Sydsidan
På gång på scenerna i Hallands, Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.
FOTO: SAGA BERLIN
FOTO: JENS CHONG
Fastspända flickan. FOTO: PATRIK LUNDIN
Slå pattarna i taket.
Sveriges demokrati.
En växande publik Många av Riksteaterns föreställningar för vuxenpubliken lämpar sig väldigt bra för unga vuxna och gymnasieskolan. Hur kan vi nå den unga publiken? – RIKSTEATERNS arrangörsfören-
ingar borde ta större ansvar för att även gymnasieskolan får tillgång till det subventionerade utbudet för barn och unga, säger Riksteatern Hallands verksamhetsledare Lena Teveldal. Hon berättar att Riksteatern Halland har i sin uppdragsbeskrivning att vara inriktade på unga och unga vuxna och därför tar de initiativ till att vidga teaterföreningarnas arrangörsroll. - Det finns en efterfrågan från
gymnasiet, särskilt på föreställningar som berör värdegrundsfrågor, men det krävs att vi måste ut och besöka varenda rektor. Enskilda lärare har inte mandat att ta dit föreställningar eftersom det inte är avsatt centrala medel till scenkonst i gymnasieskolan. En motion som gick igenom på senaste Riksteaterkongressen handlar om att anpassa produktioner som är intressanta för gymnasiet. – Riksteatern sitter fast i skolteater-
tänkandet, i skolans efterfrågemodell. Vi vill hitta en crossover mellan subventionerade föreställningar upp till 18 år och vuxenproduktioner som inte är så subventionerade, men ändå är intressanta för gymnasiet, unga vuxna och unga arrangörer, säger Lena. FLERA AV DE föreställningar som har gått ut på gymnasierna har tagits emot väl. Ingela Gånedahl är konsulent i Blekinge och berättar att Den svenska demokratins historia gick under en vecka på gymnasierna där och lärarna var lyriska över öppningarna det gav att prata demokrati med eleverna. – Vi genomförde ett liknande projekt med No Tears for Queers ihop med RFSU. I vårt län såg alla gymnasietvåor den, utom på en friskola. Inför nästa
MISSA INTE I VÅR!
RÖSTERNA FRÅN KALITY
Kality är namnet på det fängelse som journalisten Martin Schibbye satt i under 438 dagar. Det sista han lovade sina medfångar när han släpptes var att berätta för världen vad han hade sett därinne. Det gör han nu i ”Kality” på scen ihop med skådespelare och journalister och i en föreställning som ger Riksteatern möjlighet att göra de ohörda rösterna hörda och skapa opinion. Föreställningen arrangeras av Riksteaterföreningarna i Falkenberg, Ängelholm, Lund, Växjö och Kalmar.
val kommer SO-lärare att arbeta med sielever på dagtid. Två gånger på erna tycker är tråkiga, när det ska vara valfrågor och demokratiföreställningar scenkonst i skolorna, säger Lena. samma ort, säger Elisabet. med lärarhandledning tror jag komMen många i arrangörsföreningarna Hon menar att utbudet måste mer få dem att jubla, säger tycker att det är svårt att veta vad som baseras på efterfrågan, som Ingela. lämpar sig för åldersgruppen 16 till 23 föreställningarna Fatta FeaLena Teveldal berättar år, samt att de behöver marknadsföturing Cleo och Juck som att demokratiprojektet och ringshjälp för att nå de som inte tillhör väcker entusiasm och borde föreställningen Olydnad är den vanliga teaterföreningspubliken. marknadsföras till gymbra exempel på hur fören– Det måste ligga på producenternasieskolan, och mot unga ingarna ute i landet kan na att marknadsföra så att man når arrangörer, föreningar som kommunicera sig fram till målgruppen, de behöver bra scenkonst kanske inte nödvändigtvis en lösning och hur samtliga som tilltalar just dem, säger Erika. är en del av RiksteaterorgaElisabet Ekwurtzel i Riksteaterorganisationen Erika och Elisabet lyfter nisationen. kan arbeta med ett kongressbeslut som särskilt Bianca och Tiffany – Gymnasieskolan och omfattar hela organisationen. Kronlöfs föreställning Slå unga vuxna måste in som en – Vi vill bredda föreningarnas pattarna i taket. naturlig målgrupp i repertoarrangörsuppdrag, men gagekostna– Aldrig tidigare har artänkandet och vi måste bli derna får inte vara för höga. Det finns det hänt att unga och nya synlig för unga människor, regionala subventioner för gymnamänniskor hört av sig till även icke medlemmar i en sieskolan både här i Halland och på föreningarna och undrat riksteaterförening. andra håll, men vad som saknas är ”När kommer föreställningErika Lindvall ÄVEN ELISABET Ekwurtzel centrala medel på skolorna och samen?!” Det är ett exempel på och Erika Lindvall på Riksteatern Skåordning som finns inom grundskolan. fanbase, som föreningarna måste ha ne tycker att det är en bra idé att göra I Halland tar den regionala nivån koll på om de vill locka en ny publik. Riksteaterföreningarna till arrangörer ansvar för samordningen och tillsamDen här typen av föreställningar är för gymnasieskolan. mans med Teaterföreningarna ser vi inte till för den traditionella publiken, – Många av våra föreningar stödjer till att få möten med rektorer, lärare men de kan möta och tillgodose helt idén och gör redan detta. En föreställoch elever, alla ska vara delaktiga i nya publikgrupper genom att köpa in ning kan till exempel visas offentligt utbudet. Vi måste bryta tendensen att dem, säger Erika. ANNA SVENSSON på kvällstid, och spelas för gymnadet måste vara tunga saker, som elev-
2 FRÅGOR Hej, Måns Lagerlöf, teaterchef Riksteatern, hur ser samarbetet mellan kultursektorn och skolan ut? – De allra flesta kommuner och landsting har bara subventioner upp till årskurs 9. Det är oklokt, eftersom det är otroligt viktigt att åldersgrupperna därefter får uppleva scenkonst, det är då man
är som mest ar, att utbildmottaglig och ningsfrågor och har behov av att kultur inte kan spegla sina egna separeras från funderingar inför varandra. Kulklivet in i vuxtursektorn har envärlden. Teai stort sett fått terföreningarna dra det arbetet kan vara viktiga själva, eftersom förmedlare, men frågan inte mött det bygger på en förståelse från Måns Lagerlöf konstruktiv diapolitiskt håll. log med skolan. Frågans vikt Sedan 15 år tillbaka har det har heller inte mött mycket varit en av teaterns utmaning- förståelse från skolans håll.
Hur kan samarbetet förbättras? Förutsättningar för ett aktivare engagemang från teaterarrangörsföreningarna finns redan, frågan är om skolorna har ekonomi för sådana satsningar. Riksteatern producerar redan många föreställningar som riktar sig till en ung publik, och det finns stort intresse för att se avancerad scenkonst, så det gäller att skapa förutsättningar och möjligheter.
NY TEATERKONSULENT I KRONOBERG Sedan november är Anya Johannesson teaterkonsulent på Riksteatern Kronoberg. Anya arbetade närmast inom Alvesta kommun med bland annat kultursamordning för kommunens
skolor och förskolor. - Jag ser fram emot att få fördjupa mig inom scenkonsten, att få se och lära mig nya saker och att få möjlighet att utveckla och skapa nya kontakter, säger Anya.
I Kronoberg finns åtta riksteaterföreningar, och den anslutna organisationen Musik i Syd/Kronoberg, i Alvesta, Tingsryd, Uppvidinge, Markaryd, Lessebo, Ljungby, Älmhult och Växjö.
Anya Johannesson
ILLUSTRATION: CATHARINA THAM
Streamingtekniken gör det möjligt att ta del av en föreställning live – på annan ort.
Smarta centrum på landet Med fiberuppkoppling och samordning kan landsbygden bli levande och människor få en bättre fungerande vardag genom kulturrum, scenrum, mötesrum, cirkelrum och hälsorum. Eller faktiskt vilket rum som helst. RIKSTEATERN presenterar sitt scen-
konstprogram varje höst från Södra Teatern i Stockholm. Denna presentation kallas Anbud Live. Eftersom teatern endast rymmer 400 personer och det finns ett behov av att fler ska kunna vara delaktiga att se och välja och påverka vad som ska arrangeras i
kommunerna, livestreamas presentationen. – Det är en demokratifråga, så många som möjligt måste få en chans till inflytande. Det menar Erika Lundvall och Elisabet Ekwurtzel på Riksteatern Skåne, apropå att Skånes Riksteaterföreningar
i år för första gången fick möjlighet att följa Anbud Live livestreamat på storskärm på Månteatern i Lund. – Vi försökte göra det till ett event i sig, bjöd på lunch på stan, och hittade till och med på en slogan: ”Borta bra men hemma bäst”. Ingen från oss i styrelsen för Riks Skåne åkte till Stockholm, just för att föregå med gott exempel. Vi ville att det skulle kännas lite speciellt även att åka till Lund, att det inte skulle bli bara något ”second best” alternativ. Med Anbud Live kan fler från samma förening vara med och diskutera utbudet, säger Erika. De berättar att många tog upp sina smartphones för att tipsa dem som stannat hemma, och diskussionen var livlig om föreställningarna som visades. Elva av Skånes totalt 26 teaterarrangörsföreningar deltog i Lund. - Alla medlemmar kan naturligtvis inte följa med, men vi såg många nya ansikten, inte bara de vanliga inköpsansvariga. Osbys och Kristianstads teaterföreningar följde Anbud Live hemma i konferensrum. Det är ett exempel på hur den digitala streamingtekniken kan erbjuda direktkontakt och inflytande även på landsorten, säger Elisabet och beskriver Anbud Live som en ”lyckosatsning”.
2 FRÅGOR
MEN RIKSTEATERN Halland har
större visioner än så. – Anbud Live kan bli ett första fönster ut till allmänheten för att visa på de digitala möjligheter som gör att vi kan vara tillgängliga och få invånare delaktiga, säger Lena. Hon berättar att hösten 2016 fick Riksteatern Halland medel av Region Halland, att samordna för en gemen-
” Tekniken kan nämligen lätt också användas för olika utbildningar, föreläsningar, servicepunkter på landsbygden.” ningarna kostar och vilka tekniska förutsättningar som gäller, säger Camilla Frosterud på Riksteatern Kalmar Län och berättar att Torsås teaterförening arrangerade en egen träff på hemmaplan där grannföreningarna bjöds in. ELISABET EKWURTZEL och Erika
Lundvall har också funderat på nyttan med digital teater. – Det finns publikgrupper som varken kan eller vill komma till teatern. Inom föreningar, kvinnojourer, sjukhus, fångvården. Detta har otvivelaktigt hög angelägenhetsgrad. Resurscentrum Syd har gjort undersökningar om betalningsviljan och frågan är om institutionen eller den enskilde ska betala om vi anordnar en streamad teaterföreställning. Vi måste också ta ställning till att det blir fråga om en helt ny konstform. Inte av filmad scenkonst, och definitivt inte spelfilm, utan något mitt emellan, säger Erika.
KRISTINA JONASSON
FOTO: ELIS HOFFMAN
Även Riksteatern Halland har erbjudit Anbud Live på hemmaplan. I Figarosalen på Halmstads Teater kunde de följa hela utbudspresentationen för andra året i rad i realtid via fiber på storbildskärm, en upplevelse som Lena Teveldal på Riksteatern Halland beskriver som att sitta på parkett i den vackra salongen på Södra Teatern. – Vid visningen i Halmstad ville vi också visa på den teknik som används för direktöverföringen. Tekniken kan nämligen lätt också användas för olika utbildningar, föreläsningar, servicepunkter på landsbygden, seminarier eller till vad man vill, förklarar Lena. I samband med lunchen var det också en halvtimmes seminarium med Mats Erixon som tekniskt förklarade hur projektet genomfördes och vad som är möjligt för framtiden. På Södra Teatern stod Mats i foajén och spontant fångades också Riksteaterns VD Magnus Aspegren in och kunde delta i diskussionen mellan Södra teatern och publiken i Figarosalen.
sam LLUH, Lokalt Ledd Utveckling Halland ansökan med mål att vara klar i början av 2017. Projektet ska leda till hur kultur, utbildning och samhällstjänster kan bli tillgängligt med digitalisering och fiber. Från Kalmar län åkte flera föreningar till Södra Teatern för att se Anbud Live. Samtidigt arrangerade Riksteatern Kalmar för andra året i rad en träff i Oskarshamn, mitt i länet i konferenslokalen Forum. – Från Riksteatern Kalmar län och fem lokala föreningar deltog 17 personer som kunde ta del av Anbud Live med bra ljud och bild. Ordförande Katarina Johansson presenterade under showen en extra projektorbild med information om vad föreställ-
Hej, Magnus Aspegren, VD Riksteatern, hur arbetar ni med digitalisering på nationell nivå? – Tillgänglighet är ledordet här. Vi har tydliga direktiv vad det gäller tillgänglighet, mångfald och jämlikhet. Det betyder att vi ska nå så många som möjligt med de resurser vi har. Det gör vi framförallt med scenkonst live, men vi ser också att det finns möjligheter, med dagens digitala teknik, att nå fler. Till exempel kommer vi att göra en operaföreställning som ska spelas på ställen där det inte får plats en orkester. Det har vi löst genom att ha orkestern spelandes i en konsertsal och sångare och själva produktionen på plats i en mindre sal i en annan stad, som spelar tillsammans. Det här har genomförts runtom i världen och nu använder vi oss av den tekniken som vi har prövat oss fram till och anpassat, för att kunna nå fler. Vad finns det för behov av teknisk kompetens och utbildning inom streamingtekniken? – Det här är ny teknik dels för vår publik, dels för våra tekniker. Därför samarbetar vi med många kunniga, det kan vara universitet, högskolor och tekniska företag, för att vi själva på sikt ska kunna bära tekniken och de möjligheter som finns, så att vi sen kan utveckla dem vidare själva. Vi hämtar hem den kunskap vi behöver, för vi behöver den i huset, och då menar jag hela Riksteatern. Allt från mottagare, arrangör och producent. Vi har ett uppdrag att samla kunskapen och att dela med oss av den, så att vi utvecklar branschen.
Sydsidan speglar Riksteaterns verksamhet i södra Sverige och är en bilaga till Riksteaterns medlemstidning Scenen. I södra Sverige finns 65 Riksteaterföreningar som arrangerar, förmedlar och skapar scenkonst. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren Kontakt: Lena Teveldal, lena.teveldal@riksteatern.se Redaktör: Henrik Emilson Formgivare: Erik Westin Produktion: Spoon Publishing