Alandsbanking number 2 2017 Aland by Ålandsbanken Abp

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . A X

NR2 2017

Tänk rätt och bli en smart sparare

SÅ MÄTER DU DITT MILJÖAVTRYCK

Bankens hållbarhetsarbete Vad händer bakom kulisserna?

CHRISTIAN EKSTRÖM Entreprenören som tror på Ålands dragningskraft

Ålandsbanken | Innehåll

Ledaren | Ålandsbanken

INNEHÅLL NR . 2 3 LEDARE

4 ENTREPRENÖREN SOM TROR PÅ ÅLANDS

4 17

DRAGNINGSKRAFT

Christian Ekström tror på upplevelser i paket

8 TÄNK RÄTT OCH BLI EN SMART SPARARE

Vi ger dig våra bästa tips!

10 KLARAR EKONOMIN HÖGRE RÄNTOR?

Kapitalförvaltningen ger inblick i dagens marknad

12 FÖRVALTAREN MED PASSION FÖR MARATHON

Lär känna Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell

16 BANKENS HÅLLBARHETSARBETE

Vad händer bakom kulisserna?

18 MOT MÅL 14

Ålandsbankens arbete för ett hållbart Östersjön

20 VINST FÖR ÖSTERSJÖN

CHRISTIAN EKSTRÖM

LARS SÖDERFJELL

Allt om Grand Prix-vinsten i Cannes

22 ZERO EMISSIONS SUMMIT I NEW YORK

Ålandsbanken på plats under FN:s klimatvecka

23 MÄT DITT MILJÖAVTRYCK

Så fungerar Östersjökortet/Ålands Index

24 ÖSPELEN – IDROTT, SAMVARO OCH GLÄDJE

Stiftelsen som gör det möjligt

28 NYA REGELVERK INFÖR 2018 30 5 FRÅGOR TILL PETER WIKLÖF

BANKENS HÅLLBARHETSARBETE

ZERO EMISSIONS SUMMIT I NEW YORK

TÄNK RÄTT OCH BLI EN SMART SPARARE

ÖSPELEN – IDROTT, SAMVARO OCH GLÄDJE

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Mikael Mörn Chefredaktör Lewi Wikbäck Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Daniel Eriksson, Arash Matin och Stefan Öhberg Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling

ATT VERKA FÖR EN BÄTTRE MILJÖ, HÅLLBAR VARDAG, PERSONLIG SERVICE OCH DET ÅLÄNDSKA SAMHÄLLET. Du har nu årets andra nummer av vår kundtidning Ålandsbanking i din hand. Tidningen går den här gången till alla åländska hushåll – vi vill nämligen gärna berätta mer för alla ålänningar om vårt sätt att bedriva en bank. Vilket sätt är det kan man förstås undra och jag gör ett försök att beskriva det i några meningar. Vi som bank samverkar med och tar ansvar för vår omvärld. Det märks kanske tydligast i vårt engagemang för miljön. Vi är den första bank som ger våra kunder en unik möjlighet att följa den påverkan på miljön som ens konsumtionsbeteende leder till. När man som Premium- och Privatbankingkund använder Östersjökortet som betalningsmedel kan man direkt se – på internetkontoret eller vår mobilapp – vilket miljöavtryck varje inköp medför. Man blir helt enkelt mer miljömedveten och får hjälp att göra mer miljövänliga val. Ålandsbanken ser också till det lokala och framförallt det som gynnar Åland. Under det här året har många arbetsplatser i Ålandsbanken flyttats till Åland. I dag är över 400 medarbetare stationerade här. Vi satsar även på det åländska samhället genom att stöda ungdomsidrott, kultur och olika evenemang som höjer den åländska attraktionskraften. Genom vårt Östersjöprojekt delar vi i vår ut hela 400 000 euro till miljöprojekt och -satsningar som syftar till att rädda Östersjön, vår gemensamma livsnerv. Som kund i Ålandsbanken märker du också att vi fortsätter att satsa på ett personligt bemötande. När du ringer till Ålandsbanken kommer du till vår växel på

Vi går vår egen väg.

Åland. Du kan givetvis ringa direkt till din bankkontakt eller mejla med din rådgivare. Inom en snar framtid kan du även hålla videomöten med oss.

Stefan Gothenby beskriver vår syn på kapitalmarknaderna i sin krönika. Vår ambition är att innehållet i Ålandsbanking ska vara så brett att det finns något som intresserar var och en. Jag hoppas att vi lyckats. Om du delar vårt engagemang för hela Åland men inte redan är med oss är du när som helst välkommen in för att hur höra hur vi kan hjälpa dig som kund i Ålandsbanken och hur vi tillsammans kan stöda det åländska. Med det vill jag önska dig trevlig läsning!

Alla vi som verkar i ett litet samhälle med begränsade lokala resurser behöver vara extra arbetssamma för att över tid förtjäna vårt existensberättigande och Ålandsbanken är en framgångsrik bank. Det senaste exemplet på vår höga ambitionsnivå är Östersjöprojektet där vi är med i framkant tillsammans med ett flertal kraftfulla aktörer som bidrar till att Östersjön kan vara en livskraftig miljö i framtiden. Vi har en stark position på fastlandet, vi växer i Sverige och vi är den mest engagerade banken på Åland. Men vår ambition tar inte slut här, vi vill göra ännu mer. I det här numret av Ålandsbanking kan du läsa om ÅIGA, den åländska Öspelsorganisationen som sedan de första Öspelen på Åland har stöttat alla idrottare och ledare som sedan dess representerat Åland i Öspel runt om i världen. Du får också möta Christian Ekström, en driven åländsk entreprenör, och Lars Söderfjell, som gör en efterlängtad comeback och som ansvarar för vårt team nordiska aktier. Lars kollega

Mikael Mörn Direktör Ålandsbanken Åland

Ålandsbanken | Kundporträttet

Kundporträttet | Ålandsbanken

”Åland har mycket att erbjuda”

Entreprenör som tror på upplevelser i paket Åland ska satsa på det som är unikt – det småskaliga livet på landsbygden – och erbjuda besökare paket med

” Samarbete mellan företagare är a och o för att Åland ska bli lockande”

lockande innehåll där allt ingår. Boende, upplevelser och förstås mat och dryck. Christian Ekström är företagaren och entreprenören som tror stenhårt på Ålands dragningskraft. Det gäller bara att se till att fler kan samarbeta mer och att upplevelserna är tillgängliga, helst året runt. Text: Helena Forsgård Foto: Viktor Fremling

Det är ljust i trapphuset med stora fönster mot Långsjön i pensionat Stalldalen. Men det är mörkt i korridoren – svart golv, svart tak och väggar i en mörk petroleumnyans. Dörrarna är svarta och lamporna i taket, som tänds automatiskt när man stiger in, lyser med ett blekgult sken. På väggarna finns färgklickar i form av tavlor. Uppblåsta till storformat och diskret belysta. Mellan tavlorna finns citat av bland andra Joel Pettersson. Allt är uttänkt i minsta detalj av inredningsdesignern Eva-Jo Hancock. Här har man tagit fasta på byggnadens historia. Här har man skapat ett mottagande och en berättelse som pensionatsgästerna kan tala om under och efter vistelsen. Mycket är på gång Pensionatet i Grelsby, som är Green Key-certifierat, är det senaste benet i entreprenören Christian Ekströms företagsbygge. Här finns 17 färdigt inredda rum, redo att ta emot gäster året runt. Sviten har visat sig vara extra efterfrågad. Här får man bada badkar under en stjärnhimmel och med levande ljus i kandelabern. På gång är även en egen bastu. I grannhuset, den forna rehab-bygg-

naden, finns frukostmatsalen med uteservering mot sjön och fyra lägenheter. Till sommaren öppnas en tapasbar. Mer är på gång i pensionatsbyggnaden. Till midsommar ska festsalen med plats för 140 personer vara klar. Bageriet, som verkar här, ska också få nya utrymmen med ett tillhörande kafé. Dessutom skapas utrymmen för en hälsoklinik på gång. – Samarbete mellan företagare är a och o för att Åland ska bli lockande. Det är aktiviteterna i Grelsby ett bevis för, säger Christian Ekström. Han driver pensionatet och så småningom festsalen. Andra aktörer står för övrig verksamhet och i grunden finns företagaren Tomas Sundberg, som köpte sjukhusfastigheterna och som står för renoveringen. Hade andra planer Cristian siktade inte på en karriär som företagare. Han ville bli flygplansmekaniker och gick först på fordons- och transporttekniklinjen vid Ålands yrkesskola, som den hette på den tiden. Men när han sökte vidare på flygspåret i Sverige blev det stopp. Han var för gammal.

I stället började han köra buss, både på Åland och på långresor i Europa. Han har kört i de flesta stora städer, men en finns kvar som han gärna vill uppleva bakom bussratten– Istanbul! Det första steget på företagsbanan togs 2001 när han köpte in sig i ett dykföretag som tog emot och guidade dykturister. Det ledde sedermera till att han och dåvarande sambo Johanna Dahlgren startade företaget Ekström & Dahlgren. – Vi skaffade en båt på 16 meter med tolv bäddplatser som erbjöd en bekväm helhet. Logi ombord, frukost, lunch och middag och transport till attraktiva dykplatser. Det finns minst 600 kända vrak kring Åland så dykturismen har stor potential. Utvecklade puben Under några somrar drev paret sommarkaféet på lotsstationen Kobba Klintar. En fin tid med nöjda kunder som ledde till att de båda gick vidare och ansökte om att få driva Pub Stallhagen. Efter den första pubsommaren 2010 med smörgåsar och lätta sallader tänkte paret om. Här kan man göra något mer! Köket byggdes ut, en utomstående anställdes och rejäla maträtter började lagas av utvalda åländska råvaror. Den första säsongen kom tusen gäster. I dag har puben, som Johanna numera driver på egen hand, öppet 360 dagar om året och tar emot mellan 75 000 och 80 000 personer när alla är inräknade – lunchgäster, deltagare i ölprovningar och festivalbesökare. Ölprovningarnas dragningskraft tycks för övrigt bestå. Om en större grupp vill komma är det skäl att boka ett halvt år i förväg! Köket har i dag ett nätverk av över 80 åländska producenter som levererar färska råvaror. Någon fast meny finns inte,

Ålandsbanken | Kundporträttet

däremot alltid en kött-, en fisk- och en vegetarisk rätt. Kockarna låter sig inspireras av det som finns i leverantörernas lådor. Kökets linje att alltid satsa på lokalproducerat i första hand ledde för övrigt till att Johanna Dahlgren fick Finlands Svenska Marthaförbunds matkulturstipendium 2014. Konserter för tusen personer Stallhagen är inte enbart mat och dryck utan även kultur. 2013 invigdes nämligen Stallhalla intill puben och bryggeriet. En scen flyter på Stallträsket och en permanent läkare rymmer 180 personer. Dessutom kan tillfälliga läktare byggas upp så att totalt tusen personer får plats. – Ett hobbyprojekt, säger Christian om Stallhalla. Det började med att jag ville visa de sällsynta vita näckrosorna som växer i träsket. Han röjde i området, fällde träd och såg möjligheterna för en scen för sommarteater och festivaler. Det branta berget på andra sidan träsket bildar en fin fond och förbättrar ljudåtergivningen. – En del hånskrattade när jag talade om evenemang för tusen personer. Men i somras när Projektkören gav konserten A Tribute to Queen hade vi fullsatt och det två kvällar på raken! Upplevelser med Mitt Åland Nu är det dags att återvända till Stalldalen, pensionatet som ligger på gångavstånd från puben. – Att driva pensionatet passar i mitt företagskoncept. Här kan besökarna bo och i närheten bjuder vi på upplevelser. De kan förstås äta och testa öl på Stallhagen och kanske ta del av teaterpjäser och konserter. De kan åka skridskor på Långsjön, om vädret tillåter, och de kan göra mycket annat som erbjuds runt om på Åland. Christian deltog för en tid sedan i landsbygdsprojektet Tillväxt Åland. Han medger i dag att han först fnös när han hörde om det, inte hade han tid att sitta på skolbänken. Han måste jobba och åter jobba. – Men det gav otroligt mycket. Jag insåg att det finns många duktiga småföretagare på Åland och att alla i stort sett har samma bekymmer och utmaningar.

Kundporträttet | Ålandsbanken

Men det gäller för oss att samarbeta mer. Tillsammans kan vi göra Åland mer attraktivt och tillgängligt. Här kommer föreningen Mitt Åland in i bilden. Christian kläckte idén och är föreningens ordförande, de praktiska arrangemangen sköts av Anita Lundin. – Mitt Åland är en plattform för småskaligt samarbete. Företagare på landsbygden, som är redo att ta emot besökare kan bli medlemmar. Besökare kan gå in på vår hemsida och välja de gårdar eller företag de vill besöka och komponera en egen rundtur. Om de hellre vill köpa ett färdigt paket med utvalda gårdsbesök och med en guide går det lika bra. Det är ingenting som säger att man måste åka bil mellan gårdarna. De som vill kan givetvis cykla. Sedan kan mycket hända. Besökarna kan köpa råvaror på gårdarna och återvända till pensionatet där de kockar kvällens middag tillsammans. Eller så kan de lämna korgen till kocken i köket och invänta något läckert. Sport och champagne Christian är engagerad i ännu fler projekt. Han är delägare i företaget Åland Event som ordnar idrottstävlingar på Åland som Käringsund Triathlon och Åland Swim Run. Numera kan han även vara med som deltagare. Han har nämligen insett att man måste träna för att orka med jobbet och cirka två timmar per dag ägnas åt cykling, löpning eller simning. – Det är en livsstil att vara företagare och jag har hela tiden nya idéer. Men jag har också insett att allt inte kan ske på samma gång. Det är också viktigt att ha en bra relation till sin bank. Jag ser företagsrådgivarna på Ålandsbanken som mina medspelare och uppskattar deras professionella analyser. 2010 var han för övrigt med och dök i Föglö skärgård och hittade det som sedermera kom att kallas champagnevraket. Lasten av buteljer var sensationell och blev rejält omskriven. Christian och hans vän Johan Mörn, värd på anläggningen Silverskär, började fundera på hur man kunde utveckla fyndet. Kanske läge att mer metodiskt undersöka om Östersjöns djup är en prima plats för lagring av

” Det är en livsstil att vara företagare och jag har hela tiden nya idéer.”

ädla bubblande drycker? 2011 byggdes en bur och de första flaskorna sänktes ner i djupet vid Silverskär. I dag pågår ett omfattande projekt i samarbete med det världskända champagnehuset Veuve Clicquot. Flaskor lagras, tas upp med regelbundna mellanrum och avsmakas noggrant. I somras kom livsstilsjournalister och bloggare från många länder till Åland för att skriva om lagringen. Ett bevis för att vi kan åstadkomma oväntade saker på Åland som ger oss positiv uppmärksamhet!

Ålandsbanken | Privatekonomi

Privatekonomi | Ålandsbanken

Tänk rätt och bli en smart sparare Är du sugen på att börja spara? Då är du i gott sällskap, allt fler inser att för att förverkliga sin dröm om resan, bostaden eller för att trygga sin tillvaro som pensionär så behöver man ett eget sparande. Tyvärr darrar många på manschetten och gör starten onödigt svår för sig. Så tänk smart och säkra en kortare startsträcka. Undvik de här tankarna: Text: Joakim Enegren

1. I morgon tar jag tag i det här Det största, och kanske vanligaste, misstaget är att skjuta upp sparandet. Och vips har flera år gått till spillo. – Jag har aldrig träffat en missnöjd sparare men jag har träffat flera kunder som efter många års tvekande känner en otrolig lättnad över att äntligen komma igång, säger kontorschef Hans Christensen på Ålandsbanken. Trots att Hans träffar många kunder som lyckas kontospara anser han ändå att för långsiktigt sparande så är fondsparande ett utmärkt alternativ: När du fondsparar skapar du ett avstånd till dina pengar vilket dämpar frestelsen att nagga sparkapitalet i kanterna. Men det viktigaste är att spara på något sätt.

Kontorschef Hans Christensen

2. Behöver jag kunna allt för att spara i fonder? Måste jag läsa in mig på varje fond som finns Visst är kunskap viktig men om kunskapsjakten blir det perfekta svepskälet för att inte komma igång så gör du dig själv en björntjänst. – Gör det inte svårare än det är. Har du en hyfsad bild av hur fonder fungerar kan du enkelt komma igång själv på Internetkontoret. Alternativt bokar du ett möte med din rådgivare där ni tittar på ett urval av fonder och diskuterar kring dem. En annan viktig poäng vad gäller fondsparande är att du har alla möjligheter att justera sparandet efter hand: du kan byta mellan fonder, du kan ändra summan du sparar och du binder inte upp dig för en viss tid. 3. Jag kan inte spara mycket varje månad Få saker är så personliga som hur mycket vi kan lägga undan varje månad. Men å andra sidan verkar vi alla göra samma misstag – vi underskattar hur mycket vi kan spara. Också om du kan börja fondspara 50 euro i månaden så lyder det klassiska rådet att man ska spara 10 procent av lönen efter skatt. – En alltför blygsam summa kommer inte att mirakulöst göra dig till miljonär. Vill du ha en kännbar avkastning på dina pengar så finns det orsak att fundera noggrant på hurdant sparande din vardag tål. Min erfarenhet är att sparare ofta har mer svängrum än de tror – i synnerhet när de

*) Vill du jaga onödiga kostnader? Då ska du logga in på Internetkontoret och klicka upp tjänsten Min Ekonomi. Du får en mycket tydlig bild av hur du använder dina pengar. Bli inte chockad över insikterna – dra istället kloka slutsatser.

Vill du ge barnen en stabil grundplåt? Artikeln här intill handlar bara om dig. Men fondsparande är ju också ett populärt sätt att bygga upp ett startkapital åt barnen. – Om du börjar fondspara åt dina barn när de är små så är chanserna goda att de på 18-årsdagen har en angenäm grundplåt, säger kontorschef Hans Christensen.

blir medvetna om utgifter som egentligen är onödiga*, säger Hans Christensen. 4. Jag lever i nuet och jag gillar det! Att vara nöjd med sin livsstil är ju härligt. Ändå verkar vi människor drömma om att höja vår livskvalitet. Fler resor, större kylskåp eller en höftoperation – önskelistan skiftar men oftast har varje dröm en prislapp. – Jag ser planering som det bästa, ja kanske det enda, sättet att förverkliga

drömmar. När jag sparar varje månadbygger jag en reserv ifall något skulle hända. Om jag inte behöver röra sparkapitalet på flera år så har jag med stor sannolikhet en vacker dag möjligheten att sluta drömma och istället göra slag i saken. 5. Jag måste noggrant följa med hur mitt sparande utvecklas Med ett långsiktigt tänkande och en placeringshorisont på flera år är det ganska

poänglöst att oroa sig över svängningarna på marknaden. Å andra sidan, om du använder ditt fondsparande som ett verktyg för att lära dig mer om vad som händer i världen så är det ofta roligt att mer aktivt följa med marknaden. – Huvudsaken är att du inte går omkring och oroar dig. Idén med att spara i exempelvis Ålandsbankens kapitalförvaltningsfonder är ju att överlåta det dagliga engagemanget till någon annan, säger Hans Christensen.

Om tanken är att pengarna ska användas till ett eget hem är hans tips att flytta över en del av det sparade kapitalet till ett bostadssparkonto efter myndighetsdagen. – Med ett BSP-konto minskar förstås frestelsen för den nyblivna 18-åringen att använda pengarna och samtidigt fortsätter långsiktigheten i sparandet, säger Hans Christensen.

Ålandsbanken | Marknadssyn

Marknadssyn | Ålandsbanken

Klarar ekonomin högre räntor? Text: Niklas Wellfelt

Det är spännande tider i finansiella marknader. Konjunkturen har varit överraskande stark under senaste året, framför allt i Europa. Nu är det dags att se om centralbankerna kan avbryta medicineringen, i termer av extremt låga räntorna och obligationsköp, utan att ekonomin står på näsan. Den nordiska aktiemarknaden framstår som ganska högt värderad och det krävs vinsttillväxt för att driva börsen framöver. Men direktavkastningen är fortsatt relativt hög vilket ger stöd åt aktiemarknaden. Samtidigt är alternativen till aktier inte särdeles attraktiva med negativa korta räntor och små premier för dagsobligationer med hög risk. Amerikanska ekonomins lyft Under året har den allmänna konjunkturbilden fortsatt att förstärkas på bred front. Tittar vi över Atlanten, mot USA, så fyllde den ekonomiska återhämtningen åtta år i somras. USA gick ur den djupaste recessionen sedan 1930-talet under sommaren 2009 och är nu inne på det nionde året av återhämtning. Efter att ha fallit med fyra procent under recessionsåren, så har den amerikanska ekonomin lyft. Under hösten 2017 är USAs ekonomi i runda tal 15% större än vad den var innan recessionen startade runt årsskiftet 2007/08. Trots att USA var

epicentrum för finanskrisen så har den amerikanska ekonomin återigen visat flexibilitet och förmåga att självläka på ett sätt som flertalet andra ekonomier saknar. Motig resa i Europa I Euroområdet har det varit en betydligt motigare resa under senaste decenniet. EMU hann inte få upp näsan över vattenytan efter finanskrisen 2007-09 förrän det var dags för nästa recession 2012, i samband med euro-krisen. Den statsfinansiella skuldkrisen i flera perifera EMU-länder bidrog till konvulsioner i finansiella marknader så till den grad att utvecklingen höll på att bryta

sönder det europeiska valutasamarbetet. Krisen kulminerade i samband med att chefen för den europeiska centralbanken (ECB) Mario Draghi slog näven i bordet sommaren 2012 och myntade det numera klassiska uttrycket: ”…the ECB is ready to do whatever it takes to preserve the euro. And believe me, it will be enough.” För EMU har det varit en fortsatt trög resa fram till 2017, men i år har tillväxten överraskat positivt. Vi kan också konstatera att den europeiska återhämtningen breddas, och inte är lika ensidigt buren av den tyska ekonomin. Sverige har medvind i samhällsekonomin i stort; hög tillväxt och en stark arbetsmarknad. När vi funderar över fall-

gropar i den ljusa konjunkturbilden så är förändringar i regelverket kring bomarknaden en given kandidat. Det gäller att politiker och myndigheter är lyhörda och varsamma när de ändrar spelreglerna för hushållen. Vårt huvudscenario är att den svenska och internationella konjunkturbilden, tillsammans med ett återhållet ränteläge, är tillräckligt för att övervinna osäkerheten och mjuklanda bostadsmarknaden under 2018. En gammal tumregel är att konjunkturcykler brukar ha en livslängd på fem år. Mot bakgrund av hur länge återhämtningen har pågått, åtminstone i USA, så bör vi vara inne i den senare delen av cykeln. Det gäller därför att vara observant på när tillväxten kulminerar, i och med att det har stor bäring på hur tillgångslagen aktier och räntor värderas, där aktier tenderar att värderas lägre i en tillväxtfas. Positiva rapporter från företagssektorn Höstens rapporter från företagssektorn är överlag positiva och visar att investeringsefterfrågan kan vara på väg att äntligen lyfta. Flertalet regioner i världen visar på starkare efterfrågan och flera prognosmakare, så som IMF och OECD, har justerat upp sina prognoser för den globala ekonomin. Inflationstrycket är fortsatt begränsat men visar tecken på att öka. Har vi rätt i bedömningen att kapacitetsutnyttjandet stiger i ekonomin så brukar det uppstå flaskhalsar som bidrar till stigande inflation och högre inflationsförväntningar. Vårt huvudscenario innebär svagt stigande räntor till följd av högre inflation, men det är anmärkningsvärt hur ovillig räntemarknaden är att prisa in räntehöjningar

från centralbanker. Vi räknar med att styrräntor i USA och EMU justeras upp snabbare än vad som diskonteras i marknaden. Det blir viktigt att läsa av i vilken takt obligationsmarknaden kan bereda plats för en försiktig normalisering av räntor. Att både långa och korta räntor stiger under 2018 skulle också vara ett viktigt kvitto på en ljusare konjunkturbild än den som förespeglas i en värld med extremlåga obligationsräntor. Vinsttillväxt ska driva börsen Den nordiska aktiemarknaden är förhållandevis högt värderad och vinstmultiplar har stigit till de högsta nivåerna sedan våren 2015. Framöver räknar vi med att det är vinsttillväxt som ska driva börsen, snarare än ytterligare multipelexpansion. Men vi noterar också att direktavkastningen alltjämt är hög vilket bidrar till en värderingskudde för aktiemarknaden, så länge konjunkturbilden är stark och vinstprognoserna inte ifrågasätts. Alternativen till aktier är alltjämt mindre attraktiva med negativa korta räntor och små pre-

mier för kreditrisk. Analytikernas vinstprognoser för de nordiska bolagen har varit ganska stabila under hösten och rapporterande bolag har redovisat resultat i linje med eller något bättre än marknadens förväntningar. Vi bedömer att marknadens förväntningar på en vinsttillväxt om 5-10% 2018 är rimligt ställda. Turbulent resa Sammanfattningsvis ser vi framför oss ett 2018 där en hög värdering är en begränsande faktor för aktiemarknaden. En högt värderad marknad kan beskrivas som att de lägst hängande frukterna är plockade. Det gäller då att vara än mer noggrann och selektiv i aktievalen framöver. En stark konjunktur och högre inflationstal underlättar också för centralbankerna att rulla tillbaka de extrema stimulanser som presenterades i samband med finanskrisen 2008, och utvidgades under skuldoch eurokrisen i EMU 2012. Nu är det upp till bevis om återhämtningen i ekonomin är tillräckligt självbärande för att härbärgera en gradvis normalisering av räntepolitiken. Från tid till annan kommer det att vara en turbulent resa på de finansiella marknaderna när århundradets penningpolitiska experiment ska avslutas. Något annat har vi inte förespeglats oss.

Ålandsbanken | Personalporträtt

Personalporträtt | Ålandsbanken

Förvaltare med passion för maraton Med tre decenniers erfarenhet av aktiemarknaden har Lars Söderfjell återvänt till Ålandsbanken. Högst på agendan står att ge privatkunderna samma möjligheter till avkastning som de stora institutionerna. Med hans erfarenhet är allt möjligt. Foto: Viktor Fremling

ars Söderfjell har fått i uppdrag att leda utvecklingen av Ålandsbankens diskretionära aktiemandat, det vill säga de direktägda portföljerna som inte finns i bankens fonder. Lars är en återvändare och är sedan augusti i år anställd på Ålandsbanken för andra gången efter en tid hos Swedbank. För honom är det en spännande nystart att komma närmare kunderna och rådgivarna igen. Han är dedikerad uppgiften att utveckla aktieförvaltningen och vässa portföljen med nordiska kvalitetsaktier. Under tre decennier har Lars skaffat sig värdefulla erfarenheter och erövrat en specialkunskap om aktiemarknaden från flera olika roller som aktiestrateg och förvaltare. Han brinner för aktier och tycker fortfarande att det är spännande att analysera och värdera företag. Nytt dreamteam för förvaltning av direktägda aktier Efter 30 år på bland annat ABG Sundal Collier, Handelsbanken och Swedbank med aktieförvaltning för institutioner och privatpersoner har Lars nu fått möjlighet att leda ett nytt dreamteam för förvaltning av direktägda aktier på Ålandsbanken. I teamet ingår bland andra Niklas Wellfelt, Kjetil Anthonisen och Thomas Johansson. Ambitionen är att fortsätta att erbjuda kunderna god avkastning

i deras nordiska aktieportföljer. Aktiv förvaltning och fundamental analys ligger till grund för investeringarna och gruppen av aktieanalytiker har fokus på kvalitetsbolag med hög likviditet: – I vårt uppdrag ingår utöver aktieförvaltningen att producera ett nyhetsbrev för våra Private Banking-kunder och en strategirapport för rådgivarna i banken. Vi vill ge våra kunder tillgång till lättillgänglig information, så att de hela tiden vet vad vi grundar våra investeringsbeslut på. Vi tror på transparens. Så är det inte alltid hos storbankerna. Där sker mycket bakom stängda dörrar. Inte mycket till övers för Indexfonder Lars har inte mycket till övers för indexfonder eller storbankernas indexnära fonder. Poängen med aktiv förvaltning är att man ska överträffa index över tid för att kunderna totalt sett ska få en rimlig avkastning på sitt investerade kapital. Lars vill gärna dela med sig av det han har lärt sig genom åren: – Jag vill överföra det professionella tänkandet från institutionell förvaltning till förvaltningen av privatkunders kapital. Det ger våra kunder samma möjligheter som de riktigt stora kunderna har. Vi köper aktier som vi förstår på den nordiska marknaden med fokus på kvalitetsföretag.

Väl avvägd riskspridning Det nordiska perspektivet på förvaltningen ger en väl avvägd riskspridning. Aktieförvaltningen är konservativ, det vill säga försiktig och med rimlig risk. Portföljen består av omkring femton olika aktier. Det är samma upplägg och aktier som Lars har i sin egen aktieportfölj. I Sverige är det fortfarande en bråkdel av spararna som investerar sparkapitalet direkt i aktier. Merparten av svenskarna har sitt sparkapital placerat i fonder, direkt eller indirekt genom sitt pensions-

” Jag har fastnat för maratonlöpning och njuter av det, även om jag är medveten om att jag måste lägga upp loppet på ett sätt som passar en 52-åring.”

Ålandsbanken | Personalporträtt

Personalporträtt | Ålandsbanken

” Vi tror på transparens. Så är det inte alltid hos storbankerna.”

Om Lars Söderfjell Född: Gällivare 1965 Arbete: Nordisk aktiechef på Ålandsbanken Motto: Om du ändå ska göra det kan du lika gärna göra det bra Dold talang: Utbildad fotbollstränare (UEFA B) Bästa tv-serien: Vänner Favoritroman: Candide av Voltaire

sparande.Så ser det inte ut på Åland: – På Åland har man ingen tradition med sparande i fonder. Där är det vanligare med aktivt ägande och investeringar direkt i aktier. Det är inspirerande att ha bankens åländska rötter i bakhuvudet när jag har kontakt med kunderna i Sverige och i Finland. Jag gillar verkligen mitt arbete. Jag lär mig något nytt varje dag på kontoret. Lars drivs av att utveckla verksamheten och göra ett så bra arbete som möjligt. Dessutom trivs han med tävlingen på aktiemarknaden. Passionerad tävlingsmänniska För åtta år sedan upptäckte Lars Söderfjell att hans kropp tål asfaltslöpning. Inspirerad av en kollega bestämde han sig för att börja löpträna regelbundet. I dag gör han varje år två hela och fyra halva maratonlopp i Sverige och utomlands. Kroppen gillar halvmarorna bäst. Maratondistansen på drygt 4,2 mil sliter mer på kroppen och kräver sju till tio dagars återhämtning. Annars räcker det med en dags vila mellan träningspassen. Tävlingsmomentet i maratonloppen sporrar honom att öka prestationen: – På tävling kan jag ta ut fem, sex procent extra av min kropp, och maratonloppen gör mig motiverad att träna så

mycket som jag gör. Senast deltog Lars i New York Marathon Jag tittade också på det klassiska långloppet i Boston, men den sträckningen är mer kuperad och löpningen är inte lika festlig. Jag har valt New York eftersom staden i sig är så fantastisk och ger mig en magisk upplevelse medan jag springer. Det årliga maratonloppet är en klassiker som går genom fem stadsdelar i New York. Det första loppet gick 1970. Det är världens största maratonlopp med över 50 000 deltagare. Loppet startar på Staten Island, passerar Verrazano-Narrows Bridge, fortsätter genom Brooklyn, Queens och Bronx innan löparna kommer till Manhattan. Målgången är i Central Park: – Det händer något speciellt med mig när jag får en nummerlapp på bröstet. Tävlingsmänniskan i mig får liv igen. Jag har fastnat för maratonlöpning och njuter av det, även om jag är medveten om att jag måste lägga upp loppet på ett sätt som passar en 52-åring. Jag siktar på att genomföra maratonloppet i värdig takt och komma i mål på 3.30, 3.35. Lars har en hel del träning framför sig. Han har varit ”örnförkyld” i tio dagar och behöver komma igång med träningen på allvar igen. Nu känns varje löpsteg i låren och ger träningsvärk. Träningen och tävlingarna ger energi till arbetet. Och det

behöver han inför nystarten på Ålandsbanken. Från Marathon till Vasaloppet och Voltaire Lars springer inte bara maraton. Han åker längdskidor och utförsåkning också. Nyligen har han utmanat en av döttrarna på Halvvasan i slutet av februari. Då går skidloppet från starten i Oxberg till målet i Mora. Distansen är 4,5 mil lång och relativt lättåkt. Ändå är det en utmaning för både pappan och dottern. Favoritåkningen utför är i bergen i Colorado:

– Jag väntar fortfarande på att få uppleva den perfekta pudersnön i Aspen, men det är en ljuvlig miljö att åka skidor i. Off pist-åkningen är underbar där. Det går att ta liften upp till 3 200 meter, men sedan får man ta sig upp på skidorna till 3 800 meter och susa nerför berget. För mig som är född och uppvuxen i Gällivare är det en fantastisk upplevelse. Hemmavid var jag bäst på störtlopp. Där kom min tävlingsinstinkt bäst till sin rätt. Ju tätare portarna stod, desto sämre gick det för mig. Därför var aldrig slalom min grej.

Bokslukare Lars är också en bokslukare. Han läser både fackböcker och skönlitteratur. Deckare är en favoritgenre, men han uppskattar alla romaner som ger honom en språklig upptäcktsresa: – Candide är min favoritbok alla kategorier. Det är en underbar berättelse, språket är njutbart och det finns många bevingade citat i boken av Voltaire. Jag njuter av att läsa sådana romaner. Det gäller att förvaltarteamet på Ålandsbanken hela tiden följer med i det som händer och läser på om företagen

och samhället, så att de hänger med i utvecklingen och når längre i sina diskussioner om prestationer och framtida potential. Med Lars erfarenheter och kunskap är allt möjligt och han kommer att ge allt för att leda utvecklingen av aktieförvaltningen på Ålandsbanken under de närmaste åren. Det långsiktiga perspektivet är avgörande när det gäller aktieförvaltning. Men Lars har också varit med så länge att han vet att framgång på aktiemarknaden också kräver en smula ödmjukhet. Lite bättre än de flesta andra är gott nog.

Hållbarhet | Ålandsbanken

Ålandsbanken | Hållbarhet

Bakom kulisserna

BANKENS HÅLLBARHETSARBETE Sedan Östersjökortet släpptes har journalister världen över skrivit om kortet och Östersjöprojektet. Men låt oss glömma Östersjökortet för en stund. I stället ska vi syna bankens övriga hållbarhetsarbete i sömmarna. Text: Joakim Enegren

Ansvarsfulla investeringar, Ansvarsfull kreditgivning, Socialt ansvar och Miljöansvar. Om du har läst Ålandsbankens senaste årsredovisning känner du säkert igen de fyra fokusområdena. Så vad gömmer sig bakom varje rubrik? Mycket. Så låt oss fokusera på de frågor som Ålandsbankens kunder lyfter fram. – Det är tydligt att hållbarhet blir allt viktigare för våra kunder. Det ser vi på

att frågorna som ställs har blivit mycket mer insiktsfulla. Till exempel har frågor om miljön utökats till ett intresse för hur vårt hållbarhetsarbete hänger ihop med en större helhet, säger Ålandsbankens VD Peter Wiklöf. Det är en trend som välkomnas av Tove Erikslund, CAO, en av bankens starka drivkrafter inom hållbarhetsarbetet. – Moroten för oss blir att vi måste leva som vi lär. Det finns inte utrymme för

läpparnas bekännelse. Varken internt eller i våra samtal med kunder och samarbetspartners. Rynkar någon på näsan? En av utmaningarna i allt hållbarhetsarbete som ett företag bedriver är hur omvärlden tolkar insatserna. – Vi vill gärna berätta om vårt arbete men vi vill inte framstå som högfärdigt felfria, för det är vi inte. Vi lär oss hela

tiden. Vår fördel i jämförelse med storbolag är ändå att vi kan vara snabbfotade när vi ska ändra på vårt sätt att arbeta, säger Peter Wiklöf. Om vi börjar med att göra ett par nedslag i årsredovisningen ser vi att banken lyckats sänka koncernens pappersförbrukning rejält. Till exempel i Finland var målet en minskning på 5 procent men saldot blev 18,2 procent. – I den siffran ingår också mate-

rial som vi postar till våra kunder. Att minskningen blev så pass stor beror på att vi oftare ställer oss frågan Behöver vi verkligen skicka ut det här pappret? Jag tycker att vi har lyckats komma ifrån pappersutskicken allt mer och jag har en känsla av att varken vi eller våra kunder saknar dem, säger Tove Erikslund. Med tanke på att Ålandsbanken är verksam i Finland, på Åland och i Sverige är det en bedrift att man lyckats minska antalet resor för de anställda. Resorna med färja och tåg blev fler medan flygresorna minskade rejält, hela 15 procent. – Riktningen är rätt men vår väg framåt kantas av knepiga frågetecken. Varje resa är en avvägningsfråga. Är det till exempel rimligt att en anställd med små barn hemma ska välja en natt ombord på färja före flyg? Den logiska följdfrågan blir om man kan ersätta resan med en videokonferens istället Till all lycka har tekniken tagit rejäla kliv framåt så de virtuella mötena blir allt fler, säger Tove Erikslund. Från egen bakgård till global arena Redan 1997 fattade bankens styrelse ett viktigt miljöbeslut: Det var året man beslöt att skapa Miljökontot. Och under åren har det engagemang som startade på gräsrotsnivå formaliserats och blivit en av hörnstenarna i bankens strategi. Initiativet till Miljökontot togs faktiskt av vaktmästaren Sven-Åke Löfström, en av bankens trotjänare som var långt före sin tid inom miljöarbetet. – Det fungerade överraskande länge att jobba informellt med hållbarhet. Men i takt med att världen förändrades och banken växte blev våra insatser alltför ryckiga, säger Tove Erikslund. Men under 2015 föll pusselbitarna på plats. i september antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling. I samma tider fattade bankens ledningsgrupp beslut om en struktur för att stöda det långsiktiga hållbarhetsarbetet. Sedan blev det dags att kavla upp ärmarna. Först sållade man ut de fyra fo-

kusområden som kändes mest relevanta för banken. Av de fyra områdena koncentrerade man sig under 2016 på miljöansvar, närmare bestämt kategorierna Rent vatten och sanitet, Hållbar konsumtion och produktion, Hav och marina resurser samt socialt ansvar-kategorierna Hälsa och välbefinnande, God utbildning för alla, Jämställdhet samt Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. – Nästa etapp blev Ansvarsfulla investeringar och Ansvarsfull kreditgivning. Som rubriknamnen avslöjar så är det ganska avancerade helheter men jag tycker vi har tagit stora steg framåt i år, säger Tove Erikslund. Att vara hel och ren I motsats till ansvarsfulla investeringar och krediter är arbetet kring det sociala ansvaret mer påtagligt för oss lekmän. Bankens enkla metod är att titta självkritiskt på sig själv och uppmärksamt på omvärlden. – Vi vill vara en sund arbetsplats med ett högt engagemang hos våra medarbetare och vi ska ha låg personalomsättning. Det är en tydlig och mätbar ambition. Jag tror att ansträngningarna vi lägger ner på det arbetet får vi tillbaka i form av nöjda kunder och att vi blir förstahandsvalet för de bästa talangerna, säger Peter Wiklöf. Gentemot världen runt banken handlar det sociala ansvaret bland annat om att aktivt motverka penningtvätt och annan brottslighet. I det arbetet får man hjälp av finansbranschens många standarder och regler. Men för det absolut viktigaste arbetet finns inga regelböcker att följa: – Vi ska vårda varje kundrelation och försäkra oss om att vi har goda kunskaper om deras bankaffärer. Det är nog det bästa sättet att ta sitt ansvar, säger Peter Wiklöf. Missa inte del två i följande nummer: Så fungerar ansvarsfulla investeringar bakom kulisserna.

Ålandsbanken | Mål 14

Mål 14 | Ålandsbanken

MOT MÅL 14 Klimathotet och följderna av den globala uppvärmningen märks av allt mer i världen. I haven finns marint skräp och mikroplast, havsdöden breder ut sig och smältande glaciärer är en väckarklocka när det gäller havshöjningen. Inte minst miljön i och omkring Östersjön har sina utmaningar. Med den nulägesbilden är det värdefullt att se att det också finns ett nyvaknat engagemang i frågor kring miljö och hållbarhet. Text: Anders Ström

om en ledstjärna för det ansvarsfyllda arbetet tjänar FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. På ett toppmöte i FN i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen. Det var ett historiskt möte och resultatet kommer att påverka allas framtid eftersom målen är universella och gäller alla länder i världen. Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med 169 delmål. Målen ska ses som en helhet av mål som sammantaget syftar till att skapa jämlikhet och rättvisa, skapa

fred och förbättra miljön i världen. Mål 14 handlar om havet och har fokus på att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Många av fiskebestånden i världens hav är överutnyttjade och därför krävs det globala åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. En tillväxt som är baserad på havens resurser visar vilken potential haven har för global utveckling, även för fattigdomsbekämpning. Delmålen i Mål 14 syftar till att man ska hitta verktyg och genomföra konkreta aktiviteter för att hantera

föroreningar, utfiskning och utvinning av naturresurser. Några av nyckelåtgärderna är skydd och restaurering av kust och havsområden. Det gäller både lokalt, till exempel i området kring Östersjön, och globalt. Allt hör ihop. Med den typen av konkreta åtgärder kan man bevara biologisk mångfald och fiskeresurser på ett bättre sätt. Ett friskare hav, minskade utsläpp och mer hållbar användning av resurserna bidrar också till I och med FN:s globala hållbarhetsmål har politiker, företag och invånare fått en gemensam agenda att förhålla sig till. Det lovar gott inför framtiden med

aktiviteter som leder framåt och i en och samma riktning: en mer hållbar värld. Inte minst när det gäller haven, som ofta är nyckeln till klimat- och miljöförbättringar. Varmt om hjärtat Mål 14 är något som ligger Ålandsbanken extra varmt om hjärtat särskilt med fokus på Östersjön. – Vi är genuint intresserade av att verka för en bättre miljö vid Östersjön, inte minst från ett nordiskt perspektiv. Satsningar på en förbättring av miljön i och omkring havet som förenar oss och våra kunder från Sverige och Finland kommer alla människor till del. En hållbar utveckling av Östersjön bidrar också till globala förbättringar, säger Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken. Ålandsbanken vill bidra till att förbättra tillståndet i Östersjön och öka medvetenheten. – Ålandsbanken var tidigt ute. För tjugo år sedan, långt innan innan man pratade om CSR, gjorde vi det möjligt för våra kunder att ha ett miljökonto. Banken donerade och donerar varje år ett belopp som motsvarar upp till 0,2 % av depositionerna på kontot till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön. Vi var övertygade om att vi kunde göra mer tillsammans, om vi bara hjälptes åt. På det sättet kunde vi på ett aktivt sätt försöka bidra till ökad medvetenhet hos våra kunder. Det gjorde också våra medarbetare engagerade i frågan, säger Wiklöf. Ålandsbankens naturliga koppling till Östersjön har ökat bankens engagemang, inte minst på senare år. Sparandet i miljökontot omvandlades 2016 till Östersjökontot, ett miljövänligt sparande för ett renare Östersjön. Under 2017 har kundernas miljöengagemang lett till bankens satsning på nära 400 000 euro som förs över till Östersjöprojektet. Numera sponsrar Ålandsbanken också Race For The Baltic, it-entreprenören Niklas Zennströms Östersjöiniativ. Satsningarna har följts av Östersjökortet, Åland Index och ekonomiska bidrag till olika miljöprojekt med koppling till havet. Agendapodden Ålandsbankens hållbarhetsarbete och fo-

kus har uppmärksammats i många olika sammanhang på senare tid. Ett sådant tillfälle var när Peter Wiklöf blev inbjuden till ett samtal i CSR Swedens podd ”Vems agenda?”. Till Agendapodden bjuder människorättsjuristen Parul Sharma in gäster från alla samhällssektorer för sjutton samtal om FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling vid lika många tillfällen, ett poddsamtal för varje mål. Det blev ett inspirerande, öppet och gränsöverskridande samtal mellan Peter Wiklöf, Ulrika Siira, vattenspecialisten på Havs- och vattenmyndigheten, och Marmar Nekoro, projektledare för Baltic Sea Future. I podden diskuteras ledarskapets betydelse, personligt engagemang och vikten av positiva förebilder. Under samtalet framkom det också att det långsamt sker en hel del synbara förbättringar av miljön i Östersjön och världens hav, men att det också tillkommer nya problem. Det innebär att det finns både

” Vi är genuint intresserade av att verka för en bättre miljö vid Östersjön” utmaningar och möjligheter, men också att det är dags att agera. Det är dags att göra saker, och då vill banken vara med och driva på utvecklingen och bidra till hållbar utveckling, inte minst när det gäller Östersjön. Det kan också var och en av oss göra. ”Tänk till. Det gäller ju i allt man gör i livet”, menar Peter Wiklöf.

Tips: Lyssna på Agendapodden och samtalet om Mål 14 på www.csrsweden.se

Parul Sharma, Peter Wiklöf och Ulrika Siira under inspelningen av Agendapodden

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

Vinst för Östersjön I somras, närmare sagt den 20 juni, var Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområde Finland och kommunikationschef Crista Tammela på plats i Frankrike vid Cannes Lions 2017-prisgala, spända av förväntan. Ålandsbankens Östersjöprojekt var nominerat i reklamvärldens mest prestigefyllda tävling i Cyber-kategorin. Ålandsbanken skrev historia i Cannes, eftersom det var första gången ett finländskt företag vann festivalens högsta Grand-Prix-pris. – Reklamvärldens förstapris är ett stort erkännande för ett mångårigt arbete som Ålandsbanken har gjort tillsammans med kunder och samarbetspartners för Östersjön. Vi har visat att var och en av oss kan dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat, och vi hoppas att vårt arbete inspirerar andra att göra likadant, säger Anne-Maria Salonius. Festivalen av kreativitet, som Cannes Lions kallas, lockade i år nästan 42 000 tävlingsbidrag till tävlingens 24 kategorier. Ålandsbanken belönades i tävlingen för sitt företagsansvar, och Grand Prix är det högsta erkännandet man kan få av tävlingsjuryn. Ålandsbanken kom in bland Grand Prix-vinnarna. Övriga vinnare på galan var bland annat Amnesty International, Twitter och Adidas Originals. Cannes Lions har ofta förutspått framtida marknadsföringstrender. Årets centrala teman var globala utmaningar, såsom kvinnors ställning och karriärutveckling, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Temat för flera av de prisbelönta kampanjerna var avhjälpandet av samhälleliga missförhållanden med konkreta medel. Ålandsbankens Östersjöprojekt representerar ett konkret ingripande i tillståndet av vår miljö och klimatförändringen.

– Vi skapade Östersjöprojektet för att finansiera projekt som förbättrar Östersjöns tillstånd. Dessutom utvecklade vi världens första biologiskt nedbrytbara betalkort, Östesjökortet, till vilket man har kopplat Åland Index. Indexet hjälper kunden att följa miljöpåverkan av sina köp i realtid och minska sitt koldioxidavtryck genom att bidra till miljöprojekt eller ändra sitt konsumtionsbeteende, förklarar Salonius. Ålandsbanken har utvecklat Åland Index tillsammans med sitt egna IT-bolag Crosskey, reklambyrån RBK, KPMG, Gemalto och MasterCard. Ålandsbankens innovation har presenterats vid FN:s huvudkvarter i New York som ett bra exempel på praktiska åtgärder för att uppnå miljömålen. – Vi är alla beroende av vår miljö. För oss är det speciellt tydligt, eftersom vår verksamhet härstammar från en liten ö mitt i Östersjön, berättar Salonius. Varumärken i dagens värld behöver vara äkta och den extrema konsumtionen håller på att minska. Östersjöprojektet visar att bra marknadsföringskommunikation inte är en glansbild, utan verklighet och äkta verksamhet. Affärsverksamhet måste göras hållbart och det går även att utmana konsumenternas vanor.

• The Cannes Lions International Festival of Creativity grundades år 1954 och ordnas årligen i Cannes i Frankrike. • Världens mest omfattande och prestigefyllda prisgala för kreativ kommunikation, där man väljer årets bästa reklamkampanjer. • Lejonstatyer i guld, silver och brons delas ut till de bästa i de olika kategorierna. Dessutom kan de bästa mottagarna av de gyllene lejonen tilldelas det mest prestigefyllda priset, Grand Prix. • Nästan 42 000 tävlingsbidrag från världen över skickades i juni i år till de 24 olika kategorierna. • Ålandsbanken är det första finländska företaget som fått Grand Prix-priset. Ålandsbanken belönades tillsammans med reklambyrån RBK Communication i kategorin Cyber. •F estivalen och galorna samlar över 10 000 proffs inom reklam, designers och marknadsförare från 90 olika länder. • Festivalen ordnas alltid i slutet av juni, håller på en vecka och når sin höjdpunkt i de olika prisgalorna.

Ålandsbanken | Östersjökortet

Östersjökortet | Ålandsbanken

Östersjökortet på agendan vid konferens om klimatförändring i New York Ålandsbanken var inbjuden att presentera sitt arbete för Östersjön på Zero Emissions Summit i New York, som ordnades i samband med Förenta Nationernas Climate Week i september. Fokus på konferensen var att hitta verktyg för konsumenter att delta i klimatarbetet.

Text: Joakim Enegren

Individernas val avgörande för miljön Zero Emissions Summit ordnades på den Internationella ”nollutsläpps -dagen”, den 21 september 2017. Nollutsläpps-dagen har sina rötter i Kanada och syftet med dagen är att ge jorden en fridag från användning av fossilt bränsle, samt att fästa uppmärksamhet vid skadliga utsläpp. Medborgarnas beteende och konsumtionsval har en avgörande roll i uppnåendet av klimatmålen. Enligt en finländsk undersökning som publicerades år 2015 av SYKE (Finlands miljöcentral), kommer nästan sjuttio procent av koldioxidutsläpp från hushållen.

Konferensen Zero Emissions Summit samlade internationella ledare till diskussion om lösningar som stöder människor i mer klimatmedvetna i konsumtionsval. Finlands president Sauli Niinistö öppnade konferensen med att uppmuntra medborgare till att delta i klimatarbetet. Patricia Espinosa, Förenta Nationernas högsta klimatchef, framförde i sitt tal hur hon uppskattar Finland för dess insatser i att lindra klimatförändringen. Ett exempel på detta är att man har lagt upp en ambitiös målsättning, som utrikes-

handels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen presenterade vid konferensen. Målsättningen är att sluta använda kol för energi och att minska användningen av fossilt bränsle med hälften till år 2030. – Idéutbyte och samarbete är en nyckelfråga i klimatarbetet. De bästa lösningarna kommer fram då politiken, näringslivet och medborgarorganisationer samlas till diskussion, säger Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland.

Östersjökortet – ett konkret exempel Ålandsbanken presenterade Östersjökortet på konferensen som ett konkret exempel på hur individer kan göra mer miljömedvetna val i sin vardag. Östersjökortet är världens första biologiskt nedbrytbara betalkort, som mäter miljöpåverkan av inköp. Kortet är kopplat till Åland Index, ett digitalt verktyg som beräknar miljöbelastningen av uppköp. Genom Östersjökortet vill Ålandsbanken hjälpa kunder i att göra medvetna konsumtionsval. – Information är ett centralt verktyg att erbjuda till konsumenter, och som bank har vi kunnat utnyttja våra mängder av data till att erbjuda kunderna verktyg och tips till ansvarsfull konsumtion”, säger Salonius.

Så här visas ditt miljöavtryck Sommaren 2016 lanserade Ålandsbanken världens första betalkort där man kan följa hur den egna konsumtionen påverkar. Östersjökortet är producerat av bionedbrytbart material och med hjälp av kortet kan du följa din miljöpåverkan och samtidigt göra gott för miljön. Kortet är kopplat till utsläppskalkylen Åland Index, som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med samarbetspartners. Som kund hos Ålandsbanken har du kanske redan ett Östersjökort. Om inte, kommer du att få ett inom en snar framtid. Östersjökortet finns redan nu tillgängligt för våra Premium- och Private Banking

-kunder och vi byter nu stegvis ut alla våra nuvarande kort till Östersjökort. Uträkningen av ditt koldioxidavtryck presenteras i realtid på Internetkontoret och i mobilappen. Nu kan du även följa med utvecklingen av din miljöpåverkan på ett intressant och tydligt sätt där du lättöverskådligt får en helhetsbild. Stapeldiagrammet visar ditt månatliga koldioxidavtryck i kilogram för de senaste tolv månaderna. Under 2018 kommer vi även att uppdatera stapeldiagrammet med en jämförande linje som visar det genomsnittliga koldioxidavtrycket för Åland Index -användarna. Denna medelförbrukning ser du skissad i bilden som en orange linje. I cirkeldiagrammet ser du från vilka branscher ditt koldioxidavtryck har bildats beroende av på var du handlat. Det ger dig en bild över dina konsum-

Snart får du som Premium och Private Banking-kund ett Östersjökort Under perioden januari-mars 2018 kommer vi automatiskt att byta ut alla Premium Mastercard Gold -kort och Private Banking Mastercard Gold -kort till Östersjökort med oförändrade kortegenskaper. Kortutbytet är avgiftsfritt. Du kommer att få mera information om kortutbytet via ditt internetkontor eller per post. Detta kortutbyte gäller inte de kunder som redan har fått ett Östersjökort.

tionsvanor. Du kan antingen välja att se den senaste månaden eller en sammanställning över de senaste 12 månaderna i cirkeldiagrammet. Om du vill kan du kompensera för utsläppen genom att öppna ett Östersjökonto, som genererar medel till Östersjöprojektet eller genom att donera pengar via WWF Finland. Vi ger också praktiska tips på hur du kan ändra dina vanor och bli mer miljömedveten i din vardag.

Ålandsbanken | Öspelen

Öspelen | Ålandsbanken

ÖSPELEN ÄR IDROTT, SAMVARO OCH GLÄDJE

Unik stiftelse bäddar för brett åländskt deltagande Öspelen är samvaro och glädje. Deltagarna får träffa likasinnade från stora delar av världen och har ett mål att träna för. Tack vare bidrag för resor och logi från Öspelsstiftelsen, vars kapital förvaltas av Ålandsbanken, har många åländska idrottare fått möjlighet att vara med. - Vi har ett bra samarbete med Ålandsbanken som stött Öspelen från första början, säger stiftelsens ordförande Dick Ekström. Text: Helena Forsgård, Foto: Sebba Södergård, Kristoffer Hellman, Jacob Saurén, Daniel Eriksson, Viktor Fremling

Efter Öspelen på Åland 1991 hade arrangörerna ett överskott på 500 000 mark och när dammet efter spelet lagt sig väcktes frågan: Hur skall man bäst förvalta kapitalet så att det gagnar åländska idrottare som vill delta i kommande Öspel? Frågan diskuterades med representanter för Ålandsbanken som var Öspelens huvudsponsor. Olika alternativ övervägdes och slutligen beslöt man sig för att grunda en stiftelse. Fördelarna är flera. Reglerna för en stiftelse är rigorösa och därmed ett skydd för att medlen garanterat används till det som man stipulerat i stadgarna. Dessutom är stiftelsen ett effektivt sätt att förvalta tillgångar i, säger Dick Ekström som suttit på flera förtroendeposter inom Öspelen, både lokalt och internationellt, och som är stiftelsens ordförande. För resor och boende I de stadgar som antogs är bidrag som delas ut öronmärkta för ett ändamål – de ska användas för att bekosta resor och logi för åländska deltagare i Öspelen eller i liknande tävlingar. Ingenting annat kommer i fråga. Just kostnaderna för resor till de olika öarna och för uppehället under

spelen slukar en stor del av idrottarnas budget. För att säkerställa att så många som möjligt ändå kan vara med får varje deltagare ett bidrag, säger Dick Ekström och fortsätter: Allt som stiftelsen delar ut går därmed tillbaka till den åländska idrottsrörelsen och många ålänningar har tack vare stiftelsens bidrag, som vi delat ut sedan 1993, kunnat resa ut i världen för att tävla och knyta internationella kontakter. Vilken stämning! Öspelen har, säger han, en alldeles speciell själ. Det är glädje och samvaro, både på och utanför tävlingsarenorna. Öarnas trupper går från den ena arenan till den andra och hejar på sina egna och stämningen blir hög på varje läktare! Öspelen är givetvis en viktig morot för alla aktiva. Man har ett tydligt mål att träna mot – ett mål som passar många fler än det som krävs om man vill hävda sig på internationell toppnivå. Öspelen har definitivt bidragit till att fler håller igång längre och det gör man på en nivå där idrott fortfarande är både hälsosamt och roligt, säger Dick Ekström. Öbor har också mycket gemensamt och man kan numera tala om en form av öspelsturism. Folk från olika öar, som bli-

Öarnas trupper går från den ena arenan till den andra och hejar på sina egna och stämningen blir hög på varje läktare! vit vänner, besöker varandra och kunskapen om de olika öarna har stigit rejält. Om man exempelvis besöker den engelska kanalön Jersey är sannolikheten stor för att folk man möter känner till Åland. Sköts av proffs Förvaltningen av stiftelsens medel har hela tiden skötts av Ålandsbanken. Det handlar numera om ett stort belopp och det är helt enkelt bäst att förvaltningen sköts av professionella krafter. Vi får en rapport varje månad om det aktuella läget och en gång per år har stiftelsens

Ålandsbanken | Öspelen

Öspelen | Ålandsbanken

kontakter blev transporten mycket förmånlig. Samma när det gäller bordtennisbord – genom att vara förutseende och ute i god tid kunde man köpa bord, som tillverkaren Stiga reade ut inför ett modellbyte. – Det blev dessutom en win-win-situation. Vi sänkte våra kostnader rejält och utrustningen kunde sedan säljas vidare till åländska föreningar för en billig slant, säger Dick Ekström. Banken NatWest, Öspelens huvudsponsor, ställer höga krav på arrangemangen men kan i gengäld ge en donation till öar som skött uppdraget över förväntan vilket vi gjorde 2009. Efter spelen fick man 50 000 euro som en glädjande uppmuntran och belöning av NatWest! Dick Ekström medger att flera öar i öspelsfamiljen sneglat avundsjukt på Åland under åren. Ingen annan ö har varit lika förutseende eller har en liknande stiftelse som på samma sätt kunnat stötta sina idrottare och gjort det möjligt för många att delta.

Nat West Island Games De första Öspelen, NatWest Island Games, hölls på Isle of Man 1985. Tanken bakom spelen var att skapa en gemenskap mellan små öar i olika delar av världen i sportens tecken. 600 deltagare från 15 öar tävlade i sju olika grenar. Sedan dess har Öspelen hållits vartannat år på olika öar. Åland har varit värd två gånger, 1991 och 2009. I år hölls spelen för sjuttonde gången. 3 000 deltagare från 24 öar kom till Gotland och tävlade i 14 grenar. Nästa spel hålls på Gibraltar 2019. Åland har klarat sig bra i spelen och tar en plats på öarnas tio-i-topp-lista när det gäller antalet medaljer. Flera åländska idrottare innehar gällande öspelsrekord, bland dem löparna Ann-Catrin Nordman och Janne Holmén på 10 000 meter, bågskyttarna Håkan Lindén och Sanna-Maria Sinisalo och friidrottaren Diana Lindqvist på 400 meter häck. Åland har anmält intresse för att arrangera Öspelen mellan 2025 eller 2031.

styrelse en längre genomgång med representanter för banken, säger stiftelsens kassör Johnny Rosenholm. Styrelsen för stiftelsen och bankens representanter har kommit överens om ramarna för förvaltningen där säkerhet har varit det främsta ledordet. Eller med andra ord – man är inte ute efter snabba och kanske stora vinster som lika snabbt kan bli rejäla förluster, utan man vill nå en stabil och långsiktig avkastning. - Det är a och o att medlen förvaltas ansvarsfullt så att vi kan fortsätta att dela ut bidrag, spel efter spel, även i framtiden, säger Dick Ekström. Vände på varje sten En bidragande orsak till stiftelsens goda ekonomiska situation är det affärsmässiga sätt som genomsyrat arrangemangen av Öspelen på Åland och som lett till att de gått med vinst – en vinst som sedan placerats i stiftelsen. De ansvariga i bolaget, som stod för arrangemangen, var ständigt på tårna och vände på varje sten för att hitta de mest fördelaktiga lösningarna. Laserbåtar till exempel kunde köpas från USA för nästan halva priset och via

Från vänster: Johnny Rosenholm, Henrik Fagerholm och Dick Ekström

Ömsesidigt förtroende Henrik Fagerholm, avdelningschef för Ålandsbanken Private Banking på Åland. Den åländska ungdomsidrotten ligger oss varmt om hjärtat, årligen bidrar Ålandsbanken med cirka 100 000 euro i form av olika samarbeten till idrottsrörelsen. Förvaltningen av Öspelsstiftelsen är ett bra exempel på ett långsiktigt samarbete som är bra för båda parter. Banken har stöttat den åländska öspelsorganisationen och den svarar med att visa förtroende för banken och lämna över ansvaret för förvaltningen av stiftelsens medel. Öspelsstiftelsen kan också fungera som en modell för andra föreningar och organisationer som sitter på ett kapital och som vill trygga en långsiktig verksamhet. – Våra experter hjälper gärna till med att förvalta stiftelsens kapital och sakkunniga kan hjälpa er om ni funderar på att bilda en stiftelse, säger Henrik Fagerholm.

Öspelen har en alldeles speciell själ. Det är glädje och samvaro, både på och utanför tävlingsarenorna.

Ålandsbanken | Finansiell

Finansiell | Ålandsbanken

Nytt regelverk gällande investeringstjänster – MiFID II Från och med den 3 januari 2018 gäller ett nytt regelverk inom EU, ett regelverk som reglerar investeringstjänster och handeln med finansiella instrument. Regelverket är en omfattande och komplex helhet av förordningar och direktiv och kallas för MiFID II. MiFID II är en uppdatering av MiFID -regelverket som implementerades för tio år sedan, år 2007.

Målet med uppdateringen av regelverket är att uppnå större transparens på marknaden och högre grad av kundskydd för investerare för att i högre grad säkra kvaliteten i rådgivningen av investeringar för att i högre grad säkra kvaliteten i rådgivningen av investeringar.

Ökad transparens Reglerna som ska öka transparensen kommer inte att i någon större grad påverka dig som kund direkt, förutom att Ålandsanken kommer att behöva mera uppgifter om dig för den utökade transaktionsrapporteringen till myndigheterna,

exempelvis LEI-kod från företagskunder. Den ökade transparensen ska vara till fördel för alla investerare, i och med att den förväntas leda till en effektivare marknad. Reglerna som ökar på kundskyddet kommer däremot att gynna bankens kunder på ett påtagligare sätt. Banken ser för tillfället över sitt erbjudande av finansiella instrument, för att på ett bra sätt kunna göra en målgruppsbedömning för de instrument som banken erbjuder. Detta innebär att för varje instrument som vi rekommenderar till dig om kommer vi att även bedöma huruvida du ligger i målgruppen för det instrumentet. Detta minskar risken för kunder att investera i instrument som exempelvis på grund av instrumentets risknivå eller komplexitet inte är en lämplig investering för just dig. Mer detaljerad information Då du får investeringsrådgivning hos Ålandsbanken kommer du framöver att få ett dokument av rådgivaren som beskriver vilket råd du fått och på vilket sätt rådet är lämpligt för dig. Du kommer även att få mera detaljerad information om de kostnader som hänför sig till de investeringstjänster och produkter som är relevanta för dig, både före du fattar ett investeringsbeslut och på efterhand i en årlig sammanfattning. Även eventuella betalningar eller förmåner som Ålandsbanken får från tredje parter, exempelvis fondbolag, som är förknippade med de tjänster banken tillhandahåller dig, kommer att redovisas till dig i detalj. Överlag kommer MiFID II att begränsa sådana tredjepartsersättningar och styra mot direkta avgifter från kund istället för att kunderna ska få en rättvisande bild av kostnaderna. Du kommer att få information om uppdateringar i avtalsvillkor som följer av MiFID II och du kan hitta uppdaterad information om Ålandsbanken och våra värdepapperstjänster på webbplats i januari.

Aktuella förändringar i skattelagstiftningen Från och med den 1 januari 2018 kommer rätten till partiellt skattefria försäkringsersättningar som utbetalas vid dödsfall att slopas i sin helhet. Detta medför att dödsfallsersättningar som tillfaller en avliden persons nära anhöriga räknas ihop, och beskattas, med det övriga arvet. För andra än nära anhöriga beskattas dödsfallsersättningen, så som tidigare, i sin helhet som kapitalinkomst. Fram till den 31 december 2017 gäller de gamla reglerna om partiell skattefrihet om försäkringsersättningen baserar sig på en försäkring som arvlåtaren hade tecknat före den 1 januari 2017. Rätten att dra av räntor på bostadslån kommer fortsättningsvis att minska i enlighet med det som tidigare fastställts. År 2018 sänks därmed den avdragsgilla delen av räntor på bostadslån från 45 till 35 procent. År 2019 kommer endast 25 procent av räntorna att vara avdragsgilla. Regeringen föreslår att lagen om överlåtelseskatt ändras så att ingen skyldighet att betala överlåtelseskatt uppkommer då en person som driver näring, utövar yrke eller jord- eller skogsbruk överför överlåtelseskattepliktig egendom till ett aktiebolag i samband med ändring av företagsformen i enlighet med 24 § inkomstskattelagens regler. Överlåtelseskattepliktig egendom utgörs av värdepapper och fastigheter. Enligt nu gällande regler betalas överlåtelseskatt på fastigheters och värdepappers gängse värden vid dylika ändringar av verksamhetsformen. Förslaget till ändring i lagen om överlåtelseskatt föreslås träda i kraft vid ingången av år 2018.

Ålandsbanken e-ID I slutet av november lanserades Ålandsbanken e-ID, ett nytt elektroniskt identifieringssätt som gör din vardag enklare. Funktionaliteten möjliggör digitala underskrifter med din mobila enhet och är ett alternativ till kodtabellen. Med e-ID kan du logga in och godkänna betalningar och andra uppdrag på Internetkontoret, i Mobilbanken och andra webbtjänster som kräver elektronisk identifiering, såsom FPA och Skatteförvaltningen. Identifieringsfunktionaliteten är både är säker och avgiftsfri. Genom några enkla steg kan du själv aktivera tjänsten i Mobilbanken och därmed sköta dina bankärenden ännu enklare. På vår webbplats kan du läsa mera om Ålandsbanken e-ID och hur du aktiverar och loggar in med funktionaliteten.

Hög tid ansöka om LEI-kod Handlar ditt företag med värdepapper som aktier och masskuldbrev? Då är det hög tid att ansöka om en LEI-kod, som enligt EU-lagstiftningen krävs från och med den 3 januari nästa år för alla som vill fortsätta med handeln. LEI – Legal Entity Identifier ¬– är en 20-siffrig internationell kod som både ökar säkerheten och transparensen. Det blir helt enkelt tydligare vem som står bakom en värdepapperstransaktion. Många åländska företag berörs av förändringen. LEI-koden i sig är inget nytt, men tidigare krävdes den endast för företag med derivathandel, säger Johnny

Rosenholm, enhetschef för företagsavdelningen vid Ålandsbanken. Företagare kan ansöka om koden på Patent- och registerstyrelsens webplats eller anlita en auktoriserad leverantör som sköter om ansökan. Det är svårt att exakt säga hur lång handläggningstiden är men räkna med två veckor för att vara på den säkra sidan.

Koden kostar – först en ansökningsavgift, som är en engångskostnad, och sedan en årlig användaravgift – och priset är det samma oavsett företagets omsättning. Kontakta vår kundtjänst eller din kundrådgivare om du som företagare känner dig osäker och vill ha råd om hur du ska gå tillväga, säger Johnny Rosenolm.

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

Kontakt | Ålandsbanken

frågor till Peter Wiklöf

ÅLANDSBANKEN ABP Intervju: Joakim Enegren

Vilket är det svåraste beslutet du har fattat under 2017? – Känslomässigt var stängningen av våra två sista enmanskontor på Åland svår. Ser man helt rationellt så var det betydligt enklare, för trots att vi fortsätter växa på Åland så ser vi att kunderna i dag efterfrågar våra rådgivningstjänster, vilket vi inte kunde tillhandahålla på ett enmanskontor.

Under året har bankens hållbarhetsprofil blivit allt tydligare. Men vilka är andra milstolpar som läsaren kanske inte känner till? – Jag kan nämna tre saker inom spara och placera-området. Våra placeringsfonder har storleksmässigt passerat 3 miljarder euro under sommaren. Vi har lanserat en helt ny och egenutvecklad kapitalmarknadsplattform i Sverige och som också ska införas i Finland. Vårt samarbete med fintechbolaget Dreams har gjort att vi på ett år fått över 40 000 nya svenska kunder som sparar hos oss via Dreams-appen. Om du tittar i kristallkulan – vilka blir de stora utmaningarna för Ålandsbanken under 2018? – En av våra största utmaningar är att behålla den flexibla och personliga service som vi med stor övertygelse försöker ge våra kunder, samtidigt som ytterligare en våg av nya regelverk ska implementeras under slutet av 2017 och 2018. Regelverken har ett gott syfte men de riskerar att göra oss betydligt fyrkantigare om vi inte är vaksamma.

Jag har en läsarfråga, den lyder så här: Jag bor i Jyväskylä. Har Ålandsbanken några planer på att utvidga servicenätet i Finland? – För närvarande har vi inte det men vi jobbar i allt högre grad med att besöka städer där vi inte har kontor. Dessutom närmar vi oss möjligheten till videomöten. Vi ser att storbankerna vill ersätta sina kundansvariga med videomöten via stora contact centers. Vi väljer en annan väg och vill säkra att våra kunder kan nå sin personliga kundansvariga, även om de inte kan ta sig till kontoret.

4 5

Till sist: Vilket är ditt bästa minne från sommaren 2017? – Det är två varma och sköna juliveckor på sommarstugan här på Åland med min familj.

HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon +358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.ax

AFFÄRSOMRÅDET ÅLAND Direktör Mikael Mörn Telefon + 358 204 291 159 mikael.morn@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

PREMIUM BANKING Avdelningschef Johan Alm 0204 291 192 johan.alm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn PRIVATE BANKING Avdelningschef Henrik Fagerholm 0204 291 121 henrik.fagerholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

GODBY, FINSTRÖM 0204 291 210 Von Knorringsvägen 1 KUMLINGE samarbete med Åland Post Kumlingeby KÖKAR samarbete med Åland Post Karlby

FÖRETAG Avdelningschef Johnny Rosenholm 0204 291 194 johnny.rosenholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn JURIDISK RÅDGIVNING Avdelningschef Linda Franklin 0204 291 175 linda.franklin@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn CITYKONTORET Kontorschef Hans Christensen 0204 291 309 hans.christensen@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn STRANDNÄS Kontorschef Petra Wåge 0204 291 182 petra.wage@alandsbanken.ax Strandhagsvägen 11, Mariehamn

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

VÄLJ BETALKORTET FÖR ÖSTERSJÖNS BÄSTA • Östersjökortet är tillverkat av bionedbrytbart material • Kortet är kopplat till ett världsunikt index för miljöpåverkan, Åland Index • Med hjälp av Östersjökortet kan du följa miljöpåverkan av dina inköp .

Är du intresserad av Östersjökortet? Vi berättar gärna mera för dig om Östersjökortet och hur du kan beställa det. Du når oss per telefon, växel 0204 29 011*) eller på www.balticseaproject.org

Ålandsbanken balticseaproject card GOLD

OrrOW TOM

*) Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/minut (moms 24 %). Samtalen bandas. Magstripe Green First badge Pantone 7728C Second badge Pantone 3308 C

MeMber 543211