Aktör för välfärd Kompetensutveckling för social ekonomi 2012-2014
1
Aktör för välfärd är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivs av Västerås stift under 2012-2014 med stöd av Europeiska Socialfonden.
Aktör för välfärd vill: • Sätta fokus på församlingarnas roll i samhällsutvecklingen. • Uppmuntra till nya verksamheter inom den sociala ekonomin. • Erbjuda kompetensutveckling av medarbetare för nya uppgifter. Projektet utvecklas efterhand i dialog med medverkande församlingar och kontrakt. Målet är att stötta församlingarna på väg mot nya kunskaper och nya arbetsformer. Församlingen bestämmer själv hur många steg man vill gå. Men den som vill vara med måste komma med från början.
Ak tör för välfärd Social ekonomi i Västerås stift Kontakta din kontraktsadjunkt för att få veta mer. Eller hör av dig till projektledaren Anders Hagman 070-325 29 25 epost: afv.vasterasstift@svenskakyrkan.se
2
Fyra goda skäl för Svenska kyrkans församlingar att arbeta med social ekonomi 1 Social ekonomi bidrar till det goda samhället
Social ekonomi är den ideella sektorns bidrag till vår gemensamma välfärd. Alltså all den samhällsnytta som skapas av människor i föreningar och kooperativ, stiftelser, kyrkor och andra frivilliga sammanslutningar. Arbetsträning för långtidssjukskrivna. Café som mötesplats i glesbygd. Projekt mot ungdomsarbetslöshet. Ideella alternativ inom vård, skola och omsorg. Allt detta är social ekonomi. Men aktörer inom den sociala ekonomin vill också påverka samhällsutvecklingen genom att påvisa brister och komma med nya lösningar.
2 Social ekonomi sätter människan i centrum
Social ekonomi bygger på demokratiska värderingar, främjar delaktighet och inflytande och utgår från människors verkliga behov. Många projekt skapar lösningar som är efterfrågade av människor lokalt. Det kan handla om allt från att tillhandahålla tjänster och service av olika slag till att motverka utanförskap och isolering. Social ekonomi ser människor som den främsta resursen och strävar efter att ta till vara människors initiativkraft.
3 Social ekonomi är diakoni i nya former
Diakoni är hela församlingens uppdrag och en av dess grundläggande uppgifter. Formerna för diakoni har skiftat genom tiderna. Under det moderna Sveriges framväxt var kyrkan pådrivande inom bland annat skola och fattigvård. Det senaste seklet har den individuellt inriktade diakonin dominerat. Inom ramen för nya välfärdsmodeller har församlingarna nu möjlighet att arbeta diakonalt på nya och kreativa sätt för att möta vår tids sociala utmaningar. Samverkan och omvärldsanalys är nyckelord i en sådan utveckling.
4 Social ekonomi kan ge jobb och nya inkomster
Svenska kyrkans ekonomi krymper. Många församlingar tvingas göra sig av med lokaler och dra ner på personal. Att starta nya verksamheter inom den sociala ekonomin kan vara ett sätt att utnyttja kompetens och resurser på nytt sätt och samtidigt få nya intäkter. Eftersom mycket av den sociala ekonomin handlar om att motverka utanförskap kan samtidigt församlingens diakonala profil behållas eller breddas. Kyrkan behövs för att skapa det goda samhället för alla.
3
Det vi idag kallar social ekonomi har djupa rötter i mångårigt samhällsengagemang och församlingsdiakoni i vårt stift. Under senare år har några församlingar varit pionjärer när det gäller att pröva nya arbetsformer och starta nya verksamheter. Här är några.
Fritidsgård
Gränges-Säfsnäs försalingar driver kommunal fritidsverksamhet efter att ha vunnit kommunens upphandling.
Integration Näsby församling engagerar sig för asylsökande och erbjuder bland annat café och praktik i församlingshemmet.
Familjecentral
Norrbärke församling driver familjecentralen Arken tillsammans med kommun och landsting.
4
Socialt företag
Ungdomsgård
Leksands församling driver socialt företag inom jobb- ochutvecklingsgarantins fas tre.
Falu Kristine församling driver ungdomsgården Grönan i centrala Falun.
Barnstöd
Grytnäs församling driver Linus barnstöd för utsatta barnoch ungdomar tillsammans med Avesta kommun.
Grundskola
VästanforsVästervåla församling driver bland annat friskolan Lindgårdsskolan F-9.
Besöksgrupp Västerås domkyrkoförsamling driver en besöksgrupp som projekt för arbetslösa.
5
l l a r ö f n e s n a en 2012 r h å v r c e d s ds un n e r n e b i r Nu f välfärd fö för r ö t Ak
Sociala företag. Egenmakt. Entreprenörsskap. Kvalitetssäkring. Lagen om vårdval. Ska man behöva kunna all den där rappakaljan bara för att göra litet nytta?
Vi har jobbat med integration i tio år helt för egna medel. Nu har vi hört att det finns pengar att söka för sådant arbete. Hur gör vi? Vart vänder vi oss?
Skulle inte församlingens administrativa kapacitet kunna användas av fler? Kan vi sälja tjänster till föreningarna i stan? Eller ta uppdrag åt kommunen? Det är värt att undersöka! Jag har mer att ge än vad jag får visa i mitt jobb. Jag PRO vill att har en idé om ett projekt kyrkan öppnar för arbetslösa äldreboende. ungdomar. Kan vi det?
Kommunen köper hemtjänst för 190 miljoner! Vi behöver en kurs i upphandling!
Våra diakoner säger att de inte räcker till för att besöka alla ensamma. Kan vi starta en besöksgrupp tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen?
2012 Mobiliseringsfas jan2012
Vad kul att upptäcka att andra uppskattar min kompetens och är beredd att betala för den!
Genomförande Genomförande Genomförande ht2012 6
vt2013
la att följa med på tå get. 2 och pågår fram till sommaren 2014. Vilka mervärden kan kyrkan bidra med i vårdsektorn. Vad har vi som andra aktörer inte har?
Städgumma åt samhället? Inte alls! Vi gör det vi kan för de som är utsatta, men har inte slutat kritisera bristerna!
Processdygnet hjälpte oss att se att vad som är kyrkans uppgift här och nu!
Vi inledde ett samarbete med volontärbyrån. Det lärde oss att knyta behov till kompetens på ett nytt sätt. Nu har vi ett nätverk med över femtio hängivna och kunniga volontärer.
Vi inbjöd till ett möte för att möta droganvändningen bland unga i kommunen. Nu har vi startat en projektgrupp och söker finansiering tillsammans. Jag skulle vilja starta en bakgrupp och sälja bröd. Jag behöver lära mig om marknadsföring
Vi har startat secondhandbutik och anställt fyra personer på lönebidrag. Nu vill de bilda ett arbetskooperativ och grannförsamlingen vill att vi start en butik hos dom!
Eva har blivit handledare, Åke klipper gräs åt kommunen, Nisse har startat en verkstad med arbetslösa ungdomar och så hux flux har vi råd att återanställa Eivor i köket. Hur gick det till?
2014 Avslut ht2013
vt2014 7
juni 2014
Aktör för välfärd i korthet Aktör för välfärd vänder sig till församlingarna i Västerås stift med ett erbjudande om fortbildning och kompetensutveckling i social ekonomi för anställda. Vi hoppas på bred uppslutning i det första steget som sätter medarbetarskapet och den sociala ekonomins möjligheter i fokus. De församlingar som vill gå vidare kan få stöd att formulera egna utvecklingsprojekt och erbjuds fördjupad kompetensutveckling för enskilda medarbetare. För dem som vill vara med hela vägen är siktet inställt på att komma igång med nya verksamheter och pilotprojekt under 2013-2014. Projektet innebär inga kostnader för församlingarna, med undantag av satsad arbetstid och vissa kringaktiviteter.
Kompetenskartläggning våren 2012 Det första steget i ett socialfondsprojekt är att göra en kompetenskartläggning av alla anställda. Kompetenskartläggningen syftar till att på bästa sätt ta tillvara den enskilde medarbetarens kunskaper och utvecklingsmöjligheter. Den webbaserade kartläggningen utgör ett användbart verktyg för medarbetare och kyrkoherdar oavsett hur församlingens fortsatta medverkan i projektet utvecklas.
Fortbildning för hela arbetslaget hösten 2012 Utveckling förutsätter delaktighet och ett tillåtande arbetsklimat. De riktigt goda ideerna föds ofta först när alla berörda är indragna i en kreativ process kring möjligheter, behov och mål. När det gäller social ekonom är det särskilt tydligt att ingen i förväg kan säga om det är husmor, diakonen, vaktmästaren eller kantorn som bär på den riktig goda idén. Under hösten 2012 inbjuds därför hela arbetslaget i de deltagande församlingarna till inspirationsdag och fortbildning med fokus på medarbetarskap och församlingens möjligheter inom den sociala ekonomin.
Fördjupning och projektutveckling 2013-2014 Resten av projekttiden, fram till sommaren 2014, saknar karta. Den ritas efter hand i dialog med de församlingar som bestämmer sig för att gå vidare och med utgångspunkt från de behov som växer fram under resan. På nästa sida presenteras en idé kring en möjlig projektcykel, med ett antal rimliga steg på vägen. Men det är som sagt bara en idé.
Avslutning och spridning våren 2014 Under våren 2014 avslutas projektet med en konferens för att utbyta erfarenheter, sprida goda idéer och inspirera andra att följa efter.
Jämställdhet och tillgänglighet - mer än plus i kanten Aktör för välfärd kommer att jobba aktivt med jämställdhetsfrågor och frågor om tillgänglighet för människor med funktionshinder under projekttiden. Det är centrala frågor för en kyrka som sätter människors lika värde i centrum.
8
l l l l
Sverige 2012: 24 000 unga i åldern 15-24 är arbetslösa. Den relativa fattigdomen har fördubblats på 15 år. Var sjätte vuxen befinner sig i utanförskap. Kvinnor har 50% högre ohälsotal än män.
-Den nya välfärdsmodellen kräver nya aktörer. Jag menar att kyrkan och andra idéburna organisationer ska finnas med och skapa goda lösningar lokalt. Vi behövs som motvikt mot de kommersiella krafterna. Kyrkans plats är mitt i livet. Biskop Thomas Söderberg
9
Bildkälla:Fotoakuten
Åtta steg mot social ekonomi. Så här kan en projektcykel inom Aktör för välfärd se ut. 1.Det här vill jag.
Den enskilda medarbetaren är kyrkans viktigaste resurs. Att få använda sin kompetens, att få vara kreativ och och lära sig nya saker utvecklar vår kyrka. Verktyg: Kompetenskartläggning
2.Det kreativa medarbetarskapet
Grunden för all utveckling är att skapa kreativa sammanhang. Vi måste dela en vision och dra åt samma håll i församlingen. Och vi måste skapa rum för växande och nya idéer. Verktyg: Kompetensutveckling steg 1: Inspirationsdagar för arbetslaget
3.Låt idéerna blomma
Inget sammanhang är det andra likt. Varje församling har sin egen historia, sin egen profil och sin alldeles unika omvärld. Det är viktigt att identifiera behoven lokalt och skapa en samsyn kring vad som kan vara kyrkans uppdrag här och nu. Verktyg: Processdygn med omvärldsanalys.
4.Så kan vi jobba lokalt
Samverkan är ett nyckelord inom social ekonomi. För att skapa långsiktigt hållbara resultat är det viktigt att skapa nätverk och samverkanspartners, kanske främst lokalt, men också på andra nivåer i samhället och kyrkan. Vilka kopplingar går det att finna för församlingen? Verktyg: Lokalt forum för samverkan.
10
8.Projektstart!
Om Gud vill och skorna håller är det nu dags att dra igång projektet eller projekten som ska bidra till att göra världen litet bätttre. (Det kan förstås ske också tidigare under resan). Verktyg: All den kompetens församlingen skaffat och mobiliserat under resan.
7.Vilka kompetenser saknas? När projektidén är tydlig är det dags att se över vilka kompetenser som finns inom arbetslaget och vilka som saknas. Bristen matchas med intresse och kunskaper hos personalen och utmynnar i begäran om kompetensutveckling. Verktyg: Kompetensutveckling steg 3: Utbildning för ökad kompetens inom olika områden.
6.Organisering för förändring
Ett förändringsarbete är inget ensamjobb. När projektidén börjar ta form är det dags att skapa en organisation för att leda och styra arbetet, för att stötta de involverade och för att bolla idéer. Verktyg: Lokala projektgrupper, kontraktsvisa samverkansorgan.
5.Det behövs en projektledare
Att leda projekt inom den sociala ekonomin kräver särskild kompetens kring styrning, planering, samverkan och den sociala ekonomins förutsättningar och verksamhetsformer. Verktyg: Kompetensutveckling steg 2: Projektledarutbildning
11
Tillsammans gör vi skillnad. Aktör för välfärd vill rusta församlingar och enskilda att möta framtiden hoppfullt och starkt, i övertygelsen att kyrkan, med Guds hjälp och i samverkan med andra, ska vara med och bygga det goda samhället, rättvist och hållbart, lokalt och globalt.
12