GNH AT WORK

GNH at work

- paradigmskifte i arbetslivet Anna Rosengren

Paradigmskifte i arbetslivet Copyright© 2015, Anna Rosengren Ansvarig utgivare: Anna Rosengren Framställt på Existentiellt förlag ISBN: 978-91-982335-0-6

Nya vägar Här går nya vägar.

Låt oss vandra fromma.

Kom, låt oss söka någon ny och vacker blomma.

Kasta det vi äger!

Allting nått och färdigt livlöst oss tynger, dröm och sång och dåd ej värdigt.

Liv är det som väntar, det man ej kan veta...

Kom, låt oss glömma!

Låt oss nytt och fagert leta!

(Karin Boye)

Paradigmskifte – nu igen?

Många moderna tänkare menar att vi är mitt uppe i en djupgående förändring och flera forskare, såväl fysiker som filosofer, pekar på observationer som inte stämmer med de gamla förhållningssätten.Vi behöver ett nytt sätt att tänka och förhålla oss till allt som är, vi kan inte lösa de problem som uppstått i det gamla systemet med mindre än att vi går utanför det, menade redan Einstein. Liknande behov av omvärdering har förekommit i skilda tider och sammanhang genom historien, t ex när Miklaj Kopernik föreslog att solen, inte jorden, finns i mitten av vårt solsystem, när vi upptäckte elden och hjulet eller när människan för första gången lyfte från marken i tidigare otänkbara flygfarkoster och bara 50 år senare för första gången landar på månen. Nu sägs det återigen att vi behöver gå ”utanför lådan” för att finna mening och sammanhang i det som sker.

En och annan menar att det går inflation i begreppet paradigmskifte och ser det som ett överdrivet eller till och med inbillat förhållningssätt till en verklighet som helt naturligt är konstant är föränderlig. Andra anser att det mycket väl kan vara relevant i vissa avseenden, men att begreppet används slarvigt och alltför frikostigt, som om det betecknade varje smärre samhällsförändring när det i själva verket handlar om djupgående historiska fe-nomen.Var och en behöver kanhända bilda sig en egen uppfattning. Förutsättningen är dock att vi först belyser vad som sker eller anses ske. Låt oss se då vad som skulle utgöra detta paradigmskifte samt vilka innebörder det i så fall har eller får.

En ny världsbild?

Enligt Thomas Kuhn, som myntade begreppet para-digm, är ett paradigm ett slags hölje av idéer och försanthållanden som i ett samhälle/en kultur/tidsålder härbärgerar vilka frågor som skall (får) ställas och inte ställas, vilka svar som är relevanta eller förväntas samt hur experiment skall (får) utföras.

När nya tankar och idéer formas, som inte stämmer med det rådande paradigmet, bildas ett nytt. Det nya blir först motsagt och motarbetat, hånat och ifrågasatt, men ersätter så småningom det gamla då det rymmer fler observationer. Det gamla paradigmet krackelerar och det nya blir naturligt. Exempel på paradigmskiften är det som skett i samband med t ex upptäckten att jorden är rund, att jorden snurrar kring solen och inte tvärtom, relativitetsteorin mm. När det invanda och bekanta möter något obekant och nytt som inte passar in förändras allt och integreras i, under och genom mötet.

Detta förhållningssätt är förstås på intet sätt oemotsagt. Tvärtom bygger forskning ofta på en vetenskapsteoretisk grund som snarare vurmar för mätbarhet och evidens, dvs en grundläggande syn på forskningens roll och an-svar som är alldeles annorlunda. En sådan syn brukar ofta förknippas med Karl Popper, som hävdade att för att något ska kunna betraktas som vetenskapligt behöver det också vara falsifierbart, dvs vem som helst behöver kunna göra om experimentet eller mätningen och komma fram till samma eller andra resultat.

Popper och Kuhn representerar två skilda spår i vårt sätt att närma oss kunskap. Ofta har dessa spår hållits isär, men det finns också de som undersökt vad som skulle ske vid en förening av synsätten. Oavsett vilket spår vi väljer här, så kan det, återigen, vara intressant att utforska vad som nu sägs vara nytt och att göra det med en naken blick, eller som det kallas på forskarspråk: utifrån generositetsprincipen, dvs att vi, innan vi eventuellt kommer med invändningar, först försöker förstå så väl som möjligt.

Är detta ett new age fenomen?

Talet om paradigmskifte har ofta förknippats med nyandliga rörelser. På 70-talet var det ”flower power” och ickevåld. Nu är det nyandlighet och omställningsrörelse.

Detta har gjort att samtalen om paradigm och paradigmskiften i vissa sammanhang har fått en lägre status eller viftas bort såsom en del av en alltigenom flummig och pseudovetenskaplig diskurs utan vetenskaplig grund. Är det så att dessa rörelser ligger bakom och genererar talet om ett paradigmskifte? Det hänger självklart samman på så vis att nya skeenden föder och föds ur nya sätt att tolka världen, vilket också visar sig i politik och andlighet. Många paralleller går att dra här, dels i talet om en ny tid en ”new age” som ju handlar om just ett paradigmskifte, dels rörelsernas fokus på ekologi och alternativt helande liksom ett frikostigt vurmande för den nya fysiken som lämnar många möjligheter öppna till en sådan världsbild som omfattas inom den specifika rörelsen.

Det betyder inte att en sådan koppling måste finnas i alla avseenden. Även den som i högsta grad ogillar det som kallas new age (vad nu det ska definieras som, då en så eklektisk rörelse är svår att ringa in) kan omfatta och observera allt nytt som sker.Vi kan välja olika tolkningar av det. Det som växer fram gör det oavsett vilken tolkning du ger det. Du väljer själv. Samtidigt kan vi ju fråga oss om det verkligen är så farligt och om nu dessa rörelser möjligen kan ha insett något som vi alla har nytta av? Bara för att en teori spelar en annan i händerna behöver det inte föreligga en direkt koppling.Vi kan därmed kosta på oss lite nyfikenhet.

En sådan lite mer nyfiken hållning betyder inte heller några måsten - vi behöver inte svälja allt men heller inte kasta ut det berömda barnet med badvattnet. Samtidigt behöver vi naturligtvis analysera och reflektera.

Så var det under t ex upplysningstiden då kristendomen blev starkt hotad av vurmandet för det rationella.

Teologin fick, liksom så många andra diskurser, helt enkelt lov att städa till sig för att överleva. Deismen är ett exempel på en teologisk riktning som syftade att skala bort dogmerna från teologin och göra den ren och anpassningsbar till förnuftet. På liknande vis har det fungerat i andra tider och kontexter. Liksom nu, när den traditionella andligheten och världsbilden på många håll utmanas.

Det finns oräkneliga sätt att förhålla sig till allt detta.Vi kan vifta bort alltsammans och se det som påhitt rakt igenom, vi kan bli kritiska och debatterande, diskussionslystna, förnärmade eller vi kan ta det med ro utan att göra så stor affär av det.Vi kan förhålla oss distanserat roade eller oroade av samtliga skeenden, eller vi kan ta det på fullt allvar. Oavsett vilket förhållningssätt du väl-jer, så kan det vara en god idé att åtminstone se vad det handlar om. Det är vad jag själv avser göra, därav denna skrift.

Ett nytt mindset Det nya paradigmet i vår tid är till stor del förknippat med nya visioner om människan och hennes möjligheter. Det handlar om en ny inställning till vad vi kan åstadkomma och vilka vi är, men även tankar kring hur vi kan och bör förhålla oss till varandra och till vår omgivning. Det innebär även en ny syn på vad det är att vara männi-ska, t ex i form av: Vad medvetande är Vad ”jaget” och ”själen” är Hur insida och utsida hänger samman Hur vi kan påverka livet och framtiden Hur vi utvecklas som mänsklighet Hur allt och alla hänger samman Vi skiftar alltmer vår uppmärksamhet från det som inte fungerar till det som fungerar. Fokus ligger alltmer på det vi önskar expandera och på hur vi gör det. Detta stärks nu ännu mer och vi utvecklar allt fler metoder som är hälsofrämjande och salutogena.Vi skiftar t ex från brist till överföd. Istället för att minska kostna-der och kompromissa fram ”nästan-lösningar” utvecklar vi alltmer möjligheterna för att generera tillväxt.Vi utgår också från ett förhållningssätt som andas överflöd, även när vi har samma utgångspunkt. Det som skiftar är vårt mindset.Vi blir därmed mer generösa och låter inte rädslan styra, utan finner allt fler möjligheter att vara rik även utan pengar. från begränsat till gränsöverskridande. Det finns inte längre något rätt eller fel, det finns bara olika per-spektiv och utgångspunkter.Vi börjar inse att det är vårt tänkande, mer än skillnaderna i sig, som hindrar oss att mötas och utnyttja våra olikheter och kontraster. från maktlöshet till oändlig potential. Vi börjar se vår förmåga att skapa och förändra vår verklighet utifrån acceptans. En tillåtande attityd är nyckeln till förändring och expansion. från konkurrens till excellens! Vi behöver inte längre jämföra oss med varandra, varken individuellt och personligt eller i arbetslivet och samhället. Det finns en naturlig plats för allt och alla. När varje människa fokuserar på att ”sjunga sin sång” och bidra med sin autenticitet, så blir helheten perfekt. Detta är inte längre en floskel utan levande verklighet. från framgång och vinst till delaktighet. Det ligger ingen värdering i bidragets art eller storlek utan det

väsentliga är att få medverka och den energin som alstras genom detta vilken leder till en genuin upplevelse av överflöd och välstånd. från ”command and control” och styrning till relation och samskapande. Interna och externa processer är också viktiga, men människorna är ännu viktigare; att skapa tillit och förtroende, balans och förståelse på en genuin grund av ömsesidighet och överenskommelser. Öppenhet och närhet blir alltmer självklara begrepp också i arbetslivet. Det relationella perspektivet integreras och samskapande blir alltmer naturligt.

Det som också utvecklas alltmer är behovet av mening och sammanhang, nya tolkningsramar och förhållningssätt, då systemen faller samman och behöver uppstå eller samspela i nya former och konstellationer.

Ju mer vi, inte minst genom globalisering och digitalisering, inser hur allt hängrer samman i ett ömsesidigt beroende, desto mer blir förhållningssättet naturligt globalt, samtidigt som det lokala och kulturspecifika värnas.

Vad behöver vi nu?

Om detta stämmer, om vi är mitt uppe i ett paradigmskifte där så mycket mer är möjligt; vad behöver vi då utveckla? Vad blir vår vision och vårt främsta fokus?

Vilka mänskliga potentialer vill vi nu förverkliga?

Vilket slags ledarskap behöver vi nu?

Vad blir nu viktigt att värna om?

Forskningen har på senare år uppmärksammat många olika aspekter av ledarskap som värnar om väsentliga byggstenar i ett modernt samhälle. Ett exempel är värde-baserat ledarskap som utgår från värderingar och en tydlig värdegrund. Ett annat är situationsanpassat ledarskap som har bidragit till vår förmåga att växla ledarstil efter sammanhangen, vilka kan växla stort inom samma ar-betsvecka och arbetslag. Kommunikativt ledarskap har också omtalats mycket och det har bedrivits en del aktionsforskning som visar att kvaliteten på kommunikat-ionen mellan ledare och följare får avsevärd betydelse för resultatet. Salutogent ledarskap är likaledes välkänt och utgår från Aaron Antonovskys forskning och värnar om vår känsla av sammanhang, KASAM.Vi behöver, för att må väl och fungera, ha en känsla av sammanhang i tillva-ron så att den uppfattas som meningsfull, begriplig och hanterbar. Det som nu efterfrågas är, enligt bl andra Bruce Avolio, Fred Walumbwa och Todd Weber, mer fokus på några framväxande aspekter såsom t ex: medarbetarens integrerade delaktighet global medvetenhet holistisk förståelse av människan som en helhet existentiella aspekter av ledarskap Det finns, menar nämnda forskare, ett tydligt ”hål” i forskningen, ett vacuum där de existentiella aspekterna behöver komma in. Nu finns det alltså inom forskning-en, en beredskap och en längtan att undersöka och utforska dessa frågor som grund för vårt varande i världen, dvs just det som talet om paradigmskifte i många avseenden efterfrågar. Så låt oss pröva vad som sker när vi gör just det: Utforska världen inifrån kärnan.

Struktur och urval Denna bok gör inte anspråk på att vara vetenskapligt utformad eller ha till syfte att akademiskt analysera varje teori. Bokens ärende är snarare att på ett intellektuellt redbart sätt resonera kring det nya som sker på ett sätt som kan ge en någorlunda generellt genomtänkt helhetsbild. De tankar och ideer som valts ut för genomgång kan tyckas slumpartade och på ett sätt är det så. Jag har helt enkelt valt att skärskåda de teorier jag själv kommit i kontakt med genom mitt arbete som konsult och intresserrad medmänniska. Det gör självklart urvalet subjektivt. Vi kan förstås fråga oss om där alls finns ett neutralt läge, ett som inte är in loco, dvs färgat av författarens specifika kontext och världsbild? Det är en intressant fråga i sig, men den är som sagt inte ämne för utredning här. Syftet med boken är som sagt att belysa de teorier och system som jag själv mött och därmed får en eventuellt möjlig objektiv position vika en liten smula. Med detta sagt vill jag ändå behålla en så neutral beskrivning som möjligt av varje fenomen. Det finns därför också ett visst system i urvalet som därmed inte enbart är slumpartat: Boken går igenom nio dimensioner av tillvaron, som alla kan anses avgörande för helheten. Valet av dessa dimensioner är inspirerat av GNH, Gross National Happiness, som är Bhutans förhållningssätt till välstånd. Där mäts inte bruttonationalprodukt enbart baserat på ekonomisk levnadsstandard per capita. Istället mäts och upprätthålls bruttonationallycka, vilken avgörs av nivån inom alla dessa dimensioner sammantaget. GNH speglar alltså ett uråldrigt men samtidigt nytt sätt att se på väl-stånd och kan sägas vara en del av de nya tankar och förhållningssätt som nu föds. Oavsett hur modellen an-vänds eller efterlevs just i Bhutan (om vilket det råder många teorier) representerar den i mitt tycke en klok helhetssyn som verkar stämma överens med grundläg-gande värderingar hos de flesta jag möter. Av det skälet valde jag just dimensionerna i GNH som struktur, för att därigenom ge utrymme även för ämnen och synvinklar som inte självklart hade valts av mig annars och samtidigt koppla till en helhet som kan anses användbar i ett samhälle.

Därmed är urvalet inte enbart subjektivt, men alltige-nom utforskande. Utgångspunkten och förhållningssättet i boken är i sig ett val som just för utforskningens skull generellt tar positiv ställning till och som på så vis strävar att på allvar undersöka ett eventuellt paradigmskifte.

1. Kapitel 1 Ekonomi

Tecken på en kris Det talas ofta om global ekonomisk kris. Så ofta att det börjar kännas sant. Och kanske är det sant. Åt-minstone om vi ska tro ett flertal finansexperter och forskare, för att inte tala om media. Det verkar rimligt att utgå från att vi verkligen har en grundläggande kris i det ekonomiska systemet. Låt oss även anta att vårt ekonomiska system som helhet krackelerar en smula och kip-par efter andan, så att dessa eskalerande och allt tätare finanskriser världen över har ett mönster och en gemen-sam grundläggande orsak.Vad handlar det i så fall om? Går det att förklara så att en vanlig människa kan förstå, utan att behöva vara expert inom nationalekonomi eller ens kunna läsa ett diagram? Vad är det egentligen som skapar och formar en ekonomisk kris?

Ett ödmjukt försök till förklaring skulle kunna bygga på ett ord som ofta förekommer när experter ska förklara krisernas uppkomst och kännetecken, nämligen ordet oro. Oro på marknaden, oro bland risktagare och på börsen, oro och panik hos investerare vars satsningar slår fel eller oro och obalans i kölvattnet av guldgrävares plötsliga rikedomar osv.Värdet minskar när tillgången ökar och risktagare lånar allt mer pengar.

Räntorna höjs på ett sätt som går överstyr. Konsumenterna alltmer förlorar förtroendet för den finansiella marknaden. Alla drabbas av oro.

Frågan är om det är marknaden eller oron som uppstår först? Kanske är det den inre oron som uppstår först. Ekonomin är kanhända den synliga delen av det som sker inom oss. Om inte annat så hör de helt uppenbart samman och skeendet leder oss till en ökad insikt om helt andra värden än de monetära. Till och med finansexperterna skriver numera djupgående artiklar om hur väsentligt det är att finansiella tjänster också tar an-svar för det sociala ansvaret vid ekonomisk tillväxt. Det låter på många håll som att en balans mellan lönsamhet och kundnytta behöver åstadkommas. Sådana uttalanden skulle kunna tolkas som ett slags mognad.

Såväl de negativa som de positiva fenomenen kan tolkas som tecken på en kris och ett nytt framväxande paradigm.Vi börjar kanhända bli lite mer vuxna och an-svarstagande som mänsklighet. I så fall är det förstås en viktig konsekvens mitt i allt. Tydligt är det i alla fall att behovet av förtroende och sinnesfrid är väsentligt, även i den finansiella världen samt att dessa värden påverkar marknaden. I många moderna ekonomiska tidsskrifter och böcker börjar det dyka upp nya ord som interaktion, ansvar, information, lojalitet, komplexitet och till och med tillit. Oron börjar kanhända stillas eller åtminstone få en mening.

Ekonomiskt paradigmskifte I boken MEMEnomics hävdar Said Elias Dawlabani att vi även befinner oss mitt i ett ekonomisk paradigmskifte som inleddes under 2005-2006. Meme betyder paradigm och bokens namn anspelar därmed på ett förhåll-ningssätt som låter ekonomin ta sin utgångspunkt från en paradigmatisk förståelse av vår utveckling.

Tecknen på att något håller på att förändras i grunden är bland annat att det kommer fram oproportionerligt positiva aktiekurser och ekonomiska rapporter från olika håll. Samtidigt är det många inom samma kontext som upplever sin verklighet som att de är en hårsmån från ekonomisk ruin.

Något stämmer inte med rapporterna, menar Dawlabani och många med honom. Klyftorna växer, inte endast mellan olika kategorier och grupper, utan också mel-lan kartan och verkligheten. Det blir generellt bättre i världen, men inte för alla.

En annan sak som är i gungning är att det inte längre verkar hjälpa med små steg framåt. Det är som om vi trampade ner oss i kvicksand med vår rigiditet. Gamla metoder skapar bara ännu mer förgiftning i systemen verkar det som. Istället för att sitta fast i ett förlegat tän-kande, borde vi därför ägna oss åt att skapa utrymme för helt nya sätt att tänka kring ekonomi.

Illusionen om brist I den rådande etisk-ekonomiska krisen skapas en illusion i vårt mindset, som får oss att tro att vi lider brist, när vi i själva verket har överflöd av allt det vi behöver. Allt vi verkligen behöver finns i mängd, så länge vi fördelar det vist. En viktig del i vår omställning handlar alltså om att ställa om vårt mindset till att utgå från överflöd som ett utgångsläge. Då ställer vi andra frågor och ger även andra svar.

Etiska drivkrafter Utmaningen ligger kanhända i våra drivkrafter. Under lång tid har vi föreställt oss att grunden till att vi klamrar oss fast i det rådande systemet handlar om makt och girighet. Så är det kanhända så länge vi vilar i ett sådant mindset som hör till det befintliga ekonomiska systemet.

Den ekonomiska krisen blir då samtidigt en etisk kris, med rötter i vårt sätt att prioritera och värdera varandras rätt till lika förutsättningar. Med ett annat mindset, ett som utgår från överflöd, behöver vi inte tänka så, vi behöver inte ”jaga girigheten” inom och bland oss. Istället kan vi lägga energin på att värna om allas möjligheter på ett helt annat sätt, dvs inte endast ett businessorienterat win-win utan långt mer än så: vi behöver ge plats för helheten.

Systemförändring? Är det då så att vi är i stort behov av en systemisk förändring som kräver djupa strukturella justeringar på alla nivåer och i alla avseenden, så att vi hela tiden ligger steget efter? Vi kan se det som att vår girighet håller oss tillbaka: Ett slags kamp mellan det gamla och det nya på-går inom oss alla var och en och tillsammans på ett sätt som sliter oss itu.Våra värderingar ställs på sin spets i en mängd avseenden: När - och hur - vågar vi ta första steget?

Hur kan vi värna om allas välfärd när vi inte klarar vår egen?

När ska vi sluta spela spelet och ta steget ut ur girigheten?

Vågar vi släppa vår invanda kortsiktiga säkerhet för att ge plats åt nya, långsiktiga system och valutor?

Sacred Economics Allt fler börjar tala om nya sätt att förhålla sig till ut-bytet av tjänster och varor. Charles Eisenstein är en av dem. I boken Sacred Economics skriver han mycket fint om hur vi föds in i en gåvoekonomi, då vi villkorslöst får det vi behöver av våra mödrar och/eller andra som tar hand om oss när vi är små. Gåvan skapar sedan en na-turlig instinkt att ge vidare och på så vis hålla flödet igång alldeles utan ekonomiska överenskommelser och börsnoteringar.

Han beskriver också mycket gediget och grundligt hur ett sådant system skulle kunna fungera i praktiken samt hur övergången från det nuvarande systemet stegvis kan genomföras.

Transformationen innebär till att börja med ett skifte i förhållningssätt från att betrakta pengar som något pro-fant och tabubelagt men ändå ego-orienterat åtråvärt, till att betrakta hela flödet som något heligt, lika heligt som allt annat i universum, så att varje transaktion blir något unikt och relaterande.

Vad ska till för att vi ska skifta vårt förhållningssätt?

Vad ska till för att vi ska våga och vilja?

Vad ska till för din organisation eller dina sammanhang?

Vad ska till för dig?

Ny syn på välstånd På många håll uppstår också tanken på att skapa mer gemensamma resurs-system som baseras på djupare och bredare förståelser av välstånd.

GNH, Gross National Happiness, är ett exempel, det finns många fler.

Just GNH handlar om att mäta betydligt fler variabler än enbart ekonomi för att fastställa välstånd. Det ordina-rie GNP, Gross National Product, som mäter endast ekonomiska tillgångar, är otillräckligt menar man.

Följaktligen mäter man i GNH även sådant som hälsa, mångfald, delaktighet mm.

Kopernikansk revolution Att våra ekonomiska system sätts in i en helt ny kon-text, som en av planeterna i solsystemet snarare än som det allt annat snurrar kring, är inget mindre än en koper-nikansk revolution. Förskjutningen i världsbild påminner om Kopernikus på sin tid revolutionerande ide om att solen, inte jorden, är i centrum. Det var inte så att jorden diskvalificerades - den bara skiftade plats i samman-hanget. Detsamma gäller ekonomi och levnadsstandard, som i det nya förhållningssättet fortfarande är viktiga faktorer men inte längre utgör måttstocken.

Byteshandel I strävan att frigöra oss från det ekonomiska ekorr-hjulet har vi också återupptäckt gamla metoder, såsom byteshandel av ett modernare slag, där vissa tjänster, va-ror och insatser byts mot andra i sinnrika system.

Många ifrågasätter också själva tanken på tillväxt. Nya valutor behöver därmed inte ens innebära ekonomisk tillväxt. Designers kan skapa system för att utesluta eller diskri-minera föråldrade beteenden samtidigt som de kan er-känna och belöna beteenden som är kompatibla med nya förhållningssätt, såväl kring välstånd som kring makt och fördelning av resurser.

Gåvoekonomi Gåvoekonomi innebär att varor och tjänster inte överförs genom försäljning utan mer som en gåva utan krav på motprestation. Det är alltså betydligt mer radikalt än byteshandel som ju innebär någon form av överens-kommelse som garanterar en ömsesidighet. Gåvoeko-nomi bygger inte på överenskommelser av det slaget utan på något betydligt djupare: tillit.

Ett system grundat på gåvoekonomi blir därmed mycket beroende av goda relationer och tillit vilket stämmer väl med bredare förståelser av välstånd, där också relationer ses som en del av våra tillgångar.

CM Hann mfl menar till och med att ägande inte ens består av ting utan utgörs av just relationer mellan människor avseende ting.

Det här sättet att tänka och hantera utbyten innebär ett radikalt skifte från det prestationsinriktade marknads-samhälle vi har byggt upp idag. Många rynkar säkerligen på näsan åt allt detta och avfärdar det som flummigt nonsens, ogenomförbart och utopiskt. Faktum är att det är högst möjligt att genomföra - frågan är bara om vi vill och om/när vi är redo för en sådan omställning.

Det vi utan tvekan kan göra redan nu i arbetslivet är ju att erbjuda vissa varor och tjänster utan krav men med förslag på en frivillig donation. Så görs ju redan på många håll, till exempel när vi köper ägg på landet och lägger en mer eller mindre frivillig slant i bössan intill, el-ler när vissa föreläsare uppträder utan krav på ersättning men föreslår en frivillig donation.

Negativ ränta En annan aspekt av det nya som sker är förslagen om negativ ränta, dvs ett slags avgift på pengar som behålls över tid. Räntan räknas alltså inte upp utan ned med tiden, vilket är tänkt att främja ett flöde som motverkar att pengar samlas på hög.

Det här låter kanske galet men faktum är att det redan har testats i såväl Sverige som i Danmark, där negativa räntor infördes tillfälligt för att t ex begränsa valutaökning.Visserligen blev effekten tveksam då systemet som helhet är oförändrat. Tanken är dock väl värd att ut-veckla, vilket också görs på skilda håll, såväl i forskning som i praktiken.

Fri delning Ytterligare ett symptom på det nya sättet att tänka är initiativ som möjliggör utbyte av kunskap och idéer utan kostnader. Internet har skapat stora förutsättningar för människor att fritt dela sina erfarenheter, kompetenser och kreativa alster på ett sätt som ger oss en försmak av visionen om en mer gemensam mänsklighet.

Creative Commons är en ideell organisation i denna anda, som underlättar genom att erbjuda gratis upphovs-rättslicenser enligt vissa standard-mallar, så att alla kan dela i enlighet med de villkor som väljs. Här finns alla nyanser, från total upphovsrätt till fullt fri delning.

Alternativa valutor Nya valutor och betalningssystem växer snabbt fram i kölvattnet av finanskriserna i Europa och på andra håll. Flera initiativ är helt digitala. Bitcoins är ett exempel som möjligen inte blir hållbart i längden men som ändå skapar viss uppmärksamhet. Även helt nya sätt att utbyta tid och varor med hjälp av kompletterande valutor skapar alternativ till konvent-ionella pengar och de snävt vinstorienterade ekonomier som hör samman med dem.

Detta tillåter människor att skapa kontakt över grän-ser. Små och medelstora nya nätverk eller lokala stadsde-lar bildas som inte är beroende av t ex euro eller pund.

En hel del projekt och forskning pågår också i detta sammanhang, varav några har starkt stöd av myndigheter och internationella organ.

Initiativen till många av modellerna baseras på demokratiska drivkrafter som tillåter individer och företag att stödja varandra oberoende av ett banksystem.

Vision för framtiden En vision vad gäller levnadsstandard och ekonomi skulle kunna handla om att alla människor har en rimlig levnadsstandard utifrån sina behov, att utbyte kan ske i ömsesidig generositet samt att pengar - i den mån de finns och behövs - minskar i värde med tiden.

På så vis blir vårt varande i världen mer speglande den natur vi är en del av.

En lite mer näraliggande vision för arbetslivet skulle kunna vara att vi skapar organisationer där resurserna strömmar dit de behövs och flödar på ett sätt så att allas verksamhetens och medarbetarnas behov tillgodoses, utan att det inskränker på kommande perioder eller ge-nerationer. Det innebär att ekonomi och levnadsstandard i arbetslivet blir något som speglar den allmänna hållbar-hetsvisionen genom Brundtlandrapporten.

”Hållbar utveckling...tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov.”

(Brundtlandrapporten:Vår gemensamma framtid, 1987)

2. Kapitel 2 Ledarskap

Vilket ledarskap behöver vi nu?

När allt detta händer inom och bland oss - hur leder vi oss själva och varandra framåt? Vilket slags metoder och förhållningssätt behöver vi ha?

Ledarskap är per definition något som behöver ligga steget före och leda in mot nästa nivå eller fas. Det innebär självklart att i den mån ledarskap ska finnas som en aspekt, så behöver vi vara väl medvetna om allt som sker. Inte bara det: vi behöver omfatta det, leva det i varje andetag och dessutom kunna agera från en plats som inte ännu är manifesterad.

”Awareness rules” Det ställs stora krav på ledarskap, större än vi har varit vana vid. Generellt kan vi säga att framöver blir det alltmer tydligt för oss att medvetenhet behöver hänga samman med befogenheter. De av oss som har mest vishet och överblick kommer att påverka mest.

Samtidigt kommer det alltid att finnas behov av ledning på alla nivåer, vilket gör att vi alla kommer att hitta en plats där ledarskap blir relevant i någon mån och på något sätt.

Den mänskliga faktorn Ledarskap som präglas av ett mer mänskligt förhåll-ningssätt har länge efterfrågats från många håll.

Ett känt ledarutvecklingsprogram är THE, som bygger på Will Schutz’ FIRO-teori.

Schutz letade länge efter de bakomliggande orsakerna till ett fungerande arbetsliv och kom till sist fram till att det som är allra mest avgörande också är det som oftast för-bises, rationaliseras bort eller osynliggörs, nämligen den mänskliga faktorn. Därav själva namnet: THE, The Hu-man element.

Grundtanken är att självkänslan avgör produktiviteten.

Människor, som förstår att själva ta ansvar för och öka sin självkänsla, fungerar väl och tar ansvar för sina roller och uppgifter. Hög självkänsla leder till harmonisk atmosfär och relevanta beteenden, medan låg självkänsla leder till oro och motsättningar samt destruktiva beteendemönster. Allt detta påverkar självklart resultaten. Att självkänslan avgör även effektiviteten blir i det perspek-tivet självklart.

The Human Element bygger på tanken att det är vårt undvikande av olustkänslor som skapar de destruktiva mönstren och våra försvar.Vi vill undvika känslan av att inte räcka till, bli ignorerad eller ogillad. Ju mer vi i grunden tycker om oss själva för den vi är, desto mer tycker vi också om andra människor. Då förmår vi att vara generösa och flexibla så att vi kan välja det beteende som är mest lämpligt, utan att det kostar så mycket energi. När vi har en god självkänsla kan vi samarbeta bättre och lättare vilket självklart också får oss att må mycket bättre. Självkänslan avgör alltså resultaten.

Moget ledarskap handlar därmed om att öka vår egen och andras självkännedom samt vår förståelse av varandra så att vi kan ta ansvar för och hänsyn till våra känslor och reaktioner. Den goda organisationen har ett meningsfullt syfte, lämpliga styrsystem och beslutsmo-deller, ett omtänksamt ledarskap och människor som känner sig betydelsefulla, kompetenta och omtyckbara. Den mänskliga faktorn är i fokus.

Existentiellt ledarskap Var börjar ledarskap?

Vad är dess innersta kärna?

Vilket är ledarskapets djupaste skikt?

Existentiellt ledarskap är ett förhållningssätt som utg från livsfrågorna och som agerar ända inifrån djupet av vår existens.

För att leda medvetet och hållbart behöver vi själv-klart ha en aning om var fjärrkontrollen sitter. Om detta finns det många teorier. Det existentiella perspektivet tar avstamp i det inre och aktualiserar härvid livsfrågorna i varje avseende och i varje situation. Det finns inga mallar och ingen utväg annat än att välja och ta ansvar för det vi väljer.Vi kan inte luta oss mot färdiga teorier, sam-hällsnormer eller annat, utan var och en är utlämnad åt sitt ansvar och sin potential. Det är vår mänskliga lott att leva i denna ångest-skapande situation utan utväg. Detta existentiella perspektiv har givetvis följder för hur vi ser på ledarskap.

Mycket har skrivits generellt om existentialism och existentiella perspektiv. Emmy van Deurzen är en person som har skrivit särskilt om existentiell terapi och för-ståelsen av människan som ansvarig och pekat på de djupa livsfrågor som inte bör ”teraperas bort” utan för-stås som en naturlig del av att vara människa.

Bortom självet Det finns många ledarskapsteorier som på skilda vis bygger på existentiellt perspektiv, det gemensamma är att de betonar individens ansvar. En av dem som gör det på ett fint sätt, även om det inte är helt nya tankar, är Ro-bert Greenleaf som har skrivit en del om tjänande ledar-skap och om ledaren som en tjänare och vice versa. Han uppvärderar varje individs ansvar och möjligheter genom att visa på metoder och förhållningssätt som öppnar för detta. En god ledare skapar möjligheter för människor att växa i denna sin existentiella belägenhet så att alla in-volverade blir mer autonoma, visa, hälsosamma och fria.

Vad händer om vi tar detta ett steg vidare och redan från början ser oss alla som delar i en helhet snarare än som enbart separerade individer?

Vad händer om vi vidgar det existentiella perspektivet maximalt så att det transcenderar individens särskildhet? Det blir självklart, utifrån ett existentialistiskt perspektiv, att förstå ledarskap som ett sätt att stärka gruppens egen självständiga vishet och plocka fram den naturliga an-svarsfyllda värdigheten även hos gruppen som helhet. Förändring kan inte påtvingas utan behöver få växa ini-från genom metoder som öppnar för dialog och som tillvaratar den kollektiva erfarenheten av det som sker.

Förhållningssättet att självkänslan och självinsikten är grunden finns hos bland andra Will Schutz som skapade FIRO-teorin vid mitten av förra seklet. FIRO (Funda-mental interpersonal relations orientation) är en teori som i grunden handlar om att medvetandegöra och stärka vår självkänsla eftersom det alltså är den som an-ses påverka våra resultat mest av allt.Vad händer, undrar jag nu, om vi tar detta ett steg vidare och ser vad som skapar självbilden och självkänslan, vad som finns där innanför och vad som sker när den får lov att luckras upp? Låt oss anta att en god självkänsla är väsentligt och avgörande för ett hållbart, ansvarsfullt och effektivt le-darskap. Om vi även antar att det är avgörande att vi först får lov att hålla i något innan det blir meningsfullt att tala om att släppa det, så kan vi också omfamna am-bitionen att medvetandegöra och stärka sin självkänsla. Detta blir då förutsättningen för att sedan kunna tala om ett uppluckrande eller vidare sökande.

Så vad skulle hända om vi fortsätter vår resa in i den innersta kärnan och går vidare, vad finner vi där?

Den innersta kärnan Vad finns innanför/utanför självet?

Vad är det som betraktar?

Innanför självet finns förstås själva föreställningen om ATT vi har ett själv. Men frågan är vad det är som formar den föreställningen? Något finns där som då och då betraktar självet och som även kan förhålla sig till det på skilda vis. Det är detta medvetande, detta varande, som är utgångspunkten för de existentiella frågorna.

Existentiellt ledarskap börjar här, i denna upplevelse av varande.Vi stannar inte vid självkänslan eller självbil-den, inte ens vid individens existentiella ångest och insikt om sin belägenhet, utan vi går hela vägen in i djupet av vårt varande och börjar där, i det som betraktar; den in-nersta kärnan.

Neuroleadership På kort tid har ämnet neuroleadership blivit allmänt känt och spritt. Det handlar om att koppla samman neu-roscience och ledarskap.

Själva spåret med att koppla till ett biologiskt perspektiv är överhuvudtaget en del av allt det nya som kommer upp nu och ledarskap är som vanligt ett ämne som ligger steget före när det gäller nya fusioner.

Så mycket som vi har lärt oss om hjärnan under de senaste tio åren har vi inte lärt oss under hela mänsklighetens historia, sägs det. Banbrytande insikter skapas kring vad vår hjärna klarar av och hur den fungerar.

Me-toderna utvecklas på ett ojämförligt intensivt och effek-tivt sätt i samspel med forskning som observerar hjär-nans aktivitet. Motsvarande utveckling inom andra områden går betydligt långsammare - detta verkar ligga i framkant.

Neuroleadership utgår från individerna snarare än från verksamheten. Det handlar om hur människorna fattar sina beslut, relaterar till varandra, hanterar sina känslor, samverkar och påverkar varandra.

Framför allt handlar det om att vara och agera mer i samklang med hur hjärnan fungerar. Det kan innebära justeringar i konkreta områden såsom dygnsrytm som i prioriteringar och möblering av kontorsutrymmen, men även justeringar vad gäller förhållningssätt och mindsets.

När vi förstår hur vår biologi fungerar blir vi på ett vis ödmjuka och inser hur det kommer sig att t ex förändring är så krävande ibland. Det hänger ihop med våra bi-ologiska förutsättningar. Samtidigt kan vi bli förbluffade över hur oerhörda möjligheter vi har att förändra vår hjärna, som i den nya forskningen visat sig vara mer ”elastisk” än vi tidigare anat. Det talas om neuroplasticitet, hjärnans förmåga att byggas om och till och med redu-cera åldrandets effekter.

En av de metoder och underliggande teorier är SCARF-modellen som visas på bilden nedan.

Modellen erbjuder insikter kring hur vi kan samverka och utöva inflytande på ett mer medvetet sätt. Grunden är hjärnans tendens att vilja undvika obehagligheter och söka upp belöningar. Att, som Dr Rock säger, föreslå någon att räkna ut vad 1+1 blir är enkelt och möter inga motstånd. Om vi däremot ber samma person räkna ut vad 342+483 blir börjar personen sannolikt att rynka pannan en smula. Det innebär ett visst obehag i form av motstånd, om än sublimt. Detta beror på att vi i det första fallet kan agera rutinmässigt utan att behöva tänka, medan vi i det andra fallet behöver konsultera prefrontal cortex, den del av hjärnan som kräver allra mest energi och som har allra minst utrymme. På samma vis reagerar vi ofta i relation till t ex förändringar eller annat som gör att vi behöver engagera prefrontal cortex. Motståndet vi upplever har biologiska förklaringar, vilka kan hjälpa oss att forma ett mer medvetet ledarskap. Så hur gör vi det?

Ja, här kommer bland annat SCARF-modellen in. Bok-stäverna står för fem olika dimensioner av mänsklig erfarenhet: Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness. På svenska: Status, Förutsägbarhet, Självstän-dighet, Relationer och Rättvisa.

Status som handlar om hur vi upplever vår betydelse i relation till varandra. Ett gott ledarskap ser till att ingen upplever sig förminskad, utan lyfter alla. Det behöver inte vara så svårt eller kostsamt, utan handlar

djupast sett om värdighet. Detta innebär också att vårt värnande om mänsklig värdighet har en biologisk grund.

Förutsägbarhet handlar om hur vår hjärna föredrar sammanhang, mönster och kommunikation som gör att vi i någon mån kan förutsäga framtiden. Detta hänger samman med djupt rotade överlevnadsstrategier. Öppenhet är väsentligt, vilket ju även visas av andra typer av studier. Gott ledarskap innebär alltså tydliga transparenta beslutsprocesser och relevant information i god tid.

Självständighet behöver vi också, i betydelsen utrymme att själva få påverka får situation. En ledare som lägger sig i varje detalj kan t ex upplevas hotfull av många. Gott ledarskap skapar utrymme för individer och grupper att själva välja sina metoder och vägar efter för-måga. Det underlättar också att inte ha alltför stora grupper, vilket ofta innebär inskränkningar för individen. Stort förtroende för små team med så stort handlingsut-rymme som gruppen och verksamheten klarar verkar vara optimalt.

Relationer har också koppling till hjärnan.Vi vill na-turligt relatera till varandra och vi tycker oftast inte om känslan av ensamhet.Vi behöver få uppleva tillitsfulla re-lationer, även på jobbet, för att kunna samarbeta med varandra och med vår hjärna. Att bara delegera och se-dan lämna båten är därmed ingen god idé, än mindre att agera med ”hårdhandskarna”. En god ledare upplevs till-gänglig och lojal med teamets behov samt låter medarbetarna arbeta tillsammans i team så mycket det går, för att få en upplevelse av tillhörighet.

En annan god idé är mentorprogram eller liknande som kan stödja om verk-samheten bygger på individuella insatser.

Rättvisa låter kanske mer som en värdering, vilket det också kan vara, men det har en biologisk grund. När vi upplever orättvisa försätts hjärnan i ett slags hotläge. Att göra skillnad på människor eller agera orättfärdigt på annat sätt blir därmed mycket destruktivt för medarbetarnas prestationspotential. Gott ledarskap innebär tyd-lighet och rättvisa samt en kontinuerlig kommunikation om vad som gäller, för att undvika missförstånd eller upplevelser av orättvis behandling.

Spiral Dynamics - vilken färg har din värld?

Vilket paradigm färgar ditt ledarskap?

Hur förbereder du nästa?

Hur växlar du till lämpligt mindset?

Spiral Dynamics är ett förhållningssätt som, enligt en teori av Don Beck och Chris Cowan, gör oss medvetna om ett flertal paradigm genom mänsklighetens historia. Teorin bygger till stor del på teorier som introducerades av Clare W. Graves och i förlängningen på Abraham Maslow, vars teorier i detta sammanhang verkar tolkas mindre hierarkiskt än vad som ofta sker.

Vi går från klarhet till klarhet genom att vi skiftar i vår grundläggande syn på oss själva och omvärlden sägs det.

Nya paradigm växer fram och har växt fram sedan mänsklighetens begynnelse och kommer att fortsätta göra det så länge vi finns och utvecklas. Enligt Thomas Kuhns teori är paradigm inte ett begrepp att slänga sig med hur som helst. Det är ett fenomen som tar tid och som involverar hela samhällssystemet. Samtidigt används begreppet av flera forskare i Graves tradition såsom beskrivning av olika sammanhang med en innebörd som tycks gå utöver en viss diskurs eller kontext.

Varje nytt paradigm innehåller, oavsett tolkningen av begreppet i övrigt, en vidare, mer komplex förståelse av vad det är att vara människa och därmed vad det är att leda och förbereda sig och andra för förändring.

Varje skifte korrigerar och kompletterar det föregående och för så utvecklingen ännu ett steg vidare. När ett nytt steg är på väg att inträda kommer det att spridas genom olika kulturella, sociala och organisatoriska ”koder” som påverkar allt från religion till ekonomi och politik.Vi lever i ett flöde av ständiga paradigmskiften.

De olika paradigmen är sammankopplade med olika färger och avbildas ofta i en spiralformad bild där ut-vecklingen passerar de olika färgerna om och om igen på nya nivårer, ständigt integrerande nya insikter.

Att lära känna de olika paradigmen hjälper oss som ledare, då de inte enbart är historiskt kronologiska skeenden, utan även existerar samtidigt parallellt med varandra.

Visheten i ledarskapet handlar om att veta vilket slags potentialer och utmaningar som följer med varje sammanhang utifrån insikten om vilket paradigm som färgar kontexten. Detta samtidigt som vi behöver förstå var vi som helhet finns idag samt ha en övergripande medvetenhet om hur alltsammans på ett existentiellt plan hänger samman rakt igenom tid och rum. Spiral Dyna-mics är en grundläggande stomme i det existentiella ledarskapet då det förser oss med ett slags ”skelett” för övriga metoder.

Paradigmen är kopplade till mänsklighetens utveckling, men parallellt även till barnets utvecklingsstadier. Det beige paradigmet handlar om överlevnad och impulsiva reflexer kopplat till liv och död, som karaktäriserade mänskligheten för 100.000 år sedan och som även präglar ett spädbarns förhållningssätt till världen. Det lila pa-radigmet som följer hänger samman med den anknytning som sedan uppstår och som i mänsklighetens

historia märktes genom uppkomsten av stammar och klaner. Därefter kommer den röda dimensionen av självhäv-dande och kamp för att ta för sig av utrymmet, följt av det blå som står för ordning och reda och auktoritärt tryggade system. Orange som tar vid vill hellre utveckla självständighet och oberoende genom långsiktigare mål och framgångar. Så småningom utvecklas en längtan ef-ter närhet och mänsklig gemenskap vilket ger upphov till det gröna paradigmet. Härefter sker en transformation varvid det blir möjligt att skapa överblick över och rörlighet mellan de skilda paradigmen. Med detta inträder det gula paradigm som efterträds av en turkos världs-bild.

Turkost paradigm påminner om den värld som besk-rivs i filmen Avatar - tillvaron ses som en levande sam-manhållen organism, ett globalt organiskt nätverk där allt behöver finnas i en integrerad balans. Även om relativt få individer i detta nätverk ser sin omvärld så och upplever detta paradigm, är det ändå så att vi står på tröskeln till ett nytt.

Det nya, korallfärgade paradigmet, innebär att portaler öppnats till en ny dimension där premisserna är ännu lättare och mer upplysta. Här möjliggörs en framväxt av möjliggörande intentioner, det buddhismen kallar bodhisattvas, alltså individer/energier som kan under-lätta för andra individer/energier att också bli mer ge-nomlysta och lätta.

Bägge dessa paradigm innebär en hög grad av medvetenhet i alla avseenden.

Ett ledarskap färgat av turkos kan måhända se sin uppgift som dirigent i en orkester eller som nervsystemet i en kropp där alla delar samverkar organiskt och ryt-miskt levande.

Ett ledarskap färgat av korall kan måhända se sin roll som, utifrån samma helhetsmedvetenhet, än mer upplys-ningsorienterat visionärt och fokuserat skapande.

Vilket paradigm färgar ditt ledarskap?

Hur märks det?

3. Kapitel 3 Hälsa

Ett salutogent, hälsofrämjande förhållningssätt För att vi ska fungera socialt hållbart behöver vi vara i balans och harmoni med kropp, själ och ande. Vi behöver också ha ett förhållningssätt som inte enbart rättar till symptom utan som inriktar sig på förebyggande insatser och en hälsofrämjande livsstil. Ett hälsofrämjande förhållningssätt kan sä-gas vara ett som hjälper oss att öka kontrollen över vår situation så att vi kan stärka vårt välbefinnande och undanröja alla hinder för att vi i så stor utsträckning som möjligt ska kunna utnyttja vår fulla potential. Detta för att vi ska kunna leva det liv vi vill leva och se till att andra kan göra detsamma.

Salutogenes och social hållbarhet Den sociala hållbarheten avgörs i stor utsträckning av hur vi mår kroppsligt, själsligt och andligt.Vi behöver vara i ett tillstånd av balans och välbefinnande på alla plan för att det överhuvud taget ska finnas kraft och vilja att gå vidare. Vårt förhållningssätt till hälsa och hållbarhet baseras på ett salutogent och holistiskt perspektiv med stöd hos främst forskaren Aaron Antonovsky. Det salutogena perspektivet innebär att inte enbart söka analyera och åtgärda ohälsa utan fastmer stärka de faktorer som skapar hälsa och välbefinnande. Det holistiska per-spektivet innebär att vi ser hälsa som betydligt vidare än det rent kroppsliga. Det innefattar kroppslig, mental, emotionell, psykosocial, andlig, sexuell, social och miljörelaterad hälsa. Det är självklart viktigt i samhället, inte minst på en arbetsplats, att vi reflekterar över synen på hälsa samt att vi förstår kopplingen mellan hälsa och den globala hållbarheten, eller åtminstone kopplar den till den delen av hållbarhet som handlar om ekonomisk effektivitet, dvs företagets och organisationens överlevnad, framgång och hälsa lönar sig, vilket de flesta lite mer upplysta chefer och ledare redan har insett. För dessa ledare är det en utmaning att också leva sina ideal eftersom medarbetare mera gör som chefen gör och inte enbart som hen uttrycker i ord. För HR-specialister och HR-avdelningar är det viktigt att sprida förhållningssättet att se personalen som den viktigaste resursen att värna om, att utveckla och att stimulera. De positiva effekterna av ett salutogent förhållningssätt är många, bland annat: Helhetskänslan och därmed trivseln och livskvalitén ökar Sjukskrivningarna minskar på såväl kort som lång sikt Effektiviteten ökar Lönsamheten och framgången ökar långsiktigt Slöseriet minskar, såväl personellt som materiellt allteftersom vi blir mer uppmärksamma och harmoniska Känslan av sammanhang – KASAM Avgörande för hur vi läker, hanterar och upplever sjukdomar och andra motgångar i livet är vårt förhåll-ningssätt vilket bland annat påverkas av det Antonovsky kallar vår känsla av sammanhang Kasam, dvs känslan av sammanhang, på engelska SOC, Sense Of Coherence.

Det är denna grundläggande känsla av att allt hänger ihop som öppnar vägar för ett tillfrisknande och ett harmoniskt liv. När vi har en hög nivå av Kasam innebär det att vi hanterar motgångar väl och tar oss igenom kriser och sjukdomar med bevarad värdighet och en upplevelse av mening. Detta går att mäta och öva: en hög nivå märks på individplanet som öppenhet, samarbetsvillighet, vänlighet och lugn, långsiktighet och framtidstro.

Det märks som självständighet och tydlighet samt som insikter om hur vi på ett konstruktivt sätt hanterar stress.

Stress Hållbarhet ur ett salutogent perspektiv hänger därmed nära samman med ett ökat medvetande och förmågan att hantera stress. Stress och bristande självkänne-dom/självkänsla upplevs också mycket riktigt av många som en väsentlig del av de vardagliga blockeringar som hindrar dem att leva det liv de vill leva. Många tänker sig stress som en beskrivning av att göra för många saker, kanske samtidigt och i högt tempo.Vår syn är en annan.Vi menar att det inte är antalet aktiviteter eller tempot som avgör hållbarheten och hälsan. Det handlar snarare om hur väl vårt sätt att leva stämmer med vad vi vill, dvs. i hur hög grad vi lever det liv vi vill leva. Hälsa och har-moni är därmed, enligt vår syn, snarast ett mått på hur väl vi ”följer vårt hjjärta” och lever i enlighet med våra egna värderingar och vår värdighet. För att skapa lång-siktig hälsa i holistisk mening behöver vi därför först och främst bli medvetna.Vi behöver höja medvetandet kring vad som är väsentligt för oss och vad som är perifert, vad som är värt att värna om och vad som kan skalas bort eller få lov att krackelera.

Nya förhållningssätt kring hälsa och vård Tankarna nedan är egentligen inget nytt just nu.

Det nya är att det börjar bli verklighet i vården att tänka så här och att det finns en vilja att forma verksam-heten efter det.

Ett exempel är att begreppet hälsa omdefinieras.Vad är egentligen hälsa? Vad ska till för att vi ska säga att vi har hälsa? Hittills har det oftast varit ohälsa som har varit utgångspunkten för våra insatser kring hälsa.

Vi har arbe-tat utifrån brist. Nu finns det en tendens att hellre utgå från överflöd, dvs att arbeta salutogent, utifrån det som fungerar.

En annan tendens är att hjälpa människor att hjälpa varandra. Kunskap är inte längre begränsad till de etable-rade vårdinstitutionerna.Vi har alla gott om erfarenheter och möjligheter att hjälpa varandra. Ofta får vi minst lika mycket hjälp av våra nätverk, vänner och närstående som av professinella.

Nya sätt att arbeta med hälsa, förebyggande och vår-dande börjar också spridas, både via internet och i form av konkreta mötesplatser. Det finns så mycket att ta vara på här, såsom samarbete med föreningar och självhjälpsgrupper, men även vardagliga former av stöd, råd och huskurer som vi bidrar med till varandra.

Att stärka egenvården är överhuvudtaget en tendens.Vi har vant oss vid att se det som att vården bär oss när vi är sjuka. I verkligheten är det oftast så att patienten i stor utsträckning bär sig själv, tar hand om sig själv. En radikalare, mer hållbar verksamhet skulle kanske hellre rikta in sig på att stärka människors förmåga att ta god hand om sig själva. Självklart behöver vi ha professionell hjälp när det behövs, men med fler förebyggande insat-ser behöver det inte bli så omfattande eller akut.

När vi tänker på vård så är det kanske sjukhus vi tän-ker på. Ändå vet vi att det främst är vår livsstil som på-verkar hälsan; vad vi äter och dricker, hur aktiva vi är, hur livet ser ut hemma, på arbetsplatsen och bland vän-nerna. Det är där vår hälsa byggs, snarare än på sjukhu-sen. Därför behöver vi och bygger också allt fler system som stärker hela vår vardagssituation, vi behöver balans i livet.

Att ta vara på människors egen läkande förmåga blir också relevant genom att allt fler vårdinsatser sker i grupp. När en patient möter vårdpersonal har det tradit-ionellt varit i enskilda möten, men det kan ju ofta lika gärna ske i grupp. Så sker i många sammanhang redan, såsom terapi och självhjälp. På så vis kan vi också lära oss av varandra och samtidigt få stöd av det.Visst kan det finnas skäl för enskilda möten också, men vi verkar redo för att pröva detta med gemensamma rådgivnings-tillfällen även kring liknande fysiska besvär.

Det minskar både kostnader och ensamhet.

Lönsam hälsa?

I det antika Kina sägs det att läkaren fick lön så länge människorna höll sig friska, när de blev sjuka drogs lö-nen in tills en förbättring var uppnådd. Detta innebar att fokus förflyttades till att underhålla hälsa och förebygga sjukdomar. Även om det kanhända vore ett naivt system att förbehållslöst införa idag, så är det som om vi inspireras av ett liknande förhållningssätt och av de nya tenden-serna att utgå från det hälsosamma.Vi vet ju ofta vad vi behöver göra för att hålla oss friska. I en idealisk värld skulle utsikterna för ett långt och hälsosamt liv vara en tillräcklig motivation för alla att ta hand kroppen. Fruk-terna av en hälsosam livsstil är i verkligheten inte alltid omedelbart och det är ofta svårt för människor att hålla sig motiverad att göra de rätta valen. Som medicinska behandlingar är ofta baserade kring reaktiva åtgärder snarare än tidigt förebyggande, är det lätt att tro att vår hälsa är bara viktigt när vi blir sjuk. Kan det finnas någon form av system som gör hälsa mer lönsam än sjukdom?

Många av våra hygienkrav har både sociala och medicinska orsaker.. Om vi ska svara på utmaningen måste vi i så fall erbjuda både medicinska och sociala lösningar. Men nästan alla hälso recept är för droger och klinisk behandling. Sällan är människor föreskrivna deltagande i program eller aktiviteter som direkt kan påverka på häl-san. Som en kvinna sade efter mötet med vårdcentralen: ”jag behövde bara lite förståelse och ömhet, men allt jag fick var ett träningsschema”.

En fråga som delvis hänger i luften är: Hur ser vi till att hela människan ryms i vårt förhållningssätt till hälsa och vård i praktiken. Och hur får vi det att upplevas lönsamt?

Mindfulness och resiliens Det som tidigare kallades hållbar hälsa har alltmer börjat beskrivas genom begreppet resiliens. Resiliens är ett mer elastiskt och organiskt ord, som innebär återhämtningspotential, dvs hur lätt och snabbt något återfår sin ursprunglig form efter en utmaning eller störning. Översatt till mänsklig hälsa blir det då fråga om kapa-citeten att återgå till en hälsosam balans efter sjukdom eller påfrestningar. Resiliens som hälsobegrepp är därmed mer förknippat med rörlighet och förändring än om vi talar om hållbarhet. Det senare blir mer statiskt och andas bevarande, det förra är mer fråga om elasticitet och följsamhet. Skillnaden kan hänga samman med en ny acceptans för just förändringar och för våra livsvillkor.

För att öka vår resiliens behöver vi ta hand om vår fysiska hälsa, men vi behöver även koppla denna till ett förhållningssätt av acceptans.

Mindfulness är också ett begrepp som har kommit att kopplas samman med mental avspänning, men som i grunden handlar om sådan acceptans.

I själva verket är mindfulness snarast ett sätt att beskriva en medveten närvaro, utifrån vilken vi kan göra likaledes medvetna val. Mindfulness har sitt ursprung i buddhismen, som en av de åtta vägarna ut ur lidandet.

Det har sedan förts till västerlandet genom Jon Kabat-Zinn som lade märke till att människor med kronisk smärta fick lindring genom mindfulness.

Medveten närvaro är alltså inget annat än ett förhållningssätt och ett verktyg för oss att bli mer närvarande och uppmärksamma så att vi kan göra medvetna val. Drivkraften till att, genom mindfulness eller på andra sätt, arbeta med de blockeringar som hindrar detta är att livet blir så mycket enklare, vi blir lyckligare, står emot mer och håller längre till kropp, själ och ande. Det finns också forskning som säger att stressen har ökat under de senaste åren.

Forskningen bidrar med analys av orsaker och förslag till åtgärder för att komma tillrätta med dessa. En av de orsaker som främst pekas ut är, förutom Kasam, balansen mellan krav och kontroll, dvs i hur hög grad vi upp-lever att kraven/förväntningarna balanseras mot möjligheten att kontrollera dem.

När vi upplever höga krav och låg kontroll blir vi spända och stressade. I detta läge behöver vi se till att återta kontrollen om vi vill stärka vår hälsa och hållbarbet.

När vi upplever låga krav och låg kontroll blir vi passiva och hämmade. I detta läge behöver vi fler utma-ningar för att må bra.

När vi upplever hög kontroll och låga krav är vi avslappnad och nöjda men mår väl av och behöver ändå goda förväntningar och ideal att sikta på.

När vi är i detta läge har vi ”flow”, dvs. vi upplever att det vi gör flyter på i ett högt men behagligt tempo.

Här finns dock risk för stress i förlängningen varför detta läge bör kombineras med det avspända.

Som en tredimensionell bild kan vi föreställa oss det sociala stödet som också påverkar situationen. Högt socialt stöd innebär att vi vet vart vi kan vända oss för råd och hjälp, praktiskt, känslomässigt, moraliskt och teore-tiskt. Detta vägs också in i helhetsbilden. Samtliga lägen har en mening och en funktion i helheten, så

länge de inte fixeras för länge och fastnar i rigida mönster. Allt förändras och vi behöver följa med i det som sker. Att vara ”nöjd och avspänd” när huset brinner är lika olämp-ligt som att vara spänd när semestern börjar.

En hälsosam (arbets-) miljö behöver alltså se till att skapa balans mellan förväntningar och utrymme att på-verka situationen. Dessutom behövs ett visst mått av socialt stöd för att vi ska må bra. Det är också väsentligt att finna ett förhållningssätt till hälsa som bygger mer på helhet och hållbarhet. Detta innebär att vi behöver skapa strategier för att inte bara motverka ohälsa utan även för att främja hälsa. Det handlar inte bara om den fysiska miljön och det räcker inte enbart med fruktkorgar och löpband för att personalen på en arbetsplats ska må bra.

De flesta stora företag och medvetna ledare börjar också inse sambandet mellan hälsa och effektivitet. Det gör att insatserna för hälsofrämjande drivs på, om inte av omsorg om hållbarheten så åtminstone av omsorg om lönsamheten. Och det är ju alltid en början.

4. Kapitel 4 MĂĽngfald

Mångfalden transformeras Att biologisk mångfald är nödvändigt för vår överlevnad är allmänt accepterat.Vi förstår att varje organism hör ihop med sin omgivning i ett sällsamt samspel av mikro och makro perspektiv. Människan är inget undantag i detta och från det perspektivet är det enkelt att se hur mångfald är en överlevnadsfråga.

Detta bekräftas av naturvetenskapen och forskare inom alla sfärer, från matematik till filosofi liksom partikelfysik och strängteori.Vi befinner oss i ett sammanhang där liv och utveckling är ofrånkomligt förknippat med samspel mellan skillnader.

Paradigmskiftet märks bland annat genom att vi får möjlighet att utforska nya skiftningar inom och mellan oss.Världen krymper - vi samarbetar alltmer med människor från andra sidan jordklotet via internet. Globaliseringen är ett faktum och våra olikheter är inte desamma kon-stant.Vi är och blir olika på så många skiftande sätt. Just när vi trodde att vi förstod oss på en viss företeelse, så har den ändrat skepnad och blivit något annat. Allt för-ändras: individer, grupper, kulturer.

Själva ämnet mångfald blir i sig självt skiftande; en värld av olika perspektiv, såväl horisontellt som vertikalt och i en mängd andra dimensioner.

Horisontellt, eftersom det existerar så många olika för-hållningssätt, erfarenheter och teorier kring hur vi ska förstå och hantera våra olikheter.

Vertikalt eftersom det finns en mängd olika nivåer av förståelse och därmed djupare drivkrafter relaterat till mångfaldsarbete, inte minst i arbetslivet.

Det horisontella perspektivet är städse variationsrikt och skiftar från utsatta arbetsplatser där konflikter är vardag till organisationer som vill följa diskrimineringslagen och alla de politiskt korrekta miniminivåerna, från varumär-kesstärkande organisationer som ser mångfald som ett sätt att vinna marknader och vara en attraktiv arbetsgi-vare till arbetsplatser som är en del av omställningsrörelsen och tar aktivt ansvar för fred och hållbarhet.

Det vertikala perspektivet är likaså varierande och skiftar från drivkrafter som hänger samman med överlevnad, till behovet av att ”göra rätt”, att få att vara sig själv eller att få vara med och bidra.

Ytterligare dimensioner kommer till nu, vilket presenteras nedan i detta kapitel. Det innebär att mångfaldsar-betet inte ens i sig självt är sig likt. Själva förståelsen av vad mångfald är och gör befinner sig i ett slags transformation.

Bortom tolerans och normkritik Mångfald är en rikedom som samtidigt innebär en hel del utmaningar.

Två mer grundläggande diskurser eller sätt att förhålla sig till dessa utmaningar har varit vanliga under en tid; ett som handlar om självkännedom kombinerad med förstå-else och tolerans för det som är olikt samt ett som mer handlar om att synliggöra, ifrågasätta och luckra upp osynliga normer och maktstrukturer.

Beroende på vilket perspektiv som väljs har det ofta kunnat bli oerhört skiftande förståelser av orsakerna bakom mångfaldens utmaningar. Metoderna och strate-gierna för att hantera situationerna har därmed också blivit mycket olika.

I det förra fallet har det handlat om att skapa arenor och mötesplatser för att lära känna varandra medan det se-nare fallet snarare har inneburit strategier för synliggö-rande av normbevarande strukturer. Dessa skilda per-spektiv har ofta krockat och mer eller mindre öppet varit i konflikt kring vilket som är det ”rätta” perspektivet. En sådan brottningsmatch har kanhända varit nödvändig under en tid. Med stöd hos Hegel kan vi ju se det som en balanserande resa där det ena ställs mot det andra för att sedan förenas i en syntes.

Såväl mänsklig förståelse som strukturförståesle är väsentligt, det är två perspektiv som kan må väl av en integrering. Kanske är vi redo att se hur såväl det ena som det andra har en poäng i ett visst sammanhang och från ett visst perspektiv. De pekar båda mot samma mål: en värld som kan fungera för alla.

Vidare i mångfalden Alla de pågående dialogerna kring perspektiv påverkar också synen på vad som ska ingå i mångfaldsarbetet lik-som på vad mångfald egentligen är.

Det verkar alltmer rimligt, oavsett grundläggande för-hållningssätt, att i förståelsen av mångfald inkludera alla slags olikheter mellan individer, grupper och system samt att få dessa att interagera på ett fruktbart sätt.

Mång-faldsbegreppet behöver vidgas från att handla endast om de kategorier som förknippas med diskrimineringslag-stiftningen: etnicitet, kön, sexuell läggning, ålder, tro och religion, funktionsförmåga, könsöverskridande identitet och uttryck.

Alla dessa är självklart väsentliga skiftningar som vi ska fortsätta uppmärksamma och värna. Samtidigt behöver vi ta in betydligt fler dimensioner av mångfald, såsom till exempel: utbildning, egenskaper, socioekonomisk status, fysisk förmåga eller oförmåga, politisk övertygelse eller andra ideologier.

Detta och mycket, mycket mer behöver också ses som variabler på vår mångfaldskarta.Vi är olika i så många avseenden och det är inte längre bara fråga om att leva sida vid sida med dessa olikheter, utan om ett slags inte-grering som tvingar oss att omvandlas i mötet med den ”andre”. Likt och olikt går inte att parkera eller separera från allt annat. Det är en del av allt vi gör och är som människor. Det är en del av livet.

Djupare i mångfalden Bredden i begreppen för också med sig ett nytt djup. Ett vanligt sätt att tala om maktstrukturer och om köns-maktsordningen har varit utifrån Yvonne Hirdmans begrepp hierarkisering och särskiljning. Dessa kan ses som två logiker, vilka samspelar i ömsesidig avhängighet. Hirdman menar att ju mer vi särskiljer, t ex det kvinnliga från det manliga, desto mer blir de också hierarkiserade, dvs åtskilda vad gäller värde och status.

Genom dessa två företeelser upprätthålls våra maktsystem.

Detta skulle kunna tas vidare i en förståelse om duali-sering mer generellt, kopplat till vår mänskliga tendens att mer generellt hålla det ena i kontrast mot det andra, varvid liknande hierarkiseringar uppstår.

Så vad händer, kan vi nu fråga oss, om vi går åt andra hållet och istället förenar och samlar? Vad skulle hända om vi adderar mer fokus och helhet, istället för det diskriminerande, särskiljandet?

Att laborera med den möjligheten är förstås själva po-ängen med justeringar av könsmaktsordningar och mångfaldsarbete, men det går att ta det längre och dju-pare än så: vi kan addera mer fokus och helhet samtidigt som vi tillåter skiftningar och avstånd där och när det behövs.Vi kan alltså inkludera båda dessa perspektiv ge-nom att transcendera dem med ett slags signifikansmed-veten vishet.

Konkret kan det t ex innebära att vi kan låta kvinnor och män få agera i särskilda kontexter när det är mer gynn-samt, samtidigt som vi kan hävda att könsblandning är bra i det stora hela.Vi kan också värna om funktions-nedsatta människor i en enda klump när vi arbetar från ett rättviseperspektiv, samtidigt som vi kan

hävda att ka-tegorisering behöver luckras upp i det stora hela.

Vill vi ta det ännu djupare så kan vi också plocka hem poängerna i det individuella psyket och medvetandegöra sunda skiftningar och klargörande kategorier tillsammans med helande helheter och innerliga igenkänningar även inom det egna medvetandet.

När all den bredd och allt det djup som tidigare varit åt-skilt, nu blir en enda helhet - då borde denna helhet bli sprängfylld av potential. Och när all den sammanpres-sade potentialen får lov att blomma ut blir världen vack-er.

Djupare aspekter av mångfald Så vilka djupare aspekter av mångfald är det vi talar om och behöver vi beakta i arbetslivet?

En aspekt är dimensioner av vårt psyke, skilda ”intel-ligenser” såsom känslor, kognitiv förmåga, andlig eller moralisk mognad osv. Flera sätt finns förstås att ta reda på vår personliga profil. En sådan är den integrala psykografen som bidrar till en helhetsbild av människans inre utveckling (se kapitlet om personlig utveckling).

Ytterligare en aspekt kan vara de nivåer av mental komplexitet som omnämnts tidigare (se kapitlet om ledarskap) och som tas upp ytterligare lite längre fram i detta kapitel. Mångfald på djupet blir då potentialen att inkludera och beakta samt skifta mellan många sådana nivåer samtidigt.

Vi kan också tala om typer i betydelsen kvaliteter som inte enbart behöver innebära de klassiska kategorierna kön, ålder, etnicitet osv. Det kan även handla om personlighetstyper av det slag som gärna kartläggs genom olika självskattningar såsom t ex Myers-Briggs Ty-pologi Inventering som bygger på Carl Jungs teorier eller FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, som bygger på Will Schutz teorier om självkänsla och mänsklig interaktion.

Tillstånd kan vara ytterligare en aspekt att beakta.Vis-serligen är tillstånd betydligt mer tillfälligt till sin karak-tär, men påverkar oss likafullt på ett differentierande sätt.

Slutligen kan vi nämna maktposition och status, en vari-abel som finns och har funnits i varje samhälle och tid. Mångfald i detta avseende kan beskrivas som tillgång till förståelser av makt och uttryck för densamma.

Det handlar också om kapaciteten att använda makt eller sta-tus på ett personligt sätt, i relation till andra liksom systemiskt.

Intersektionalitet Intersektionalitet kallas det när vi sätter samman flera så-dana maktaspekter i ett system där den ena aspekten vävs samman med den andra, t ex när vithet vävs sam-man med heterosexualitet och manlighet.

Vi har sedan länge betraktat våra maktkonstruktioner som integrerade. Dessa tendenser blir nu alltmer spridda och kända, så att de, snarare än att vara teorier i framkant, blir självklara utgångspunkter.

Drivkraften börjar dock förskjutas en aning, när intresset alltmer glider in på hanteringen i sig av många dimens-ioner samtidigt, mer än att enbart stanna i ett perspektiv av rättvis maktfördelning. Allt fler variabler kommer till och nyanserar bilden.

Interkulturell omvandling Ju fler variabler vi blir varse i vår värld, ju fler kontraster vi möter och utforskar, desto mer blir det omöjligt att hålla fast vid en och samma världsbild. Det vi ser och möter gör något med oss och det blir allt svårare att värja sig; allt är i omvandling och allt fler val och möjligheter uppstår.

Detta är också tecken på att vi går från en monokulturell, via en mångkulturell till en interkulturell förståelse av vår värld. Från ett interkulturellt perspektiv ställs det högre krav på oss menar bland andra Pirjo Lahdenperä, profes-sor i pedagogik med inriktning på interkulturellt ledar-skap. Det är, menar hon, väsentligt att vidga synfältet och låta sig påverkas av andra, så att vi också ifrågasätter oss själva och det vi tagit för givet.

Lahdenperähs tankar kan dock tas längre och appliceras på själva begreppet som sådant: vi behöver kanske låta oss omvandlas, inte enbart av konkreta möten och kon-texter, utan även av skeendet i tiden. I ett förestående paradigmskifte behöver vi kanhända helt och hållet spränga ramarna för vad mångfald kan betyda.

Allt lärande sker, menar Jean Lave, i ett sammanhang. Om nu vår kontext förändras , då förändras också vårt samspel och vi behöver i någon mån lära om, eller åt-minstone vänja oss vid samskapande sammanhang med ett tydligt fokus.

Ett första steg kan vara att vi lyfter oss upp ur tanken på mångfald som något vi ska göra för sakens skull, så att vi ser själva meningen med att förstå och rätt utnyttja olik-heterna. Om den sortens användbarhet handlar nästa av-snitt.

Användbarhet Ett första steg i att lyfta blicken erbjuder bland andra Martin N. Davidson, som i boken ”The end of Diversity as we know it” bland annat menar att mångfaldsbegrep-pet i arbetslivet är alldeles för smalt. Han menar

att vi behöver gå vidare, långt utöver uppfyllandet av lagkrav och sociala förväntningar och hålla fokus på en gemen-sam global vision som också ger oss förutsättningar att gå bortom självet. En frisk tanke som kan tas vidare, vil-ket vi också ska göra här. Till att börja med behöver vi medvetandegöra varför vi alls arbetar med mångfald.

För att uppnå den ”hävstångseffekt” Davidsson hänvisar till när han talar om ”Leveraging Difference” blir det av-görande att vi är på det klara med vad vi ska ha vårt mångfaldsarbete till - på vilket sätt det gynnar verksam-heten. På vilket sätt gör ett mångfaldsarbete skillnad i vår verksamhet? Om vi inte kan se någon sådan nytta, menar han, så ska vi helt enkelt inte arbeta med mångfald!

En radikal syn, men en som sätter fingret på användbar-heten, vilket kan ses som ett avgörande första steg.

När en organisation väl har detta klart och kan se tydligt vil-ken roll mångfald spelar för densamma, kan det vara dags att också lyfta blicken och se varandra som männi-skor från ett globalt, mänskligt perspektiv.

Att odla tillit och öppenhet När väl användbarheten och syftet är tydligt klarlagda blir det väsentligt att odla tillit och förtroende. Att koppla sådant till mångfaldsarbete har inte alltid varit självklart. Många gånger har mångfaldsarbetet varit mer förknippat med verksamhetsutveckling eller codes of conduct. I bästa fall har det hängt samman med ledar-skap och samverkan eller med ett mer djupgående värde-ringsarbete.

När väl användbarheten och syftet är tydligt klarlagda blir det väsentligt att odla tillit och förtroende. Att koppla sådant till mångfaldsarbete har inte alltid varit självklart. Många gånger har mångfaldsarbetet varit mer förknippat med verksamhetsutveckling eller codes of conduct. I bästa fall har det hängt samman med ledar-skap och samverkan eller med ett mer djupgående värde-ringsarbete.

Att koppla in förtroende och tillit gör att frågorna auto-matiskt djupnar. De flyttar in i individen och in i vårt gemensamma ansvar som mänsklighet. När olikheter får hänga samman med tillit, ja då blir de plötsligt tidlöst ex-istentiella och väcker upp tankar kring hur vi vill ha det med varandra som människor. För att något nytt ska kunna hända, för att vi ska kunna öppna oss som indivi-der, men också som samskapande sammanhang, behöver vi trygghet och tillit. En organisation som vill odla tillit blir ett slags fredsskapande mikrokosmos - det blir en le-vande växtplats för ett nytt paradigm.

Tillit hör ihop med öppenhet Det är ett slags förutsättning för att motivera den öp-penhet som är nödvändig för att ta in något nytt. Ingen öppnar för nya tankar samtidigt som där finns rädslor och försvar. Ett sätt att se på mångfaldsrelaterade kon-flikter kan till och med vara att det i grunden handlar om just rädslor. Härskartekniker och diskrimine-

ring kan ses som symptom på djupt liggande rädslor för att vara obe-tydlig, förödmjukad eller föraktad. Eller helt enkelt rädd för det okända och för känslan att inte klara av det som sker i ett möte. När sådan rädsla får växa utan att ansas kan den bilda hårda strukturer av maktrelationer och fördomar kopplat till status.

Från ett sådant perspektiv behöver vi förstås gå bakom symptomen för att komma tillrätta med grundorsaken: vi behöver tillit. På något sätt behöver vi bryta mönstret och våga lite mer öppenhet än vad som är gängse i den befintliga kontexten. Först då växer tilliten. När tilliten växer och får fäste skapas helt nya möjligheter för samtal i öppenhet.Vi kan släppa fa-saderna, etiketterna och möta varandra som människor.

Globalt fokus Öppenheten som skapas förändrar också motivationen, så att vi nästan automatiskt går utöver oss själva med vår intention.Vi vill väl på ett sätt som svämmar över den egna sfären. Så byggs en grund för en integrering som går utöver varje enskild individ och organisation. När hjärtat öppnas, öppnas också ögonen och vi ser oss inte längre lika mycket som hinduer eller svenskar, bilmeka-niker eller italienare, homosexuella eller akademiker eller ens som människor eller fjärilar: vi ser oss som jordbor.

Det kan verka lite flummigt, särskilt när vi inte alls är be-kanta med det här sättet att fungera, men det är en vä-sentlig station på vår väg mot integrering av allt som är. I en sådan här miljö kan vi snart börja öppna för insikt också om hur våra olika världsbilder interagerar och samspelar.Vi rustar för ett skifte i vår förståelse av vilka vi är och hur vi är en del av allt vi möter.

Integral mångfald Med stöd hos Ken Wilber och den integrala teorin be-höver vi också sätta in mångfald i ett sammanhang av gemensam mänsklig mognad.

Redan Maslow menade ju att mänsklighetens utveckling har en naturlig tendens att gå mot högre nivåer av väl-stånd i alla avseenden. Nu har det blivit dags att gå vi-dare, även i den här frågan. Den demografiska verklig-heten innebär att mångfald i livet och arbetslivet inte längre är ett val eller en möjlighet utan en självklar ut-gångspunkt. Därmed duger det inte att mångfaldsarbetet är splittrat i sig självt eller att variabler och dimensioner ligger outnyttjade och oupptäckta.Vi behöver ett nytt, integrerat sätt att hantera våra förhållningssätt, ett som tillvaratar alla perspektiv och utnyttjar vår potential till fullo.

Ett sådant förhållningssätt får vi genom den integrala te-orin som förenar Spiral Dynamics teorin om mänsklig utveckling och mental komplexitet i olika dimensioner (som beskrivs i kapitlet om Ledarskap) med teorin om fyra kvadranter: Insida, Utsida, Individ och Grupp. Dessa fyra kvadranter utgör essensen i alla konstellation-er och sammansättningar oavsett om det handlar om molekylärbiologi eller värderingsarbete,

astronomi eller mångfald. Det kan låta märkligt och det är verkligen en märklig teori. En av Wilbers böcker heter ”En kort sammanfattning av allt” vilket beskriver precis vad det handlar om: En teori fångad i en enkel bild som sam-manfattar allt. Allt som finns har, enligt teorin, en parti-kulär och en sammansatt aspekt, en intern och en extern. Applicerat på mångfald skulle det innebära att individens drivkrafter, erfarenheter, rädslor och potentialer behöver sättas i samband med den kollektiva kulturen eller det rådande förhållningssättet till kulturen och till de olikhet-er som finns mellan människor och kontexter.Vårt ge-mensamma sätt att interagera skapar vår kollektiva insida som i sin tur behöver kombineras med utsidan för indi-viden, t e x det konkreta bemötandet, de synliga uppdra-gen, verksamheterna och produkterna, vilket kopplar till användbarheten som Davidsson talar om tidigare i detta kapitel. Så har vi även att beakta de yttre kollektiva fe-nomenen i form av system och strukturer, beslutsproces-ser och organisering.

Det ena påverkar och påverkas av det andra är nu grund-tanken, så att min personliga självbild hänger samman med hur beslutsprocesserna skapas och fungerar. På lik-nande vis hör t ex den kollektiva förmågan att hantera olikheter samman med mångfaldsanpassningen och den generella kvaliteten på produkterna.

Det här är ju inte särskilt konstigt egentligen, tycker de flesta som får höra om teorin, snarare upplevs det som så självklart att det nästan känns överflödigt med en teori om det. Nu finns det dock en teori och den verkar be-hövas eftersom vi på många håll inte får ihop det ena med det andra utan stöd av en helhetsskapande bild.

Kombinationen mellan dessa kvadranter och den para-digmatiska förståelsen av mänsklig mognad kal�las AQAL, dvs All quadrants, all levels, Alla kvadranter, alla nivåer. Med en sådan kombinerad förståelse av tillvaron kan vi enkelt se hur utvecklingsspiralen i Spiral Dyna-mics rör sig i allt vidare cirklar uppåt genom nivåerna, samtidigt som den rör sig genom alla de fyra kvadranter-na likt säsonger på ett år.

Det finns på en del håll ett starkt motstånd dessa teo-rier som kan te sig elitistiska och hierarkiserande och ge-neraliserande. Härvid kan sägas att rörelsen mellan de skilda dimensionerna eller paradigmen bygger på, åt-minstone hypotetiskt, medvetna val och är därmed något som kan förändras enligt individens egen önskan. Det är också så att de skilda paradigmen kan samexistera inom och bland oss samt att där finns en utvecklingspotential även sidledes i varje skikt. Därmed är modellen fylld av nyanser och rymmer skiftningar i synsätt.

För mångfalden innebär modellen att vi har att integrera, inte enbart de olikheter vi möter på samma ”vånings-plan”, utan även olikheterna i nivå och dessutom olik-heterna i de skilda kvadranterna.

Nu kan det börja bli smått förvirrat och det är just i dessa stunder vi märker effekten av vårt paradigmskifte: Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt är säker-ligen tillräckligt utmanande, nu adderar vi ett stort antal nya variabler vilket ger vår tillvaro mer än bara djup, bredd och höjd.Vi är på väg in i en allt mångfaldigare världsbild.

Konkreta exempel En aning av det nya får vi redan i arbetslivet, t ex när varumärkets trovärdighet prioriterats på ett sätt som för-enar alla strategier och synsätt i en gemensam strävan att verka förebildligt. Mångfald får här en pragmatisk bety-delse, eventuellt med inslag av CSR, Corporate Social Responsibility.

Andra tendenser finns även när organisationer deltar ak-tivt i fredsbevarande initiativ eller tar sitt samhällsansvar i mer långsiktigt hållbara sammanhang.

I dylika organisationer har vi passerat det som kallas CSR och även hållbarhet i sig - här talas det mer om resiliens, forskning och integrering.

Integral mångfald innebär att vi integrerar alla de skif-tande förhållningssätt och metoder som finns kring våra individuella och gemensamma, inre och yttre olikheter samt att vi kopplar dem till en insikt om hur allting ut-vecklas i en spiralformad rörelse som involverar hela jor-den och allt som är.

Integral mångfald har inte som mål att integrera olikhet-erna - den utgår från att de redan är ett sammanhäng-ande helt som behöver frigöras från eventuella hinder.

I en integrerad strategi får många variabler sammanföras för att skapa en mer inkluderande bild av de olika system vi skapar. Det kan till exempel handla om att vi kopplar samman personlig utveckling och fördjupad medveten-het om inre olikheter hos medarbetarna med en justering av bemötande och verksamhet.

Det kan också handla om att vi avhierarkiserar besluts-processer och organisatoriska system i tät koppling till en utveckling av värdegrunden, men att vi gör det med in-sikt om skiftningarna i kontext och nivå.

Komplexitet En integral inställning tar hänsyn till och bejakar kom-plexiteten i en organisation och utnyttjar synergieffekter-na som det innebär. Det ena ger det andra kan man säga. Nästan som när vi städar en garderob och upptäcker att även andra utrymmen behöver städas och gardiner tvät-tas.

På så vis blir inte medarbetarnas individuella utveckling ett hot mot företagets - de går hand i hand.

Kapitel 5 Samarbete Organiska organisationer ”Det är något trasigt med vårt sätt att hantera organisationer” säger Fredric Laloux. I sin bok Reinventing organizat-ions beskriver han sin önskan att nå bortom utbrändhet och stress, tungrodd byråkrati och tomhet.

Han menar att vi på många sätt är redo för ett helt nytt sätt att tänka kring organisation och samarbete.

Laloux´s förslag bygger på den paradigmatiska förståel-sen av mänsklighetens utveckling så som den beskrivs i Spiral Dynamics och AQAL(se kapitlen om Ledarskap och Mångfald).

Det färgas också mycket av en organisk förståelse av till-varon, så jämförelserna med natur och biologi är många.

Så vad innebär det att arbeta i en organisk orgsanisation?

Ett exempel kan vara att hierarkierna är näst intill upp-lösta. Naturen har ingen chef, ej heller organiska organi-sationer. Beslut kan fattas av vem som helst på vissa enkla villkor: expertis och användare ska ge sitt medgi-vande. Du kan till och med ge dig själv vilken löneök-ning du vill, på villkor att du först prövat det i en rådgi-vande ansvarsgrupp som kan jämföra ditt förslag med dina kollegors och föreslå lämplig nivå. Du gör som du vill ändå, men tar själv ansvar för alla konsekvenser avse-ende sociala relationer och effekter för verksamheten. Det går inte att smyga. Allt är transparent.

Ska man verkligen våga något sådant? Blir det inte full-ständig anarki och kaos? Nej menar Laloux, en sådan oro speglar en rädsla som inte har någon plats i det nya.

Missbruk av möjligheter i en organisk organisation löser sig dessutom naturligt, då det så småningom leder till självsanering. Du blir inte så populär helt enkelt - egot stöts ut.

Ett sådant här system innebär att all onödig byråkrati, all onödig väntan och allt onödigt gnäll elimineras. Det står i bjärt kontrast mot rädslobaserade, strikt hierarkiska sy-stem vi är vana vid. Oavsett vad vi tycker om det så är det i högsta grad ett paradigmatiskt omvälvande skifte i vårt sätt att samarbeta och organisera oss.

Sociocrati Sociocrati kan nog sägas bygga på ett mindset som speg-lar en mer strukturerad och en smula mer välbekant vari-ant av organiska organisationer. Det är ett sätt att fatta beslut som skapar strukturerad demokrati utan att tumma på effektiviteten.

Metoden används i många ekobyar och grup-per/kollektiv i omställningsrörelsen men passar också alldeles utmärkt i arbetslivet.

Det går till så, att en grundläggande styrgrupp skapas, bestående av två representanter för varje avdelning och från ledningsgruppen. I denna general circle fattas alla stora beslut som alla behöver inkluderas i. Även delegat-ionsordningen avgörs här gemensamt. Representanterna i general circle, varav en representerar den

egna gruppen och den andra den överordnade gruppen, återvänder till sin ursprungsgrupp och gör samma beslutsprocess där kring de frågor som åligger just den gruppen att själv lösa.

Processen går ut på att i olika strukturerade rundor lyssna in alla tills konsensus bildas. Det kan tyckas tidsö-dande men sparar oerhört mycket tid som annars läggs på konflikter, misstag och missförstånd, menar ivrarna. Sociokrati utvecklades först av Gerard Endenburg och senare, mer tydligt av Lester Frank Ward mfl.

Co-creation På många håll och i många skiftande kontexter växer det fram tendenser till samskapande över gränser. Det kan handla om medborgares delaktighet i samhällets besluts-processer, det kan handla om medarbetare som blir an-svariga för sina egna medarbetarsamtal och sin egen ut-veckling på arbetsplatsen, det kan handla om projekt-grupper som arbetar mer agilt, dvs mer flexibelt och rör-ligt utifrån en stark och nära atmosfär av samskapande. Det kan även handla om företag som samskapar sin ut-veckling tillsammans med kunder och leverantörer, poli-tiker och forskare.

Exemplen är så många världen över att det blir näst intill omöjligt att välja ett typexempel. Ändå väljer vi att nämna ett innovationsnätverk i Nigeria som exempel på en sådan växtplats för co-creation. Co-Creation HUB, CcHUB, är en medlemsbaserad gemenskap av och för IT specialister, designers, tekniska företag, entreprenörer, sociala entreprenörer, akademiker, investerare och alla som är intresserade av tekniska innovationer och till-lämpning för välstånd i Nigeria. Bilden nedan visar alla de skiftande områden som representeras i gemenskapen. Gemenskapen fungerar som mötesplats för intressenter, där samskapande kan växa naturligt. Det anordnas eve-nemang som syftar till att koppla samman människor och föra dialog på ett sätt som stimulerar lärande och får ny kunskap att växa fram. Hela initiativet drivs från gräs-rotsnivå och integreras därmed naturligt i samhällets in-frastruktur.

Kapitel 6 Ekologi Djupekologi och ekosofi Djupekologi och ekosofi är inte precis något nytt. Be-greppet myntades av Arne Naess redan på 70-talet. Det nya är snarare att det börjar får spridning i bredare kret-sar och även i affärsvärlden. Företag som arbetar med CSR och socialt ansvarstagande, miljöcertifieringar och kvalitetssäkring börjar sätta sig in i hur människans roll kan och behöver vara i skapelsen. Detta är en smula an-märkningsvärt eftersom det på sätt och vis

motsäger hela idén med business.

Grunden i djupekologin är ju just att ett slags kritik mot det värdesystem där människan ses som centrum.

Enkelt uttryckt behöver vi gå från en ego-kultur till en eco-kultur, från en världsbild där naturen tillhör och är till för att tillgodose människans behov och önskningar till ett förhållningssätt där människan är en del av helhet-en. Det innebär stora omställningar i vårt sätt att priori-tera och förhålla oss i världen. Samtidigt är det kanhända vårt enda val om vi vill överleva. Den djupekologiska feministen, aktivisten och forskaren Vandana Shiva säger t ex: ”Djupekologiska lösningar är de enda gångbara lösningarna till att varje person på denna planet har tillräckligt med mat vatten skydd, värdighet och kulturell mening i livet. Om vi inte följer det paradigm som lämnar tillräckligt med utrymme för andra arter, så kommer de flesta människor att nekas sin rätt till existens. Ett system som förnekar det inneboende värdet av andra arter förnekar åttio procent av mänskligheten och deras rätt till ett värdigt liv.”

Avromantisering Vandana Shiva hör också till dem som på ett fint sätt lyfter fram kvinnans roll och ansvar i relation till ekolo-gin och för fram den djupa kopplingen mellan kvinnan och naturen. Hon kopplar det till den indiska kulturen och gör det till en kvinnosak att agera på ett nytt sätt.

Andra forskare och aktivister börjar istället tala om ett behov av tillnyktring från den romantisering som tidigare skett i relation till ekologin. Chaia Heller är en annan eco-feminist som myntade t ex begreppet Ecola-la för att beskriva den med osammanhängande onödiga krusi-duller behäftade andliga miljörörelsen, som snarare be-höver fokusera på en klarsynt analys av vad som verklig-en gör skillnad. Alla de fenomen som dyrkas inom rörel-sen såsom decentralisering, småskalighet, lokal autonomi mm behöver sättas under lupp, menar hon och andra med henne, för att inte riskera att bli okritiskt svalda såsom omnipotent recept. Om hela denna samling av animistiska föreställningar, fruktbarhetsriter, shamanist-iska företeelser och politiska ideer hade varit automatiskt frigörande, menar de, så skulle t ex feodalsamhället eller det antika Egypten inte ha varit så hierarkiska och för-tryckande.

Kapitel 7 Inre utveckling Andlighet på jobbet Multitasking, dvs agerande inom flera områden eller med flera aspekter samtidigt, blir allt vanligare.

Ett sätt att se på detta är att det ökar vår stress samt motverkar förmågan och benägenheten att utöva mind-fulness i vardagen.

Kapitel 8 Tidsanvändning Multitasking Multitasking, dvs agerande inom flera områden eller med flera aspekter samtidigt, blir allt vanligare.

Ett sätt att se på detta är att det ökar vår stress samt motverkar förmågan och benägenheten att utöva mind-fulness i vardagen. Några menar till och med att detta hänger samman med flera av de koncentrationsproblem som barn, unga och vuxna upplever idag och som då och då förses med diagnoser eller andra benämningar.

Ett annat sätt att se på det kan vara i ljuset av den para-digmatiskt skiftande medvetenhet vi har att integrera.

Låt säga att vi har ökat vår kapacitet att härbärgera och uppmärksamma fler dimensioner samtidigt. Låt säga att vi ökat vår sfär på samma sätt som när vi blir varse en tredimensionell värld istället för enbart en tvådimension-ell, men att det nu rör sig om många fler dimensioner.

Om det är så, då är det alldeles naturligt att vårt behov av multitasking också ökar. I det ljuset kan vår simultana förmåga ses som ett symptom på mognad och upplyst-het snarare än som ett hinder eller eller en funktionsned-sättning.

I linje med en sådan föreställning kan vi också säga att båda dessa förhållningssätt, tillsammans med flera andra, äger giltighet och behöver beaktas. Oavsett vilket eller vilka perspektiv vi väljer så kan vi observera hur tekniken följer dessa nya förmågor eller vanor.

Den digitala världen är snar att följa vår multitasking. Flerfunktions-stödda datoriserade miljöer skapas.

Fram-steg inom nanoteknik har gjort det möjligt att utveckla ett komplett system på ett enda chip, vilka dessutom kan byggas samman och ingå i komplexa nätverk och appli-kationer som hjälper oss att i vardagen hålla reda på alla våra multipla aktiviteter.

Vi är redan vana vid att hålla flera fönster igång i datorn, samtidigt som vi lyssnar på musik och kanske talar i tele-fon samtidigt från en och samma enhet. Detta anses inte ens anmärkningsvärt, utan upplevs normalt. Än mer kommer framtidens teknik att främja och utveckla våra vanor i denna riktning, oavsett vad vi tycker om det.

Digitala nomader

Vad är värt att lägga tid på?

Samtidigt med denna utveckling sker också en annan, där vi börjar ställa oss frågan om vad som verkligen är värt att lägga tid på, vad som är meningsfullt och viktigt.

Våra val blir alltmer medvetna och vi ser allt fler konse-kvenser at ta ansvar för. Detta förhållningssätt gör själv-klart valen svårare, inte minst som vi presenteras med så många fler alternativ simultant, men vi blir även visare.

Visheten som växer handlar om att se fler variabler som vävs in i våra beslut och vårt val av tidsanvändning.

Kapitel 9 Utbildning

Referenser Beck, Don and Cowan, Chris (1996). Spiral Dy-namics: Mastering Values, Leadership and Change. Blackwell Business.

Blumenfeld, P.C. et al. (1991). Motivating project-based learning: sustaining the doing, supporting the learning. Educational Psycologist 26.

Buck, John and Sharon Villines (2007). We the People: Consenting to a Deeper Democracy, A Guide to Sociocratic Principles and Methods. Sociocracy.info Press.

Cowan, Christopher C. and Todorovic, Natasha (eds.) (2005) The Never Ending Quest: Dr. Clare W. Graves Explores Human Nature. Santa Bar-bara, CA: ECLET Publishing.

Davidson, Martin N. (2011). The end of diversity as we know it - Why Diversity Efforts Fail and How Leveraging Difference Can Succeed. San Fransisco: Berrett-Koehler Publishers, Inc. Dewey, John (1938/1998) Education and Experi-ence. New York. Touchstone.

Gates, S. (n.d.). Thoughts on creativity, diversity and innovation in science & educat-ion, php.aaas.org/programs/centers/capacity/documents/Gates_Essay.pdf, accessed Novem-ber 7, 2011 Graves, Clare W. Levels of Existence: an Open System Theory of Values artikel i Journal of Hu-manistic Psychology 1970; 10; 131 Harrison, Tina och Estelami, Hooman. (2014) Routledge Companion to Financial Services Marketing. New York: Routledge Hirdman, Yvonne. ”Genussystemet - Reflexioner kring kvinnors sociala underordning” artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1988.

Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Studentlitteratur Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated cognition: Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.

Maslow, A. (1971). The Farther Reaches of Hu-man Nature. New York: Viking Press Myers, Isabel Briggs with Peter B. Myers. (1995) [1980]. Gifts Differing: Understanding Personality Type Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press Naess, Arne. 1986. ‘‘The Deep Ecology Move-ment: Some Philosophical Aspects.’’ artikel i Philosophical Inquiry 8 Naess, Arne. 1993. Ecology, Community, and Li-festyle: Outline of an Ecosophy, trans. David Rothenberg.

New York: Cambridge University Press Prahalad, C.K och Ramaswamy, Venkat. ”Co-creation experiences: The next practice in value creation” artikel i Journal of Interactive Marke-ting Volume 18, nummer 3, s 5-14 2004 Prahalad, C.K och Ramaswamy, Venkat. The Co-Creation Connection Schutz, Will. (1958) FIRO: A Three-Dimensional Theory of Interpersonal Behavior. New York, NY: Rinehart Schutz, Will. (1994) The Human Element Pro-ductivity, Self-Esteem, and the Bottom Line. San Francisco:

Jossey Bass Shiva, Vandana. (1988) Staying Alive: Women, Ecology and Survival in India. London: Zed books Singh Kumar, Amit: Jiganga Wu, Srikanthana Thambipillai Akash Kumarb ”Run-time mapping of multiple communicating tasks on MPSoC plat-forms” artikel i Procedia Computer Science 1 (2010) 1019–1026 Teigland, Robin; DiGang, Paul och Yetis, Zeynep: ”Nya former av entreprenörskap – exempel från internet” artikel i Socialmedicinsk tidsskrift Vol 90, Nr 2 (2013) Wilber, K. (2007). Integral spirituality. Boston: Integral Books.

Wilber, K. (1996). A brief history of everything. Boston: Shambhala