nytt mod i varje stygn

textil och ord inspirerar integrationsarbetare

TEXT MAGDALENA WERNEFELDT BILD MAGNUS ARONSON

broderitävlingen ■ ■ ■ Skulle någon vilja vara ”Råg i ryggen” har med? Det var i mars 2021, och medarbetarna i Svenska blivit en bok och en kyrkans program Interreligiös praktik för fred – En utställning. värld av grannar utlyste broderitävlingen ”Råg i ryggen”. – I våra möten med människor som ville samverka över religionsgränser i olika sammanhang, upplevde vi att det fanns en trötthet och ensamhet, berättar Anna Hjälm som har varit programansvarig. När vi tog upp det i en avstämning med ärkebiskopen tyckte hon att vi skulle göra något för att ge oss alla ”råg i ryggen”. Efter livligt spånande landade det i en broderitävling.

inspiration till samverkan

Var och en som ville vara med och tävla genom att brodera skulle välja ett av tolv citat från så olika källor som kyrkoordningen och den amerikanska spoken word-poeten Amanda Gorman. De hade samlats in från medarbetare och medlemmar i Svenska kyrkan – uppgiften var att förmedla inspiration till att samverka med människor av annan tro.

Att brodera knyter an till vår kyrkliga textila historia och till syföreningarnas roll, men också till en ny våg av unga och äldre som använder broderi som uttryckssätt och påverkansmetod. Filosofen Immanuel Kant betraktade handen som ”en förlängning av den mänskliga hjärnan” och som en länk mellan kropp och själ. Modern forskning tycks stödja den uppfattningen. I en intervju i DN säger handkirurgen och professor emeritus Göran Lundborg att forskare inom biologi och neurovetenskap ser en tydlig koppling mellan handens och hjärnans utveckling.

leva med texten en stund

Nu var det varken Kants filosofi eller neurovetenskap som låg till grund för beslutet att utlysa en broderitävling, men bland En värld av grannar-medarbetarna fanns det förhoppningar om att just handens och hjärnans arbete skulle hålla samtalet om medmänsklighet och interreligiös samverkan igång.

Emma Eriksson broderade Jonas Löhnns ord på en jeansjacka.

Petra Hall i Piteå vann priset för bästa tolkning.

Sonja Liew i Vetlanda fick Folkets pris.

Programmet Interreligiös praktik för fred – En värld av grannarfick i uppdrag att arrangera ett ärkebiskopens möte, ”AWeek of Neighbours”, som hölls digitalt 20–24 februari. Det hade temat ”Bevara vår mänsklighet” och samlade deltagare från hela Europa. En del programpunkter under A Week of Neighbours spelades in och publiceras på programmets webbplats, www.aworldofneighbours.org Har inte den här texten varierat mellan gångerna? – Själva broderandet är ett sätt att leva med texten en stund, säger Anna Hjälm. Att arbeta med en mening som sätter ord på något som är viktigt kan ge råg i ryggen både för den som broderar och för den som sedan får se alstret någonstans.

”det du ser hos andra finns hos dig”

När tävlingen avslutades i juni hade 66 bidrag kommit in. Många tävlingsdeltagare hade skrivit något om det de hade skapat och om sitt val av ord att brodera. ”Jag är ingen broderare, men inspirerades av er tävling och gjorde ett försök ändå. Citatet jag fastnade för tyckte jag passade bra på ryggen på en Tshirt, så att den som går bakom kan se det!” skrev Carina Kero Esberg i Kiruna.

Hon broderade orden ”Det du ser hos andra finns hos dig”. Lena Lindblom i Skellefteå broderade ”Hela mänskligheten är Guds folk”.

Hon skrev: ”Jag har länge tänkt att vi behöver nya kuddar till vårt fikarum på Sankt Olovsgården, och nu blev det av. Jag har använt mig av ylle både i tyger och garn. Kanterna har jag sytt med langettstygn. Att få se dessa citat varje gång man ska ta en fikarast kan ju vara en god påminnelse när vi senare har våra olika möten med olika människor.”

88 deltagare i ett bidrag

Petra Hall i Piteå skickade in flera bidrag. Med ett korsstygnsbroderi med orden ”Du har en värld av grannar” vann hon kategorin Bästa tolkning. Hon berättar att hon började skratta när hon upptäckte att en annan deltagare tänkt i samma banor som hon själv: ”… samma tanke slog oss – när vi öppnar vår dörr så finns världen utanför huset.”

Maud Jonsson i Valla skrev: ”Kul med broderitävling! Jag valde ’Allt levande färdas i samma ark’ av Jonas Löhnn. Väldigt talande för vår tid, tycker jag själv.”

Samma ord valde Emma ”Elmer” Eriksson i Hökarängen. Hon skrev: ”Ett bra budskap bör bäras med råg i ryggen.”

Med sitt broderi på baksidan av en jeansjacka vann hon i kategorin Mest kreativa bidrag.

Farsta församling vann i kategorin Bästa funktion. Medarbetare besökte torg, parker och busshållplatser i församlingen och pratade med människor de mötte. Sammanlagt var 88 personer delaktiga på olika sätt i det collage av broderier som samtalen utmynnade i.

integrationsmöjligheter

AnnCatrin Johansson är handläggare på enheten för kulturarvsstöd vid kyrkokansliet i Uppsala och utbildad yrkesvävare och lärare i svenska, matematik och hantverk. Hon får frågan vilka tankar som bilderna på tävlingsbidragen väcker i henne. – Det är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det textila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spelrum, säger hon.

Hon säger också att tävlingen ger en föreställning om de integrationsmöjligheter som hantverk och syföreningar kan innebära med möten över kulturgränser, åldersgränser och könsgränser. – Textila traditioner har en lång historia där tekniker, materialframställning och motiv har färdats över territoriella gränser i alla tider.

Farsta församlings bidrag var ett kollektivprojekt.

Boël Östlund i Jönköping använde olika material och tekniker.

visa utställningen råg i ryggen – broderi för religionsfred Fotoutställningen består av tre fyrsidiga pelare i kartong. Varje pelare är två meter hög och tar upp en yta på 70 x 70 centimeter. Utställningen är utformad för att kunna visas till exempel i församlingshem, ikyrkor och på bibliotek. Den viks ihop och fraktas i tre lådor. Utställaren hämtar utställningen på närmaste Sensus regionkontor eller på överenskommen plats och köper också två exemplar av boken, Råg i ryggen – broderi för religionsfred, som fungerar som utställningskatalog.

fotoutställningen bokas via Sensus regionkontor.

malmö: jenny.prydal@sensus.se växjö: birgitta.axelsson.edstrom @sensus.se göteborg: mia.as@sensus.se

stockholm: karin.sundin@sensus.se

uppsala: magnus.andersson@sensus.se örnsköldsvik: noomie.wennstig@sensus.se

boken ges ut av Argument förlag och går att beställa direkt från förlaget och i bokhandeln.

Fia Steimer i Höör fick ett särskilt omnämnande för ett lekfullt och kreativt bidrag.

Oavsett varifrån du kommer på vår jord kan vi förenas i olika delar av textila skapandeprocesser. Det går fint att kommunicera visuellt om läggsöm eller aviga maskor utan att vi talar samma muntliga språk eller har samma rötter i livsåskådningsfrågor.

vinnare i fyra kategorier

I augusti 2021 samlades juryn – biskop Karin Johannesson, Helena Ericsson som driver butiken och webbshopen Brodera mera, Jonas Eek som är opinionschef på Verbum och stiftsdiakon Karin Ahlqvist från Växjö stift. De utsåg vinnare i kategorierna bästa tolkning, mest kreativa bidrag och bästa funktion. Ett bidrag fick ett särskilt omnämnande, och vinnaren av folkets pris utsågs genom en omröstning på tävlingens webbplats.

De vinnande bidragen och ett urval av de övriga har fotograferats och blivit fotoutställningen ”Råg i ryggen – broderier för religionsfred”. Boken med samma titel ges ut på Argument förlag. Den fungerar som utställningskatalog och innehåller, utöver bilderna, korta reflektioner över de broderade orden. n

Skapelseberättelsen och filmserien Star Wars inspirerade Gunilla Gustafsson i Strängnäs.

RECEPT OCH BILD ANNA BRAW Ogräspiroger

n n n hör du till dem som blir mörka i blicken av den här sortens grönska?

Det är alldeles sant att kirskål växer hej vilt lite överallt – men man kan påminna sig om att den kom till Sverige som grönsak och inte alls sågs som något problem till att börja med.

Ser man till att skörda bladen när de är små borde det vara lättare att hålla den i schack, eller hur?

Men en ännu viktigare fråga måste vara hur det kommer sig att vi köper färsk spenat och fryst spenat i affären när det finns så mycket som är minst lika gott och ger lika mycket näring gratis både i stadsmiljöer och på landsbygden.

Ett fint sätt att ta vara på gröna, tillagningsbara ”ogräs” är att använda dem som fyllning i pajer och piroger. Piroger är fina att ha i frysen och värma när någon behöver ett mättande mellanmål eller en snabb lunch, och de är underbar utflyktsmat, och det är roligt att skicka med en påse hem som present. Här är degen en vanlig matbrödsdeg, men samla gärna in recept från olika håll och prova dem – frasigare piroger av en deg som mer liknar pajdeg, eller till och med piroger av smördegsplattor, brukar vara mycket populära!

Den mycket somriga svenska fyllningen kan man alltså göra av de översta bladen på kirskål men lika gärna av svinmålla, nässlor och andra gröna ogräs som passar att tillaga – och det går bra att blanda dem. Arbetar man med språkcafé, konfirmander eller barngrupper kan man ta vara på en allemansrätten eller skapelsesamling och kombinera den med gemensam plockning och bakning, eller också gör man pirogerna i förväg och serverar dem när det viktigaste är genomgånget.

Vill man ha en fyllning som håller ihop bättre rör man ner riven ost, och vill man ha den krämigare kan man använda crème fraîche. Fanns det inte så mycket grönt att plocka kan man öka mängden potatistärningar. Den som vill ha mer smak fräser lite vitlök tillsammans med löken eller smular fetaost i röran. Bra att veta: det gröna krymper drastiskt i stekpannan!

ca 30 piroger Jäsning: ca 45 + 30 minuter Ugn: 225°, ca 15 minuter

pirogdegen: 5 dl havregryn 1 dl rapsolja ½ dl honung 1 msk salt 1 l vatten 50 g jäst ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt

fyllningen: ca 6 l nyplockade nässlor/kirskål/ svinmålla (eller en blandning) 2 gula lökar rapsolja 2 stora potatisar salt peppar

till pensling: 1 ägg Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om.

När blandningen har svalnat till fingertemperatur, smula ner jästen och rör ner mjölet. Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i ungefär trekvart eller till dubbel storlek.

Rensa under tiden bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Hacka löken och fräs den glansig i olja i en stor stekpanna. Rör ner de hackade bladen (inte allt på en gång), salta och peppra och rör om. Blir det för mycket, så stek i omgångar och flytta till en bunke. Tärna potatisarna fint, rör ner dem också, vrid ner värmen och låt blandningen fräsa. Rör om ibland.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 runda bollar. Kavla ut varje boll till en tunn rundel, lägg en sked fyllning på ena halvan, vik den andra halvan över och tryck ihop kanten med fingrarna. Gör mönster med en gaffel. Lägg pirogerna på plåtar täckta med bakplåtspapper (överkurs: skär kanten på varje pirog jämn när den har flyttats till plåten) och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg.

Hjärtats ekumenik

Emma Jansson och Sofie Halvarsson har läst en termin på det ekumeniska institutet i Bossey i Schweiz.

INTERVJU AGNETA HANSSON

n n n – det går inte att gå tillbaka till hur det var tidigare, säger Emma Jansson. Ekumeniken har förändrat mig. Att leva i relation med kristna från andra länder, kulturer och kyrkor har påverkat mig i djupet av mitt hjärta.

Från september förra året till början av januari i år studerade hon och Sofie Halvarsson, båda präster i Svenska kyrkan, på det ekumeniska institutet i Bossey i Schweiz. Det är en del av Kyrkornas världsråd och knutet till universitet i Genève men ligger i ett slott på landsbygden ett par mil från staden. Där har de också bott och delat livet och vardagen med andra studenter från flera världsdelar.

har fått lyssna till andra

– Gemenskapen som blir i Bossey är väldigt speciell, berättar Emma Jansson. På ett sätt känns det svårt att hitta orden för att beskriva de här fem månaderna. Vi blev verkligen som en familj. – Det kanske allra största jag tar med mig är att jag har blivit berikad med en familj från hela världen, säger Sofie Halvarsson. Jag har blivit berikad med nya relationer, och jag har fått lyssna till andras perspektiv och kloka insikter. Vi har gått igenom det här tillsammans. Ingen annan än vi kan nog förstå vad vi har varit med om, den gemenskap vi har delat, humorn, kärleken, stöttningen och prövningarna. Jag är för evigt tacksam för alla relationer.

gävle och malmö

Sofie Halvarsson kommer från början från Karlstad, prästvigdes för Uppsala stift och är nu komminister i Gävle församling. Hösten 2021 tog hon tjänstledigt för studier. – Jag älskar teologi och vill gärna vidareutbilda mig och studera parallellt med att vara präst, berättar hon. Jag har besökt Bossey en gång tidigare, och sedan dess har jag velat studera där. Jag ville lära mig mer om ekumenik och teologi, och jag är intresserad av att möta, lära av och förstå människor från andra delar av världen och andra kyrkotraditioner.

Emma Jansson kommer från Lund och är präst i Malmö. Också hon sökte sig till institutet i Bossey för ekumenikens skull. Tidigare har det intresset tagit henne på flera resor för studier och praktik i Tanzania. – Jag tycker att internationella frågor och ekumeniska relationer och relationer mellan kyrkor är viktiga, säger hon. Därför ville jag fortsätta att fördjupa mig med utbildningen i Bossey.

BILD: ALBERT HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD nr 4 2022 uppdrag mission 45

ett klassrum präglat av mångfald

Studierna innebar för Emma Janssons del bland annat kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk socialetik. – I ekumenisk teologi valde jag att fördjupa mig i ekumenisk andlighet, berättar hon. Jag undersökte Frälsarkransen och pilgrimsvandringen i Svenska kyrkans kontext och frågade om den andlighet som är ekumeniskt inspirerad också leder till fördjupade ekumeniska relationer.

I ekumenisk socialetik arbetade studenterna bland annat med hur olika kyrkor hanterar olika etiska dilemman. – Det var allt från situationen med flyktingar från Yemen i Sydkorea till klimatfrågor i olika kontexter och HBTQfrågan i den metodistiska kyrkan i Mexiko, säger Emma Jansson. Det var många olika perspektiv och frågor, och det var berikande att lära sig om sina studiekamraters kontexter, att vara i ett klassrum med en sådan mångfald av erfarenheter. I ekumenisk socialetik skrev jag om befrielseteologen Leonardo Boff. Jag undersökte också hur samisk teologi och andlighet kan vara en resurs för vår relation till skapelsen.

lärjungaskap genom kärlek

Terminen på Bossey erbjuder flera olika kurser, och var och en av studenterna väljer sammanlagt 30 akademiska poäng. Alla läser en grundkurs i ekumenik med bland annat historiska perspektiv. I kursen praktisk teologi ingår att delta i och leda morgonbönerna. Studenterna får också möjlighet att uppleva ekumenik i praktiken genom besök i lokala reformerta församlingar och genom studiebesök i kommuniteten Taizé i Frankrike samt Vatikanen i Rom.

Sofie Halvarsson valde kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk hermeneutik, och i den

BOSSEY The Ecumenical Institute at Château de Bossey är Kyrkornas världsråds studieinstitut och tillhör också universitetet i Genève. Studenterna bor tillsammans på slottet och läser för Complementary Certificate (CC) in Ecumenical Studies, Master of Advanced Studies (MAS) in Ecumenical Studies, Certificate of Advanced Studies (CAS) in Ecumenical Studies eller Certificate of Advanced Studies (CAS) in Interreligious Studies. De flesta studerar på institutet under en termin. I samarbete med den teologiska fakulteten i Genève har institutet också ett doktorandprogram i ekumenik. Lunds Missionssällskap har beviljat stipendier till en rad svenska Bossey-studenter genom åren. sistnämnda fördjupade hon sig i ett bibelord, Johannesevangeliet 15:10: – Jag skrev om kärlek som tolkningsnyckel för att förstå bibelordet, om att bilden av vinträdet och grenarna handlar om lärjungaskap genom kärlek och aldrig ska förstås exkluderande, att poängen är att vi ska leva i och verka för enhet.

receptiv ekumenik

Ett begrepp som har inspirerat både Sofie Halvarsson och Emma Jansson är receptiv ekumenik. – Det är ett perspektiv som jag verkligen skulle vilja fortsätta att fördjupa mig i och som jag tycker är användbart i relationer med andra kyrkor, säger Emma Jansson. Att se vad vi har att lära av andra och i mötet med dem – jag tror att det formar en ödmjukhet i ekumeniska relationer. Den receptiva ekumeniken handlar också om att som kyrka våga visa upp sin sårbarhet inför en annan kyrka. Det brukar kallas ”ecumenism of the wounded hands” [ungefär ”de sårmärkta händernas ekumenik”, red:s anm].

Sofie Halvarsson fortsätter: – Inom kursen i ekumenisk teologi utvecklade jag begreppet receptiv ekumenik utifrån perspektivet att ta emot den andres uppfattning om vad den håller för dyrbart i sin egen tro, det den uppfattar som trons kärna, och

BILD: LUC HEGETSCHWEILER, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

BILDER: IVARS KUPCIS, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD vad den är rädd att mista i den egna tron. De tankarna tillämpade jag på några av kommentarerna till konvergensdokumentet The Church Towards a Common Vision, och jag analyserade dem utifrån begreppen rädsla och kärna.

möten och relationer

Det som framför allt verkar ha präglat tiden på Bossey, och som Sofie Halvarsson och Emma Jansson dröjer kvar vid när de berättar, är alla möten med människor. – Ekumenik handlar om hjärtat, säger Sofie Halvarsson. Vid några tillfällen blev det diskussioner där några av oss studenter tyckte väldigt olika. Efteråt gick vi och åt mat tillsammans, och plötsligt satt man bredvid eller mittemot någon man egentligen blivit sårad av eller var frustrerad på och delade måltidsgemenskapen. Det var ett slags radikal måltidsgemenskap, det var viktigt att alla satt tillsammans och åt. Det fick mig att önska och reflektera över om vi kunde se nattvarden på samma sätt. Vi kan tycka olika, men vi får aldrig låta någon gå hungrig. Vi borde ha en radikal måltidsgemenskap där med. Oavsett hur oeniga vi är så är det viktigt att mötas vid

BILD: IVARS KUPCIS, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD samma bord och att alla får ta emot den ”mat” de behöver för att leva. – Jag har fått leva ekumenik i min vardag, säger Emma Jansson. Jag känner hur ekumeniken har förändrat mig inifrån, hur relationerna påverkat mig, öppnat mig och vidgat mitt perspektiv. Ibland har det varit spänt och svårt men samtidigt helt fantastiskt och berikande. Susan Durber skriver om hur ”ecumenism of the heart”, hjärtats ekumenik, är att leva i djupare relationer med varandra och att dela varandras traditioner. Det speciella med Bossey är verkligen det gemensamma livet tillsammans, att dela liv och leva ihop.

vännerna i ukraina

När terminen i Bossey precis hade avslutats och kursdeltagarna hade rest hem invaderade Ryssland Ukraina. I klassen fanns studenter från Ukraina och Ryssland, och Emma Jansson och Sofie Halvarsson berättar hur den nya verkligheten i Europa har påverkat deras bild av tiden i Schweiz. – Det visar vilken speciell gemenskap och plats vi skapade tillsammans under vår tid i Bossey, säger Emma Jansson. Tre av våra vänner som vi studerade med är från Ukraina och befinner sig där nu. I fredags kväll samlades vi på Zoom till en bön för fred i Ukraina och för våra vänner, och det var som att komma hem när vi möttes. Vi bad tillsammans för fred, människor från Ukraina, Ryssland, Kina, Mexiko, Indien, Sverige, USA och Tyskland. Vi skapade en gemenskap som går över gränser. – Relationer är viktiga, säger Sofie Halvarsson. När vi har setts digitalt för att be för fred är våra klasskamrater från Ryssland med och leder bönen. Jag inser att jag mellan mina arbetspass kollar mobilen för nyhetsuppdateringar eller meddelanden från mina vänner i Ukraina och kommer på mig själv med att jag har riktigt nära vänner, eller delar av ett slags familj, som just nu befinner sig i krig. Därför är Bossey viktigt. Det som händer människor i andra delar av världen påverkar mig också, för att jag känner dem, har delat livet med dem, vill träffa dem igen.

Hon fortsätter: – Och precis som en gammal student på Bossey sa till mig när jag pratade om att jag tyckte det skulle bli så jobbigt att skiljas från mina klasskamrater och det ekumeniska sammanhanget: ”Sofie, det här är inte slutet, det är bara början.” Det önskar jag.

n

ATT DELA UT STIPENDIER FÖR RESOR OCH PROJEKT SOM GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS MEST SYNLIGA VERKSAMHETER..

SOFIA, I MAJ VAR DU I SYDAFRIKA – BERÄTTA OM DITT FORSKNINGSPROJEKT! Jag undersöker religiös klimataktivism och jämför en svensk och en sydafrikansk kontext. ISverige har fokus legat på kristna klimataktivister, men när jag kom till Sydafrika mötte jag en muslimsk aktivist i rörelsen Extinction Rebellion, och den organisation jag fann med tydligast koppling mellan religion och klimataktivism var interreligiös. Så det blev naturligt att jag breddade undersökningen.

Det jag är nyfiken på är hur den inre andligheten och tron hänger samman med den yttre gestaltade aktivismen, det politiska påverkansarbetet.

En skillnad mellan Sverige och Sydafrika är att här i Sverige är det fokus på att vi måste ändra vår livsstil för att minska klimatpåverkan. Sydafrika drabbas hårdare av klimatförändringarna, så där är fokus också på att hantera klimatkonsekvenserna.

HUR VAR DIN RESA TILL SYDAFRIKA? En sak som blev väldigt bra och som jag inte hade tänkt på i förväg var att jag bodde på två väldigt

Hantera konsekvenserna

Sofia Oreland är doktorand i global kristendom (ämnet hette tidigare missionsvetenskap) vid Uppsala universitet och forskar i religiös klimataktivism.

olika platser: i Soweto, en kåkstad utanför Johannesburg, och sedan i en rik stadsdel i Kapstaden. ISoweto fick jag tala med människor om hur de upplever klimatkrisen och utmaningar i sin vardag, till exempel problem med vatten- och elförsörjning som är nära kopplade till klimatkrisen. Kapstaden gav mig andra perspektiv. Det berikade min förståelse av klimatförändringarna att bo i så olika områden.

VARFÖR HAR DU VALT ATT STUDERA JUST SYDAFRIKA OCH SVERIGE? I mitt ämne, global kristendom, ska man alltid ha ett perspektiv från globala syd med i sin forskning. Jag tycker att det är mer intressant att göra en jämförande studie, och i Sydafrika använder religiösa klimataktivister engelska som språk – det underlättar. Jag har också varit där tidigare i samband med olika yrkesuppdrag, så jag vet lite om kontexten. I Sydafrika finns också en historia där religiösa aktörer spelar en stor roll i politiskt påverkansarbete, till exempel i kampen mot apartheid.

FICK DU VETA NÅGOT OVÄNTAT? Ja, många av aktivisterna jag möter här i Sverige kämpar med klimatångest – hur man ska förhålla sig till att framtiden ser så mörk ut. Detta var inget jag märkte hos de sydafrikanska klimataktivisterna, och det är konstigt eftersom de står mycket närmare klimatkrisen än vad vi gör här. Medan jag var där var det både svår torka och en stor översvämning där många människor miste livet. Trots att de lever med de här konsekvenserna av klimatkrisen i sin vardag var det ingen som talade om klimatångest.

VAD KAN DET BERO PÅ? Jag tolkar det i ljuset av vad en 60-årig kvinna berättade. När jag talade om svensk klimatångest och frågade om hennes tankar skrattade hon och berättade att hon tillhör Khoisanfolket. De har genomlevt tre folkmord, sedan apartheidtiden då hennes familj var tvungen att fly, och nu klimatkrisen. ”Jag tror att ni i Sverige kanske har levt lite mer skyddat än vad vi har”, sa hon. n

Använd Uppdrag Mission i samtalen

Hur mår själen?

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 2 • 2022 • årgång 176

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 5 • 2021 • årgång 175

ÖRSUNDSBRO NYA BARN I NY KYRKA 14 GREKLAND ”HOPPAS ATT DU INTE GLÖMMER OSS” 28 SIGTUNA EN VACKER DEL AV HELHETEN 24 Återseendets glädje en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2021 • årgång 175 En kyrka driven av mission BISKOP JOHAN TYRBERG: HÄR BÖRJAR KYRKAN 4 HELSINGBORG: TABERNAKLET VID TEGELKYRKAN 30 ETIOPIEN: ÖVER ALLA GRÄNSER 42

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 1 2022 • årgång 176

I det här numret av Uppdrag Mission talar Peter Halldorf om hur samtal i olika SVERIGE ULLAKARIN NYBERG: ”ATT BERÄTTA HJÄLPER” 6 EGYPTEN ALLT ÄR INTE ORD16 LATINAMERIKA SKAPA TRYGGHET TROTS HOT 24 sammanhang kan bli avgörande för vad vi lär oss om av klimatnödläget och de personliga beslut vi fattar.

Använd Uppdrag Mission som en resurs i församlingen, och bjud in fler att vara med och lyssna och dela med sig av sina tankar! Vill du ha en bunt av det här numret att dela ut eller använda i en grupp, hör av dig! MALMÖ ”LÖSNINGEN ÄR ATT MAN JOBBAR IHOP” 14UGANDA FLYKTINGLÄGRETS INVÅNARE ARBETAR MED FÖRSONING 8UMEÅ ENGAGEMANG UTAN SLUT 24 Solidaritet i pandemins skugga

På tidskriftens webbplats finns också ett tidigare, liknande nummer, ”Enframtid för vår jord”, med reportage från bland annat miljövårdscentret Mwamba i Kenya. Sök på land eller ämnesord (till exempel miljö), och skriv ut de artiklar du behöver eller skicka ut länkar.

Uppdrag Mission kommer ut fem gånger om året. En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige – skriv till pren@uppdragmission.se. Naturligtvis är ni också välkomna som medlemmar i Lunds Missionssällskap, antingen årsvis eller med livstidsmedlemskap. Tidskriften ingår i medlemsavgiften!

Mission som vetenskap

KRÖNIKAN ALLT ÄR INTE ALLTID SOM MAN HADE TÄNKT SIG 4 INDIEN ”GUDS FOLK MÅSTE SYNAS” 18 GUATEMALA FARLIG FÖRÄNDRING30

GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta missionssällskap. Missionsarbetet har utvecklats och innebär idag samarbeten, dialog och arbete för fred och ickevåld i en världsvid gemenskap. LMS har ett nära samarbete med Act Svenska kyrkan, och biskopen i Lunds stift är dess hedersordförande. Sällskapet verkar ekumeniskt.

LMS förvaltar avkastningen på de gåvor som har testamenterats till sällskapet, och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till sökande från hela landet. Antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren.

UNGDOMAR VIKTIGA I första hand stöder LMS unga människor som vill göra tjänst i den globala kyrkan med en betoning på möten över kultur- och religionsgränser. Sällskapet ger resebidrag för volontärinsatser och bidrag till projekt, studier och utgivning med inriktning på utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mångfald av uttrycksformer, såsom musik, konst och film.

KUNSKAPSUTBYTEN Lunds Missionssällskap arbetar med fem noder:

I Hongkong ges stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, men också till teologisk utbildning för de många minoritetskyrkorna i Sydostasien.

I Kapstaden finansierar sällskapet The Desmond Tutu Chair vid University of Western Cape.

I Jerusalem ges stöd till Svenska teologiska institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi.

I Egypten stöder sällskapet utbildningssatsningar på Anafora kurs- och retreatcenter i samverkan med Université Catholique i Lyon och Helsjöns folkhögskola samt Mariadöttrarnas arbete i Kairo. I Malmö stöder sällskapet projekt med inriktning på dialog och ökad förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt judendom, islam och kristendom.

VILL DU BLI MEDLEM? Som medlem i Lunds Missionssällskap, LMS, får du tidskriften Uppdrag Mission (fem nummer per år). Du blir också kallad till årsmötet där ordförande och styrelse väljs.

Medlemsavgiften är 50kronor per år, alternativt en engångssumma på 500 kronor för livslångt medlemskap.

Skriv till styrelsen@ lundsmissionssallskap.se! SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STIPENDIER Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer. Sällskapet ger också stipendier till vissa projekt, till studier och till tryckning av skrifter. Ansökan ska vara väl förberedd, ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och innehålla en realistisk budget för genomförandet.

Ansökan görs via Lunds Missionssällskaps ansökningsportal, www.lundsmissionssallskap.se/ stipendier. Ansökningsportalen är öppen15 januari–15 februari, 15april–15 maj, 15 juli–15 augusti samt 15 oktober–15 november.

Fyll i ansökningsformuläret enligt anvisningarna och skicka det genom att trycka på ”Skicka” – ett svarsmeddelande bekräftar att ansökan har kommit fram.

Svar kan förväntas inom en månad efter att ansökningstiden gått ut för respektive period.

DOKUMENTATION När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/ stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Skicka text och högupplösta bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se!

nästa nummer ute30 september