E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . F I
NR2 2017
Tänk rätt och bli en smart sparare
Bankens hållbarhetsarbete Vad händer bakom kulisserna?
SÅ MÄTER DU DITT MILJÖAVTRYCK
MAIJA ITKONEN Möt entreprenören som ligger bakom succén Pulled havre
2
Ålandsbanken | Innehåll
INNEHÅLL NR . 2 3 LEDARE
4 SUCCÉN BAKOM PULLED HAVRE
4
4 10
Möt entreprenören Maija Itkonen
8 TÄNK RÄTT OCH BLI EN SMART SPARARE
Vi ger dig våra bästa tips!
10 KLARAR EKONOMIN HÖGRE RÄNTOR? Kapitalförvaltningen ger inblick i dagens marknad
12 5 NYANSER AV THOMAS CASTRÉN Läs känna Ålandsbankens fastighetsinvesterare
16 BANKENS HÅLLBARHETSARBETE
MAIJA ITKONEN
Vad händer bakom kulisserna?
18 VINST FÖR ÖSTERSJÖN
Allt om Grand Prix-vinsten i Cannes
THOMAS CASTRÉN
8
14
20 ZERO EMISSIONS SUMMIT I NEW YORK
Ålandsbanken på plats under FN:s klimatvecka
21 MÄT DITT MILJÖAVTRYCK
Så fungerar Östersjökortet/Ålands Index
22 DEN HÅLLBARA OCH
HÄLSOSAMMA GÅRDEN
16
Möt familjen von Limburg Stirum som driver Koskis gård
26 5 FRÅGOR TILL PETER WIKLÖF
21
BANKENS HÅLLBARHETSARBETE
20
ZERO EMISSIONS SUMMIT I NEW YORK
TÄNK RÄTT OCH BLI EN SMART SPARARE
22
DEN HÅLLBARA OCH HÄLSOSAMMA GÅRDEN
Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Bulevarden 3, 00120 Helsingfors. Telefon Helsingfors 0204 293 600, Tammerfors 0204 293 200, Vasa 0204 293 300, Åbo 0204 293 100, Pargas 0204 293 150 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Anne-Maria Salonius Chefredaktör Crista Tammela Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Arash Matin, Jan Lönnberg och Jetro Stavén Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Arash Matin
Ledaren | Ålandsbanken
VI SÄTTER ALLTID KUNDEN I FÖRSTA RUMMET! Förändringar sker i intensiv takt och berör alla verksamhetsområden. I finansbranschen pratas det mycket om att öppna gränssnittet för nya aktörer och hur detta påverkar de traditionella bankerna. Vi på Ålandsbanken vill se förändringen som en möjlighet och försöker nå bästa möjliga nytta för våra kunder, samtidigt som vi ökar vår egen verksamhet. Ålandsbanken är den första banken i Finland som öppnade sin dörr för fintech-bolag. Redan år 2016 påbörjade vi i Sverige samarbetet med Dreams, som hjälper i synnerhet unga att på ett roligt och enkelt sätt spara till sina drömmar. Tjänsten är tills vidare i bruk endast i Sverige, men på sikt kommer den även till Finland. För tillfället har vi redan över 40 000 Dreams-kunder. Du kan läsa mer om detta på www.getdreams.com. Vi är samarbetsbanken även för Trustly, som erbjuder betalningslösningar för nätbutiker. Efter lanseringen av vårt nya identifieringssätt Ålandsbanken e-ID har digitala bankärenden blivit ännu enklare – nu kan du identifiera dig och godkänna uppdrag med ditt fingeravtryck. Mobilbankens övriga uppdateringar hjälper dig att följa ditt koldioxidavtryck ännu bättre. För oss är användarupplevelsen utgångspunkten för all utveckling, och att tjänsten har ett värde för användaren oavsett vilken kanal som används. Det är något vi har i åtanke även varje gång du besöker vårt kontor eller träffar din kundansvariga.
Vi tror också att du som kund uppskattar att Ålandsbanken som partner är ett hållbart och etiskt val. För oss är betydelsefullhet viktigt. Vår vision är att vi alla ska rymmas på samma planet, vars resurser ska räcka till även för kommande generationer. Vi jobbar mycket för miljön tillsammans med våra kunder med hjälp av Östersjöprojektet och Östersjökortet, som mäter koldioxidavtrycket av dina kortköp. Du kan läsa mer om vår hållbarhetsstrategi i denna tidning. Vi kommer att byta ut alla Premium- och Private Banking-kort mot Östersjökort – vi vill att alla våra kunder får tillgång till kortet vars rykte spridit sig världen över. I årets TNS Sifo Prospera Private Banking-undersökning klarade sig Ålandsbanken återigen utmärkt, med en placering på andra plats. Kunderna uppskattade speciellt den personliga servicen och Private Bankings helhetsutbud, samt röstade fram Ålandsbanken på förstaplats som etisk aktör i Finland. Skatterådgivning och generationsskiften lyftes också fram som Ålandsbankens styrkor. Vi vill ständigt förbättra vår verksamhet och särskilt de tjänster som underlättar ditt liv. Därför är dina synpunkter väldigt värdefulla för oss. En bra serviceupplevelse är en ära för oss, oavsett om det sker digitalt eller i möte med våra specialister. Tack till alla som deltagit i våra undersökningar och fokusgrupper!
Anne-Maria Salonius Direktör Ålandsbanken Finland
Vi går vår egen väg.
” En bra serviceupplevelse är en ära för oss, oavsett om det sker digitalt eller i möte med våra specialister.”
3
4
Ålandsbanken | Kundporträttet
Hjärtats resa Pulled havre fick marknaden att explodera Text: Tarja Vilén Foto: Jetro Stavén
Många känner till succén bakom Pulled havre - det växtbaserade proteinet som även kallas baljhavre. Utvecklaren av Pulled havre, Maija Itkonen, 40, har en stark vision, men ändå inget säkert recept på framgång eller råd om hur man skapar ett fenomen inom sociala medier.
Kundporträttet Finansiell| |Ålandsbanken Ålandsbanken
Det enorma fenomenet inom sociala medier skedde som av sig självt, eftersom produkten lyckligtvis dök upp på marknaden i rätt tid. Bakom succén låg naturligtvis väldigt mycket hårt arbete, en föraning som visade sig vara rätt och en orubblig vision. Med dessa kan vem som helst få in en liknande fullträff, så länge även hjärtat är med. Pulled havre-producenten Gold&Green Foods nya kontorsutrymmen ligger i Arabiastranden i Helsingfors. Det första man lägger märke till är diplomen som pryder kontorets vägg. Utmärkelserna som Pulled havre fått är imponerande: årets bästa nya proteinprodukt, årets finländska livsmedel och årets livsmedelsfenomen. – Jag kommer inte ens ihåg alla. Vår höjdpunkt har nog mer varit att växtproteinkategorin har vuxit sig flerfaldig i Finland. Det är ofattbart att vi har skapat en vegoboom i Finland, säger Itkonen entusiastiskt. När Itkonen säger vi, menar hon sig själv och havreforskaren Reetta Kivelä med vem hon grundade Gold&Green år 2015. En välkänd succéstory Allt har skett i väldigt snabb takt. Ännu hösten 2014 var Itkonen på väg från New York till Helsingfors och stod inför
något helt nytt. Hon hade precis sålt sitt företag PowerKiss, som utvecklade trådlösa laddningsenheter, till amerikanska PowerMat. Under flygresan läste Itkonen New York Times, där man skrev om brytpunkten i de amerikanska matmarknaderna och boomen av köttersättande produkter. Utsläppen från köttproduktionen och röjningen av betesmarker håller på att förstöra jordklotet, så nyheten var bra. Som vegetarian var Itkonen dock själv inte nöjd med smaken av de köttersättande produkterna tillverkade av soja, vete eller svamp. Skulle man inte kunna uppfinna ett nytt växtprotein som skulle vara både lätt att tillaga, ekologiskt och smaka gott? Samtidigt slogs den hängivna havrefantasten av en tanke - varför skulle inte havre kunna vara det nya köttet? Inspirerad av tanken ringde Itkonen direkt efter hemkomsten sin barndomsvän, havreforskaren Reetta Kivelä. – Vetenskapligt var idén i princip omöjlig, så Reetta trodde inte på den till en början. Hon är dock en vetenskapskvinna och kunde inte släppa idén. Kanske innehöll den en lagom dos av tänka utanför ramarna, funderar Itkonen. Ett argt fenomen inom sociala medier Enligt Itkonen är det ett litet under att de slutligen lyckades producera en havrebaserad produkt, som fungerar som kött och innehåller de nio aminosyror som kroppen behöver. De var tvungna att
5
Maija Itkonen • Född: 1977, i Tavastehus • Ålder: 40 år • A xplock ur karriären: industriell formgivare, entreprenör och musiker, som 2008 grundade PowerKiss Oy som utvecklar trådlösa laddningsenheter. Våren 2013 såldes företaget till amerikanska PowerMat. Utvecklade Pulled havre tillsammans med havreforskaren Reetta Kivelä och baljväxtforskaren ZhongQing Jiang. • Bästa minnen från egna karriären: vi lanserade en produkt som vi tyckte var ett perfekt växtprotein, och den klarade sig ekonomiskt. För ett år sedan köpte Paulig 51 procent av Gold&Greens aktier och vi fick en 140-årig finländsk livsmedelskoncern som partner. • Bor: i Arabiaviken, Helsingfors • Familj: make författaren Juha Itkonen, 42, pojkarna Jalo, 12, och Unto, 6, samt tvillingarna Otso och Vellamo, under 5 månader. • Fritiden: i höst började jag tillsammans med mitt barn på konstskola. •V ad skulle jag göra, om jag inte hade utvecklat Pulled havre: Jag skulle ha grundat ett annat företag eller vara varumärkeschef hos någon annan. Jag kunde även ha varit intresserad av att lansera ett internationellt universitetsprojekt utomlands. •R elation till Ålandsbanken? Jag har en personlig relation till Ålandsbanken. Mina egna värderingar passar ihop med Ålandsbankens tankesätt. Östersjöprojektet och bankens intresse för miljöfrågor påverkade mitt val.
6
Ålandsbanken | Kundporträttet
hämta lärdom ända från Kina, eftersom Kina är den ledande producenten av växtproteiner och där fanns den enda utrustningen lämpad för hantering av havre. Ännu otroligare är historien om hur Pulled havre blev ett fenomen inom sociala medier. Provpartierna av Pulled havre producerades nämligen i tron om att produkten aldrig skulle sälja i Finland. – Vi beslöt oss för att göra konsumenttester i butikerna, eftersom vi tror på användarinriktad produktutveckling. Paketen sålde dock slut på några timmar. Det var svårt att förstå hur det är möjligt, minns Itkonen. Plötsligt verkade produkten tilltala hela finska befolkningen. Sociala medier kokade och alla medier ville ha en bit av Pulled havre. Gold&Greens marknadsföringsbudjet var noll, och företaget hade ingen extern kommunikation. Trots det dök det dagligen upp fem artiklar om Pulled havre i olika tidningar, och det här pågick i ett år. – Pulled havre blev helt och hållet ett konsumentdrivet viralt fenomen. Det underlättade förstås att vi hade en orubblig vision. Produkten och vår verksamhet motsvarade alltid det vi lovade. Man kan dock inte för några pengar i världen få människor att frivilligt köa utanför en butiksdörr en lördagmorgon klockan sex. Det hade ju varit trevligt om vi kunde säga att vi planerade det så, skrattar Itkonen. Pulled havre fick en stor efterfrågan
redan innan produktionsprocessen och anläggningen fanns. Den dåliga tillgängligheten ledde till att en del av den havrehungrande skaran blev irriterade. – I ett skede kunde vi knappt informera någonting alls, eftersom till och med publicering av recept ledde till att vi fick hatbrev. Vi fick höra att ”ni kommer att avslöjas som den största lögnen någonsin. Jag har letat i alla butiker efter Pulled havre, och det finns inte”, repeterar Itkonen. Man lyckades bygga upp fabriken på två månader, när det vanligtvis tar 1-2 år att bygga en produktionsanläggning. – Efter det kunde vi dubbla produktionen varje månad. Numera kan konsumenterna och butikerna redan lita på att Pulled havre finns att få tag på.
” Jag försöker kämpa för att människorna skulle använda sina talanger till rätta saker”
Vegotrenden och flexitarianer Itkonen gläder sig över att vegetarianismen numera är “the new normal”. – Många är flexitarianer, det vill säga att dietens huvudvikt ligger på grönsaker, men man äter kött ibland. Veganismen har fått en väldigt stor trendstämpel. Även råkostdieter har blivit en fråga om lyx och status, när de tidigare var ifrågasatta aktiviteter för kufar och trädkramare. Efter Pulled havres genombrott har många producenter börjat tillverka växtproteinprodukter och köttersättande produkter. Som exempel Verso Foods bondböneprodukt Härkis, Valios mjölkprotein MiFu och snart borde även det veteproteinbaserade Vöner dyka upp i butikerna. – Emellanåt funderar man på vad som händer efter att boomen gått över. Men det fungerar inte på det sättet, att folk skulle kräva den thailändska kycklingen tillbaka på bordet. Alla har blivit väldigt medvetna om klimatförändringen. Skolor och daghem erbjuder vegetarisk kost. De nya generationerna tar inte köttet för givet. Född till superkvinna? När man läser intervjuer om Itkonen, skapar man sig lätt en uppfattning om en överlägsen, specialbegåvad superkvinna som bara seglar från succé till succé. Itkonen är musiker från Sibelius-Akademin och industriell formgivare från Konstindustriella högskolan. Hon fick sitt första barn under studierna och examinerades ändå först i sin årskurs. I dagens Finland
Kundporträttet | Ålandsbanken
7
Gold&Green Foods • Maija Itkonen grundade företaget tillsammans med Reetta Kivelä och Zhong-Qing Jiang år 2015. • Kontor och laboratorium ligger i Arabiaviken, fabrik i Träskända. • Omsättningen år 2016 var 1,3 miljoner euro och resultatet -1,3 miljoner euro. • Anställda 60 • 2016 köpte livsmedelskoncernen Paulig 51 procent av aktierna. • Pulled havre är en växtbaserad produkt som tillverkas av havre, bondbönor och gula ärter. Havre och baljväxtprotein pressas och upphettas till ett ämne, som förvarar sin höga proteinhalt och havres fiberstruktur.
kan man klassa familjen Itkonen som en storfamilj, eftersom tvåbarnsfamiljen i våras utökades med tvillingar. Itkonen själv anser att med hårt arbete, ihärdighet och bra instinkter kunde vem som helst ha gjort samma sak som hon med Pulled havre, det vill säga uppfinna en helt ny succéprodukt. Även stora förändringar sker slutligen med hjälp av en liten, hängiven grupp. – Jag har jobbat hårt och tänkt att man bara måste kämpa framåt. De egna valen har långtgående konsekvenser med tanke på både miljön och landets ekonomi. Jag försöker kämpa för att människorna skulle använda sina talanger till rätta saker. Man borde investera med hjärtat. Itkonens mod, entusiasm och målmedvetenhet har väckt mycket förtjusning. Att få göra något konkret intresserar dock Itkonen mer än att framhäva sig
själv. Samma värderingar leder alla hennes val, såväl i arbetet som på fritiden. – Jag uppskattar att man planerar saker på lång sikt och därför har jag valt Ålandsbanken som personlig bank. På Ålandsbanken planerar man saker flera generationer framåt. Ålandsbankens tankesätt har likheter med Gold&Greens idé, alltså att man bryr sig om miljöns tillstånd och samtidigt även om människorna i närheten. Framtiden I april fyller Gold&Green tre år. För ett år sedan köpte Paulig 51 procent av Gold& Greens aktier. Nu har produktionen och produktutvecklingen tid att koncentrera sig på nya produkter och marknader. Finland är endast en pilotmarknad. – Nya produkter är Monday- och Meze-kryddade veganbullar. Tanken nu är
att sälja vår licens till globala samarbetspartner. Det första licensavtalet gjordes med Paulig, och det gäller Nordeuropa. Pulled havre lanserades i Sverige i höst. Nu säljs den alltifrån Lappland till Skåne. – Vi har en fabrik under uppbyggnad i Sverige, som blir klar i början av nästa år. Vi tror att Pulled havre kommer att bli ganska stort i Sverige. Itkonen kan inte säga, var hon är om fem år. – Ibland frågar folk om jag har en ny idé på gång. Inte går det ju till på det sättet. Först när man mentalt kan släppa taget om det föregående projektet öppnas känselspröten för nya saker. För tillfället är mitt hjärta med i det här projektet till 100 procent. Eller officiellt är jag ju mammaledig just nu. Därtill verkar Itkonen vara en något aktivare styrelsemedlem än genomsnittet.
8
Ålandsbanken | Privatekonomi
Tänk rätt och bli en Är du sugen på att börja fondspara? Då är du i gott sällskap, allt fler får upp ögonen för fonder. Tyvärr darrar många på manschetten och gör starten onödigt svår för sig. Så tänk smart och säkra en kortare startsträcka. Undvik de här tankarna: Text: Joakim Enegren 1. I morgon tar jag tag i det här Det största, och kanske vanligaste, misstaget är att skjuta upp sparandet. Och vips har flera år gått till spillo. – Jag har aldrig träffat en missnöjd fondsparare men jag har träffat flera kunder som efter många års tvekande känner en otrolig lättnad över att äntligen komma igång, säger placeringsrådgivare Jan Jurmu på Ålandsbanken. Trots att han träffar kunder som lyckas kontospara ser han ändå fondsparandet som ett utmärkt alternativ: När du fondsparar skapar du ett avstånd till dina pengar vilket dämpar frestelsen att nagga sparkapitalet i kanterna. 2. Jag måste läsa in mig på varje fond som finns Visst är kunskap viktig men om kunskapsjakten blir det perfekta svepskälet för att inte komma igång så gör du dig själv en björntjänst. – Gör det inte svårare än det är. Har du en hyfsad bild av hur fonPlaceringsrådgivare der fungerar Jan Jurmu kan du enkelt komma igång själv
på Internetkontoret. Alternativt bokar du ett möte med din rådgivare där ni tittar på ett urval fonder och diskuterar kring dem. En annan viktig poäng vad gäller fondsparande är att du har alla möjligheter att justera sparandet efter hand: du kan byta mellan fonder och du kan ändra summan du sparar. 3. Jag kan inte spara mycket varje månad Få saker är så personliga som hur mycket vi kan lägga undan varje månad. Men å andra sidan verkar vi alla göra samma misstag – vi underskattar hur mycket vi kan spara. Också om du kan börja fondspara 50 euro i månaden så lyder det klassiska rådet att man ska spara 10 procent av lönen efter skatt. – En alltför blygsam summa kommer inte att mirakulöst göra dig till miljonär. Vill du ha en kännbar avkastning på dina pengar så finns det orsak att fundera noggrant på hurdant sparande din vardag tål. Min erfarenhet är att sparare ofta har mer svängrum än de tror – i synnerhet när de blir medvetna om utgifter som egentligen är onödiga*, säger Jan Jurmu. 4. Jag lever i nuet och jag gillar det! Att vara nöjd med sin livsstil är ju härligt. Ändå verkar vi människor drömma om att höja vår livskvalitet. Fler resor, större kylskåp eller en höftoperation – önskelistan skiftar men oftast har varje dröm en prislapp. – Jag ser planering som det bästa, ja kanske det enda, sättet att förverkliga drömmar. När jag sparar varje månad bygger jag en reserv ifall något skulle hända.
Om jag inte behöver röra sparkapitalet på flera år så har jag med stor sannolikhet en vacker dag möjlighet att sluta drömma och istället göra slag i saken. 5. Jag måste följa med noggrant hur mitt sparande utvecklas Med ett långsiktigt tänkande och en placeringshorisont på flera år är det ganska poänglöst att oroa sig över svängningarna på marknaden. Å andra sidan, om du använder ditt fondsparande som ett verktyg för att lära dig mer om vad som händer i världen så är det ofta roligt att mer aktivt följa med marknaden. – Huvudsaken är att du inte går omkring och oroar dig. Idén med att spara i exempelvis Ålandsbankens kapitalförvaltningsfonder är ju att överlåta det dagliga engagemanget till någon annan, säger Jan Jurmu.
Privatekonomi | Ålandsbanken
9
smart sparare
Vill du ge barnen en stabil grundplåt? Artikeln här intill handlar bara om dig. Men fondsparande är ju också ett populärt sätt att bygga upp ett startkapital åt barnen. – Om du börjar fondspara åt dina barn när de är små så är chanserna goda att de på 18-årsdagen har en angenäm grundplåt, säger placeringsrådgivare Jan Jurmu.
*) Vill du jaga onödiga kostnader? Då ska du logga in på Internetkontoret och klicka upp Min Ekonomi-tjänsten. Du får en mycket tydlig bild av hur du använder dina pengar. Bli inte chockad över insikterna – dra istället kloka slutsatser.
Om tanken är att pengarna ska användas till ett eget hem är hans tips att flytta över det sparade kapitalet till ett bostadssparkonto innan myndighetsdagen. – Med ett BSP-konto minskar förstås frestelsen för den nyblivna 18-åringen att använda pengarna och samtidigt fortsätter långsiktigheten i sparandet, säger Jurmu.
10
Ålandsbanken | Marknadssyn
Klarar ekonomin högre räntor? Text: Niklas Wellfelt
Det är spännande tider i finansiella marknader. Konjunkturen har varit överraskande stark under senaste året, framför allt i Europa. Nu är det dags att se om centralbankerna kan avbryta medicineringen, i termer av extremt låga räntorna och obligationsköp, utan att ekonomin står på näsan. Den nordiska aktiemarknaden framstår som ganska högt värderad och det krävs vinsttillväxt för att driva börsen framöver. Men dividendavkastningen är fortsatt relativt hög vilket ger stöd åt aktiemarknaden. Samtidigt är alternativen till aktier inte särdeles attraktiva med negativa korta räntor och små premier för kreditrisk. Amerikanska ekonomins lyft Under året har den allmänna konjunkturbilden fortsatt att förstärkas på bred front. Tittar vi över Atlanten, mot USA, så fyllde den ekonomiska återhämtningen åtta år i somras. USA gick ur den djupaste recessionen sedan 1930-talet under sommaren 2009 och är nu inne på det nionde året av återhämtning. Efter att ha fallit med fyra procent under recessionsåren, så har den amerikanska ekonomin lyft. Under hösten 2017 är USAs ekonomi i runda tal 15% större än vad den var innan recessionen startade runt årsskiftet 2007/08. Trots att USA var
epicentrum för finanskrisen så har den amerikanska ekonomin återigen visat flexibilitet och förmåga att självläka på ett sätt som flertalet andra ekonomier saknar. Motig resa i Europa I Euroområdet har det varit en betydligt motigare resa under senaste decenniet. EMU hann inte få upp näsan över vattenytan efter finanskrisen 2007-09 förrän det var dags för nästa recession 2012, i samband med euro-krisen. Den statsfinansiella skuldkrisen i flera perifera EMU-länder bidrog till konvulsioner i finansiella marknader så till den grad att utvecklingen höll på att bryta
sönder det europeiska valutasamarbetet. Krisen kulminerade i samband med att chefen för den europeiska centralbanken (ECB) Mario Draghi slog näven i bordet sommaren 2012 och myntade de numera klassiska raderna: ”…the ECB is ready to do whatever it takes to preserve the euro. And believe me, it will be enough.” För EMU har det varit en fortsatt trög resa fram till 2017, men i år har tillväxten överraskat positivt. Vi kan också konstatera att den europeiska återhämtningen breddas, och inte är lika ensidigt buren av den tyska ekonomin. Sverige har medvind i samhällsekonomin i stort; hög tillväxt och en stark arbetsmarknad. När vi funderar över fall-
Marknadssyn | Ålandsbanken
gropar i den ljusa konjunkturbilden så är förändringar i regelverket kring bomarknaden en given kandidat. Det gäller att politiker och myndigheter är lyhörda och varsamma när de ändrar spelreglerna för hushållen. Vårt huvudscenario är att den svenska och internationella konjunkturbilden, tillsammans med ett återhållet ränteläge, är tillräckligt för att övervinna osäkerheten och mjuklanda bostadsmarknaden under 2018. En gammal tumregel är att konjunkturcykler brukar ha en livslängd på fem år. Mot bakgrund av hur länge återhämtningen har pågått, åtminstone i USA, så bör vi vara inne i den senare delen av cykeln. Det gäller därför att vara observant på när tillväxten kulminerar, i och med att det har stor bäring på hur tillgångslagen aktier och räntor värderas. Positiva rapporter från företagssektorn Höstens rapporter från företagssektorn är överlag positiva och visar att investeringsefterfrågan kan vara på väg att äntligen lyfta. Flertalet regioner i världen visar på starkare efterfrågan och flera prognosmakare, så som IMF och OECD, har justerat upp sina prognoser för den globala ekonomin. Inflationstrycket är fortsatt begränsat men visar tecken på att öka. Och har vi rätt i bedömningen att kapacitetsutnyttjandet stiger i ekonomin ger det möjligheter till stigande inflation och högre inflationsförväntningar. Vårt huvudscenario innebär svagt stigande räntor till följd av högre inflation, men det är anmärkningsvärt hur ovillig räntemarknaden är att prisa in räntehöjningar från centralbanker. Vi räknar med att styrräntor i USA och
EMU justeras upp snabbare än vad som diskonteras i marknaden. Det blir viktigt att läsa av i vilken takt obligationsmarknaden kan bereda plats för en försiktig normalisering av räntor. Att både långa och korta räntor stiger under 2018 skulle också vara ett viktigt kvitto på en ljusare konjunkturbild än den som förespeglas i en värld med extremlåga obligationsräntor. Vinsttillväxt ska driva börsen Den nordiska aktiemarknaden är förhållandevis högt värderad och vinstmultiplar har stigit till de högsta nivåerna sedan våren 2015. Framöver räknar vi med att det är vinsttillväxt som ska driva börsen, snarare än ytterligare multipelexpansion. Men vi noterar också att direktavkastningen alltjämt är hög vilket bidrar till en värderingskudde för aktiemarknaden, så länge konjunkturbilden är stark och vinstprognoserna inte ifrågasätts. Alternativen till aktier är alltjämt mindre attraktiva med negativa korta räntor och små premier för kreditrisk.
11
Analytikernas vinstprognoser för de nordiska bolagen har varit ganska stabila under hösten och rapporterande bolag har redovisat resultat i linje med eller något bättre än marknadens förväntningar. Vi bedömer att marknadens förväntningar på en vinsttillväxt om 5-10% 2018 är rimligt ställda. Turbulent resa Sammanfattningsvis ser vi framför oss ett 2018 där en hög värdering är en begränsande faktor för aktiemarknaden. En högt värderad marknad kan beskrivas som att de lägst hängande frukterna är plockade. Det gäller då att vara än mer noggrann och selektiv i aktievalen framöver. En stark konjunktur och högre inflationstal underlättar också för centralbankerna att rulla tillbaka de extrema stimulanser som presenterades i samband med finanskrisen 2008, och utvidgades under skuldoch eurokrisen i EMU 2012. Nu är det upp till bevis om återhämtningen i ekonomin är tillräckligt självbärande för att härbärgera en gradvis normalisering av räntepolitiken. Från tid till annan kommer det att vara en turbulent resa på finansiella marknader när århundradets penningpolitiska experiment ska avslutas. Något annat har vi inte förespeglats oss.
12
Ålandsbanken | Porträttet
NYANSER AV
Thomas Castrén Ålandsbankens fastighetsinvesterare Thomas Castrén vill göra något konkret både i arbetet och på fritiden. Drumsöbon som är mest förtjust i fartgrenar kopplar av på stugan med byggprojekt, och är som lyckligast när han kappseglar med sin gula flygande segelbåt, Tipu. Thomas Castréns liv skulle kunna se väldigt annorlunda ut i dag, om han inte hade glömt att delta i inträdesprovet till juridiska fakulteten och varit i Chile som utbyteselev. – Jag skulle bli jurist och min lillebror läkare så att pappa skulle ha allt ordnat för sig när han blev äldre. Ingen av oss blev vad pappa hade tänkt sig. Mina föräldrar har ändå lärt mig bra värden, såsom genuinitet och flitighet. Man måste vara sig själv och ha egna åsikter, inte bara följa flocken blint. Hemma hos Castréns fick man som barn inte lov att sura. – Mina föräldrar har lärt mig, att man inte får ge upp eller klaga i onödan. De sade ofta till oss barn, att vi har det bra och tänk positivt. Den positiva livshållningen märks starkt i Thomas även nuförtiden, såväl i arbetet som på fritiden. Men hur är det möjligt att denna i arbetet eftertänksamma riskanalytiker på fritiden förvandlas till en riskälskande våghals? NYANS 1: Fastighetsinvesterare Innan armén kom jag in till Hanken och tanken var att jag efter armén skulle söka in till juridiska fakulteten. En dag i juni när jag var på jobbet ringde min vän och undrade varför jag inte var på inträdesprovet. Jag hade glömt bort dagen och hamnade
Text: Tarja Vilén Bild: Jetro Stavén och Martina Orsini
därmed i den merkantila branschen, där jag egentligen också passar bättre. I Handelshögskolan läste jag handelsrätt som biämne, och fick därmed kombinerat dessa två intressen. Jag har varit på Ålandsbanken redan i fem år. I två och ett halvt år jobbade jag som förmögenhetsförvaltare och flyttade sedan över till fastighetsinvestering. Den analytiska förmågan och uthålligheten som krävs i fastighetsinvesteringen passar mig bra. Mitt arbete är väldigt socialt och jag samarbetar tätt med till exempel byggföretag, av vilka vi köper nya bostäder till fonden. Jag tycker om att arbeta med någonting konkret, som bostäder och tomter, och att få utveckla någonting nytt. Mina kollegor skulle säkert beskriva mig som samvetsgrann och flitig. Vi har en bra sammanhållning och mycket humor. Positiviteten är kanske mitt synligaste karaktärsdrag på jobbet. Jag tar ansvar, men stressar inte eftersom det inte är till någon hjälp i problemlösning. Höjdpunkten i min karriär hittills var då våra fonder nådde ett värde på en miljard. Vi har lyckats vinna investerarnas förtroende. Samtidigt har vi lindrat bristen på hyresbostäder och skapat ekonomisk tillväxt. Man gör inga snabbvinster på bostadsmarknaden, utan det handlar om långsiktiga investeringar.
Vinster eller förluster realiseras först efter cirka 5-10 år. NYANS 2: Seglare I arbetet är jag beräknande och samvetsgrann, men på fritiden tar jag mera risker. Jag har alltid varit något våghalsig. Många av mina hobbyer har haft att göra med fart och adrenalin. När jag var yngre var min favoritgren handboll, men jag har provat på nästan alla lagsporter. Dessutom har jag hållit på med snowboarding, paragliding, motocross, kiteboarding och wakeboarding. Jag vill vara bra och mitt största äventyr hittills har varit deltagandet i en motorcykeltävling genom Mexicos öken år 2012. Under de senaste tio åren har jag spenderat största delen av min fritid med segling. Segling är mångsidigt, förutom det tekniska kunnandet ska man även ha koll på meteorologi och byggande. Jag äger en liten flygande segelbåt som jag även tävlar med. Jag klarar varken av långsam fart eller att endast vistas i en segelbåt. Jag behöver tävling och på semestern åker jag ofta dit tävlingarna är. Jag har klarat mig rätt så bra på FMoch EM-nivån i vissa klasser. Jag njuter av tuffa lägen och blir inte nedslagen av misstag. Naturen och skärgården är viktiga delar i segling och därför är Ålandsbankens Östersjöprojekt viktig för mig, eftersom det stöder skyddande av Östersjön. Att Östersjön hålls ren är en förutsättning för min hobby. Skärgårdarna i Östersjön och Finska viken är världens vackraste. NYANS 3: Byggare Mina bästa barndomsminnen är förknippade med båt- och stugliv i skärgården.
Porträttet | Ålandsbanken
13
” Höjdpunkten i min karriär hittills var då våra fonder nådde ett värde på en miljard”.
Namn: Thomas Castrén Född: 1988 i Helsingfors Om tio år: Jag är förhoppningsvis fortfarande verksam inom den utmanande fastighetsinvesteringsbranschen. Det är svårt att uppskatta exakt vad inom branschen jag kommer att göra. Jag tror: På positivitet som genomsyrar allt. Med en positiv attityd klarar man av alla utmaningar. If there is a will, there is a way. Jag tål inte riktigt: Negativitet förstår jag inte, och inte heller att man alltid måste ha något att klaga på. Många ser endast sakers negativa sidor, även om man inte borde förstora små problem. Ifall jag i morgon skulle få resa vart som helst, skulle jag helst åka: Endera till Bermudas för att segla eller till Sydamerika för att träffa vänner. Bästa tips till segling som hobby? Ge den tid. Acceptera att det emellanåt är kallt och regnigt. Seglingen belönar dig nog när det är vackert väder. Numera finns det många segelsällskap med egna båtar, vilka man kan köpa årsmedlemskap till, så hobbyn kräver ingen egen båt. Man kan även hitta seglingssällskap inom föreningarnas grupper. Vad vet väldigt få personer om mig? På kvällarna läser jag hellre en bra bok än tittar på fartfyllda tv-serier.
14
Ålandsbanken | Porträttet
” Jag klarar varken av långsam fart eller att endast vistas i en segelbåt. Jag behöver tävling och på semestern åker jag ofta dit tävlingarna är”.
Vi spenderade alltid hela sommaren på stugan, och vi var sammanlagt över 10 barn som lekte äventyrare runt hela ön. Då kändes även 15-gradigt vatten varmt. Fortsättningsvis spenderar jag sommarsemestrarna på stugan. Jag kan dock inte bara sitta på bryggan och läsa en bok, utan kopplar bäst av med renovering av stugan och andra byggprojekt. Att bygga är roligt eftersom man ser direkt resultatet av sina egna händers verk. Det är som terapi. Jag har byggt några skjul, en brygga och nu senast byggde jag en terrass, som höll för 35 personers midsommardans. Jag var lite nervös innan festen, men allt gick bra. Det är roligt att pröva och märka att man faktiskt kan bygga det man själv vill.
NYANS 4: Jordenruntresenär För mig betyder hem ett ställe att koppla av på, där jag får äta, sova och hitta på nya äventyr. På vintern styr jag semestern till värmen, men på sommaren vill jag främst vara i Finland då det är så vackert här. I somras var jag och seglade på Gardasjön och i mars ordnas en kappsegling på Bermuda. Jag skulle dock vilja åka till Sydamerika igen. Under mitt utbytesår i Chile fick jag många lokala vänner. I Sydamerika njuter man av livets små saker och människorna är öppna och sociala. Därifrån har också jag kvar många bra vanor, och jag skulle gärna återvända dit gång på gång.
NYANS 5: Vän I Sydamerika spenderar man mycket tid med familjen och där bjuder man lättare gäster med sig hem. I Chile fick jag leta efter nya vänner, vilket gjorde mig mer öppen och självsäker. Erfarenheten ändrade mig rätt så mycket. När jag ordnar fester hemma hos mig eller på stugan bjuder jag alltid alla mina vänner med. Ju mer sociala tillställningar och människor runt omkring mig jag har, desto trevligare. Det jag skulle önska i livet var att människorna skulle arbeta mera för samma mål. Man borde bättre visa varandra hänsyn och ge alla en chans. Energin borde fokuseras på hur de, som har mindre, kunde få mera.
Samarbete över gränserna | Ålandsbanken
15
Samarbete över gränser Ett år, 32 500 asylsökande och 140 mottagningscenter. Den aldrig tidigare skådade asylkrisen år 2015 lämnade ett permanent märke i Finlands historia. Detta fenomen, som ofta stämplas negativt, påverkar vårt land även på ett positivt sätt. Bland de många asylsökandena kom också hudratals av experter från olika branscher till Finland, allt från ingenjörer till företagsledare. Den dolda potentialen i dessa utbildade proffs kan dock utnyttjas till förmån för Finland endast genom sysselsättning och omsorgsfull integrering.
Text: Linnea Erkamo
F
ör detta ändamål lanserade Hanken & SSE Executive Education integrationsprogrammet Business Lead i juni 2017. Programmet syftar till att främja integrationen av utbildade asylsökande till finska och europeiska näringsliv och att stödja deras sysselsättning. Programmet Business Lead genomförs som en del av Koto SIB-projektet för integration i samarbete med arbets- och näringsministeriet, TE-byråer och Sitra. Även Ålandsbanken deltar i projektet som ett partnerföretag. De omkring 40 asylsökande som blev utvalda för programmet genomförde två månaders praktik på ett av partnerföretagen. Till Ålandsbankens Business Lead-praktikant valdes syriska Rahaf Alhoush, som anlände till Finland för ett halvt år sedan i sin mans fotspår. Efter en utmanande resa från Syrien till Finland bestämde sig Rahaf omedelbart för att söka in till programmet. Det verkade som en chans hon inte fick missa. Snart fick Rahaf höra att hon hade blivit vald bland över hundra sökande. En möjlighet att integrera För Rahaf var praktikplatsen på Ålandsbanken inte bara en möjlighet att integrera sig i det finska samhället, utan också ett sätt att fortsätta göra karriär inom banksektorn. Rahaf, utexaminerad från Handelshögskolan i Damaskus, hade arbetat inom banksektorn i Syrien redan i åtta år och avancerat till en ledarposition. Skillnaderna mellan den finska och syriska arbetskulturen dök dock omedelbart upp: ”I Syrien är kontroll och hierarki i nyckelposition, men i Finland är företags-
strukturen mera öppen. I Syrien serverar man chefen kaffet medan i Finland kokar chefen sitt eget kaffe.” Rahaf anser att den två månader långa Business Lead-praktiken på Ålandsbanken har varit en utmärkt upplevelse och den har hjälpt mycket i anpassningen till det finska samhället. Hon har fått en särskilt bra bild av den finska företagskulturen: ”I Finland är förtroendet för de anställda högt och man vågar ge dem ansvar.” Rahaf berömmer också den allmänna positiva stämningen på Ålandsbanken, människorna är vänliga och alltid redo att hjälpa till.
Målmedveten Efter praktiken tänker Rahaf söka jobb i Finland, i synnerhet inom banksektorn och nu med ännu mera tillit. En annan målsättning för denna målmedvetna kvinna är att lära sig finska. Hon började öva sig via videon på YouTube redan i Syrien innan hon sökte asyl. ”Språket är nyckeln till kulturen. Genom att lära mig det finska språket visar jag också min tacksamhet för detta land”, berättar Rahaf. Detta ambitiösa mål är också ett utmärkt nästa steg efter integrationsprogrammet, Business Lead 2017 är ju en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum.
16
Ålandsbanken | Hållbarhet
Bakom kulisserna
BANKENS HÅLLBARHETSAR Sedan Östersjökortet släpptes har journalister världen över skrivit om kortet och Östersjöprojektet. Men låt oss glömma Östersjökortet för en stund. I stället ska vi syna bankens övriga hållbarhetsarbete i sömmarna. Text: Joakim Enegren
Ålandsbanken har i sin senaste årsredovisning valt att lyfta fram fyra fokusområden: Ansvarsfulla investeringar, Ansvarsfull kreditgivning, Socialt ansvar och Miljöansvar. Vad innebär dessa områden och vad gömmer sig bakom varje rubrik? Mycket. Så låt oss fokusera på de frågor som Ålandsbankens kunder lyfter fram. – Det är tydligt att hållbarhet blir allt viktigare för våra kunder. Det ser vi på att frågorna som ställs har blivit mycket
mer insiktsfulla. Till exempel har frågor om miljön utökats till ett intresse för hur vårt hållbarhetsarbete hänger ihop med en större helhet, säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf. Det är en trend som välkomnas av Monica Mickos, förvaltningsdirektör på banken. – Moroten för oss blir att vi måste leva som vi lär. Det finns inte utrymme för
läpparnas bekännelse. Varken internt eller i våra samtal med kunder och samarbetspartner. Rynkar någon på näsan? En av utmaningarna i allt hållbarhetsarbete som ett företag bedriver är hur omvärlden tolkar insatserna. – Vi vill gärna berätta om vårt arbete men vi vill inte framstå som högfärdigt felfria, för det är vi inte. Vi lär oss hela
Hållbarhet | Ålandsbanken
BETE
tiden. Vår fördel i jämförelse med storbolag är ändå att vi kan vara snabbfotade när vi ska ändra på vårt sätt att arbeta, säger Peter Wiklöf. Om vi börjar med att göra ett par nedslag i årsredovisningen ser vi att banken lyckats sänka koncernens pappersförbrukning rejält. Till exempel i Finland var målet en minskning med 5 procent men saldot blev 18,2 procent. – I den siffran ingår också material
som vi postar till våra kunder. Att minskningen blev så pass stor beror på att vi oftare ställer oss frågan Behöver vi verkligen skicka ut det här pappret? Jag tycker att vi har lyckats komma ifrån pappersutskicken allt mer och jag har en känsla av att varken vi eller våra kunder saknar dem, säger Monica Mickos. Med tanke på att Ålandsbanken är verksam i Finland, på Åland och i Sverige är det en bedrift att man lyckats minska antalet resor för de anställda. Resorna med färja och tåg blev fler medan flygresorna minskade rejält, hela 15 procent. – Riktningen är rätt men vår väg framåt kantas av knepiga frågetecken. Varje resa är en avvägningsfråga. Är det till exempel rimligt att en anställd med små barn hemma ska välja en natt ombord på färja före flyg? Den logiska följdfrågan blir om man kan ersätta resan med en videokonferens istället. Till all lycka har tekniken tagit rejäla kliv framåt så de virtuella mötena blir allt fler, säger Monica Mickos. Från egen bakgård till global arena Redan 1997 fattade bankens styrelse ett viktigt miljöbeslut. Man beslöt att skapa Miljökontot. Och under åren har det engagemang som startade på gräsrotsnivå formaliserats och blivit en av hörnstenarna i bankens strategi. Initiativet till Miljökontot togs faktiskt av vaktmästaren Sven-Åke Löfström, en av bankens trotjänare. – Det fungerade överraskande länge att jobba informellt med hållbarhet. Men i takt med att världen förändrades och banken växte blev våra insatser alltför ryckiga, säger Monica Mickos. Men under 2015 föll pusselbitarna på plats, i september antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling. I samma tider fattade bankens ledningsgrupp beslut om en struktur för att stöda det långsiktiga hållbarhetsarbetet. Sedan blev det dags att kavla upp ärmarna. Först sållade man ut de fyra fokusområden som kändes mest relevanta för banken, alltså Ansvarsfulla investeringar,
17
Ansvarsfull kreditgivning, Socialt ansvar och Miljöansvar. Av de fyra områdena koncentrerade man sig under 2016 på miljöansvar, närmare bestämt kategorierna Rent vatten och sanitet, Hållbar konsumtion och produktion, Hav och marina resurser samt socialt ansvar-kategorierna Hälsa och välbefinnande, God utbildning för alla, Jämställdhet samt Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. – Nästa etapp i början av 2017 blev Ansvarsfulla investeringar och Ansvarsfull kreditgivning. Som rubriknamnen avslöjar så är det ganska avancerade helheter men jag tycker vi har tagit stora steg framåt i år, säger Monica Mickos. Självkritisk och uppmärksam I motsats till ansvarsfulla investeringar och krediter är arbetet kring det sociala ansvaret mer påtagligt för oss lekmän. Bankens enkla metod är att titta självkritiskt på sig själv och uppmärksamt på omvärlden. – Vi vill vara en sund arbetsplats med ett högt engagemang hos våra medarbetare och vi ska ha låg personalomsättning. Det är en tydlig och mätbar ambition. Jag tror att ansträngningarna vi lägger ner på det arbetet får vi tillbaka i form av nöjda kunder och att vi blir förstahandsvalet för de bästa talangerna, säger Peter Wiklöf. Gentemot världen runt banken handlar det sociala ansvaret bland annat om att aktivt motverka penningtvätt och annan brottslighet. I det arbetet får man hjälp av finansbranschens många standarder och regler. Men för det absolut viktigaste arbetet finns inga regelböcker att följa: – Vi ska vårda varje kundrelation och försäkra oss om att vi har goda kunskaper om deras bankaffärer. Det är nog det bästa sättet att ta sitt ansvar, säger Peter Wiklöf. Missa inte del två i följande nummer: Så fungerar ansvarsfulla investeringar bakom kulisserna.
18
Ålandsbanken | Mål 14
MOT MÅL 14 Klimathotet och följderna av den globala uppvärmningen märks av allt mer i världen. I haven finns marint skräp och mikroplast, havsdöden breder ut sig och smältande glaciärer är en väckarklocka när det gäller havshöjningen. Inte minst miljön i och omkring Östersjön har sina utmaningar. Med den nulägesbilden är det värdefullt att se att det också finns ett nyvaknat engagemang i frågor kring miljö och hållbarhet. Text: Anders Ström
S
om en ledstjärna för det ansvarsfyllda arbetet tjänar FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. På ett toppmöte i FN i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen. Det var ett historiskt möte och resultatet kommer att påverka allas framtid eftersom målen är universella och gäller alla länder i världen. Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med 169 delmål. Målen ska ses som en helhet av mål som sammantaget syftar till att skapa jämlikhet och rättvisa, skapa
fred och förbättra miljön i världen. Mål 14 handlar om havet och har fokus på att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Många av fiskebestånden i världens hav är överutnyttjade och därför krävs det globala åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. En tillväxt som är baserad på havens resurser visar vilken potential haven har för global utveckling, även för fattigdomsbekämpning. Delmålen i Mål 14 syftar till att man ska hitta verktyg och genomföra konkreta aktiviteter för att hantera
föroreningar, utfiskning och utvinning av naturresurser. Några av nyckelåtgärderna är skydd och restaurering av kust och havsområden. Det gäller både lokalt, till exempel i området kring Östersjön, och globalt. Allt hör ihop. Med den typen av konkreta åtgärder kan man bevara biologisk mångfald och fiskeresurser på ett bättre sätt. Ett friskare hav, minskade utsläpp och mer hållbar användning av resurserna bidrar också till att uppnå målen. I och med FN:s globala hållbarhetsmål har politiker, företag och invånare fått en gemensam agenda att förhålla
Mål 14 | Ålandsbanken
sig till. Det lovar gott inför framtiden med aktiviteter som leder framåt och i en och samma riktning: en mer hållbar värld. Inte minst när det gäller havet, som ofta är nyckeln till klimat- och miljöförbättringar. Varmt om hjärtat Mål 14 är något som ligger Ålandsbanken extra varmt om hjärtat i och med Östersjöprojektet. – Vi är genuint intresserade av att verka för en bättre miljö vid Östersjön, inte minst från ett nordiskt perspektiv. Satsningar på en förbättring av miljön i och omkring havet som förenar oss och våra kunder från Sverige och Finland är till fördel för oss alla. En hållbar utveckling av Östersjön bidrar också till globala förbättringar, säger Peter Wiklöf, vd för Ålandsbanken. Ålandsbanken vill bidra till att förbättra tillståndet i Östersjön och öka medvetenheten. – Ålandsbanken var tidigt ute. För tjugo år sedan, långt innan innan man pratade om CSR, gjorde vi det möjligt för våra kunder att ha ett miljökonto. Banken donerade och donerar varje år ett belopp som motsvarar upp till 0,2 % av depositionerna på kontot till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön. Vi var övertygade om att vi kunde göra mer tillsammans, om vi bara hjälptes åt. På det sättet kunde vi på ett aktivt sätt försöka bidra till ökad medvetenhet hos våra kunder. Det gjorde också våra medarbetare engagerade i frågan, säger Wiklöf. Ålandsbankens naturliga koppling till Östersjön har ökat bankens engagemang, i synnerhet under de senaste åren. År 2016 lanserade banken världens första bionedbrytbara betalkort som mäter miljöpåverkan av inköpen. Agendapodden Ålandsbankens hållbarhetsarbete och fokus har uppmärksammats i många olika sammanhang på senare tid. Ett sådant tillfälle var när Peter Wiklöf blev inbjuden till ett samtal i CSR Swedens podd ”Vems agenda?”. Till Agendapodden bjuder människorättsjuristen Parul Sharma in gäster från alla samhällssektorer för sjutton samtal om FN:s 17 globala mål för
hållbar utveckling vid lika många tillfällen, ett poddsamtal för varje mål. Det blev ett inspirerande, öppet och gränsöverskridande samtal mellan Peter Wiklöf, Ulrika Siira, vattenspecialisten på Havs- och vattenmyndigheten, och Marmar Nekoro, projektledare för Baltic Sea Future. I podden diskuteras ledarskapets betydelse, personligt engagemang och vikten av positiva förebilder. Under samtalet framkom det också att det långsamt sker en hel del synbara förbättringar av miljön i Östersjön och världens hav, men att det också tillkommer nya problem. Det innebär att det finns både utmaningar och möjligheter, men också att det är dags att agera. Banken vill vara med och driva utvecklingen och bidra till hållbar utveckling, särskilt när det gäller Östersjön. Det kan också var och en av oss göra. ”Tänk till. Det gäller ju i allt man gör i livet”, menar Peter Wiklöf.
” Vi är genuint intresserade av att verka för en bättre miljö vid Östersjön”
Tips: Lyssna på Agendapodden och samtalet om Mål 14 på www.csrsweden.se
Parul Sharma, Peter Wiklöf och Ulrika Siira under inspelningen av Agendapodden
19
20
Ålandsbanken | Östersjökortet
Vinst för Ös
Östersjökortet | Ålandsbanken
stersjön Text: Tarja Vilén
I somras, närmare sagt den 20 juni, befann sig Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområde Finland, kommunikationschef Crista Tammela och kommunikationsbyrå RBK:s VD Mathias Wikström i Frankrike på Cannes Lions 2017-prisgala, spända av förväntan. Ålandsbankens Östersjökort och Åland Index var nominerade i reklamvärldens mest prestigefyllda tävling i Cyber-kategorin. Ögonblicket blev historiskt, eftersom det var första gången ett finländskt företag vann festivalens högsta Grand-Prix-pris. – Reklamvärldens förstapris är ett stort tack för det mångåriga arbetet som Ålandsbanken har gjort tillsammans med kunder och samarbetspartner för Östersjön. Vi har velat visa att var och en av oss kan dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat, och vi hoppas att vårt arbete inspirerar andra att göra likadant, säger Anne-Maria Salonius. Festivalen av kreativitet, som Can-
– Vi skapade Östersjöprojektet för att finansiera projekt som förbättrar Östersjöns tillstånd. Dessutom utvecklade vi världens första biologiskt nedbrytbara betalkort, Östesjökortet, till vilket man har kopplat Åland Index. Indexet hjälper kunden att följa miljöpåverkan på sina köp i realtid och minska sitt koldioxidavtryck genom att bidra till miljöprojekt eller ändra sitt konsumtionsbeteende, förklarar Salonius.
nes Lions kallas, lockade i år nästan 42
Ålandsbanken har utvecklat Åland
000 arbeten till tävlingens 24 kategorier.
Index tillsammans med sitt egna IT-bolag
Ålandsbanken belönades i tävlingen för
Crosskey, reklambyrån RBK, KPMG, Gemalto
sitt företagsansvar, och Grand Prix är det
och MasterCard. Ålandsbankens innovation
högsta erkännandet man kan få av juryn.
har presenterats på FN:s huvudkvarter i
Ålandsbanken kom in bland de imponerande
New York som ett bra exempel på praktiska
och berömda Grand Prix-vinnarna. Övriga
åtgärder för att uppnå miljömålen.
vinnare i galan var bland annat Amnesty International, Twitter och Adidas Originals. Cannes Lions har ofta förutspått framtida marknadsföringstrender. Årets centrala teman var globala utmaningar, såsom kvinnors ställning och karriärutveckling,
– Vi är alla beroende av vår miljö. För oss är det speciellt tydligt, eftersom vår verksamhet härstammar från en liten ö mitt i Östersjön, berättar Salonius. Varumärken i dagens värld behöver vara
jämställdhet och mänskliga rättigheter. Te-
äkta och den extrema konsumtionen håller
mat för flera av de prisbelönta kampanjerna
på att minska. Östersjöprojektet visar att bra
var hur man med konkreta medel kan rätta
marknadsföringskommunikation inte är en
till samhälleliga missförhållanden. Ålands-
glansbild, utan verklighet och äkta verksam-
bankens Östersjökort representerar ett
het. Affärsverksamhet måste göras hållbart
konkret ingripande i tillståndet av vår miljö
och det går även att utmana konsumenter-
och klimatförändringen.
nas vanor.
21
• The Cannes Lions International Festival of Creativity grundades år 1954 och ordnas årligen i Frankrike. • Världens mest omfattande och prestigefyllda prisgala för kreativ kommunikation, där man väljer årets bästa reklamkampanjer. • Lejonstatyer i guld, silver och brons delas ut till de bästa i de olika kategorierna. Dessutom kan de bästa mottagarna av de gyllene lejonen tilldelas det mest prestigefyllda priset, Grand Prix. • Nästan 42 000 tävlingsbidrag från världen över skickades i juni i år till de 24 olika kategorierna. • Ålandsbanken är det första finländska företaget som fått Grand Prix-priset. Ålandsbanken belönades tillsammans med reklambyrån RBK Communication i kategorin Cyber. •F estivalen och galorna samlar ihop över 10 000 proffs inom reklam, designers och marknadsförare från 90 olika länder. • Festivalen ordnas alltid i slutet på juni, håller på en vecka och når sin höjdpunkt i de olika prisgalorna.
22
Ålandsbanken | Östersjökortet
Östersjökortet på agendan vid konferens om klimatförändring i New York Ålandsbanken var inbjuden att presentera sitt arbete för Östersjön på Zero Emissions Summit i New York, som ordnades i samband med Förenta Nationernas Climate Week i september. Fokus på konferensen var att hitta verktyg för konsumenter att delta i klimatarbetet.
Text: Crista Tammela
Individernas val avgörande för miljön Zero Emissions Summit ordnades på den Internationella nollutsläppsdagen, den 21 september 2017. Nollutsläppsdagen har sina rötter i Kanada och syftet med dagen är att ge jorden en fridag från användning av fossilt bränsle, samt att fästa uppmärksamhet vid skadliga utsläpp. Medborgarnas beteende och konsumtionsval har en avgörande roll i uppnåendet av klimatmålen. Enligt en finländsk undersökning som publicerades år 2015 av SYKE (Finlands miljöcentral), kommer nästan sjuttio procent av koldioxidutsläpp från hushållen.
Konferensen Zero Emissions Summit samlade internationella ledare till diskussion om lösningar som stöder människor i mer klimatmedvetna konsumtionsval. Finlands president Sauli Niinistö öppnade konferensen med att uppmuntra medborgare till att delta i klimatarbetet. Patricia Espinosa, Förenta Nationernas högsta klimatchef, framförde i sitt tal hur hon uppskattar Finland för dess insatser i att lindra klimatförändringen. Ett exempel på detta är att man har lagt upp en ambitiös målsättning, som utrikes-
handels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen presenterade vid konferensen. Målsättningen är att sluta använda kol för energi och att minska användningen av fossilt bränsle med hälften till år 2030. – Idéutbyte och samarbete är en nyckelfråga i klimatarbetet. De bästa lösningarna kommer fram då politiken, näringslivet och medborgarorganisationer samlas till diskussion, säger Anne-Maria Salonius, Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland.
Östersjökortet – ett konkret exempel Ålandsbanken presenterade Östersjökortet på konferensen som ett konkret exempel på hur individer kan göra mer miljömedvetna val i sin vardag. Östersjökortet är världens första biologiskt nedbrytbara betalkort, som mäter miljöpåverkan av inköp. Kortet är kopplat till Åland Index, ett digitalt verktyg som beräknar miljöbelastningen av kortköpen. Genom Östersjökortet vill Ålandsbanken hjälpa kunder i att göra medvetna konsumtionsval. – Information är ett centralt verktyg att erbjuda till konsumenter, och som bank har vi kunnat utnyttja våra mängder av data till att erbjuda kunderna verktyg och tips till ansvarsfull konsumtion”, säger Salonius.
Östersjökortet | Ålandsbanken
23
Så här visas ditt miljöavtryck Sommaren 2016 lanserade Ålandsbanken världens första betalkort som mäter miljöpåverkan på dina köp. Östersjökortet är producerat av bionedbrytbart material och med hjälp av kortet kan du följa din miljöpåverkan och samtidigt göra gott för miljön. Kortet är kopplat till Åland Index, ett beräkningssystem, som mäter dina transaktioner koldioxidavtryck och som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med samarbetspartners. Som kund hos Ålandsbanken har du kanske redan ett Östersjökort. Om inte, kommer du att få ett inom en snar framtid. Östersjökortet finns redan nu tillgängligt för våra Premium- och Private Banking
-kunder och vi byter nu stegvis ut alla våra nuvarande kort till Östersjökort. Uträkningen av ditt koldioxidavtryck presenteras i realtid på Internetkontoret och i Mobilbanken. Med den uppdaterade grafiken kan du nu även följa med utvecklingen av din miljöpåverkan på ett intressant och visuellt sätt och lättöverskådligt få en helhetsbild. Stapeldiagrammet visar ditt månatliga koldioxidavtryck i kilogram för de senaste tolv månaderna. Under 2018 kommer vi även att uppdatera stapeldiagrammet med en jämförande linje som visar det genomsnittliga koldioxidavtrycket för Åland Index -användarna. Denna medelförbrukning ser du skissad i bilden som en orange linje. I cirkeldiagrammet ser du från vilka branscher ditt koldioxidavtryck har bildats beroende av vilka inköpsställen
Snart får du som Premium och Private Banking-kund ett Östersjökort Under perioden januari-mars 2018 kommer vi automatiskt att byta ut alla Premium Mastercard Gold -kort och Private Banking Mastercard Gold -kort till Östersjökort. Östersjökortet kommer att ersätta ditt nuvarande kort och egenskaperna förblir oförändrade. Kortutbytet är avgiftsfritt. Du kommer att få mera information om kortutbytet via ditt internetkontor eller per post. Detta kortutbyte gäller inte de kunder som redan har fått ett Östersjökort.
du handlat hos. Det ger dig en bild över dina konsumtionsvanor. Du kan antingen välja att se den senaste månaden eller en sammanställning över de senaste 12 månaderna i cirkeldiagrammet. Om du vill kan du kompensera för utsläppen genom att öppna ett Östersjökonto, som genererar medel till Östersjöprojektet eller genom att donera pengar till WWF Finland. Vi ger också praktiska tips på hur du kan ändra dina vanor och bli mer miljömedveten i vardagen.
24
Ålandsbanken | MiFID II
Nytt regelverk gällande investeringstjänster – MiFID II Från och med den 3 januari 2018 gäller ett nytt regelverk inom EU, ett regelverk som reglerar investeringstjänster och handeln med finansiella instrument. Regelverket är en omfattande och komplex helhet av förordningar och direktiv och kallas för MiFID II. MiFID II är en uppdatering av MiFID -regelverket som implementerades för tio år sedan, år 2007.
Det primära syftet med uppdateringen av regelverket är att uppnå större transparens på marknaden och högre grad av kundskydd för investerare. Ökad transparens Reglerna som ska öka transparensen kommer inte att i någon större grad
påverka dig som kund direkt, förutom att Ålandsbanken kommer att behöva mera uppgifter om kunderna för den utökade transaktionsrapporteringen till myndigheterna, exempelvis LEI-kod från företagskunder. Den ökade transparensen ska vara till fördel för alla investerare, i och med att den förväntas leda till en
effektivare marknad. Reglerna som ökar kundskyddet kommer däremot att gynna bankens kunder på ett påtagligare sätt. Banken ser för tillfället över sitt erbjudande av finansiella instrument, för att på ett bra sätt kunna göra en målgruppsbedömning för de instrument som banken erbjuder. Detta innebär att för varje instrument som vi rekommenderar till dig kommer vi att även bedöma om du ligger i målgruppen för det instrumentet. Detta minskar risken för kunder att investera i instrument som exempelvis på grund av instrumentets risknivå eller komplexitet inte är en lämplig investering för den enskilda kunden. Mer detaljerad information Vid investeringsrådgivning hos Ålandsbanken kommer du framöver att få ett dokument av rådgivaren som beskriver vilket råd du fått och på vilket sätt rådet är lämpligt för dig. Du kommer även att få mera detaljerad information om de kostnader som hänför sig till de investeringstjänster och produkter som är relevanta för dig, både före du fattar ett investeringsbeslut och på efterhand i en årlig sammanfattning. Även eventuella betalningar eller förmåner som Ålandsbanken får från tredje parter, exempelvis fondbolag, som är förknippade med de tjänster banken tillhandahåller dig, kommer att redovisas till dig i detalj. Överlag kommer MiFID II att begränsa sådana tredjepartsersättningar och styra mot direkta avgifter från kund istället för att kunderna ska få en rättvisande bild av kostnaderna. Du kommer att få information om om uppdateringar i avtalsvillkor som följer av MiFID II och du kan hitta uppdaterad information om Ålandsbanken och dess värdepapperstjänster på Ålandsbankens webbplats i januari.
e-Id & LEI | Ålandsbanken
25
Ålandsbanken e-ID I slutet av november lanserades Ålandsbanken e-ID, ett nytt elektroniskt identifieringssätt som gör din vardag enklare. Funktionaliteten möjliggör digitala underskrifter med din mobila enhet och är ett alternativ till kodtabellen. Med e-ID kan du logga in och godkänna betalningar och andra uppdrag på Internetkontoret, i Mobilbanken och andra webbtjänster som kräver elektronisk identifiering, såsom FPA och Skatteförvaltningen. Identifieringsfunktionaliteten är både är säker och avgiftsfri. Genom några enkla steg kan du själv aktivera tjänsten i Mobilbanken och därmed sköta dina bankärenden ännu enklare. På vår webbplats kan du läsa mera om Ålandsbanken e-ID och hur du aktiverar och loggar in med funktionaliteten.
Hög tid att ansöka om LEI-kod Handlar ditt företag med värdepapper som aktier och masskuldebrev? Då är det hög tid att ansöka om en LEI-kod, som enligt EU-lagstiftning krävs från och med den 3 januari nästa år för alla som vill fortsätta med handeln. Handlar ditt företag med värdepapper som aktier och masskuldebrev? Då är det hög tid att ansöka om en LEIkod, som enligt EU-lagstiftning krävs från och med den 3 januari nästa år för alla som vill fortsätta med handeln. LEI – Legal Entity Identifier ¬– är en 20-siffrig internationell kod som ökar både säkerheten och transparensen. Det blir helt enkelt tydligare vem som står bakom en värdepapperstransaktion.
Många åländska företag berörs av förändringen. LEI-koden i sig är inget nytt, men tidigare krävdes den endast för företag med derivathandel, säger Johnny Rosenholm, enhetschef för företagsavdelningen på Ålandsbanken. Företagare kan ansöka om koden på Patent- och registerstyrelsens webbplats eller anlita en auktoriserad leverantör som sköter om ansökan. Det är svårt att exakt säga hur lång hand-
läggningstiden är, men räkna med två veckor för att vara på den säkra sidan. Koden kostar – först en ansökningsavgift som är en engångskostnad, och sedan en årlig användaravgift – och priset är det samma oavsett företagets omsättning. – Kontakta vår kundtjänst eller din kundrådgivare om du som företagare känner dig osäker och vill ha råd om hur du ska gå tillväga.
26
Ålandsbanken | Kundporträttet
När alla kossor
” Vi är den sjätte generationen här på gården. Och vi har gått in för miljöarbete. Inte för att det ligger i tiden utan för att vi är övertygade om att det är rätt och för att vi älskar naturen”.
Kundporträttet | Ålandsbanken
27
sover sött
Något händer på Koskis gård. Exakt vad är ännu höljt i dunkel. Men alla inblandade är överens om en sak: vad än den över 330 år gamla gården förvandlas till är det något som är hållbart och hälsosamt för dig. Text: Joakim Enegren, Foto: Jukka Åhman
Känslan infinner sig plötsligt. Vi står på terrassen till familjen von Limburg Stirums snart färdigbyggda hus och blickar ut över den anrika bruksmiljön. Hela Koskis gård lyser i höstsolens sken. Det är då jag känner ett inre lugn som föser undan min storstadsstress. Och det är precis så som gårdens värdinna Helena von Limburg Stirum vill att det ska vara. – Vi får själva så mycket ut av naturen och djuren här. Det är något värdefullt som vi vill dela med oss av till besökare så att också de får känna glädje och välbefinnande. Mediestormen bryter ut Koskis gård hör till doldisarna bland de västnyländska herrgårdarna. Medan till exempelvis Svartå slott länge och framgångsrikt har byggt upp sitt varumärke, har Koskis hållit en lägre profil och mer jobbat i det fördolda. Men i juni 2014 smällde det till i medierna. Världsnaturfonden WWF Finland utsåg Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård. Juryn konstaterade att man jobbade föredömligt med att bevara kulturlandskap, skapa våtmarker och skydda hotade växter och djur. Med andra ord driver gården ett mångfacetterat och miljövänligt jordbruk. – Utmärkelsen gav både gården trovärdighet och oss motivation fortsätta jobba på det utstakade spåret. Både branschen och de som vill direktköpa ekologiskt nötkött fick upp ögonen för Koskis, säger Fredrik von Limburg Stirum när vi promenerar över gårdsplanen upp mot brukskyrkan som flyttades från närbeläg-
Världsnaturfonden WWF Finland utsåg 2014 Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård.
na Antskog bruk någon gång kring 1785. Vi passerar karaktärshuset som för tillfället står tomt i väntan på en omfattande renovering och stiger sedan in i kyrkan. Här hålls bland annat konserter och julkyrka. Nu när solen silar in genom fönstren känns den tomma kyrksalen som världens mest harmoniska plats. Men i dag har det slösats tillräckligt med tid så någon fridfull sittpaus på de omålade, och av århundraden patinerade, kyrkbänkarna får jag bara drömma om. Istället styr vi mot den intilliggande klockstapeln vars kammare inhyser en miniutställning över gårdens historia. Kända namn och stora industribedrifter sveper förbi på de upphängda presentationstavlorna. Där jag står bredvid min värd kan jag inte låta bli att med viss oro känna att all denna historia vilar tungt på hans axlar.
Fredrik verkar ändå inte känna sig alltför besvärad av bördan. – Vi är den sjätte generationen här på gården. Och vi har gått in för miljöarbete. Inte för att det ligger i tiden utan för att vi är övertygade om att det är rätt och för att vi älskar naturen. Lönsamheten är inte vår enda drivkraft utan vetskapen om att en förändring måste ske. Sporren för mig är att jag känner att tidigare generationer på gården har gjort sitt bästa för mig och jag vill göra det samma för kommande generationer, även utanför gårdens gränser. Sedan fortsätter han: – Men visst kan jag om kvällarna bli bekymrad över gårdens och branschens lönsamhet och allt som blev ogjort under dagen. Nu under hösten är det till exempel mycket pappersarbete men samtidigt akuta saker ute i fält som måste skötas.
28
Ålandsbanken | Kundporträttet
” I den nya hållbara ekonomin borde varje företag och människa tänka på hur man med sin egen verksamhet kan göra antingen gott eller illa för kommande generationer”. Mer än lyckliga kor med anor Det som är klart är att Fredrik och Helena tillsammans sätter sin egen prägel på Koskis gård. Vad exakt som en dag kommer att stå skrivet på deras egen presentationstavla där i klockstapeln är ännu oklart. Och frågan är om en enda tavla kommer att räcka till. Deras idéer är många och de håller redan på att förverkliga ett antal av dem. – Allt vi gör bygger på ett hållbarhetstänk. Jag ser att vi har flera kundgrupper. Dels företag som vill arrangera möten i kombination med friluftsupplevelser, dels familjer som vill uppleva en koppling till djur och natur, säger Helena som har tagit på sig ansvaret för djurskötseln. Och då tänker många kanske på de cirka 100 herefordkor som med sina kalvar lugnt betar på ängarna. De har blivit ett signum för Koskis gård – och det med rätta, Finlands äldsta herefordbesättning kom till gården 1967. Men på gården bor också får, en häst och två åsnor.
– Jag vill också ha grisar men det är ännu under förhandling, säger Helena och kastar en snabb blick på Fredrik. Helenas kreativitet har tagit avstamp i djuren. För tre år sedan startade hon vad hon kallar galenskapen med kofadderskap, en idé som visat sig träffa rakt i hjärtat på finländarna. – Kornas faddrar är allt från äldre par som växte upp med kor till 23-åriga stadsbor som älskar djur. Jag funderar på att bredda fadderskapet till att också erbjuda företag möjligheten till fadderskap så att de kan ge sina anställda ett annorlunda perspektiv på matproduktion, säger Helena. Men Helenas och Fredriks ambitioner sträcker sig långt utöver gulliga kossor. Så när herefordkorna går och lägger sig efter en lång dag på de frodiga ängarna har paret von Limburg Stirum ännu mycket att göra. Det enkla är det starka Vad gäller mat och upplevelser är Koskis
gård i en intressant situation. Dels finns gårdens eget ekologiska nötkött som man i dag till tre fjärdedelar säljer direkt till hushåll, mindre butiker och restauranger, dels är de omgivande skogarna ett skafferi av mat och upplevelser. – En produkt vi erbjuder är matvandringar på tre timmar då vi stannar fem gånger och avsmakar mat som antingen producerats på gården eller av andra lokala producenter. Jag ser ett värde i att uppleva både smaker och naturen samtidigt. Och alla mobiltelefoner kunde lämnas i en låda i huset. Det ger dig en befrielse att se, höra, dofta, smaka och med öppet sinne ta emot allt som naturen erbjuder sina besökare. En variant på matvandringen som Helena grunnar på skulle vara en skogspromenad där man plockar svamp och sedan kommer in för att tillsammans artbestämma svamparna och tillreder en måltid av dem. Som hon säger, det ska inte vara komplicerat att finna ro i naturen.
Kundporträttet | Ålandsbanken
– Det handlar om små saker som att klappa eller mata en ko eller bara låta ögonen vila på glada kalvar och lamm. I den andan har vårt värdpar en uppsjö av idéer: fotosafari, yogaretreat, naturlöpning och förhoppningsvis ekologiskt fiske. Som bäst är Fredrik med i ett EU-projekt för att öppna upp Kisko å. Ån har hittills varit stängd för lax och öring på grund av bruksverksamheten och gårdens gamla kraftverk. Men om allt går vägen kommer fiskarna inom fem år att vandra upp längs ån och det skulle möjliggöra ett hållbart Catch & Release-fiske. – Utöver fisket så tror jag på hållbar och selektiv jakt. Viltet gynnas, likt övrig flora och fauna, av de naturvårdsåtgärder vi gör i gårdens jord- och skogsbruk. En utveckling av våra jakttjänster kunde vara att vända sig mot utländska jägare. Till exempel i Tyskland har älgen en mycket hög och mytomspunnen status, säger Fredrik. Rätt koordinater för ett matparadis Det är inte bara gårdens sagolika miljö som är en slags råvara i parets utvecklingsplaner. Också gårdens läge är snudd på idealiskt: Med det bekväma avståndet från Helsingfors, Åbo och Tammerfors har man en utmärkt grund att stå på. Lägg till det att det bokstavligen puttrar i de västnyländska grytorna. – Den västnyländska matsatsningen är väldigt stark. Finlands kocklandslag har sin bas i Raseborg, Slowfood-rörelsen och den tillhörande matfestivalen har medvind och de många REKO-ringarnas direktförsäljning blir allt populärare, säger Fredrik och fortsätter: – Kockprofilen Mikael Björklund sade nyligen att västra Nyland har alla förutsättningar att bli Nordens ledande matregion. Jag vet inte om han sade det bara för att vara snäll men det skulle redan vara en stor sak om vi blev Finlands ledande matregion. När vi ändå blickar utöver gårdens gränser kan vi fortsätta längre bort. Vårt värdpar har ett perspektiv som många finländare saknar. Medan Fredrik har studerat viltbiologi och ekologi har Helena studerat biologi. Bägge har varit involverade i Baltic Sea Action Group BSAG där Fredrik fortfarande sitter i styrelsen (nej, de blev inte ett par på jobbet,
de träffades på ett studentjubileum). Dessutom är Fredrik bland annat en av grundarna av Natur och viltvårdsstiftelsen och vice ordförande för Naturresursinstitutet. Med all den kunskap han samlar på sig är det inte överraskande att han är orolig över världens tillstånd. – Vi måste leva annorlunda och konsumera mindre, vi är så många på jorden. På kort tid har vi överexploaterat jordens naturresurser. I dag är hållbarhetstrenden stark men jag tänker ofta på hur synd det är att trenden inte startade för 100 eller 50 år sedan. Men det gäller att inte ge upp utan jobba vidare och förändra det som vi kan förändra. Där ger han en viss åländsk bank tummen upp. – Alla företag kan göra något men jag ser mycket oäkta miljöengagemang i företagsvärlden. Genom att jag jobbar med Östersjön ser jag att Ålandsbanken är en föregångare. De har gjort en miljösatsning som känns äkta. En chans Finland inte får sumpa Samtidigt ger Fredriks och Helenas perspektiv orsak till försiktig optimism vad gäller Finlands chanser att göra en tydlig internationell närvaromarkering.
29
– Jag tror på turismen i Finland, i synnerhet med tanke på att resenärer i en allt oroligare värld tittar på nya, tryggare resmål. Men vi måste göra rätt nu när den växer rejält, för naturen är vårt trumfkort. Vi får inte överexploatera eller göra det smaklöst. Vi måste satsa på hållbarhet och kvalitet och göra det rätt: Bygga rätt, transportera rätt, producera rätt och konsumera rätt. Fredriks telefon surrar diskret i hans ficka. Jag förstår vinken. Nu är det dags för viktigare jobb än att valla runt en frågvis reporter. Tillsammans med sin skogsvårdare ska han inventera trädbeståndet för att sedan bestämma hur parkmiljön runt gården ska planeras. Några dagar senare sitter jag vid skrivbordet och bläddrar i den läsvärda historiken Koskis i tidens ström – från bruk till herrgård. Mitt öga fastnar på några ord av Fredrik som elegant summerar allt han försökte få mig att förstå under intervjun: I den nya hållbara ekonomin borde varje företag och människa tänka på hur man med sin egen verksamhet kan göra antingen gott eller illa för kommande generationer. Det bästa sättet att påverka är att visa gott exempel och det försöker vi i mån av möjlighet göra i vår egen verksamhet.
Är du nyfiken på REKO-mat? REKO-ringarna i Finland blir allt fler. REKO är en avtalsmodell för handel mellan producenter och konsumenter. Inom försäljnings- och distributionsmodellen av närmat beställer konsumenterna mat av producenterna direkt, utan mellanhänder.
GÖR SÅ HÄR: 1. På www.ekonu.fi hittar du en lång lista på REKO-ringar runtom i Finland. 2. A lla REKO-ringar har egna grupper på Facebook där den dagliga kommunikationen mellan producent och konsument sker. Gruppen får information om producenternas varor, beställningsdatum och tidpunkt och plats för leveransen. 3. T ipset: Det går bra att följa en REKO-ring på Facebook och börja med att besöka leveransplatsen där du kan bekanta dig med producenterna och se hur allt fungerar. Det är roligt!
30
Ålandsbanken | Peter Wiklöf
frågor till Peter Wiklöf
Intervju: Joakim Enegren
Vilket är det svåraste beslutet du har fattat under 2017? – Känslomässigt var stängningen av våra två sista enmanskontor på Åland svår. Ser man helt rationellt så var det betydligt enklare, för trots att vi fortsätter växa på Åland så ser vi att kunderna i dag efterfrågar våra rådgivningstjänster, vilket vi inte kunde tillhandahålla på ett enmanskontor.
1
2
Under året har bankens hållbarhetsprofil blivit allt tydligare. Men vilka är andra milstolpar som läsaren kanske inte känner till? – Jag kan nämna tre saker inom spara och placera-området. Våra placeringsfonder har storleksmässigt passerat 3 miljarder euro under sommaren. Vi har lanserat en helt ny och egenutvecklad kapitalmarknadsplattform i Sverige och som också ska införas i Finland. Vårt samarbete med fintechbolaget Dreams har gjort att vi på ett år fått över 40 000 nya svenska kunder som sparar hos oss via Dreams-appen. Om du tittar i kristallkulan – vilka blir de stora utmaningarna för Ålandsbanken under 2018? – En av våra största utmaningar är att behålla den flexibla och personliga service som vi med stor övertygelse försöker ge våra kunder, samtidigt som ytterligare en våg av nya regelverk ska implementeras under slutet av 2017 och 2018. Regelverken har ett gott syfte men de riskerar att göra oss betydligt fyrkantigare om vi inte är vaksamma.
3
Jag har en läsarfråga, den lyder så här: Jag bor i Jyväskylä. Har Ålandsbanken några planer på att utvidga servicenätet i Finland? – För närvarande har vi inte det men vi jobbar i allt högre grad med att besöka städer där vi inte har kontor. Dessutom närmar vi oss möjligheten till videomöten. Vi ser att storbankerna vill ersätta sina kundansvariga med videomöten via stora contact centers. Vi väljer en annan väg och vill säkra att våra kunder kan nå sin personliga kundansvariga, även om de inte kan ta sig till kontoret.
4 5
Till sist: Vilket är ditt bästa minne från sommaren 2017? – Det är två varma och sköna juliveckor på sommarstugan här på Åland med min familj.
Finansiell Kontakt | Ålandsbanken
ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon + 358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.fi AFFÄRSOMRÅDET FINLAND Direktör Anne-Maria Salonius Telefon 020 429 3401 anne-maria.salonius@alandsbanken.fi
PRIVATE BANKING Chef Private Banking Nina Laakkonen 020 429 3662 nina.laakkonen@alandsbanken.fi PREMIUM BANKING Chef Premium Banking Maarit Vesela 020 429 3601 maarit.vesela@alandsbanken.fi BULEVARDEN Bulevarden 3 TAMMERFORS Hämeenkatu 4, våning 6 VASA Hovrättsesplanaden 11 ÅBO Hansakvarteret, Eriksgatan 17 PARGAS Köpmansgatan 24
Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.
31
VÄLJ BETALKORTET FÖR ÖSTERSJÖNS BÄSTA • Östersjökortet är tillverkat av bionedbrytbart material • Kortet är kopplat till ett världsunikt index för miljöpåverkan, Åland Index • Med hjälp av Östersjökortet kan du följa miljöpåverkan av dina inköp .
Är du intresserad av Östersjökortet? Vi berättar gärna mera för dig om Östersjökortet och hur du kan beställa det. Du når oss per telefon, växel 0204 29 011*) eller på www.balticseaproject.org
Ålandsbanken balticseaproject card GOLD
OrrOW TOM
*) Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/minut (moms 24 %). Samtalen bandas. Magstripe Green First badge Pantone 7728C Second badge Pantone 3308 C
MeMber 543211