E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . A X
NR2 2016
MED HELA VÄRLDEN SOM ARBETSPLATS Åland är en bra bas för ett företag i sjöfartsbranschen
Vad händer efter en separation? Så ser du över din familjejuridiska situation
IDENTITETSBEDRÄGERIERNA ÖKAR Unik hjälp vid ID-stöld
ÖSTERSJÖN BEHÖVER DIGITALT NYTÄNKANDE Nytt samarbete med entreprenören Niklas Zennström för att rädda Östersjön
2
Ålandsbanken | Innehåll
40
PRISREGN ÖVER ÅLANDSBANKEN
INNEHÅLL NR . 2 4 RADARPAR I KUNDTJÄNSTEN
Här behövs kunskap om banken och om livet!
4
12
KRISTINA OCH CAROLINE
ECOMAR
8 NAVIGERAR BLAND GRYNNOR OCH SKÄR Kapitalförvaltningen ger en inblick i dagens marknad.
10 ÅLANDSBANKENS SVERIGEPAKET
Lättare vardag med två valutor.
16 ÖSTERSJÖN BEHÖVER DIGITALT NYTÄNKANDE
Nytt samarbetet med entreprenören Niklas Zennström för att rädda Östersjön.
20 ÖSTERSJÖPROJEKTET BLIR UNDERVIS-
NINGSCASE PÅ HANDELSHÖGSKOLAN
Professorn Anders Richtnér om banbrytande företagsinitiativ.
29
22 SMÅ UTMANARE
som nått stora framgångar
24 IDENTITETSBEDRÄGERIERNA ÖKAR
Unik hjälp vid ID-stöld.
26 VAD HÄNDER EFTER EN SKILSMÄSSA?
Så ser du över din familjejuridiska situation.
29 SENIORRESOR
Nöjda deltagare på bankens seniorresor
32 ÄR DIN HUSDRÖM REALISTISK?
Du får svar på banken!
12
KAPITALFÖRVALTNINGEN
16
20
NIKLAS ZENNSTRÖM & ÖSTERSJÖPROJEKTET
ÖSTERSJÖPROJEKTET BLIR UNDERVISNINGSCASE
36 BOSTÄDER OCH FASTIGHETER
SENIORRESOR
kompletterar din placeringsportfölj
40 PRISREGN ÖVER ÅLANDSBANKEN Vinster i Lipper Fund Award och D&AD.
Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Birgitta Dahlén Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Daniel Eriksson Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling
Ledaren | Ålandsbanken
3
PERSONLIGT MÖTE VIKTIG DEL I VÅR VARDAG
T
idningen Ålandsbanking har funnits för våra kunder under ett antal år. Det här numret vill vi dela med oss även till dig som inte är kund hos oss för att berätta om vad som händer i Ålandsbanken. För oss på Ålandsbanken är det personliga mötet fortfarande en viktig och självklar del i vår vardag. Självklart ska det även finnas möjlighet till självbetjäning för de kunder som önskar det via t.ex. Internetkontoret eller Mobilbanken. Trots att man väljer att göra mycket själv så finns det ibland behov att komma in till banken t.ex. när man behöver kontanter, utländsk valuta, eller så behöver man träffa sin rådgivare för att diskutera sina tankar och planer. I vår Kundtjänst möts du oftast av Caroline eller Kristina som du får stifta närmare bekantskap med i det här numret av Ålandsbanking. Kundtjänst är för många det första som du möter när du besöker huvudkontoret. Därför är det otroligt viktigt med kund- och lösningsfokus, rätt personer på rätt plats. Det är Caroline och Kristina bra exempel på. Telefonväxeln i Mariehamn är en annan viktig del i kontakten med banken där kunden kan framföra sitt ärende till en telefonist istället för att mötas av ett tonval. Den här servicen uppskattas av våra kunder som ofta poängterar hur trevligt de tycker att det är att mötas av en person som snabbt kan hjälpa en vidare med ärendet.
Fullservicebank och Sverigepaket På Åland är vi fortsättningsvis en fullservicebank där vi ser till helheten för kunden. Vi vill att våra kunder inte bara ska uppleva oss som en bank för placeringar och krediter utan det finns en vardag också som ska fungera smidigt. Många privatpersoner och företag på Åland lever med två valutor, både euro och svenska kronor (SEK) men de har också behov av andra valutor, därför är valutaväxling fortfarande en viktig del av verksamheten. Det är många ålänningar, både privatkunder och företag, som har inkomster i SEK, studerar i Sverige eller behöver betala räkningar i
Vi går vår egen väg.
SEK. Då är Sverigepaketet något som passar kunden. I Sverigepaketet ingår konto, bankkort och Internetkontoret Sverige och paketet öppnas enkelt på kontoret eller av en rådgivare. Med Sverigepaketet kan kunden enkelt själv överföra pengar mellan Åland och Sverige, välja från vilket konto fakturor ska betalas och välja vilket bankkort man vill använda. Köpa bostad – varför behövs byggrådgivare och jurist? De flesta av oss behöver låna pengar någon gång, framför allt när man vill köpa sig egen bostad. Frågan som uppstod redan för många år sedan var att det inte är lätt att veta vad allt man behöver tänka på, både vad det gäller kvalitet och kostnadsförslag. Vi såg också att det blev svårare att få kostnadsförslagen att hålla och därför kom tanken upp, vad kan vi från banken göra för att underlätta för våra kunder? Vi började anordna Husköparskola för att lära ut vad det är man behöver tänka på och vi anställde även en byggrådgivare för att bättre kunna hjälpa våra kunder. Byggrådgivningen är en tjänst som uppskattas och som ger trygghet till våra kunder. Trygghet är också att känna till juridiken och skattelagstiftningen om man är gift eller sambo i synnerhet när man står inför att skaffa sig sin bostad som för många är livets största affär. Att ha insikt i vad som kan hända och ske i livet och skydda sig eller varandra ifall det oväntade skulle ske är viktigt. Seniorresor Våra seniorresor har blivit otroligt populära bland våra kunder. Vi åker på en kortare resa någonstans inom Norden och på lite längre upplevelseresor ut i Europa. Mat och dryck är viktiga ingredienser för dagens resenärer och kryddat med våra duktiga och trevliga rådgivare som värdar så har det blivit ett vinnande koncept. I år åkte vi med tre grupper till Irland och en grupp till Värmland. Vart går resorna nästa år? Vi får vänta och se vad som dyker upp men vi har spännande resor på gång!
” Vi vill att våra kunder inte bara ska uppleva oss som en bank för placeringar och krediter utan det finns en vardag också som ska fungera smidigt.”
Birgitta Dahlén Direktör Ålandsbanken Åland
4
Ålandsbanken | Porträttet
Radarpar i kundtjänsten:
Här behövs kunskap om banken och om livet!
Porträttet | Ålandsbanken
De jobbade på olika poster inom Ålandsbanken innan de strålade samman i kundtjänsten på huvudkontoret i Mariehamn. Det blev en lyckad kombination. De stortrivs med kunderna och med varandra. – Vi kommer till ett blankt bord varje dag. Det är en del av charmen med jobbet. Vi är bra på att jaga fram svar av bankens specialister – allt för kundens bästa, säger Kristina Williams och Caroline Nordqvist. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling
”Det är tur att ni är här!” Det har radarparet i kundtjänsten – Kristina Williams och Caroline Nordqvist – fått höra ett antal gånger. De har jobbat tillsammans sedan 2009 och fungerar som en glad och vänlig sluss för bankkunderna. De känner varandra utan och innan – ofta räcker det med en blick för att den ena ska förstå vad den andra menar – och de känner många av sina kunder. – Det har hänt att jag kramat om någon som kommit för att boka tid för en bouppteckning efter att partnern avlidit, säger Kristina Williams. Det säger en del. Även om bankvärlden kan te sig strikt finns det ännu plats för värme och ett personligt bemötande. – Vi har empati och kan tänka oss in i hur kunderna har det. Vi lyckas avdramatisera en del av kontakterna med banken. Vi har varit med så länge att vi vågar vara personliga – om det passar för kunderna vill säga. Man märker snabbt hur de vill bli bemötta, säger de båda. Stort och smått Jobbet som servicerådgivare – som det officiellt heter – handlar om stort och smått. Några hämtar ut sina bankkort, andra har problem med Internetkontoret. En del vill boka tid för att diskutera placeringar eller lån, andra vill göra upp ett testamente eller besöka sitt bankfack. Vissa vill ha mer information om olika tjänster som banken säljer. Ungdomar, som ska börja studera i Sverige, vill veta
hur de bäst kan sköta sina bankärenden och många kommer för att teckna kondoleanser. Många kunder föredrar – även i dagens virtuella värld – att komma in till banken och prata direkt med oss i kundtjänsten. Andra ringer. Ibland sker både och samtidigt och då gäller det att inte låta sig stressas. – Vi tycker att vi har det allra bästa jobbet på banken. Vi kan inte tänka oss att byta, säger de. Det har gjorts försök under årens lopp. De har fått erbjudanden om andra poster, men konsekvent tackat nej. – Vi vill ha kundkontakterna och har inga behov av att klättra på karriärstegen. Det är roligt varje dag att komma på jobb! Hos tandläkare Kristina Williams hade sitt yrkesval klart i ungdomen – hon ville bli tandsköterska och fick också pröva på jobbet hos tandläkare i Mariehamn. Men en dag när alla instrument åter skulle steriliseras kom hon på andra tankar och började studera vid Ålands handelsläroverk. 1981 fick hon sitt första jobb vid Ålandsbanken, på redovisningsavdelningen. Det var ett jobb bakom kulisserna, utan kundkontakter, med tre arbetskamrater. Efter tre år gick hon vidare. Hon började på avdelningen för kapitalräkningen och hoppade vid behov in i kassan. Hon har också jobbat vid flera av lokalkontoren, bland annat i Finström, Hammarland, Eckerö och Föglö.
Det har hänt att jag kramat om någon som kommit för att boka tid för en bouppteckning efter att partnern avlidit, säger Kristina Williams.
5
6
Ålandsbanken | Porträttet
” Missnöjda kunder ska hanteras med ödmjukhet, aldrig med en kaxig von oben-attityd.”
Caroline Nordqvist kom till Ålandsbanken 1988 och började på något som de insatta kallar för memorialen. Det handlade om att registrera giron, som hade betalats, och det var kort sagt ”ett evigt knackande av siffror”. – Redan då hoppade jag in i kundtjänsten vid behov. Men på den tiden var den mindre och låg vid entrén mot Torggatan, säger hon som också jobbat på några av bankens lokalkontor. Får ta smällen Alla erfarenheter, som de samlat på sig under tidigare jobb i banken, kommer väl till pass i kundtjänsten där man aldrig vet vad kunderna frågar om. – Här behövs lite av allt – kunskaper om banken och våra tjänster men också om livet! Med åren har de lärt sig vem de ska vända
sig till för att få svar på frågor som kräver specialistkunskap. – Vi vågar rycka tag i rådgivarna och juristerna för att få ett direkt svar om det behövs just då. Vi tänker alltid på kunderna i första hand! Missnöjda kunder ska hanteras med ödmjukhet, aldrig med en kaxig von obenattityd. Med som reseledare Kristina Williams sitter också med i bankens resegrupp och agerar ibland reseledare på de populära seniorresorna. Nyligen var hon med på en resa till Irland med 32 deltagare. – Det är jobb från tidig morgon till sen kväll men ändå jätteroligt. Alla är så glada och nöjda, säger hon.
Kristina Williams
Caroline Nordqvist
Ålder: 54 år
Ålder: 50 år
Bor: I Jomala
Bor: I Eckerö
Familj: Två vuxna barn, barnbarnet Jasmine 3 år som jag är tillsammans med så ofta jag hinner och får.
Familj: Make, tre döttrar 21, 18 och 12 år.
Mina intressen: Gillar praktiskt arbete av olika slag, har nyligen gått på en kurs i schablonmålning. Drar mig inte heller för att ansa träd om det behövs. Vill vara ute så mycket som möjligt och rör gärna på mig – promenerar och joggar. Förr orienterade jag mycket. Tycker också om att resa.
Mina intressen: Har utbildat mig på distans till örtpedagog. Samlar örter, som växer vilt, och odlar en del själv. Jag gör egna hudvårdsprodukter och även salvor och droppar som kan användas till exempel på sår och vid värk. Tycker också om att resa. Jag tycker mer om upplevelser än om prylar!
MÅ BRA MED OSS PÅ
TRANINGSVERKET KORT ELLER LÅNGT MEDLEMSKAP - VI HJÄLPER DIG VÄLJA RÄTT! VI ERBJUDER:
ning, gruppä tr lig n o rs e p , g Gymtränin ycling, Yoga, C x. e t. m o s g in n trä n skönhetsvård ve ä h c o , p m u yP Bod Skincare. c ti e th s E s ta e n g Titta in på hos A da
vår hemsi traningsverket.fih eller kom in oc prata med oss.
I vårt utbud onlig finns också persi grupp r träning i par elle a tränar för den som gärnkasinnade d li tillsammans me ett gemeneller någon med kan också samt mål. Det t träningslig handla om ett rotaget eller event för före ippan! svensexan/möh
10% RABATT på guldmedlemskap som Premiumkund hos Ålandsbanken!
Handelslänken 1 | 22150 Jomala | www.traningsverket.fi
MÅ BRA MED OSS!
8
Ålandsbanken | Marknadskrönika
Vi navigerar bland grynnor och skär På de finansiella haven har det under senaste halvåret funnits gott om grynnor och skär. Exempel på detta är Brexit, försöket till statskupp i Turkiet och nu senast presidentvalet i USA. På Kapitalförvaltningen är grundbulten i vår investeringsfilosofi att vi ska vara värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång. I mångt och mycket handlar det om bondförnuft och i klartext kan det uttryckas som att vi vill köpa när det billigt och sälja när det är dyrt. I nuläget är stora delar av obligationsmarknaden synnerligen dyr, vilket innebär att investerare erbjuds väldigt nedpressade räntenivåer. Samtidigt är värderingen av aktiemarknaden tydligt förhöjd givet den återhållna vinstutvecklingen bland börsbolagen. Trots den oväntade styrkan i aktiemarknaden under sommaren och delar av hösten har vi lyckts segla vår skuta med vinden, genom att i vår allokering ha exponering mot alternativa tillgångslag som silver och guld. Ser vi till den riskjusterade avkastningen under perioden så har den varit tillfredställande. Vi blickar framåt med tillförsikt och varje dag är en ny utmaning på de finansiella haven. Text: Niklas Wellfelt Foto: Viktor Fremling
Mikael Rosell, tf. Räntechef Kapitalförvaltningen
Albert Hæggström, Aktiechef på Kapitalförvaltningen
Stefan Gothenby, Investeringschef Kapitalförvaltningen
Niklas Wellfelt, Aktiechef på Private Banking
Marknadskrönika | Ålandsbanken
N
är vi tittar på utvecklingen under senare kvartal så är det mycket som ter sig paradoxalt. När vi under senvåren på kapitalförvaltningen riggade vår skuta, inför sommarens seglats på de finansiella haven, så upplevde vi att det fanns anledning till försiktighet. Vi räknade med att det kunde bjudas en vådlig seglats och med vår försiktighetsprincip så valde vi att navigera med revade segel och minskat risktagande. Det fanns flera anledningar till detta och sommaren är dessutom ofta en säsongsmässigt svag period på aktiemarknaden. Mer specifika orosmoln vi såg framför oss var folkomröstningen kring EU-medlemskap i Storbritannien, presidentvalet i USA och en fortsatt svag global tillväxt som dämpar börsbolagens möjligheter att lyfta intjäningen, samtidigt som centralbankernas möjlighet att stimulera ekonomin blir alltmer uttömda. Vi hade rätt När vi nu blickar tillbaka kan vi konstatera att vi hade rätt kring synen på riskbilden. Hade vi vetat att engelsmännen faktiskt skulle rösta för ett utträde ur EU i juni, att vi i juli skulle mötas av ett försök till statskupp i Turkiet och att Europa under sommaren skulle drabbas av ett flertal tragiska terrordåd och att Trump skulle bli vald till nästa president i USA, ja då känns det rimligt att vi var försiktiga i synen på risktagande. Men som sagt, det har varit en märklig sommar och höst på finansiella marknader och trots all dramatik
och dessa oväntade händelser så har aktiemarknaden visat oväntad styrka. Vad förklarar aktiemarknadens motståndskraft? Ja, sannolikt kan mycket av utvecklingen på börsen återigen hänföras till centralbankerna. Det är med centralbankernas goda minne som aktiemarknaden varit stark under flera år. En gynnsam börs är tänkt att förstärka effekten av den expansiva penningpolitiken genom att lyfta värdet på hushållens sparande i aktier, samtidigt som stigande börskurser ska ge råg i ryggen till bolagen i syfte att få igång företagens investeringar och nyanställningar. När nu aktiemarknaden vid flera tillfällen har utsatts för ytterst allvarliga stresstest, så har r centralbankerna snabbt varit ute och tydliggjort att om så krävs så ska investerare räkna med mer stöd och stimulanser. När centralbanker gemensamt gör allt vad de kan för att stimulera så innebär minsta motståndets lag att marknaden stiger, åtminstone på kortare sikt. Vi menar dock att penningpolitikens möjligheter blir allt mer uttömda och att risken för framtida bakslag blir större för varje ytterligare steg som centralbankerna tar på denna sumpmark av nollräntor och massiva köp av obligationer. Det har nu gått åtta år sedan kulmen av finanskrisen hösten 2008 och det är drygt sju år sedan USAs ekonomi lämnade recessionen sommaren 2009. I läroböcker talar man ofta om konjunkturcykler med en längd av fem år. Rimligen är det så att USA, som var först in i finanskrisen och först ur densamma, är den av de större
9
ekonomierna som också ligger först i resan mot nästa konjunkturtopp. Sannolikt kommer vi att se peak i amerikanska konjunkturen under 2017 eller 2018, följt av en avmattning. Då kommer återhämtningen efter recessionen att ha pågått närmare tio år. Det kan ju tyckas ligga en bit fram i tiden men marknaden är framåtblickande och senast under loppet av första halvåret nästa år borde denna kulmen av konjunkturen synas på vår radarskärm. En stor och viktig fråga blir då, när vi seglar in i 2017 med mer eller mindre maximala stimulanser från centralbankerna, med vilken typ av penningpolitiska åtgärder nästa konjunkturavmattning ska bemästras? Betänk den anspänning det under senaste året har frammanats i finansiella marknader när den amerikanska centralbanken endast lyft styrräntan en gång, till en fortsatt återhållen nivå om i nuläget 0,5 %. Vilka konvulsioner ska det då inte skapas om centralbanken får för sig att lyfta räntan mot de 3,0 %, som Fed-ledamöterna anser vara den långsiktigt neutrala nivån. För det går väl inte att alltid operera penningpolitiken med fullt gaspåslag? Den politiska agendan är även fortsättningsvis utmanande och full med risker. I december väntar folkomröstning i Italien och under 2017 stundar val i så väl Tyskland som Frankrike och Nederländerna och utgången av dessa politiska bataljer är synnerligen osäker. Många populistiska partier vädrar morgonluft och etablerade partier tappar mark. Om ett år kommer sannolikt den politiska kartan att se väldigt annorlunda ut, på båda sidor om Atlanten.
10
Ålandsbanken | Sverigepaketet
Ålandsbankens lättare vardag med två valutor En vardag med två valutor – euro och svenska kronor – är vanlig för många ålänningar men dessvärre krånglig ibland. Men det finns en lätt lösning! Ålandsbankens Sverigepaket är skräddarsytt för studerande, företagare med handel över gränserna och personer som får lön i kronor men bor på Åland. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling, Shutterstock
S
ka du börja studera i Sverige eller flytta dit av andra orsaker? Då underlättas vardagen av att du har ett svenskt bankkonto. Men det är svårt i dag, ja nästan omöjligt, att öppna ett konto i Sverige om man inte har en svensk legitimation. Det går förvisso att få en sådan om man studerar eller bosätter sig i landet, men det kan ta tid. Hans Christensen, chef för Citykontoret i Mariehamn, har därför ett råd. – Kom in till oss så löser vi det på en halv timme! Vi kan öppna ett konto i Ålandsbanken i Sverige och allt är på plats när du börjar studera eller arbeta, säger han. I bankens Sverigepaket ingår förutom kontot även ett svenskt bankkort och svenskt internetkontor. – Vi är stolta över tjänsten, som vi är ensamma om att erbjuda, säger han.
För många grupper Fördelarna med att ha ett svenskt bankkonto med tillhörande tjänster är flera, inte bara för dem som börjar studera eller arbeta där, utan även för andra med tätare kopplingar till Sverige. – Alla som jobbar för ett svensk företag och får sin lön i kronor till exempel. Eller åländska företagare som köper varor och tjänster i Sverige eller säljer motsvarande dit. Det kan också vara bra
Sverigepaketet | Ålandsbanken
11
Sverigepaket Kommande i Sverigepaketet är tjänsten Swish för dem som har svensk legitimation – det vill säga att man kan flytta pengar från sitt konto till ett annat och mottagaren ser direkt att pengarna betalats in.
Hans Christensen, chef för Citykontoret i Mariehamn
för en förening eller organisation som har verksamhet över gränserna, säger han. Enklare att betala Räkningar, som kommer från svenska företag ska i de allra flesta fall betalas till ett bankgiro- eller plusgirokonto. Det gör man enkelt om man har ett svenskt bankkonto. Om man inte har det utan betalar från sitt åländska konto blir det både krångligare och dyrare. Det enklaste är att känna till mottagarens konto i IBAN-form – vilket företag kan vara rentav ovilliga att lämna ut eftersom det stör deras rutiner – och går beloppet iväg i euro omvandlas det till kronor av den mottagande banken till den dagens växelkurs.
– Det är chansartat. Om det vill sig illa fattas en summa och man måste göra en ny betalning, säger Hans Christensen. Man kan också föra över pengar mellan sina Ålandsbanken-konton på Åland till Sverige utan kostnad via Internetkontoret. På kommande Om man bor i Sverige den mesta delen av tiden är det en fördel att ha ett svenskt bankkort för alla dagliga betalningar. –Då slipper man den valutaväxling som följer på varje transaktion, säger Hans Christensen. Studerande som väljer Sverigepaketet, bjuds på årsavgiften på 250 kronor under tre år. Tar studierna längre? Då kan avgiften lyftas av under ytterligare tre år
mot uppvisande av intyg från utbildningen i Sverige. Kommande i Sverigepaketet är tjänsten Swish för dem som har svensk legitimation – det vill säga att man kan flytta pengar från sitt konto till ett annat och mottagaren ser direkt att pengarna betalats in. Valuta i lager Hans Christensen påminner också om att Ålandsbanken fortfarande har svensk valuta i lager. – Många vill fortfarande ha kontanter på fickan när man reser. Hos oss får man pengarna direkt utan förhandsbeställning, säger han.
12
Ålandsbanken | Entreprenörer
Det har hänt mycket sedan 2009 då de fyra ålänningarna träffades på en av världens största shippingmässor och beslöt sig för att grunda ett gemensamt bolag. De har jobbat stenhårt och haft sina kritiska stunder men i fjol omsattes 4 miljoner. – Nu börjar vi komma till det läget att vi kan välja bland jobben som finns över hela världen, säger Johan Nyström, vd för Ecomar – ett bolag som de flesta ålänningar knappt vet om att det finns. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling
MARINFÖRETAG OMSATTE 4 MILJONER EURO I FJOL
Jobbar över hela världen
med Åland som bas
D
e två senaste åren har Ecomar anställt många nya och vuxit snabbt. Rentav så snabbt att man lidit av en viss växtvärk. – Nu är vi inne i nästa fas – att skapa en tydligare struktur i företaget. Vi ska bli ännu bättre på att välja just de jobb vi tror oss förtjäna bäst på. Vi ska inte längre räkna på allt som dyker upp. De anställda är och har alltid varit en vital del av vår verksamhet och de blir ännu viktigare i framtiden. Vi måste fortsätta ta hand om dem på bästa sätt, säger Johan Nyström. Det nya är också att man tagit in utomstående expertis i styrelsen som hittills enbart bestått av ”eget” folk. Kvartett från Åland Men det är skäl att börja från början. Om man inte arbetar i eller rör sig i shippingkretsar är Ecomar förmodligen ett okänt bolag – trots att man i dagsläget har tio anställda på huvudkontoret i Mariehamn, två på dotterbolaget i Estland och tidvis haft runt femtio projektanställda på samma gång.
De fyra som startat företaget är alla från Åland och har jobbat inom shipping i många år. Johan Nyström är skeppsbyggnadsingenjör. Han jobbade som försäljningschef för det finländska it-företaget Napa, som specialiserat sig på mjukvara för fartygsdesign, och flög kors och tvärs över jordklotet under många år för att möta presumtiva kunder. De tre övriga – Jonas Svenblad, Juha Gäddnäs och Mattias Jörgensen – är antingen elmästare eller elingenjör och specialiserade på elplanering och elinstallationer till sjöss. Jonas har till exempel arbetat på oljeriggar i Nordsjön, medan Juha Gäddnäs var involverad i planeringen av Vikings Lines senaste fartyg Viking Grace. Brett kontaktnät De fyra kände till varandra – mer eller mindre – men hade inte jobbat ihop. När de möttes på den stora Norshippingmässan i Oslo 2009 insåg de att de kunde skapa något tillsammans. – Vi kompletterar varandra och tillsammans har vi ett brett kontaktnät
Från vänster: Jonas Svenblad, Juha Gäddnäs, Johan Nyström och Mattias Jörgensen.
till personer på olika nivåer – från höga chefer som har hand om upphandlingar till anställda på verkstadsgolvet. Det har sina fördelar. Ju fler som känner till oss och som pratar om oss desto bättre. Personliga kontakter är viktiga i branschen, säger Johan Nyström. Det ena gav det andra. Kort sagt kan man säga att det sena kvällsmötet efter mässan resulterade i företaget Ecomar. Namnet är en blandning av orden ekonomi, ekologi och maritim. Redare är intresserade av att spara pengar och om vissa åtgärder dessutom kan marknadsföras som miljövänliga blir det ännu bättre. Jobb på all ledig tid I början arbetade de fyra med företaget på den tid som blev över när de skötte
Entreprenörer | Ålandsbanken
13
De fyra kände till varandra – mer eller mindre – men hade inte jobbat ihop. När de möttes på den stora Norshippingmässan i Oslo 2009 insåg de att de kunde skapa något tillsammans.
sina övriga jobb. Efter ett tag släppte Juha Gäddnäs sin fasta livlina vid Viking Line för att på heltid satsa på Ecomar. När Jonas Svenblad bytte arbetsgivare på riggarna på Nordsjön fick han ett fördelaktigt arbetsschema – två veckor på jobb och fyra lediga. – Då ägnade jag all ledig tid åt Ecomar, säger han. I dag jobbar tre av de fyra grundarna på heltid – och mer därtill – för företaget. Mattias Jörgensen är styrelseledamot och sitter i samma kontor vid Servicegatan i Mariehamn. Fungerar ihop Kunderna, rederier och varv, finns i hela världen och Ecomar står i huvudsak på tre ben – systemintegration, systemopti-
mering och installationer. – Vi säljer inga egna produkter utan vi säljer kunskap. Vi är inte heller agenter för olika produkter utan vi är fria att välja dem som vi tror att är bäst för tillfället och vi är specialister på att få dem att fungera ihop, säger Jonas Svenblad. Om till exempel ett maskinlarm ska bytas ut behövs en rad olika system för bland annat flödesmätning, bränsleåtgång, pumpar och fläktar. – Vi syr ihop det paket som behövs och vi ser till att systemen, som kan komma från olika leverantörer, pratar med varandra, förtydligar han. Dessutom fungerar man som ett bemanningsföretag och säljer den arbetskraft som behövs för alla installationer vid olika projekt.
14
Ålandsbanken | Entreprenörer
” En strategi är att ha en så bred kundgrupp som möjligt– att inte lägga alla ägg i samma korg.”
Ecomar är inte unikt i shippingvärlden. Det finns andra företag som erbjuder samma tjänster, men grundarna vet sina fördelar: – Vi har lång erfarenhet av projektledning inom marinelektronik. Dessutom är vi ett förhållandevis litet bolag med en flat organisation och låga omkostnader, säger Johan Nyström. Stort jobb i Japan Det största projektet, som inleddes i fjol, var för ett japanskt varv som bygger ett kryssningsfartyg för en tysk beställare. Varvet anlitade expertis från Finland och Ecomar står för en del av elarbetet ombord. – Vi har projektledning på plats i Japan sedan ett år tillbaka och ansvarar dessutom för ett 50-tal personer, mestadels elektriker från Estland.
Ibland finns kunderna på riktigt nära håll. Michael Sars, den åländska sjöfartsutbildningens eget skolfartyg, var föråldrat och en rejäl ombyggnad behövdes för att fartyget skulle motsvara dagens krav. Ecomar fick jobbet och stod för all projektering och för det praktiska genomförandet. Pentry och mäss revs ut. Bryggan byggdes om från grunden och utrustningen förnyades. Ett lastrum blev ett högteknologiskt kontrollrum. Blir rekommenderade – Trots att kunderna finns över hela världen är branschen som helhet ganska liten. De större aktörerna känner till varandra och den bästa marknadsföring vi kan skapa är att leverera bra jobb till rätt pris på rätt tid. Nöjda kunder återkommer och rekommenderar oss till andra. Det
fungerar förstås också omvänt – om vi gör ett dåligt jobb vet branschen om det, säger Johan Nyström. En strategi är att ha en så bred kundgrupp som möjligt– att inte lägga alla ägg i samma korg. Detta för att undvika att man står och faller med en stor kund som kanske blir missnöjd eller slutar i branschen. Ecomar har avancerade datasystem för sin egen ekonomi och fakturering. Systemen kommunicerar med varandra och medan ett projekt pågår kan alla involverade följa med hur man ligger i förhållande till budgeten – oavsett var i världen de befinner sig. – Logistiken är en fight hela tiden. Om material ingår i vår offert gäller det att se till att allt finns på plats när våra anställda kommer och ska börja jobba. Det kan bli
Entreprenörer | Ålandsbanken
” Så länge sjöfarten består finns det jobb att göra.”
en stor ekonomisk smäll om 30 man går sysslolösa i många dagar, säger Jonas Svenblad. Linjen ska renodlas I fjol omsattes 4 miljoner euro och innevarande år ser minst lika bra ut. Det är fulltecknat i kalendern. Men allt har inte varit en dans på rosor. Det har funnits stunder när det sett mörkt ut och när grundarna gått in med personliga krediter. – Det är en känslig bransch och vi kan ligga ute med stora belopp om vi köpt in material som det i sin tur kan ta tid innan vi får betalt för. I synnerhet i sådana lägen är det viktigt att ha en bra relation till sin bank.Ålandsbanken har varit mycket tillmötesgående sedan vi startade bolaget. Vi har
15
” Åland är en bra bas för ett företag i sjöfartsbranschen.”
känt ett aktivt intresse från bankens sida och en förståelse för våra behov och vår business som många gånger är kassaflödeskänslig, säger Johan Nyström. I nästa fas av företagsbygget ska man renodla mer. Vilka jobb vill man ha? Vilka ger de bästa marginalerna? Som redan nämnts har styrelsen breddats med värdefull kunskap. Kent Nyström, tidigare vice-vd vid Viking Line, kan ekonomi och har utsetts till styrelseordförande. Ny är också Jhonny Husell som bidrar med omfattande branschkunskap. Nya regler = mer jobb Så länge sjöfarten består finns det jobb att göra. – Utvecklingen pågår hela tiden. Nya regelverk ställer nya krav och mängder av fartyg måste byggas om för att uppfylla
dem. Vi har till exempel installerat ett större antal scrubbrar som tvättar avgaser och minskar mängden svaveloxider i utsläppen. Ecomar-grundarna räknar inte med arbetsdagar på åtta timmar. – Vi tycker om att jobba och vi jobbar mycket. Det är man tvungen till för att det ska löpa. Bästa platsen! Åland är en bra bas för ett företag i sjöfartsbranschen. Här finns gott om sjöfolk och företag med specialistkunskap. Enbart i samma byggnad som Ecomar verkar flera av dem. – Det är givetvis en fördel. Sedan är Åland bra på många andra sätt. Det är tryggt och säkert och skolorna är bra. Av alla platser i världen vill vi bo just här, säger Jonas Svenblad och Johan Nyström.
16
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Östersjön behöver ” Östersjön behöver nytänkande som utnyttjar den potential som ny teknologi kan föra med sig. Det är vad kategorin för digitala innovationer handlar om” säger Niklas Zennström.
Nu står det klart att Ålandsbanken börjar samarbeta med entreprenören Niklas Zennströms miljöinitiativ Race For The Baltic. Ambitionen är att locka fram ännu fler digitala innovationer för ett renare Östersjön. – Vi ska finansiera innovativa idéer som på sikt kan rädda vårt hav, säger Peter Wiklöf, vd på Ålandsbanken
– Genom att tillsammans utveckla Östersjöprojektet är vår ambition att både engagera och finansiera innovativa idéer som kan skapa en hållbar utveckling i regionen och på sikt rädda Östersjön. När fler samverkar blir insatsen tydligare och resultatet kraftfullare, säger Salonius. Östersjöregionen kan bli förebild Samarbetet innebär också att Ålandsbanken går in som medfinansiär till Baltic
Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremling
S
edan 2007 har Skypes medgrundare Niklas Zennströms välgörenhetsorganisation Zennström Philantropies jobbat aktivt för både mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Med tanke på Zennströms bakgrund som IT-entreprenör är det inte förvånande att samarbetet med Östersjöprojektet har en teknologisk vinkling: Man har utvecklat en ny idékategori som ska snappa upp förslag på digitala innovationer. – Östersjön behöver nytänkande som utnyttjar den potential som ny teknologi kan föra med sig. Det är vad kategorin för digitala innovationer handlar om, säger Niklas Zennström. Enligt Anne-Maria Salonius handlar samarbetet ändå om mer än bara teknologi. Lika mycket handlar det om den gamla sanningen att gemensamma ansträngningar ger bättre resultat.
Barbara Jacksson, direktör för Race For The Baltic
Östersjöprojektet | Ålandsbanken
17
digitalt nytänkande Sea City Accelerator, den plattform som Race For The Baltic har utvecklat för att genom samverkan förbättra kvaliteten på vattnet och skapa en mer hållbar utveckling i städerna kring Östersjön. – Östersjöregionen är rik och välutbildad, det finns stor potential att bli en förebild för ekologisk hållbarhet och hantering av vattenkvaliteten. Men för att det ska hända måste flera gå samman, säger Niklas Zennström.
Enligt Peter Wiklöf handlar samarbetet ändå om mer än bara teknologi. Lika mycket handlar det om den gamla sanningen att gemensamma ansträngningar ger bättre resultat.
Niklas Zennström Entreprenör och initiativtagere till Race For The Baltic
Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken. Peter Wiklöf Ålandsbankens vd.
18
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Kalla mig fåfäng, men jag vill ha det där kortet Visst var det otippat. Men ändå kom den dagen i mitt liv då jag suktade efter ett betalkort. Ett förbaskat betalkort!
J
Text: Joakim Enegren
o, jag är en livslång prylgalning. När jag ser något som jag gillar så triggas Vill ha-impulsen i min skalle. Må det sedan vara en pulsmätare, skjorta, mobiltelefon – eller ett betalkort. Nyligen tittade jag in på banken för att diskutera det här numrets artiklar om Östersjöprojektet. I förbifarten bad jag att få titta närmare på det nya betalkortet. Då smällde det till. Efter några sekunders häpet fingrande på kortet skickade hjärnan iväg Vill ha-beskedet till mitt hjärta. Och jag ska vara helt ärlig: just då hade min iver absolut inget att göra med kortets ädla syfte. Nej, det var kortets design och mjuka känsla i handen som triggade mig. Den matta ytan i kombination med den avskalade
designen fick esteten inom mig att mysa. Och vi ska komma ihåg att jag inte är någon duvunge vad gäller annorlunda betalkort. Även om jag inte har svansat runt med superexklusiva American Express-kort, har jag förlitat mig på Ålandsbankens kort sedan 1990-talet. Under årens lopp har jag fått min beskärda del av uppmärksamhet från butikspersonal (det är lustigt när någon vänder och vrider på ditt kort och ställer nyfikna frågor). Men Östersjökortet liknar inget annat kort. Vare sig designmässigt eller konceptuellt. För nu när min fåfänga har lugnat ner sig, då ser jag något mycket större än ett vackert betalkort. Jag ser en fantastisk chans att varje dag bidra till ett renare Östersjön. Med mitt gröna betalkort i plånboken.
Byt till Östersjökort!
SÅ HÄR FUNGERAR ÖSTERSJÖKORTET OCH ÅLAND INDEX Med Östersjökortet kan du varje månad se en uppskattning av hur mycket just din konsumtion påverkar miljön. Utsläppskalkylen baseras på Åland Index, som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med MasterCard och KPMG. Kalkylen fungerar så att till köpstället som syns i transaktionsuppgifterna kopplas den specifika branschens miljöbelastningsuppgifter. På det här sättet kan man uppskatta koldioxidutsläppet för kortinköpen. Nu kan du följa med din miljöpåverkan via Internetkontoret och mobilappen. 1. Ö stersjökortet är kopplat till Åland Index i slutet av året. 2. K orttransaktionens data skickas till kreditkortsföretaget. 3. Transaktionen verifieras och skickas till banken. 4. B etalningsdatabasen använder indexet för att göra en uppskattning av koldioxidavtrycket. 5. E n uppskattning av ditt individuella koldioxidavtryck presenteras månatligen på Internetkontoret och i Mobilbanken. 6. B aserat på det uppskattade koldioxidavtrycket får du möjlighet att stöda miljöprojekt lokalt, globalt eller genom beteende. Du kan redan nu pröva vår kalkylator på www.balticseaproject.org för att se hur dina inköp påverkar miljön.
Nu kan du som Premium- och Private Banking-kund byta ut ditt betalkort till ett Östersjökort, kostnadsfritt till året slut. SÅ HÄR BYTER DU UT DITT MASTERCARD PREMIUM GOLD-KORT TILL ETT ÖSTERSJÖKORT VIA INTERNETKONTORET: 1 Logga in på Internetkontoret och gå in på Kort > Premium 2 Klicka på fliken ”Ändra kort och kredit” och välj alternativet ”Ändra motiv” 3 Välj Östersjökortet som alternativ för att byta ut motivet på ditt nuvarande kort.
Som Private Banking-kund får du ett Östersjökort genom att kontakta din kontaktperson. Vår kundservice hjälper gärna till på telefon 0204 292 910. Efter ca två veckor får du ett världsunikt Östersjökort i din plånbok.
Östersjöprojektet | Ålandsbanken
3
19
enkla sätt att göra din vardag miljövänligare
Ålandsbanken började i våras nära samarbete med WWF Finland och därför bad vi deras experter dela med sig av sina bästa tips för en miljövänligare vardag. I relation till invånarantal är vi finländare en av de nationer som belastar klimatet mest. Klimatpåverkan av en enskild person kan vara märkbar men var och en av oss kan minska på utsläpp av växthusgaser genom våra vardagliga val. Text: Saara Tunturi, WWF
MAT
Produkter av animaliskt ursprung har generellt en större miljöpåverkan än vegetariska produkter. Därför är det lättaste sättet att minska på miljöpåverkan av sin kost att minska på sin förbrukning av kött och mjölkprodukter. Välj därför istället grönsaker och hållbart fångad fisk. Då du köper och konsumerar kött, satsa framför allt på kvalitet före mängd och föredra inhemskt vilt och kött från naturbete. Nötkött är det sämsta alternativet sett ur ett klimatperspektiv: nötkreaturens koldioxidavtryck är tio gånger större än vad den är för växtproteinkällor. Å andra sidan innehåller gris- och kycklingfoder soja som är producerat i Sydamerika på ett ohållbart sätt som förstör regnskog och utarmar naturens mångfald. Därför är bönor och andra baljväxter, tofu, sojakross och svampar bättre proteinkällor med tanke på miljö och klimat. Att minimera mängden bortslängd mat har även en stor inverkan på klimatet. Mera information om miljöpåverkan av vår kost hittar du på adressen wwf.se.
Från vänster: Naturskyddsexpert Stella Höynälänmaa, direktör Kati Malmelin och programchef Jussi Nikula på WWF Finland diskuterar olika sätt hur var och en kan göra sin vardag miljövänligare.
ATT RÖRA SIG
Promenera, cykla och välj allmänna transportmedel för att ta dig till jobbet.
Genom att ersätta hundra kilometer bilåkning i veckan med att cykla i ett halvt år minskar du på dina utsläpp av växthusgaser med 470 kilogram i året, vilket motsvarar vikten av en isbjörn. Det lönar sig också att utreda om du kan jobba på distans. Du kan bli av med tio procent av de utsläppen som kommer via dina resor genom att jobba hemma en dag i veckan. Tänk även på klimatet innan semestern. Att åka på semesterresa med tåg är ett klimatvänligt alternativ eftersom flyg orsakar stora koldioxidutsläpp. Jämfört med tåg har flygplanet minst 15 gånger så stora utsläpp.
BOENDE
Hemma lönar det sig att fästa uppmärksamheten vid tre saker: energibesparing, energieffektivisering och att öka andelen förnybar energi. Ett av de bästa sätten är att energikartlägga sitt hem. Under kartläggningen utreder en expert hurdan energiförbrukare ditt hem är och hur man kunde effektivera det. I största delen av Finlands bostadsstock är det möjligt att effektivera förbrukningen av energi. Det behövs ändå förnybar och hållbar energi för att täcka det energibehov som uppstår av boende. Föredra värmepumpar, solfångare, solpaneler för elektricitet och vindkraft. Vid anskaffning av elektricitet lönar sig också att fästa uppmärksamhet om el kontraktet har ett Ekonenergi-märke.
– Även om klimatkrisen är sann kan vi fortfarande lindra på effekten av klimatförändringen. Det jobbet kan vi ta del i tillsammans, säger Kati Malmelin på WWF Finland.
20
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Ekonomiprofessorn:
Kan en bank faktiskt Första gången professor Anders Richtnér hörde om Östersjöprojektet tyckte han det var för bra för att vara sant. Men nu ska studenterna vid Handelshögskolan i Stockholm analysera projektet. – Vi vill lyfta fram banbrytande initiativ från företag, säger Richtnér.
N
Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremlin
är professor Anders Richtnér våren 2016 fick Östersjöprojektet och Åland Index presenterat för sig, såg han flera pusselbitar falla på plats. – Min första tanke var Wow, här har vi en aktör som vill göra skillnad. Min nästa tanke var Men vänta lite, kan och bör en bank göra det här? Det som enligt Richtnér stod ut var att en bank vill göra en skillnad på riktigt och att man dessutom låter vem som helst använda Åland Index. Öppen plattform – Istället för att behålla indexet för sig själv och dra nytta av det har Ålandsbanken valt en öppen plattform. Jag lockades å ena sidan av den globala utmaningen och det uppenbara behovet av att finna en lösning, å andra sidan av frågan om en bank är den som ska skapa en lösning. Därför skred Anders Richtnér genast till verket. Han intervjuade, samlade data, och skrev tillsammans med sin kollega professor Emma Stenström undervisningscaset Bank of Åland – Solving the Global Challenge of Oceans. Perfekt tidpunkt Tidpunkten var perfekt. På Handelshögskolan i Stockholm lade man nämligen sista handen vid högskolans storsatsning, den obligatoriska kursen Global Chal-
” Min första tanke var Wow, här har vi en aktör som vill göra skillnad.”
lenges Contextual Studies som hade premiär höstterminen 2016. I den helheten passade Östersjöprojektet och Åland Index perfekt som ett första undervisningscase där studenterna får analysera vilket ansvar en bank har och kan ta för sin omvärld. – Kursen löper i två år och vi kommer att ta fram flera andra undervisningscase. Vi vill lyfta
Istället för att behålla indexet för sig själv och dra nytta av det har Ålandsbanken valt en öppen plattform...
fram spännande och banbrytande initiativ från företag och offentliga organisationer, säger Richtnér. Vem gör liknande saker? Vad gäller exempel på andra aktörer med en ärlig ambition att förändra världen ser Anders Richtnér en rad entreprenörsdrivna företag: till exempel glasögon-
Östersjöprojektet | Ålandsbanken
21
göra sånt här? Sveriges finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund vid lanseringstillfället, tillsammans med teamet bakom casestudyn.
tillverkaren Warby Parker, skotillverkaren Toms och underklädesföretaget Thinx. – Bland mer etablerade aktörer är det svårare att finna förebilder som gör skillnad på samma sätt som Ålandsbanken vill göra med Åland Index. Tre bolag som kvalar in med en ambition att göra skillnad är förstås Patagonia och Houdini som
...ett verktyg som blir större och viktigare ju fler som använder och anammar det.
bägge tillverkar friluftskläder och även modeföretaget Filippa K. Sedan ska också livsmedelsföretaget Unilever nämnas, de har länge jobbat i samma fotspår som Ålandsbanken, säger Richtnér och fortsätter: – Det som skiljer Ålandsbanken
från mängden är att Åland Index är en plattform som är tillgänglig för andra intresserade. Det är inget internt verktyg för exempelvis hållbarhetsstrategier utan ett verktyg som blir större och viktigare ju fler som använder och anammar det.
Lästipset: Besök gärna www.ekonomistas.se för mer info om både Global Challenges Contextual Studies och annan intressant nationalekonomisk forskning.
22
Ålandsbanken | IFK Mariehamn Lagkapten Jani Lyyski lyfter ligabucklan framför hela laget.
IFK MARIEHAMN OCH ÅLANDSBANKEN
Små utmanare som nått STORA FRAMGÅNGAR! Små utmanare kan ta sig långt och hävda sig mer än väl i konkurrensen med etablerade jättar. Det har både fotbollslaget IFK Mariehamn och Ålandsbanken bevisat. De verkar i helt olika branscher men har många gemensamma nämnare. Text: Helena Forsgård Foto: Daniel Eriksson
D
en gröna färgen är gemensam. Också årtalet 1919. Då grundades både idrottsföreningen och banken. Sedan dess har mycket hänt. I dag har IFK Mariehamn slagit inte bara Åland och Finland med häpnad utan även stora delar av hela fotbollsvärlden. Telefonen på kansliet ringer i ett. Reportrar från bland annat England, USA och Irland vill ha receptet på framgången. Spelaragenter världen över hör av sig som aldrig förr. Klubbar i Sverige vill komma på studiebesök. Ålandsbanken toppar rankinglistor,
som jämför bankers service och tjänster i Finland och Sverige, och vinner medaljer i New York. Nyligen lanserades en kreativ och banbrytande idé, Östersjökortet, som väckt uppmärksamhet långt utanför Ålands gränser, till och med i Japan. Ett Åland Index är knutet till kreditkortet och räknar ut hur stora koldioxidutsläpp dina inköp står för – ett sätt att hjälpa konsumenterna att bli mer medvetna och göra mer miljövänliga val. Många likheter Hur kan ett fotbollslag från lilla Åland med resurser, som knappt är mätbara med en storklubbs mått, nå så långt att man i dag
är bäst i landet och nästa år spelar mot de bästa lagen i Europa? Hur kan en liten bank rankas högre än många jättar med helt andra muskler och vara en förebild som numera lyfts fram i undervisningen i Handelshögskolan i Stockholm? När Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken, Tove Erikslund, bankens Chief Adminstrative Officer, och Peter Mattsson, vd/klubbdirektör för IFK Mariehamn Ab, sitter vid samma bord och diskuterar de ”omöjliga” framgångarna finns många likheter. Det handlar om kreativitet och mod att våga gå sin egen väg, att inte kopiera andra rakt av. Då blir man bara en i mängden och får garanterat stryk. Det handlar om att bygga upp ett självförtroende, att riva de begränsningsmurar man ofta omger sig med och att börja se sig som en vinnare. Då vågar man ta för sig mer och framgång föder framgång. – Det är nästan svårt att ta in att IFK Mariehamn verkligen ska spela i Champions League. Tänk, där spelar inte ens topplag som Manchester United, säger Peter Wiklöf.
IFK Mariehamn | Ålandsbanken
Steg i rätt ordning Det handlar också om långsiktighet – att ta målmedvetna steg i rätt ordning för att nå stabilitet. – Vi har lyckats bygga en själ i laget. Vi tar hand om våra spelare och vi håller vad vi lovar. Det har skapat en kontinuitet och djungeltelegrafen jobbar för oss. Spelare rekommenderar oss till andra spelare trots att vi inte betalar de högsta lönerna, säger Peter Mattsson. Knappa resurser kan också vändas till något positivt. Alla i laget får ta ett större ansvar och varje enskild insats kan betyda mer. Det i sin tur gör att man växer och känner sig mer delaktig och mer stolt över framgångarna. Det gäller även på banken. – Om man trivs på sitt jobb levererar man så bra man kan, säger Peter Wiklöf. Vi är en bank som bygger relationer till våra
kunder och för vår del handlar lagbygget om att hitta medarbetare som i första hand är genuint intresserade av människor. Rätt fokus IFK Mariehamn är förmodligen det enda laget i Norden som satsat på ett ledaroch mentorskapsprogram för sina spelare. Tove Erikslund har varit mentor för två av dem. Deras möten har sällan handlat om ”konsten att vinna nästa match” utan betydligt mer om att fokusera på rätt saker. – Vad behöver just jag göra för att resultatet ska bli det allra bästa för hela laget? Nu när ligaguldet är vunnet gäller det att lägga in nya målbilder. Vad vill vi uppnå nästa säsong? Kan vi vinna på ett annat sätt? säger Tove Erikslund. Ligasegern betyder givetvis oerhört mycket för laget och för klubbkassan
23
som får sig ett rejält tillskott. Men guldglansen skiner över hela Åland. – Jag har fått många gratulationer av affärsbekanta och samarbetsparter i andra länder. PR-värdet är enormt stort, säger Peter Wiklöf. Tuff uppgift Efter guldfirandet återvände vardagen och Peter Mattsson har en tuff uppgift framför sig. – Nu gäller det att hitta nya spelare som passar in i gruppen, en ny Dever Orgill och en ny Diego Assis, och det blir inte lätt. Vår grundmålsättning för nästa år är att vi ska vara ett stabilt ligalag och om vi lyckas utöver det och kommer ut i Europa så har det gått jättebra. Precis som vi har gjort de två senaste åren där vi har tagit både cupoch ligaguld., säger Peter Mattsson.
Tove Erikslund, Peter Mattsson och Peter Wiklöf
24
Ålandsbanken | Id-stöld
Unik hjälp vid Identitetsbedrägerierna ökar snabbt och är i dag ett vanligt brott. Om du blir drabbad så är det inte bara obehagligt, det är också svårt att åtgärda problemet och tar mycket tid.
Vanligt vid ID-stöld är att en okänd person kommer över dina personliga uppgifter och använder dem olovligen för att: Söka och utnyttja krediter Beställa varor på kredit Ta lån Teckna mobilabonnemang Teckna kreditkort
D
et vanligaste är att förövaren beställer varor på Internet i ditt namn. Oftast upptäcks brottet efter att någon har tagit en kreditupplysning i ditt namn eller när du får en faktura på en vara du själv inte köpt. Det tar ofta tid att upptäcka att man är utsatt. Då har förövarna ofta fått allt av värde – du står kvar med skulder och betalningskrav. Att begränsa och åtgärda problemet är inte lätt och det kan ta månader att reda ut. Men som kund hos Ålandsbanken kan du få en unik hjälp. Det kan vara tryggt att känna till.
Id-stöld | Ålandsbanken
25
ID-STÖLD
DET HÄR FÅR DU HJÄLP MED
För kunder hos Premium Banking eller Private Banking ingår en ID-stöldsupport. Misstänker du att din identitet blivit stulen och missbrukad får du hjälp att undersöka det vidare. Upplysningar från olika instanser, myndigheter och fordringsägare inhämtas för att ta reda på om identitetsstölden har resulterat i ett brott, bedrägeri eller försök till bedrägeri. Detta är åtgärder du annars
själv behöver vidta för att begränsa konsekvenserna av ID-stölden. Om du blivit utsatt får du också hjälp med att begränsa konsekvenserna och förebygga ekonomisk förlust genom att bland annat bestrida och avvisa orättmätiga pengakrav, upprätta bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretag och upprätta spärr för adressändring. ID-stöldsupporten avlägsnar även orättmätiga anmärk-
ningar i kreditupplysningsdatabaser. Dessutom ingår en ID-stöldsförsäkring för kunder med Premium- eller Private Banking-kort. Försäkringen täcker bland annat juridiska kostnader, inkomstbortfall, betalningskrav och diverse utgifter som uppstår när någon olovligt använt ditt namn och din personbeteckning för att öppna kredit- eller bankkonton. Du kan få ersättning med upp till 6500 euro per ärende (*).
(*) För mer information och fullständiga villkor för identitetsstöldsförsäkringen se Ålandsbankens webbsida. Identitetsstöldsförsäkringen beviljas av AIG Europe Limited (filial i Finland).
26
Ålandsbanken | Familjejuridik
Vet du vad som händer då
Du bör då och då se över din familjejuridiska situation. Frågorna kan vara många, ibland svåra och dessutom kanske jobbiga att ta tag i. Men att ha insikt i vad som händer för det fall det oväntade, så som till exempel en skilsmässa eller ett dödsfall, inträffar brukar kännas tryggt och underlättar i många fall.
N
är du behöver råd har Ålandsbanken flera jurister som hjälper till med allt som hör till familjens juridik. Dessutom har du som kund inom Premium Banking, Private Banking eller Företag Åland årligen rätt till två timmars fri kvalificerad juridisk rådgivning. Råden kan handla om arvskif-
ten, avvittring, bouppteckningar, gåvobrev, samboavtal, testamenten och äktenskapsförord men även intressebevakningsfullmakter och bolagsfrågor. Hanna Johansson, som är jurist på Ålandsbanken på Åland, har hjälpt många par med råd. ”I en relation är det oerhört viktigt att diskutera och komma överens
I en relation är det oerhört viktigt att diskutera och komma överens om vad som ska gälla för det fall man går skilda vägar.
om vad som ska gälla för det fall man går skilda vägar, det är lättare att komma överens om hur man vill ha det medan man fortfarande är sams.” Även om det för en del är en självklarhet att upprätta de juridiska handlingar, som kan behövas för att underlätta vid en separation, så är det trots allt många som glömmer bort detta, eller kanske
Familjejuridik | Ålandsbanken
27
ett äktenskap upphör? Om det oväntade händer – det här gäller vid skilsmässa: Är ni gifta och saknar äktenskapsförord får du halva värdet av era gemensamma tillgångar och skulder vid en skilsmässa. En skilsmässa måste följas av en avvittring. Genom avvittringsavtalet delas makarnas tillgångar upp. Här finns ingen standard avseende vem som ska få vad utan man får försöka komma överens själva. I värsta fall hamnar det ärendet hos tingsrätten. Sambor behöver också ofta göra en fördelning av tillgångarna om man separerar, men då gäller det bara att fastställa vem som äger vad. Den gemensamma bostaden kan också vara föremål för delning för det fall att de sammanboende saknar avtal som reglerar vad som gäller när de separerar.
känner sig obekväma med att ta upp dessa ämnen till diskussion. Det kan Hanna konstatera efter flera år som familjejurist.
lation eller om man har något specifikt önskemål.” Men så enkelt är det inte. ”Så gott som alla har behov av att upprätta ett testamente, såväl makar som sambor och ensamstående. Till exempel ärver makar inte varandra, som huvudregel, i Finland. Inte heller sambor har någon arvsrätt. Vill man att den efterlevande maken eller sambon ska ärva så krävs det att man har ett testamente.”
Alla behöver ett testamente Hanna betonar även vikten av att upprätta ett testamente. ”Många tror att man bara behöver ett testamente för det fall man har en mer komplex familjekonstel-
Viktiga beslut I samband med att man upprättar ett testamente är det också viktigt att fundera över om man vill att arvet ska vara mottagarens enskilda egendom. Ett
Så gott som alla har behov av att upprätta ett testamente, såväl makar som sambor och ensamstående.
förordnande om enskild egendom i ett testamente innebär att den egendom man ärvt inte delas med arvingens make vid en eventuell framtida skilsmässa. Behovet av att upprätta till exempel ett äktenskapsförord och/eller ett testamente har även ökat med tanke på att det i dag finns många olika, och i vissa fall mer komplexa, familjestrukturer. Dels väljer många i dag att leva som sambor och dels är det vanligt att man ingår nya förhållanden. ”Det kan uppstå oklarheter gällande bland annat arvsfrågor och ägarförhållanden, och därför är det bra med tydliga handlingar som talar om för alla vad som gäller”, säger Hanna.
28
Ålandsbanken | Familjejuridik Finansiell
Familjejuridisk rådgivning ingår i Premium Banking, Private Banking och Business Banking Via ett samtal till din rådgivare kan du boka möte med Hanna Johansson eller hennes kollegor som alla är kunniga inom familjejuridik. Att komma igång och få råd kring dina familjejuridiska ärenden brukar underlätta för många par och familjer att få en god insikt och bra ordning. Två timmars fri rådgivning per år ingår i Premium- och Private Banking-tjänsten samt i Företag Åland. Upprättande av juridiska handlingar debiteras enligt gällande prislista. Hanna Johansson, Jurist med inriktning på familjejuridik Intressen: Böcker, hundar, bakning
Vi hjälper dig med: • Äktenskapsförord • Avvittring vid skilsmässa • Gåvobrev • Testamente • Bouppteckning • Arvskifte • Deklaration och skatteberäkning • Kapitalförsäkring •K öpekontrakt på fastigheter och bostadsaktier • Intressebevakningsfullmakt
Seniorresor | Ålandsbanken
29
NÖJDA DELTAGARE PÅ BANKENS SENIORRESOR:
Irland bjöd på storslagen natur och intressant historia Fartyget Titanic byggdes i Belfast i Nordirland och sjönk på sin jungfruresa 1912. Hundra år senare öppnades ett Titanic-museum i staden och det besöktes givetvis av de ålänningar som deltog i Ålandsbankens resa till den gröna ön. – Otroligt fint. Nästan det bästa på hela resan som bjöd på så mycket – storslagen natur, glastillverkning, vallhundar, whisky och potatis i alla dess former, säger några av de nöjda resenärerna. Text: Helena Forsgård Foto: Klara Carlsson
Bror-Erik Granlund, pensionerad rektor för Strandnäs skola i Mariehamn, deltog nyligen i sin första seniorresa med Ålandsbanken – åtta dagar till både republiken Irland och Nordirland. – Jag blev intresserad efter att ha träffat bekanta som rest med banken tidigare och varit så nöjda. Dessutom lät
Irland lockande. Spännande historia och vacker natur men samtidigt ett lite udda resmål. Inte det man väljer först om man åker på egen hand, säger han. Han blev inte besviken. Resan uppfyllde alla hans förväntningar. Arrangemangen följdes, programmet var varierat och medresenärerna trevliga.
– En del kände jag sedan tidigare, andra lärde jag känna. Det var lätt att prata med alla, säger han. Lärorika resor Andra, som var med till Irland, är vana deltagare på Ålandsbankens resor. Kerstin Jansson, Christer Jansson,
30
Ålandsbanken | Seniorresor
Christina Jansson och Barbro Karlsson sitter tillsammans på träffen, som hålls i bankens matsal efter resan. Då suger man på den goda resekaramellen lite till och det bjuds på mat och dryck, bildspel och glatt eftersnack. – Vi har varit med flera gånger, bland annat till Kroatien och Skottland. Det är ett bekvämt sätt att resa. Man slipper organisera allt själv och får se och lära sig mycket. Vi hade en lokal svensktalande guide under hela vistelsen, säger de. De åkte buss i stort sett över hela ön och såg bland annat dramatiska klippor som stupar rakt ned i havet och Giant’s Causeway – ett naturens underverk efter ett vulkanutbrott för cirka 60 miljoner år sedan. Då skapades cirka 40 000
flerkantiga basaltpelare som står bredvid varandra vid havskusten som en jättelik vaxkaka. – Väldigt mäktigt och speciellt! Maten är viktig Märta Eriksson och Carola Frantzén hör också till stamkunderna på bankens resor. – Resmålen är intressanta. Man vill se och uppleva saker, inte ligga på någon badstrand. Nu såg vi mycket av Irland och visst är det en grön ö. Otroligt mycket kor och får i stort sett överallt. Resdagarna var intensiva med program från tidig morgon till sen kväll. – Vi fick vara med om allt möjligt – från bryggerier via museer till en gård
för hästavel. En del programpunkter intresserar mer än andra, men det får man ta. Det hör till på en sån här resa. En höjdpunkt var besöket på Titanic-museet i Belfast, säger de. Vid ett annat bord sitter paret Eva och Lars Porko och Gun-Mari Sandell. Trion upptäckte Ålandsbankens resor för några år sedan och före Irland var de bland annat med på resan till Provence i Frankrike. – Resorna bjuder på intressant program och trevligt sällskap. Man lär sig mycket. Det är också viktigt med god mat och dryck – det fick vi även på Irland fast det blev en hel del potatis. Ibland tre sorter till samma middag, säger de. Eva Porko uppskattar variationen i programmet.
Seniorresor | Ålandsbanken
31
Vi samarbetar med åländska researrangörer och vill hitta det där lilla extra på varje resa. Någon pärla som inte alla turister upptäcker, säger Klara Carlsson. Klara Carlsson, finansieringschef
– Det blir en bra mix. Man vill ju se och uppleva något nytt, säger hon. Det lilla extra Klara Carlsson är finansieringschef vid Ålandsbanken och leder bankens resegrupp som planerar seniorresorna. De är öppna för alla kunder i banken som fyllt 60 år. Numera gör man två per år – en långresa som den till Irland och en kortare med en eller två övernattningar. I år gick den kortare resan till Värmland där man bland annat såg musikalen Les Misérables. Långresorna blir allt mer populära. 115 anmälde sig till Irland. Det betyder att man ordnade tre skilda resor med knappt 40 personer per grupp. – Vi samarbetar med åländska researrangörer och vill hitta det där lilla extra på varje resa. Någon pärla som inte alla turister upptäcker, säger Klara Carlsson som också åker med som reseledare. Övriga reseledare på årets resor: Berit Sundblom, Kristina Williams, Mona Sjöblom, Jan-Arthur Josefsson, Ove Josefsson och Niclas Alm. Klara Carlsson betonar den goda sammanhållningen på resorna. – Även om man åker ensam träffar man säkert någon som man känner lite eller rentav riktigt bra sedan tidigare. Det är en trygghet att alla är från Åland och att all guidning sker på svenska. Många önskemål Efter varje långresa får deltagarna önska sig nya resmål. Förslag saknades inte på reseträffen. – Island. Sardinien och Korsika. Sicilien. Slovenien. Ungern och Polen. Någon storstad. Eller kanske en flodkryssning, var några av önskemålen.
Foto: Viktor Fremling
Klara Carlsson har ett tips: – Titta extra noga i postlådan i april–maj. Då kommer inbjudan till nästa års resor!
32
Ålandsbanken | Husköparskolan
ÄR DIN HUSDRÖM REALISTISK?
Du får svar på Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling
Prislappen på drömhuset slutar på 250 000 euro. Eller gör den faktiskt det? Är allt inräknat som behövs innan jag kan flytta in? Fråga Ålandsbanken! Banken har en egen byggrådgivare som granskar offerter och ger råd. Det lönar sig också att delta i Husköparskolan om du tänker bygga eller köpa hus. Där får du även svar på frågor om finansiering och juridik.
R
alf Knahpe kan byggbranschen – både i teori och praktik. Han utbildade sig till byggare vid Ålands yrkesskola och till byggmästare i Vasa och han drev tidigare en egen firma som i första hand byggde egnahemshus. Numera är han byggrådgivare vid Ålandsbanken och kunder, som planerar att bygga eller köpa ett hus, kan boka tid hos honom för rådgivning. Det är välanvända timmar. Ett eget hus är en stor affär, kanske rentav den största man gör, och det är mycket att tänka på. De blivande husköparna kommer i olika skeden av processen. En del vill ha råd
om planlösningar, andra har redan fått priser från byggföretag och vill ha hjälp att jämföra dem. – Jag rekommenderar alltid att man begär priser på jämförbara hus från tre olika leverantörer. Jag går igenom offerterna och granskar om allt är med och vad som eventuellt avviker, säger han. Många kringåtgärder Ralf Knahpe vet också vad som behövs – förutom själva huset. Måste man spränga på tomten innan man börjar bygga? Är anslutningsavgifter för el, vatten och avlopp inräknade? Vilket värmesystem vill man ha och vad kostar det?
Husköparskolan | Ålandsbanken
banken! Har man tänkt sig en trädgård i toppskick och altaner i alla väderstreck? Vill man satsa på ett garage samtidigt som man bygger huset? Behövs specialanpassade solskydd om man valt ett hus med stora fönster? Listan kan göras hur lång som helst och vissa åtgärder är nödvändiga. Andra kan vänta. – Jag brukar säga att man ska lägga på 100 000 euro på kostnaden för själva huset. Det är ett realistiskt belopp för nödvändiga kringkostnader, säger Ralf Knahpe. Kan strykas? Alla kan inte förverkliga alla sina drömmar på en gång. – Ibland hjälps vi åt att stryka i listan om slutpriset blir för högt. Jag kan till exempel ge råd om vad man kan byta ut för att få ner priset. Det kan handla om stort och smått – som att byta golvmaterial eller att vänta med plattläggningen av trädgårdsgångarna. Ralf Knahpe är noga med att betona att han inte är den som gör några val för kundernas räkning. - Min roll är att upplysa och titta på helheten. Sedan är det kundernas sak att göra sina aktiva val, säger han. Han finns också till hands om man funderar på ett köpa ett befintligt hus. – Jag kan inspektera huset och uppskatta kostnaderna för en eventuell renovering. De beror givetvis på hur mycket man vill göra, men ibland är det samma sak här som med nya hus – man ”glömmer” tråkiga kostnader. Man satsar gärna på ett nytt kök men ser inte att taket eller värmesystemet måste bytas ut inom en snar framtid. Juridik och finansiering Ralf Knahpe är också en av föreläsarna på Husköparskolan som banken ordnar
regelbundet. Två kvällar och sammanlagt sex timmar med nyttig information. Med på skolan är också bankens experter på finansiering och juridik. – Vi ger en helhetsbild av vad det innebär att köpa ett hus, säger Linda Franklin som är chef vid Ålandsbankens juridiska avdelning. Vilka krav ställs på dig som köpare? Vilka dokument krävs för att du ska stå som ägare till ett hus och vilka är bra att ha? Vad händer om du och din sambo köper ett hus och sedan går skilda vägar? Eller om någon avlider? Vad är en lagfart? Behövs ett testamente? – Mycket kan vara nytt och okänt när man köper sitt första hus. Man kanske inte heller har någon i sin närhet att fråga och man vet inte ens vad man ska fråga om. Vi vill att man ska få den kunskap som behövs för att husköpet ska bli så bra som möjligt för alla parter , säger Linda Franklin. En hållbar dröm Felicia Lindblom är med som finansieringsspecialist under Husköparskolan. Hon tar upp det man behöver tänka på när det gäller finansieringen av bostaden som val av räntebindning, säkerhet och betalningsplan. – Det är viktigt att man har en klar budget, att man känner till sina månadskostnader och att man också kan spara en slant för oväntade utgifter. Vilka förväntningar har kunden och vad innebär husköpet rent ekonomiskt? – Det går vi igenom tillsammans. Att köpa ett hus är en dröm för många och vi försöker hjälpa kunden att drömmen blir ekonomiskt hållbar, säger Felicia Lindblom.
Att köpa ett hus är en dröm för många och vi försöker hjälpa kunden att drömmen blir ekonomiskt hållbar säger Felicia Lindblom.
33
34
Ålandsbanken | Företag
Mörn går – Karlsson kommer
GENERATIONSSKIFTE
Ett generationsskifte har ägt rum på företagsenheten. Rasmus tar över som kundansvarig när Kenneth Mörn går i pension. – Åk ut på fältet och träffa företagare i deras rätta miljö! Det är nyttigt att lämna bankrummet emellanåt. Det är ett råd som Rasmus fått och som han tänker följa. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling
R
asmus Karlsson har arbetat snart fyra år vid Ålandsbanken, hittills på enheten för privatkunder. Nu byter han ben och blir rådgivare på företagsenheten med totalt nio anställda. – Det känns hedrande och mycket roligt. Jag får överta en mycket välskött kundportfölj. I unga år såg jag också på nära håll i släkten hur det var att leva och verka som företagare, säger han och tillägger: – Jag tycker om att träffa folk, att prata och diskutera, men jag vill också vara en god lyssnare. Ut i verkligheten Innan Kenneth Mörn slutar för gott vid banken – efter drygt 40 händelserika år vid olika avdelningar – arbetar de båda sida vid sida några månader. En punkt på den gemensamma agendan är att besöka företagare på fältet. Det är dubbelnyttigt.
Från vänster: Rasmus Karlsson, Kenneth Mörn
Företagarna får lära känna Rasmus och vice versa. – Det är alltid bra att se var och hur företagen verkar, att se deras vardag. Då förstår man bättre vilka problem och utmaningar de står inför, säger Kenneth Mörn. Relationen mellan bank och företagare handlar nämligen inte, säger han, om ”vi och dom”.
– Det handlar om oss. Banken är en partner och vi har ett ansvar att se till att en planerad satsning blir så bra som möjligt. Det innebär att planerna skärskådas noggrant – man granskar budget och affärsidé och ställer även obekväma frågor. Det i sin tur kan betyda att man i slutändan punkterar drömmen om ett eget företag eller om en utvidgning.
Företag | Ålandsbanken
35
PÅ FÖRETAGSENHETEN ” Kunderna är i goda händer under Rasmus ledning.” och lånade en slant för tjugo år sedan driver nu ett framgångsrikt företag med många anställda. Företaget, som gick bra i många år, kämpar däremot med svag lönsamhet. – Då gäller det att testa nya möjligheter. Kan man ändra kurs? Bredda utbudet eller smalna av? Vi försöker på olika sätt hitta lösningar för att hjälpa och inte stjälpa företagaren, säger Kenneth Mörn. Det låter som att man har nytta av att vara både analytisk och mänsklig på samma gång i det här jobbet. – Det ligger nog någonting i det. En sak har förändrats mycket under de gångna åren – myndighetskraven. – Allt ska dokumenteras på ett helt annat sätt i dag vilket ger en hel del extra arbete, säger Kenneth Mörn.
– Säger vi nej till finansiering gör vi det av välmening. Det är inte ansvarsfullt att gå in i projekt som inte är realistiska. Brett fält, bred kompetens Företagsamheten mår fortsatt bra på Åland som helhet och kunderna vid företagsenheten representerar ett brett fält – från börsbolag till enmansföretag. Det betyder med andra ord att de har helt
olika förutsättningar och utmaningar. – Visst, det är mycket att lära sig och att sätta sig in i men jag är nyfiken och ser det som en positiv utmaning. Det är också en styrka att vi har bred kompetens inom enheten, bland annat egen juridisk expertis, säger Rasmus Karlsson. Kenneth Mörn har levt med ”sina företag” under årens lopp och sett både upp- och nedgångar. Killen som kom in
Mycket att göra En del går i pension med viss bävan och funderar på hur de ska fylla sina dagar. Kenneth hör inte till dem. – Inga problem. Jag har hus och hem att ta hand om. Jag vill jaga, fiska och spela golf och dessutom vara med mina fem barnbarn, säger han. Och jobbet tänker han inte bekymra sig om: – Kunderna är i goda händer under Rasmus ledning!
36
Ålandsbanken | Tomtfonden
BOSTÄDER OCH FASTIGHETER DIN PLACERINGSPORTFÖLJ Text: Antti Valkama Foto: Viktor Fremling
Mikael Mörn Avdelningschef Private Banking
” Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus.”
Ålandsbanken grundade i slutet av år 2012 Finlands första bostadsfond i form av specialplaceringsfond.Bostadsfonden har blivit en stor succé och de totala tillgångarna närmar sig snabbt 800 miljoner euro. I slutet av år 2015 lanserade Ålandsbanken ytterligare en ny fond, även denna är den första av sitt slag i Finland. Den nya Tomtfonden investerar enbart i planerad tomtmark vilken arrenderas ut. Målet var att lansera en fond vars riskprofil är så låg som möjligt och som samtidigt kan ge mer avkastning än ränteplaceringar.
R
iskprofilen för Bostadsfonden är en 3:a på en 7-gradig skala och den är bekräftad av Finansinspektionen. Tomtfondens riskprofil är så låg som 2 på samma skala. Även det bekräftat av Finansinspektionen. Sett ur juridisk struktur är fonderna väldigt lika varandra, men det finns också skillnader. Bostadsfonden kan tecknas och lösas in 4 gånger per år och för Tomtfonden gäller 3 gånger per år. Vi strävar efter att få långsiktiga investeringar i båda fonderna, men då livssituationen eller kundens behov ändrar så går det enkelt att lösa in placeringen i pengar. Vid utvecklingen av Tomtfonden var målet att skapa en produkt vars avkastning inte korrelerar med de globala finansmarknaderna. Avkastningen i fonden kommer från vilkoren i de arrendeavtal fonden tecknar på de fastigheter fonden
Tomtfonden | Ålandsbanken
KOMPLETTERAR köper, det gör att vi minimerar kapitalmarknadens inverkan på avkastningen. Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare som kommuner eller städer. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus (bostadsaktiebolag). Då investeringen görs i tomten tecknar fonden ett arrendeavtal. Byggbolaget betalar arrende till fonden under byggnadstiden. Då byggnaden är klar övergår betalning av arrende till bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalets årliga avkastning är cirka 4,5–5,5 % som är knutet till inflationsutvecklingen. Tomtens värdeökning är fastlagen under hela avtalstiden (30 år) och är 1,5 % per år. Arrendet och värdeökningen villkoras i arrendeavtalet vilket gör att det är lätt att förutspå den framtida avkastningen. Det kan inte uppstå överraskande kostnader för fonden, eftersom kostnadsansvaret i avtalen alltid är överfört till arrendetagaren, dvs. byggbolaget eller bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalet görs för 30 år och senast efter det har bostadsaktiebolaget inlösenplikt av de kvarvarande inlösenandelarna för tomten. En bostadsägare kan ge bostadsaktiebolaget fullmakt att en gång per år lösa in från fonden den tomtandel som hör till den egna bostaden. Kassaflödet till
Förväntad avkastning
fonden består alltså av arrendeintäkter samt årliga tomtinlösen. Tomtfondens första affär gjordes i december 2015. I den affären köpte fonden två tomter av Tammerfors stad, det så kallade Ranta-Tampella-området (Strand-Tampella) för 17 miljoner euro där ett byggbolag bygger fem höghus. Samtidigt tecknade Bostadsfonden ett förhandsavtal med byggbolaget om en viss andel av bostäderna i området. Det här är ett modellexempel på hur Bostadsfonden och Tomtfonden kompletterar varandra. Fondens strategi och samarbetsparterna möjliggör fondens låga riskprofil. Under byggnadstiden är samarbetsparten ett stort byggbolag som ansvarar för bygget samt för hyran till fonden. I bostadsaktiebolaget ligger ansvaret gemensamt på alla aktieägare för betalning av hyra till fonden. Principerna för värdeökningen har villkorats i arrendeavtalet och i bostadsaktiebolagets bolagsordning. Därtill ska man komma ihåg att istället för förväntningsvärden äger fonden tomtmark vars värde kan värderas exakt genom avtalen. Det finns inga tillgångar vars värde borde uppskattas utan allt kan värderas exakt genom den matematiska modellen som baserar sig på avtalsvillkoren.. Alla med ett placeringsbart kapital borde ta sig tid att lära sig mer om Bostads- och Tomtfonden som är unika placeringsprodukter för Ålandsbanken avslutar Mikael Mörn.
Den förväntade avkastningen på 4-5 % är väldigt bra i förhållande till risken.
1
2
3
Låg
4
5
6
7 Hög
Ålandsbanken Tomtfond Ålandsbanken Bostadsfond
37
Fondens förväntade avkastning är 4,0–5,0 % efter avgifterna. I relation till fondens riskprofil 2/7 är den förväntade avkastningen ovanligt god, särskilt med beaktande av utmaningarna i dagens räntemarknader. Ålandsbanken Tomtfond är ett nytt sätt att med låg risk placera i tomtmark på ett vis som för flera placerare inte annars skulle vara möjligt. Fonden har väckt mycket intresse och redan efter första året uppskattas fondens kapital överstiga 100 miljoner euro.
Balanserade placeringar Huvudsakligen sprider placerare sina placeringar mellan olika tillgångar. I en typisk portfölj finns börsnoterade aktier, ränteplaceringar samt alternativa placeringar. Vi på Ålandsbanken är av den åsikten att fastighetsplaceringar är en viktig del i den alternativa delen av en bred placeringsportfölj. Räntemarknadernas situation ser väldigt svår ut långt framåt i tiden och särskilt i den här situationen ger den låga riskprofilen och den goda avkastningen Tomtfonden har stabilitet i placeringsportföljen.
38
Ålandsbanken | Kortbedrägeri
Kortbedrägerierna ökar
Kortbedrägerierna ökar. Ålandsbankens Pia Carlson tipsar om hur du skyddar dina pengar. Ett effektivt sätt är att regionbegränsa ditt kort.
F
ejkade kortterminaler. Hackade uttagsmaskiner. Dubbla debiteringar. Tjuvarnas metoder för att komma åt pengar via ditt betalkort är många och kreativa. Statistik visar på en fördubbling av antalet anmälda kortbedrägerier under senaste år. De flesta bedrägerierna sker utanför Europa, oberoende var någonstans kortuppgifterna har kopierats. Ålandsbanken erbjuder flera säkerhetslösningar som skyddar mot kortbedrägerier, bland annat dygns- och beloppsgränser för uttag och inköp, både i butik och vid näthandel. Att regionbe-
Kortbedrägeri | Ålandsbanken
39
– så skyddar du dig
5
Enkla tips för kortsäkerhet
1
S e över regions-, dygns- och beloppsgränser för ditt kort inför resan. Kom även ihåg att ändra tillbaka när du kommer hem.
2 3
Var försiktig med var du använder ditt kort.
Använd MasterCard SecureCode vid internethandel om det är möjligt.
4
Skydda alltid PIN-koden när du slår in den (håll handen för).
gränsa sitt betalkort är en annan effektiv metod. Samtliga hanteras enkelt via Internetkontoret och Mobilbanken, bankens Kundservice eller närmaste Ålandsbankenkontor. – Man kan begränsa region till Finland, Norden, Europa eller så tillåts köp i hela världen, säger Pia Carlson tf. kontorschef på Ålandsbankens Godbykontor Systemet med regionbegränsning har funnits ett tag. Nyligen infördes att alla nya kort har Europa som standardbegränsning – något att tänka på inför långresan. Detta har sina skäl, förklarar Pia. Även om kortet kopierats någonstans
i Europa så sker själva bedrägerierna ofta i andra världsdelar. Och det här kan ske långt senare. Själv fick jag mitt kort skimmat (kopierat) i en uttagsautomat i Italien. Ett halvår senare var det någon som började använda kortuppgifterna i Asien. Pia tipsar om att öppna kortet för köp i hela världen inför långresan och sedan ändra tillbaka till säkerhetsgränser som är relevanta för dig så snart resan är över. – Och ta alltid koderna till Internetkontoret med dig på resan. På så sätt kan du hantera alla eventuella problem som kan uppstå.
5
Prioritera kreditkort på Internet istället för debitkort. Dina köp med kredit på Internet ger dig som konsument ett högre skydd.
40
Ålandsbanken | Prisregn
Ålandsbanken Euro Bond räntefond har vunnit det uppskattade Lipper Fund Awards-priset Thomson Reuters Lipper Fund Awards belönar fonder och fondbolag som systematiskt lyckats uppnå den bästa riskkorrigerade avkastningen i förhållande till sin jämförelsegrupp. Priserna har delats ut i över tre årtionden i 20 länder.
K
valificeringen för priserna baseras på omfattande fonddata och en kvantitativ analys. Enskilda prisklasser är perioder på 3, 5 och 10 år, samt fondgrupper som uppnått höga genomsnittspoäng under en tre års period.
kreditvärdighet. Då vi väljer placeringar strävar vi efter att köpa företagsobligationer som vi bedömer har ett stabilt avkastnings-/riskförhållande. Vi strävar alltså inte efter den högsta avkastningen genom att höja risken, utan fokuserar mer på en måttlig och jämn avkastning på lång sikt.
Bästa nordiska fond Ålandsbanken Euro Bond kort/medellång räntefond har vunnit det uppskattade Lipper Fund Awards-priset i alla perioder – 3, 5 och 10 år – redan tre år i rad (2014, 2015 och 2016), som bästa nordiska fond i kategorin Nordic Short Term. Fondens konsekventa och disciplinerade politik är att uppnå en jämn avkastning med måttlig risk, vilket varit en central faktor till priserna. Fonden har betonat placering i nordiska och särskilt finländska företagsobligationer, vilket har bidragit till att fonden uppnått en god och jämn avkastning och som nordisk bank i nästan 100 år har vi lång erfarenhet av att bedöma deras
Bästa på kontinenten I Ålandsbankens räntefondsutbud finns också andra prisbelönta räntefonder. Ålandsbanken Cash Manager kort räntefond valdes åren 2015 och 2014 till en av de bästa på kontinenten i jämförelsen Investment Europe Fund Manager of the Year Awards 2015/-16 och 2014/-15. Cash Manager var den enda nordiska placeringsfonden som kom in på Money Market/Short Term Bonds-listan. Den tredje räntefonden i Ålandsbankens utbud är Euro High Yield, som enligt sitt namn placerar i företagsobligationer med högre risk. Fonden Ålandsbanken High Yield var år 2015 bäst av alla
europeiska High Yield-fonder mätt i avkastning. I dagens värld med nollräntor erbjuder High Yield-fonden kanske den mest lockande avkastningspotentialen på räntemarknaderna. Även om Europas centralbanks stödköp är inriktade på lån med bättre kreditklassificering så påverkar det indirekt även High Yield-lånen, eftersom placerarna måste gå över till allt mer riskfyllda lån för att få avkastning. 20 års erfarenhet Ålandsbankens räntefonder och räntehandel sköts i Helsingfors av ett erfaret ränteteam bestående av Pontus Soramäki, Jyri Suonpää och Jarkko Toivonen. Ränteteamet leds av Ränteplaceringschef Mikael Rosell som sitter på Ålandsbankens kontor i Stockholm. Medlemmarna i teamet har alla cirka 20 års erfarenhet från handel på marknaderna. Utöver räntefonder sköter teamet i Helsingfors även all direkt handel med räntemarknadsprodukter t.ex. i kundportföljer.
Prisregn | Ålandsbanken
41
Jubel i New York över Åland Index Vad har Ålandsbanken gemensamt med globala jättar som Unilever, Google och Toyota? Jo, alla prisades de nyligen för sin innovationsförmåga och sitt samhällsengagemang under den prestigefyllda D&AD-galan i New York.
K
ommunikationsbranschen i stort älskar att varje år samlas i Cannes för fina priser och ryggdunkningar. Men tävlingen D&AD Impact går mot strömmen: Arrangörerna vill uppmärksamma kommunikation med tydlig samhällsinverkan.
När den namnkunniga juryn tillkännagav vinnarna i slutet av september hade Finland ett enda företag på prispallen. Östersjöprojektet med Åland Index hade väckt sådan uppmärksamhet bland både huvudjuryn och expertjuryerna att projektet belönades med priser i fyra kategorier:
1. Communication & Interaction 2. Financial Empowerment 3. Industry Evolution 4. Responsible Production & Consumption – Vi är stolta och glada för dessa priser och vi delar dem med våra samarbetspartners som gjort projektet möjligt. Prisen bevisar att Ålandsbankens innovationskraft samt målmedvetna och långsiktiga miljöarbete uppskattas. Vi är övertygade att den mätbarhet och användarvänlighet som Åland Index medför är centralt för en mer miljömedveten konsumtion, säger Peter Wiklöf, vd på Ålandsbanken. – Många vill göra gott men ibland krävs det att en aktör tar ansvaret för att visa vägen. Det är fantastiskt att Ålandsbanken och Åland Index uppmärksammas internationellt som ett ambitiöst projekt med exakt den kvaliteten! Som samarbetspartner är vi stolta över att kunna bidra till det uppriktiga engagemanget, säger Mathias Wikström, vd för kommunikationsbyrån RBK.
Läs mer om D&AD Impact på www.dandadimpact.com.
42
Ålandsbanken | Peter Wiklöf
frågor till Peter Wiklöf
Foto: Viktor Fremling
1
Ålandsbanken fortsätter att attrahera nya kunder. Vad är hemligheten bakom framgångarna? Hårt och långsiktigt arbete. Vi försöker se till att varje kund får den tid som behövs för att vi ska kunna ge en omsorgsfull rådgivning. Vi kan se i flera undersökningar att den framstormande digitaliseringsvågen ger kunderna nya tjänster men att allt fler trots det känner sig bortglömda av sin befintliga bank. Här har vi definitivt ett utrymme att fylla.
2
Hur kan ni säkerställa en hög servicenivå̊ till både befintliga och nya kunder? Vi har fortsatt att investera både i fler rådgivare och i utökat tjänsteutbud. Ser vi till våra konkurrenter så försöker de för närvarande dra ner på antalet rådgivare och vi har valt att gå i motsatt riktning.
3
Så trots sämre tider för banksektorn fortsätter Ålandsbanken att rekrytera nya medarbetare. Vilka områden förstärker ni mest? Vi har ökat antalet rådgivare mest i Sverige och på det finska fastlandet.
4
En omvärld med negativa räntor präglar de finansiella marknaderna. Hur påverkar det banken och kunderna? Det påverkar bankernas två huvudsakliga intäktskällor negativt. Räntenettot minskar då samtliga räntor tenderar att ligga nära noll eller till och med under noll. Provisionsnettot påverkas också då kunderna av naturliga orsaker blir mer försiktiga och därmed gör färre affärer, framförallt på placeringssidan.
5
Ålandsbanken har nyligen lanserat Östersjökortet som låter användarna se hur mycket koldioxidutsläpp deras inköp ger upphov till. Kan du ge exempel på andra intressanta produkter och tjänster som ni kommer att erbjuda era kunder? Vi har ännu några grundläggande tjänster som vi kommer att kunna erbjuda våra kunder i Sverige ungefär från årsskiftet, Swish och Mobilt BankID. Även i Finland pågår det nu ett jobb med att få fram en tjänst som motsvarar det svenska Swish, där du kan sända betalningar via mobilnumret. Vår avsikt är vara med i den utvecklingen.
Kontakt | Ålandsbanken
43
ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon +358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.ax
AFFÄRSOMRÅDET ÅLAND Direktör Birgitta Dahlén Telefon + 358 204 291 280 birgitta.dahlen@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
PREMIUM BANKING Avdelningschef Johan Alm 0204 291 192 johan.alm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
BRÄNDÖ Kontorschef Anne-Lena Husell 0204 291 676 anne-lena.husell@alansbanken.ax Finnvik, Brändöby
PRIVATE BANKING Avdelningschef Mikael Mörn 0204 291 159 mikael.morn@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
GODBY, FINSTRÖM Tf. Kontorschef Pia Carlson 0204 291 219 pia.carlson@alandsbanken.ax Von Knorringsvägen 1
FÖRETAG Avdelningschef Johnny Rosenholm 0204 291 194 johnny.rosenholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
HAMMARLAND, FREBBENBY Kontorschef Eva M. Karlsson 0204 291 663 eva.m.karlsson@alandsbanken.ax Mörbyvägen 1
JURIDISK RÅDGIVNING Avdelningschef Linda Franklin 0204 291 175 linda.franklin@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
KUMLINGE samarbete med Posten Åland Kumlingeby
CITYKONTORET Kontorschef Hans Christensen 0204 291 309 hans.christensen@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn
KÖKAR samarbete med Posten Åland Karlby
STRANDNÄS Tf. Kontorschef Mona Sjöblom 0204 291 182 mona.sjoblom@alandsbanken.ax Strandhagsvägen 11, Mariehamn
Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.
EN ENKL ARE VARDAG VARJE DAG SEDAN 1919
Vi har alla tjänster på ett ställe och löser det mesta för dig redan när vi ses.
Sedan Ålandsbanken grundades 1919 har vårt fokus varit mycket tydligt. Av och för ålänningar har vi hela tiden arbetat för att driva en bank som bidrar med värde på flera vis. Vi är sprungna ur, ett samhälle där ett handslag är ett handslag och där det är viktigt att kunna se varandra i ögonen. Kanske har du ännu inte varit i kontakt med oss? Efter nästan 100 år tror vi oss kunna göra vardagen enklare varje dag. Kom förbi så får vi se hur vi kan hjälpa just dig. Välkommen till Ålandsbanken!
Välkommen till oss på Ålandsbanken! www.alandsbanken.ax
Här finner du ett urval av de tjänster vi gärna ordnar med: • Spara och placera • Bostadsfinansiering • Byggrådgivning • Juridik • Kort och betalningar • Försäkringar
Vi går vår egen väg