”barnen uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa”

Klimatprotestmarsch i New York i samband med FN:s generalförsamling före pandemin.

”Barnen uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa”

Kyrkornas världsråds arbete för barns rättigheter har klimatet i fokus för ett av sina tre åtaganden

TEXT AGNETA HANSSON n n n ”Code red, the planet is burning! Children’s rights to a healthy, safe, and sustainable environment in the midst of a climate crisis?” (ungefär ”Röd flagg, planeten brinner! Barns rätt till en hälsosam, trygg och hållbar miljö under pågående klimatkris?”, red:s anm) – det var namnet på den internationella konferens som sändes från Genève i maj med stadens universitet bland arrangörerna och FN:s barnrättskommitté som samarbetspartner.

Frederique Seidel berättade för deltagarna – politiker och tjänstemän, lärare, socialarbetare, psykologer, läkare – om hur olika kyrkor använder sitt inflytande för att främja engagemang och proaktivt arbete för klimaträttvisa och för att förbättra barns livsvillkor.

Hon är programansvarig för barns rättigheter på Kyrkornas världsråd och presenterade flera av de arbetsredskap som Kyrkornas världsråd har utvecklat tillsammans med kyrkor och samarbetsorganisationer för att kunna arbeta med barns rätt till ett hållbart klimat. tre fjärdedelar

– 2015 började vi samarbeta med UNICEF för att stötta kyrkornas arbete med barn och ungdomar, berättade hon. Året efter var det barnen och ungdomarna själva som uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa som en huvudpunkt i The Churches’ Commitments to Children (ungefär ”kyrkornas åtaganden gentemot barn”, red:s anm). Det är ett program som vi har lanserat efter att ha konsulterat barn och ungdomar själva och sakkunniga från olika kyrkor och barnrättsorganisationer.

Ett av de material som Kyrkornas världsråd tagit fram för att främja klimatarbete för och med barn är kompendiet Climate Justice with and for Children and Youth in Churches: Get Informed, Get Inspired, Take Action (ungefär ”Klimaträttvisa med och för barn och unga i kyrkor: Skaffa information, bli inspirerad, gå till handling”, red:s anm). – Det är ett slags verktygslåda med exempel och verktyg som tagits fram av barn över hela

Frederique Seidel.

världen när de har arbetat med att mobilisera sina hemorter och ledare för klimatlösningar, sa Frederique Seidel.

Hon talade också om klimatångest, en allvarlig stressfaktor för många, inte minst världens ungdomar, och berättade bland annat: – 75 procent av alla barn och ungdomar i världen känner skräck inför klimatkrisen.

banker och hållbar framtid

Under konferensen presenterade hon ytterligare ett kompendium, Cooler Earth – Higher Benefits: Actions by those who care about children, climate and finance (ungefär ”Svalare jord – större nytta: Åtgärder bland dem som bryr sig om barn, klimat och ekonomi”, red:s anm). – Många som befinner sig i beslutsfattande ställning är inte medvetna om hur mycket deras ekonomi och investeringar bidrar till global uppvärmning, sa hon. Många unga öppnar sina första bankkonton utan att veta om deras bank bidrar till en hållbar framtid eller inte. Därför har Kyrkornas världsråd samlat gratis resurser som är tillgängliga för alla som vill lära sig om klimatansvarig bankverksamhet och sparande.

Frederique Seidel berättade för konferensdeltagarna att hållbara investeringar är ett viktigt utvecklingsområde i Kyrkornas världsråds arbete. Bland dem som är med i det arbetet finns fler trosbaserade organisationer, bland andra Muslim Council of Elders och NY Board of Rabbis, och Frederique Seidel betonade att samarbetet är avgörande: – Ansvar och hållbarhet i ekonomiska frågor är ett moraliskt imperativ gentemot våra barn. n

Varje ögonblick

att vara människa är och har alltid varit något tvetydigt. Vi är på samma gång övermåttan underbara och djävulskt destruktiva, på samma gång syndare gentemot världen och, för Jesu Kristi skull, rättfärdiga inför Gud.

Och detta är vad Gud är: alla goda gåvors givare. Allt det underbara vi tar emot har vi att tacka vår Skapare för. Gud skapar varje ögonblick och ser att jordens biosfär är god. Ett paradis är den, och i den sätter Gud människor som Gud formar. Gud skänker oss existens, skapar oss till att existera i shalom med varandra och alla levande varelser, i detta paradis. Att leva i relation, i givande och tagande och tacksamhet.

Men ormen viskar: Har Gud verkligen sagt? Kanske undanhåller Gud något ännu bättre från oss? Och vi väljer – om och om igen – misstrons, våldets och överskridandets väg.

Det lömska med ondskan är att den parasiterar på det goda. Upplysning och industrialism har fört med sig ett välstånd som verkligen är gott, som minskar sjukdom och lidande, som förlänger liv och ökar livskvalité, som skänker frihet och upprätthåller trygghet. Men den av oss människor skapade utvecklingen har som vi nu vet ägt rum på bekostnad av vår planets paradisiska förutsättningar. Från den skapelse som brukat lovsjunga Skaparen hörs nu ett nödrop. Vi håller på att såga av den gren vi sitter på, vi håller på att fördriva oss själva ur Edens lustgård.

I all välmening. Var och en genom att leva vanliga liv, som medborgare i det samhälle vi fötts in i.

Men inte bara i välmening. Egoism har med saken att göra. Pengar och makt. Girighet och bekvämlighet. Gudsfrånvändhet.

Och världsfrånvändhet. För om vi i verklig mening hade varit vända mot världen, då hade vi inte behandlat den så här.

Ja, att vara människa är och har alltid varit något tvetydigt. Och nu som alltid krävs daglig omvändelse. Att vi lyfter blicken från vår inkrökthet och vänder oss mot Gud och Guds skapelse.

Som Luther uttryckte det: den frihet vi fått från Gud är en frihet till att tjäna. För lagens krav gäller på samma gång som evangeliets frikännande. Rättfärdiggjorda inför Gud men fortfarande syndiga inför världen är vi kallade att bekämpa synden och dess konsekvenser, att tjäna vår nästa och hela skapelsen.

n

fredrik seltman är präst i Svenska kyrkan och doktorand vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hans avhandlingsprojekt har arbetstiteln Eco-Justification – Lutheran Doctrine in the Age of Climate Change.

psykologer om klimatfrågor

Det är inte bara klimatångest och oro som engagerar vår tids psykologer, terapeuter och psykiatriker – en del av dem är också sysselsatta med frågor om varför människor undviker de alltmer synliga klimatproblemen och om vad som verkligen kan leda till attitydförändringar, insikter och vaneförändringar hos många.

Andreas Nilsson, som är professor och undervisar i miljöpsykologi och socialpsykologi vid Göteborgs universitet, skriver i Klimat och psykologi (Studentlitteratur 2019) om de psykologiska mekanismer som kan förklara människans agerande i miljöfrågor och om hur det kommer sig att vi inte verkar vara kapabla att hantera våra uppenbara miljöproblem. Han ger exempel på hur psykologin kan leda oss framåt och hur kunskaper om människan kan hjälpa oss att möta de stora miljöutmaningar vi står inför.

Tre psykologer, Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén, har tillsammans skrivit Klimatpsykologi (Natur och Kultur 2020). De vill ge en ”övergripande förståelse och handlingsplan för hur vi kan agera mer effektivt i klimatfrågan och skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle”, och redskapen är kunskaper om människans beteenden, känslor och perception. ”Det här är boken för dig som vill agera aktivt för klimatet i din roll som ledare, beslutsfattare och medmänniska”, skriver de tre, ”för dig som är engagerad i miljörörelsen, för dig som har en position i samhället med möjlighet att påverka och för dig som själv börjat göra förändringar men är frustrerad över att kompisarna eller politikerna inte gör sin del.” n vattnet stiger

I romanen Bortom framtiden (Ekström & Garay 2021) utforskar Elisabeth Olin ett Stockholm som plötsligt inte längre är förskonat från miljökatastroferna på det vis som vi har kommit att räkna med. Tre vänner befinner sig på en ö i skärgården – en av dem är huvudpersonen Aurora, som har bjudit dit de två andra. Nu ser de hur Östersjön stiger flera meter. Forskare har länge varnat för att det skulle kunna hända, och ändå är staden inte förberedd. ”Bortom framtidenär bokstavligen berättelsen om det som är bortom vår erfarenhet, men också en projektion av våra värsta farhågor och samtidigt en tidlös fresk över människans villkor”, skriver förlaget i sin presentation av boken. n i gemenskap med hela skapelsen

”Detta är en bok för dig som vill leva med hopp i klimatkrisens tid” – så inleder Fredrik Ivarsson och Annika Spalde presentationen av den bok de har skrivit tillsammans, Med alla levande varelser (Argument förlag). ”Hoppet säger inte att allt ordnar sig, men att det finns ljus någonstans och att vi får gå åt det hållet.”

De börjar boken med att bjuda in läsaren att läsa Bibeln och se människans relation till naturen och skapelsen i bibeltexterna, den andra delen består av förslag på vad man kan göra för att öppna sitt hjärta för livets och livsglädjens andlighet, och del tre är en bönbok för daglig bön i gemenskap med hela skapelsen.

Studieförbundet Bilda har försett boken med en samtalsguide. n

uppdrag mission nr 4 2022 böcker 34 uppdrag mission nr 4 2022 Elisbeth Olin. Fredrik Ivarsson och Annika Spalde.

Elizabeth Gaskell.

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

vackrare och mer

ELIZABETH GASKELL NORD OCH SYD ÖVERSÄTTNING: ANNA-KARIN MALMSTRÖM EHRLING OCH PER OVE EHRLING MODERNISTA fritt fram att förundras I september 1854 lanserade Charles Dickens en ny berättelse i sin tidning Household Words. Tack vare romanen Mary Barton hade han upptäckt en ny författare, Elizabeth Gaskell, och nu hade han övertalat henne att skriva en roman i följetongsform. Mary Barton hade väckt mycket uppmärksamhet. Elizabeth Gaskell, som var gift med en unitarianpastor, bodde i Manchester och ägnade sig mycket åt diakonalt arbete, hade tagit på sig att förmedla ett perspektiv som inte många skönlitteraturläsare hade mött tidigare: hon berättade om en ung kvinna, drabbad av mycket sorg, omgiven av textilindustriarbetare recension 35nr 4 2022 uppdrag mission och med en enda chans till ett bättre liv. I Nord och syd (Charles Dickens valde titeln) har textilindustrin också ett slags huvudroll, men nu tillsammans med Margaret Hale, en prästdotter som kommer flyttande

till den fiktiva industristaden Milton God Jord har under de senaste Northern, och John Thornton, åren samlat kristna som ”med en framgångsrik spinneriägare. Jesus som ledstjärna [vill] Elizabeth Gaskell ställer det ställa om till liv som värderar sömniga södra England mot det våra syskon i Bangladesh industrialiserade norra, den gamla lika mycket som grannen på tiden mot den nya, arbetare mot gatan [och som därför vill] industriägare och personliga leva radikala liv i efterföljelse uppoffringar och tragedier mot som gör skillnad för planeten utvecklingen i samhället i stort. vi lever på och våra globala Nord och syd började publiceras syskon”. Bland det som har strax efter att Charles Dickens egen åstadkommits finns möten, följetong Hårda tider hade avslutats, podcast, skräpplockning, och de båda berättelserna knyter bokbytardag, en folkhög- an till varandra på flera sätt trots skolekurs på distans, ”Nära att författarnas temperament är den goda jorden”, och en mycket olika. Men Elizabeth Gaskells rad debattartiklar. Nu har roman har också jämförts med Johannes Widlund lämnat Jane Austens Stolthet och fördom över ordförandeskapet till eftersom de båda huvudpersonerna Sandra Edin, och innan dess gradvis och motvilligt förstår att en hann han sammanfatta och som först framstår som omöjlig kan utveckla sin och rörelsens bli den som öppnar en ny värld. vision i boken God jord – ett I den brittiska litteraturhistorien hållbart liv (Libris förlag 2021). har Elizabeth Gaskell blivit både ”Om vi kan öva oss i att sätta omhuldad – hennes roman Cranford på oss Guds glasögon och var mycket populär under de båda se ut över det skapade runt världskrigen – och betraktad som omkring oss kommer det att lite pinsam. Nord och syd översattes leda till att vi också längtar till svenska ganska snabbt efter att efter att leva liv som förskönar den kom ut i bokform i England och förmerar det som Gud har men har inte funnits i någon svensk lagt grunden för”, sa han i ett utgåva på många år. pressmeddelande i samband När den nu ges ut igen är det med att boken kom ut. n fritt fram att förundras över hur mycket Elizabeth Gaskell la märke till redan i mitten av 1850-talet. Hon skriver om luften på den engelska landsbygden och i industristaden – föroreningarna från textilindustrin tynger stadsborna, letar sig in överallt, gör det omöjligt att hålla rent och påverkar allas hälsa. Hon berättar om hur textilfibrer i industrilokalerna förstör arbetarnas lungor. Hon kan till och med förklara hur den framväxande nordamerikanska bomullsindustrin håller på att slå ut den brittiska och göra industriägarna nästan lika maktlösa som arbetarna.

Man kan läsa Nord och syd nästan som ett reportage, för dess många och mångfasetterade personporträtts skull, som en ideologiskt färgad saga om hur oväntade vänskaper kan förvandla samhället, som en serie ovanligt engagerande etiska dilemman, som en föraning av vad den industriella revolutionen skulle leda till – och som en av litteraturhistoriens stora kärleksberättelser, något som tog ny fart när BBC gjorde en tv-serie av den i början av 2000-talet. Att den har gjorts tillgänglig på svenska igen är något att glädjas över. n ANNA BRAW