teater spelas ju i allt från pampiga 1800-talsteatrar i guld och dekor till gamla ladugårdar, Folkets Hus-byggnader, klosterruiner och nedlagda fabriker. Boken Thalias hus (Historiska media) landar i bokhandeln den 16 september 2019. Anna Hedelius och Göran Willis har skrivit texterna och Anna Hedelius ligger bakom de flesta bilderna på teaterhus från Ystad till Kiruna.

I KULISSEN: Kerstin Gustafsson, översättare

ÖVERSÄTTNING SOM SUDOKU Hon är osynligast av alla. Och den som är texten närmast. Kerstin Gustafsson ser översättandet som en form av skådespeleri.

et finns en hel del myter om översättaryrket. Att jobbet handlar om att slå upp ord och direktöversätta är den vanligaste. Att samma person översätter både till och från ett språk kommer sen. Kerstin himlar med ögonen inför bägge, framför allt den senare. – Det finns folk som tror att jag ska kunna hjälpa dem att skriva brev på engelska, men jag vågar knappt skriva på språket för egen räkning. Hon halkade in i yrket på ett bananskal. Hon läste konsthistoria och filosofi på universitetet, såg massor av film på fritiden. – All sorts film, och på så vis fick jag in språket i öronen. Det gjorde att jag vågade mig på att översätta.

FÖRSTA JOBBET VAR en ungdomsbok

av Marijane Meaker. Redan titeln Dinky Hocker Shoots Smack, var något av en utmaning att översätta. – Dinky, som betyder liten, var den överviktiga huvudpersonens öknamn. ”Shoots smack” betyder ”skjuta heroin”. På svenska blev titeln rätt och slätt Missförstå mig rätt. Via mycket prosa, bland annat den tjocka romanen Bellefleur av favoritförfattaren Joyce Carol Oates kom Kerstin Gustafsson på 1980-talet in på dramatik. – Det är en väldig skillnad mellan genrerna och dramatik är faktiskt roligast att översätta. Det är mindre text, vilket skapar överblick, man hamnar mitt i skeendet. Det bygger på dialog och man slipper en massa omständliga landskapsbeskrivningar.

Hon har arbetat för Radioteatern, Dramaten, flera av landets stadsteatrar, Riksteatern och Fria teatern. – För Fria teatern översatte jag Full Galopp, som har blivit en långkörare. Det samarbetet var exemplariskt. Håkan Jonson, som spelar den enda rollen, har en sådan respekt för texten och vi gick igenom den väldigt noga. DET FÖRSTA KERSTIN gör då hon får ett pjäsmanus i sin hand är att läsa igenom det för att känna efter om hon vill ta sig an det. – I det skedet ser jag konstigt nog aldrig svårigheterna. Det är först när jag sätter i gång som det blir knepigt. Att läsa en pjäs är inte så lätt. Replikerna i manus tycks omgärdade av ett tomrum och det kan vara svårt att se hur de hänger ihop. Jag funderar ofta över vart replikerna är riktade, om rollerna talar med varandra, till varandra eller för sig själva. Det finns något ofärdigt med texten, berättelsen är inte med. Det ofärdiga skapar samtidigt ett stort tolkningsutrymme. – En dramatisk text tolkas ju i flera led. Jag är först, och i och med det den som står texten närmast. Där känner jag ett väldigt ansvar mot texten, så att jag inte färgar den för mycket. KERSTIN BÖRJAR MED att göra en råöver-

sättning av texten i rasande fart. – Då slår jag upp ganska få ord. Det är ju ingen betydelseåtergivning det handlar om, snarare om att sätta mig in i pjäsens situationer. Det är inte säkert att ett ”Yes” ska översättas med ett ”Ja”. Kanske ska

det vara ”Japp” eller ”A” – allt beror på situationen. Hon liknar arbetet vid att lösa sudoku. Hon läser av pjäsens mönster, letar efter ord som återkommer, lever sig in i karaktärerna för att hitta deras personliga språk. – Jag är noga med tidsmarkörer. Det första jag frågar regissören när jag får en pjäs är om den ska förflyttas i tid och rum. Det betyder ju allt för översättningen. HON MINNS DÅ hon översatte Linje Lusta för Göteborgs Stadsteater. Året var 1994, Christian Tomner regisserade. – Jag lånade Sven Barthels översättning från 1949 på biblioteket, men jag lovade mig själv att inte titta i den förrän jag var klar. Boken höll på att bränna hål i skrivbordet, men bara vid ett tillfälle svek jag mitt löfte. Det är när Stanley och hans kompisar spelar poker och Stanley säger ”I have to go to the can … ” Jag ville översätta slangordet för toalett – ”can” – med ”muggen”, men det kändes för modernt för att förekomma i en pjäs som så tydligt utspelar strax efter andra världskrigets slut. Därför översatte jag till ”dass”. Det visade sig att Barthel skrivit ”muggen”, så tydligen fanns det ordet redan på 1940-talet. Men det är ju inte arkeologi vi sysslar med, utan allt handlar om vad publiken uppfattar, så jag vidhöll mitt ”dass”. ”Muggen” kändes för modernt. På frågan vilken yrkesgrupp på teatern Kerstin känner sig närmast kommer svaret snabbt och självklart. – Skådespelarna. Precis som de tolkar jag och ska ge ny gestalt åt en text. Fast till skillnad från dem är jag osynlig. ANNA HEDELIUS SCENEN 2 2019

KERSTIN GUSTAFSSON

”Can” = ”toa”,”dass” eller ”muggen” - kärt ställe har många namn vilket kan vara en utmaning för översättaren. Vilket passar bäst? SCENEN 2 2019

ANNA HEDELIUS

Yrke: Översättare Bor: Birkastan i Stockholm Ålder: 75 år Antal översatta pjäser: Ett 30-tal. Bäst med jobbet: Friheten. Att få leka med orden. Sämst med jobbet: Teatern är ju en kollektiv konstform, men som översättare står man utanför utan att synas. Mest utmanande: Medvetna obegripligheter, till exempel oavslutade meningar eller osammanhängande saker, sådant som ska vara konstigt. På fritiden: Jag är en filmmänniska. Och jag gillar att promenera – jag tänker så bra då.

SCENEN 2 2019

DU SKÖNA NYA VÄRLD Hur förändrar man sekelgamla traditioner av maktmissbruk? Och hur hanterar man som chef ökända bråkstakar och brottsmisstänkta medarbetare? Scenen har talat med några som i andan av Metoo arbetar febrilt med att skapa en hållbar arbetsmiljö.

TEXT: ANNA TERESIA BERG ILLUSTRATION: ERIK WESTIN

rapportera arbetsmiljöproblem och april 2019 sände SVT trakasserier. Det var den enkla biten, dokumentärfilmen Josefin konstaterar Ulrika Årehed Kågström. Nilsson – Älska mig för den – Att förbättra arbetsmiljön är ingen jag är, en film om den quickfix. Vi tog fram handlingsplaner folkkära artistens liv bakom med både kort och långt perspektiv. kulisserna. En del av filmen Hon identifierar otydlig återkoppling handlade om hur hon och brist på tilltro som två av de största utsattes för grov misshandel utmaningarna en ledare har. under sitt förhållande med Ulrika Årehed – Som arbetsgivare får du inte berätta en välkänd skådespelare Kågström allt, då du även bär ett ansvar att skydda knuten till Dramaten. Filmen ledde till den potentiella förövaren. Men du som anmäler ett såväl manifestationer, stor medial uppmärksamhet missförhållande kan bara leva med att få ett så och tillslut även ett nytt operativt ledarskap på en luddigt svar som att “frågan tas om hand”, om du av Sveriges tyngsta scenkonstinstitutioner. har total tillit till ledningen. – Vi var flera i styrelsen som direkt insåg att vi behövde ett paradigmskifte. Det kom starka signaler som berörde den operativa ledningens DE SENASTE ÅREN har varit turbulenta för fler än agerande, eller icke-agerande. Det var bristande Dramaten runt om i scenkonstsverige. Missförhåltilltro i grunden, säger Ulrika Årehed landen har kommit upp till ytan och Kågström, styrelseordförande på chefer och ledare har fått avgå till följd Dramaten. av att de inte har lyckats säkra en god arbetsmiljö. Men flest är ändå de ledare som har lyckats navigera sig igenom den DÅVARANDE VD FICK avgå och en ny nödvändiga katarsis som Metoo ledarskapsstruktur tog form på innebär. Dramaten. Styrelsen började med att Christina Björklund hade nyss tillträtt säkerställa att det fanns en grundstruksom vd på Göteborgsoperan när Metoo tur av policys och rutiner att som chef briserade hösten 2017. Hon, precis som utgå från om medarbetare ville Christina Björklund SCENEN 2 2019

MOTVERKA DISKRIMINERING OCH FRÄMJA MÅNGFALD Partsgemensamma rådet är Teaterförbundet och Svensk Scenkonst satsning för att motverka diskriminering och främja mångfald i arbetslivet. Rådet ska utveckla det samarbete som idag bedrivs kring frågorna, och även arbeta med att öka kompetensen och medvetenheten inom organisationerna på central och lokal nivå. Sedan början av december 2018 har Sherlot Jonsson anställts som projektledare för en förstudie mot sexuella trakasserier som Teaterförbundet och Svensk Scenkonst står bakom. Övriga medlemmar i rådet, förutom de som uttalar sig i artikeln, är: Nasim Aghili, teaterregissör, Åsa Simma, vd Giron Sámi Teáhter, Andreas Wettergren, personalchef Göteborgs Stadsteater samt Simon Norrthon, förbundsordförande Teaterförbundet.

många andra, förfärades över de historier som kom fram i uppropen, samtidigt som hon kunde luta sig tillbaka mot sin vana vid att driva ledarskaps- och arbetsmiljöfrågor. – Vi förstärkte rutiner, sammankallade all personal på stormöten och genomförde en helt egen undersökning i huset om alla typer av diskriminering. Inte bara sexuella trakasserier, utan det jag förenklat kallar för ”skitstövelkultur”. Samtidigt konstaterar hon att hon besökt institutioner, scener och teatrar, som arbetsgivare aldrig kan slå sig för runt om i Sverige för att lyssna in. Vad bröstet och känna sig nöjd. görs? Vilka frågeställningar brottas de – Det är ett pågående arbete, dag efter med? Hur säkras trygga arbetsmiljöer? dag, och det är segt och tufft. – Vi är inte ute efter att granska. Vi För att hjälpa till med redskap för vill föra samtal och se vilket stöd som dessa utmaningar arbetar Teaterförbunbehövs från centralt håll. Alla ser det här dets och Svensk Scenkonsts satsning som en brännande, viktig fråga. Metoo ”Det partsgemensamma rådet” för att är en vattendelare och vändpunkt. Det Sherlot Jonsson motverka diskriminering och främja är inte längre ok att vara ett talangfullt mångfald i scenkonstbranschen. Rådet består av ett geni och ett svin. Det går inte spårlöst förbi. antal förtroendevalda medlemmar, bland dem Magnus Aspegren, vd Riksteatern, delar inställGöteborgsoperans Christina Björklund. Efter ningen att ansvaret vilar tungt på ledningen och att Metoo-uppropen har rådets fokus skiftat till att ta det handlar om att outtröttligt nöta sig in i problefram verktyg som ska ge stöd i det lokala arbetet för matiken. Just därför är han med i det partsgemenatt motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsamma rådet. serna. – Som arbetsgivare och chef har du ansvar för Sherlot Jonsson är projektledare på Teaterförbunbåde förövare och utsatta och har arbetslagar att det och konstaterar att kulturen på en arbetsplats förhålla dig till. För att vara en bra vd krävs en ofta bärs upp av både ledarskap och medarbetarmassa kunskap och kompetens, men också skap. På olika sätt och med olika ödmjukhet att kunna fråga om råd. Det ansvarsbörda. gäller att ha modiga och kunniga – Att stärka chefer och ledare är människor runt omkring sig och att centralt, men förändring kräver även att inte dra sig för att verkligen utreda och stärka medarbetare för att ta ett aktivt grotta in sig i snåriga frågeställningar. ansvar och inte bara gå till jobbet och Ibland finns inget facit. göra sin grej. RIKSTEATERN HAR SEDAN tidigare en strategi för jämlikhet och mångfald för TILLSAMMANS MED OLIKA representanMagnus Aspegren de nationella verksamheterna. Men ter från rådet har hon under våren 12

SCENEN 2 2019

” MAN SKULLE KUNNA HÅLLA MÅNGA TYSTA MINUTER FÖR ALLT KONSTNÄRSKAP SOM INTE HAR KOMMIT FRAM OCH FÖR ALLA SOM INTE HAFT YNNESTEN ATT JOBBA I TRYGGA RUM.” frihet ibland sker på bekostnad av en hösten 2018 uttryckte styrelsen ambitiogod arbetsmiljö. nen att strategin bör gälla hela Rikstea– Jag ser ingen konflikt mellan god tern och idag jobbar även de regionala arbetsmiljö och konstnärlig frihet. och de lokala verksamheterna med en Snarare är jag fascinerad av att de som ambitiös strategi. haft eller har en hemsk arbetsmiljö har – Jag vill kunna säga att Riksteatern kunnat skapa hög konst och samtidigt var en del av förändringen. Genom varit rädda. Jag tänker att trygghet och större medvetenhet och utbildning tillit är grunden. Att komma rädd till sin kommer nästa generations ledare och Rasmus Lindgren scen är hämmande. Tänk vilken energi chefer vara betydligt bättre rustade och det krävts av de som behövt manövrera sig förbi mer kunniga i de här frågorna, säger Magnus detta, säger Lisa Lindén. Aspegren. Dramatens Ulrika Årehed Kågström avfärdar Skådespelaren och regissören Rasmus Lindgren också bestämt att det skulle kunna finnas någon har stor erfarenhet av att arbeta med mångfald, konflikt mellan en god arbetsmiljö och hög representation, klass och kön och är stolt över att konstnärlig kvalitet. ha blivit förtroendevald till det partsgemensamma – Det är inte så att den bästa konsten skapas när rådet. människor mår dåligt. Det är en seglivad myt om – Jag är man, vit och typ medelålders. Då är det hela kultursektorn och vad konstnärskap innebär. bästa en kan göra som medmänniska och konstnär att titta på sig själv, sitt privilegium och lyssna. De som har makt och betalt för att ta ansvar ska DET KOMMER ALLTID finnas ögonblick som inte är självklart hållas ansvariga, men vi andra ska inte bekväma, men i ett öppet klimat ska man också luta oss tillbaka, säger Rasmus Lindgren som vill kunna sätta gränser. Och du kan bara våga vara bidra till att öka medvetenheten i dessa frågor. öppen när du är trygg. – Vi är många som lutat oss mot dessa Själv ingår inte Ulrika Årehed maktordningar, ibland utan att ha vetat Kågström i det partsgemensamma om det. Men att vara i rum där tystrådet, men hon uppskattar initiativet nadskulturen har brutits är en lättnad. mycket. Det är skönt att romantiseringen av – Det är ett otroligt bra initiativ, inte teater och skådespelare har ifrågasatts. minst för att både arbetsgivare och arbetstagare representeras. I rollen som styrelseordförande för FÖRUTOM ENSKILDA övergrepp har Dramaten har hon fått arbeta intensivt Metoo satt ljuset på ett konstant Lisa Lindén med frågor kring förtroende, hos såväl övergrepp, menar Rasmus Lindgren. publik som anställda. Med en ny vd och – Det är uppenbart att framförallt ett personalchef pågår nu ett fortsatt arbete på och samma kön år ut och år in har fått begränsat Dramaten, med samtal och utbildningsinsatser av utrymme för sin kreativitet, både utanför och på såväl formella som informella chefer. scen. Man skulle kunna hålla många tysta minuter – Tidigare har vi även brustit i vår kommunikaför allt konstnärskap som inte har kommit fram tion utåt och nu vill jag att publiken ska märka att och för alla som inte haft ynnesten att jobba i vi tar dessa svåra frågor på allvar. Jag tror på trygga rum. uthållighet och vill inte se ett nytt Metoo-upprop Han får medhåll av Lisa Lindén, genusvetare, om fem år. Vi får tjata ihjäl oss nu och aldrig släppa dramaturg och jämställdhetskonsult, som suttit dessa frågor. Det är bara de bestående förändringmed i det partsgemensamma rådet sedan 2012. arna som är värda något, säger Ulrika Årehed Hon har funderat på den i vissa sammanhang Kågström. underförstådda uppfattningen att hög konstnärlig SCENEN 2 2019

Rebecka Hemse, Bromma, 2019.

SCENEN 2 2019

HEMMA HOS HEMSE Rebecka Hemse har fullt upp just nu med två olika familjer. I höst åker hon på riksteaterturné som dottern i det hyllade familjedramat De oroliga. Dessutom regisserar hon en högst dysfunktionell familj i ett helt vanligt vardagsrum i föreställningen De förskräckliga föräldrarna.

TEXT: CAROLINE HAINER FOTO: JOHAN STRINDBERG

om skådespelare måste man förr eller senare ta itu med Ingmar Bergman. Särskilt om man tillhör Dramatens fasta ensemble, som Rebecka Hemse gjort sedan 2004. Hon hoppade av gymnasiet för att spela teater, vilket tyder på en stark vilja och ett tydligt fokus. Någonting man också ser i hennes spelstil, hon får ofta gestalta känslomässigt öppna kvinnor som Agnes i Ett drömspel och Ofelia i Hamlet. Och givetvis som kommissarie Becks besvikna dotter Inga i 28 filmer. Men just nu spelar hon Ingmar Bergmans dotter Linn Ullman på scen i ständig, andlig närvaro av fadern. – Jag stöter på honom mest hela tiden. Ingmar Bergman präglar ju hela min arbetsplats, jag får förhålla mig till hans arv varje dag. Ingmar Bergman slutade samma år som jag började på Dramaten så vi möttes i växeln kan man säga. PJÄSEN DE OROLIGA bygger på Ullmans bok med

samma titel från 2015. Precis som boken utgår den från barnet som står mitt emellan två upptagna och upphöjda föräldrar utan att bli sedd. Föräldrarna är världskända; pappan är regissören som är bättre på att leva i konsten än i verkligheten, mamma är skådespelerskan som söker sig själv bland alla roller. Men Rebecka Hemse är försiktig med att

SCENEN 2 2019

säga att det är just Linn Ullman hon gestaltar. – Jag är en av tre i samma person, familj eller mentala organism. Mest representerar jag Barnet i historien. Ingången dit är visserligen genom identifierbara personer, platser, händelser och namn. Men det har vi försökt frigöra oss ifrån, pjäsen handlar ju om att växa upp och om moderskap. Även om den är skriven av en känd person med kända föräldrar är det allmängiltiga teman. PJÄSEN ÄR REGISSERAD av Pernilla August som

har ett fiktivt släktband med Bergman – hon spelade hans mamma Anna i filmen Den goda viljan 1992. Lustigt nog samma roll som Rebecka Hemse spelade i Dramatens uppsättning 2016. De oroliga är Pernilla Augusts regidebut i teatersammanhang och pjäsen prisades för sin lyhördhet och känslighet efter urpremiären på Dramaten 2018. Rebecka Hemse beskriver Augusts registil som ”demokratisk”. – Hon delar processen med sina skådespelare. Hon är sårbar, vilket för mig nästan är det viktigaste hos en regissör. Sedan har hon absolut gehör, hon hör direkt om någonting låter sant eller falskt. Pjäsen tog form på ett lite annorlunda sätt. Manuset av Karen-Maria Bille är skrivet för tre kvinnoroller och Pernilla August lät skådespelarna växla mellan dem. – Vi lekte med alla varianter som att vi alla var en och samma person. Till slut var vi så sammanblandade att vi inte själva förstod vilka vi var. Men det 15

Rebecka Hemse går i mål med De förskräckliga föräldrarna, en pjäs hon gillat sedan hon var 20 år och nu regidebuterar med.

blev mycket skratt under tiden trots att Pernilla slet sitt hår över perspektivet ibland. Hon gjorde valet – inte så långt innan premiär – att låta pjäsen utgå från min rollfigurs berättelse. Det blev lite av en chock faktiskt. Ska jag ta hela den där drapan? Den hade vi ju delat på fram till dess! Men det var ett bra val, det blir en fin, psykologisk båge och jag tror att det är svårt att ta in materialet utan ett subjekt. I efterhand tänker jag att man skulle arbeta så här jämt, låta alla skådespelare få prova på att vara i alla roller. Tänk så tajt uppsättningen skulle bli då. PJÄSEN SKA NU ut på turné och Rebecka Hemse

ser fram emot det med blandade känslor. – Många har en så stark relation till boken, det är lite skrämmande. Jag har alltid varit lite skraj för att ge mig av, jag är så hemmabunden. Men jag vill berätta historien och jag vill se andra städer i Sverige. Jag ser fram emot att kanske också få tid att läsa. Jag har en stor, tjock hög med böcker som jag vill ta mig igenom: Agota Kristof, Odyssén i ny, engelsk översättning av Emily Wilson och så Skärmhjärnan av Anders Hansen som jag hört så många snacka om. Innan turnén med De oroliga tar sig Rebecka Hemse an en annan familj. Men det blir inte en traditionell teateruppsättning, i alla fall inte till

scenen sett: Evakuering: De förskräckliga föräldrarna kommer att spelas i vardagsrummet på en okänd adress. Att uppföra ett verk i en lägenhet kan låta oerhört avant-garde. Men det är ingen ny grej, tycker Rebecka Hemse. Snarare är det ett steg tillbaka till teaterns själva ursprung – Förr hade man soaréer i vardagsrummet. Man bjöd in till samtal med konstnär för att diskutera konsten. IDÉN ATT FÖRLÄGGA Jean Cocteaus pjäs De

förskräckliga föräldrarna från 1938 till en lägenhet var Rebecka Hemses idé, som hon fick tack vare några ändrade omständigheter. Dramaten ska renoveras vilket gör henne och andra ur den fasta ensemblen tillfälligt hemlösa. Det blev uppkomsten till Evakuering: De förskräckliga föräldrarna, som också blir Rebecka Hemses regidebut. – Det är ett stort steg att kalla det ”regissera”. Jag förväntar mig inte att det här blir en färdig pjäs på det sättet man är van vid. Det har också med scenen att göra: vi kommer att befinna oss i ett rum. Med alla de möjligheter och begränsningar som det innebär. Det dyker upp en utmaning varje dag, saker man inte behöver tänka på när man spelar på en institutionell scen som man kan innan och utan. Nu skapar begränsningarna istället SCENEN 2 2019

Beck De oroliga

Linje Lusta

REBECKA HEMSE

Rebecka Hemse hoppade av teaterlinjen på gymnasiet för att spela i Teater Galeasens uppsättning av Bernard-Marie Koltès Roberto Zucco 1993. Rollen ledde till titelrollen i Lulu på Malmö Dramatiska teater och därefter blev skådespeleriet Hemses yrke. Sedan 2004 tillhör hon Dramatens fasta ensemble där hon gjort klassiska roller som Ofelia i Hamlet och Agnes i Ett drömspel och nyligen Stella i den hyllade Linje Lusta. Utanför scenen är hon känd som kommissarie Becks dotter Inger, en roll hon spelat i 28 filmer.

förutsättningar för annat. Det är som om händelsen, som är föreställningen, kommer till av sig själv. Cocteaus pjäs är en mörk fars som undersöker vad som egentligen kan sägas och göras inom familjens gränser så länge dörren är stängd. – Jag har tyckt om den här pjäsen sedan jag var 20. Jag tror jag gillar den så mycket för att jag upplever livet som en fars, jag tycker att det är roligt när det är helt svart. Så passar den så bra i en kaosartad kontext, utan en egentligen scen. Sedan råkade jag fatta efter ett tag att det faktiskt står i pjäsen att den ska framföras så. Så här står det, ordagrant: ”En ofrånkomlig detalj: scenografin, som ska vara mycket realistisk, måste vara stabil så att man kan smälla i dörrarna.” DET FINNS OCKSÅ ett annat skäl för Rebecka Hemse att vilja bjuda in sin publik till pjäsens temporära hem. – Vi har kommit bort från varandra fysiskt. Idag umgås vi ju mer på distans, genom datorn och telefonen. Då blir ögonblicken när man faktiskt ses så intima. Jag upplever det nästan som ett sug efter att vara samma rum som andra, att få vara känslig, göra bort sig, bete sig okontrollerat bland folk. Jag längtar lite efter fel och brister och den stora risken det faktiskt innebär att träffas på riktigt. Det är fysiskt för mig. SCENEN 2 2019

Rebecka Hemse månar om det fysiska, att mötas och stötas med folk och publik.

DE OROLIGA

Linn Ullmans roman De oroliga kom ut på svenska 2016 (på norska 2015) och skildrar hennes barndom. Boken tar avstamp i ett projekt: Ullman och hennes pappa Ingmar Bergman skulle skriva en bok om åldrande men Bergman hann dö innan projektet blev till. Boken har dramatiserats av Karen-Marie Bille och gjorts om till en pjäs för tre kvinnoroller. Den fick urpremiär på Dramatens Lilla Scenen 2018. Under hösten 2019 turnerar Riksteatern med en uppsättning där Rebecka Hemse, Angela Kovács och Marika Lindström gör de tre rollerna.

LOKALA LOKALER

Att nyttja icke-traditionella scener som Rebecka Hemse gör i De förskräckliga föräldrarna blir allt vanligare, i synnerhet när verket kräver en viss intimitet. Riksteatern har låtit koreografen Carl Olof Berg besöka 200 hem sedan 2015 i performanceföreställningen Hemma hos dig med Carl Olof. Föreställningen är tillbaka på Riksteaterns repertoar i höst. Skådespelaren Cecilia Nilsson har haft stor framgång med Frans Xaver Kroetz ordlösa pjäs Önskekonsert som spelats i utvalda lägenheter. Den hade premiär som Riksteaterproduktion 2006 och har därefter spelats återkommande med Siris Originella Teater som producent.

BILDEN Dansens regionala historia utforskas av gruppen och det koreografiska konstprojektet Samlingen, i möte med ortens dansutövare och publik. Resultatet blir en gemensam och lokal historiebeskrivning av dansen genom tiderna och dansen idag. Vad: Samlingen Var: Ulricehamn När: 17 mars 2019 Medverkande: Nadja Hjorton, Amanda Apetrea, Halla Ólafsdóttir, Stina Nyberg, Zoë Poluch och Omar Diab. På bilden från vänster: Nadja Hjorton, Omar Diab, Amanda Apetrea och Alicia Ivarsson. Foto: Lars-Åke Green/Borås Tidning

SCENEN 2 2019

NÖRDARNAS REVANSCH En löjeväckande tönt eller en högt skattad talang på arbetsmarknaden? Begreppet nörd har fått en ny status och de flesta som sällar sig till skaran drivs av ett starkt engagemang. I event som NärCon och i föreningsliv kan nörden ofta hitta ett sammanhang.

D TEXT: DAVID BOGERIUS

et officiella namnet på IT-avdelningen hos Netflix, världens största underhållningsföretag, är Netflix Nerds. De anställda är enligt förklaringen tekniska experter som drivs av en passion för jobbet. Det säger en del om att ordet nerd, eller nörd om vi använder den försvenskade varianten, har förlorat det mesta av sin negativa innebörd. De som en gång klassades som asociala och underliga har blivit attraktiva. – Åren går och folk blir äldre. De som älskade tv-spel, Star Wars, serietidningar och liknande nörderier växer upp och tar allt större plats i samhället, säger Sam Anlér. 2002 startade Sam Anlér NärCon, en samling

evenemang med fokus på spel, performance och nördkultur, som nu lockar över 10 000 besökare. Bara arrangörs- och funktionärsstaben på NärCon Sommar i Linköping består av 800 personer – I många år sågs det som något litet, obskyrt och konstigt, men när vi väl växte i storlek och var med i SVT-sändningar och liknande så förändrades det. Jag ser fram emot den dagen när NärCon lyfts upp i pressen på samma sätt som musikfestivalerna. EN STOR DEL av NärCon består av cosplay, en för-

kortning av ”costume play” som går ut på att i olika sammanhang efterlikna karaktärer från serier, filmer eller spel med hjälp av fantasifulla dräkter. Sam Anlér gläds åt att deltagarnas stora engagemang har väckt Riksteaterns intresse. – Det förstärker känslan av att NärCon tas på allvar och har fått ett erkännande när en så pass etablerad organisation som Riksteatern vill samarSCENEN 2 2019

SCENEN 2 2019

Cosplay, eller costume play, där fans och entusiaster klär ut sig till en karaktär, är vanligt på NärCon.

ansvar och förtroende till yngre eldsjälar beta med oss. Att cosplay-världen med som i sin tur skapar verksamhet och sin performance-del får möta och lära sig lockar fler eldsjälar. Hade vi i stället haft av teatervärlden är någonting riktigt bra. vuxna distanserade ledare är risken stor Enligt Bengt Andersson, konstnärlig leatt de skapat något som de yngre inte dare för Riksteaterns Barn & Unga, finns vill ha. det en stor ödmjukhet inför samarbetet: – Det kan vara väldigt intressant för oss att stötta ungdomarna på NärCon, men KONCEPTET FÅR STÖD av doktoranden det är inte så att vi är genierna som komAron Schoug som skrivit boken MotiBengt Andersson mer dit och vet bäst. Vi är där på deras vera ideella - om ledarskap, människors premisser. behov och drivkrafter. Han menar att det är viktigt att låta ungdomar vara med och forma verksamheten om man vill få dem att engagera sig. RIKSTEATERN HAR BLAND annat erbjudit hjälp – Många föreningar fastnar i att göra saker som till deltagarna i form av utrymme för repetitioner de alltid har gjorts och hakar upp sig på att det och stöd för gestaltning, men Bengt Andersson måste vara på ett visst sätt. När det kommer nya understryker att man hela tiden utgår från deras som vill engagera sig är risken stor att de tappar eget skapande. Det är heller inte frågan om någon lusten för att allt är så stelt. Det är viktigt att de får rekrytering av ungdomar till Riksteatern och scenprova sina idéer även om det inte motsäger att de konsten. med mycket erfarenhet kan ge input och – Det undviker vi helt enkelt. Det är stöd, säger Aron Schoug. snarare så att vi kan skapa intresse för Enligt honom är det en kombination Riksteaterns verksamhet genom att vara av yttre och inre drivkrafter som får en del av NärCon för att boosta, stärka såväl unga som äldre att engagera sig och interagera. Det gäller för oss att vara ideellt. relevanta. – Bland de yttre drivkrafterna finns Enligt Sam Anlér är det helt rätt väg viljan att skaffa sig erfarenheter som ser att gå, med tanke på att det är besökarna bra ut på ett cv. Bland de inre ingår att som driver festivalen och styr innehållet: föreningens mål överensstämmer med – Vi tror på ett koncept där vi ger Aron Schoug SCENEN 2 2019

TT-BILD

ens värderingar eller att arbetsuppgifterna i sig känns roliga och meningsfulla. Generellt kan man säga att de som har mer inre drivkrafter tenderar att ha ett mer långsiktigt hållbart engagemang. Det är svårt att överskatta betydelsen av Internet och sociala medier för nördkulturernas utveckling. Olika sorters nörderi har dessutom blivit statushöjande inslag i befintliga kulturer. En rockartist som samlar på gamla vinylskivor framstår som genuin och cool. Steget är heller inte långt till hipsterkulturen och dess flashande av svårfunna öl- och surdegssorter. Det var också genom Internet som det visade sig att intressen som ansetts säregna och udda delades av mängder av människor – som alla fanns inom räckhåll. – Det är något som föreningar kan och bör använda sig av genom att vara aktiva i sociala medier. Det gäller dock att veta hur man ska gå tillväga. Det gäller att vara ihärdig för att tränga igenom bruset, säger Aron Schoug. LIKSOM RIKSTEATERN HAR Sveriges ledande

studieförbund ABF ett samarbete med NärCon. Nördkulturen har en självklar plats inom ABF med studiecirklar om bland annat e-sport, cosplay och film. – Nördarna är vetgiriga men saknar ibland sociala sammanhang. ABF har en viktig uppgift att fylla genom att koppla ihop människor med specialintressen, säger Herman Geijer som har utsetts till nationell samordnare. Precis som på NärCon finns också en DIY-kultur

” V I TROR PÅ ETT KONCEPT DÄR VI GER ANSVAR OCH FÖRTROENDE TILL YNGRE ELDSJÄL AR SOM I SIN TUR SKAPAR VERKSAMHET OCH LOCKAR FLER ELDSJÄL AR.” (Do It Yourself) där deltagarna i studiecirklarna skapar innehållet. Kulturen har legat till grund för den så kallade Makerrörelsen som omfattar alla former av hantverk, från virkning till programmering, och har utvecklat en social gemenskap kring skapande och nyfiket experimenterande. Enligt Svenska Akademiens ordlista är en nörd ”En person som har ett stort specialintresse och som därför kan verka något enkelspårig”. Beskrivningen är ifrågasatt, bland annat på Facebook-sidan ”Nördar i allmänhet”, eftersom många nördar har fler än ett specialintresse. SAOL:s definition av en nörd får ändå ses som en klar förbättring jämfört med den som gällde fram till 2015: ”Enkelspårig och löjeväckande person, tönt”.

Sam Anlér förklarar att en stor del av NärCons framgång är att eldsjälar skapar innehåll för, just eldsjälar. Eller nördar.

RIKSTEATERNS DELTAGANDE SOMMAR NÄRCON 2018

iksteaterns Länk-projekt presenterades. R En Länk-ensemble från Stockholm visade kostymer sydda av återvunnen plast och spelade scener ut Manda Stenströms pjäs Och så levde de lyckliga… En grupp repeterade en scen från populära animeserien Yuri on Ice. Fotobås för cosplayers.

INFÖR VINTER NÄRCON 2019 M-tävlande spelade in presentationsfilmer på RiksteaS tern och fick feedback och hjälp med manus/dialoger.

VINTER NÄRCON 2019 iksteatern coachade de som ville repetera sina uppträR danden och gav tips och regi. Seminarium i manusskrivning av kort pjäs utifrån fanfiction. Föredrag om vampyrer genom historien.

INFÖR SOMMAR NÄRCON 2019 eldagsworkshop på ABF i Stockholm, där Riksteatern H tillsammans med NärCon-deltagare undersökte möjligheterna att hålla panelsamtal med publikfrågor.

SOMMAR NÄRCON 2019

SCENEN 2 2019

TT-BILD

re dagar i Riksteaterns repetitionssal där tävlande fick T hjälp i tävlingsgrenarna Performance, Masters, Sketch, Nordiska mästerskapet samt panelsamtal. 23

DOKUMENTÄR

DANS

Koreografen och dansaren Tove Sahlin är Riksteaterns första huskoreograf och under två år ska hon presentera två föreställningar. Först ut är dokumusikalen Helheten med premiär i oktober. Scenen har träffat henne för att prata om uppdraget som huskoreograf och om de kommande verken Helheten och Närheten. TEXT: THOMAS OLSSON FOTO: BANFA JAWLA

SCENEN 2 2019

Undan! Koreograf Tove Sahlin ”dansar in” en miljö.

et kommer att bli en föreställning med mycket sång och dans. Men framförallt är det en föreställning med berättelser eller rättare sagt röster från ett antal personer som på olika sätt talar om individens ansvar för helheten och samhällsgemenskapen. Själv beskriver Tove Helheten som en dokumusikal. – Den bygger på inspelade röster och jag vill att publiken ska uppleva det som om de nästan sitter och lyssnar på radio. Och sedan krockar vi det med musikalform.

SÅVÄL BARNLÄKAREN Henry Ascher, författaren

Malin Lindroth som nunnan syster Karin vid Alsike kloster hör till de aktivistiska personer som intervjuats av Malin Holgersson och vars röster kommer att vara en viktig del av Helheten. Eller om man vill säga det dokumentära inslaget i dokumusikalen och där Maria Johansson Josephssons sånger till stor del kommer att bygga på det som de olika rösterna säger.

SCENEN 2 2019

Huskoreografen pรฅ besรถk.

SCENEN 2 2019

” J AG STÅR INTE UT MED KONSTVERK SOM INTE LÄMNAR UTRYMME TILL DE EGNA REFLEKTIONERNA.”

– De flesta pratar inte om sina heroiska gärningar utan om varför de tycker att det är viktigt att vara en aktiv del av samhället. De berättar mer om hur det känns och det är då man kommer åt det mer känslomässiga, säger Tove. Framförallt handlar Helheten om att lyssna. Både på andras erfarenheter och på sin egen inre röst och fundera på hur man egentligen förhåller sig till Helheten. Rent konkret kommer rösterna från ett antal lådor som publiken får ta hand om och hålla i under föreställningen. – De femtio lådorna kommer att vara mitt ute bland publiken och fungera både som ljus- och ljudkällor, berättar Tove. Hon har använt sig av likande lådor tidigare. I My Own Bodies från 2013 vibrerade de av musik och inte av röster. Lådorna har skapats av Josefin Hinders som är scenograf, kostymör och ljusdesigner för Helheten. MUSIKERN OCH KOMPOSITÖREN Maria Johansson Josephsson har flera gånger tidigare samarbetat med Tove. När Tove berättar om sångerna som Maria Johansson Josephsson ska framföra är det tydligt att hon hoppas att de ska fastna i publikens medvetande. – Maria Johansson Josephsson har skrivit jättefina sånger som relaterar till de här intervjuerna, antingen tröstar eller förstärker. Barnläkaren Henry Ascher som intervjuats för Helheten pratar till exempel om hur man blir en kugge i ett maskineri och hänvisar till tågtransporterna under nazitiden. Han talar väldigt vackert om hur de försvarat sig med ”Jag körde bara godståget” och ”Jag lydde bara order”. Om det har hon skrivit en sång så klart. Hon är gammal hårdrockare så hon growlar fram orden i den sången även om hon numera sjunger opera eller kular. – Jag tror att ”Jag lydde bara order” kommer att bli en dänga. Som vi alla står och fräser när vi står på gator och torg och vägrar ingå i en massa dumheter, säger Tove förhoppningsfullt, samtidigt som hon med mörk röst sjunger ”Jag lydde bara order”. Även de fyra medverkande artisterna David Sigfridsson, Destiny af Kleen, Ellen Söderhult och SCENEN 2 2019

Mårten Andersson kommer förstås att få sjunga en hel del. Själva rörelsematerialet kommer hon att arbeta fram tillsammans med dem. – Jag försöker ju göra teaterrummet till något som inte bara är ”sitta och titta” utan mer hitta på tillsammans. Det här mellanrummet som ska göras, det som man annars kallar för scenerier och koreografier vill jag ta ut tillsammans med artisterna i improvisation som sedan repas in. Helheten ingår i Riksteaterns temaspår Demokratins gränser. Att det är en politisk föreställning är ingen hemlighet. Den som har följt Toves arbete genom åren vet att det alltid finns en bakomliggande tanke i det hon gör. Oavsett om det är tillsammans med andra eller med sitt eget kompani Shake it Collaborations. – Hur ska man orka engagera sig och inte bara tänka på sina egna ekologiska tomater? Jag frågar mig själv hur jag ska orka. Orka fast man är medelålders och medelklass, i alla fall när det gäller det egna kulturella kapitalet, fortsätter hon och berättar att hon själv pendlar i sitt aktiva deltagande i samhället. – Vad mer gör jag förutom att rösta för att samhället ska gå åt ett håll som jag tycker är rimligt, alltifrån att protestera, engagera mig eller ta hand om andra som har det svårt? LIKNANDE FRÅGOR HOPPAS Tove förstås att

publiken ska få med sig när de har sett Helheten. – Jag står inte ut med konstverk som inte lämnar utrymme till de egna reflektionerna. Det är kanske därför jag håller på så mycket med danskonsten. Uppdraget som huskoreograf innebär dessutom att hon ska medverka till att stärka dansen i hela landet. Om det första verket Helheten är mer teater där Riksteaterns teater- och dansavdelning samarbetar, så kommer Närheten bygga helt på rörelse, dans och musik och ges på platser som bibliotek, bygdegårdar och i kyrkorum som Lunds domkyrka och Kiviks kapell. – Publiken kommer att ha dansarna tätt intill sig. Föreställningen bygger på tankar om ensamhet, närhet och kanske om samtycke. Då tänker jag på hur vi interagerar med varandra i det offentliga rummet. 27

Torsdag 23 maj 2019 I bussen på väg till kongressen i Karlstad är alla väldigt taggade. Alla vi som är representanter från Riksteaterföreningar i Kalmar län har träffats flera gånger innan och förberett oss. Jag fyller 19 år idag men det tänker jag inte ens på att nämna, vi har fullt upp med att prata ihop oss om hur vi på bästa sätt ska lägga fram våra motioner som är våra förslag till kongressbeslut.

ETT WILD CARD TAR PLATS

Hon kom, hon såg och hon valdes in i Riksteaterns nationella styrelse. Följ med Åsa Hoang, medlem i riksteaterföreningen Scenkonst Kalmar, under en händelserik helg i maj då hon deltog i sin första Riksteaterkongress. BERÄTTAT FÖR: KLARA LEDIN HÖGLUND FOTO: ÅSA HOANG

Fredag 24 maj 2019 Morgon

Fredag 24 maj 2019

Nästa dag samlas vi i kongresshallen och efter en 2 stund presenteras vi som är nominerade till den nationella styrelsen uppe på scenen. Även om själva personvalen inte ska röstas igenom förrän på söndagen, känns det extremt pirrigt att stå där uppe och se ut över alla kongressombud. Samtidigt är jag väldigt stolt förstås.

Lite senare får vi ett uppdrag, vi får veta att vi ska gå till en buss som har samma nummer som står på våra olika namnlappar. Bussen tar oss sedan ut till kvällens underhållning på olika platser runt om i Karlstad. Det är superbra, man kan varken välja eller fly, haha! Min buss åker till Kils arena, där vi ser föreställningen Hem av Riksteaterns Tyst Teater och sedan bjuds på vegetarisk gryta. Jag älskar upplägget!

SCENEN 2 2019

Fredag 24 maj 2019 Jag och Fanny Reje Franzén, som sitter i samma styrelse som jag i Kalmar, står och sippar på varsitt glas vin när Lena Carlbom från Riksteaterns valberedning kommer fram och presenterar sig. Hon berättar att valberedningen nominerat just mig på grund av att min låga ålder kompenseras av mitt stora engagemang. Jag blir nästan tårögd av tacksamhet och efter det börjar jag känna mig betydligt mer avslappnad.

Lördag 25 maj 2019 Under banketten, efter allt hårt arbete under de tematiska diskussionerna, är stämningen glad och avslappnad. Vi är alla lite trötta och ser fram emot den goda maten, jag passar på att mingla och prata om allt möjligt. Jag råkar nämna att jag fyllde år på torsdagen, och alla vid mitt bord ställer sig upp och sjunger! Det är nog den finaste födelsedagssång jag fått någon gång.

Söndag 26 maj 2019 På söndagen är det dags för mig att på darrande ben gå upp i talarstolen och presentera den motion som jag skrivit ihop med min bästa vän Maja. Vårt förslag är att Riksteatern bör införa vegetarisk mat som huvudalternativ vid alla sina arrangemang. Men ämnet visar sig vara mer kontroversiellt än vad jag väntat mig och motionen röstas ner.

SCENEN 2 2019

Lördag 25 maj 2019 Det här är en av mina favoritstunder under hela kongressen. Under rasterna på lördagen sammanställer vi i Kalmar län-gänget vad som kommit fram under de tematiska diskussionerna, för att ytterligare kunna finslipa vår argumentation inför presentationen av våra motioner i talarstolen. Det är i just de här stunderna jag känner att vi verkligen kan påverka, att det här är hela kongressens kärna.

Lördag 25 maj 2019 Kvällen avslutas med dans-karaoke. Vi härmar dansen som visas på storbildsskärmen, lite tveksamt till en början men snart släpper alla loss och vi har superroligt!

Söndag 26 maj 2019 I pausen efter att jag gått upp i talarstolen kommer flera unga tjejer fram till mig. Jag känner inga av dem sedan tidigare, men de säger alla samma sak: att de tyckte vår motion var sååå bra och att de inte kunde förstå varför vi inte kunde få igenom den. Vi kom alla överens om att nu har vi sått ett frö och på nästa kongress är nog organisationen mer mogen för förslaget.

ÅSA HOANG Ålder: 19 år Bor: I lägenhet i Kalmar Familj: Mamma, pappa och lillasyster Elin Gör just nu: Tog studenten från naturprogrammet i våras, och jobbar nu på uppdrag av UF (Ung Företagsamhet) som inspirationsföreläsare. Oväntad talang: Har tävlingsdrillat sedan 9 års ålder. Visioner om Riksteatern: Jag vill verkligen att Riksteatern ska ligga i framkant på alla områden, inte bara konstnärligt utan även när det kommer till våra arrangemang. Till exempel när det gäller miljövänlighet och hur vi satsar och tror på unga, jag vill vara med och lyfta kraften i det. Visa att vi kan vara relevanta för alla, överallt.

Söndag 26 maj 2019 15.18 Nästan sist av allt är det dags för personval och nu är jag riktigt

10 nervös. Jag som bara varit medlem sedan 2015, ett wild card.

Kan jag verkligen bli invald? Innan det är dags att gå upp på scenen inför valet kommer vd Magnus Aspengren fram: ”Hej, är det du som är Åsa?” Vi byter några snabba ord och sedan kommer teaterchefen Dritëro Kasapi också fram och hälsar. Det känns fint, som att jag har deras stöd.

Söndag 26 maj 2019 15.18 Sedan står vi på scenen igen och jag inser att jag blivit invald! Under hela kongressen har jag känt att engagemanget alla har är helt fantastiskt, jag vill verkligen vara en del av detta och nu är jag invald i den nationella styrelsen. Vilket lyckorus!

VILL DU VETA MER OM VAD SOM BESLUTADES UNDER RIKSTEATERNS KONGRESS I VÅRAS? På nätet kan du läsa protokollet med alla kongressens beslut och även titta på videoklipp, till exempel från kulturminister Amanda Linds tal under kongressen. Allt detta hittar du här: kongressen2019.riksteatern.se

SCENEN 2 2019

HÅKAN LARSSON

KLASSIKERN EDDAN

Det blir totalteater av Eddan i höst.

NYTT LIV I EDDAN

Vad händer om man mixar ett tusenårigt isländskt diktverk om jättar och gudar med nutida dans och musik? Svaret ges under hösten av Västanå Teater och heter Eddan.

vårtillgänglig och ålderdomlig – så minns nog många Eddan av den isländske författaren Snorre Sturlasson från skolans lektioner i svenska. Mytologiska berättelser och fornnordiska sagor om skapelse och undergång varvas med tusenåriga visdomsord om heder och ära. Inte sällan på komplicerade versmått.

MEN NÄR TEXTERNA lyfts fram som dramatik med nutida scenografi och musik, händer något helt nytt. Under hösten kommer Eddan som en del i Riksteaterns repertoar att livesändas digitalt. Ett perfekt verk att framföra som skådespel, menar Leif Stinnerbom som regisserar uppsättningen på Västanå Teater. – Det är väldigt vackert, väldigt poetiskt och innehåller många gånger stor humor. SCENEN 2 2019

Till exempel drivs det rätt friskt med gudarna i Eddan, vilket passar väldigt bra på scenen, säger han. Troligen var texterna muntligen framförda innan de skrevs ner av Snorre Sturlasson. En del forskare ser i dag kvädena som den första dramatiken från norra Europa. Norrmannen Jon Fosses scenbearbetning från 2017 väckte stor uppmärksamhet när den uruppfördes på Det Norske Teatret, och det är Fosses version som sätts upp av Västanå Teater. SOMMARENS föreställningar i Berättar-

ladan har varit så gott som slutsålda, och nu är det dags för digitala livesändningar. Leif Stinnerbom står för regi och Magnus Stinnerbom skriver originalmusik till föreställningen. Och som det brukar bli med Västanåproduktioner så snålas det inte med

Två sidor ur Uppsala-Eddan som är en av tre kända medeltida handskrifter av Snorres Edda. Denna tros ha tillkommit på Island i början av 1300-talet.

ANDRA DRAMATISERINGAR AV EDDAN N ibelungens ring är en tysk operatetralogi av Richard Wagner baserad på det sydtyska eposet Nibelungensången och material från den nordiska mytologin, framför allt Völsungasagan och den Poetiska Eddan. är Hollywood blåste liv i gamla nordiska N gudar i Marvelfilmerna, hämtades mycket från Eddan. I filmerna spelar Tor och Loke viktiga roller i kampen om universums öde. Händelseutvecklingen har inte mycket gemensamt med mytologin som skildras i Eddan, men såväl Ragnarök som Tors hammare skildras med en rejäl dos action. Även Lokes dubbelnatur och svekfullhet lever vidare i denna nutida tappning.

teatrala uttryck. – Nej det blir totalteater med fantastisk scenografi, musik och dans. Vilket passar väldigt bra för den rika mytologiska värld som träder fram i Eddan. – Jag ser Eddan som en väg för oss att försöka förstå människorna som skapade de fornnordiska gudarna. Man levde ett hårt liv och behövde myten för att förklara det oförklarliga. Och många av tankegångarna från Eddan lever kvar än idag, säger Leif Stinnerbom.

HELENA KÄMPFE FREDÉN 31

”Hej!” Publik och skådespelare interagerar från första stund.

SCENEN 2 2019

Alla sinnen är med när Shakespeares hjärtslag ges.

Alla barn och unga oavsett funktionalitet har rätt att delta i och ha tillgång till scenkonst på sina villkor. Det är utgångspunkten för Scen:se, ett unikt projekt som skapar interaktiv teater för barn och unga med svåra intellektuella funktionsvariationer. TEXT: ANNA HEDELIUS FOTO: MARTIN SKOOG

ej, hej! Skådespelaren Hanna Edh slår handflatan mot bröstet i takt med orden och slår sedan ut med handen som för att skicka hälsningen vidare ut i rummet. Snart sprids rörelsen till oss andra som befinner oss på den intima och mjukt inbäddade spelplatsen på Folkteatern Gävleborg. – Hej, hej! – Hej, hej! – Hej, hej! En hälsning i hjärtats rytm och med hjärtligt inkluderande riktning. I den inre cirkeln, på gula sittpuffar placerade intill varandra på en mjuk och mönstrad matta, sitter fyra skådespelare SCENEN 2 2019

tillsammans med tio elever vid Porfyrgruppen på Stora Sätraskolan i Gävle. På stolar, i en yttre cirkel, sitter elevernas handledare, jag själv och andra inbjudna. Vi sitter på lagom avstånd för att inte störa det som sker i den inre cirkeln, men tillräckligt nära för att känna oss inkluderade i skådespelet. Föreställningen vi upplever tillsammans heter Shakespeares hjärtslag och ingår i projektet Scen:se (läs sense = känna). Den riktar sig specifikt till barn och unga inom autismspektret och är framarbetad av Kelly Hunter, med ett förflutet som skådespelare vid Royal Shakespeare Company. För tjugo år sedan hoppade hon av karriären för att börja arbeta på särskola och sedan dess har hon utvecklat

en metod för att arbeta med konstnärligt kvalitativa föreställningar som vänder sig mot denna målgrupp. Shakespeares hjärtslag bygger på en av Shakespeares sagospel – Perikles – och handlar liksom Kelly Hunters tidigare föreställningar om det grundläggande i att vara människa. ”How we feel, see, think and love” som Kelly Hunter själv sammanfattade det. Hennes föreställningar bygger på lekar/ riter, i vilka skådespelarna ledsagar de deltagande barnen genom berättelsen med hjälp av sång, rytm, rörelse och upprepning. Med Andreas Östlunds klanger och slagverk som kuliss rör sig de tio eleverna mellan känslor som hämnd, kärlek, förtvivlan och tillit innan de allesammans 33

” VÅR PUBLIK ÄR EN HELT MARGINALISERAD GRUPP I DET OFFENTLIGA KULTURRUMMET. MÅNGA AV DEM HAR ALDRIG VARIT PÅ TEATER FÖRUT.” slår sig ned på sittpuffarna igen för en avslutande rörelserytmisk lek. – Hej då, hej då! – Hej då, hej då! NÄR VI KLIVER ut från spelplatsen för att sätta på oss skorna dröjer en av eleverna sig kvar för att tala med skådespelaren Arabella Lyons. – Vad är egentligen budskapet, frågar han, varpå Arabella ger sig in i en lång och fin redogörelse kring handlingen i Perikles. Eleven lyssnar, blir tyst för en sekund och säger sedan: – Så budskapet är kärlek? – Ja, just så, säger Arabella, som efter att eleven har gått ut i foajén omtumlad sätter sig på en stol, pustar och konstaterar: – Han satte det på pricken. Nu måste jag gråta av mig lite. Ja, Shakespeares hjärtslag är en föreställning som väcker känslor och går rakt in i hjärtat på åskådare, deltagare och skådespelare. Vi är flera i den yttre cirkeln som torkar tårar under den en och en halv

timme vi tillbringar tillsammans med ensemblen och eleverna från Porfyrgruppen. Elever som inledningsvis är slutna börjar plötsligt öppna upp, någon som springer runt rummet stillar sig och söker kontakt, skratten från en pojke som har uttalat både uppmaningen: ”Dig ska jag ha!” och svaret ”Nej, låt mig va!” ekar i rummet. – Vi lär oss så mycket, säger Arabella Lyons när ensemblen samlas för att äta lunch i Folkteaterns mötesrum. Vissa barn stänger av allt som är nåbart första halvtimmen, sedan ser man hur de visar ett öga eller en hand… – Varje barn är en värld i sig. Det är premiär varje dag och föreställningen existerar inte utan dem, fortsätter Francoise Fournier. – Jag har lärt mig att inte analysera vad eleverna upplever, säger Hanna Edh. Det kan vara den som visar minst som upplever mest. SHAKESPEARES HJÄRTSLAG ÄR uppbyggd enligt en tydlig struktur, men beroende på vad som händer i rummet

improviserar ensemblen utifrån den dramaturgiska ramen. – Vi jobbar både med att skapa relation till eleverna men också med att behålla den konstnärliga höjden, säger Hanna Edh. Det primära är den konstnärliga upplevelsen. Formen är nyckeln. Kellys mantra är att lekarna ska vara ”short, fun and repeatable” - korta, roliga och möjliga att upprepa. Eva von Hofsten är både skådespelare i och projektledare för Scen:se. Själv fick

SCENEN 2 2019

I Stranden kan allt hända, upp med paraplyerna.

hon upp ögonen för arbetssättet under en fortbildning vid Oily Cart Theatre i London. Då hon återvände till Sverige ville hon fortsätta. – Men det visade sig att det inte fanns någon som arbetade med detta i Sverige, så vi fick starta upp det själva, berättar hon. Vår publik är en helt marginaliserad grupp i det offentliga kulturrummet. Många av dem har aldrig varit på teater förut, helt enkelt därför att det aldrig har gjorts teater som riktar sig till dem. I OKTOBER 2017 initierades det treåriga projektet Scen:se. Förutom Shakespeares hjärtslag spelas även Stranden, en multisensorisk och interaktiv föreställning som vänder sig till barn med svåra intellektuella, kognitiva och fysiska funktionsvariationer. Föreställningen är baserad på dikten Dover Beach av Matthew Arnold och regisserad av Tim Webb, grundare av Oily Cart Theatre och dess konstnärliga ledare i över 30 år. – Stranden utspelar sig på ett strandcafé, och är uppbyggd som en meny av olika saker som kan ske på en strand. Eleverna får lukta och smaka på basilika, gunga i en storm, känna på vatten och såpbubblor samtidigt som skådespelarna sjunger och projektioner syns i fonden. Om publiken inte kan höra får de känna vibrationerna från skådespelarnas stämband genom sina handleder, berättar Eva von Hofsten. – Vår publik kallas för ”sensory beings” – det handlar om att utforska världen med olika sinnen, inte bara intellektet, SCENEN 2 2019

Närvaron är total i den multisensoriska och interaktiva föreställningen.

fortsätter hon. Vi har bara sex barn i publiken varje gång och vi är väldigt nära dem hela tiden. Många har rullstol och de sitter vid specialtillverkade bord. Tablåer av händelser leder in i varandra. Då och då stannar vi upp och låter det bli helt tyst, ger plats för processtid. Det är ofta då barnen reagerar. Stranden-projektet föregås av ett digert förberedelsearbete i skolan för att eleverna ska vara beredda på vilken situation de ska möta. Det finns också ett pedagogiskt material för skolorna att ta del av efteråt. Scen:se har mött idel positiva reaktio-

ner. Från publik, anhöriga och kommunerna i regionen. – Ofta säger de medföljande att de upplever sidor hos sina elever som de aldrig har sett förut, berättar Francoise Fournier. – Jag tror att projektet har förändrat livet hos många. Själv har jag upptäckt känslor jag inte visste att jag kunde känna, säger Klara Brundell som själv har diagnosen atypisk autism och har följt arbetet med Shakespeares hjärtslag som praktikant. Under hösten och våren turnerar Shakespeares hjärtslag och Stranden i hela landet med Riksteatern. 35

32n

Apokalypser har fascinerat i alla tider. Men nu verkar världen gå under allt oftare – åtminstone i konstens värld. Oavsett om det är zombies, epidemier, aliens eller klimatet som tar kål på oss så upphör vi aldrig att fängslas av en rejäl undergång. T EX T HEL ENA KÄM P F E F R E D É N

Ordet apokalyps betyder uppenbarelse från grekiskans αποκάλυψη (apokalypsis) vars grundbetydelse är ”avtäckelse” eller ”avslöjande”. Beskrivningar av mörka framtidsskildringar och undergångsfiktion har alltid funnits. Här i Norden har vi ju Ragnarök, jordens undergång som knappast är en promenad i parken. Den bibliska undergången med sina fyra apokalyptiska ryttare är inte heller någon munter läsning.

En mer modern version av undergång genom kometnedfall är Lars von Triers undergångsdrama Melancholia. Succéfilmen blev musikteater på Kulturhuset Spira i Jönköping våren 2019.

HBO

[apokalypsis]

Kanske är det dödliga virus som kommer att ta död på mänskligheten? Eller så kanske vi helt enkelt blir infertila. Margret Atwoods klassiker Handmaid’s Tale som har iscensatts flera gånger och nu är en uppmärksammad tv-serie, beskriver en totalitär framtid där människorna har blivit ofruktsamma. Och ibland är dystopin obehagligt nära nutiden – Tv-seriens rödklädda ”handmaids” har blivit en modern symbol i kampen för kvinnors rätt till sina egna kroppar.

En av de första dystopierna i böckernas värld var H.G. Wells bok The Time Machine från 1895. En brittisk vetenskapsman i det viktorianska England färdas tusentals år framåt i tiden med hjälp av en tidsmaskin. Han kommer till en tid då jorden befolkas av Morlocker (en slags underjordiska apmänniskor), och Eloaner.

SCENEN 2 2019

HBO

Ibland behöver vi inte ens hitta på fiktiva undergångar, det duger gott med de vi redan har. Johan Rencks kritikerrosade tv-serie Chernobyl skildrar en katastrof som många fortfarande har i färskt minne.

KLARA G.

Eller är det mest troligt att allt tar slut med en stor smäll? I Kometen kommer av Tove Jansson utsätts Muminfamiljen för hotet av att en komet ska slå ner och förinta världen. Tove Jansson som skrev boken under andra världskriget influerades av de katastrofstämningar som då rådde i världen.

När performancekonstverket Satans demokrati spelades i en övergiven kontorsbyggnad i Stockholm 2015, var det nog en och annan som fick beröringsskräck. Publiken var en del av pjäsen, som skildrade en skrämmande dystopisk värld där totalitära makter hade tagit över.

Hemska undergångsscener är tacksamma att gestalta i operans dramatiska värld. I det sista av Wagners verk i Nibelungens ring, Ragnarök, brinner precis allt och Rhen svämmar över. Världen går under till tonerna av tung opera.

Att klimathotet börjar sätta sig i det kollektiva undermedvetna märks allt tydligare i konsten. Ur vattnets minne som spelades på Riksteaterturné 2017 beskrev en dystopisk värld där klimatförändringarna har gjort vatten till en bristvara.

IA SAMOIL

SCENEN 2 2019

MANUSET MAN FÅR VÄL STÄLLA UPP AV ADDE MALMBERG

NAMNET NALLE? – Nalle är en riktig hårding, ser ut som den medlem i mc-klubben han faktiskt är. Därför ville jag ge honom ett mjukt namn.

Fullt fusk i föreningen Få länder har ett lika blomstrande föreningsliv som Sverige. Det tog Adde Malmberg fasta på när han skrev farsen Man får väl ställa upp, med hög igenkänningsfaktor för alla som varit med i en förening. Här berättar han om arbetet med manuset och varför MC-knutten fick heta Nalle. TEXT: HELENA KÄMPFE FREDEN FOTO: SARA BOGREN

Idén bakom farsen

Publikens roll

– Idén fick jag när jag hade ett möte med Riksteaterns förre teaterchef Måns Lagerlöf. Vi pratade om hur det kom sig att många komedier utspelar sig i en rik överklass, ofta i England, och att det är väldigt vanligt med förvecklingar mellan män och kvinnor. Vi konstaterade att det inte riktigt är något som passar vår publik, och att man borde göra komik om något mer jordnära och vardagligt. ”Du kan ju fundera på föreningslivet”, tyckte Måns, och jag tände till på det. Nästan alla svenskar har ju en relation till föreningslivet – det kan vara barnens fotbollslag, kören eller scouterna. Och det som är välbekant bjuder ofta in till skratt. – Komiken i Man får väl ställa upp utgår från att man fuskar lite med pengar för att kunna hålla igång en glesbygd. Alla i samhället är med i varandras föreningar för att få ihop till många medlemmar som ger mer föreningsstöd. Det börjar med ett litet fusk som sedan vecklas ut och blir värre och värre när en inspektör anländer för att se om allt står rätt till.

– Humorn i farsen är rätt klassisk, den bygger på att publiken vet något som personerna på scenen inte känner till. I det här fallet att invånarna har fuskat med medlemslistorna till föreningarna. För att lögnen inte ska avslöjas tvingas personerna i pjäsen att göra en massa konstiga saker, som i sin tur väcker ännu mer misstankar hos inspektören Hållmander. Man kan lugnt säga att invånarna i Strömsfors målar in sig i ett hörn.

Roligast med manuset? – Att det gick så lätt att skriva. Grundidén med föreningarnas fusk och inspektören är väldigt enkel. Sedan rör man till det med hjälp av publiken, som blir vittne till alla tokigheter. Om utgångspremissen för ett manus är väldigt enkelt så blir det oftast bra.

Addes eget liv i föreningar – Jodå, jag har varit med i föreningar, det har ju nästan alla. Scouterna, barnens idrottsföreningar, bostadsrättsföreningen… Svenskarna är ett föreningsfolk, vi gillar att gå samman och organisera oss. SCENEN 2 2019

VARFÖR LJUGER LENA? – När inspektören Hållmander kommer inser hon att de måste gömma motorcykeln – annars kommer bluffen att avslöjas. Därför tvingas Lena att hitta på allt eftersom, men eftersom hon är så oförberedd blir lögnerna ganska dåliga. Och ju mer hon ljuger, desto mer invecklade och osannolika blir lögnerna.

VAD HÄNDER I SCENEN? – I början av scenen har Nalle, som är med i mc-klubben, ställt sin motorcykel mitt i salen i bygdegården. Det är sju olika föreningar – Idrottsklubben, Kennelklubben, Kyrkans barntimme, Unga Örnar, Motorcykelklubben och Hembygdsföreningen – som delar på samma medlemmar och samma lokal.

VARFÖR STRÖMSFORS? – Strömsfors är påhittat. Det kändes som ett troligt namn för en liten ort som ligger utanför något annat, men som ändå inte finns. Trodde jag – tills jag nyligen körde bil min vanliga sträcka från Skåne till Stockholm och plötsligt såg en skylt som pekade mot Strömsfors! Jag måste ha sett den där skylten hundra gånger utan att reflektera över den, men lagrat namnet Strömsfors i minnet. SCENEN 2 2019

VÅR LOKAL TEATER 16 I LJUNGBY

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: SOFIA BEIJER

Ungdomarna har själva stått för dekorationen på väggarna. Möbler är till största delen donationer.

Förvandling från dammig industrilokal till färgsprakande kulturscen.

LEKFULLA LOKALER Lokal16 i Ljungby är en kreativ mötesplats för unga vuxna i åldrarna 16–25 år. Lokalen drivs av föreningen Teater16 som fyller huset med innehåll och vars medlemmar inrett och format lokalen – bokstavligen. HAR DU SETT filmen Fame? Om den patinerade skolan för talangfulla ungdomar på Manhattan. Lite så är det i kulturhuset Lokal16 i Ljungby. Den gamla plastfabriken har förvandlats till ett allaktivitetshus för kultur – dans, musik, film, teater, scenteknik, rollspel, bildkonst, välj eller föreslå själv – och här möts industriell arkitektur, med färg, en brokig samling möbler och framförallt en ungdomlig skaparglädje. Att det står instrument i kafét för ett spontant jam är liksom självklart. Precis som i Fame. Teater16 heter föreningen som driver Lokal16. Jonas Jansson är verksamhetssledare och har varit med sedan starten 2013. Tillsammans med Alice Jansson ville de att unga vuxna i Ljungby skulle få möjlighet att prova teater och genom Länk hittade de pjäsen Sannas sanna jag – och de var igång. 2016 fick de tillgång 40

till lokalen på 200 kvadratmeter som då var en tom och dammig oslipad diamant. – Precis varenda pinal här har vi fixat. De 25 pallarna i brokiga färger designade och byggdes av Gabbie Barck, en av alla de ungdomar som har bidragit till inredningen. De funkar perfekt som flexibla sittplatser, rumsavdelare, hyllor – ja nästan vad som helst. Den enorma ringen (4,5 m hög) som pryder entrén till Blackboxen var scenografi till en föreställning. Visst liknar den ringen som Mello använde i våras. Tänk att förlagan finns hos oss! Alla stolar i Blackboxen kommer ifrån ett Missionshus utanför Ljungby. Konstnären som äger huset nu, gav oss allihop. Hon gillar verkligen det vi håller på med, säger Jonas stolt. Köket köptes på Blocket. Det var för stort för att ta ut genom dörren till stugan där det var monterat tidigare, så några av

ungdomarna skruvade ner köksfönstret och lyfte ut det den vägen. Alla konstverk och utsmyckningar som hänger på väggar och i taket har ungdomarna själva skapat. I lokalen finns ett stort rum för repetitioner, kafé och samlingsrum, men det centrala är en black box (scenyta 7,7x7 m, men hela rummet inklusive publikutrymmet är 7,5 x 15 m) med plats för 70 personer som har professionellt scenljus och ljud. – Vid rockkonserter och annat vänder vi på hela rummet så att folk står på scenen och banden spelar i publikgradängen. Då tar vi in 150 i publik. Här arbetar vi flexibelt, alltid lekfullt och prestigelöst, men på fullt allvar, säger Jonas. Och precis som själva lokalens tillkomst är allt som sker i Lokal16 av ungdomar, för ungdomar och med ungdomar. SCENEN 2 2019

Instrument finns nära till hands i kafét.

Den gamla plastfabriken på Helsingborgsvägen har fått nytt liv.

Ungefär 100 unga vuxna är engagerade i Lokal16.

I centrum av lokalen står en så kallad blackbox med scen och läktare och professionellt ljud och ljus.

SCENEN 2 2019

KRITIKERN Tre spaningar

REKORDHÖST TILL MÖTES

Att scenkonsten är och alltid har varit gränsöverskridande är en sliten fras. Frågan är ändå om inte hösten 2019 kommer att slå något slags rekord när det kommer till detta. Det handlar inte bara om blandade sceniska uttryck utan också om ett mångtydigt renoveringsbehov som skapar plats för nya samarbeten.

TOBIAS OHLS

Scenbyten och samarbeten

ANNA HÅKANSSON Anna Håkansson är teaterkritiker i Dagens Nyheter och ordförande i Svenska Teaterkritikers Förening. Hon har en faiblesse för kroppsvätsketeater och skulle hjärtans gärna se fler tjockisar på scen. Att se fram emot i höst: Mattias Andersson undersöker vad vi skulle ändra på om vi fick en ny chans. Räknar kallt med att bli knockad när Vi som fick leva om våra liv går upp på Backa Teater. Natalie Ringlers uppsättning av Jonas Hassen Khemirs Vi som är hundra år på Svenska Teatern i Helsingfors. Lär definitivt vara värt en färjetur. Sara Cronbergs uppsättning av Orlando på Malmö Stadsteater. Kombinationen Cronberg/Woolf och musik av Jenny Wilson som dessutom står på scen. Kan inte slå fel.

När utrymmet krymper måste vi sam1 sas om den plats vi faktiskt har. Det vet alla som åkt tunnelbana i London eller Tokyo. Det är alltså knappast någon slump att höstens historiska och första samarbete mellan Dramaten och Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm sammanfaller med att båda scenerna renoveras. Alexander Mørk-Eidem, som flitigt frekventerat båda de gamla ärkerivalerna, sätter upp Arthur Millers Häxjakten med en ensemble hämtad från bägge teatrarna. Under samma period samarbetar båda scenerna med varsitt operahus: Dramaten med Drottningholms slottsteater där Niklas Rådströms nyskrivna pjäs om Beethoven, Dövheten, får urpremiär och Kulturhuset Stadsteatern med Folkoperan, där en nyöversatt Tolvskillingsoperan går upp i regi av Folkoperans konstnärliga ledare Mellika Melouani Melani. Men det är inte bara scenkonsthusen som öppnar upp sina dörrar, redan under våren intogs såväl flera Folkets hus som Scenkonstmuseet av teateruppsättningar och i höst spelas John Ajvide Lindqvist nyskrivna De obehöriga i det före detta kyrkorummet St Paul i ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Stadsmissionen. Runt om i landet har man redan sedan 2015 kunnat bjuda hem koreografen Carl Olof Berg till sitt vardagsrum i Riksteaterns Hemma hos dig med Carl Olof. 214 villor, studentrum och lägenheter senare turnerar han oförtrutet vidare med nypremiär i Piteå.

Konserter på tiljorna

Motsägelsefullt nog spelas det samtidigt allt mer konserter på teaterhusen runt om i landet. Och när allt fler konsertlokaler i Stockholm tvingas lägga ned på grund av klagande grannar och vinstmaximering blir teaterhus som

Vasateatern, Göta Lejon och Södra Teatern allt viktigare spelplatser för ivrigt turnerande musikartister. Till och med lilla Teater Pero kör en egen konsertrepertoar. Innan Dramaten stängde för renovering kunde man se allt från Moneybrother till Suede spela på stora scen. Kanske har det med inramningen att göra, men parallellt med denna ökning har fler och fler artister involverat mer och mer teatrala inslag i sina föreställningar. Mattias Alkbergs senaste turné Alla är sämst hade exempelvis både regissör, skådespelare och manusförfattare i creditlistan. I Dramatens redan etablerade koncept, Performance Concert, skapar en artist tillsammans med en regissör med teaterns verktyg en form av dramatiserad konsertföreställning. En av dem var Jenny Wilsons Who’s Afraid of Jenny Wilson?. I höst medverkar hon både med musik och som skådespelare i samma teaters uppsättning av Virginia Woolfs Orlando i regi av Sara Cronberg.

Pop non stop På senare tid har vi också fått föreställningarnas själva katharsis frammanad med hjälp av populärmusik. I Folkteatern i Göteborgs uppsättning av Lars von Triers Dogville gav Andrea Edwards Grace slutligen den ljuva hämnden ett ansikte till Elvis A Little Less Conversation. Hannes Meidal och Jens Ohlin förde på ett elegant sätt med sig tystnadstemat i dundersuccén Hamlet med hjälp av Simon and Garfunkels The Sound of Silence vidare till Faust i form av stämsångsframförande av Depeche Modes evergreen Enjoy the Silence. I Stefan Larssons tokhyllade Linje Lusta bidrog i sin tur Martha Wainwrights Bloody Mother Fucking Asshole i allra högsta grad till föreställningens feministiska förlösning.

SCENEN 2 2019

MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN olkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioF evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA Dalateatern, 25 % rabatt

HALLAND Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

GÄVLEBORG Skottes Musikteater, 25% rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

KALMAR LÄN Byteteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

KRONOBERG Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN Boulevardteatern, 25 % rabatt Dansens Hus, 10 % rabatt Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kompani1 Teater, 25 % rabatt men enbart på egna föreställningar Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt på ordinarie pris (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Orionteatern, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt

SCENEN 2 2019

Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris. Gällande egenproducerade föreställningar. Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris. Gäller för egenproducerade föreställningar.

UPPSALA LÄN Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

VÄSTMANLAND Västmanlands teater, 20 % rabatt

VÄSTERBOTTEN Skuggteatern, 25 % rabatt

VÄSTRA GÖTALAND ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan AB, 10% rabatt på ordinarie pris Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan. Gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi. Teater Kurage, 25 % rabatt

ÖREBRO LÄN Teater Nolby, 30 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Cirkusslottet, 20 % rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tors, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla ditt namn och adress till ekonomitjanst@natverkstan.net och uppge kampanj koden ”Riksteaterns scenpass”.

DANSTIDNINGEN 25 % rabatt på helårsprenumeration - 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbsida, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

150 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26? Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift. Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

HELA LANDET

VOICES OF CHANGE

DE PASSANT

SCEN:SE

EDDAN

Teater, dans och musik Egna turnée r hösten 2019

BLOD, SVETT OCH TÅRAR

FALLFRUKT

FEMINEAST

PETER PAN

SVANTE MÖTER BEPPE WOLGERS

BARNEN

NEVER GROW OLD

MAN FÅR VÄL STÄLLA UPP

DE OROLIGA

ALLT SOM ÄR VÄRT

HEMMA HOS DIG MED CARL OLOF

NAKNA SOM FOSTER OCH GUDAR

HELHETEN

FÖRSTÅ VÄRLDEN – MÖT RADIOKORRESPONDENTERNA

ARGA ÄNKAN