Alandsbanking number 1 2016 Åland by Ålandsbanken Abp

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . A X

NR:1 2016

Smakmöten, gästhem och musik Ellas företagande rymmer mer än vin

Lyhörd i

35 år

Uppskattad av både kunder och medarbetare

HÅNGEL OCH HÅLLBARHET

Tove Erikslund tänker till

Vårt viktigaste betyg

VÅRT FOKUS ÄR PÅ DIG

Ålandsbanken | Innehåll

INNEHÅLL NR.1 ÅLANDSBANKEN ÖNSKAR EN TREVLIG SOMMAR!

4 MÖT ELLA MED MÅNGA JÄRN I ELDEN!

”Jag är inte bra på lagom. Jag är kanske adrenalinkicksberoende.”

8 BERIT OM 35 ÅR SOM LYHÖRD

”Jag får lära mig nya saker hela tiden vilket gör att jobbet är intressant och det behövs för annars stagnerar man.”

12 REVADE SEGEL

En vådlig seglats på de finansiella haven under inledningen av 2016 ger halv aktievikt jämfört med normalläge.

14 FÖR FÖRETAGARE I TIDEN UTAN TID

– Mitt mål har inte varit att bli bäst i klassen eller att vinna tävlingar, utan att suga i mig så mycket kunskap som möjligt,

24 HUR FÅR VI PENGAR ATT VÄXA?

ELLA GRÜSSNER CROMWELL-MORGAN

Ju mindre tid det går åt för att sköta sina bankärenden desto bättre.

DREAMS

En introduktion till vår Private Banking.

28 VÅRT VIKTIGASTE BETYG SÄTTS VARJE DAG

Läs om vad våra kunder satte för betyg på vår insats och varför.

38 TID FÖR REFLEKTION

Tove Erikslund om hållbarhet och vikten av att investera i sig själv.

VÅRT VIKTIGASTE BETYG

BERIT SUNDLOM

BUSINESSNET

ÖSTERSJÖPROJEKTET

De kämpar för kvävet i Östersjön.

SKÖRDEFESTEN

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Birgitta Dahlén Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Marcus Boman Photography, Mikael Uponen, Therese Andersson, Daniel Eriksson Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling

Ledaren | Ålandsbanken

SOMMAR OCH SOL MEN MED ETT HAV FULLT AV ALGER

ommaren närmar sig och de flesta av oss ser fram emot stug- och badliv och att få vara ute på sjön för att fiska eller bara njuta av naturen. Tyvärr så finns det något som ibland förtar glädjen och det är när vi ser ut över vårt hav som beklagligtvis periodvis är täckt av alger och där vi inte kan eller vill bada. Kan jag göra något åt det? Det kan många gånger kännas hopplöst när man ser ut över havet men vi kan alla på vårt eget vis hjälpa till för att få ett renare hav. Därför tar Ålandsbanken ännu ett steg till där vi, förutom att vi skänker pengar via vår Miljökontobonus, nu även satsar på Östersjöprojektet där vi drar vårt strå till stacken genom att finansiera och stötta projekt för ett friskare Östersjön. När goda idéer möter möjlighet till genomförande kan vi tillsammans skapa en bättre morgondag. Vi har tagit beslut om att successivt byta ut plasten i våra bankkort till majs som har visat sig vara lika starkt. De första korten som kommer att bytas ut är våra Premiumkort. Sedan kommer våra övriga kort att bytas vartefter. Det är nu även dags att söka pengar från Östersjöprojektet om du har projekt du vill genomföra för att hjälpa till för att få ett renare Östersjön. Kundundersökning Vi gör allt oftare kundundersökningar inom våra kundgrupper. En som jag gärna lyfter fram och som också

Vi går vår egen väg.

återspeglar sig i de andra kundundersökningarna vi gjort det senaste året är Private Banking-undersökningen. Det visade sig att det som kunderna värdesätter mest är tillgängligheten, integriteten, servicen och den personliga kontakten men vi vet också att betydelsen av ett gott resultat i portföljernas utveckling trots allt är det viktigaste för kunderna. Efterfrågan på åländska produkter ökar Åter igen har vi ett reportage av en driftig åländsk kvinna som visar företagsamhet. Ella är som så många andra åländska entreprenörer inte rädd för att ha flera ben att stå på. Hon har på ett framgångsrikt sätt gjort sig känd som en kunnig sommelier även utanför Åland samtidigt som hon har gästhem, föreläser och även är en duktig musiker. Skördefesten är ytterligare bevis på en framgångssaga som började i liten regi 1998 men som nu har växt till en stor folkfest på Åland där ålänningarna besöker gårdar för att handla lokalproducerat, äta eller bara njuta av all upplevelse. Skördefesten lockar allt mer turister samtidigt som det också har blivit en extra inkomstkälla framför allt för många jordbruksföretagare.

”När goda idéer möter möjlighet till genomförande kan vi tillsammans skapa en bättre morgondag.”

En riktigt trevlig sommar! Birgitta Dahlén Direktör Ålandsbanken Åland

Ålandsbanken | Kundintervju

MAT, VIN OCH ryms i Ellas

” Det gäller att hitta en balans. Att delarna inte blir större än den helhet man förmår hantera.”

Kundintervju | Ålandsbanken

GÄSTHEM företagspaket Det fanns egentligen inget val. För att kunna göra allt det hon vill på sitt sätt måste Ella Grüssner Cromwell-Morgan bli egenföretagare och i hennes företagspaket ryms ett populärt gästhem och mat och vin i olika former. Men ibland blir paketet överfullt och hotar att gå upp i limningen. En utmaning inför framtiden är att sortera mer, våga välja bort och satsa på det som både fungerar och ger stimulans. Text: Helena Forsgård Foto: Marcus Boman

n brasa brinner i den stora salen i gästhemmet i Kvarnbo i Saltvik. Det är högt i tak. Oljemålningar och porträtt av äldre släktingar hänger på väggarna. Kandelabrar med levande ljus står på borden. Till kvällen väntas en grupp på vinprovning. Under vintern är det lugnt på gästhemsfronten men från mitten av april till mitten av september är det full rulle. Då är det i princip fullbokat hela tiden i de åtta rummen och som mest kan man ta emot 20 gäster per natt. Då har man också hjälp av två anställda. En del var skeptiska Ella Grüssner Cromwell-Morgan och maken Martin Cromwell-Morgan köpte ”det gamla spökhuset” nära kyrkan i Kvarnbo i början av 2000-talet. Det hade stått tomt i några decennier och en och annan skakade på huvudet när de började rusta upp huset som är hela 540 kvadrat. Men Martin är extremt händig – inget som kan skruvas på, fixas till eller rustas upp är honom främmande – och han insåg att det fanns ett friskt och rakt stockhus under den slitna ytan.

Historierna kring gården och dess ägare är många. Här har funnits handelsträdgård, bigård, postkontor, bank och pensionat. På gården finns även en komplett och fungerande mekanisk verkstad från 1930-talet. Och sist men inte minst – på ett porträtt i salen syns två gamla damer som på sin ålders höst hamnade i Guinness rekordbok. En av damerna drev pensionatet i huset och de båda var de första enäggstvillingarna i världen som blev 100 år! Ella har dessutom flera släktband till gården. Hennes farmor drev i tiden ett bageri här och en av de ovan nämnda tvillingarna var hennes farmors mor. Det vanliga med finess – Våra gäster uppskattar atmosfären och historierna kring huset och de gillar mixen, både vin- och motorintresserade får något extra här. Vi får också beröm för våra frukostar. Vi bjuder på det vanliga men satsar på detaljerna. Det är inte enbart skivad tomat utan en tomatsallad med någon lokal ost i. Det är hemlagad marmelad och varmt nybakat bröd. Det är en vackert upplagd ostbricka och en tebuffé där gästerna kan laga sig en egen

Ålandsbanken | Kundintervju

höst för att på ort och ställe lära känna just det områdets viner och vinmakare. Ella har också, som en av väldigt få i Norden, klarat av den högsta nivån av en prestigefylld och krävande utbildning som ges vid organisationen Wine & Spirit Education Trust i England. – Jag är ingen tävlingsmänniska, absolut inte. Mitt mål har inte varit att bli bäst i klassen eller att vinna tävlingar, utan att suga i mig så mycket kunskap som möjligt, säger hon och tillägger: – Men jag är inte heller bra på lagom, jag har svårt att stänga av om jag har en ledig kväll. Jag är kanske adrenalinkicksberoende, säger hon.

kanna med sin favoritsort. Vi har alltid en brasa i spisen, tända ljus på borden och soft jazzmusik i bakgrunden. En tid var det frestande att även driva en restaurang, öppen både för gästhemsgäster och andra, men där drog Ella en gräns trots att hon älskar att laga mat. Man blir väldigt låst vid spisen och det är för osäkert – kommer det tre eller hundratre gäster en kväll? – Vi erbjuder i stället goda viner och ett tapasurval på åländska åt våra gäster och beställer gärna en taxi åt dem för en middagstripp till Smakbyn i Kastelholm eller till Stallhagen i Grelsby. Det uppskattas. Då får de prova på olika restauranger, säger Ella Grüssner Cromwell-Morgan. In i vinets värld Yrkesvalet efter gymnasiet tedde sig givet för Ella – något med musik eftersom alla i familjen, inklusive hon själv, musicerade hela tiden och jämt. Hon jobbade också en tid som musiklärare men insåg – kanske med en viss förvåning – att det inte var något för henne. Hon trivdes helt

enkelt inte i den rollen. I stället valde hon en annan väg. – Jag hade drivit kaféet Uffe på berget flera somrar och trivdes i servicebranschen. Dessutom gillar jag mat och smaker och insåg att ja, man kan ju utbilda sig inom mat och restaurang och satsa på den banan. Hon började med en ettårig utbildning till servitör vid Ålands hotell- och restaurangskola. Och där och då blev hon drabbad. Pulsen steg och ansiktet hettade när det stod vinlära på schemat. Så mångfasetterat, så fascinerande, så mycket smaker och så mycket att lära sig! Det blev mer och mer. Utbildning till kock, deltagande och seger i en tävling i sommelierteknik mot garvade män från vinodlarländer. Utbildning till fackskollärare. Utbildning till sommelier vid Restaurangakademien i Stockholm där hon utexaminerades som kursetta. Belöningen för det var ett resestipendium till vingårdar i franska Rhônedalen, vilket sedermera ledde till att hon och familjen, där numera två söner ingår, åker till nya vindistrikt i Europa varje

Ger många uppdrag Allt det här och lite därtill – hon är bland annat nybliven sherrymästare efter en utbildning i Spanien – har lett till en lång rad olika uppdrag. Hon undervisar vid programmet för Hospitality and Management vid Högskolan på Åland, hon håller kurser, fortbildningar och vinprovningar. Hon skriver vinartiklar, skapar vinlistor för restauranger och medverkar i teve-programmet Strömsö där hon får ägna sig åt något av det bästa hon vet – att kombinera mat och vin så att smakupplevelserna når ännu högre höjder. – Maten lagas ofta i timmar men sedan tar man första bästa vinflaska därtill. Det är synd, man kan fördärva en hel måltid genom att välja ett vin som inte passar till rätten. Smaksättningen, tillredningssättet och tillbehören styr valet av vin långt mer än själva huvudråvaran. Eller med andra ord – en pocherad gös med syrlig citronsås kräver ett helt annat vin än en panerad gösfilé med smörstekta kantareller. Härnäst drömmer hon om att skriva en vinbok med fokus på just kombinationer av mat och dryck och snart inleds renoveringen av ett annat hus på gården. I det hoppas hon kunna inreda ett rum enkom för vinprovningar. Allt är möjligt Ella har företagandet i blodet. Hennes farmor Anna-Greta drev både tvätteri och

Kundintervju | Ålandsbanken

bageri, hennes far Ulf har omsatt många idéer i egna företag. – Det har aldrig känts främmande för mig att starta eget och på något sätt var det oundvikligt. Visst tänker jag ibland att det skulle vara skönt att vara anställd, men då får jag bara en del av allt jag vill göra. Som företagare kan jag kombinera många delar till en helhet. Men man måste nog ha en liten defekt också för att stå ut. Man kan inte tro att man ska få betalt för varenda timme man jobbar, säger hon med ett glatt skratt. Det gäller också att hitta en balans. Att delarna inte blir större än den helhet man förmår hantera. – Det är svårt, men jag har blivit bättre och jag lär mig hela tiden. Och jag är bra på mikropauser. Jag kan ta fyrhjulingen under värsta stressiga sommardagen och köra till vår stuga som ligger nära gästhemmet. Där kan jag sitta och bara titta ut över sjön en halv timme. Sedan har jag nya krafter! En annan klocka tickar. Ella, i dag 39 år, har den ärftliga sjukdomen limb-girdle muskeldystrofi som gör att muskler försvagas – långsamt men obönhörligt. – Sjukdomen bidrar kanske till att jag inte vill vänta med mina projekt, jag vill göra saker här och nu. Jag låter mig inte heller hindras utan tänker att allt är möjligt. Men ibland måste jag få hjälp, jag kan till exempel inte längre bära tunga saker eller ta mig upp från golvet om jag faller.

”Det har aldrig känts främmande för mig att starta eget och på något sätt var det oundvikligt.”

Skrev all musik Musiken, som inte blev den huvudsakliga födkroken, är dock en passion i livet. Ella spelar i första hand fiol men även en rad andra instrument som flöjter, nyckelharpa, fiddla och olika slagverk. Hon är med i gruppen Iarnród, som spelar irländsk musik, och med sina två systrar Isabella och Johanna i Ulvens döttrar. Trion har nyligen gett ut sin tredje skiva med – som det heter i förhandsreklamen – ”suggestiv musik med forntida klanger”. Ella skrev all musik trots att hon egentligen inte hade tid. – Om jag skulle önska något just nu är det mer tid för musikskapande!

Ålandsbanken | Porträttet

Berit Sundblom

DET VIKTIGASTE ÄR VARA LYHÖRD FÖR Berit Sundblom började på Ålandsbanken i april 1981 som inhoppare på stadskontoren. Berit har under åren hunnit träffa många kunder och har i många år också varit handledare för nyanställda och sommarvikarier. All ledig tid spenderas på Bänö i Föglö. Text: Anna Saarukka Foto: Viktor Fremling

Porträttet | Ålandsbanken

ATT ALLTID KUNDENS BEHOV.

Ålandsbanken | Porträttet

Hur kom det sig att du kom till Ålandsbanken? – Jag sökte jobbet som inhoppare, eller rusningsbiträde som det kallades då, för jag tyckte det verkade vara en intressant arbetsplats. Jag hade alltid tyckt att det skulle vara roligt att sitta i kassa och betjäna kunder och ända sedan liten hade jag haft konto i Ålandsbanken. Det var ett ställe som jag kände att där skulle jag kunna tänka mig att jobba. – På den tiden fanns det flera kontor i Mariehamn: Storagatan, Västernäs, Strandnäs, Torggatan och på sjukhuset fanns också ett litet kontor som var öppet några timmar. Vi var väl 15 inhoppare på den tiden som åkte runt och jobbade på kontoren där vi behövdes. Jag var mest i Strandnäs och sedan i Västernäs och på Storagatan. – Från att ha varit inhoppare fick jag sedan fast jobb på Torggatan som nuvarande Citykontoret kallades då och har varit där sedan dess. Jag har haft många olika titlar, kassafunktionär, allfunktionär, servicerådgivare och nu är jag senior servicerådgivare. – Med åren har arbetet och uppgifterna ändrat och det finns möjlighet att byta plats inom banken om man känner att man vill göra något annat. Det är ett roligt och omväxlande jobb som också är an-

svarsfullt. Vi får hela tiden lära oss något nytt, får fortbildning om nya produkter och nya tjänster som vi tar i bruk. 35 år är en ganska lång tid i banken. Hur har arbetet förändrats under åren, till exempel med teknikutvecklingen? – I Strandnäs hade vi då 1981 just fått dator till kontoret för att kunna göra saldoförfrågan. Jag hade just börjat då så jag har jobbat med dator hela tiden och inte enbart med listor. Fast vi fick bläddra i listor ibland också då datorn stod still. Giron skickades in till huvudkontoret och där satt ett gäng och registrerade dem på kvällarna. – Sedan kom ju automatkorten som man kunde lyfta kontanter med. Till Citykontoret fick vi i början av 90-talet en automat, Girobanken, där kunderna kunde boka sina giron själva och få ut ett kvitto. Det här var före Internets tid. – Förr var det också mer växling av resevalutor och resecheckar då det var mera olika valutor före euron. – En stor händelse var så klart då euron infördes. Vi hade förberett med startpaket för företag men kunderna kom också in och skulle byta sina mark till euro. Vi behövde ge pengarna åt kunderna, berätta vad de är värda och hur de ser ut. Det var roligt även om det var mycket jobb.

Om Berit Sundblom Berit är gift och har 3 barn och 3 barnbarn. Hon bor och är uppvuxen i Mariehamn, men är ursprungligen från Föglö. Berit tog merkonomexamen från Ålands Handelsläroverk 1978. I dag arbetar hon som senior servicerådgivare på Citykontoret. Berit tycker mycket om friluftsliv, djur, natur, blommor och musik. All ledig tid spenderas på Bänö i Föglö. Hon är mycket sportintresserad och även om hon inte utövar själv så mycket så är hon intresserad av att följa med idrott, främst skidsport av alla de slag, friidrott samt konståkning och simning.

– Kortanvändningen har ju ökat och flera använder Internetkontoret i dag men det finns fortfarande de som vill ha personlig service och som kommer in och vill ha hjälp. Du har haft flera olika uppgifter under åren på Ålandsbanken. Vad gör du i dag? – Nu är jag sedan ett år tillbaka senior servicerådgivare och arbetar bakom kassorna som stöd för dem. Det är en avdelning på åtta personer: fyra i kassan, två i kundtjänst, Hans som är kontorschef och jag. Från kassorna kommer de till mig med längre och mer tidskrävande uppgifter som behöver utredas. Jag fördelar arvskiften, behandlar och delar upp bouppteckningar. Det blir mycket kontakt per telefon och e-post. Nu då Föglökontoret har stängt så är det jag som är kontakten för de kunder som har frågor. På Kumlinge och Kökar har vi kontor via postombud och alla bokningar av kassanotor som kommer därifrån kommer till mig. Du har alltså kontakt med flera kontor regelbundet? – Jo, det blir regelbunden kontakt med flera kontor. Sedan har jag tillsammans med min chef Hans Christensen hand om

Porträttet | Ålandsbanken

personalplaneringen på Citykontoret och pusslar ihop ledigheterna. Då behöver vi också ta Hammarlandskontoret med i beräkningen. – Jag har i många år varit handledare för nyanställda och sommarvikarier, också för sådana som börjat jobba på kontoren i Finland. De får ju grundutbildning men sedan handleder jag dem en vecka, först framför och sedan som stöd bakom. De får handledning i den praktiska biten i kassan, hur vi gör med olika tjänster och produkter och hur vi bemöter kunderna. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Eller finns det något sådant? – Det har blivit en mer rådgivande roll. Jag är lite av allt i allo och bollplank. Man vet aldrig var en dag slutar. – Jag har jobbat själv i kassa förut och känner folk och de känner mig. Ibland hoppar jag in i kassan och i kundtjänst då det behövs, till exempel för att avlösa vid lunch eller kaffepaus eller då någon är borta. Det håller kunskapen i skick och det är bra för mig att få göra det praktiska jobbet också. – Det viktigaste är att alltid vara lyhörd för kundens behov och ha kunden i fokus. Det gäller att lyssna vad det är kunden vill ha och erbjuda det han eller hon behöver och veta när det är bättre att boka ett möte med en kundrådgivare på exempelvis Private Banking så att kunden får diskutera i lugn och ro. Teknikutvecklingen har gått snabbt framåt men samtidigt har det kommit mer regler och strängare lagstiftning. Har förändringarna gjort arbetet lättare eller svårare? – Jag skulle säga både och. Datorsystemen är inte enhetliga och vissa saker är knöliga och krångliga. Men datorn är ju till stor hjälp eftersom det mesta hittas i databaserna och man får fram allt då man har en kund framför sig. – I dag är det också mer papper av alla slag och bestämmelser, EU-direktiv med mera som vi inte bestämmer över och måste följa och som inte fanns förr. Det är inte bara så där för en person att i dag komma in och öppna ett konto. Det ska fyllas i kundinformation och formulär, legitimation ska kopieras till systemet med mera. Jag kommer ihåg då vi hade

små kort med färdigt ifyllda nummer på för konton. Det enda som behövdes var namn och kontaktuppgifter och så var det klart och kunden hade öppnat sitt konto i banken. Vad är roligast på jobbet? – Mångfalden är intressant och att få göra olika saker. För mig är kontakten med kunderna väldigt givande. Jag får också lära mig nya saker hela tiden vilket gör att jobbet är intressant och det behövs för annars stagnerar man ju. Jag trivs också med att jobba på kontor med arbetskamrater, ett enmanskontor passar inte mig. Gemenskapen är jätteviktig i arbetet. – Det har också varit bra att få byta uppgifter inom banken. Då jag blev tillfrågad att ta över den här posten var jag först lite tveksam men med facit i hand så behövde jag komma vidare och få nya utmaningar. Samtidigt fick jag också lite mer ansvar. Alla dagar är olika, vilket gör att arbetet fortsätter vara intressant. I kassan och i kundtjänst behöver ni alltså kunna lite av allt och kunna svara på de flesta frågorna. – Jo det gäller att lära sig lite om mycket. Vi är inte experter som går på djupet med ärendena. Är det en svårare fråga så skickar vi kunden vidare till en specialist. – Ibland händer det att någon kund stannar mig på stan då de känner igen mig och har bankfrågor. Det har varit små frågor till exempel om kortproblem eller andra små enkla saker som det känns okej att svara på. – På Citykontoret ordnar vi också kundtillställningar och jag ställer gärna upp och är med och ordnar dem. Jag har också varit med på seniorresorna flera gånger, bland annat till Öland, Gotland, Höga kusten och Estland. Det har varit jätteroligt och en annan typ av jobb där man lär känna kunderna och umgås på ett annat sätt. Även om det är mycket jobb på en resa så är det samtidigt också lite rekreation. Finns det någon dröm som inte ännu är uppfylld? Jag är ganska nöjd med livet och för mig räcker det att få vara frisk och kry och att alla runtom mig också får vara det.

Har du något minne från någon rolig kundsituation? – Det finns säkert flera men en händelse kan jag berätta om. Det var på den tiden då Fiskarboden låg vägg i vägg här med Citykontoret. Det kom in en kund till mig i kassan och sade ”Nu skulle jag vilja ha det där nätet”. Eftersom jag kände honom så vågade jag mig på att skämta och svarade något i stil med ”Då får du gå till Fiskarboden intill”. Han syftade förstås på Internet och inte abborrnät. Livet är mer än arbete. Vad gör du på fritiden? – Vi har köpt mitt barndomshem på Bänö i Föglö. Där är det lugnt, ostört och fin natur. Från april till oktober är vi alla lediga tider och semestrar på Föglö. Jag har vuxit upp i Mariehamn men är hemma från Bänö. Hjärtat klappar för Föglö. – Sedan älskar jag att cykla och cyklar till jobbet året runt, i ur och skur. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Det är så skönt att komma ut i frisk luft en stund före jobbet och efter arbetsdagen. Man får lufta hjärnan och får lite andrum innan man kommer hem och ska ta itu med middagen. För mig är dagen förstörd om jag måste åka bil till jobbet någon gång. Så gillar jag också sport och musik, djur och natur. Hur är det med musik? Är du allätare eller är det någon särskild stil du gillar mest? – Jag lyssnar nästan alltid på musik. Jag gillar det mesta i musikväg, men kommer det hårdrock eller jazz på radion så byter jag kanal. De klarar jag inte av alls. Mest gillar jag populärmusik och visor har jag blivit mer förtjust i med åren. – Jag har också sjungit i Sjung och må bra på Medis. Det är en grupp människor som samlas en gång i veckan och sjunger av hjärtans lust. Vi sjunger populärmusik med olika teman och det är roligt. Du sade att du gillar djur och natur också, har du egna djur? – Nej inga egna djur, men två av barnen har hund så jag och min man får vara hundvakt ibland. Så gillar jag blommor också. Jag räknade nyligen att vi har 53 saintpaulior.

Ålandsbanken | Marknadskrönika

En stormig seglats på Det har varit en ganska stormig seglats på de finansiella haven under inledningen av 2016, där vi sedan en tid tillbaka seglar på stormiga hav med revade segel och minskat risktagande. På kapitalförvaltningen arbetar vi enligt devisen att vara värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång. I mångt och mycket handlar det om bondförnuft och i klartext kan det uttryckas som att vi köper när det billigt och säljer när det är dyrt. I nuläget ser vi börsen som ganska dyr och i vår allokering (fördelning mellan olika tillgångsslag) har vi en aktievikt på 30 %. Därmed har vi en tydlig undervikt jämfört med normalläget. Text: Niklas Wellfelt

e främsta argumenten till att vi är försiktigt inställda till aktiemarknaden är att börsen, trots en svag inledning på 2016, är förhållandevis högt värderad givet fundamenta, så som den underliggande vinstutvecklingen och konjunkturläget. Dessutom har osäkerheten kring centralbankspolitiken ökat väsentligt. Främst är det USA:s centralbanks (Fed) omsvängning i synen på ekonomin och ränteutvecklingen framöver som bidrar till ökad osäkerhet. Stundande rapportsäsong, när bolagen redovisar sina

USA:s centralbanks (Fed) omsvängning i synen på ekonomin och ränteutvecklingen framöver bidrar till ökad osäkerhet.

(Figur 1) Marknadsutblick: Vi har en lägre aktievikt än normalt.

100 90 80 Räntor 70 % 70 60 50 40 30 20 10 0

Aktier 30 % Allokering (normal 50/50 portfölj)

resultat för andra kvartalet och siar om utsikterna framöver, blir också väldigt viktig för att sätta tonläget på aktiemarknaden under resten av sommaren. Tydlig återhämtning Börskurserna har kommit ner cirka 20 % på den svenska och 15 % på den finska marknaden sedan toppen för ett år sedan. Men sedan botten i mitten av februari har aktiemarknaden visat en tydlig återhämtning. Vi konstaterar dock att den återvunna mark som aktiemarknaden tagit tillbaka till stor del förklaras av kursutvecklingen bland verkstadsbolag, vilket är en av de sektorer som visat allra svagast vinsttillväxt under senare år. Vi tycker att det är sämre kvalitet och högre risk i en börsuppgång som bygger på förhoppningar om snar vändning i konjunktur och vinstutveckling. För statistiska konnässörer Perioder med stigande bolagsvinster är ofta förknippade med en hög prislapp på börsen medan

perioder av fallande intjäning manifesteras i en värdering under historiskt genomsnitt. Fenomenet illustreras i figurerna 2 och 3 för den svenska respektive finska marknaden. Längs den röda kurvan i figurerna är värderingen (P/E-talet) konstant och lika med det historiska genomsnittet. Den blå kurvan visar hur marknaden faktiskt har prissatts. För statistiska konnässörer har vi även markerat när marknaden är en standardavvikelse, dyr respektive billig. Notera i figurerna att i perioder av konjunkturåterhämtning och god vinsttillväxt handlar marknaden ofta i övre delen av värderingsintervallet (exempelvis 2003–2007, 2009–2010 samt 2012–2015) medan det motsatta gäller i samband med avmattning i bolagens intjäning (ett extremfall var recessionen 2007–2009). Av figurerna framgår även att marknaden var extremt dyr under inledningen av 2015, även med hänsyn till att detta var en period med stigande vinster. Sedan i somras kan vi se att gradvisa nedjusteringar av vinstprogno-

Marknadskrönika | Ålandsbanken

de finansiella haven serna leder marknaden nedåt och motiverar lägre värdering. Figurerna 2 och 3 tydliggör även att, trots det senaste årets börsfall, så värderas fortfarande framtida vinster över sitt historiska genomsnitt. För att marknaden ska klamra sig fast vid rådande kursnivåer krävs att vinstprognoserna snart vänder upp. I det perspektivet blir stundande rapportsäsong för bolagen viktig. Över tiden krävs att stigande vinster lyfter P/E-guiderna i figurerna och banar väg för stigande aktiekurser.

(Figur 2) Svenska börsen kraftigt övervärderad våren 2015 – men nedreviderade vinstprognoser gör aktiemarknaden relativt dyr trots senaste årets kursfall.

(Figur 3) I Finland har värderingen justerats ner – men notera att anmärkningsvärt stabila vinstprognoser stöttar finska marknaden.

-5

-10

kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1

2011

2012

2013

S&P500 EPS, actuals & estimates

2014

qoq%

2015

yoy%

2016

2017

Percent

USD

(Figur 4) USA – Analytiker räknar med accelererande vinsttillväxt under andra halvåret.

-15

Centralbanken visar brist på självförtroende Centralbankerna har varit drivande vad gäller utvecklingen på både aktie- och räntemarknaden allt sedan finanskrisen. Därför var det en viktig signal när Fed, i samband med sitt räntebesked den 16 mars, halverade sina prognoser för räntehöjningar under 2016 från 100 till 50 punkter (två i stället för fyra höjningar). Fed hänvisade till risker kopplade till ”den globala ekonomiska och finansiella utvecklingen”. I vårt tycke har nyhetsflödet sedan räntemötet i mitten av december inte varit av sådan art att det föranleder en så pass signifikant nedjustering av Feds prognos. Centralbanken visar brist på självförtroende och tappar initiativet vilket bidrar till ökad osäkerhet om hur normaliseringen av penningpolitiken ska se ut framöver. Kort och gott; Fed låter sig ledas av marknaden – i stället för att ta ledningen. I det stora hela delar vi mycket av de

farhågor som USA:s centralbank ger uttryck för men det faktum att Fed såg en betydligt robustare global ekonomi i december var ett gott tecken. Att Fed nu förespeglar en väsentligt bräckligare bild är knappast något som börsen bör glädjas åt. Dessutom visar den anmärkningsvärda omsvängningen att Feds kristallkula är lika grumlig som alla andras (om nu någon trodde något annat). Dåligt omen Efter år av återkommande stödpaket från centralbanker i kölvattnet av finanskrisen 2007–2009 så börjar verkningsgraden av dessa initiativ avta. En hållbar börsuppgång ska vila på företagens intjäning och om konjunkturbilden förmörkas och den ekonomiska återhämtningen i till exempel Europa och Kina visar sig vara bräckligare än vad Fed räknat med så är det ett dåligt omen. Utvecklingen i USA tongivande I detta hänseende blir kommande rapportsäsong viktig och som alltid är utvecklingen i USA tongivande. Om det negativa vinstrevideringsmomentum vi kunnat observera under senaste året avtar framöver medför det en tydligt accelererande vinsttillväxt under andra halvåret 2016 (se röd kurva i figur 4). Om så blir fallet återstår att se, men vi är i varje stund redo att omvärdera vår hållning – och när omständigheterna är gynnsamma, slå ut reven i den återhållna segelsättningen på vår skuta.

Ålandsbanken | BusinessNet

HJÄLPER FÖRETAGARE ATT

HÄNGA MED I UTVE För företagare är tid pengar. Ju mindre tid det går åt för att sköta sina bankärenden desto bättre. Samtidigt ställer den digitala utvecklingen ständigt nya krav. Med Ålandsbankens BusinessNet kan företagare både spara tid och hänga med i utvecklingen. Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Känner igen sig BusinessNet lanserades för några år sedan och vänder sig till små och mellanstora företag. För många av dem är all administration, allt pappersarbete, ofta ”ett nödvändigt ont” som stjäl tid från det som man allra helst vill göra – ägna sig åt kärnverksamheten i sitt företag. När Ålandsbanken ville förnya sina tjänster för just den här gruppen av företagare hade man därför en ledstjär-

BusinessNet | Ålandsbanken

Tjänsten BusinessNet har utvecklats på Åland

för användarna. Man väljer de bitar man själv vill ha och har nytta av. Många praktiska funktioner BusinessNet erbjuder en rad olika funktioner. Förutom att skapa och skicka e-fakturor kan man bland annat registrera euro- och valutabetalningar, hantera inkommande e-fakturor, sända och hämta filer från och till sitt affärssystem, lägga upp kundregister, skriva ut kontoutdrag som passar för bokförare och betala löner och pensioner. – Större företag kan också koppla ihop BusinessNet med sina ekonomiprogram, säger Jessica Sundqvist. Speciellt mindre företag uppskattar möjligheten att sköta sina lönebetalningar och skapa fakturor på ett enkelt och smidigt sätt. Företagaren kan också själv styra behörigheter för sina användare och det är en viktig säkerhetsaspekt. Bitar blev en helhet Det var det åländska it-företaget Consilia med Janne Engblom som vd som kom med förslaget att utgå från Internetkontoret vilket i sig bjöd på en rad tekniska utmaningar. Tjänsten utvecklades i samråd med bankens företagskunder som

SPARA TID OCH

ECKLINGEN na. Man ville skapa en betalningslösning som är funktionell och enkel att använda och som erbjuder det som företagarna behöver i sin vardag. BusinessNet påminner långt om Ålandsbankens Internetkontor. – Många företagare använder Internetkontoret för sina privata affärer. Därför känner de igen sig i BusinessNet och lär sig det snabbt, säger Jessica Sundqvist. Systemet är som ett smörgåsbord

bjöds in till presentationer och diskussioner på banken. Vad behöver de i sin företagsvardag? Vad är bra i systemet? Vad kan utvecklas? – Skapandet av BusinessNet kombinerar allt vi tidigare gjort inom Consilia. Vi har fungerat som konsulter beträffande driften av Ålandsbankens datasystem, vi bygger webbplatser och vi är kunniga på affärssystem och affärsprocesser. Alla bitar kombinerades till en ny helhet, säger Janne Engblom.

– Skapandet av BusinessNet kombinerar allt vi tidigare gjort inom Consilia. Vi har fungerat som konsulter beträffande driften av Ålandsbankens datasystem, vi bygger webbplatser och vi är kunniga på affärssystem och affärsprocesser. Alla bitar kombinerades till en ny helhet, säger Janne Engblom, vd på Consilia. Det betyder att BusinessNet är en helåländsk produkt – med ett undantag. – Systemet måste godkännas av Finansinspektionen och vi anlitade externa experter för att granska säkerhetsaspekterna, säger Janne Engblom. Snabba åtgärder Jessica Sundqvist ser enbart fördelar med att BusinessNet utvecklats på hemmaplan. – Vi är måna om att lyssna på kunderna och deras behov och snabbt ta i bruk förslag till förbättringar. Det går smidigt eftersom det är raka rör mellan oss och Consilia. BusinessNet är tillgängligt för alla som blir Business Banking-kunder i Ålandsbanken. I hela paketet ingår mycket mer. Man får en egen rådgivare på banken och tillgång till juridisk rådgivning två timmar per år. Om man gör affärer utomlans kan man öppna konton i flera valutor och även ha ett konto i Ålandsbanken i Sverige. På huvudkontoret i Mariehamn får man bland annat tillgång till en myntväxlare och för dagskassor finns serviceboxar på flera kontor. – Kontakta rådgivarna på företagsenheten om ni vill ha mer information, säger Jessica Sundqvist.

Ålandsbanken | Dreams

HENRIK ROSVALL

Spara mer med din Sluta slösa, börja spara och förverkliga dina drömmar. Det är budskapet från Henrik Rosvall, VD för Dreams. Bolaget lanserar nu en app som ska hjälpa dig att spara pengar på ett helt nytt sätt. Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Vad är Dreams? Med Dreams vill vi omdefiniera vad en bank kan vara och stå för. Med vår första produkt, som är en spar-app, vill vi hjälpa användaren att ifrågasätta vanemässiga konsumtionsbeteenden. I appen coachas du till att slopa onödiga utgifter och att i stället spara och lägga pengarna på dina drömmar. Så ni öppnar en sparbank? Nej, vi är inte en bank. Dreams kommer att tillhandahålla banktjänster. Men på ett helt nytt sätt i mobilen. Jag tror dessutom inte vi kommer prata om banker i framtiden. Vi behöver inte en bank i sig utan vad vi behöver är finansiella tjänster som tillgodoser våra behov. Och det

behöver inte vara en traditionell bank som tillhandahåller dessa tjänster. Hur föddes tanken om Dreams? När jag jobbade på EF såg jag hur allt för många inte nådde ända fram med sitt sparande för att lyckas uppfylla sina resedrömmar. När jag sedan flyttade till nätmäklaren Avanza insåg jag att ingen bryr sig om dem som inte redan har ett stort kapital. Där och då växte viljan att hjälpa just människor som saknar startkapital att också uppnå sina drömmar. Behöver vi spara mer? Ja, hur ska vi annars kunna få en bra pension eller kunna bidra med insatsen till barnens första lägenhet? Jag tänker

också på allt som vi konsumerar. Att konsumera är enkelt och kul samt ger en känsla av välbefinnande. Det är lite som en drog. För att uppleva sina drömmar behöver man spara. Men traditionellt sparande är ofta svårt och tråkigt. Tycker du att vi slösar för mycket? Ja, för många människor försvinner en stor del av lönen till köp av sådant som man kanske egentligen inte behöver eller som betyder något. Det är en sorts konsumtion som ofta kostar flera tusen kronor i månaden och som kan hindra dig från att uppleva din dröm. Det går att slopa köpkaffet på morgonen eller ta med matlåda till lunch ett par dagar i veckan och istället lägga pengarna på en

Dreams | Ålandsbanken

MOBILA COACH resa eller spara till insatsen till barnens första lägenhet. Går det sluta slösa och bli en sparare? Det är fullt möjligt att bli en sparare. Med hjälp av beteendepsykologi hjälper vi våra användare att ifrågasätta invand konsumtion. Vi har till exempel utvecklat en intelligent coach tillsammans med forskare inom kognitionsvetenskap. Baserat på ditt beteende ger coachen dig löpande förslag på vad du kan göra för att spara mer så att du kan nå dina drömmar snabbare. Hur skaffar jag Dreams? Du hämtar appen från App Store och registrerar dig med hjälp av Mobilt BankID. Efter att ha svarat på tre enkla frågor skapas ett sparkonto hos Ålandsbanken. Det går på 60 sekunder och helt utan papper. Sparade pengar förs automatiskt över från ditt lönekonto till Dreams sparkonto. Vad gör jag sedan? Det är bara att börja spara till din dröm. Det är möjligt att spara både spontant och mer långsiktigt genom att anta utmaningar. I appen kan du lägga upp en bild på vad du sparar till, vad det kostar och när du vill förverkliga din dröm. Som svar får du reda på hur mycket du måste spara per dag och några exempel på vad du skulle kunna sluta konsumera. Du kan också bjuda in vänner eller familj för att spara tillsammans till en gemensam dröm. Vilka kommer att använda Dreams? Vi tror att de som är födda på 80-talet och senare kommer att vara mest intresserade. Men vi ser redan nu att intresset är stort även hos andra målgrupper. Det kan till exempel vara föräldrar som sparar till barnens körkort eller det gamla kompisgänget som ska åka på den årliga golfresan. Varför mest yngre tror du? De är uppväxta med mobiltelefoner och lever redan ett digitalt liv. De yngre har

inte heller så mycket pengar och är en kundgrupp som bankerna inte prioriterar. Den här generationen har också ett relativt lågt förtroende för storbankerna och vi hoppas att Dreams blir deras alternativ på bankmarknaden. Men hur lanserar man en banktjänst utan att vara en bank? Vi har jobbat mycket med utvecklingen av appen och hur den ska fungera och att det blir säkert. Det handlar om teknik så att allt blir mobilt och papperslöst samt enkelt och stimulerande att använda. Sedan hjälper Ålandsbanken oss med hanteringen av sparkonton och överföringar. Eftersom Ålandsbanken sköter om alla pengar som finns i Dreams system så är de i säkert förvar och har en insättningsgaranti. Varför samarbetar ni med Ålandsbanken? Vi tror att nyckeln till framgång ligger i att samarbeta med sådana som tänker som vi. Som brinner för att vara bäst på det de gör. Det är därför vi gillar Ålandsbanken. Tillsammans erbjuder vi Dreams användare det bästa av två världar – vår snabbrörlighet och innovationskraft parat med Ålandsbankens trygghet och säkerhet.

Kommer ni att lansera fler banktjänster? Ja, samarbetet med Ålandsbanken gör det möjligt för oss att utmana bankmarknaden. Vi håller på att ta fram nya mobila tjänster inom till exempel fondsparande och pension. På sikt vill vi hjälpa dig med hela din ekonomi. Vi kommer också att lansera våra tjänster i flera länder. Vi har börjat i Sverige och Dreams kommer till Finland 2017. Kommer ny teknik att förändra bankmarknaden? Ja, definitivt. Teknik i kombination med beteendepsykologi innebär intressanta möjligheter för oss men också utmaningar för andra företag i branschen. Nya regelverk och en mer negativ attityd till storbanker medför också chanser för oss nya leverantörer av banktjänster att ta en viss andel av marknaden. Avslutningsvis, vad drömmer du själv om och sparar till? Jag sparar själv till en weekend i London med min 5-åriga son. Han drömmer om att gå på Harry Potter-museet och det blir snart verklighet. Jag och min fru sparar även till en fest för henne när hon fyller 40 år i höst.

” Vi tror att nyckeln till framgång ligger i att samarbeta med sådana som tänker som vi. Som brinner för att vara bäst på det de gör. Det är därför vi gillar Ålandsbanken.”

Ålandsbanken | Dreams

frågor med korta svar:

Hur skaffar jag Dreams? Genom att ladda ner appen i mobiltelefonen.

Kostar Dreams något? Nej, den är gratis.

Var finns mina pengar? På konto hos Ålandsbanken (med insättningsgaranti).

Får jag ränta på pengarna? Ja, för närvarande 0,10 %.

Kan jag ta ut kapitalet när jag vill? Ja, det finns inga begräsningar.

Drömmarna Dreams ska lansera nya banktjänster. Men företaget är inte en bank. Och ingen av de anställda har jobbat på en traditionell bank. Nästan alla är programmerare. Vad är det här för drömmare? Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

intech är ett område som växer snabbt världen över. Begreppet som står för Financial Technology kan översättas till företag som använder teknik för att göra finansiella tjänster mer effektiva. Företagen som ofta är nystartade vill utmana den traditionella och etablerade bank- och försäkringsmarknaden. Dreams är ett sådant startup-bolag och vill lansera nya typer av banktjänster utan att vara bank. När vi möter grundarna och företagsledningen visar det sig att ingen har jobbat på en traditionell bank. Av bara 19 anställda är 15 programmerare. Många har lång erfarenhet från affärsoch produktutveckling, men från media, musik och spel. Sedan finns det en kognitionsvetare på företaget.

Frågor man ställer sig är: Fungerar Dreams på alla mobiltelefoner? Finns för Apple men snart också till Android.

Var finns Dreams? I Sverige och lanseras i Finland 2017.

Hur lyckas man då ta fram banktjänster? Är Dreams ett bolag med drömmare? Att företagsledningen på Dreams har stora drömmar är sant. Men de är också fem erfarna entreprenörer som har lovat att inom ett år lansera ett antal nya typer av banktjänster som främjar en sund privatekonomi. De säger att målet är att kunna hjälpa andra att spara och att förverkliga sina drömmar.

STO

Dreams | Ålandsbanken

som utmanar

ORBANKERNA affärsutvecklingsansvarig. Innan dess startade han den digitala marknadsföringsbyrån Dempsey.

Karl Svantemark är affärsjurist med erfarenhet från advokatbyrån Vinge. Han har också varit affärsutvecklingschef för Chas Visual Management samt hjälpt flera startup-bolag med tillväxtstrategier.

e har alla olika bakgrund och kommer från skilda verksamheter. Henrik Rosvall som är VD och initiativtagare till Dreams har jobbat som chef inom marknadsföring och försäljning för Avanza och EF Education. Med honom i företagsledningen står fyra delägare som också ansvarar för olika delar av verksamheten. Didde Brockman har under många år jobbat med teknisk utveckling inom olika branscher bland annat för Razorfish och Moonwalk. Johan Hemminger var grundare och VD för den prisbelönta mobila marknadsföringsbyrån Monterosa samt har arbetat med affärsutveckling inom spelbranschen.

Johan Ståhle var medgrundare av Monterosa och hade där rollen som strateg och

ven om alla har olika bakgrund och kompetenser har de en stor sak gemensamt. Drömmen och drivkraften att ändra vad en bank kan göra och stå för och att få oss att tänka på pengar och ekonomi på ett annat sätt. Med hjälp av beteendepsykologi och nyskapande användarupplevelser vill de hjälpa sina användare att ifrågasätta invanda beteenden. Hjärnorna bakom Dreams menar att vardagens slentrianmässiga utgifter hotar ta död på våra drömmar och att det är dags att börja ge pengar en mening. Att de fem i företagsledningen är drömmare säger de själva. Men nu när de lanserar spar-appen Dreams har en av deras stora drömmar blivit verklighet.

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Niina och Pekka Vieno Ålder: Niina 37, Pekka 38 Yrke: Företagare Utbildning: Niina är doktor i miljöteknik, Pekka är diplomingenjör (maskinteknik) Bor: i Masku Familj: Två barn Fritid: Sommartid är släktens stuga i skärgården i Gustavs det allra viktigaste. Tre organisationer som vi sätter värde på: HELCOM – Helsingforskommissionen för skydd av Östersjön, BSAG Baltic Sea Action Group, Finlands Juniorhandelskamrar rf.

De kämpar mot k Niina och Pekka Vieno kämpar för bättre vattenkvalitet. Parets projekt för att avlägsna kväve ur vatten vann publikomröstningen i Ålandsbankens Östersjöprojekt och fick finansiering på 40 000 euro. Vad har de gjort med pengarna och har Finland renare vatten nu? En tur på ett avloppsreningsverk ger svaren. Text: Tarja Vilén Foto: Mikael Uponen

verraskande nog luktar det inte illa på avloppsreningsverket Turun seudun puhdistamo Oy i Åbo. Avloppsvatten från de närmare 300 000 invånarna och industrierna i Åbotrakten behandlas i ett enormt nätverk av tunnlar under reningsverket.

Det moderna reningsverket, som i hög grad är automatiserat, stod färdigt 2009. Eldriftsledaren Esa Malmikare och vattenkvalitetsexperterna Niina och Pekka Vieno, har lovat visa oss hur reningen av avloppsvattnet går till och förklara varför det är så viktigt för både

Mer än hälften av energiförbrukningen uppstår vid luftningen, då man blåser in luft i bassängerna. Enligt Niina Vieno är systemet mycket känsligt; vid ett svenskt reningsverk hamnade 400 liter lim i avloppsvattnet, vilket förstörde de kväveätande bakterierna i bassängen. Det tog ett år för reningsverket att återhämta sig.

Kvävet förstör Östersjön Kväve skadar Östersjön på många sätt. Ammoniumkväve är giftigt och förbrukar syre, medan nitratkväve orsakar övergödning av havet. Avloppsreningsverken är en av källorna till kvävebelastningen i Östersjön. År 2008 släppte de finländska reningsverken ut 3 800 ton kväve i Östersjön. Årsbelastningen för alla Östersjöländer var 26 000 ton. – Med vår teknik kunde man minska kvävebelastningen i Finland med 440 ton per år. Enligt våra beräkningar skulle energiförbrukningen dessutom minska, vilket innebär en besparingspotential för reningsverken på mer än 500 000 euro, konstaterar Niina Vieno. Enligt paret Vieno kunde deras uppfinning minska totalbelastningen av kväve från Östersjöländerna med 4 500 ton. Det motsvarar den årliga kvävebelastningen från cirka 800 000 invånare.

vävet i Östersjön avloppsreningen och Östersjöns hälsa att avlägsna kvävet. En rundtur på reningsverket Malmikare guidar oss vant, samtidigt som han kör oss allt längre ner i tunnelnätverket. Vårt första stopp är vid de bassänger där man syresätter avloppsvattnet. – Det här är i själva verket hela reningsverkets hjärta. Man måste blåsa in syre i vattnet för att få bort de ämnen som förbrukar syre. Om de ämnena kommer ut i vattendragen förbrukar de syret omkring sig och då dör organismerna, till exempel fiskar, förklarar Niina Vieno. Genom syresättningen ser man också till att de kväveätande bakterier som lever i bassängen hålls vid liv. Det är viktigt att få bort kvävet, eftersom det är giftigt och orsakar övergödning. Vid bassängkanten finns en liten monitor. Det är den som är huvudmålet för vårt besök. I den lilla plastlådan finns nämligen styrcentralen som paret Vieno och reningsverket har utvecklat. Den ger automatiskt information om kvävehalterna i vattnet, utan att man behöver ta separata prover. – Arbetet i reningsverken försvåras

av att kvävebelastningen inte är stabil. Största delen av kvävet i avloppsvattnet kommer från urin, men på grund av människans dygnsrytm varierar halterna. Till exempel har vi en kvävetopp på morgnarna, då många går på toaletten, förklarar Niina Vieno.

Pekka Vieno tog kontakt med reningsverket i Åbo efter att han hade hört om en ny mätteknik. Teorin testades i ett pilotprojekt och nu ska tekniken tas i bruk också vid andra reningsverk i Finland.

Kvävebelastningen ökar Den främsta kvävekällan är avloppsvatten från bosättningar, så det är svårt att begränsa mängderna. Dessutom ökar kvävemängderna med ungefär tre procent per år, för att vi äter mera proteinrik mat. Då är det enda alternativet

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Niina Vieno, Pekka Vieno och Esa Malmikare studerar mätapparaturen som de utvecklat för sitt projekt. Den kostade reningsverket några tiotals tusen euro och den kan efterinstalleras i redan existerande reningsverk. Installationen görs på några veckor.

I kompressorrummet är det ett väldigt oljud då kompressorerna matar in luft i bassängerna.

att effektivera kvävereningen, något som reningsverket och paret Vieno har jobbat med i mer än ett år. – Den nuvarande metoden för luftning av vattnet reagerar inte på variationer i kvävehalten. Då halten är låg blåses det in för mycket syre i processen. När den är hög räcker syret inte till för att avlägsna kvävet effektivt. Tack vare den teknik som vi har utvecklat är syrehalten alltid optimal, förklarar Pekka Vieno. Under den tid som pilotprojektet pågått har totaleffekten av kvävereningen förbättrats med 17,4 procent, medan energiförbrukningen har minskat med 9,2 procent. Brinner för vatten Niina Vieno är doktor i miljöteknik och har kallats Finlands ledande vattenexpert, inte utan skäl. Hon har arbetat i branschen i 16 år och har länge verkat som forskare. Hon och hennes man Pekka,

Så här minskar du kvävebelastningen

enkla knep i vardagen

Du kan minska på mängden kväve i avloppsvattnet genom att äta mindre kött. Rött kött har den högsta kvävehalten. Kyckling och fisk innehåller mindre kväve och allra minst finns det i vegetarisk kost.

Dina konsumtionsvanor har en stor inverkan på avloppsvattnet och vattendragen. Använd miljövänliga tvättoch rengöringsmedel och naturkosmetik. Använd över lag mindre tvätt- och rengöringsmedel.

3 4

Det renade vattnet skapar en kraftig virvel när det strömmar vidare från reningsverket.

Häll inte ut gamla mediciner i avloppet, för dem till apoteket. Cigarrettfimpar innehåller plast. De sköljs ut till reningsverken med regnvattnet från gator och vägar. Släng dem i askkoppen istället.

För att avloppsnätet och reningsverket ska fungera bra är det viktigt att inte spola ner annat än ”nr 1”, ”nr 2” och toalettpapper. Matrester, bomullstussar och -pinnar hör inte hemma i WC-skålen. De täpper till avloppsrören och ger luktproblem. Bomullspinnar kan i värsta fall slinka igenom hela reningsverket och hamna i vattendragen.

som är diplomingenjör specialiserad på maskinteknik, har arbetat i sitt eget företag i tre år. – Jag skulle inte byta ut det här för allt i världen. Som företagare får jag göra mera. Avloppsvattenbranschen har blivit något som jag brinner för, jag vill åstadkomma något och inte bara sitta och rulla tummarna, förklarar Niina Vieno. Paret Vieno har nyligen grundat ett företag, Laki ja Vesi Oy Turku, tillsammans med en juristbyrå som är specialiserad på avloppsvattenfrågor. Parets eget företag Envieno Ky fortsätter dock som ett varumärke. – Tillsammans försöker vi förändra arbetssättet i branschen. Vi vill erbjuda praktiska åtgärder, som inte bara sparar pengar, utan också förbättrar vattenkvaliteten. Dessutom vill vi på ett positivt sätt visa hur var och en själv kan påverka vattenkvaliteten.

Vattenreningens framtid Mycket återstår att göra för att få bort alla skadliga ämnen ur vattnet. – Tack vare finansieringen från Östersjöprojektet har vi kunnat koncentrera oss på vårt projekt. Pengarna har använts för marknadsföring och anskaffning av apparatur. Hittills har vi förhandlat med fem reningsverk i Finland, som kommer att ta i bruk den nya tekniken. Vi har också besökt reningsverket i S:t Petersburg för att utbilda personalen och skapa kontakter, berättar Pekka Vieno. Nu siktar paret på den internationella marknaden. – Vi vill föra ut tekniken till Sverige, Ryssland, Estland och gärna också till Polen. Avrinningen från Polen står för hälften av kväveutsläppen, så där kan man åstadkomma stora förbättringar av vattenkvaliteten i Östersjön.

Tips för dig som vill ansöka om finansiering via Östersjöprojektet • S e till att din ansökan motsvarar kriterierna, ge konkreta exempel. • Var aktiv i de sociala medierna. • G ör en tydlig, fritt formulerad ansökan med ett koncentrerat och begripligt huvudbudskap. Budskapet ska vara solklart. Kan du inte förklara saken på ett enkelt sätt förstår du den inte tillräckligt bra själv. • V änta inte till sista ögonblicket med din ansökan, låt den mogna innan du finslipar den. • B e någon annan läsa igenom din ansökan.

Ålandsbanken | Tomtfonden

TOMTFONDEN kompletterar av INVESTERINGSFONDER ” Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus.”

Ålandsbanken grundade i slutet av år 2012 Finlands första bostadsfond i form av specialplaceringsfond. Bostadsfonden har blivit en stor succé och de totala tillgångarna närmar sig snabbt 700 miljoner euro. I slutet av år 2015 lanserade Ålandsbanken åter en ny fond, även denna är den första av sitt slag i Finland. Tomtfonden har utvecklats i nära samarbete med fyra stora byggföretag, för att den ska motsvara både byggföretagens och kundernas behov. Den nya Tomtfonden är också en specialplaceringsfond och den placerar i planerad tomtmark. Målet var att lansera en fond vars riskprofil är så låg som möjligt och som samtidigt kan ge mer avkastning än ränteplaceringar.

Den förväntade avkastningen på 4-5 % är väldigt bra i förhållande till risken.

Låg

7 Hög

Ålandsbanken Tomtfond Ålandsbanken Bostadsfond

Tomtfonden | Ålandsbanken

Ålandsbankens utbud

iskprofilen för Bostadsfonden är en 3:a på en 7-gradig skala och den är bekräftad av Finansinspektionen. Tomtfondens riskprofil är så låg som 2/7. Sett ur juridisk struktur så är fonderna väldigt lika varandra, men det finns också skillnader. Bostadsfonden kan tecknas och lösas in 4 gånger per år och för Tomtfonden gäller 3 gånger per år. Vi strävar efter att få långsiktiga investeringar i båda fonderna, men då livssituationen eller kundens behov ändrar så går det enkelt att lösa in placeringen i pengar. Vid utvecklingen av Tomtfonden var målet att skapa en produkt vars avkastning inte korrelerar direkt med de globala finansmarknaderna. Delfaktorerna som inverkar på avkastningen tecknas i avtalen och på så vis kan man minimera de spekulativa elementen. Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus (bostadsaktiebolag). Då investeringen görs i tomten tecknar fonden ett arrendeavtal. Byggbolaget betalar hyra till fonden under byggnadstiden. Då byggnaden är klar övergår betalning av hyra till bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalets årliga avkastning är cirka 4,5–5,5 % och är inflationsskyddad. Tomtens värdeökning är cirka 1,5 % per år. Hyresavkastningen och värdeökningen antecknas i avtalen och

Vid utvecklingen av Tomtfonden var målet att skapa en produkt vars avkastning inte korrelerar direkt med de globala finansmarknaderna. Delfaktorerna som inverkar på avkastningen tecknas i avtalen och på så vis kan man minimera de spekulativa elementen.

Fondens strategi och samarbetsparterna möjliggör fondens låga riskprofil. Under byggnadstiden är samarbetsparten ett stort byggbolag som ansvarar för bygget samt för hyran till fonden.

därmed är det lätt att förutspå den framtida avkastningen. Det kan inte uppstå överraskande kostnader för fonden, eftersom kostnadsansvaret i avtalen alltid är överfört till hyresgästen, dvs. byggbolaget eller bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalet görs för 30 år och senast efter det har bostadsaktiebolaget inlösenplikt av de kvarvarande inlösenandelarna för tomten. En bostadsägare kan ge bostadsaktiebolaget fullmakt att en gång per år lösa in från fonden den tomtandel som hör till bostaden. Kassaflödet till fonden består alltså av hyresintäkter samt årliga tomtinlösen. Tomtfondens första affär gjordes i december 2015. I den affären köpte fonden två tomter av Tammerfors stad, det så kallade Ranta-Tampella-området (Strand-Tampella) där ett byggbolag bygger fem höghus. Samtidigt tecknade Bostadsfonden ett förhandsavtal med byggbolaget om en viss andel av bostäderna i området. Det här är ett modellexempel på hur Bostadsfonden och Tomtfonden kompletterar varandra. Fondens strategi och samarbetsparterna möjliggör fondens låga riskprofil. Under byggnadstiden är samarbetsparten ett stort byggbolag som ansvarar för bygget samt för hyran till fonden. I bostadsaktiebolaget ligger ansvaret gemensamt på alla aktieägare för betalning av hyra till fonden. Principerna för värdeökningen har antecknats i avtalet och i bostadsaktiebolagets bolagsordning. Därtill ska man komma ihåg att istället för förväntningsvärden äger fonden tomtmark.

Förväntad avkastning Fondens förväntade avkastning är 4,0–5,0 % efter avgifterna. I relation till fondens riskprofil 2/7 är den förväntade avkastningen ovanligt god, särskilt med beaktande av utmaningarna i dagens räntemarknader. Ålandsbanken Tomtfond är ett nytt sätt att med låg risk placera i tomtmark på ett vis som för flera placerare inte annars skulle vara möjligt. Fonden har väckt mycket intresse och redan efter två månader överskred fondens kapital 30 miljoner euro.

Balanserade placeringar Huvudsakligen sprider placerare sina placeringar mellan olika tillgångar. I en typisk portfölj finns börsnoterade aktier, ränteplaceringar samt direkta eller indirekta fastighetsplaceringar. Vi på Ålandsbanken är av den åsikten, att fastighetsplaceringar borde vara en lika viktig del av placeringsportföljen som aktier eller ränteplaceringar. Räntemarknadernas situation ser väldigt svår ut långt framåt i tiden och särskilt i den här situationen ger den låga riskprofilen och den goda avkastningen som Tomtfonden möjliggör stabilitet i placeringsportföljen.

Ålandsbanken | Private Banking

”Behov varierar, både mellan individer och över tid. Förståelse för det är grunden för en sund rådgivning.” Jan-Arthur Josefsson Placeringschef Private Banking Åland 0204 291 209 jan-arthur.josefsson@alandsbanken.ax

Vi jobbar hå dig personli Har du en stor förmögenhet och behöver ekonomiska råd? Då ska du läsa vidare. Här får du en introduktion till vår Private Banking. Kontakta oss så berättar vi om hur Ålandsbanken arbetar för att just få dina pengar att växa.

Private Banking | Ålandsbanken

årt för att ge iga lösningar

u kanske är en entreprenör eller privatperson med en komplex ekonomi? Inom vår Private Banking arbetar vi för att hjälpa just dig. Det gör vi på ett ambitiöst och personligt sätt. Det kommer du att märka när vi träffas första gången. Du kommer också att upptäcka att vi ägnar mycket tid med dig för att noggrant analysera just din situation. Detta kallar vi behovsanalysen som ska leda fram till en skräddarsydd lösning som är optimerad för din ekonomiska situation, den ska också skapa värdetillväxt på din förmögenhet. Ditt team Redan från början arbetar vi för att lösa alla ekonomiska frågor kring familjen, företaget och förmögenheten. Du är i centrum för rådgivaren och under mötena kan du också tillsammans med din rådgivare träffa bankens övriga experter. Finansiell Struktur Inom det vi kallar Finansiell Struktur tar vi tag i hela din ekonomi och söker lösningar som är skatteeffektiva och korrekta oavsett om det rör frågor om dig som företagsägare eller din privata ekonomi. Frågeställningarna som vi tillsammans vill lösa kan vara

många. Det kan till exempel handla om försäkringar, bolagsstrukturer, generationsväxling, finansiering, gåvor, arv och testamenten. Personlig Service & Banking Vi hjälper dig också att skapa ordning i din ekonomi och underlätta din vardag samt ser till att inget hamnar mellan stolarna när det gäller olika bankärenden. Förmögenhetsförvaltning Inom förmögenhetsförvaltningen lägger vi stor vikt vid att förstå dina mål avseende förväntad avkastning och risknivå. Våra kunder har ofta olika målsättningar med sina investeringar och vi utformar en strategi som är anpassad till din situation och hur aktiv du själv vill vara. Efter att ha fastslagit inriktningen kan du välja exempelvis ett diskretionärt mandat. Det innebär att vi sköter förvaltningen av direktägande i aktier eller fonder. Alternativt väljer du konsultativ förvaltning som lämpar sig om du vill ta en mer aktiv roll i valet av investeringar. Är du mycket aktiv i aktiemarknaden får du en egen aktiemäklare.

”Värdeskapande i uppgång. Kapitalbevarande i nedgång.” Mikael Mörn Avdelningschef Private Banking Åland 0204 291 159 mikael.morn@alandsbanken.ax

Ålandsbanken | Private Banking

Ambition ”Det är, och har alltid varit, i vårt dagliga agerande som vi förtjänar våra kunders förtroende.” Solveig Saine Senior Private Banker 0204 291 169 solveig.saine@alandsbanken.ax

Arvode Du betalar inte för våra tjänster utöver ett arvode på förvaltningen av ditt kapital. Till exempel debiterar vi inte för arbetet med den finansiella strukturen och för att få bästa möjliga beskattningssituation. Arvodesmodellen brukar vara kostnadseffektiv och många kunder har fått minskade rådgivnings- och konsultkostnader sedan de kommit till oss. Nu finns det säkert andra privatbanker som beskriver sitt erbjudande på liknande sätt som vi gör i den här artikeln. Men vi är stolta över att jobba hårt för

de pengar som du jobbat ihop. Och när vi frågar våra kunder så svarar de att vi gör ett bra arbete och att de blir väl omhändertagna. Det kostar inget att träffa oss och vi bjuder på gott kaffe. Välkommen in på ett samtal om hur vi kan arbeta för att få även dina pengar att växa.

Private Banking | Ålandsbanken

”Vår leverans inom Private Banking har ett mycket tydligt fokus.”

Optimering ”En mer avancerad ekonomi kräver en mer engagerad rådgivare.” Oskar Bergroth Senior Private Banker 0204 291 307 oskar.bergroth@alandsbanken.ax

Ålandsbanken | Private Banking

VÅRT VIKTIG Kundundersökning:

Ålandsbankens Private Banking får ett genomsnittligt betyg på närmare fyra på en femgradig skala. Det visar en undersökning där TNS Sifo Prospera har frågat Private Banking-kunder vad de tycker om den tjänst som banken levererar. Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

lädjande har vi fått mycket höga betyg på många viktiga områden. Tillgänglighet och servicenivå är något som våra kunder tycker vi är riktigt bra på. Det visar att banken kan ge den service som kunderna behöver både under de personliga mötena och på telefon eller via e-post. Vi får också högt betyg när det gäller integritet och etik. Det är en viktig värdemätare för oss som arbetar på Ålandsbanken. Mycket gott omdöme får banken också när det gäller den personliga kontakten. Det är vi extra glada för. Att ha en nära relation är just det

som riktig Private Banking handlar om enligt vår uppfattning. Bara bra betyg Våra kunder tycker också att vi är bra på att komma med goda idéer och råd samt nyheter och marknadsinformation. För oss på banken visar det att den expertis och de resurser som vi har inom flera områden som förvaltning, finansiell struktur, skatter och juridik passar våra kunder som ofta har komplex ekonomi. Sammanfattningsvis är vi nöjda med att inte ha fått dåligt betyg på något av de många delområdena i undersökningen. Vi blir också glada när vi jämför oss med våra konkurrenter. TNS

Våra kunder tycker också att vi är bra på att komma med goda idéer och råd samt nyheter och marknadsinformation

Sifo Prospera har gjort liknande undersökningar om andra aktörers Private Banking. TNS Sifo Prosperas undersökning består av 15 delmoment av vilka Ålandsbanken rankas högst i 9 delar. Inte undra på att vi även får högsta betyg i delen som handlar om vilja att rekommendera oss till vänner och bekanta. Om vi skulle våga oss på en jämförelse så visar kundernas betyg att Ålandsbanken kanske är den främsta leverantören av Private Banking på Åland och i Finland. Det är vi enormt stolta över. Men vi siktar självklart på att bli ännu bättre för att kunna sköta om våra kunders ekonomi på bästa möjliga personliga sätt.

Private Banking | Ålandsbanken

ASTE BETYG

”Om vi skulle våga oss på en jämförelse så visar kundernas betyg att Ålandsbanken kanske är den främsta leverantören av Private Banking på Åland och i Finland.” Mikael Mörn, Chef Ålandsbanken Private Banking Åland

Ålandsbanken | Private Banking

Ålandsbankens kunder sätter höga betyg på tillgänglighet och service samt på den personliga kontakten. Jag tror det beror på att vi agerar på ett korrekt sätt, säger Mikael Mörn, chef Private Banking, i en kommentar till TNS Sifo Prosperas kundundersökning. Text: Per Sommerlou Foto: Daniel Eriksson

Private Banking | Ålandsbanken

Mikael Mörn:

” Nöjda kunder är det bästa betyg vi kan få” Vad säger du om kundernas betyg? Det är fantastiskt roligt och vi är självklart stolta över resultatet i undersökningen om vår Private Banking. Nöjda kunder är det bästa betyget vi kan få, men det betyder inte att vi slår oss till ro. Vi strävar alltid efter att bli bättre än vi var i går. Hur då? Genom att ständigt jobba på att utveckla vårt erbjudande och för att kunna erbjuda en heltäckande rådgivning utvecklar vi oss själva samtidigt som vi drar nytta av den breda kompetens som finns bland personalen i Ålandsbanken. Vad tycker kunderna att ni är bäst på? Högst betyg får vi på integritet och etik, men även mycket högt på tillgänglighet och service samt för den personliga kontakten. Vi får ofta höra från nya kunder att vi är lättare att komma i kontakt med än våra konkurrenter. Varför då tror du? Att behandla våra kunder väl och agera på ett korrekt sätt i arbetet såväl som utanför arbetet tror jag är sprunget ur hur det är att leva i ett litet samhälle. Närheten till våra kunder och ägare gör att det inte finns något alternativt sätt att agera på, det blir naturligt.

som till exempel skatter, familjejuridik och bolagsstrukturer viktiga att hantera på rätt sätt. Sedan kan det förstås också handla om generationsväxlingsfrågor och självklart hur man bäst ska placera sitt kapital. Hur gör ni för att reda ut alla komplexa frågor? Varje rådgivare har ett begränsat antal kunder och därför gott om tid för att göra en korrekt och heltäckande analys samt ge skräddarsydda råd och lösningar. Det är en viktig förklaring till att vi både har nöjda kunder och får nya kunder. Rådgivaren får hjälp från experter med till exempel juridisk dokumentation och finansieringsupplägg. Oftast räcker det därför för kunden att träffa sin kontaktperson men i vissa situationer träffar man flera experter då komplexiteten i ärendet kräver det. Varifrån kommer era nya kunder? Under fjolåret ökade antalet Private Banking-kunder med 28 procent. Många av våra nya kunder är redan kund i Ålandsbanken och har upptäckt vår tjänst Private Banking. Men vi ser även att våra kunder rekommenderar oss till vänner och bekanta som sedan kontaktar oss och i en del fall lämnar sin gamla bank.

Vad är Private Banking för dig? För mig handlar det om att ständigt initiera lösningar för att förbättra kundens hela ekonomi och underlätta beslutsfattandet genom välunderbyggda förslag. Det är viktigt att hitta en långsiktig plan som ger kunden en trygghet i att kundens mål kommer att uppfyllas.

Vad tycker du skiljer er från andra banker? Jag upplever oss som den närmaste banken. Erfarenheten från kunder som lämnar en annan bank är att de är speciellt nöjda med hur lätt det är att få tag i sin rådgivare i Ålandsbanken. Vi är också nära i den mening att vi jobbar nära bankens högsta ledning som är mycket måna om att vidareutveckla vår Private Banking.

Vilka är de vanligaste frågorna? Våra kunder inom Private Banking har ofta en komplex ekonomi och då är områden

Finns det andra fördelar med en mindre bank? Vi är den lilla banken som skänker kunden

mycket omtanke samtidigt som vi levererar banktjänster som vilken storbank som helst. Vår litenhet gör att vi snabbt kan ändra arbetssätt i takt med att omvärlden förändras. Vad tycker du kännetecknar den åländska placeraren? När jag jämför åländska kunder med hur jag upplever att svenska eller fastländska kunder vill placera ser jag att vi här oftare vill ha högre risk med ett stort inslag av aktier. Att tänka på att vara mer kapitalbevarande i sin tillgångsallokering är något vi behöver lära oss. Men det blir vi tyvärr ofta först medvetna om när det är mer oroliga tider på finansmarknaderna. Avslutningsvis, hur ser Ålandsbankens Private Banking ut om några år? För mig är målet att Ålandsbanken ska vara det självklara valet för alla åländska bankkunder. Vi kommer inom alla enheter i banken att arbeta för en ständig förbättring så att våra kunder ger oss höga betyg även i framtiden.

Mikael Mörn Avdelningschef Private Banking Åland

Ålandsbanken | Skördefesten

Faktaruta Skördefesten på Åland inleddes 1998, då med en marknad vid Ålands landsbygdscentrum. 2003 utökades skördefesten med ett antal öppna gårdar. 2012 slopades marknaden. Sedan 2005 har antalet besök på gårdarna registrerats, det

Vilken succé! Tre dagar i september är nästan hela Åland på benen och dessutom kommer många besökare från både öst och väst – i fjol kom över 40 fullastade bussar – för att besöka öppna gårdar och handla lokalproducerat. Skördefesten har blivit en riktig vitamininjektion för den åländska landsbygden. Företagare vågar satsa, utvidga och tänka nytt. De hittar nya samarbeten och inspireras till egna evenemang på andra årstider. Text: Helena Forsgård Foto: Therese Andersson

Ann och Åsmund Sundberg på gården Marskogens lamm i den vackra byn Svartsmara i Finström har varit med sen 2008 och tänker vara med i år igen. – Absolut. Skördefesten betyder oerhört mycket för oss. Försäljningen är mycket bra under de dagar den pågår, men effekterna märks även under resten av året. Nya kunder upptäcker oss och

Liz Mattsson

året hade man 10 000 besök. 2015 slog skördefesten återigen nytt deltagar- och publikrekord. 56 gårdar, restauranger och så kallade Plåpp Åpp-aktiviteter, som är tillfälliga och tidsbundna, erbjöds och 13 650 personer stod tillsammans för över 108 000 besök. Det betyder att varje skördefestdeltagare besökte i snitt åtta gårdar. I början drevs Skördefesten i landskapsregeringens regi. Sedan 2014 drivs den av en egen förening, Skördefestens Vänner, som har en anställd verksamhetsledare på årsbasis. Plåpp Åpp-aktiviterna arrangeras i samarbete med Ålandsbanken. Stödet från banken gör det möjligt för fler arrangörer att vara med under Skördefesten. Årets Skördefest hålls 16–18 september. Antalet deltagare är lika högt som i fjol. Bland nyheterna märks Föglö som deltar som öppen ö.

Mer samarbete Utökat samarbete är en effekt av Skördefesten. Företagare har hittat varandra på ett nytt sätt och insett att de stödjer varandra om de jobbar ihop. – För oss är det också bra att en annan populär gård, Karl-Ersgården, har öppet i samma by under skördefesten. Det blir ett bredare utbud för besökarna och de kan till och med vandra mellan

Skördefesten ger landsbygden mer många återvänder senare till vår gårdsbutik för att handla, säger Ann Sundberg. Jobb enligt minutschema Visst. Det är intensivt jobb minst en månad före då allt går enligt ett minutschema. Det ska laddas upp med varor i frysar och kylar. Färskt kött ska styckas, korvar av olika slag ska stoppas och rökas. Det ska vägas, packas och prismärkas. Gården ska städas upp. Skyltar ska ställas upp. Det ska beredas plats för tio till femton andra försäljare som kommer med grönsaker och hantverk och serveringen ska ställas i ordning. Fast just när det gäller serveringen tänkte Sundbergs om för några år sedan. – Vi insåg att det blev för kaotiskt att sköta den helt på egen hand som vi gjorde under de första åren. Så vi har lejt ut den. Dan Förström och Werner Sundberg kommer med ett eget tält och står för kaffe och lättare maträtter i Pub Svarta Gumsen. Det blev en bra lösning för både oss och dem, säger Ann Sundberg.

gårdarna längs en stig i fårhagen, säger Ann Sundberg. Skördefesten har gett företagarna mer råg i ryggen. Det känns bra att få ett direkt kvitto på att ens produkter uppskattas. För Marskogens lamm gav Skördefesten även mod till att delta i en mattävling i Sverige – Eldrimners öppna svenska mästerskap i mathantverk. Det gick över förväntan. Gårdens rökta ölkorv vann sin klass! Stärker varumärket Vid Bolstaholms gård i Geta, där Ann och Henrik Sundberg föder upp köttdjur och där man under senare år tagit emot 10 000 besökare under Skördefesten, eller mest av alla, är erfarenheterna de samma. Nästan hur mycket arbete som helst inför och under Skördefesten, men också mycket goda effekter. – Vi förstärker vårt varumärke och bygger långsiktiga kundrelationer. Vi får också en del nya kunder vid varje Skördefest och vi samarbetar med flera externa försäljare, säger Ann Sundberg.

Skördefesten | Ålandsbanken

Liz Mattsson Verksamhetsledare Skördefesten

företagare på råg i ryggen Jennifer Sundman Lars‐Johan Mattsson Mattas gårdsmejeri

Bolstaholm

Jennifer Sundman

Ålandsbanken | Skördefesten Bolstaholm 36

Ann och Åsmund Sundberg Marskogens lamm

Gården har profilerat sig som barnens gård. Här kan man bland annat leta guldpengar i halmhögar, delta i tramptraktorrally och åka med häst och vagn för att hälsa på korna på bete. Vågar satsa Det finns unga företagare på landsbygden som vågat satsa – Jennifer Sundman och Lars-Johan Mattsson har startat Mattas gårdsmejeri i Finby i Sund. De var med i Skördefesten för första gången i fjol och lärde sig en hel del på kuppen. Bland annat att besökarna frågar mycket och att alla som hjälper till på gården ska kunna ge så bra svar som möjligt. När man varit med en gång vågar man sig på mer på egen hand. I våras ordnade Mattas och gården Korsvikens lamm tillsammans en lammklappardag. – Tröskeln att ordna något eget blev lägre tack vare erfarenheterna från Skördefesten, säger Jennifer Sundman.

Bolstaholm

Backar upp varandra I Lumparby i Lumparland har tre gårdar inspirerats till ett tätare samarbete under Skördefesten. I fjol kunde besökarna åka traktor mellan gårdarna och även till den nybyggda sågkvarnen. – Det är roligare att jobba tillsammans, vi backar upp varandra och försöker bredda utbudet så att vi inte erbjuder exakt det samma. För besökarna är det också en fördel – de får mer på samma plats. Jag är helt övertygad om att Skördefesten gör att fler vågar satsa och utveckla sina företag, säger en av de aktiva i byn, hantverkaren Inger Nygård. Måste följa kriterier Liz Mattsson är verksamhetsledare för Skördefesten. – En takorganisation behövs absolut, annars blir det vilda västern. Vi har en rad kriterier som måste följas, till exempel måste allt som säljs vara producerat eller

förädlat på Åland, och skyltningen ska hålla en gemensam stil, säger hon. Syftet med Skördefesten finns formulerat i en strategi och är inget hokus pokus – ”att öka försäljningen och stärka förtroendet för åländska produkter och aktiviteter.” – Skördefesten har helt klart gjort skillnad och bidragit till nytänkande och nysatsningar. Det tas fram produkter enkom som skördefestpraliner och -öl. Restauranger skapar specialmenyer och hotell Arkipelag har satsat på en Ålandsfrukost som blivit populär, säger Liz Mattsson. Flera aktörer på Åland har involverats, såsom bussföretag, rederier, hotell och matvaruaffärer. Kringaktiviteter har dykt upp som skördefestdans och ett motionslopp. – Skördefesten är en bra blandning av det genuina och det moderna. Vi finns på sociala medier där vi når många besökare och på vår webbsajt kan konsumenter söka efter speciella varor och få svar på var man hittar dem. En flaskhals En sak tål alltid att fundera lite extra på – parkeringen. – Det är en flaskhals men går alltid att ordna på något sätt. Men det behövs många parkeringsvakter. Annars blir det kaos. Det ger å andra sidan extra jobb åt brandkårer, fotbollsföreningar och jaktlag vars medlemmar brukar ställa upp, säger Liz Mattsson. Skördefestens Vänner vill också bredda utbudet under året. – Som bäst planerar vi ett kommande vårevenemang, som inte ska bli en kopia av Skördefesten utan få en egen prägel, säger Liz Mattsson.

OUR TOMORROW: PRICELESS

ÅLANDSBANKEN LANSERAR NU VÄRLDENS FÖRSTA FÖRNYELSEBARA BANKKORT MED ETT INDEX FÖR KLIMATPÅVERKAN FÖR ATT BIDRA TILL BÅDE ETT RENARE ÖSTERSJÖN OCH EN HEL PLANET. VI ÄR STOLTA ÖVER ATT VARA MED SOM PARTNER. LÄS MER PÅ WWW.ALANDSBANKEN.AX

ALAND INDEX

Ålandsbanken | ID-kapningar

r ökar e t if g p p u t tulna kor s h c o p fsson ö k lo it O d s e r r e k d d n t säger A gerier me e ä r D d i. e b m t o god ekon trång sam d in e s t e m it r t e n n enter. o Ide ic s r r e e g p ä s r a d fta drabb ionella Be t O a . t N ig t s f n a e r k vid Polis e r a g g y b brottsföre

R A G N I N P A K D I A

nders, antalet bedrägerier ökar kraftigt. Ja, antalet anmälningar till Polisen i Sverige av det vi kallar datorbedrägerier har under det första kvartalet 2016 nästan fördubblats jämfört med samma period i fjol. Vad handlar det om? Det handlar uteslutande om olika former av identitetsintrång till viss del genom kreditköp i andra personers namn. Men framför allt är det kortbedrägerier, så kallade CNP-bedrägerier som ökar.

Anders Olofsson brottsförebyggare vid Polisens Nationella Bedrägericenter

Vad betyder CNP? Det betyder Card Not Present och med det menar vi när stulna kortuppgifter används för köp online på Internet.

Vad menas egentligen med identitetsintrång? Att någon använder en annan persons identitetsuppgifter som till exempel personnummer, namn, adress eller e-post. Det brukar också populärt kallas ID-kapning eller ID-stöld och är ett problem som drabbar allt fler. Under årets tre första månader har närmare 34 000 personer i Sverige anmält att de utsatts för ett identitetsintrång. Varför ökar antalet bedrägerier? Det är tyvärr lätt att få tag på de personliga uppgifter som behövs för att genomföra identitetsintrång och därmed olika former av bedrägerier. Bedrägerierna ökar bland annat för att det är ett sätt för kriminella att

Ny försäkring vid ID-stöld Om oturen är framme så har Ålandsbanken en ny identitetsstöldsförsäkring som gäller om någon använder ditt namn och personnummer för att öppna kredit- eller bankkonton utan din tillåtelse. Identitetstöldsförsäkringen, som gäller från den 1 maj, ingår utan extra kostnad för kunder med Premium Banking- eller Private Banking-kort. Försäkringen beviljas av AIG Europe Limited. Försäkringen täcker flera områden som juridiska kostnader, inkomstbortfall, betalningskrav och diverse utgifter som uppstår

när du försöker lösa problemet med din identitetsstöld. Du kan få ersättning med upp till 6 500 euro per ärende. Utebliven inkomst täcks med upp till 2 000 euro per ärende (*). Finns det misstanke om att du är utsatt för ID-stöld kontakta de kreditutgivare som har skickat fakturor eller uppgifter om öppnade konton och krediter. Spärra också ditt personnummer samt anmäl händelsen till polisen. Har du ett Ålandsbanken-kort där försäkringen ingår, kontakta försäkringsbolaget AIG:s kundservice.

(*) För mer information och fullständiga försäkringsvillkor se Ålandsbankens webbsida.

ID-kapningar | Ålandsbanken

r a b drab r e l f allt enkelt komma över varor som senare kan säljas vidare och omvandlas till kontanter. Vad är risken om någon stulit mina personuppgifter? Genom att utnyttja ditt namn och personnummer blir det möjligt att i ditt namn öppna konton och beställa betalkort samt handla på kredit och faktura. Men behövs inte mitt ID-kort för detta? ID-kort behövs till exempel inte vid köp av varor och tjänster på Internet. Men även om det skulle behövas så använder de som begår bedrägerier ofta falska ID-kort för att hämta ut till exempel betalda varor eller bankhandlingar. Vilka drabbas mest? Ofta är kreditvärdiga personer i farozonen. De har en god ekonomi och har inga betalningsanmärkningar och passerar därför lätt igenom vid kreditupplysningar och andra kontroller. Vi har exempel där en hel bolagsstyrelse drabbats samt alla medlemmar i en bostadsrättsförening.

Hur kan jag skydda mig mot ID-stöld? Tyvärr är det svårt att förhindra att du blir utsatt för identitetsintrång. Men att kontrollera posten och låsa brevlådan är ett sätt. Du kan också skaffa en elektronisk brevlåda dit din post skickas digitalt från företag och myndigheter. Kan jag göra något mer? Ja, du kan använda någon tjänst som snabbt uppmärksammar dig på när någon använder din identitet. Viktigast är att se till att du får en tidig varning om du blir angripen. Vad ska jag tänka på när jag använder mitt kort? Ett problem är den så kallade CVC-koden som finns på kortet. Med den blir det enklare att utnyttja ditt kort för inköp på Internet. Jag tycker att e-handeln ska använda system för personlig kod i betydligt större utsträckning. Alla banker erbjuder lösningar för hur man kan låsa kortet för internetköp och för köp utomlands samt hur man på ett smidigt sätt låser upp när man själv ska genomföra ett köp. Kolla med din bank!

r a k s n i m r Så hä r ö f n e k s i du r ng å r t n i s t e t i ident

err bedräg ntitet fö e id n a e n ttja as må g och utny r allt kap fö m Att kapa ra k F är oc are. Me n det llt vanlig t. e rn te ier blir a r på In . uppgif te brevlåda identitets ä v nda din n a tt a t så vanlig arr bedrag beställe g in n vk c re b ete an din personb a ka r se d v e Med din b er e ll e D er. l kort e behöv exempe ll ti å na vad d n p e de n varna tömmer gör förö ll fa låda och ra k I and t skic . Din pos a varor. d ti rt o k beställd hinner nde r e n u kanske ndring u d ä s tt s a n re d a dress uta a n na n a as då till v detta. märka a åc ka på g att upptä rt å v s ti n vara l på ide således gssigna in rn D e t ka n a n v r. En r. En a drägerie st utebli o p in d e nde be ällande ara att n g ka n v dlingar g å n tr a h in h ts c te e n. Du r brev o änner ig m du få u inte k na n ä r o d m aror o s rav för v och kort inkassok r e r krediter ll e r e ro teck n ä å få fak tu llt. Andra tä s e b k a n o c ks r a te h ster du in utdrag. eller tjän på konto r e n o ti k transa o kä n da r idenutsatt fö li b tt a n vlådan. ka riske låsa bre att mins tt r a å r g ä t e D a över enklaste att komm ång . De t ehöriga titetsintr b er o r fö re ända ell et svåra en efters v ä r Då blir d ö le b h Du a inte ppgif ter. ort. Sk ylt b r e personu s re du p os t nä r bortrest. lagra din att du är m o r ie d la me ler i socia er dina g du ang n a h n a mka s a m m kontonu ik tig i vil rt- och o k Var förs er t ll m e a h s a inte ppgif ter st. Öppn o p personu n e e k i och dig. Ris Internet ända för k o r r me r på ä ra m r so l kopie ller länka exempe ll ti m o e -p os t e s a virus uppd du får in ckså ett finns att ter. Ha o if g p p u . s obil ggning tor och m dina inlo å din da p d d y k s s terat viru rkort -kort, kö talkort, ID e b tt asta e t usten. K ha förlora mäla förl n a Skulle du t el s ra sna ll exemp s b ör du ar från ti g n li d eller pas n a ch h ge n. er brev o insamlin inte hell pappers r e ll e a soporn banken i för att tny ttjas entitet u id in d plysp tt kreditu rsvåra a da dig till n För att fö ä på v u u d dit förb d diter kan in ett kre a tt öppna kre ä s in tt ra u d är g tagen fö kredit förb tt E ningsföre r. rt a te gis ärkb i deras re inskar m dig själv d , me n m d y k s t . g s bruka rocenti ter miss et 100-p a uppgif in d tt a r risken fö

Livförsäkring fastän Livet Leker En livförsäkring ger trygghet för dig och din familj välkomna in så berättar vi mer!

Ålandsvägen 31, Tel 29000, www.alandia.ax

Aktieförvaltning | Ålandsbanken

Om Ålandsbankens förvaltning av nordiska STRUKTURELL TILLVÄXT aktier Aktieförvaltning:

FOKUS PÅ De nordiska aktiemarknaderna som inledde året svagt har successivt stabiliserats. Ålandsbanken har dock en fortsatt försiktig hållning till börsen.

ramför allt saknar vi tillräckligt stöd från stigande bolagsvinster vilket krävs för en varaktig och stabil börsuppgång. Samtidigt lämnar värderingen av aktier inte något utrymme för dåliga makroekonomiska nyheter eller sänkta vinstprognoser. Oro för banksystemet och kreditförluster framför allt för bankerna i Sydeuropa kvarstår också. Vi har därför under inledningen av året minskat andelen aktier i våra kunders portföljer och har för närvarande en undervikt av aktier. För att reducera aktieandelen har vi sålt innehav i bland annat Ericsson, Mekonomen och Trelleborg. Men vi har också gjort nya intressanta investeringar.

Marine Harvest När vi söker nya bolag är det fortsatt fokus på de bolag som har en strukturell tillväxt och stabil intjäning. Norska Marine Harvest är ett sådant exempel. Bolaget är en av världens största producent av atlantlax. Vi tror på en fortsatt stark marknad för lax. Utbudstillväxten är begränsad och biologiska problem i Chile kommer att innebära minskad produktion. Priset på lax som historiskt varit volatilt har därför stabiliserats under senare tid. Det motiverar en högre värdering av sektorn och Marine Harvest. Konjunkturkänsliga bolag Andelen utpräglat konjunkturkänsliga bolag i portföljerna har varit låg. Efter en stark utveckling under 2015 har dock den strategin givit dålig utdelning

under inledningen av året och portföljerna har i allmänhet utvecklats svagt relativt index. Dividendportföljen har dock stigit något mer än jämförelseindex. Vi har saknat de cykliska bolag som stigit kraftigt i förhoppning på en kommande konjunkturuppgång. Svag utveckling I portföljerna har också några intressanta innehav tyvärr utvecklats svagt trots starka resultatrapporter. Det gäller till exempel Nokia, Betsson och Autoliv. I Nokia ser vi dock positiva signaler från förvärvet Alcatel Lucent. En stor nettokassa och en låg värdering talar också för att aktiekursen kan komma igen. För Betsson har oro för kommande skatteförändringar för spelbolag tyngt. Men det verkar som oron varit överdriven och sektorn har återhämtat sig på börsen. Autolivs prognos för 2016 var något lägre än väntat. Men bolaget har chans att ta tillvara de möjligheter inom området aktiv säkerhet som uppstår med konkurrenten Takatas problem i tillförlitligheten i sina motsvarande produkter. Räknar med återhämtning Sammanfattningsvis har vi en förväntan om en stark fundamental utveckling för våra utvalda bolag. I kombination med ett osäkert konjunkturläge innebär det att vi räknar med en återhämtning för portföljen under de kommande månaderna.

Ålandsbankens diskretionära förvaltning av nordiska aktier har varit framgångsrik under många år. Förvaltningsfilosofin är enkel. Investeringar sker i bolag med väl beprövade affärsmodeller som banken har god kunskap om. Urvalet baseras på Ålandsbankens analys där den fundamentala värderingen av bolagen är viktig. Det finns fyra aktieportföljer, alla med olika inriktning. Portföljerna innehåller normalt 10 till 15 aktier och risknivån styrs främst av karaktären på de utvalda bolagen. Den Försiktiga portföljen passar dig som vill ha en lägre risknivå och ett fokus på stabila bolag. Portföljen Normal är anpassad till placerare med en genomsnittlig riskpreferens och placeringshorisont. Den Aktiva portföljen utgår från Normalportföljen men kompletteras med aktier som har en god potential och passar dig som önskar en högre risknivå. Portföljen Dividend investerar i bolag som förväntas ha en god vinsttillväxt och en rimlig utdelningsandel. Om du vill veta mer om förvaltningen av nordiska aktier kontakta din rådgivare på banken eller någon av Private Bankings förmögenhetsförvaltare.

Ålandsbanken | Åland Index

Nu kan du följa din miljöpåverkan av ditt betalkort och samtidigt jobba Som kund hos Ålandsbanken får du snart ett nytt Östersjökort. Med hjälp av kortet ser du en uppskattning av hur mycket koldioxidutsläpp dina kreditkortsinköp orsakar. Baserat på detta kan du ändra dina vanor och bli mer miljömedveten eller välja att stöda miljöprojekt. Text: Helmi Erkamo

SÅ HÄR FUNGERAR DET

5412 1234 5678 9102

Ett kreditkort kopplat till

1 Åland Index

Korttransaktionens data skickas till kreditkortsföretaget

Transaktionen veriﬁeras och skickas till banken

Åland Index | Ålandsbanken

” Vi vill finansiera olika miljöprojekt samt erbjuda våra kunder ett konkret sätt att förbättra miljösituationen.”

med hjälp för miljön

stersjökortet är producerat i ett miljövänligt material baserat på majs. Östersjökortets havsmotiv signalerar också ditt miljöengage-

just din konsumtion påverkar miljön. Utsläppskalkylen baseras på Åland Index, som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med MasterCard och KPMG. Kalkylen fungerar så att till köpstället som syns i transaktionsuppgifterna kopplas den specifika branschens miljöbelastningsuppgifter. På det här sättet kan man uppskatta koldioxidutsläppet för varje kreditkortsköp. Uppskattningen av ditt koldioxidavtryck presenteras varje månad på Internetkontoret och i Mobilbanken. På basis av detta kan du, om du vill, förbättra miljöns tillstånd genom att donera pengar till olika miljöprojekt. Vi ger också praktiska tips på hur du kan ändra dina vanor och bli mer miljömedveten i vardagen. Samtidigt ökar din kunskap om hur dina egna val påverkar miljön och på sikt kan du också följa med hur ditt beteende utvecklas.

mang. Men det är inte enbart fråga om ett vanligt kort, utan även globalt en unik kombination av smidiga betalningar och av att agera för en viktig sak. Med Östersjökortet kan du varje månad se en uppskattning av hur mycket

på Ålandsbanken är det tydligt att för att ta hand om våra kunder, måste vi även ta hand om miljön. Vi vill finansiera olika miljöprojekt samt erbjuda våra kunder ett konkret sätt att förbättra miljösituationen. Bara om vi alla hjälps åt kommer vi att kunna rädda Östersjön, säger AnneMaria Salonius, direktör för affärsområdet Finland. Som kund hos Ålandsbanken har du en unik möjlighet att delta i det gemensamma miljöarbetet, något som är särskilt viktigt i dag. I och med Östersjökortet och Åland Index är det nu också väldigt lätt och praktiskt. Ålandsbanken byter stegvis ut sina nuvarande betalkort till nya Östersjökort i Finland och på Åland. På hösten kopplas kortet också automatiskt till Åland Index. Om du är intresserad av att prova Åland Index redan nu, kan du göra det med kalkylatorn som du hittar på sidan www. balticseaproject.org. Ifall du genast vill beställa Östersjökortet, är du välkommen att kontakta banken.

Om alla hjälps åt – Många av oss lever nära Östersjön. Vi kan alltså inte undvika att se hur havet påverkas av miljöförstöringen. För oss

Beteendeförändring

Kort och mobilt betalningssystem

€

Åland Index Uppskattat koldioxidavtryck

Lokala initiativ

Globala initiativ 4

Betalningsdatabasen använder indexet för att göra en uppskattning av koldioxidavtrycket

En uppskattning av ditt individuella koldioxidavtryck presenteras månatligen på Internetkontoret och i Mobilbanken

Baserat på det uppskattade koldioxidavtrycket får du möjlighet att stöda miljöprojekt lokalt, globalt eller genom beteende

Ålandsbanken | Hållbarhet

Hon suckar. Det finns så många ord om man nöjer sig med att prata om hållbarhet. Hon skiner upp. Hångla med dig själv! Det är hennes råd till oss alla. Möt Tove Erikslund. Hon har gett Ålandsbankens hållbarhetsarbete ett ansikte. Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremling

Två råd har varit mycket viktiga. Det första var att jag ska ta min reflektionstid. Det är det absolut bästa tipset jag kan ge vidare. Det andra är att jag ska unna mig saker. Jag brukar kalla det att hångla med mig själv.

Hållbarhet | Ålandsbanken

Tove tror på hångel och hållbarhet

vå dagar innan den här intervjun ska äga rum kommer det ett krasst besked från Ålandsbankens Chief Administrative Officer. Hon vägrar flyga in för att träffas personligen. Hon har i sista stund försökt boka sin biljett. – Men jag kan helt enkelt inte rättfärdiga det höga biljettpriset. Kan vi inte använda bankens telekonferens istället? En tydlig signal om att Tove Erikslund lever som hon lär. Vill man tillspetsa det kan vi säga att Ålandsbankens hållbarhetsstrategi är hennes förtjänst. Men hon skjuter snabbt ner en sådan vinkling – hon står på jättars axlar. – Tack vare några eldsjälar fanns det mycket tidigt ett starkt miljötänk på Ålandsbanken. Med vår mångårige medarbetare Sven-Åke Löfström i spetsen lades grunden för det miljöengagemang som vi har i dag. Det tidiga pionjärjobbet gjordes vid sidan om de egna arbetsuppgifterna. När Tove Erikslund blev personalchef 2006 tog man ett mer samlat grepp om miljöfrågorna. När hon några år senare hade utsetts till CAO breddade hon miljöperspektivet för att se på hela banken ur ett hållbarhetsperspektiv.

till en progressiv och alert framtidsbank tog fart. En vågrörelse som stärktes två år senare när Peter Wiklöf tillträdde som VD. En avgörande faktor i den utvecklingen var att Tove Erikslund ställde ett tydligt villkor. Hon framhöll att personalchefen måste ingå i bankens ledningsgrupp. – Det var en förutsättning för det jag ville åstadkomma som personalchef. Jag kom in i ledningsgruppen med mitt eget område, alltså Human Resources.

Ett villkorslöst krav Utnämningen av Tove Erikslund till personalchef ska ses som en milstolpe i Ålandsbankens utveckling, ett generationsskifte, då övergången från gammelbank med kostymklädda bankdirektörer

Du slungades från en roll som projektledare upp till bankens ledarskikt. Kan du beskriva den mentala resan? – Jag såg att det fanns ett ansvar att ta och det har jag aldrig haft problem

Vilka mål hade du när du tog jobbet? – Jag hade två hjärtefrågor. Dels ville jag utöka andelen kvinnor i bankens ledning, dels ville jag skapa en struktur på lönefrågorna. Var bankens lönepolicy slumpartad? – Nej, när man satt sig ner och tittade så var den faktiskt inte det. Men med en tydlig struktur blev det lättare att prata lön med medarbetarna. I början var det ersättningsfrågorna som jag kände mig minst trygg med att diskutera. Jag visste varken vad jag skulle kroka upp resonemanget på eller hur jag kunde stöda cheferna i deras lönesamtal. Så en struktur krävdes. Men det är inte samma sak som att göra alla nöjda med sina löner, det är omöjligt. Och det var inte min strävan.

Så produceras hållbara nyheter Papper: Vi trycker på GalerieArt Volume som har FSC-certifikat (responsible forest managment, eco friendly).

Tryckeriet: Vi arbetar med tryckeri som har Nordisk miljömärkning (Svanen) och följer kriterierna för detta A. A nvändning av miljövänligt papper. B. Vegetabiliska oljor i valet av färg. C. Återvinningsmaterial används i tryckprocessen. D. Kontroll av defekt material och spill i produktionsprocessen. E. Implementation av energisparsystem och användning av återvinningsenergi. F. B egränsningar av användning av kemikalier i tryckprocessen och noggrann kontroll. Tryckeriet har certifierat sin process under ISO 9001 och ISO 14001.

Transport: Båttransport mellan Tallinn och Stockholm. Transportbolaget DSV använder speciella bilar med lågt CO 2 -utsläpp för resten av transporten.

Ålandsbanken | Hållbarhet

med. Därför tycker jag om Ålandsbanken, det finns många möjligheter, bara du är beredd att ta konsekvenserna av det ansvaret. Sedan märkte jag ju fort att jag hade ögonen på mig på ett annat sätt än tidigare, folk tog sig större friheter att ha åsikter och döma. Hur lärde du dig att handskas med att stå i rampljuset? – Jag insåg att jag behövde en strategi för att hålla ihop som människa, för att må bra och tycka att det är roligt. Om du växer i en organisation kommer det inte gratis, det är hårt jobb. Och jag har jobbat oerhört hårt. Hur ser den strategin ut? – Den bygger på idén om att jag skyddar mig själv genom att bestämma vad som får beröra mig och vad som inte får det. Jag minns att min mentor sade Tove, ingen får begå mental våldtäkt på dig. Trots att det låter grovt är det så det kan kännas. En viktig sak var hur jag jobbar med mig själv och hanterar sånt som påverkar mig. När man jobbar med personalfrågor kan det vara svårt att hålla isär sig själv från de svåra situationer som måste hanteras. Vad betyder det konkret? – Dels att medvetandegöra hur jag reagerar när saker ställs på sin spets, dels hur jag tar hand om mig själv: att jag ser till att jag får frisk luft, rör på mig och äter rätt. Väldigt basala saker. Och förstås, hur jag skapar balans mellan jobbet och familjen. Fick du några andra råd av din mentor? – Två råd har varit mycket viktiga. Det första var att jag ska ta min reflektionstid. Det är det absolut bästa tipset jag kan ge vidare. När du är i en intensiv period är reflektionstiden ovärderlig, både för dig själv men också för din omgivning. Om du är stressad eller sur på jobbet så får det konsekvenser för din omgivning. Jag försöker ha reflektionstid så gott som varje dag, på mitt eget sätt. Och det andra rådet? – Att jag ska unna mig saker. Jag brukar kalla det att hångla med mig själv. Idén kommer från Klas Hallbergs bok Hångla mer – en bok som jag älskar! Och jag

” Peter Wiklöf brukar säga att vi ska vara hela och rena och det är ju hållbarhet i allra högsta grad.”

älskar uttrycket så jag brukar säga att jag bara måste få hångla med mig själv. Det betyder att släppa kontrollen, se det roliga i vardagen, att inte ta allt så allvarligt. Att kunna stanna upp fast det finns ett skrivbord som ska städas och säga Nej, nu förtjänar jag en cappucino. Att inte hela tiden vara Ambitiösa Tove. Hållbarhet ska vara mer än vackra ord Efter fyra år som personalchef kände Tove Erikslund att hon hade gjort sitt på banken. Det satt fler kvinnor i bankens ledningsgrupp, bankens lönepolicy hade blivit tydlig och ledningen hade ett Human Resource-perspektiv i ryggraden. – Jag är en projektmänniska som inte gillar att fastna i gamla spår och runt 2010 kände jag mig redo att gå vidare.

Men min mentor sade Nu kan du välja att gå vidare och göra samma sak på nytt i en annan organisation. Du har sått och du har skördat lite. Men Tove, hur skulle det kännas om du nu tog hand om det du har sått och såg till att du får en ännu större skörd? Jag blev otroligt irriterad, jag hade ju inte tänkt den tanken. Men banken var också i en fas då jag tyckte det kunde vara bra att stanna kvar. Hade du kommit till insikt om vad det innebär att ha makt i en organisation? – Jo, det hade jag: hårt jobb och massor av ansvar. Och utsatthet. Men du gillade det? – Jo, jag tycker om det. Att ta ansvar och att kunna påverka.

Hållbarhet | Ålandsbanken

Och det blir en lämplig övergång till hållbarhet. När landade hållbarhetsfrågorna på ditt bord och vad innebar det för dig? – Som sagt, vad gäller miljöaspekten på hållbarhetsfrågor så var vi på Ålandsbanken en pionjär med vårt Miljökonto. Man måste förstå att på Åland och i skärgården är miljön så närvarande, folk pratar och engagerar sig, – Det är mycket alger i år! – Ja usch, vad kan vi göra? Den andan har förstås också alltid funnits bland oss som jobbar på banken. Men i dag handlar hållbarhet om mycket mer än bara miljövänlighet? – Ja, 2013 började vi se på hela verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv för att kunna strukturera och formulera en strategi. Det initiativet kom från placeringssidan då vi hade lanserat Eco Performance-fonden. Vi ville ta ett helhetsgrepp, men insåg att vi inte hade en organisation för det. Då körde jag elmoppe så det blev sådär Ja men Tove, ta du hållbarhetsbiten. Hur tacklar man en så stor tårtbit? – Vi läste på, gjorde en kartläggning av omvärlden och såg på oss själva: var vi stod och var vår ambitionsnivå ska ligga. Peter [Wiklöf] brukar säga att vi ska vara hela och rena och det är ju hållbarhet i allra högsta grad. Vi ska hela tiden ta små steg framåt, vi ska skapa medve-

tenhet och skapa ett engagemang. Allt handlar om sunt förnuft och att kunna se varandra i ögonen. Vilka har de största utmaningarna varit under de här tre åren? – Att gå från ord till handling. Det finns hur många ord som helst om du vill prata om hållbarhet. Och nu är det en trend, men det ska inte vara en övergående trend utan en långsiktig utveckling. Det är så mycket man lägger in i ordet hållbarhet att det nästan är skrämmande. Det kommer olika hållbarhetsutbildningar, allt från systemutveckling till ledarskapskurser. Men det är kanske därifrån utvecklingen ändå startar. Hur kan en organisation undvika att gå i trendfällan? – Allt handlar om trovärdigheten i vad man gör. Det är bättre att ta små steg och använda färre ord. Hållbarhet får inte användas i ett cyniskt marknadsföringssyfte, det raserar trovärdigheten. Inte heller ska vi i bankvärlden försöka bräcka varandra med tjocka rapporter och vackra nyckeltal. Jag tycker det är viktigare att uttrycka sin ambition och få saker gjorda. Och förstås, dessutom våga visa sina brister. På tal om brister så hörde jag att förra numret av Ålandsbanking skickades ut inplastad till era finländska kunder. Det är ju inte särskilt miljövänligt?

– Nej, det är det inte. Tidningen fick ett plastomslag utan att vi hade beställt det och den ska inte skickas ut så. Vi hade inte säkerställt och kollat upp en extra gång, det var vår miss. I linje med vårt hållbarhetsresonemang borde vi ha kollat distributionen en extra gång, hållbarhet innebär att man måste öka på sitt eget ansvar. Fick ni reaktioner från kunderna? – Ja och så ska det vara. Det är viktigt att det kommer reaktioner, det skapar en medvetenhet så att vi blir ännu noggrannare. Men det är ju inte skoj att få smäll på fingrarna? – Nej, men i vårt fall var det insiktsfullt. Så här ligger det ju till: alla vet vi att vi förbrukar mer än vi borde. Vi ska koncentrera oss på att fundera över hur vi kan bli bättre och hitta lösningar. Vi får inte bli rädda för kritik och att bli granskade, Jaja, ni pratar om miljö men nog finns det många bilar på er parkering. Att bli rädd och inte göra något, det är ju som att dra en filt över huvudet och säga Jag finns inte. Men visst finns jag ändå och jag gör hela tiden saker som påverkar på något sätt. Påverkan är vad allt handlar om. Hur menar du? – Hållbarhet handlar om att vi alla ska rymmas på en planet. Att vi som lever i dag ska rymmas på en planet och de som kommer långt efter oss ska ha en planet till sitt förfogande.

Utökad trygghet för ditt bank- och kreditkort Nu kan du smidigt ändra dina kortinställningar även i Mobilbanken. u finns möjligheten att via Mobilbanken smidigt ändra dina kortgränser, vare sig det rör sig om temporära eller mer långsiktiga inställningar, regionbegränsningar och/eller justera beloppsgränser som underlättar korthanteringen för dig och som dessutom bidrar till din ökade trygghet och säkerhet när det gäller handel med kort. Tänk på att ändringarna ska godkännas med kod från kodtabellen. Uppdatera Mobilbanken till version 1.0.5 eller nyare från App Store eller Google Play Store. www.alandsbanken.ax/mobil

Ålandsbanken | Resefokus

Inför, under och efter – taktiken för en trygg semester med det lilla extra Vi har lagt mycket tid på att göra livet både enklare och tryggare när du är på resa. Genom vår Concierge Service och våra försäkringar får du förstklassig hjälp med allt du vill ska hända samtidigt som du är trygg även om något du inte vill händer. Vi vet att det kan vara lätt att glömma bort all hjälp som finns inför, under och efter resan. Därför vill vi tipsa om några enkla sätt till en framgångsrik semester och goda minnen för livet. Är det något du funderar över så hittar du all information i dina villkor eller på Internetkontoret. Det går självklart också bra att kontakta oss om det är något du funderar över.

Sannolikt har

till en suverän

Inför sommarsemestern är det mycket som ska stämma. Det handlar om allt från flygbiljetter och hotellbokningar till att reservera bord på den där restaurangen som är så bra eller biljetter till seriefinalen som är utsåld. Kanske är det även bra med en försäkring om något skulle hända, och vad är det som gäller nu med hyrbilar, egentligen?

Suveränt hotell till förmånligt pris?

Biluthyrning

Hotell till förmånligt pris? Det är inte alltid lätt att hitta rätt. Med vår Concierge Service får du all hjälp du behöver och kan ägna tiden åt att njuta av att vara ledig.

Biluthyrning Som kund hos oss har du alltid 10 % rabatt på Avis Internetpris. Du kan boka din Avis-bil via Internetkontoret eller genom att ringa till Concierge Service. För att ta del av rabatten, uppge bokningskoden T037817 (Avis World Wide Discount bokningskod) när du bokar.

Bagage som kommer fram Om oturen är framme och bagaget blir sent eller i värsta fall kommer bort så är du försäkrad! Kom ihåg att använda dina bagagemärken, de är försedda med en personlig kod. Förlorar du ditt bagage under resan kan du kontakta oss så hjälper vi dig att återfinna bagaget och självklart ingår ersättning för ny uppsättning kläder.

Reseförsäkring som gäller när du minst anar det Som kund har du en vältäckande reseförsäkring som gäller överallt i världen. Förutom att den ersätter vid sjukdom, olycksfall och dödsfall under resa ersätter den även kostnader som förorsakats av annullering, försening eller avbrott i resan. Resan behöver inte ens betalas med kortet för att försäkringen ska gälla.

Resefokus | Ålandsbanken

du redan nyckeln

semester! Bagage som kommer fram

Reseförsäkring som gäller när du minst anar det

Tjuvar och banditer?

dina registrerade kort via ett samtal. Nödkontanter när du mest behöver det Om ett eller flera kort försvinner under utlandsresa ordnar vi med nödkontanter upp till 3 000 euro. Vi hanterar det som ett beviljat räntefritt lån som faktureras först inom 28 dagar efter beställning.

Vad hette den där fantastiska restaurangen i Palma? Concierge Service är bara ett samtal bort och hittar både restaurang och bokar bord åt dig. Enklast är ibland att göra en plan för veckan och boka allt på en gång.

Vad hette den där fantastiska restaurangen i Palma?

Tjuvar och En ”fullbokad” match eller ett minne för livet banditer? för det? Då vet du hur struligt, och i värKan du föreställa dig allt strul om du blir sta fall dyrt, det kan vara. Tack vare vår bestulen eller tappar bort plånboken på StopService så kan du snabbt spärra alla semestern? Eller har du kanske råkat ut

En ”fullbokad” konsert eller ett minne för livet Många av de event, konserter eller matcher som är de mest populära kan vara omöjliga att få biljetter till. Om du inte ringer Concierge Service förstås. De har mycket goda möjligheter att lösa det ”omöjliga” och är bara ett samtal bort. Har jag verkligen tillgång till allt det här? Japp, gör så här! Med Premium Banking och Private Banking har du tillgång till allt du behöver för en lyckad och trygg semester. Allt beskrivet här ovan och mycket mer ingår. Är du osäker på om du har tjänsten så tala med din rådgivare. Ålandsbanken Premium Banking och Private Banking betjänar dig via ditt Internetkontor och på telefon 0201 443 240.

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

frågor till Peter Wiklöf

Foto: Viktor Fremling

Starkt resultat 2015 – vad ska driva intjäningen 2016 och hur påverkas den av negativa styrräntor, tvära kast på börsen, låga oljepriser och osäker konjunktur i Europa? – Vårt rörelseresultat 2015 på drygt 30 miljoner euro var bankens bästa någonsin. Vi ser nu, då bankerna redovisat sitt första kvartal 2016, att samtliga banker har sjunkande ränte- och provisonsnetton, vilket är bankernas huvudsakliga intäktskällor. Även vi känner press på räntenettot på grund av de negativa marknadsräntorna. Oron på världens aktiemarknader gör människor oroliga med minskad aktivitetsnivå som följd. Det påverkar provisionsintäkterna negativt. Till skillnad från storbankerna har vi dock kunnat visa tillväxt genom att nya kunder valt att ge oss sitt förtroende. Om vi kan fortsätta att få nya kunder så kan det åtminstone delvis motverka de negativa effekterna från vår oroliga omvärld.

Var ser du störst potential under 2016, Åland, Sverige eller Finland? – Om jag väljer att rangordna vår tillväxtpotential så kommer Sverige först, Finland på andra plats och Åland på tredje. Sverige har snart 10 miljoner invånare och där har vi funnits sedan 2009. Finland har 5 miljoner invånare och där har vi funnits sedan 1982. Åland har 30 000 invånare och vi har funnits där i snart 100 år, så det är kanske inte så konstigt att vi har kommit lite längre på Åland och i Finland.

Recession i Finland och spirande konjunktur i Sverige, hur påverkar det bankens verksamhet? – Det påverkar mindre än vad man kan tro vid första åtanke. I Finland är vår verksamhet lokaliserad till Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Pargas och Vasa. Dessa orter växer genom urbaniseringen och vi har inte någon exponering mot de industriföretag som har det tungt i Finland. Vi ser dock att självförtroendet är kraftigt naggat i kanten hos finländarna, kanske lite mer än vad som är befogat. Vår verksamhet i Finland växer men vi ser att den högre aktivitetsnivån i Sverige för med sig att vår svenska verksamhet växer snabbare.

Nya regelverk kring amorteringskrav lär påverka svenska bostadsmarknaden. Hur hanterar Ålandsbanken situationen och hur påverkar de nya kraven bostadslånekunderna? – På Åland och i Finland har grundregeln alltid varit att man amorterar på sina bostadslån och det var med viss förvåning vi lärde oss hur man hanterar bostadslånen i Sverige. I grunden tycker jag därmed att de regler som införs är sunda, men det känns lite konstigt att branschen behöver lagstiftning för att förstå det. Jag såg konsekvenserna av överskuldsättning i början av 1990-talet och min förhoppning är att dessa regler ska minska risken för att jag ska behöva se det igen. Vi har alltid haft krav på våra kunder, gällande inkomstnivåer, belåningsgrad och sparande, vilka legat relativt högt jämfört med branschen som helhet. Därmed bör våra kunder ha en större motståndskraft om bostadspriserna vänder nedåt. De nya reglerna medför dock att de som tar nya bostadslån i Sveriges banker utmanas vad gäller inkomstnivå i förhållande till lånets storlek.

Stora satsningar har gjorts inom kapitalförvaltningen. Vad är målsättningen för affärsområdet under 2016? Kapitalförvaltningen har två roller: – att se till att våra placeringsrådgivare får ett bra stöd och tillgång till starka produkter och tjänster som vi kan använda i vår dagliga rådgivning. – att själva sälja sitt kunnande och sina produkter till större institutionella kunder. Med den kompetens vi lyckats samla inom Ålandsbanken har jag högt ställda förväntningar inom bägge dessa områden.

Kontakt | Ålandsbanken

ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon +358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.ax

AFFÄRSOMRÅDET ÅLAND Direktör Birgitta Dahlén Telefon + 358 204 291 280 birgitta.dahlen@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

PREMIUM BANKING Avdelningschef Johan Alm 0204 291 192 johan.alm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

BRÄNDÖ Kontorschef Anne-Lena Husell 0204 291 676 anne-lena.husell@alansbanken.ax Finnvik, Brändöby

PRIVATE BANKING Avdelningschef Mikael Mörn 0204 291 159 mikael.morn@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

GODBY, FINSTRÖM Tf. Kontorschef Pia Carlson 0204 291 219 pia.carlson@alandsbanken.ax Von Knorringsvägen 1

FÖRETAG Avdelningschef Johnny Rosenholm 0204 291 192 johnny.rosenholm@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

FÖGLÖ, DEGERBY Kontorschef Maria Gustavsson 0204 291 667 maria.gustavsson@alandsbanken.ax Tingsvägen 8

JURIDISK RÅDGIVNING Avdelningschef Linda Franklin 0204 291 175 linda.franklin@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

HAMMARLAND, FREBBENBY Kontorschef Eva M. Karlsson 0204 291 663 eva.m.karlsson@alandsbanken.ax Mörbyvägen 1

CITYKONTORET Kontorschef Hans Christensen 0204 291 309 hans.christensen@alandsbanken.ax Nygatan 2, Mariehamn

KUMLINGE samarbete med Posten Åland Kumlingeby

STRANDNÄS Tf. Kontorschef Mona Sjöblom 0204 291 182 mona.sjoblom@alandsbanken.ax Strandhagsvägen 11, Mariehamn

KÖKAR samarbete med Posten Åland Karlby

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

Nu satsar vi upp till 400.000 euro. Vad vill du göra för Östersjön? Alla vet vi att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Men på Ålandsbanken vet vi också att radikala förändringar är möjliga. Hemligheten är gemensamma krafter. Tillsammans ska vi se till att Östersjön en dag är ett mycket renare hav. Ett hav som alla njuter av. Den här insikten har vi kommit till efter att i nästan 20 år hjälpt olika miljöprojekt för ett friskare Östersjön. Under de här åren har Ålandsbanken delat ut 1 300 000 euro till små och stora organisationer. Med Östersjöprojektet tar vi nästa steg framåt. Vi vill göra det mycket enklare för goda idéer att förvandlas till konkreta projekt. Det betyder att privatpersoner, organisationer, skolor och arbetsplatser kan ansöka om stöd för ett miljöprojekt som hjälper Östersjön att må bättre. På www.balticseaproject.org är du välkommen att läsa mer. Din ansökan vill vi gärna ha senast den 30 september.

Peter Wiklöf ve r k s täl l an d e d i r e k tö r , å l an d s ban k en

www.balticseaproject.org

Vi går vår egen väg