9 minute read

BAKOM LINSEN

Text: Anna Kernell En bild säger mer än tusen ord. Men vad säger den egentligen om personen bakom kameran, och om stunden innan hen tryckte på knappen?

Extremsportsfotografer fotar oftast professionella atleter och personer som är kända inom sitt gem. Det kan vara lätt att glömma bort att de som tar bilderna nästan måste vara proff s själva. De måste vara bra på att åka skidor för att ta ett mäktigt foto långt borta från allt vad liftar och pister heter. De måste kunna sin lavinsäkerhet, åka där proff sen åker, samtidigt som de håller koll på utrustning, ljus, tajming, inställningar och en massa annat.

Advertisement

Här får ni njuta av fyra fantastiska bilder med varsin bakgrundshistoria, berättad av fotograferna som tog dem.

Fotograf: EMMA SVENSSON PERU, YANAPACCHA 2018

Bilden föreställer min klätterpartner Felipe Randis som precis ska gå över en extremt exponerad kam där ingen annan gått tidigare, för att komma till toppen av berget. Dagen innan hade alla vänt innan toppen då de tyckte att det var för tuffa förhållanden.

Vi hade klättrat i en total whiteout hela natten men precis när vi skulle gå på kammen så kom solen fram och ljuset blev helt magiskt. Så jag var tvungen att fotografera några bilder. Det gjorde att jag inte var uppmärksam på att repet råkade glida ner bakom en hängdriva och så fastnade det där. Så när det var min tur att gå så fick jag inte loss repet, och jag försökte ropa till Felipe men han kunde inte höra mig.

Till slut kom han tillbaka för han trodde att jag hade ramlat ner när jag aldrig dök upp. Han blev jättearg på mig för att jag hade tagit en bild och inte hade haft koll på att repet hade glidit ner. Det slutade med att jag fick knyta loss och gå över kammen oskyddad, och samtidigt kunde Felipe dra upp repet och kasta ut det till mig igen när jag kommit ungefär halvvägs. Jag lärde mig en läxa men samtidigt var det värt det för bilderna blev magiska.

VAD FOTAR DU HELST? Jag älskar att fotografera coola artister, kreativa människor med en vision. Men jag älskar också att fotografera berg i magiskt ljus.

DITT BÄSTA FOTO-HACK? Ha kameran lättillgänglig för annars blir det inga bilder! Det är verkligen mitt bästa tips. Ta hellre en mindre kamera, som du kan hänga över axeln, eller ännu hellre fästa på bröstet, än en större kamera som ligger nedpackad i ryggsäcken 100 procent av tiden. ”Det slutade med att jag fick knyta loss och gå över kammen oskyddad, och samtidigt kunde Felipe dra upp repet och kasta ut det till mig igen när jag kommit ungefär halvvägs. Jag lärde mig en läxa men samtidigt var det värt det för bilderna blev magiska.”

Fotograf: EMRIK JANSSON ÅRE, SYLARNA 2019

Bilden är tagen i en klassisk ränna i Tempeldalen i Sylarna. Jag var där för första gången med ett gäng vänner för att plåta och åka skidor. Vi startade i Storulvån, som ligger ungefär 16 kilometer från platsen, och tillbringade en halv dag med att ta oss dit. Vi gick och gick, med podd i lurarna och pulka bakom. Så gick vi lite till. Vädret var på topp den här dagen så vi svettades så in i bängen.

När vi kom fram fick jag positionera drönaren och vänta på att de andra tog sig upp till rännan för ett åk. Sedan hade jag bara fyra chanser på mig. På bilden är det Anders Olsson som åker, han som följde med för att visa oss just det här åket. Och det roliga är att han var den enda i gänget som inte var professionell skidåkare, men det lyckades bli den bästa bilden den dagen.

Ögonblicket är fångat med en drönare och bilden är helt oredigerad – normalt sett så redigerar jag alltid mina bilder men denna blev så pass dramatisk att jag inte tyckte att man behövde göra något med den. Det var otroligt starkt solljus den här dagen och då är det bara drönare som funkar. När solen står som allra högst på himlen kan det bli ganska platta bilder om man inte letar efter lite annorlunda vinklar. Fotograferar man med drönare så blir det också en fördröjning, så man måste trycka av en stund innan själva ögonblicket man vill fånga. Det är lite trixigt!

Jag tycker att drönare har tagit mitt fotograferande till en ny nivå. Det blir så lätt att få en cool vinkel på ett annars ganska vardagligt åk.

VAD FOTAR DU HELST? Jag gillar att få med det här wow:et, att fånga känslan precis som den var i ögonblicket. Jag gillar också när man verkligen får jobba för bilden. När man lägger så otroligt mycket tid på att ens ta sig till ett ställe, kommer fram och kanske bara får några chanser på sig att få till en bra bild. Och när man får det blir det liksom extra speciellt.

De bilder som jag blir riktigt nöjd med är ofta sådana som andra människor kanske inte blir lika imponerade av. Det är lite roligt och frustrerande på samma gång. De kan bli superimpade av en bild på en ren från Åreskutan, som var superenkel att ta, men förstår inte hur mycket arbete som ligger bakom en annan.

DITT BÄSTA FOTO-HACK? Jag har alltid med mig en liten blåsbälg i ryggsäcken. Den ligger alltid där så slipper jag tänka på det. Det är en sådan särskild för kameror som man rengör sensorn med. Det kan verkligen förstöra en hel dag när man plåtar med en prickig sensor.

Fotograf: SOFIA SJÖBERG FRANKRIKE, CHAMONIX 2020

Jag, skidåkaren Jacob Wester (även min bättre hälft) och vår slovenska vän Bine Zalohar var uppe en eftermiddag utanför skidsystemet i Chamonix. Vår förhoppning var att snön skulle ha samlats lagom mycket på just det här facet så vi kunde fånga några fina och snabba svängar på bild. Mitt mål var att ta en bild som visar på skidglädjen mellan vänner, men även att få med deras svängar nedför berget på ett grafiskt intressant sätt.

En utmaning med skidfotografering är att man ofta bara har ett försök på sig. Gamla skidspår förtar ofta helhetsupplevelsen av bilden och den här dagen hade vi bara ett face som passade, så vi var tvungna att få det rätt på första försöket. Rent tekniskt ligger utmaningen mer hos skidåkarna än hos mig som fotograf, i alla fall i just det här fallet. Mitt jobb var att positionera drönaren för att sedan följa skidåkarna nedför facet. Hur bra min bild skulle bli hänger lite på positionen, men desto viktigare är tajmingen mellan Jacob och Bine. Bine stod på en klippa lite nedanför Jacob vilket innebar att han måste droppa lite efter Jacob, men inte så mycket efter att han hamnar för långt efter. Bilden är ett par svängar ner för facet och för bildens skull var det viktigt att skidåkarna var så nära varandra som möjligt, vilket de lyckades väldigt bra med.

VAD FOTAR DU HELST OCH VARFÖR? Jag älskar all typ av foto ute i naturen och min favorit är när man kombinerar natur med skidåkning eller surfing. Jag får en kick av att följa atleterna i kameran, även då jag själv aldrig är involverad mer än på avstånd, och det känns som man delar dagen trots att man ofta upplever den på olika sätt.

DITT BÄSTA FOTO-HACK? Man måste först och främst ta med sig en kamera och hitta en lösning så att det inte känns jobbigt att ta upp den eller att be sitt sällskap vänta lite. Ta din tid med att hitta vinkeln, ibland gör det hela skillnaden att sätta sig ner på huk. Jag rekommenderar även alla att skaffa en okej kamera och börja fota raw. Bildredigering är inte så svårt som många tror och du kommer garanterat att få ett bättre slutresultat.

”Mitt mål var att dels ta en bild som visar på skidglädjen mellan vänner, men även att inkorporera deras svängar nedför berget på ett intressant grafiskt sätt.”

Fotograf: BENNY BYSTRÖM SAREK, SKIERFE 2020

Bilden är tagen uppe på Skierfe, i Sarek nationalpark, i hjärtat av Rapadalen. Den fotades på 24 millimeters brännvidd och består av fem bilder som har sytts ihop till ett panorama. Västra sluttningen som syns i bild stupar nästan 700 meter lodrätt ner i dalen och berget reser sig 1 179 meter över havet.

För mig är det en ynnest att få fota och uppleva vackra platser i Sverige. I Alperna radar de spektakulära vyerna upp sig, och ofta är det inte mer än en timmes vandring upp till toppen. I Lappland däremot får en verkligen jobba för bilderna genom långa vandringar, vilket gör belöningen desto större. Vi har inte de högsta bergen, men det finns något oerhört estetiskt tilltalande med den svenska naturen, speciellt i bergen och skogarna uppe i norr.

Alla som har vandrat i Sarek vet att det tarvar en rejäl insats. För att ta oss upp till berget behövde vi inte korsa några vattendrag eller utstå mygg men känslan en har är att stigen aldrig tar slut. Efter nästa platå kommer alltid en ny dal och ju längre en går, desto längre inser en att en har kvar. Med ett par mil i benen sedan tidigare gör sig olika känningar påminda. Bra skor, yllestrumpor, mat och rikligt med vatten är viktigt för att hålla motivationen uppe. VAD FOTAR DU HELST OCH VARFÖR? Människor i storslagna landskap. Att fota natur och landskap kan vara underbart och olika väderförhållanden kan förändra en scen totalt. Men det är något med den mänskliga dimensionen som adderar ett ytterligare lager till bilderna. En människa i bilden gör givetvis att storleken på berget eller vidden på landskapet bättre går att uppfatta, men människoinslaget skapar också kontext och berättar en historia.

I mitt fotande jagar jag känslor. Ett ansiktsuttryck, hur någon lutar kroppen eller hur ljuset finfördelas genom någons hår kan ge upphov till olika känslor.

Det mänskliga elementet pushar mig även att vara mer kreativ vilket ibland resulterar i bättre bilder, ibland sämre, men jag är övertygad om att kreativiteten måste vara motorn i skapandet, annars tröttnar en förr eller senare.

DITT BÄSTA FOTO-HACK? Jag brukar ha ett Capture Camera Clip som jag fäster på ryggsäckens axelrem framtill vid bröstet. Då slipper jag bära kameran i handen och kan snabbt komma åt den när ögonblicket uppenbarar sig. Walkie-talkies är också ett grymt verktyg. Det behövs i kontakt med modellen/kollegan för att ge regi/instruktioner. Särskilt vid dåligt väder då ljud färdas långsammare.

This article is from: