Scenen nummer 1 2020 by Riksteatern

Scenen NY SCENKONST TAR PLATS

EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #1 2020

SVÅRAST AV ALLT – NOUR EL REFAI SPELAR MONOLOGEN STÖRST AV ALLT OCH GÖR 10 OLIKA ROLLER

EN RÄKMACKA I FOAJÉN / KLIMATSMART KULTURSCEN KLASSIKERN: ELVIRA MADIGAN 2.0 / SYNTOLKAD TEATER

LEDARE

MAGNUS FAVORITCITAT

ALLAS RÄTT ATT UTÖVA OCH TA DEL AV EN FRI OCH OBUNDEN KULTUR

slutet av 2019 tog Riksteatern, tillsammans med 17 andra kulturaktörer, initiativ till en debattartikel på DN debatt. Vi menade att kulturen snarast behöver ett starkare rättsligt skydd. Kulturpolitiken har under senare år blivit ett ideologiskt slagfält där vedertagna politiska överenskommelser utmanas. I en tid av populism och nationalism nedmonteras demokratier runt om i världen och yttrandefrihet begränsas. Ofta genom att direkt kontrollera och styra kulturen. Den alarmerande utvecklingen visar att det rättsliga skyddet för kulturen inte är tillräckligt starkt för att stå emot politisk påverkan. Det är ett hot mot ett av de viktigaste fundamenten för vår demokrati, nämligen allas rätt att utöva och ta del av en fri och obunden kultur.

det djupt provocerande som något som kan utmana till nya insikter. Nyfikenhet, kreativitet och lust för det okända borde vara det som våra politiker skapar bäst förutsättningar för. Som skådespelaren sir Anthony Hopkins nyligen i en intervju sa: ”I know nothing. Certainty destroys people”

Björk Guðmundsdóttir, artist

”Konsten har ingen uppgift – det är konstens stora uppgift.”

I DETTA NUMMER av Scenen kan du läsa

om hur konstnärerna reagerat på just klåfingriga politiker i Sölvesborg, om kreativa konstnärer som Nour El- Refai, som under sin karriär fått utrymme till kreativitet hos bland annat Riksteatern, och om Karlshamns spännande danslokal samt gränslös och fri scenkonst. Låt oss fortsätta tro på konstens kraft tillsammans med politikens vilja till bra förutsättningar.

Mats Caldeborg, konstnär

PS. Följ vår kampanj #1000dagarkultur som vi startade i samband med debattartikeln på: www.1000dagarkultur.se Bo Carpelan, författare

MAGNUS ASPEGREN, VD RIKSTEATERN

”Censuren är som blindtarmen: när den är overksam är den onödig, när den är verksam är den livsfarlig.” Gerald Maurice Edelman, Nobelpristagare i fysik och medicin

MAGNUS BERGSTRÖM

SAMTIDIGT SOM DET polariserande politiska klimatet är högst oroande skapar dessa åsiktsskillnader en behövlig debatt. Vi som arbetar med konst och kultur behöver vässa våra pennor, men framför allt skapa och släppa fram så mycket olika konst som det bara är möjligt. Både den som är förvaltande, allmänt finansierad och aktivistiskt provocerande. Vi behöver det olika, även om det skaver. Allt för att nå så många som möjligt som ju har så många olika meningar om vad som är en bra konst för just dig. En samhällsgemenskap kan aldrig byggas på bara ett synsätt. En samhällelig gemenskap byggs på respekt och intresse för olika åsikter. Att ena ett samhälle handlar alltså inte om att berätta för alla vad som är den rätta berättelsen, utan att skapa förutsättningar för att vi alla känner oss delaktiga, vad vi än tror på. Det handlar mer om att lyssna på den andre än att själv berätta. Se

”PEOPLE THAT COMPLETE OTHER PEOPLE’S VISION ARE UNDERSTATED.”

“I don’t know what acting is. But I enjoy it.”

Anthony Hopkins, skådespelare

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin. Omslagsfoto: Johan Strindberg. Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren. Redaktionsråd: Bengt Andersson, Tina Eriksson Fredriksson, Eva-Maria Dahlin, Maria Gage, Peter Köhler, Sanna Nyman, Hans Richardsson och Joakim Rindå. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se, Riksteatern, 145 83 Norsborg, www.riksteatern.se

SCENEN 1 2020

INNEHÅLL #1 2020 LINNE BLIXT

FREDDY BILLQVIST

28 32

4 INGÅNG: Nytt om teater, dans, musik. 8 I KULISSEN: Vilka bygger och bär all teaterutrustning? Bygg- och bärhjälpen! 10 Hur kan kulturvärlden bli mer hållbar? 14 Nour El Refai är störst av allt. 19 KLASSIKERN: Elvira Madigan. 20 Är en podd scenkonst? Vad gör egentligen Mia Skäringer på scen? Och vem recenserar allt?

FREDDY BILLQVIST

PATRIK DEGERMAN

8 38

28 Syntolkning skapar scenkonstupplevelser som synskadade ”ser”. 32 På Malmö Opera förbereder man sig för Orfeus i underjorden. 34 I Sölvesborg har kulturpolitik och kulturutövare gått i klinch. 38 Danjin Malinovic gjorde smärtsam research inför nya dramat. 40 VÅR LOKAL: Lokstallarna, Karlshamn.

26 BILDEN: Välkommen på teaterpicknick 42 KRITIKERN: Margareta Sörenson. i Nossebro. Räkmackorna är serverade. 43 Medlemsförmåner med Scenpasset. SCENEN 1 2020

JEANETTE_ANDERSSON

INGÅNG NYTT OM SCENKONST Martin, Stefan och Birgitta tar plast på scen.

Ur motiveringen till Daniel Sachs Egensinnighetsstipendium, som Dramaten tilldelade Rebecka Hemse i december 2019. Hon får stipendiet för att hon under Dramatens stambyte satte upp pjäsen Evakuering: De förskräckliga föräldrarna i en lägenhet vid Hötorget i Stockholm, något hon även berättade om i en intervju i förra numret av Scenen.

PIERRE WEBER

TRIVSAM FEELBAD Första gången var de en lite omaka duo. Nu har de blivit sammansvetsade kompisar och ger sig ut på turné igen, med en förhoppning att vi alla ska duscha lite mindre. Naturskildraren och TV-journalisten Martin Emtenäs och musikern Stefan Sundström slog ihop sina påsar för två år sedan med föreställningen Vi som bor här, där de tillsammans med pianisten Birgitta Henriksson ville göra konst av miljö, utan att bli mossiga.

Med sin musikaliska feelbad-talkshow Domedagen™ – en trallvänlig talkshow åker de nu på turné och bjuder in gäster från orten, vilket gör att föreställningen också får en lokal prägel. Hur ser det ut just där du bor? Det utlovas klimatångest men även hopp i en mix av vetenskap, filosofi, musik och humor. Stefan slår till exempel ett slag för de viktiga mikroberna som han menar sköljs bort när vi duschar så mycket och noggrant.

ÅTERVÄNDANDE CIRKUSSÄLLSKAP Med cirkusen som språk väcker kompaniet Fauna liv i livet självt. Rörelserna drivs fram av akrobater som poetiskt förkroppsligar aggression, konkurrens, humor och lekfullhet. Gruppen, som har sin bas i Storbritannien, möttes då de utbildade sig vid Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm. Nu kommer de tillbaka för en turné med avslut i Skövde 7 april.

DOCKHUMOR FÖR VUXNA

SEX OCH MUSIK KRISTINA SAHLÉN

Allram Eest, Kjell, Renata och Margareta Copperschmidt. Låter namnen bekanta? Kanske om vi säger att de är dockkändisar från tv? Efter bejublade föreställningar i Stockholm är det nu dags för Petter Lennstrand och Björn Carlberg att ta med sina välkända karaktärer på Dockhumor på turné med stopp i Malmö, Lund och Göteborg under våren.

Härligt, läskigt, vackert, fult, plumpt och komiskt. Med dansare och stråkkvartett undersöks det aldrig sinande ämnet sex i en föreställning riktad till skolelever i åldern 15-18 år. I ett samarbete mellan Regionteater Väst och Göteborgs Symfoniker sätts sju skolföreställningar upp på Göteborgs konserthus med premiär 31 mars. Även en offentlig föreställning ges den 3 april. SCENEN 1 2020

TYST TEATER FIRAR 50 ÅR Sedan starten 1970 har Riksteaterns Tyst Teater producerat banbrytande scenkonst på teckenspråk med visionen att skapa den bästa scenkonsten på teckenspråk, med och av döva och teckenspråkiga konstnärer och kulturarbetare. Sedan 1977 är Tyst Teater en del av Riksteatern. I år firar de 50 år och det görs med besked: – Vi kommer att fira med två

grymma produktioner: vårens Buhu och Stank blir en visuell clownföreställning där vi firar 50 år av dövscenkonst med skratt och tårta. Till hösten gör vi Romeo och Julia på Gullbacken där vi gör om klassikern och förflyttar pjäsen till ett äldreboende där de träffas och passionen börjar glöda med oförstående anhöriga som försöker stoppa paret, berättar Elsa Brunemalm, mark-

nadsförare och kommunikatör på Tyst Teater. Utöver föreställningarna kommer Tyst Teater att ge ut en jubileumsbok där verksamheten för första gången dokumenteras. Och inte nog med det: – Den 25 april ska vi fira med öppet hus på Riksteatern i Hallunda och en jubileumsmiddag samma kväll. Håll utkik efter närmare information på vår hemsida, tipsar Elsa.

MIKAEL SUNDBERG

SCENENN 1 2020

INGÅNG NYTT OM SCENKONST

Livepodd? Nej, humorshow! Anders Johanssons och Måns Nilssons podd Så funkar det drar ut på turné. Den populära podden där lyssnarna skickar in frågor om vad som helst, och humorduon försöker finna svaren, byter tillfälligt format. Besökarna uppmuntras att skicka in frågor till föreställningarna. Sverigeturnén stannar till i 20 städer och pågår fram till 4 april.

DIT NÄSAN PEKAR

Måns Nilsson och Anders Johansson på turné.

URBAN JÖRÈN

Skräck, humor, storslagna scener och nyskriven musik av medlemmar från the Ark. Det är vad man kan vänta sig av årets stora familjeföreställning på Teater Västernorrland när de sätter upp den klassiska sagan Pinocchio i musikaltappning. Boken om pojken som var gjord av trä skrevs redan 1881 men musikalen utgår ifrån dramatikern Martina Montelius version av sagan. Spelas på Sundsvalls teater fram till den 2 maj med gästspel i Sollefteå, Kramfors och Härnösand.

SVERIGES RADIO

HUR FUNKAR DET?

Alma Söderberg samarbetar med Cullberg i vår.

ANNA LEDIN WIREN

SEMST OM PSYKISK OHÄLSA Jonatan Unge, Branne Pavlovic och Ahmed Berhan återkommer efter fem utsålda turnéer med en ny standup-show. Denna gången är det psykisk ohälsa som behandlas i showen Semst och trion ger sig ut på turné med premiär i Oslo 14 mars.

EN MÄNSKLIG DANSMASKIN MALMÖ STADSTEATER

Mari Götesdotter som Monica Z.

MONICA SPELAR IGEN Malmö Stadsteaters uppsättning av Monicas vals sågs av närmare 8 000 personer hösten 2019. Många har hört av sig till teatern och önskat att musikföreställningen ska komma tillbaka och som ett svar på detta kommer pjäsen att ha nypremiär 10 oktober. De hett eftertraktade biljetterna släpps den 28 februari.

Det låter om Alma Söderberg när hon dansar. Det är inte konstigt, för hon har en bakgrund i flamencon, där man ju agerar både slagverkare och dansare. – Kärnan i mitt artisteri är kopplingen mellan musik och dans, musikaliteten som finns i dans och rytm är en väldigt stark drivkraft i allt jag gör. I vår samarbetar koreografen med Cullberg med dansföreställningen Listeners där hon just flätar samman dans, musik och röst. Åtta dansare tar plats, syns och gör sig hörda på scen. – Vi kommer att arbeta med en teknik jag utvecklat under de senaste tio åren som har med relationen mellan röst och rörelse,

ljud och rörelse, att göra. Dansarna kommer att skapa den musik de också dansar till. Alma har studerat dans i Stockholm, Sevilla, Paris, Madrid, Amsterdam och Bryssel och har en examen i koreografi vid School for New Dance Development – SNDO i Amsterdam. Hon har flera solon bakom sig och är nu baserad i Bryssel. 2016 tilldelades hon Konstnärsnämndens Birgit Cullbergstipendium, där motiveringen bland annat löd: ”Alma har kallats den mänskliga ljud och dansmaskinen och hennes solon har beskrivits som ’ljud och rörelse i en rytmisk symbios med rötter i flamenco och tentakler mot svensk folkvisa’.”

TYCK TILL OM SCENEN! Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se SCENEN 1 2020

HALLÅ DÄR …

DET KONGELIGE TEATER

… Gustav Tegby, dramatiker och författare, vars övernaturliga thrillerkomedi Det gyllene snittet är den pjäs som många LÄNKgrupper valt att spela i vår.

VEM MINNS RÄTT?

I ett annat tidsrum möter huvudpersonen Cynthia en äldre version av sig själv. De börjar återberätta historier från uppväxten för varandra, men de minns dem helt olika. Vems sanning gäller? Vad krävs för att överleva skolan och hur skiljer det sig från vuxenlivets osynliga regler? Filmaren Chantale Hannouch regidebuterar med sin första egenskrivna pjäs, skolföreställningen Du har hela livet, habibi. I samarbete med Örebro Länsteater producerar Riksteatern pjäsen, som riktar sig till elever i högstadiet. Dagens Nyheters Johan Hilton valde pjäsen som en av de tio mest intressanta i vår. Urpremiär 3 mars i Örebro. SOREN VILKS

SVERIGES STARKASTE LOVE SONGS Ni vet de där låtarna som fortfarande får det att pirra till i maggropen? Eller som är kopplade till minnen så starka att hjärtat brister? I den roliga, tragiska och hjärtskärande Riksteaterföreställningen Love Songs får insamlade berättelser från runt om i landet stå i fokus när fem skådespelare och artister vrider och vänder på vår bild av romantik. Premiär i Tumba 10 mars och går sedan ut på turné.

SCENEN 1 2020

Arja Saijonmaa, Frida Beckman, Robert Hannouch, Lisa Huyu och Peter Järn i Love Songs.

– Det känns jättekul och även roligt att de flesta av pjäserna har blivit valda av flera grupper, säger Gustav Tegby, som tidigare varit dramaturg på Riksteatern och då fungerat som bollplank till LÄNKs dramatiker. Vad tror du att ungdomarna har fastnat för när de har valt just din pjäs? – Det är ju en genrelek med skräck och en fantasi om drömmen om att leva andras liv, den tankeleken tror jag är kittlande. Själv ägnade jag mig åt många sådana fantasier som ung vuxen och jag har nog egentligen aldrig slutat med det. Finns det någon skillnad i hur man skriver för unga jämfört med för vuxna? – Jag brukar försöka att tänka så lite som möjligt på vem jag skriver för, men inför LÄNK behöver man ta hänsyn till att det är en ung och ofta stor ensemble med begränsad tid att repa. Det måste finnas en tydlighet i berättelsen. Samtidigt har LÄNK-ungdomarna en grym ambitionsnivå, så de behöver en utmaning. Hur fick du idén till handlingen om en gammal kniv som låter människor byta plats med varandra? – Efter studenten flyttade jag till Danmark, med förväntan att jag skulle kunna återuppfinna mig själv. Jag minns hur frustrerande det var att inse att det inte går, sitt sociala bagage har man ju alltid kvar. Jag försökte fantisera om hur en praktisk möjlighet till att byta liv skulle kunna se ut. Vad är det som lockar dig mest med skräck och annan genrekultur som många av dina pjäser är inspirerade av? – Det är väl att jag hoppas hitta konkreta metaforer för mina egna rädslor. Det är ju ändå mindre läskigt och mer greppbart om det finns ett monster under sängen som förklarar vår rädsla, än om den är vag och existensiell. I höstas romandebuterade du med Beröringen. Vilken är den största skillnaden på att skriva en bok istället för en pjäs? – Det både roligaste och jobbigaste var att bestämma precis allt själv. Men jag påmindes om nöjet i att se andra förvalta och utveckla ens text. Det ska bli otroligt lyxigt att få se 16 olika varianter på min pjäs nu under LÄNK, eller så många jag hinner med i alla fall. Läs mer om LÄNK och vårens föreställningar på: lank.riksteatern.se

Stig Jonsson längst fram. Bakom från vänster Hans Larsson, Thomas Karbin och Magnus Holmlund som också brukar hjälpa till.

Ingen anledning att planka. Bygg- och bärhjälpen får nämligen se föreställningen efter utförd insats.

I KULISSEN BYGG OCH BÄRARE

I bärande roller I Riksteaterns väloljade turnémaskineri ingår den så kal�lade bygg- och bärhjälpen som mycket viktiga kuggar. Det är de som lastar i och ur all utrustning när turnélastbilarna anländer på plats. Möt en trio tunglyftande trotjänare. 8

– JAG BRUKAR SÄGA att jag har en bärande roll inom Riksteatern, säger Stig Jonsson om sin uppgift inom Skellefteå Riksteaterförening. Den före detta läraren bildar tillsammans med Hans Larsson och Tomas Karbin den viktiga lokala bygg- och bärtruppen. Riksteaterns verksamhet handlar om turnéer. En föreställning reser land och rike runt med skådespelare, scenmästare och ljud- och ljustekniker samt tonvis av

utrustning i form av kulisser, rekvisita, lampor, ljud, kostym, ridå och ja till och med tvättmaskin och egen kaffebryggare. – Och sladdar, sladdar, sladdar och kablar, säger Tomas. Allting är välpaketerat i robusta trälådor på hjul som forslas i en lastbil och ska rullas in i teaterbyggnaden, packas ur och monteras ihop på scen. Det är här trion kommer in i bilden. Innan de blev penSCENEN 1 2020

Så som i en spegel: glasklara instruktioner.

Hans Larsson lider inte av rampfeber.

PATRIK DEGERMAN

sionärer jobbade Stig och Hans på samma skola som Anna-Carin Nilsson Björk, ordförande Skellefteå Riksteaterförening. – Hon hörde av sig och sa att de behövde folk som kunde bygga och bära. Jag hade aldrig gjort något liknande förut, men tyckte det lät roligt. Man kan ju alltid prova, resonerade Stig. STIG OCH HANS tog även med den nypensionerade kompisen Tomas. När lastbilen backar in står trion redo att rulla ut lårarna och ta in dem till scenen. – Scenmästaren står och dirigerar och delegerar så vi vet precis vilken låda som ska vart, berättar Tomas. Stig fyller i att allt är mycket noga uppmärkt och välpaketerat. Det går liksom inte att ta fel men systematiken är viktig med tanke på antalet lådor. – Det är egentligen otroligt hur mycket SCENEN 1 2020

jobb och utrustning det ligger bakom en föreställning som kanske varar i 45 minuter och ses av 200 personer, säger han. Ingen av herrarna har en jättestark teatertradition sedan tidigare, utan de beskriver det som en delvis ny värld. Både framför och att titta in bakom scen som de får göra nu. Ibland har de möjligheten att stanna kvar under föreställningen och då berättar de att det är roligt att se hur lampor eller en speciell rekvisita faktiskt används på scenen. – Det var en dansföreställning där vi packade upp en stor bur och vi undrade vad fasiken de skulle ha den till, men under föreställningen föll allt på plats, säger Stig. DIREKT EFTER applådtacket väntar dock

mer jobb. – Ja då börjar rivningen. Den går

snabbare än byggandet. Men det är ändå väldigt noggrant hur vi packar lådorna och rullar ihop kablarna, det ska ju vara lika prydligt för nästa gäng som tar emot föreställningen, säger Hans. - Sen måste lådorna in i rätt ordning i lastbilen, så det som behövs sist ska in först och staplas längst in, och tvärtom, förklarar Tomas. BYGGANDET OCH BÄRANDET innebär

en del tunga lyft, men Stig säger att det knepigaste är elektroniken, som att koppla in kablar i lamporna. Något Tomas dock gärna gör. Men arbetet flyter fint, speciellt nu när de varit med några gånger. Scenmästarna har hittills varit mycket nöjda. - Ja, de brukar säga ” de här har gått jättebra pojkar”. De säger pojkar, fast vi är 20 år äldre än de… HENRIK EMILSON 9

Hur skapar man en hållbar kulturscen för både miljön och människan? Det är den stora frågan bland många konstnärer och kulturaktörer just nu. För vad väger tyngst – kulturell mångfald eller jordens resurser? Scenen har pratat med några som har satt klimatarbete högt upp på agendan. TEXT: SUSANNA BERLING ILLUSTRATION: ERIK WESTIN

maj 2019 tog Riksteaterns kongress ett beslut om en klimatstrategi, som bland annat omfattar en kartläggning av koldioxidutsläppen. Men miljöfrågan har på vissa håll varit högprioriterad sedan länge. Danskompaniet Cullberg är en del av Riksteatern och arbetar enligt deras strategi. Med en stor publik i Sverige och utomlands är det en utmaning att planera turnéerna med både klimatet och konstnärernas välmående i fokus. För att kunna utföra sitt uppdrag och utforska kreativa uttryck tillsammans med konstnärliga team från hela världen behöver kompaniet ofta resa med flyg. Men Cullberg har en aktiv åtgärdsplan. – Internationella kulturutbyten inom dansområdet är och har alltid varit en högt värderad förutsättning. Men de kan inte längre få kosta vad de kosta vill. Kulturbranschen behöver hinna i kapp SCENEN 1 2020

30 20

40 50 60

90 100

0 NYTT

BEG.

SCENMATERIAL

Riksteaterns ska öka återvunnet scenmaterial.

resten av samhället när det gäller klimatarbetet, säger Stina Dahlström, verksamhetsledare på Cullberg. Fler resor med tåg är en av åtgärderna för att sänka Cullbergs årliga koldioxidutsläpp på totalt 38 ton med de 10 procent som Riksteaterns klimatstrategi förespråkar. Det kan låta enkelt. Var tionde person väljer att ta tåget istället för flyget till en spelplats. – Vi behöver ta i beaktande att en del av Cullbergs uppdrag är att turnera utanför Sverige och att det idag inte går att ta nattåg till stora delar av Europa, säger Stina Dahlström. LÅNGA RESOR påverkar dansarnas

arbetssituation som i sin tur påverkar planeringen av såväl enstaka föreställningar som längre turnéer. Det är skäl till

Stina Dahlström, Cullberg

SCENEN 1 2020

30 20

40 50 60

10 0

70 80 90 100

% CO2-UTSLÄPP

Riksteatern ska sänka sin CO2utsläpp med 10% årligen.

varför flyg blir ett alternativ för resor inom och utanför Europa. Enligt Cullberg finns det också ett inarbetat exklusivitetskrav bland många presentatörer. En föreställning spelas sällan i kringliggande grannstäder inom närliggande tidsperiod – ett system som bygger på tillgången av billiga flygresor. Till det måste vi hitta alternativ, menar Stina Dahlström. – I framtiden måste vi bryta vanor av prestige och att alla transporter ska vara så billiga som möjligt. Vi måste skapa bättre förutsättningar för längre turnénedslag, att samordna turnéer med andra och samarbeta kring festivaler och plattformar för möten och utbyten, säger hon. ÄVEN KONSTNÄRERNAS familjebild

påverkas av hur spelningar och turnéer planeras. Idag har många dansare både karriär och familj. – Med vårt uppdrag att verka utomlands är det inte helt ovanligt att kompaniet gör en föreställning i Europa och flyger hem dagen efter. Detta är givetvis inte hållbart utifrån ett klimatperspektiv, men det skapar ett hållbart familjeliv vilket också gör klimatfrågan till en komplex fråga, säger Stina Dahlström. Stina Dahlström är dock övertygad om att hela kulturbranschen måste genomgå ett förändringsbeteende. Hon understryker att det måste ske nu, annars kan det vara försent.

6 7

2 1

H FLYGRESOR

Flyg beviljas endast av Riksteatern för resor längre än 6 timmar.

– Klimatmedvetenheten ökar i hela världen och det skulle kunna vara så att även utländska teatrar beläggs med restriktioner inom kort. Och vad händer då? Om inte de nordiska länderna skapar bättre förutsättningar för att resa med tåg och nattåg, och att tågen faktiskt kommer i tid och fungerar, kommer vi till sist att bli bortprioriterade av internationella aktörer, säger hon. JOHAN MATTSSON, AFFÄRSCHEF på

Riksteatern, anser att klimatfrågan är en hygienfaktor. – Vi kan inte prata om klimatfrågan på scenen om vi inte jobbar med den bakom scenen, säger han. Riksteatern klimatarbete berör hela organisationen: från styrelsen och ledningsgruppen till enheter och enskilda medarbetare. Målet är att sänka de årliga koldioxidutsläppen med 10 procent per besökare, i linje med Riksdagens och FN:s målsättning. Återvinning av scenmaterial, mer vegetarisk kost samt färre flyg- och bilresor och fler tågresor är några av åtgärderna. – Riksteatern har haft ett aktivt klimatarbete sedan 2016, men i år blir den första gången vi gör en koldioxidkartläggning med 2018 som basår, säger Johan Mattsson. Även Riksteatern ser planeringen av tjänsteresor och turnéer som den stora utmaningen. Johan Mattsson menar att 11

30 20

40 50 60

30 20

70 80

90 100

40 50 60

70 80 90 100

% ÅTERVINNING

EKOLOGISKT

42% materialåtervinning på GöteborgsOperan.

50% ekologisk mat på GöteborgsOperan.

Riksteaterns klimatstrategi Riksteatern klimatstrategi antogs i verksamheten i maj 2019 enligt ett beslut från kongressen. Den omfattar en årlig koldioxidkartläggning, med 2018 som första basår, samt klimatåtgärder för planering av tjänsteresor och turnéer, ökad återvinning av scenmaterial,

det dels handlar om att bryta mönster, men även om att förstå vilka siffror man mäts på. – Om en scenproduktion lockar en oväntad liten publik säger det sig själv att det svårare att nå kongressens mål med en koldioxidsänkning med 10 procent per besökare. Det gäller att titta på relevant data för att få en rättvis bild av verkligheten, säger han. FÖR ATT VARA EN god förebild reser

Johan Mattsson själv med tåg så ofta han kan. Alla Riksteaterns anställda uppmuntras att göra det samma. Regeln är att endast resor som är längre än sex timmar beviljas flygresor. Eventuella undantag ska beviljas av närmaste chef. Fler digitala möten, utbildningar i digital mötesteknik och bättre utrustning är andra insatser för miljön på Riksteatern. Johan Mattsson erkänner att han själv tyckte att det var tufft att ställa om till den digitala möteskulturen, men att det är enda vägen framåt. – Viljan att skapa är en så pass stark kraft att konsten alltid kommer hitta sina

skärpta miljökrav för inköp samt mer vegetarisk kost. Målet är minska koldioxidpåverkan med 10 procent med 2018 som basår. Siffran är kopplad till antalet besökare och inte mängden utsläpp. Fler digitala möten ingår också i klimatstrategin.

7 8

MÅL MILJÖMÅL

Sex konkreta miljömål på GöteborgsOperan.

Jansson, GöteborgsOperans teknik- och miljöchef. Idag arbetar man med sex konkreta miljömål. Energiförbrukningen mäts och justeras kontinuerligt, ljuskällor i ljusanläggningar byts ut till LED och toaletter och andra allmänna utrymmen har rörelsestyrt ljus. Husets restaurang serverar en stor andel ekologisk mat, med ett målvärde över 50 procent ekologiskt, enbart certifierad fisk och har en köttfri dag på veckomenyn. Man jobbar också med att minska matsvinnet, bland annat genom att ta tillvara på överskottet av livsmedel från en av kommunens naturbruksskolor.

vägar. Med dagens teknik finns det oändliga möjligheter att mötas på nya sätt, jag är övertyÄVEN FÖR GöteborgsOperan är gad om att vi bara klimatsmarta transporter och resor sett början på den mest komplexa målsättningen. denna utveckling, 2018 hade GöteborgsOperan ett säger han och totalt koldioxidutsläpp på 161 ton. understryker: Transporter med egna lastbilar körs – Klimatåtgärder uteslutande med biodiesel och är ett krav hos tjänsteresor görs till största delen många nya och med tåg. unga konstnärer, – Resor som är kortare än 50 mil Åsa Jansson, Göteborgsvill man som ska ske med tåg, med vårt geograOperan. kulturscen fiska läge inkluderar det resor även attrahera dessa gäller det att ligga i till Oslo och Köpenhamn, säger Åsa framkant med sitt miljöarbete, säger han. Jansson och fortsätter: – Som regional aktör har vi även ett internationellt uppdrag. Vårt danskomPÅ GÖTEBORGSOPERAN är listan med pani är efterfrågat för gästspel och turnéer klimatåtgärder lång. Miljöarbete har varit utomlands. Oftast flyger vi då till en ort högt uppe på agendan sedan huset och tar sedan tåg eller buss mellan byggdes år 1994. turnéorterna. – 2004 blev vi ISO-certifierade och har Andra klimatinsatser är en minskning sedan dess lyckats genomföra många av miljöfarliga kemikalier, högre miljökrav miljöförbättringar tack vare engagerade vid upphandlingar och en ökad återvinoch drivna medarbetare, säger Åsa SCENEN 1 2020

4 tips på enkla klimatåtgärder - Stina Dahlström, verksamhetsledare Cullberg: 1

Johan Mattsson, affärschef Riksteatern: 1

tervinn scenmaterial. Spara, låna ut Å eller använd delar för att bygga nytt scenmaterial. Planera ditt resande. Tåget är inte alltid dyrare än flyget om biljetten köps i tid. Se över dina inköp och ställ miljökrav. Vegetarisk kost ger lägre koldioxidutsläpp. Ta reda på fakta, håll dig uppdaterad i frågan och utbilda varandra.

3 4

Åsa Jansson, teknik- och miljöchef GöteborgsOperan: 1 2

3 4

ör inget på rutin – det går att återvinna och G återanvända mycket mer än du tror. Minska matsvinnet. Samarbeta med andra och nyttja varandras matöverskott. Öka klimatmedvetenheten i alla led. Ställ miljökrav på underleverantörerna. Satsa på systematiskt förbättringsarbete. Små saker i vardagen kan ge stora effekter.

ning. Under 2018 hade GöteborgsOperan 42 procent materialåtervinning och 19 procent bioåtervinning. Danskompaniet undersöker just nu hur man ska sträva mot att bli ett klimatneutralt kompani. ÅSA JANSSON TYCKER att det märks en

SCENEN 1 2020

Cullbergs framtida turnerande Fler resor med tåg är en del av repertoarkompaniets Cullbergs klimatplan, som i övrigt delar Riksteaterns strategi. Med en turnerande nationalscen och spelplatser över hela världen är utmaningen att hitta en turnéplan som fungerar både logistiskt och främjar individens och jordens välmående. Cullberg tar aktiva steg för klimatet och diskuterar just nu frågan med andra aktörer från kulturbranschen och forskningsvärlden.

HAGAR MALIN HELLKVIST SELLÉN, frilansande koreograf, vilka områden ser du som möjliga att förbättra ur ett hållbarhetsperspektiv? – Inom den samtida dansen och koreografin är det nödvändigt att verka för möjligheterna att spela våra föreställningar längre. Att skifta fokus från nyproduktion till att faktiskt ta hand om och hålla liv i den scenkonst som produceras. Just nu är det lite av en slit- och slängkultur precis som i resten av samhället. Det är slöseri med arbetsinsatser, ekonomiska och jordens resurser på samma gång när många föreställningar spelar så få tillfällen. Här kan vi skifta perspektiv rejält. Är det enklare eller svårare att genomföra förändringar som fristående aktör? – Det är både enklare och svårare.

Det är lättare eftersom jag är ytterst ansvarig för min verksamhet och har mandat att ta beslut om hur jag vill bedriva den. Min verksamhet är beroende av andra aktörer som samproducenter, bidragsgivare och arrangörer av olika slag och gentemot dem kan jag som enskild konstnär i vissa lägen uppleva mig underordnad och ha svårare att genomdriva min linje. – Jag tycker att det är extremt viktigt att ansvaret för en genomgripande förändring inom den fria sektorn inte läggs på oss enskilda konstnärer som redan har utsatta positioner utan det är viktigt med bidragssystem som underlättar och främjar den hållbarhetsomställning som krävs. Jag hoppas att de stora bidragsinstanserna implementerar hållbarhet på samma sätt som exempelvis jämställdhet och mångfald. Där är dags. SOFIA RUNARSDOTTER

tydlig skillnad i mindset i alla led bland konstnärerna i huset. Till uppsättningen av La Bohème kommer alla kostymer från husets egna kostymförråd, är second hand-köp eller uppsytt från delar av gamla kostymer. Den förändring som kommer att betyda allra mest, enligt Åsa Jansson, är när miljöfrågor blir en naturlig del av den konstnärliga processen. När GöteborgsOperan under fyra år sätter upp hela Wagners Ringen-cykel är produktionerna en uppmärksammad testbädd för hållbar scenkonst. – Hållbarhet innehåller fler begrepp än miljö och borde ta samma plats på agendan som arbetsmiljö- och ekonomiska frågor, säger hon.

äs på, prata om klimatfrågan och dela med dig av L goda exempel. Som arbetsgivare kan jag lägga in aktiva åtgärder i verksamhetsplaneringen och diskutera med medarbetarna i organiserad form som möten och workshops. Ta tåget även om det är långt dit du ska! Det är ett underbart sätt att resa och jobba samtidigt. Gå ihop med andra. Starta grupper och communities för att diskutera och lyfta frågan. Återanvänd allt du kan, från produktionsmaterial till vattenflaskor.

Inte alla skulle se det som en drömroll: en monolog i en och en halv timme där skådespelaren gestaltar tio olika karaktärer och där storyn inte bara är en hyllad bok utan också en internationellt känd tv-serie. Men för Nour El Refai var saken klar, hon skulle spela Maja i Störst av allt.

TEXT: CAROLINE HAINER FOTO: JOHAN STRINDBERG

jäsen bygger på en bok från 2016 av Malin Person Giolito. Den kan beskrivas som en rättegångsthriller. I centrum står Maja, en 18-årig flicka från en ytterst privilegierad bakgrund. Hon står inför rätta eftersom hon erkänt sig skyldig till en skolskjutning på ett gymnasium i den rika stadsdelen Djursholm. Men stämmer det? Och vad låg bakom hennes dåd? Hur kommer det sig att en flicka som hon, utan någon som helst kriminell eller våldsam bakgrund, gör någonting sånt här? Rollen lockade Nour El Refai, som ända sedan hon för första gången tog plats på scenen och åkte på Riksteaterturné med egenskrivet, normöverskridande material, har spelat flera utmanande och icke-typiska roller. Amadeus Mozart (Örebro Länsteater, 2011), Karlsson på taket (Dramaten,

2016) och en ung Mikael Wiehe (Malmö Live 2018) är tre exempel. Denna gång är det inte på en riksteaterturné utan på scenen Rival i Stockholm som Nour tar sig an monologen om Maja. – Maja är en ovanlig slags förövare, inte den man tänker sig ska stå anklagad för mord, till och med massmord. Hon är arton år, naiv och oförstörd. Samtidigt går hon under bokens och rättegångens gång igenom så väldigt många trauman. Det är utmanande på alla sätt, säger Nour. Genom Maja möter publiken människorna i hennes närhet, som hennes föräldrar och hennes stora kärlek. Genom Majas relation till dem berättas också hennes historia. – Det är oerhört snyggt gjort. Snyggast är att Majas pojkvän Sebastian inte har en röst. Allt handlar om honom, hela hennes tillvaro kretsar kring honom, men vi får aldrig höra hur Maja tycker att han låter. SCENEN 1 2020

Nour El Refai har spelat flera utmanande och icke-typiska roller, som ligger lĂĽngt ifrĂĽn hennes egen person. SCENEN 1 2020

Ibland stannar Nour El Refai upp i manuset och säger ”jävla fitta” om sin karaktär.

NOUR EL REFAI

Nour El Refai gjorde sin stora teaterdebut 2008 med Riksteaterns föreställning Almost like boys, en humorshow om könsroller. Samma år var hon Kristian Luuks sidekick i Melodifestivalen och intervjuade artisterna när de klev av scenen. Förutom föreställningarna som sedan följde i rask takt – musikalen Grease på Göta Lejon (2010), Amadeus på Örebro Länsteater (2012) – syntes Nour El Refai också i filmroller, som Beck – Det tysta skriket (2006), Wallander – Dödsängeln (2010) och Johan Falk: Spelets regler (2012). Under 2016 och 2017 Riksteaterturnerade hon med den egna föreställningen En komisk depression. Detta följt av rollen som Karlsson i Karlsson på taket på Dramaten (2017). Den 28 februari 2020 har monologen Störst av allt premiär på Rival i Stockholm, där Nour El Refai ensam står för föreställningens tio karaktärer.

Alla i teamet har en viktig roll, Nour har tio.

Som rutinerad skådespelare och ståuppkomiker är Nour van att stå på scen. Hon har spelat huvudroller på Sveriges största scener som Dramaten, Riksteatern och Göteborgs Stadsteater. Under 2016 och 2017 turnerade hon land och rike runt med den egna föreställningen En komisk depression som utgick från skådespelerskans egen uppväxt och utveckling. Att göra monolog som inte är hennes egen är däremot en helt ny erfarenhet för henne. – Det är skönt att inte utgå från mig själv för en gångs skull. Men det är också ovant, jag kan inte falla tillbaka på mig själv som jag kunde i En komisk depression, eller när jag gör ståupp. Här kan jag bara komma tillbaka till Maja. Men jag känner att jag har nytta av att vara ståuppkomiker, som sådan har jag lärt mig att ta plats. Jag vet hur jag håller det dynamiskt i en och en halv timme. ROLLFIGUREN MAJA ÄR inte bara ung. Hon är

också vrålkär, på ett sätt som bara hör tonårstiden till, och hon lever ett ekonomiskt skyddat liv. Det är flera olika komponenter som man som skådespelare måste tänka på hur man ska gestalta. I synnerhet om man är 32 år och från en inte alls lika privilegierad bakgrund. – Hon är så långt ifrån mig. Hon har en massa

fördomar om sådana som jag, hon är omedveten om världen utanför hennes egen. Hon har taxikonto, bara en sån sak. Hon gillade inte historiens huvudfigur särskilt mycket till en början. Det tog en bra bit in i boken innan hennes nyanser kommer fram. När Nour nu når fram till sin rollfigur synar också skådespelerskan sina egna föreställningar om sådana som Maja. – Jag har ganska mycket fördomar om henne också, haha. När sufflören är hos mig och vi kommer till något parti med en tydlig överklassmarkör, så händer det att jag måste stanna upp och säga ”jävla fitta”. FÖRUTOM BOK ÄR Störst av allt också en hyllad och prisbelönt tv-serie som hade premiär på streamingkanalen Netflix april 2019 och vann flera priser på tv-galan Kristallen samma år. – Först kände jag ”fan vad jobbigt för mig att se den”, men sedan tänkte jag att jag måste ju ha samma referenser som de som kommer och ser föreställningen. Så jag bestämde mig för att se den och jag tycker att den är jättefin, det var noll jobbigt att se den. Det är en bra serie, seriens Maja är jättebra. Men det är inte samma Maja som min Maja eller Maja i boken. SCENEN 1 2020

Ränderna går aldrig ur – Nour El Refai har nytta av att vara ståuppkomiker och kunna driva en föreställning själv i en och en halv timme.

En stor del av repetitionstiden är Nour hemma och ”nöter text”. En sufflör kommer över ett par dagar i veckan och hjälper till. Nour beskriver det som ”exakt så jobbigt som det låter” och begränsar repetitionerna till ”max två och en halv timme annars blir man knäpp, hjärnan för stökig”. Däremellan tar hon hand om nyfödda sonen Sami som varit med henne, om än i ofödd form, under hela projektet. – Malin Persson Giolito kom och kollade på en repetition. Jag var höggravid, andfådd och kunde inte röra mig. Men hon var så peppig, hon älskar dramatiseringen och har varit till en stor hjälp. Hon talade om för mig att hon verkligen ville att jag skulle få rollen, jag fick höra det i efterhand och blev så glad. FÖRARBETET TILL TROTS tycks rollen ändå passa henne så bra att man skulle kunna misstänka att idén att dramatisera boken kom från Nour själv. Men så var det inte alls. Hon läste visserligen boken när den kom ut och tyckte mycket om den, hon fick sitt exemplar av författarinnans stolta pappa Leif GW Persson under en jaktträff. Men att bearbeta den till en monolog är Paula Stenström Öhmans förtjänst. Hon är vanligtvis konstnärlig ledare för SCENEN 1 2020

” JAG ÄLSKAR RIKSTEATERN, DET VAR DÄR JAG FICK BÖRJA SOM SCENPERSON.” scenkollektivet Lumor och har flera kritikerrosade föreställningar bakom sig. Att Nour skulle få rollen var inte självklart utan krävde flera provspelningar. – Hon var tydlig med att de skulle testa många olika skådespelare för rollen. Jag blev sugen på den, det är ju så matigt med alla lika roller och en så pass lång monolog. Det är verkligen teater i verklig och klassisk mening. Jag var sugen innan men efter första provspelningen kände jag att jag måste få rollen, jag vill inte göra någonting annat. Jag försöker påminna mig om det när det blir för jobbigt med manusnötandet… EN ANNAN SAK som kan få repetitionerna att gå lite

lättare är ju också att visualisera det färdiga resultatet. Nour är den typen av skådespelare som inte räds att prata klarsynt om egots roll i yrket, om egot som drivkraft. Det är också någonting hon reflekterat över i sina egna texter, inte minst En komisk depression. I den föreställningen märks en dualitet,

Kollationering och kaffe. xxx x xxxxxx xxxxxxx xxx Teamet träffasxoch går igenom xxxxxx xså x xattx alla x xxxxxx xxxx manuset vet vad x xxxxxx x xpå x och bakom som ska ske scen.

hon har inte ett behov av att prata om sitt liv men att berätta om det. I hennes självskrivna monolog var återkommande depressioner utgångspunkten, vissa aspekter och detaljer kring hennes psykiska hälsa kände inte ens vänner och närstående till innan de presenterades på scen. Nour förklarar det med att det handlar om kontroll, att ta kommando över någonting som kan tyckas övermäktigt eller okontrollerbart. I förhållande till det kan ett uppdrag som Störst av allt, ses som ett naturligt val. – Jag är fåfäng. Det är klart att jag önskar att publiken ska tänka ”men vilken skicklig skådis hon är” när de ser föreställningen. Jag vill ju också att de ska tycka om historien, begripa allting och följa med i den mystiska och svåra dramaturgin. Varför jag tar mig an detta är ju i grunden av egoskäl, för att det är jätteutmanande för mig och jag vill klara det. Sedan är nog alla teatermänniskor lite sjuka i huvudet på det sättet. Jag vet flera skådespelare som kan stå på scen och fläka ut sig men har social fobi privat. NOUR SER ÄVEN ett annat viktigt skäl till att hon har ett klart och rakt förhållande till sitt yrke. Det är för att hon tidigt fick chansen att odla det. Redan 2008 åkte Nour El-Refai på Riksteaterturné tillsammans med Cecilia Forss med den nyskrivna humorföreställningen Cissi & Nour – Almost like boys, om könsroller. Året därpå var hon åter aktuell på Riksteatern, då med den aggressivt feministiska humormonologen Om att vara ett får när man vill vara en fågel. 18

TRE ANDRA SOM LIKSOM NOUR EL REFAI BÖRJAT INOM RIKSTEATERN JOHANNES ANYURU debuterade med diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya 2003. Hösten 2004 åkte han på Riksteaterturné med föreställningen Abstrakt Rap tillsammans med DJ Khim och våren 2008 medverkade han i Jam All Stars på Riksteatern. 2017 fick hans bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar Augustpriset som årets svenska skönlitterära bok. SHIMA NIAVARANI mejlade Riksteatern direkt efter att hon gått ut gymnasiet 2004 och frågade om det fanns intresse för en del idéer hon ville förverkliga. Det fanns det och samma år hade föreställningen Autodidakt i enmansakt av och med Shima Niavarani premiär på Riksteaterns Södra Teatern i Stockholm. Pjäsen blev hennes genombrott och idag har hon deltagit i närmare 50 produktioner på många olika teatrar. CHRISTOPHER LEHMANN började sin teaterbana inom Riksteaterns ungdomssatsning LÄNK, där han senast regisserade Teater Fenestra uppsättning av Mördarnas Barn under LÄNK 2014. Han gick sedan vidare till Stockholms Dramatiska Högskola och har redan hunnit regissera flera hyllade uppsättningar på bland annat Stora Teatern i Göteborg samt Unga Klara och Dramaten i Stockholm.

– Jag älskar Riksteatern, det var där jag fick börja som scenperson. Jag hade inte gjort någonting liknande alls första gången jag fick åka med dem på turné. Jag fick göra och skriva min egen produktion, det betydde ju allt. Jag hade inte varit där jag är idag utan dem. SCENEN 1 2020

KLASSIKERN ELVIRA MADIGAN

Till vänster: porträtt av Sixten Sparre och Elvira Madigan (kollage). Nedan: affisch till filmen Elvira Madigan som hade premiär 1967.

TIDERNAS KÄRLEKSHISTORIA 2.0 Det har kallats tidernas kärlekshistoria – den sanna berättelsen om Elvira Madigan och Sixten Sparre. Men var parets öde verkligen så romantiskt som sägnen vill ge sken av? et var när Cirkus Madigan, med Elvira som den klarast lysande stjärnan, stannade till i Kristianstad 1888 som löjtnant Sixten Sparre fick upp ögonen för den unga cirkusartisten. Efter deras första möte påbörjades en hemlig brevväxling mellan de två och kort därefter rymde de för att påbörja ett liv tillsammans. Men ganska snart uppdagades en sida av Sparre som skulle få ödesdigra konsekvenser. Han visade sig vara rejält skuldsatt och pengarna räckte inte längre än till ön Tåsinge i Danmark. Det var också där som Sparre med sin tjänstepistol först sköt Elvira till döds för att sedan ta sitt eget liv. DETTA HAR BESKRIVITS som ett tragiskt

slut för ett förälskat par som inte såg någon annan utväg. Efter deras död begravdes paret bredvid varandra, Elvira under en vit marmorsten och Sparre under mörk granit. Men med tiden har det börjat spekuleras i hur romantisk deras berättelse verkliSCENEN 1 2020

gen är. Utifrån brev skrivna av Madigans mamma får man nämligen en annan bild av paret. Sixten Sparre var en gift tvåbarnsfar som i sina brev uppvaktade Elvira med löften om rikedom och kärlek. Elvira försökte flera gånger att avbryta deras korrespondens. Till slut gick det så långt att Sparre hotade med självmord om Elvira inte lämnade cirkusen och sin familj för att följa med honom. En till synes manipulativ man som valde att avsluta en ung persons liv på ett brutalt sätt. För utan att ha varit med kan man ifrågasätta om Elvira verkligen dog av fri vilja. MED MODERN TIDS vetskap om hur maktspel i relationer kan te sig har det blivit dags att dekonstruera synen på deras förhållande. Scenkonstföreningen Undantaget i Jämtland sätter under sommaren 2021 upp en nyskriven föreställning. Inom ramen för ett Riksteaterresidens hösten 2019 har medskapande pjässamtal i samband med manusarbetet ägt rum med Riksteaterföreningar i hela Jämtland, Härjedalen.

ULRIKA LOVÉN

ELIVRA MADIGAN lvira Madigan hette egentligen Hedvig E Jensen och var både lindansös, konstryttarinna, jonglör och dansös. ixten Sparre var, förutom militär, även S skribent och teaterrecensent. Han skrev också poesi och kåserier. Poesiboken I bunden form gavs ut 1887 men skrevs ner av recensenterna. Den finns för nedladdning via Kungliga biblioteket. Skillingtrycket Sorgeliga saker hända, skriven av Johan Lindström Saxon, blev omåttligt populär då den gavs ut 1889. en första filmen om paret kom 1940 i D regi av Åke Ohberg. Efter påtryckningar från Sparres familj fick hans riktiga namn inte användas. o Widerbergs film från 1967 hade det B återkommande spåret Piano Concerto No 21 av Mozart som i folkmun kallades Elvira Madigan. athinka Lindhes bok Sorgeliga saker K hända – Elvira Madigan, Sixten och mig kom 2015 iksteatern satte upp musikalen Elvira R Madigan 1995 och en nyskriven cirkusmusikal, Elvira Madigan, var premiärföreställning på Parkteatern 2019. 19

Gulletussan in da house! Mia Skäringer möter sin rekordpublik.

MINI GEMOLL

Avig Maria - No More Fucks to Give, NMFTG (2018-2019) Medverkande: Mia Skäringer med olika gästartister, bland andra Silvana Imam, Hampus Nessvold och artisten Elias. Manus: Mia Skäringer Regi: Helena Bergström

SCENEN 1 2020

I SCENKONSTENS GRÄNSLAND

Gränserna för vad som kallas scenkonst är under förändring. Kanske behöver vi ett nytt ord för den typ av föreställning som cirklar kring verkliga människors personliga plattformar? Kan en livepodd som fyller Globen också vara konst? TEXT: KLARA LEDIN HÖGLUND

ia Skäringer intar scenen i Globen, publikhavet böljar framför henne. Det stigande jublet tystnar inte, snarare ökar det i styrka när hon inleder med orden: – Har du kanske fått en kuk nerkörd i halsen mot din vilja någon gång? Lite där är vi och rör oss i kväll. Precis som Jonas Gardell, bröderna Luuk och Leif Andrée gjort under de senaste åren, har Mia Skäringer skapat en föreställning med sina egna livserfarenheter som bas. Med en avgörande skillnad: Mia Skäringer har en mycket stor följarskara även utanför scenen. På hennes Instagramkonto och i podden Skäringer & Mannheimer, som hon driver tillsammans med Anna Mannheimer, är tonen ofta kärv och den svarta humorn aldrig frånvarande. Här, mitt i epicentrat av ett pågående samtal med publiken, finns en sprängkraft som fyller arenor.

I HÖSTAS AVSLUTADE hon föreställningsturnén Avig Maria - No More Fucks to Give (NMFTG) efter att över 300 000 personer sett henne runt om i landet. Det är ett publiktryck som helt saknar svenskt motstycke. Redan under sin första turnéomgång, i mars 2019, slog NMFTG-turnén rekord i antalet SCENEN 1 2020

utsålda shower i Globen i Stockholm. Senare slog hon även publikrekord i Göteborgs ikoniska arena Scandinavium. – Som svensk turnerande soloakt är Mia Skäringers rekord unikt, säger Marie Lindqvist, vd för Stockholm Live som driver Stockholms största arenor Ericsson Globe, Hovet, Annexet, Tele2 Arena samt Friends Arena. ELCIM YILMAZ, grundare av PR- och kommuni-

kationsbyrån Superturken JoLöf, har samarbetat med Mia Skäringer i många år. Tillsammans har de jobbat fram både manus och PR-strategi bakom succéföreställningen NMFTG. – Mia har kunnat göra det här för att hon har en plattform. Hon har jobbat 20 år för att nå dit hon har nått, säger Elcim Yilmaz om NMFTG-turnéns segertåg genom Sverige. Hon ser Mia Skäringers förmåga att se på varje fråga från så många håll som möjligt som en av hennes största styrkor. Och det är en förmåga som är närvarande i allt hon gör. – Hon lyssnar in sin publik och delar upp sina intryck i karaktärer. Karaktären Tabita är inte smartare eller bättre än karaktären Gulletussan, alla är likvärdiga delar av henne och i förlängningen av oss 21

PUBLIKENKÄT: I vilken typ av underhållningsgenre tycker du Avig Maria – No More Fucks to Give ingår? Annika Ohlsson, 64 år, Skruvstad – Klurig fråga. Showen innehöll ju så mycket, men om jag skall försöka sätta en etikett på föreställningen så vill jag kalla den ”Nu sätter vi ner fotenhappening”. En fantastisk show med att jätteviktigt budskap, då den synliggjorde kvinnors ojämlika ställning på många plan i vårt mansdominerade samhälle.

Jenny Ekerljung, 34 år, Boden – Hmm, bra fråga. Scenkonst kommer nog närmast. En musiksatt monolog kanske? Svårt att sätta ord på. En vän och jag började lyssna på podden Skäringer & Mannheimer typ samtidigt och delade mycket kring det. När NMFTG-biljetterna släpptes var vi överens om att vi behövde gå tillsammans.

Amanda Svensson, 26 år, Sollentuna – Jag anser att hon lyckats få till en blandning av allt. Skulle nog säga konst. Hon får in alla estetiska delar som sång, teater, dans och uttrycker olika budskap och erfarenheter genom detta. Mia Skäringer inspirerar mig dagligen och får mig att våga stå upp för mina rättigheter som människa och kvinna.

” VI SER ETT ÖKAT INTRESSE FÖR LIVEEVENEMANG I STORT, LIKSOM ETT ÖKAT INTRESSE FÖR LOKALA ARTISTER.” alla. På det sättet blir hennes bredd banbrytande, säger Elcim Yilmaz.

TT BILD

ANNA HÅKANSSON, ordförande i Svenska teater-

Liv live – biljetterna sålde snabbt slut när serietecknaren, poddaren och konstnären Liv Strömquist i höstas turnerade runt Sverige med en blandning av litterärt samtal, historiskt skvaller och filosofiska spekulationer.

kritikers förening, håller med om att det stora genomslaget för NMFTG bottnar i att Mia Skäringer lyckas förmedla styrkan i en gemensam rörelse. – Den stora diskussionen efter metoo, särskilt i sociala medier, är kraftkällan som hennes föreställning springer ur. Och det är ju skönt att känna att man tycker samma sak som många andra, det är ju absolut ingen känsla värd att förakta. Men det är det personliga tilltalet som är huvudsaken. Hon tror att det kommer att dyka upp efterföljare i spåren av NMFTG, som renodlar just det personliga tilltalet. Nyligen satte till exempel Liv Strömquist upp en föreställning för utsålda hus i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå. – Och jag är säker på att det kommer att komma fler i hennes spår, på alla nivåer. Marie Lindqvist på Stockholm Live har, vid sidan av Mia Skäringers rekordpublik, även sett ett ökat publiktryck på andra livearrangemang de senaste åren. Svenska artister säljer ut större och större arenor, i allt från konserter till stand up och livepoddar. – Vi ser ett ökat intresse för live-evenemang i stort, liksom ett ökat intresse för lokala artister. Jag tror att vi alla prioriterar att uppleva evenemang SCENEN 1 2020

En man och hans monolog: Leif Andrée.

PETRA HELLBERG

och händelser på plats och dela upplevelsen med fler, istället för att läsa om det dagen efter, säger Marie Lindqvist. LIVEPODDEN ÄR EN genre som publikmässigt har

exploderat de senaste åren. I maj 2019 fylldes Globen för en ”showcast”, en livepodd med showinslag av Alice Stenlöfs och Bianca Ingrossos podcast Har du sagt A får du säga B. Fem år tidigare var de omåttligt populära poddarna Filip och Fredrik först ut med att fylla Globen till bredden med över 16 500 personer i publiken. Aftonbladet återgav samma junikväll hur Fredrik Wikingsson kommit ut på scenen med orden: – Otroligt, ni är alltså väldigt många som är redo för 90 minuters knastertorrt prat av två medelålders vita, ofta kränkta, mediemän. Alex Schulman och Sigge Eklund, en annan välkänd duo som står bakom podden Alex och Sigge, har vid flera tillfällen gjort livepoddturnéer runt om i Sverige, senast under 2019 för att fira poddens ”sjuårskalas”. Gemensamt för dessa tre duos är att även de utgår från sina egna livserfarenheter och berättar SCENEN 1 2020

TRE RIKSTEATERTURNÉER BASERADE PÅ VERKLIGA MÄNNISKORS LIV Leif (2016-2018) Modig, personlig och utlämnande monolog om barnfattigdom och klass. En klassresa genom ett sönderfallande folkhems-Sverige med en Leif Andrée som vägrar ge upp. Ett gästspel från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

En komisk depression (2016) Nour El Refai: ”Året var 2012 och jag skickade 4000 fylle-sms i veckan. Mamma flyttade till Dubai och jag köpte en katt. Jag drog hem olika snygga människor och lekte flickvän några dagar och sen ringde jag aldrig igen.”

Får man göra slut med sitt syskon? (2015) Inför öppen ridå synar bröderna Martin och Kristian Luuk sitt syskonskap i sömmarna och delar med sig av sin egen komplicerade relation. Med värme och humor skildrar de hur familjeband kan ställa till det.

historien om sig själva om och om igen, uppbackade av stora följarskaror på Instagram. Och deras publik älskar det. Men teaterkritikern Anna Håkansson ställer sig något tvekande till om livepoddar kan innefattas i begreppet scenkonst. – Jag tänker att begreppet är tillåtande, så visst skulle man kunna kalla det scenkonst. Men egent23

TT-BILD

Avhandlar allt mellan A och B. Alice Stenlöf och Bianca Ingrosso fyllde Globen med sin ”showcast” av Har du sagt A får du säga B, 2019.

” SOCIALA MEDIER HAR GJORT DET MÖJLIGT FÖR ALLA ATT NÅ UT MED ETT BUDSKAP. MEN DU MÅSTE FÖRST FÖRSTÅ HUR DU SKA GÖRA DET.” ligen tycker jag nog ändå inte att det är det. Man förväntar sig en annan typ av kommunikation från scenkonst. När jag ser en livepodd förutsätts det att jag redan känner till dem som står på scen, deras åsikter, preferenser och humor. Hon exemplifierar med att om en person ur en annan kontext eller kultur skulle följa med och titta på en svensk livepodd utan att känna dem på scenen, då skulle hela uppställningen vara fullkomligt obegriplig. Och kan det i så fall vara scenkonst, om inte alla ges chansen att invigas i vad som händer på scenen? – Det är en bra fråga. Om man förblir oinvigd blir det ju bara tråkigt. Men livepoddpubliken tenderar att vara väldigt homogen och speglar oftast de som står på scen, det är i alla fall min fördom, säger Anna Håkansson. 24

Hur ställer sig då de traditionella medierna till att scenkonstbegreppet förändras och förflyttar positionerna? Björn Werner, kulturredaktör på GP (Göteborgs-Posten) kan se att definitionen av vad som traditionellt räknas som scenkonst inte är lika självklar längre. – Vi har ju en grov indelning idag där vi sätter fyrar som betyg på de föreställningar som vi klassificerar som ”nöje”, medan en scenkonstrecension inte får några fyrar. Det är klart att man kan leka med tanken på att slopa den indelningen och börja sätta fyrar på allt, säger han. BJÖRN WERNER ANSER att det är fullt möjligt att

göra kritik av vad som helst och tar GP:s satsning på stand up-scenen som exempel. – Vi har ju en kritiker, Jonathan Bengtson, som är djupt inläst på stand up och hans recensioner blir därför ren kritik. Sedan är inte alla utövare nöjda med det, de är ovana och vill helst inte alls utsättas för kritik. Han tycker sig se tecken på en återkomst av allkonstnären, att vissa personer utnyttjar all sin konstnärliga potential och låter den komma till uttryck i den form som passar bäst för tillfället. Som en sorts allkonstverk, fast det är personen och inte verket som är i fokus. Många växlar idag mellan oliSCENEN 1 2020

ka uttrycksformer som scenkonst, podd, bildkonst, litteratur och musik. – Nu är det fortfarande framför allt nöjesinriktade personer som bemästrar det här. Men om fler seriösa utövare börjar utforska kraften i en trogen följarskara på sociala medier, som till exempel Mia Skäringer och Stina Wollter gör idag, finns det en enorm potential att kringgå vad scenkonst och annan konst traditionellt ”ska vara”, säger Björn Werner. SOM ETT ANNAT exempel tar han Kristoffer ”Kring-

lan” Svensson, av de flesta ännu ökänd för att i en podcast 2015 ha hotat att våldta och mörda Aftonbladets dåvarande kulturchef Åsa Linderborg. Idag sysslar han med stand up, driver humorpodden Dellasport och satte i december 2019 upp föreställningen Mördarnas ö, en monolog på jambisk vers. – Det är ett tydligt tecken i tiden att när en person som Kristoffer Svensson satsar på en så smal och svårtillgänglig uttrycksform, då köar 300 personer för att få komma in och se hans föreställning. Att vi valde att recensera hans monolog spelar ingen som helst roll för honom. Han har sina följare och tjänar sina pengar oavsett, säger Björn Werner. Eva Ossiansson, expert på sociala medier och

strategisk varumärkesutveckling, håller med om att artister kan dra stor nytta av det nya medielandskapet. – Sociala medier har gjort det möjligt för alla att nå ut med ett budskap. Men du måste först förstå hur du ska göra det. Hon betonar att kommunikationen måste vara tillräckligt färgstark och berörande, något som kräver viss strategi. Men det är något som fortfarande är en främmande tanke för många inom kultursfären. – Det är delvis en generationsfråga, men även bland yngre konstutövare hänger synen på sociala medier kvar. Konst får inte vara kommersiell, utan det konstnärliga ska tala för sig självt. På så sätt missar man att nyttja det mediet för att nå ut, säger Eva Ossiansson.

ANTAL FÖLJARE PÅ INSTAGRAM I DECEMBER 2019: Bianca Ingrosso: 1 100 000 Mia Skäringer: 598 000 Alice Stenlöf: 314 000 Stina Wollter: 231 000 Fredrik Wikingsson: 187 000 Alex Schulmann: 178 000 Filip Hammar: 177 000 Jonas Gardell: 167 000 Sigge Eklund: 124 000 Kristian Luuk: 65 600 Liv Strömkvist: 62 100 Kristoffer ”Kringlan” Svensson: 8 249

GP:S BJÖRN WERNER leker med tanken på att vi i

framtiden kanske tar oss an alla olika uttryckssätt på lika stort allvar och ställer samma krav, oavsett vad det handlar om. – I grund och botten skulle jag säga att det allra bästa skulle vara om alla konstformer i vår tid börjar röra sig mot varandra, utan några tydliga skikt emellan.

Poddaren Alex Schulman är även en bästsäljande författare och manus- och regidebuterar i vår med pjäsen Tröstrapporter på Dramaten. När bijetterna släpptes sålde de slut rekordsnabbt.

DRAMATEN

SCENEN 1 2020

BILDEN Inför föreställningen av Selfie - en skev självbild, med komikern Martin Svensson, anordnade Essunga musik- och teaterförening – en del av Riksteatern, en teaterpicknick. En timme innan showen satt 75 personer och åt och drack ur sina medhavda korgar i Nossebro skolas aula. Picknicken var ett sätt att locka ny publik och medlemmar till föreningen, ett mycket lyckat koncept som kommer upprepas i framtiden. Vad: Teaterpicknick På tallriken: Räksmörgås Var: Nossebro skola, Nossebro Arrangör: Essunga musik- och teaterförening – en del av Riksteatern När: 15 november 2019 Foto: Nicke Johansson 26 26

SCENEN 1 2020 SCENEN 1 2015

27 27

SÄTT ATT SE

Teater är en visuell konstart. Genom syntolkning kan även synskadade ta del av upplevelsen. Riksteaterföreningen i Sundsvall har ett nära samarbete med Synskadades Riksförbund (SRF) för att göra scenkonst tillgänglig för allt fler. TEXT: ANNA HEDELIUS ILLUSTRATIONER: LINNEA BLIXT

undsvallsbon Marie-Anne Bergman var kraftigt närsynt redan som barn. För nära 20 år sedan förlorade hon synen helt. Lika länge har hon varit engagerad i Synskadades Riksförbunds lokalförening i Sundsvall. Som kulturombud arbetar hon idogt för tillgången till syntolkad teater i staden. – Kultur berikar oss människor på så många olika sätt, och minst lika viktigt är det med gemenskapen kring teaterbesöken. Det finns de

som aldrig kommer ut om det inte sker något, så jag ringer runt och ser till att folk kommer när det är något på gång. Efter föreställningarna brukar vi gå på puben, berättar hon. Ofta kommer ett tjugotal av föreningens hundra medlemmar med på teaterbesöken. När de såg Katitzi på Teater Västernorrland för ett par år sedan var de så många som trettiofyra. Vanligtvis samlas de en timme före föreställningen för att träffa ensemblen och syntolken. – Syntolken berättar hur det ser ut på scenen och SCENEN 1 2020

annat som kan vara bra att känna till. Skådespelarna talar om vad de har för kläder och vi får bekanta oss med deras röster. En nackdel nuförtiden är när samma skådespelare spelar flera olika roller, då kan det vara svårt att hålla isär dem, säger Marie-Anne. DÅ DET ÄR DAGS för föreställning utrustas publiken

med hörlurar och tar plats i salongen, gärna långt fram för att de med svag syn ska ha möjlighet att se. – Om någon ny medlem är med får de alltid sitta bredvid mig. Det kan ju hända något med lurarna, som de behöver hjälp med. Det gäller att ta hand om de nya. Via lurarna får publiken höra syntolken berätta om skeenden på scenen som är avgörande för förståelsen av pjäsen. – Det gäller att inte prata för mycket. Jag försöker

SCENEN 1 2020

ta vara på tystnaderna för att på ett rytmiskt sätt berätta det som man absolut måste ha ögon för att förstå, berättar syntolken Tomas Melander. Tomas arbetade tidigare som teaterchef på Teater Västernorrland och blev för tio år sedan uppvaktad av Marie-Anne med frågan om syntolkad teater. Han nappade på förslaget. – Det är motiverande att göra något som verkligen behövs. Sedan en tid delar han på tolkningsuppdragen med kollegerna Ingela Hofsten och Inger Melén. Tillsammans har de bildat organisationen Syntolkar i Västernorrland. – Vi tar alla möjliga uppdrag - teater, film, sport. För att göra ett bra jobb ser syntolkarna föreställningen i förväg, gärna flera gånger. När det gäller Riksteaterns föreställningar finns videoupptagningar att tillgå. 29

– Bitar av manus skriver jag i förväg, särskilt om det är väldigt täta händelseförlopp som behöver benas ut, berättar Tomas. Andra delar kan jag ta mer i stunden. Bäst för syntolkning lämpar sig pjäser med eftertanke och någorlunda långsamt tempo. – Vi har gjort komedier och farser också, men det är ganska ansträngande. Det är svårt att tränga emellan och få tolkningen rytmisk då det är mycket liv och hög fart på scenen. När tid finns försöker jag lägga en poetisk färg eller ton på tolkningen som förhoppningsvis kan tillföra något. Tomas betonar den sociala aspekten samt att syntolkens roll är oslagbar jämfört med tekniska appar. – Att uppleva något tillsammans är oerhört betydelsefullt och det vore synd om tolkningen 30

bara blev en teknisk funktion. Varje föreställning är unik och vi finns där för att skildra vad som händer just den kvällen. AnnaKarin Westberg är verksamhetsansvarig på Scen Sundsvall – en del av Riksteatern som samarbetar med SRF kring vilka föreställningar som ska syntolkas. Två gånger per år träffas de för att gå igenom utbudet för nästkommande säsong. – Vid dessa träffar vill vi kunna förmedla all adekvat information kring syntolkningsmaterial, som till exempel om det är möjligt att träffa skådespelarna före föreställningen. Sedan är vi måna om att SRF behåller sitt veto kring vilka föreställningar de vill se, berättar hon. AnnaKarin betonar vikten av en duktig syntolk som kan hjälpa till att väcka publikens inre bilder. – De synskadade i Sundsvall är både kunniga och SCENEN 1 2020

Andra sätt att tolka, gestalta och tillgängliggöra teater: Klara Svensson, teckenspråkstolk och teckenspråkssamordnare på Riksteatern, i vilken utsträckning har Riksteaterns föreställningar teckenspråkstolkats? – Riksteatern jobbar inte alls med att teckenspråkstolka föreställningar. Vid enstaka tillfällen har teckenspråksgestaltning erbjudits, då har valet tagits av teaterchefen. (se även Dritëro Kasapis svar bredvid) Vad förmedlas i en teckenspråksgestaltning? – Det som förmedlas i en teckenspråksgestaltning är repliker, musik och andra ljud, känslouttryck med mera. Vad är det för skillnad på teckenspråkstolkning och teckenspråksgestaltning? – En tolk har en striktare roll då en tolk inte får färga sin översättning på något sätt och bara ska översätta det som sägs/hörs. En teckenspråksgestaltare kan bearbeta texten på ett annat sätt för att anpassa till teckenspråkets unika förutsättningar och den teckenspråkiga publikens kultur. Det går att jämföra med om man direktöversätter en sångtext från engelska till svenska versus att göra en friare konstnärlig översättning som kanske formmässigt ligger längre ifrån källtexten men med ett likvärdigt innehåll. Finns det andra sätt att tillgängliggöra scenkonst för människor för döva och hörselskadade? – Textning.

kulturellt intresserade, och det är väldigt roligt att arbeta med dem. Från Riksteaterns sida ser jag fram emot en utveckling då man i än tidigare stadier tänker in syntolkningen. I tjugo års tid har Marie-Anne sett minst tre syntolkade pjäser per termin och har både goda och dåliga erfarenheter. – Föreställningar med mycket hög musik fungerar inte så bra. Då blir det omöjligt att höra syntolkningen. Men det handlar också om var syntolken har möjlighet att sitta, så att inte ljud tränger in i mikrofonen. Att syntolkning däremot kan vara helt avgörande för händelseförloppet kan hon intyga. – Jag minns då jag utan syntolk såg Rasmus Lindbergs Svårast är det med dom värdelösa, en pjäs om en rullstolsbunden tjej, som får en ny personlig assistent. Det uppstår lite känslor dem emellan, men så ska assistenten åka på cykelsemester och i slutet av pjäsen kommer han för att visa henne sin nya cykel. Jag tyckte att pjäsen var så sorglig, men efteråt fick jag höra att det i slutscenerna visades bilder som jag inte kunde se. Bilderna visade hur han hade köpt en sidovagn, så att den rullstolsbundna flickan kunde följa med på färden. SCENEN 1 2020

Fyra frågor till Dritëro Kasapi, teaterchef på Riksteatern Hur arbetar Riksteatern med tillgänglighet avseende teater för synskadade och hörselskadade? – De lokaler Riksteatern spelar i är ofta utrustade med hörslinga för hörselskadade. I vissa produktioner, till exempel de som spelas i skolor, tar Riksteatern med egen hörslinga. Flera produktioner textas också till flera olika språk. Syntolkning sker lokalt eller, som i till exempel Västra Götaland, regionalt. När frågan om syntolkning kommer från våra arrangörer tar en producent fram förberedelsematerial för syntolk. Finns tankar på syntolkning med i produktionsplaneringen redan på ett tidigt stadium? – Bara om produktionen riktar sig specifikt till målgruppen, som till exempel Ett skakigt äventyr, ett samarbete mellan Riksteaterns Tyst Teater, Föreningen Sveriges Dövblinda och Tekniska museet. Men vi kommer att göra en ansökan för ett pilotprojekt där Riksteatern nationellt tillsammans med Syntolkning Nu undersöker möjligheten för syntolkning på distans genom digital teknik. Om detta visar sig fungera kommer vi öka möjligheten att tidigare planera syntolkning av föreställningar. Finns tankar på teckenspråkstolkning med för framtida produktioner? – Redan i turnéläggningen av repertoaren för hösten 2020 är tanken att vi i samråd med Tyst Teaters konstnärliga ledare Mindy Drapsa ska bestämma vilka föreställningar som anses relevanta att erbjuda teckenspråkstolkning till. Syftet med detta är att bredda utbudet för en teckenspråkig publik utöver det teckenspråkiga utbud som görs av Tyst Teater. Vad anser Riksteatern om att använda tekniska hjälpmedel för syn- och hörselskadade, istället för att ha tolkar på plats? – Vi ser positivt på syntolkning på distans eftersom det kan vara ett sätt att öka utbudet för synskadade. Teckenspråkstolkning på distans är inget Riksteatern undersöker för närvarande. Men vi har andra tekniska hjälpmedel som textappen och textmaskiner samt textprojiceringsmöjligheter på scenografin i de föreställningar som konstnärligt lämpar sig för det.

ORFEUS I MALMÖ

Vi fick ta en titt bakom kulisserna inför Malmö Operas uppsättning av Orfeus i underjorden. Häng med bakom scenen! FOTO: FREDDY BILLQVIST

SCENEN 1 2020

Mycket återstår av arbetet innan premiären kan äga rum den 14 februari.

Operettens ofta lekfulla form, där publiken får ta del av både talad dialog och storslagna dansnummer, utöver operasången, anses av vara en föregångare till dagens musikaler. Under 2020 gör konstformen storstilad comeback. På Malmö Opera spelas Jacques Offenbachs klassiker Orfeus i underjorden fram till maj, med Loa Falkman, Rickard Söderberg och Marianne Mörck i ensemblen. Kungliga Operan sätter upp satiren Candide, också fram till maj, och i september firar Nöjesteatern i Malmö 80 år med operetten Glada änkan.

SCENEN 1 2020

KULTUR I KULING På en stor rörlig skärm utanför Sölvesborg varvas annonser om däckbyte och extrapriser med konstverk som visar prideflaggan, en vulva som jagar panikslagna män och Jimmie Åkesson porträtterad som ett gråtande barn. Hela Sverige följer spänt den kulturpolitiska utvecklingen i kommunen. Vad tänker Sölvesborgs egna kulturutövare om den konstnärliga friheten i staden? TEXT: ANNA TERESIA BERG FOTO: FREDDY BILLQVIST

SCENEN 1 2020

intervädret med grådis, regn och blåst står i skarp kontrast till ljuset och de klara färgerna inne i Alexandra Melanders ateljé. Väggarna är täckta av konstnärens kvinnoporträtt med stadiga, stolta och ja, kanske för vissa, även utmanande blickar. – Färg i sig kan ju vara utmanande! Jag har alltid en feministisk grundtanke i mina målningar men under processen ryms många tankegångar, säger Alexandra och berättar att det i perioder känts tungt att vara verksam konstnär i just Sölvesborg. Samtidigt har den mediala uppmärksamheten knutit stadens kulturutövare närmare varandra. – Alla tokiga politiska beslut ger ju samtidigt kraft! TILLSAMMANS MED andra kvinnliga

konstnärer bildade Alexandra SKKS – Sölvesborgs kvinnliga konstsällskap, sensommaren 2016, med viljan att göra en gemensam, feministisk utställning till Internationella kvinnodagen. En av medlemmarna är konstnären Gerd Hector, som tidigare drivit galleri i staden i över 20 år. – Som gallerist förälskade jag mig i Alexandras tavlor och det föll sig naturligt att göra något tillsammans och vi blev

SCENEN 1 2020

Alexandra Melander, Sölvesborgs kvinnliga konstsällskap.

snabbt fler. Sölvesborgsborna har alltid intresserat sig för konst och våra utställningar är välbesökta. Själv har jag väl aldrig målat utmanande konst direkt men det ligger ju i betraktarens ögon. Under Metoo märkte jag hur mina tavlor väckte nya känslor och jag fick höra fasansfulla historier och upplevelser. Konst kan och ska vara en stark upplevelse, säger Gerd. DE ÄR ENIGA om att verka i en liten stad där alla känner alla gör det lätt att samarbeta och samtala om det politiska läget och hur det påverkar kulturlivet. De lovordar kommunens kultursamordare som flera gånger årligen samlar alla utövare. Båda har sett konstverken som rullat på stadens rörliga reklamskyltar under hösten. På initiativ av gräsrotsrö-

relsen Skiftet har annonsplatserna betalats via crowdfunding, för att kunna visa den offentliga utställningen Förbjuden konst. Syftet är att provocera och markera mot de inskränkningar i kulturpolitiken som har skett sedan Samstyret kom till makten efter valet 2018. Alexandra menar att aktioner som Skiftets, som initierats och kommer utifrån, kan landa lite fel: – Jag tycker om motstånd och förstår poängen de vill göra. Men samtidigt osynliggör de oss som är verksamma här. Det skulle kunna uppfattas som att det krävs någon utifrån för att visa även oss vad utmanande samtidskonst är. Med det behövs inte, vi vet det. Skulle vi här sluta att utöva vår konst och kultur faller ju allt. Jag hoppas att alla ser på utspelen från det

” Jag har förhoppningar om att Sölvesborgs föreningar och kulturutövare behåller sin integritet och vilja till sammanhållning oavsett politiskt styre.” Sofia Lenninger, tidigare Kultur- och bibliotekschef i Sölvesborg, till Scenen. Hon valde att avgå från sin tjänst i oktober 2019, till följd av Samstyrets beslut om att stoppa inköp av utmanande samtidskonst till förmån för tidlös och klassisk konst, ett förbud mot Prideflaggan på kommunhuset och diskussioner om att stoppa inköp av litteratur på elevers modersmål till skolbiblioteken.

Gerd Hector, konstnär och tidigare gallerist med tavlan Fruktbarhet.

politiska styret här i Sölvesborg som ett avskräckande exempel. Alexandra fyller i: – Så kallad “klassisk och tidlös” konst kan ju plötsligt också uppfattas som utmanande. Vi har en skulptur av Ask och Embla på torget. Fornnordisk mytologi, javisst, men samtidigt nakna och fyllda av livslust. BARA NÅGRA KVARTER från Stig Blombergs Ask och Embla-skulptur på Stortorget bor tonkonstnären Johannes Holmquist som har ett stort engagemang för det svenska språket och den svenska visskatten. – Jag är mån om vårt svenska kulturarv och på så sätt borde jag rimligen vara populär inom vissa politiska kretsar. Jag kan knappast beskyllas för att musicera för att provocera även om jag kan vara både ironisk och provokativ när det behövs. Men de här galenskaperna, de politiska utspelen, måste få ett slut. Politiken ska hålla sig borta från kulturen. Johannes jobbar för att få till ett centralt beläget kulturhus, ett tungt arbete som sker tillsammans med bland andra Sofia de la Fuente. Trots Sofias ursprung i mångmiljonstaden Buenos Aires menar hon att en mindre stad kan rymma samma kulturella bredd men i mindre skala: – Skärpan i kulturlivet finns här och visst finns det initiativ som tagits i motstånd, säger Sofia som även vill berätta om allt som inte äger rum. Hon vittnar om

Johannes Holmquist, tonkonstnär och ”kulturgrovarbetare”.

SCENEN 1 2020

KULTURINSTITUTIONER KRÄVER GRUNDLAGSSKYDD FÖR KULTUREN

Linnea Håkansson, ”menskonstnären”.

svårigheten att som fri konstnär samarbeta med lokala föreningar som delvis lever på kommunalt eller regionalt stöd. – Jag är självständig och fri men när jag är med i andra projekt, som lever på stöd och projektpengar kan det bli svårt. Det finns en problematisk gråzon för vad som “får” skapas och visas. Jag ser en ny tveksamhet i att satsa på idéer och initiativ som kan uppfattas som utmanande. Det blir begränsande för föreningar som lever med rädsla att få sitt bidrag strypt eller förlora sina lokaler. ÄVEN JOHANNES HOLMQUIST vill bo i en

stad där allt får synas och får ta plats. – Vi är många som värnar om kultur och konst och folk har vaknat till och i gathörnen står numer både kulturarbetare och andra och pratar om detta. Jag brukar kalla mig kulturgrovarbetare för det är ett jävla slit att ens få till en fast lokal eller plats för kultur. Jag önskar att den kommunala kulturchefen kunde sitta högst upp i masten och hålla utkik. Vi andra ska ro, sätta riktningen och styra skutan framåt. Menskonst i sig intresserar mig inte personligen men det betyder inte att den ska marginaliseras eller inte få synas. Konstnären Linnea Håkansson, en av de som titulerats just menskonstnär, är från Sölvesborg men bor numera i Lund. Via sitt instagramkonto ReNudes marknadsför hon sina alster som till stor del består av

SCENEN 1 2020

vaser – med bröst och en och annan med trosor och mens. – En kommun måste inte nödvändigtvis köpa menskonst och hänga upp i konferensrum men det är tråkigt om det som visas offentligt ska begränsas och censureras av politiska beslut. Vilket slags blod är okej att visa? Traditionell konst visar blodiga stridsscener, men mens är ju både fredligt och naturligt. För mig är det inte en jättestor förlust att inte kunna ställa ut fritt i min hemstad, jag har nog nått dem jag kan nå där, säger Linnea som tycker utvecklingen i hemstaden är sorglig, inte minst för de yngre som vill uttrycka sig fritt. – Jag tänker aldrig i termer om provocerande eller inte men på sätt och vis befinner jag mig i en slags filterbubbla där jag rör mig i kvinno- och kroppspositiva sammanhang och där jag säljer och når ut med mina verk till likasinnade. I SÖLVESBORG HAR de offentliga protesterna efter höstens politiska utspel, om än tillfälligt och i media, tystnat något. De fysiska prideflaggor som hängdes ut i fönster och på fasader lyser nu med sin frånvaro och än har inget beslut tagits om något nytt kulturhus. Ljuden från tågen som trafikerar Blekinges kustbana tränger genom väggarna in till Johannes Holmquist, men det är inget som stör honom där han sitter och skriver texter, stämmer sina instrument och tonsätter.

I december publicerade en debattartikel, där Riksteatern tillsammans med Filminstitutet, Folkets hus och Parker, Länsteatrarna i Sverige, Cirkus Cirkör samt ytterligare 12 svenska kulturinstitutioner kraftfullt markerar mot en alltmer politiskt ansatt kultursfär runt om i landet. Artikelförfattarna pekar på flera kulturpolitiska inskränkningar på kommunal nivå, som i Sölvesborg där samstyret bestämt att kommunen inte får köpa in så kallad ”utmanande samtidskonst”, men även när en SDledamot i kultur- och fritidsnämnden i Täby kommun krävde att ett samtal på biblioteket om hbtq-frågor skulle stoppas och när moderatstyrda Nacka kommun förhindrade samhällskritiska konstverk att visas under en gatukonstfestival. I höstas gav kulturminister Amanda Lind myndigheten för kulturanalys i uppdrag att se över hur det går att stärka principen om armlängds avstånd, vilket innebär att politiken skapar förutsättningarna men inte lägger sig i kulturens innehåll. I debattartikeln uppmanas regeringen till att även tillsätta en utredning som undersöker hur kulturen kan få samma rättsliga skydd som rätten till bostad, utbildning, social omsorg och övriga grundläggande rättigheter i svensk lagstiftning.

SAMSTYRET I SÖLVESBORG En allians mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet, har efter valet hösten 2018 den politiska makten i Sölvesborg. Samstyret tog i augusti 2019 gemensamt fram ett dokument där ett omfattande förändringsarbete på alla områden beskrivs under 220 punkter, däribland inskränkningar i vilka kulturella utryck som ska kunna få kommunalt stöd.

– Evert Taube lär ha sagt: nu har politikerna misslyckats, det blev ett andra världskrig, nu står hoppet till poeterna! Jag älskar ljudet av tågen. För mig är det en påminnelse om att jag faktiskt kan kliva på ett tåg som tar mig härifrån och vidare till vägs ände, eller till början på något nytt. 37

SÖREN VILKS

Fikret Çesmeli, med stränginstrumentet saz, och Danjin Malinovic.

Pappa kom hem Pappa, make och krigsförbrytare är namnet på Danjin Malinovics nyskrivna drama. Det är baserat på intervjuer med en man som under kriget i det forna Jugoslavien lekte med sin dotter efter jobbet, lagade kvällsmat med sin fru och senare på natten for iväg för att mörda och begå våldtäkter.

TEXT: DAVID BOGERIUS

ag har tänkt mycket på hur det kommer sig att ett krig kan få oss att göra avkall på att vara människor. Jag har ju själv en bakgrund i Jugoslavien vilket kanske gör mig extra intresserad av det, säger Danjin Malinovic. Hans första föreställning, den självbiografiska Var är mitt hem? blev en publikoch kritikersuccé för tre år sedan. – Den handlade om min jakt på ett nytt hem så det är inte jättenära besläktat, men 38

det är klart att det finns något slags samband. Intervjuerna med den dömda krigsförbrytaren gjordes oftast via Skype, men det skedde också två personliga möten. Det första i fängelset, det andra efter frigivningen förra året. – Det var en stor skillnad att mötas ansikte mot ansikte. Särskilt vid det sista tillfället då vi satt på en uteservering i hans hemtrakter. Det var väldigt speciellt och inte på ett positivt sätt. Danjin Malinovic fick mannen att

medverka genom att försäkra att han inte var ute efter att smutskasta honom eller på något sätt straffa honom ännu mer för de brott som han begått. – Pjäsen handlar egentligen inte om honom, jag är inte alls intresserad av att berätta hans historia. Jag vill ställa frågan hur det kan komma sig att en vanlig människa, i det här fallet en bra pappa och make, kan bli en krigsförbrytare. Det är något som historiskt sett är återkommande att människorna som begår de här hemska gärningarna inte är några monster utan vanliga personer med fungerande liv. Jag undrar hur vi kan ha de här olika sidorna i oss. SOM MÅNGA ANDRA fick Danjin Malinovic fly från Jugoslavien i början av 1990-talet. Han trodde att han lämnade sitt hem för några få dagar, men kunde aldrig återvända. Han förlorade inga föräldrar eller syskon i kriget, men flera släktingar. – Det är klart att kriget är ett kärt ämne för mig i mina verk. Många som kommer från forna Jugoslavien drog sig för att gå och se Var är mitt hem? för att de befarade att den skulle vara vinklad från ena, andra SCENEN 1 2020

FREDDY BILLQVIST

Pappa, make och krigsförbrytare turnerar över hela landet 15 januari–15 mars 2020.

eller tredje sidan, men så får det aldrig vara. För mig handlar det om människor, oavsett nationalitet. Därför har det varit viktigt att avkoda personen som jag intervjuade, inte minst sett till vilken sida han tillhörde i kriget. Det ska inte bli en föreställning som pekar finger. PÅ SCENEN HAR Danjin Malinovic

sällskap av skådespelaren och musikern Fikret Çeşmeli. Michael Cocke, som även regisserade Var är mitt hem, står för regin. – Riksteatern har varit väldigt bra på det sättet att jag har fått välja mitt team själv.

SCENEN 1 2020

Fikret Çeşmeli är en duktig skådespelare som är otroligt skicklig på stränginstrumentet saz. Det ger en väldigt speciell känsla. Musiken, som är från Jugoslavien, Turkiet och Sverige, får ta stor plats även om Danjin Malinovic understryker att Pappa, make, och krigsförbrytare inte är en musikal. – Musiken blir verkligen en motpol till alla scener där de hemska handlingarna beskrivs väldigt tydligt. Jag vill inte förmildra något för det skulle vara som att trampa på offren en gång till. Men alla sånger som har valts ut handlar om kärlek

och ger publiken möjlighet att kunna vila i nånting fint och vackert. Danjin Malinovic har tagit del av forskning som visar att det är många människor som, under särskilda omständigheter, kan begå handlingar fullt jämförbara med den intervjuade krigsförbrytaren. – De flesta tänker nog ”Herregud, något sådant skulle jag aldrig kunna göra”, men jag hoppas att publiken går hem från föreställningen med insikten om att man inte kan vara så säker. Och att den insikten också kan förhindra att det sker. 39

VÅR LOKAL LOKSTALLARNA, KARLSHAMN

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: CARLA LOMAKKA

De gamla lokstallarna är från 1800-talet och renoverades så sent som 2019.

DANS SOM PÅ RÄLS

I Karlshamn frodas kulturen och det märks inte minst i Lokstallarna som nyligen renoverats för att kunna ta emot dansföreställningar. Här trivs Karlshamns Riksteaterförening finfint. Stig på! INGEN VET EXAKT hur gammal Karlshamns Riksteaterförening egentligen är. – Vi har försökt ta reda på hur länge föreningen funnits, men det går inte att få fram. Det närmsta vi kommer är ”… någon gång på 1970-talet…”, säger Patrik Olsson i föreningen. En sak är säker, Patrik har själv varit med i föreningen i 20 år och berättar att det idag finns 329 medlemmar och att föreställningarna ges i två olika byggnader. Är det en ”stor” föreställning som kräver utrymme och har mycket utrustning bokar de in sig på Stadsteatern, som tar 580 personer. Är det lite mindre föreställningar är det Lokstallarna som gäller. Det är som namnet antyder gamla lokstallar, 40

men idag är 1800-talsbyggnaden i tegel omvandlad till ett kulturhus som drivs av Kultur Karlshamn. Förra året renoverades byggnaden tack vare Regionteaterns satsning på dans. Britt Kilsäter, ordförande i Karlshamns Riksteaterförening, fyller i och säger att Lokstallarna har tre scener och att föreningen använder två, Svarta Teatern, som är en mindre scen för uppåt 100 personer och Stora Salen, som kan ta 200 sittande. Det är Stora Salen som anpassats för dans och nu har ett sviktande scengolv, ny teknik och belysning och inte minst: duschar. Med en fullt utrustad dansscen och loger går det att ta emot internationella ensembler.

– Jag tycker att det är jättebra, för det kan ge ringar på vattnet inom alla kulturområden, säger Britt. UNDER VÅREN VÄNTAR allt från nycirkus

till bebisteater och picknickföreställningar där publiken får ta med egen mat och dryck (se Bilden på sid 26). Annars har Lokstallarna ett samarbete med den lokala Waldorfskolan kring just serveringen. – De sköter fikat med kaffe och smörgåsar. Allting är hembakat och vinsten går till ett barnhem, säger Britt. – De sköter även garderoben, där man också kan köpa godis och läsk. Det är mycket smidigt, avslutar Patrik.

SCENEN 1 2020

KRITIKERN TRE SPANINGAR

Hot och hopp på världens scener – De senaste åren har jag sett teater än här, än där på klotet och deltagit i möten och evenemang varhelst scenkonstkritiker finns. Det betyder flygskam, förstås, men hur ska vi annars kunna se och tala med varandra ”live” - nog så viktigt i en tid av censur, misstänksamhet och hotbilder. Här är tre iakttagelser från öst till väst! Från Kina till Europa till USA: rösten från en scen når publiken via mikrofon. Alla aktörer bär myggor, listigt dolda i polisonger, kragar eller frisyrer. Men nog ser jag dem – och hör! För den dramatiska teatern har TV-serier och film blivit ett ideal. Den närbild som inte kan skapas på en teaterscen, kan fixas genom att rösten hörs viskande nära. Inte bara rösten utan också spelstilen liknar TV-seriernas, med en lättare slags realism – gärna pimpad med skådespelare kända från televisionen. Jag ser det i Slovakien, i en ganska rolig pjäs om hur allt ”blev” i den nya post-kommunistiska tiden. Publiken skrattar och känner sig hemma, med både problematik och spelstil. Men jag har också sett kinesisk opera, både i Beijing och i Shanghai, med små diskreta mikrofoner dolda i de broderade kragarna. Denna tradition har en fantastisk och speciell röstteknik som brukar gå igenom märg och ben. Jag frågar, men får lite undvikande svar, om att man idag spelar på stora scener och inte i tehus som förr – därav mikrofonerna. Hur kommer det att gå med den traditionella rösttekniken? I den långa, vindlande debatt om teaterns utveckling som pågått under hösten i Dagens Nyheter, påpekade Mats Ek att dagens skådespelare helt enkelt inte kan tala så väl att det hörs bra – kan det gälla kinesisk opera också? TV-stilen har blivit global.

MICHAEL BROSILOW

Rösterna

MARGARETA SÖRENSON Dans- och teaterkritiker i Expressen och ordförande i kritikernas internationella förening, IACT. Ser fram emot i vår: - Jag ser fram emot att Mattias Andersson landar som Dramatenchef 2020. Kanske inte smärtfritt, men spännande.

Färgerna

En av teatrarna i Chicago, Writers Theatre, spelar Henrik Ibsens Ett dockhem verktroget och multietniskt. Teatern ligger i en elegant förstad med stora sekelskiftesvillor, och kanske arga Trumpanhängare inte bor just där. Här blandas utan krus: Nora spelas av en ”hispanic” och hennes väninna Christine av en afroamerikansk aktris, Krogstad ser ut att

Ett dockhem, Writers theatre, Chicago

ha sina rötter i Mellanöstern, Torvald görs till en riktig träbock av en ”vit” amerikan. Pjäsen är kraftigt förkortad till en och en halv timme och spelas i historisk kostym – och den etniska mixen blir osynlig, fast synlig. Liksom i musikalen Hamilton, som nu spelas i samma stad: idel afroamerikaner och icke-vita spelar engelska och franska officerare vid tiden för USA:s bildande – med rappat libretto. Det amerikanska samhället är mer blandat än det svenska, och europaättlingarna utgör idag bara en dryg tredjedel av USA. Men ändå – makes you think!

Hoten Nationalistiska och högerpopulistiska regeringar i Europa skär ner kulturlivets anslag; de fria och sköna konsterna får det allt svårare i Holland, i Ungern, i Polen. Teaterföreställningar som avbryts av religiösa eller populistiska stormtrupper har blivit alltför vanligt. Totalitära stater och diktaturer är snabba på att strama åt kulturens möjligheter att skapa nytt och fritt. I Kina betonas mer och mer de klassiska scenkonsterna, men hur ska små, samtida teatrar överleva och våga verka fritt? I Ryssland har äntligen en fritänkande regissör, Keril Serebrenikov, släppts ur sin husarrest. Vem haffas härnäst? Och hur beredda är vi på att försvara all den frihet vi faktiskt har? Strax eller rentav nu.

SCENEN 1 2020

MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN olkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioF evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudanden

GÄVLEBORG Skottes Musikteater, 25% rabatt

HALLAND Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

KALMAR LÄN Byteteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

KRONOBERG Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN Boulevardteatern, 25 % rabatt Dansens Hus, 10 % rabatt Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kompani1 Teater, 25 % rabatt men enbart på egna föreställningar Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt på ordinarie pris (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Orionteatern, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt

SCENEN 1 2020

Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris. Gällande egenproducerade föreställningar. Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris. Gäller för egenproducerade föreställningar.

UPPSALA LÄN Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

VÄSTMANLAND Västmanlands teater, 20 % rabatt

VÄSTERBOTTEN Skuggteatern, 25 % rabatt

VÄSTRA GÖTALAND ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan AB, 10% rabatt på ordinarie pris – gäller inte för musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan. Gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi.

ÖREBRO LÄN Teater Nolby, 30 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Cirkusslottet, 20 % rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tors, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@ natverkstan.net Uppge kampanjkoden ”Riksteaterns scenpass”.

DANSTIDNINGEN 50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbsida, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

160 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26? Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift. Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

HELA LANDET

DU HAR HELA LIVET, HABIBI

BYE BYE BROR

För dig.

Egna turnéer våren 2020

DEN KOSMISKA HAVSTRÄDGÅRDSPASSAGEN

FAUNA

LOVE SONGS

ELDFESTEN

DEN SVENSKA SONEN

PAPPA, MAKE OCH KRIGSFÖRBRYTARE

MAN FÅR VÄL STÄLLA UPP

DOMEDAGEN™ – EN TRALLVÄNLIG TALKSHOW

BUHU OCH STANK

KARTAN ÖVER OSS

OTYPER

GABRIEL

VOICES OF CHANGE

NÄRHETEN