Bokkalaset kalasmeny 2013 by Annette Ström

Kalasmeny 2013 foto: Per Kristianssen

hela programmet på mittuppslaget

en bok för tonåringen Det viktiga är inte vad barn läser, det viktiga är att de läser, säger Katti Hoflin, svensk TV-kändis, författare, musiker och kulturhuschef. Hon var med om att grunda det innovativa biblioteket TioTretton i Stockholm. Sidan 5

ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz foto: Birgitta Jernvall Ingman

foto: Sini-Marja Niska

Många läsare har djupt berörts av Göran Rosenbergs prisade och gripande berättelse om sin polskjudiske far. Till den skaran hör också författaren själv. – Att läsa boken tog mig väldigt starkt, fast jag skrivit den själv, säger han. Jörn Donner samtalar med Augustpristagaren Göran Rosenberg. Sidan 3

Poetry slam Europa-mästaren Olivia Bergdahl fungerar som Master of Ceremony och inspiratör när Poetry slam går av stapeln på Karelia i Ekenäs. Olivia Bergdahl, 24, är estradpoet sedan 12 års ålder, då hon för första gången ställde upp i tävlingen Poetry slam. foto: Ludvig Duregård

foto: Privat

vedtravningstävling på rådhustorget Ett författarlag och flera lokala lag tävlar om vem som travar ved mest kreativt. Den norske författaren Lars Mytting talar om sin succébok Ved, lördag kl. 12 på torget. Lars Mytting har samlat erfarenheter från passionerade vedeldare och från en rad ledande vedforskare.

Sidan 4

Kjell Westös nya roman Hägring 38 är en nästan thrillerartad berättelse om hur storpolitiken griper in i människors innersta liv. Diplomaten Clas Thune plågas av den tilltagande politiska oron i världen år 1938 och av kaoset i sitt eget liv. Sidan 3

foto: Viktor Gårdsäter

För tio år sedan genomgick tre före detta sovjetstater en rad färgrevolutioner. De skulle bli fria och demokratiska men så blev det inte. Varför är friheten så undflyende? Moskvakorrespondenten Anna-Lena Laurén är aktuell som författare till boken Frihetens pris är okänt – om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan.

Sidan 9

foto: Cata Portin

foto: Birgitta Jernvall Ingman

Sidan 8

I sin debutroman Vinterkriget. En äktenskapsroman berättar Philip Teir underhållande och igenkännande om tillkortakommanden, åldrande och vårt behov av att starta om på nytt.

Sidan 3

foto: Västra Nylands arkiv

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

det drar ihop sig till kalas Att läsa. Känslan av att fullständigt uppslukas av en annan värld och glömma allt annat. Glädjen av att få ta del av ett vackert språk eller ett tankeväckande resonemang. Eller varför inte irritationen när en berättelse som man egentligen inte var så förtjust i vägrar försvinna ur tankarna. Böcker finns för alla och envar och smaken är som bekant som baken. Det som får mig att gå i gång kan någon annan avfärda som skräp. Det som berör någon till tårar lämnar en annan kall. Men litteratur behöver inte vara ensamhet, tystnad och djupa upple-

velser, det kan också vara fest tillsammans med många andra – ett riktigt bokkalas. Bokkalaset i Ekenäs är nu inne på sitt tolfte år och årets evenemang är större än någonsin tidigare. Bokkalaset har en hel del att erbjuda även den som inte lystrar till epitetet ”inbiten bokmal”. Ett intresse för historia, mat eller människor räcker långt, för att inte tala om sinne för god underhållning. För Bokkalaset bjuder förutom på diskussioner om ämnen som berör på djupet, även på nöje av varierande karaktär. Det mesta händer mitt i Ekenäs, på Kulturhuset Karelia och i Gamla stadshuset. I det här programbladet hittar du det du behöver veta om årets kalas. Du kan i god tid planera din helg så att du hinner ta del av alla godbitar. För egen del ser jag fram emot fullspäckade dagar. Om planen håller skall jag hinna förnya innehållet i min bokhylla på Kungsgatans bokbytarmarknad, lyssna på Augustprisvinnaren Göran Rosenberg i samtal med Jörn Donner och spana in författare på café Papaya. Kjell Westö tänker jag givetvis inte heller missa. En annan efterlängtad programpunkt är Mikaela Sonck och Lena Barner-Rasmussen om den nya antologin ”Naken”. Gillar du fest kan du ställa in dig på en späckad helg. Varför inte inleda helgen med Poetry slam på Karelia där världens bästa kvinnliga estradpoet, göteborgskan Olivia Bergdahl agerar ceremonimästare! Olivia är också ett av de många intressanta namn som äntrar scenen då det är dukat till litterär supé i Sigurd Snåresalen. Här får man även chansen rocka loss till bandet WHAT?. Söndagens höjdpunkt för den som är begiven på nöjen är brunchen på Hotell Sea Front där det bl.a. blir mat så in i Norden med Kenneth Nars och Sonja

det ska märkas att det är bokkalas i stan – Bokkalaset är en folkfest. Här bjuds på litteratur för alla smaker. I år blir det mycket mera program för barnen och de unga i hela Raseborg, säger program koordinator Bitte Westerlund.

foto: Sunniva Ekbom

Det är fjärde året Bitte Westerlund sköter författarkontakterna i samband med Bokkalaset. För vart år erbjuder Bokkalaset allt mer program, engagerar fler författare för alla åldrar. – Mitt mål är att litteraturturismen ska öka. I år ordnar Nylands Litteraturförening igen en bussresa från Helsingfors. Och Föreningen Norden i Stockholm planerar en gruppresa till Ekenäs.

Bitte som flyttade från barndomshemmet i Mjölbolsta till Helsingfors på 80-talet för att studera journalistik, har ett brett lokalt och internationellt kontaktnät i vars trådar hon drar för att engagera nya samarbetspartners. Hon gläds över att de små förlagen kommit med, i år Svenska Folkskolans Vänner med två författare, i fjol det åländska förlaget PQR. Svenska litteratursällskapet ser hon gärna att blir en framtida samarbetspartner för att t.ex. arrangera seminarier för litteraturvetare, studerande och andra intresserade. Hon månar om att författarna ska bli väl omhändertagna, hon fixar middags- och lunchinbjudningar så att författarna minns besöket i Ekenäs. Hela samhället ska engageras i festivalen. En del författare känner hon från åren på 90-talet som ansvarig för PR och marknadsföring på Schildts förlag. Som hustru till Jörn Donner rör hon sig förstås ofta i författarkretsar. Hon har arrangerat många boklanseringar, här senast för boken om konstmecenaten Stina Krook, vilken hon varit redaktör för. Som avslutning på ett tvåårigt projekt visas utställningen ”Den osynliga damen” på Amos Anderson fram till den 21 oktober. Planeringsarbetet bakom Bokkalaset sträcker sig över hela året. Genast efter att senaste Bokkalas lyckligen avslutats börjar arbetsgruppen planera nästa års program. Kreativa idéer bollas i gruppen och hittar sin form. En del idéer plockar Bitte upp på Mariehamns litteraturdagar i mars. Hon har besökt 17 av de drygt tjugo Litteraturdagarna. Därifrån har hon också tagit principen att författarna ska tas väl om hand. Om Litteraturdagarna har tonvikten lagd på skönlitteratur, bjuder Bokkalaset på en hel del faktalitteratur. Själv vurmar Bitte för böcker om mat, som den ”foodie” och Slow Food-aktivist hon är. I de sociala mediernas tidevarv är det lätt för oss alla att hålla oss uppdaterade om Bokkalaset via hemsidan. Kulturbyrån sköter hemsidan. Bitte uppdaterar Bokkalasets Facebooksida som i juli hade 412 vänner. Tid att läsa har hon på kvällen i sängen och på natten om hon ligger vaken. Sunniva Ekbom

Det blir litteraturprogram i Gamla stadshuset vid Rådhustorget, lovar Bitte.

Kailassaari, manlighet och visor med Jonas Jungar och Henrik Huldén, allt under ledning av Thomas Lundin. Bokkalaset har redan länge haft en given närvaro i bygdens skolor men i år tas ett stort kliv framåt i och med storsatsningen BUK – Barnens och de Ungas Bokkalas. Att få ungdomar intresserade av att läsa kan vara en utmaning som heter duga. Film, tv-serier och spel ger upplevelser och bjuder på mindre tuggmotstånd. Men den som tar sig över tröskeln ångrar sig sällan. BUK vill göra böckernas värld mer tillgänglig och lockande för barn och ungdomar. Årets satsning når ut till skolbarn och ungdomar i hela Raseborg. Du kanske undrar vem som egentligen är med och skapar ett så här mångsidigt evenemang? Bokkalaset är ett genuint samarbete mellan Raseborgs stads kulturbyrå och Ekenässällskapet samt ett flertal andra Ekenäsföreningar. Också programkoordinator Bitte Westerlund har en viktig roll. Evenemanget har lyckan att sponsras av lokala företag och att få bidrag av ett stort antal stiftelser och fonder. Vi som är med och jobbar är varmt tacksamma för alla bidrag, ingen nämnd ingen glömd. Glömmas skall inte heller alla de eldsjälar som lägger ner så väl fritid som arbetstid på evenemanget. Det bästa tacket alla engagerade kan få är en inspirerad och stor publik. Varmt välkomna allesammans att fira årets kalas i litteraturens tecken! Åsa Bengtsson ordförande för Ekenässällskapet r.f.

Bokkalaset i Ekenäs 3–6.10.2013 Arrangörer

Raseborgs stads kulturbyrå Ekenässällskapet r.f. Västnyländska kultursamfundet Samarbetspartners

Raseborgs stadsbibliotek Ekenäs församling Ekenäs museivänner/ museicentrum EKTA Emmaus Westervik YrkeshögskolanNovia/Art goes work Kungsbokhandeln Christine och Göran Schildts stiftelse Yrkeshögskolan Novia Luckan Raseborg/UngInfo Kulturhuset Karelia Pro Artibus Sydkustens landskapsförbund Bio Forum Pohjola Norden i Ekenäs Pohjola Norden i Karis med omnejd Salladscafé Papya Hotel Sea Front YLE Radio x3m Programkoordinatorer

Bitte Westerlund Sunniva Ekbom, BUK

Programbladet Kalasmeny Redaktör:

Monica Örnmark Ansvarig utgivare:

Ekenässällskapet: Bengt Bergman Grafisk design: Melinda Lönnberg Ombrytning:

Ekenäs TypoGrafi Annette Ström, BUK

Kontakt www.bokkalaset.fi www.bokkalset.fi/buk Raseborgs stads kulturbyrå kult@raseborg.fi tfn 019 - 289 2781

foto: Cata Portin

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

en träffsäker tidsskildrare Under fyra årtionden har han varit verksam som en storslagen skildrare av finlandssvenskhet. Han har fört in den finlandssvenska vardagen i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Kjell Westö, är aktuell med romanen Hägring 38 som utkom i augusti. Året är 1938. Adolf Hitlers expansionspolitik väcker både vrede och beundran, inte minst i den så kallade Onsdagsklubben i Helsingfors – ett informellt diskussionsforum, som består av några gamla vänner till advokaten Claes Thune. Men detta år är det tydligt att Europas splittring också är Onsdagsklubbens. Claes Thunes intresse för den glada samvaron börjar falna och han ägnar hellre sin tid åt att skriva utrikespolitiska artiklar för dagspressen. Thune står vid ett vägskäl i sitt liv. Hans kontoristfru Matilda Wiik jagas av minnen från inbördeskriget, då hon var sexton år gammal och tvingades uppleva saker hon försökt glömma sedan dess. En dag hinner minnena ikapp henne. Ett starkt samhälleligt engagemang har alltid präglat Kjell Westös litterära produktion. Han inledde författarkarriären 1986 med diktsamlingen Tango Orange som genast uppmärksammades, och ytterligare två diktsamlingar senare tog han sig an prosan. Redan i den Finlandianominerade novellsamlingen Utslag, som utkom 1989, skildrades Helsingforsmiljöer på det sanningshaltiga och känsloväckande sätt som blivit typiskt för Westö. År 2002 tilldelades han Helsingforsmedaljen för sina förtjänster som Helsingforsskildrare. Drakarna över Helsingfors, som gav honom Tack för boken-medaljen 1997, har rentav kallats den Stora finlandssvenska romanen, och har liksom Finlandiaprisvinnaren Där vi en gång gått blivit filmatiserad. Då romanen Vådan av att vara Skrake nominerades till Finlandiapriset löd motiveringen: ”Westö fogar skickligt samman Finlands närhistoria med större helheter, med sport, fiske, politik, populärkultur, världstilldragelser; med sin benådade berättarförmåga fängslar han sina läsares odelade intresse.” På samma sätt kan hans övriga romaner beskrivas.

foto: Viktor Gårdsäter

Janina Öberg

Kjell Westö, Karelia lördag kl. 11.30 Sigurd Snåresalen lördag kl. 19

berättelser för välbefinnande Författare Merete Mazzarella, bildkonstnär Malin Ahlsved, berätterska Margherita Zilliacus och skådespelare Dan Söderholm samtalar kring berättandet och vårt behov av berättelser. Vilken roll spelar berättelser i vårt privata liv och i våra arbetsliv? Hur påverkar våra livsberättelser vår vardag? Hur kan vi förstå våra liv genom fiktiva berättelser? Hur visualiserar vi berättelser och hur kan vi förstå varandra genom att betrakta sceniska gestaltningar och själva sceniskt gestalta berättelser? Regissör Miki Pöysti är moderator.

Philip Teir i samtal med Jörn Donner Gamla stadshuset, lördag kl. 13 Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

medelklassens höga visa Dråpligt, underhållande, smart formulerat, humoristiskt men också vemodigt. Philip Teir, född i Jakobstad 1980, är bosatt i Helsingfors. Han har studerat filosofi och nordisk litteratur och arbetat som kulturjournalist i över tio år. Nu är han kulturchef på Hufvudstadsbladet och skriver också regelbundet för Expressens kultursidor. Teirs romandebut, Vinterkriget. En äktenskapsroman, pendlar mellan Helsingfors och London, under en vinter när allt vänds upp och ner i en helsingforsisk medelklassfamilj. Occupy Wall Street-rörelsen spänner upp sina tält utanför Sankt Pauls-katedralen, finländska vårdföretag försöker ragga upp arbetskraft på Filippinerna. Romanen är en samtidssatir om finlandssvenskar i Helsingfors och Österbotten: Den handlar om generationsklyftor, sex, livsval och konst.

Sociologen Max Paul skriver på en bok, när han inte spelar tennis och låtsas skriva. Han ser inte alls fram emot att fylla sextio. Hans fru Katriina är utifrån sett effektiv och framgångsrik i sjukhusförvaltningen men utför sitt jobb mekaniskt. När blev de ”ett olyckligt bortskämt medel ålderspar”? Deras dotter Eva studerar konst i London och längtar efter att ”nå klara, skarpa insikter” men har inlett en affär med sin professor. Evas syster Helen har satt sitt liv på paus medan hennes två barn är små. Konstvärlden i London är fångad på kornet, liksom också den finlandssvenska skolvärlden och muminkryssningar med Silja Line.

Arr. Yrkeshögskolan Novia och projektet Art Goes Work. Gamla stadshuset, torsdag kl. 15

med blicken mot solen Camilla Granbacka är redaktör för boken Blicken mot solen. Boken är den första omfattande presentation av Stig Fredriksson. Den ger en mångsidig inblick i hans produktion och liv. Här skildras en konstnär som stod i nära samspel med den nordiska konsten och som förde fram ett lekfullt och sinnligt måleri. Bildkonstnär Carolus Enckell och konsthistoriker Camilla Granbacka diskuterar färgens betydelse i Stig Fredrikssons (1929–2008) måleri. Hans konst har i mycket byggts upp av rutor och cirklar, men det är ändå själva färgupplevelsen som har det starkaste företrädet. Arr. Stiftelsen Pro Artibus. Karelia, lördag kl. 16

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

– Det har varit svårare att läsa boken än att skriva den. Skrivandet är en sorts meditation i sig, man har en distans, men när man läser finns inte det skyddet längre. Så att läsa boken tog mig väldigt starkt, fast jag skrivit den själv, säger han. Göran Rosenberg säger att han haft boken i sig i säkert trettio år. – Det var egentligen min första bokidé: skulle jag någonsin skriva en bok så har jag här en berättelse jag borde göra något av, tänkte jag. Men på den tiden visste jag inte så mycket, hade inte frågat så mycket och kände inte till min pappas öde, säger han. När han sedan väl kommit i gång tog arbetet 6–7 år. En lätt bok att skriva kan det inte ha varit? – Många tror att det på grund av ämnet är tungt att skriva. Det har inte varit lustfyllt att skriva, men befriande. Fullt av tröstlöshet, men också av ögonblick när allting stämmer. Men när du följde din pappas väg av utsatthet blev du då inte själv ett vittne till ondskan som drabbade honom, utan möjlighet att ingripa? – Jag såg mig inte som en observatör, utan ville vara den lille pojken som lever intill honom. Boken skulle handla om hans liv och mitt liv. När jag läser vissa moment blir jag väldigt tagen, jag blir så starkt emotionellt berörd att jag måste ta en paus i skrivandet.

Antisemitismen var vanligt förekommande

Man kan reagera på att de judar som överlevt förintelsen och fick en fristad i Sverige inte alltid bemöttes så positivt

där. Men Rosenberg konstaterar att antisemitismen var vanligt förekommande i Europa då, att den var en del av klimatet också inom kulturlivet. – Vad som hände efter kriget var att 30.000 överlevande kom till Sverige år 1945. Folk var inte vana med utlänningar då, det fanns en rädsla för det främmande, en ovana. Länge fanns det också en förträngning av förintelsen och det tillät antisemitismen att leva kvar. Men jag vill inte överdriva den, det var få incidenter. En annan sak är sedan att också en liten incident omedelbart ledde till mardrömmar hos de överlevande.

Andra generationen påverkas olika

Hur har barnen till de överlevande påverkats av det som föräldrarna varit med om? – Det är det man inte riktigt vet. Alla överlevande skadades på ett eller annat sätt. När det gäller den andra generationen har olika människor påverkats på olika sätt, det finns inget gemensamt symtom för dem, anser Rosenberg – och tillägger att han själv inte låtit föräldrarnas öde prägla sitt liv. Samtidigt medger han att bakgrunden påverkar ens värderingar, hur man vill leva sitt liv, synen på samhället. – Osäkerhet och rädsla finns i bottnen, man har kanske inte den grundläggande tryggheten. I mitt fall har det lett

foto: Birgitta Jaernvall Ingman

svårare läsa boken än skriva den till ett överdrivet behov av just trygghet, jag vill slå rot, förändringar är inte min bästa gren. Och så har den tidigare journalisten, numera författaren på heltid, blivit en av Sveriges mest värderade samhällspåverkare beundrad av nästan alla. – Jag hade tidigt ett behov av att söka mening, hitta något större, och få en stark samhällsanknytning. En viktig del av det som driver mig är oberoendet. Jag värjer mig om jag tvingas underordna mig en organisation, det har kanske också med historien att göra. Men det kostar också på att vara oberoende, man kan bli lite ensam och utsatt i det offentliga rummet när man inte tillhör någon grupp.

Folkkär

Men hos allmänheten är du uppskattad? – ”Du är folkkär”, sade en bekant till mig nyligen och lite så har jag upptäckt att det är. Jag har rest runt med Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz och det har varit fullt hus överallt. Boken, som fick Augustpriset 2012, har sålts i 150.000 exemplar. Själv gläder sig Rosenberg över att han i boken inte har behövt ty sig till fiktion, att han – delvis med lite tur – funnit belägg för allt som står där. Det är skönlitteratur men inte påhittat, konstaterar han. – Det som folk längtar efter nu är en verklighetskänsla, magisk realism finns det för mycket av. Jag tror på en renässans för den realistiska fiktionen, men den måste lyfta sig och möta konkurrensen. Birgitta Jernvall Ingman

Göran Rosenberg i samtal med Jörn Donner Karelia, lördag kl. 10 Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

Två fina saker har kommit till mig helt oplanerat, det ena är Ryssland, det andra min dotter, säger Anna-Lena Laurén, Hufvudstadsbladets suveräna skildrare av rysk vardag. Anna-Lena Laurén växte upp på landet, i en liten by i Pargas där alla kände alla och där det kryllade av kusiner att leka med. Det som hon också växte upp med var pappans historier om Afrika, inte det fattiga som ofta förknippas med världsdelen, utan det stolta, vackra, dynamiska Afrika som han lärt känna som geolog i FN:s tjänst. Själv blev Anna-Lena helt tagen av Joy Adamsons böcker om lejonet Elsa och när hon berättar om sin uppväxt börjar man undra om titeln inte passar in på henne själv också: Anna-Lena – född fri.

foto: Birgitta Jernvall Ingman

poesin lärde henne ryska – Mycket fick man lära sig själv, mina föräldrar kollade aldrig om jag gjorde läxorna, det var självklart att man skulle göra sitt bästa och klara sig bra. Men din mormor var också viktig för dig har du sagt? – Jo, mommo som vuxit upp på ett torp i Karis, betydde mycket för mig. Man ska alltid försöka, sa hon. Och ”det finns alltid någon som har det värre än du”.

Ryska och poesi

Yrkesvalet var tidigt klart, det var skriva hon ville. – Jag har alltid älskat att skriva, men förstod inte från början vad det är att vara journalist. Det räcker inte att kunna skriva, man ska kunna ta folk och vara lite psykolog också. Under studietiden i Åbo började hon skriva i Åbo Underrättelser och Studentbladet. Till Hufvudstadsbladet kom hon 1999. Några år var hon Yles korrespondent i Moskva men återvände sedan till Hbl. Men hur blev det Ryssland? – Jag var aktiv inom Svensk Ungdom som hade ett ryskt vänparti Jabloko. Vi åkte till S:t Petersburg och hade roligt med gänget där. Men bara några av dem som vi mötte kunde engelska så jag tänkte att jag vill lära mig ryska för att kunna tala med de andra också. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Men till sin förvåning märkte Anna-Lena att hon under språkstudierna hade nytta av sitt intresse för litteratur och inte minst poesi. – Jag läste rysk poesi med min rysklärare och då hade jag stor nytta av att jag alltid har läst mycket dikter. Man känner på sig vad det handlar om även om man inte förstår allt. I sin blogg på Hbl skriver hon att hon uthärdar och älskar livet i Moskva. Vad är det då som fascinerar? – Det finns alltid en andra dimension där, ett annat sätt att se på saker. Så är det värmen människor emellan, deras sätt att lägga sig i ens liv. Och inte minst den ryska litteraturen.

Och sedan då, hur tänker du gå vidare? – Jag har själv funderat mycket på det, det kunde vara roligt att göra något annat också. Arabvärlden har jag funderat på – men mamma skulle väl bli galen om jag flyttade dit, tillägger hon med ett av sina stora och glada skratt. – Jag har varit otroligt envis och kämpat för att få vara kvar i Ryssland, där jag vill stanna ännu ett tag och där jag nu har uppdrag för både Hbl och Svenska Dagbladet. Jag vill att min dotter, som nu är tre år, ska lära sig ryska ordentligt. Tanken är i alla fall att dottern i sinom tid ska gå i skola i Finland. En återflytt som hon tror att blir lättare för dottern än för henne själv. Så du känner dig kluven? – Jo, det gör jag. Ju längre man bott utomlands desto svårare är det att flytta tillbaka. Birgitta Jernvall Ingman

Arabvärlden nästa?

Det ryska språket har också fört henne till Kaukasien, som hon bland annat ägnat en bok. Aktuell nu är en bok om de folkliga upproren i Georgien, Ukraina och Kirgizistan och svårigheterna att införa demokrati.

Anna-Lena Laurén i samtal med Jörn Donner Karelia, lördag kl. 15 Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny foto: Charlotta Boucht

foto: Per Kristianssen

rätt bok i rätt ögonblick kan rädda liv Litteraturen tar aldrig slut. Här finns tröst, hopp, allt mellan himmel och jord som vi behöver som växande människor. Vi läser för att minnas att vi inte är ensamma, säger Katti Hoflin, svensk barnboksförfattare, programledare, musiker och nu kulturhuschef. Färgstark, inspirerande och mångsidig, så har hon beskrivits Katti Hoflin. Ju mer man lär sig desto rikare blir man, konstaterar hon. Själv har hon studerat allt från naturbruk – med sikte på att bli bonde – och företagsekonomi till musikvetenskap, teater och idéhistoria. – Att bli en bra läsare som barn innebär att man har en livslång vän, säger hon. Att föräldrarna läser högt för det lilla barnet och att man sedan tillsammans återskapar berättelsen, eller hittar på en ny, ser Hoflin som otroligt viktigt. Både med tanke på barnets språkutveckling och förmåga att formulera sina känslor och upptäcka nya världar.

mänskligt Vad rör sig i huvudet på en karl? Mänskligt är en antologi skriven av män i olika livssituationer, i olika åldrar och från olika delar av Svenskfinland. Redaktör för boken är Henrik Huldén. Här finns humoristiska inslag såväl som djupt reflekterande. Vilka krav ställs på dagens män, och vilka förväntningar har man själv? Hur ska man få ihop det där med jobb, pappa, make och sig själv?

Farlig finsk humor

Känd för den stora allmänheten blev Katti Hoflin genom sina barnprogram i Sveriges TV, ett jobb som hon lämnade för att bli ansvarig för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm. Nu är hon verksamhetschef på Dunkers kulturhus i Helsingborg. I allt som hon gjort har barn och unga gått som en röd tråd. Och här passar en liten känga till det offentliga: – Politiker talar gärna om satsningar på barn och unga, men ofta händer det inte så mycket. Under sin tid som barnprogramledare i svensk tv samarbetade Katti Hoflin en del med finländsk tv, ett samarbete som efterlämnat muntra minnen. – Då lärde jag mig att finsk humor kan ta livet av mig. Jag låg hela tiden skrattande i en hög på golvet medan den kvinnliga producenten, som just sagt något vansinnigt roligt, inte rörde en min.

Viktiga förbilder

Vad påverkar barnens läsning och hur kan föräldrar och andra vuxna väcka intresset? – Kompisar, de värderingar man fått och skolan påverkar om det är fråga om ett äldre barn. Och så visar ju forskningen att barn tittar på sina förebilder: föräldrar och äldre syskon. Läser de? Då är det visst det man gör. – Vår extremt visuella tid påverkar så klart också läsningen. Nu finns ju väldigt snabba och lättfångade kickar att få. En bok kan verka oöverstiglig och mossig. Skillnaden mellan pojkar och flickor då, det vanliga är väl att pojkar läser mindre. Vilken är din egen erfarenhet som mor till två tonårssöner? – Min ena son är en otrolig bokmal, men det blev han först när jag helt hade slutat att försöka ... Min andra son är extremt visuell och ägnar sig åt film och foto. Han läser pragmatiskt; för att förstå något, inte för att förlora sig.

foto: Robert Seger

Jonas Jungar och Henrik Huldén Hotel Sea Front, söndag kl. 11.30

Och hur viktigt är det vad barnen läser när de börjar läsa själva? – Rätt oviktigt. Det viktiga är att de själva går loss och hittar flow och njutning i sitt läsande. Det ska vara en frizon. Man ska få rätt bok i näven i rätt ögonblick. Det räddar liv. I åldern 10–13 exploderar många i sitt läsande, har hon konstaterat. – Barn i den åldern tänker på väldigt stora existentiella frågor och filosoferar mycket kring den egna personen.

Birgitta Jernvall Ingman Katti Hoflin med Annika Cleo Karelia, torsdag kl. 19

T TA R E M Ö T VÅ R A F Ö R F A ! PÅ B O K K A L A S E T

K AEL A SO N

ANCK

JÖ

PET

A-

LEN

A L AU R

E L IN

ÉN

alla böcker -25 % på www.sets.fi

BONDE

HEN

ERSSON

PS ST ! Vi säljer

Mia Franck med Maria Turtschaninoff Gamla stadshuset lördag kl. 13.30 Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

ULLICHSE

E LW

S TÖ

NIK

A SAND

D AN

Janina Öberg

IN O FF

LI LL A BI LD ER BO KS PA R AD EN !

Följ Mias blog http://skrifva.blogspot.fi/ som är väldigt lik Ekenäs, där Franck själv har rötter. Det är dock en småstadsidyll där skräckinjagande drömmar spirar och läsaren kan finna sig själv djupt indragen i mystiken kring Marans flätade trådar. Den utåt sett idylliska staden som säger sig ha flest soldagar i landet har också många skuggsidor.

H SC

MARIA T UR

P AT R I

– Alltså jag har ungefär sen femårsåldern ägnat mig åt att fundera på vilka ord jag ska använda för att beskriva mig själv och andra. ”Att skriva är ett sätt att se” skrev jag i Ordkonst alla har fantasi (2010) och det är väl så jag fungerar, försöker få syn på grejer genom att skriva om dem.

Mia Franck arbetar med ord i alla tänkbara sammanhang. Hon är doktor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, håller skrivkurser och workshops, skriver kolumner, driver skrivblogg, och 2005 vann hon första pris i Solveig von Schoultz novelltävling. Hon är mycket väl förtrogen med fantasy, vilket tar sig uttryck i såväl romanen som i det faktum att hon håller akademiska kurser i ämnet. I år debuterar hon med sträckläsningsframkallande crossover-romanen Martrådar, som utkom i april. Romanens handling utspelar sig i en stad med namnet Björknäs,

HÄ

en småstadsidyll?

T UA F OR

P TEIR ILI

torsdag 3.10 15.00–16.30 Berättelser för välbefinnande Merete Mazzarella, Malin Ahlsved, Margherita Zilliacus och Dan Söderholm diskuterar. Miki Pöysti är moderator.

19.00

Arr. Yrkeshögskolan Novia/ projektet Art Goes Work Gamla stadshuset

19.00–20.30 Tonåringar och läsning Inspirationskväll för föräldrar och andra intresserade med Katti Hoflin. Konferencier Annika Cleo.

Arr. BUK Kulturhuset Karelia

Kultur & kristen tro/ Konstspanarna Ekenäs församlings konstspanare bjuder in till höstens första publikafton – en dialog kring bildkonstnär Susanne Gottbergs konst. Medverkande är Ann-Sofi Storbacka som samtalar med Sara Ehnholm Hielm. Servering.

Arr. Ekenäs församling Församlingshemmet

19.00

Satellitprogram i Karis Stanley Samuelsen konsert En sann nordist framför sina sånger på färiska, danska och svenska.

Arr. Pohjola Norden i Karis med omnejd. Biljetter 10€ Tryckeriteatern

fredag 4.10 17.00–18.00 Eirik Hornborg, värd en bekantskap En biografi av Anna Lena Bengelsdorff.

Gamla stadshuset

18.30

Alekos vindlande öden Marit Lindqvist och Tom Östling diskuterar ett märkligt och osannolikt livsöde.

Gamla stadshuset

19.30 Poetry slam Tävling i estradpoesi. Olivia Bergdahl är Master of Ceremony och inspiratör.

Kulturhuset Karelia

foto: Karin Lindroos

lördag 5.10 11.00–11.30 När ordet vägde tungt – Berättelser från blytiden Olle Spring och Bo Roms samtalar om tiden före den digitala revolutionen.

14.30–15.00 Asien i brännpunkten Annika Hällsten intervjuar Björn Ådahl om hans bok Annorlunda eller hur? och om hur det är att bo i Hongkong.

Gamla stadshuset

bokbytarmarknad på kungsgatan, lördag kl 9–13 Ta med dig böcker du inte vill spara och byt ut dem till böcker du vill läsa och äga!

foto: Daniel Westö

11.30–12.00 Krigets långa skugga Kjell Westö om sin nya roman Hägring 38, en nästan thrillerartad berättelse om hur storpolitiken griper in i människors innersta liv. Kulturhuset Karelia

11.00–13 .00 Vedtravningstävling på Rådhustorget Ett författarlag och flera lokala lag tävlar om vem som travar ved mest kreativt. Lars Mytting talar om sin succébok Ved, kl. 12.

Rådhustorget

Arr. Emmaus Westervik

9.00–13.00

Bokbytarmarknad på Kungsgatan

Arr. Emmaus Westervik

10.00–11.00 Ordkonst för barn i åldern 3–6 år Ordkonst med Lotta Sanhaie. Att skriva, hitta på, spela teater …

Arr. BUK/Christine och Göran Schildts stiftelse Villa Schildt

10.00–11.00 Alla befinner vi oss på vägen från Auschwitz Augustvinnaren Göran Rosenberg och riksdagsman Jörn Donner samtalar om Sverige, Europa, världen idag.

Kulturhuset Karelia

13.00–13.30 Medelklassens höga visa Jörn Donner intervjuar Philip Teir om hans debutroman Vinterkriget. En äktenskapsroman.

Gamla stadshuset

13.30–14.00 Skriva skräck i småstad Maria Turtschaninoff introducerar fantasydebutanten Mia Franck. Björknäs i boken Martrådar påminner mycket om Ekenäs.

Gamla stadshuset

14.00–14.30 Skrivandet är min drog Kim Leine med hemvist i Norge, Grönland och Danmark samtalar med Gungerd Wikholm om grönländarnas frihetskamp och sin egen kamp med sex och droger.

What?: Henrika Andersson, Kjell Westö, Tapani Jämsen, Mårten Westö, Peter Halén och Bengt Thorson.

Gamla stadshuset

litterär supé med dans i sigurd snåresalen lördag kl 19 På scenen: författarna Kjell Westö, Olivia Bergdahl, Lars Mytting, Petter Sandelin, Mia Franck, Anna-Lena Laurén, Göran Rosenberg och Philip Teir. Konferencier Åsa Bengtsson, välkomsttal Daniel Nyman. Dans till musik av bandet WHAT? Supébiljetter 35 €. Förköp fr.o.m. 24.9: Raseborgs stads kulturbyrå, tarja.akerfelt@raseborg.fi eller tfn 019-289 2785.

Hur Mumintrollet blev en miljonaffär Förhandsvisning av den nya dokumentärfilmen, som berättar historien om hur en teckning av ett litet troll, på väggen i ett utedass i Pellinge, växte till ett lönsamt familjeföretag. Idag sysselsätter mumin trollet tusentals människor och ett konstant flöde nya upplagor av Tove Janssons böcker utkommer. Filmen är regisserad av Fiskarsbon Nina Pulkkis vid Franck Media. Franck Medias ansvariga producent Michael Franck deltar i en diskussion om hur kommersiell företagsamhet kan gå hand i hand med värnandet av ett kulturarv och barnfostran. Bio Forum, söndag kl. 16

10.00

Litterär högmässa Författaren Tua Forsström predikar. Liturg: kyrkoherde Anders Lindström Kantor: Niels Burgmann Körledare: Åsa Westerlund Ekenäs kyrkokör Kyrkkaffe i kyrkan efter högmässan.

Arr. Ekenäs församling Ekenäs kyrka

foto: MAO Lindholm

söndag 6.10

11.30–13.30 Mat så in i Norden på Hotel Sea Front

15.00 Alma Pihl – kejserlig konst för Fabergé I boken Tant Almas hemlighet berättar Maj-Britt Paro om Alma Pihls lysande karriär hos Fabergé i S:t Petersburg och hennes liv efter revolutionen som anonym lärarinna på en bruksort i Finland.

(Vitsippsgatan 2) Brunchbiljetter 25 €. Förköp tfn 019-2461500 elller info@hotelseafront.fi

14.00–14.30 Högkvarterets fjärrpatruller under fortsättningskriget Kaj-Erik Nöjd intervjuar Patrik Berghäll som i höst debuterar med boken I Fjärrpatrullerna – KarlJohan Norrgårds 13 patrullfärder i avdelning Kuismanen.

Arr. Ekenäs museivänner. Ekenäs museicentrum EKTA, auditoriet

Arr. Ekenäs Museivänner. Ekenäs museicentrum EKTA, auditoriet

16.00

mat så in i Norden på hotel Sea Front

Filmen om hur mumintrollet blev en miljonaffär Filmen Moomin Characters. Producenten Michael Franck presenterar filmen. Bio Forum Thomas

På scenen; Kenneth Nars och Sonja Kailassaari om TV-serien Mat så in i Norden som också blev en mastig kokbok. ”Mellan sängen och vedboden”, Jonas Jungar och Henrik Huldén om antologin, Mänskligt, där tio finlandssvenska män skriver om manlighet och vardagliv. Visartisten Stanley Samuelsen från Färöarna. Konferencier: Thomas Lundin. Brunchkock: Nina Kaukonen.

Kenneth

Brunchbiljetter 25 €. Förköp tfn 019-2461500 el. info@hotelseafront.fi Sonja

14.00–15.00 Nakna tankar kring Sorg Mikaela Sonck om självmord och Lena Barner-Rasmussen om att mista hela familjen i sjukdom, en efter en.

Karelia

15.00–15.30 Den svåra friheten För tio år sedan genomgick tre före detta sovjetstater en rad färgrevolutioner. Varför är friheten så undflyende? Ett samtal mellan Anna-Lena Laurén och Jörn Donner.

Kulturhuset Karelia

Bokkalaset till ära har Papaya öppet lördagen 5 oktober kl. 8.00–14.00. Vi dukar upp fiskdelikatesser och sallader. Välkomna till Salladscafé, Kungsgatan.

16.00–16.30 Med blicken mot solen Carolus Enckell och Camilla Granbacka diskuterar färgens betydelse i Stig Fredrikssons måleri.

Arr. Stiftelsen Pro Artibus. Karelia

19.00–24.00 Litterär supé med dans

Sigurd Snåresalen Supébiljetter 35 €. Förköp fr.o.m. 24.9: Raseborgs stads kulturbyrå, tarja.akerfelt@raseborg.fi eller tfn 019-289 2785.

Satellitprogram i Karis 11.00–12.00 Sagateater: Mormor på vift

Biljetter 10 €/barn. Arr. BUK/Luckan Raseborg Tryckeriteatern

Stig Fredriksson

MED B LICKEN MOT SOLEN

Stiftelsen Pro Artibus ger i oktober ut en omfattande publikation om bildkonstnären stig fredriksson (1929–2008). Den vackra konstboken på 168 sidor är rikt illustrerad och innehåller många fantastiska färgupplevelser. Redaktör är konsthistoriker Camilla Granbacka och essäerna är skrivna av bildkonstnär Carolus Enckell och Camilla Granbacka. På Bokkalaset diskuterar Carolus Enckell och Camilla Granbacka färgens betydelse i fråga om Stig Fredriksson måleri. Diskussionen ordnas lördag 5.10 klockan 16 i kulturhuset k�arelia. Bokens pris: 30 euro www.proartibus.fi

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

ELEVERNA HAR ORDET böcker – är det roligt? Böcker- är det roligt. Det är vad man ofta tänker på när man sitter med sina föräldrar i soffan och ser på film. Boken var mycket bättre. Var den verkligen det? Skall man orka pröva att läsa en bok när datorspelen lockar? Mitt svar är rätt enkelt: Om man gillar filmen, läs boken också. I böcker finns en värld där man själv får bestämma hur den ser ut. Visst är det enklare att trycka igång tv:n och slänga ner sig i soffan och bara se. Men det är inte det magiska. Det magiska är att kunna sitta tyst och stilla, utan att kunna bli störd av andra oljud, och bara läsa. När man verkligen älskar att läsa, kan man läsa en hel bok utan att märka att det fanns ord eller bokstäver i den. DET är otroligt. Böcker är inte bara roliga och intressanta, utan också lärorika. Genom att läsa en hel bok på ett annat språk, lär man sig det språket snabbt. Jag känner många som har lärt sig språk via böcker. Böcker om medeltiden är kanske mest intressanta, för den som är intresserad av historia. ”Vägen till Jerusalem” av Jan Guillou är min favorit. Men tekniken utvecklas mer och mer, snart finns det säkert ingen som gör böcker längre. Man kan enkelt hitta allt på datorn om man nu nödvändigtvis måste läsa något. Kommer det att finnas nån som struntar i datorerna och sitter ute i sommarsolen med en bok i händerna i framtiden? Jag hoppas det iallafall. Det finns så mycket att lära, roas och se fram emot mellan två pärmar. Tänk en sån energi vi sparar om vi läser mer i böcker än på datorn. Så, stäng av datorn en stund, tag en trevlig bok och läs!

barnens och de ungas bokKalas Storsatsning på barnkultur i Raseborg! Bokkalaset i Ekenäs satsar i år på barnen och de unga i hela Raseborg – BUK2013 finns bl.a. på Kulturhuset Karelia och i skolorna. Aktuella finlandssvenska barn- och ungdomsförfattare medverkar. Det bjuds också på nordiska kulturupplevelser. Många bidragsgivare möjliggör detta. Barnens och de ungas bokkalas är en del av Bokkalaset, men administreras av Västnyländska kultursamfundet och har en egen arbetsgrupp. BUK arbetsgruppen har bestått av Jennifer Dahlbäck, Bitte Westerlund, Annette Ström, Monica Örnmark, Sunniva Ekbom (koordinator BUK), Lisbeth Tuominen, Lisa Nylund och Birgitta Nyberg.

Sabina

istället för böcker Jag har aldrig riktigt hittat intresse för att läsa, men förstås har jag läst böcker som t.ex. ”Harry Potter”, men en bok måste faktiskt fånga mitt intresse för att jag ska läsa den, den måste vara bra skriven och genomtänkt. Istället för böcker spenderar jag alltför mycket tid på att spela och annat på datorn. Mina föräldrar läste inte så mycket för mig när jag var liten, men någon gång läste de en liten godnattsaga. Oftast när jag börjar läsa en bok så orkar jag inte läsa boken till slut eller är den för tråkig eller så har jag inte bara tid med att läsa, jag läser förstås väldigt långsamt så jag har inte alltid tillräckligt med tålamod för att läsa, min syster däremot läste ganska mycket när hon var yngre, men kan inte riktigt jämföra oss med varandra. Jag tycker mest om att äta, sova, spela och ännu mera spela, i mitt rum med något smått och gott att äta gör mig glad och underhållen. Men jag har ett mål, att läsa andra delen av ”Hunger Games” alltså ”Catching Fire” före den har världspremiär på biograf i oktober, har inte läst första delen men jag har sett den på bio och hoppas att andra boken och filmen är lika bra som den första. Förut läste jag mycket Kalle Anka pocketar och serier, det gjorde jag antagligen på grund av hur dom var skrivna och deras bilder, men även dem tröttnade jag på.

”Arbetet med att koordinera programmet för BUK2013 i storkommunen Raseborg har varit roligt. Det har betytt att jag kommit i kontakt med alla förskolor och skolor och insett att det finns ett stort intresse för att lyfta in författare och litteratur i undervisningen. Med många generösa bidragsgivare har det nu blivit möjligt. Att BUK:s huvudkontor har varit i Luckan, Karis med Västnyländska kultursamfundet och dess energiska verksamhetsledare Annette Ström som uppdragsgivare är ett lyckat val.” Sunniva Ekbom, koordinator

BUK 3–6.10.2013 – kalasmeny Program för skolorna Torsdag 3.10 Lilla bilderboksparaden Henrika Andersson, Linda Bondestam, Anna Gullichsen och Annika Sandelin Skådespelaren, regissören Harriet Abrahamsson är konferencier Förskolbarn och ÅK 1 på Kulturhuset Karelia

Wilhelm

henrika på besök

Fredag 4.10 ABC å allt om D Nina Ulmaja, Augustprisvinnaren 2012, med boken ABC å allt om D för ÅK 2–3 på Kulturhuset Karelia

Namn: Henrika Andersson Ålder: 48 år Bor: i Helsingfors Nu aktuell med boken Nagu-nalle min amour

2–4.10 Författarbesök i skolor Yvonne Hoffman med boken Fånge hos tsaren för ÅK 4–6 3–4.10 Program i skolorna för högstadier Niviaq Korneliussen och Sørine Steenholdt, novellister från Grönland och den färöiske trubaduren Stanley Samuelsen besöker skolorna. Maria Turtschaninoff leder även skrivarkurser. 3–4.10 Program för gymnasier Björn Ådahl presenterar sin bok Annorlunda eller hur? om livet i Ostasien Lotta Palmgren, kurs i Poetry slam. Poetry slam-tävling fredag 4.10. 1–6.10 Konstutställning Bildkonstnär Malin Ahlsveds akvareller finns utställda i Villa Schildt. Tanken är att bilderna ska inspirera elever till kreativt skrivande. Ahlsved besöker även skolor.

en färöisk trubadur

Högstadierna, torsdag och fredag. Tryckeriteatern, torsdag. kl. 19 Sigurd Snåresalen lördag kl. 19 Hotel Sea Front, söndag kl. 11.30

Stanley Samuelsen är en mycket mångsidig musiker från Färöarna, och han har vunnit flera priser. Han uppträder både solo och med andra och kan kallas gitarrist, låtskrivare, sångare, kompositör och producent. Han sjunger antingen på danska, färöiska, svenska eller engelska och genren kan variera mellan exempelvis folk, blues, country och rock. Redan som elvaåring fick han sin första gitarr och började lära sig spela på egen hand. Samuelsen har stått på scenen sedan 1964, och han inledde sin solokarriär 1990. Sju album senare hittar man honom fortfarande på scenen runtom i Norden och ibland i övriga Europa eller USA.

En tisdag i april kom författaren Henrika Andersson på besök till vår skola i Tenala till följd av ett netlibrisprojekt som niorna hade haft. I projektet läste några elever Anderssons bok ”Emma Gloria och längtansboken”, som hade väckt starka känslor hos många. Vårt första intryck av Andersson var att hon var en energisk människa. Efter att hon hade pratat en stund märkte vi dock att hon inte var bara energisk – hennes sätt att berätta om sitt yrke var väldigt entusiastiskt

och det märktes tydligt att hon i grunden är skådespelare. Andersson jobbar även som regissör vid sidan om författarskapet, och hon reser omkring i skolor rätt så ofta och berättar ungefär samma saker som hon berättat för oss. Andersson har även skrivit manuset till musikalen Riskzon, som handlar om en pojke från Afghanistan som är på flykt och sedan träffar en finlandssvensk flicka. Dessutom är hon solist i bandet What? Andersson har hittills skrivit fem böcker, men från början var det inte tänkt att det skulle bli så; som yngre ansåg hon nämligen att författaren var idioter, men nuförtiden är hon själv en viktig författare som skriver ungdomslitteratur i Finland. I början av lektionen fick vi en beskrivning av uppbyggnaden av en bra bok, och även väldigt utförligt hur hennes eget arbete löper. Hon nämnde också att de böcker hon skriver alltid har en liten gnutta av egna erfarenheter som sedan utvecklas vidare till karaktärernas erfarenheter. Det tar ca två år för Andersson att skriva en bok, och hon har vissa år fått ett stipendium som möjliggjort det för henne att åka till Frankrike över sommaren för att skriva. Dock skriver hon varje dag hemma, och det är om morgnarna som det löper som bäst! Anderssons besök var väldigt intressant och informationsrikt, och man fick även en inblick i hur livet som författare är. Man drogs med i hennes sätt att berätta, eftersom det aldrig blev tråkigt. Demitra Ahlskog & Hanna Holmström

Elever i Höjdens skola Lilla bilderboksparaden, Karelia, torsdag 3.10

Janina Öberg

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

foto: Bitte Westerlund

olivia är här!

Redan som 12-åring gjorde Olivia Bergdahl sin estradpoetiska debut och följande år våren 2002 började hon tävla i scenpoesitävlingen Poetry slam. Sedan dess har Bergdahl deltagit i flera tävlingar och år 2007 blev hon svensk mästare i Poetry slam. Bergdahl är även en flitig föreläsare och har utkommit med diktsamlingen "Demo". Hon har också publicerats i flertal antologier och läroböcker. Under Bokkalaset är Olivia Bergdahl Poetry slams MC.

Vem är Olivia? Så här säger Olivia själv i en intervju i samband med SM i Poetry slam år 2011: – Det har jag försökt ta reda på i drygt 20 år, utan att komma fram till något vettigt. Jag är 21 år gammal, 163,5 cm lång och kommer från Göteborg. Jag tycker själv att jag är blygast i stan, men har alltid känt mig avslappnad på scen. Jag gillar att samla på saker och tror att det bästa sättet att förhålla sig till världen är att skriva om den.

Olivias tips till dem som vill stå på prispallen För det första ska man göra det man gör för att man vill. Man ska aldrig krysta fram något för sakens skull, Poetry slam-tävlande handlar ju om att tävla med sina egna tankar och ord och då måste man faktiskt vara ärlig i det om det ska bli bra, det är min fasta övertygelse. Annars är det bästa knepet för att bli en duktig scenpoet just att tävla och tävla och tävla i Poetry slam, själv förlorade jag i två år innan jag ens fick åka till SM, där jag fortsatte att förlora i tre år innan jag plötsligt vann alltihop.

En konstform där ord och kroppsspråk får ta plats på scen.

Poetry slam – estradpoesi ”Kan man tävla i poesi? Nej. Därför gör vi det.”, är en av de vanligaste förklaringarna till vad Poe try slam är. Reglerna är enkla. Poeterna framför sina egna dikter. Dikterna får vara högst tre minuter långa. Tidtagningen börjar när poeten säger första ordet. Ingen rekvisita, musikinstrument eller dylikt får användas. Poeten får ha sin dikt på ett papper. Flera deltagande poeter behövs, men också en publik, jury och en MC (Master of Ceremoni), som agerar konferencier. MC får inte kommentera dikterna, poeterna eller poängen. Juryn består av fem, slumpmässigt valda i publiken. Ibland kan arrangören välja att bilda fem jurygrupper med två eller tre personer ur publiken. Turordningen för poeterna lottas. Före tävlingen börjar får juryn öva ge poäng till en nollpoet. En nollpoet läser sin dikt utom tävlingen. Så börjar tävlingen. Den första poeten stiger upp på scen. Publiken applåderar. Publiken tystnar. Poeten uppträder. Om poeten överskrider tre minuter ringer arrangören i en klocka eller blåser i en tuta. Poeten får välja mellan att fortsätta diktuppläsningen eller att avbryta. Vid överskridning dras vanligtvis 0,5 poäng per tio sekunder bort. Poeten går ner från scen och publiken applåderar och hurrar. Nu är det dags för varje jurymedlem/jurygrupp att ge poäng mellan 0,0 och 10,0. Juryn utgår både från dikten och framträdandet. När MC:n ger tecken visar juryn poängpappren och MC:n läser upp poängen. Nu får publiken bua om de anser att juryn gett för låga poäng. Dags för nästa poet. När alla poeter läst en dikt och fått poäng, går de med högsta poängtal vidare till nästa omgång. Nu läser poeten en ny dikt och juryn ger poäng på samma sätt som i den tidigare omgången. Efter denna rond går två eller tre vidare till final. I finalen läser poeterna igen en ny dikt och en vinnare kan utses.

Poetry slam, Karelia, fredag kl. 19.30

Ann-Charlotte Palmgren

bokstavshistoriens abc

Idén att bjuda in Nina Ulmaja, författaren till boken ABC å allt om D till BUK2013 föddes efter att debutanten i fjol fick det prestigefyllda Augustpriset i kategorin barnböcker. Mäkta förvånad lär Nina Ulmaja själv ha blivit när hon fick höra om priset eftersom faktaböcker för barn inte brukar vinna Augustpriset. Men Nina Ulmaja som föddes 1967 i Finland och växte upp i Sverige är en person som också tidigare erhållit stora pris. Då har hon fått pris för sin bokdesign. Bland annat VM-brons i bokdesign för den strama

utformningen av Lars Noréns monumentala dagbok och Berlingpriset för designen av ”Jag är Zlatan Ibramovic” som blev en bestseller med porträttet av fotbollsspelaren mot en guldfärgad bakgrund. Nina Ulmaja har varit anställd som designansvarig på Albert Bonniers förlag de senaste nio åren och bokomslagen som hon designat är redan uppe i fler än 200. Om hennes bokdesign kännetecknas av en stilig stramhet tar hon ut svängarna på ett lekfullt sätt i sin ABC-bok. Färggrann och rolig är inramningen, innehållet är faktaspäckat och ihopsamlat under fem år. Idén till boken fick Nina av sina tvillingsöner som ställde mamma, ”bokstavsexperten” synbart lätta frågor om bokstävernas ursprung. Lätta frågor att ställa, men inte lika lätta för Nina att besvara. Nina läste in sig grundligt på ämnet bokstäver och alfabet och formade anteckningarna till en faktabok för vetgiriga barn och vuxna. Boken är en resa genom årtusendena, i olika kulturer som uppfunnit alfabet, byggklossar för att kommunicera med varandra med hjälp av tecken. När BUK-arbetsgruppen kontaktade Nina Ulmaja i våras sa hon att tanken att

presentera sin bok i Finland tilltalade henne. Finland är ett andra hemland för henne och finska är ett språk hon behärskar. Fredag 4.10 ger hon två föreställningar på svenska för ca 500 barn i åldern 8–9 år på Karelia. Sunniva Ekbom

Fredag 4.10 på Karelia presenterar Nina Ulmaja sin ABC å allt om D-bok för första gången för finlandssvenska lågstadieelever.

MALIN AHLSVED

Sagan om hundmasken och andra berättelser

ÖPPET: 1–6.10 kl. 11–16 samt enligt överenskommelse till den 3.11.

ORDKONST med Lotta Sanhaie LÖRDAG 5.10 kl. 10 i VILLA SCHILDT För barn i åldern 3–6 VÄLKOMNA!

VILLA SCHILDT Östra strandgatan 7, EKENÄS. Tel. 019-2411752 www.villaschildt.fi

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

foto: Gun Spring

inget slut på skrivandet – Nu får det vara slut med skrivandet, tänkte chefredaktören Olle Spring när han gick i pension 2005. Han funderade rentav på att skaffa två stämplar med texterna God Jul! respektive Olle Spring. Men så gick det inte. I år kom hans bok ”När ordet vägde tungt…”, berättelser från Ekenäs Tryckeri och tidningen Västra Nyland under blytiden. Olle Spring är född i Borgå men kom redan som 19-åring till tidningen Västra Nyland. Som många andra i sin generation blev Olle Spring journalist den praktiska vägen, utan formell utbildning. Eller, nå ja. – Jag gick i tidningen Västra Nylands journalistskola med en sträng Frank Jernström som rektor. Det var en mycket effektiv utbildning. Och många var de finlandssvenska journalister som en kortare eller längre tid gick i den skolan. Olle Spring stannade och han blev den yngsta redaktionssekreteraren, den yngsta redaktionschefen och småningom chefredaktör. – Jag blev van vid att vara yngst, och plötsligt en dag var jag äldst, sammanfattar han. Efter 26 år som chefredaktör gick han i pension 2005.

Ledarna tyngde

Olle Spring säger att han blev överraskad när han i tiden fick frågan om han ville efterträda Jernström. Han kände sig inte mogen att träda i så stora stövlar, men fick stöd från olika håll och lät sig övertalas. Först tänkte han sig högst fem år men … – Underligt nog rann de iväg de 26 åren, och roligt var det mest hela tiden. Det som orsakade avsevärd vånda var ledarskrivandet. Chefredaktören skulle svara för tidningens röst och ledarna skulle inte bara skrivas utan temat för dem skulle också väljas. – Det var en ständig anspänning, men också lärorikt och utvecklande, säger han. Då var också chefredaktörens ansvar större för allt som skrevs, medan ansvaret nu breddats till journalisterna som skriver mer eller mindre personligt under eget namn. En utveckling som Spring inte har något emot. – Förr var det tidningen som stod för informationen, tidningens åsikt som framfördes. I dag är det enskilda människor som skriver i tidningen. Jag tycker det är helt ok. Om ett medium ställer ut folk i offentligheten ska också mediets medarbetare stå för det.

Vanlig gubbe nu

Så länge Olle Spring var chefredaktör var han mån om sin integritet och valde att inte engagera sig i lokalsamhället. – Men nu kan jag gå omkring som en vanlig gubbe i Ekenäs, och det är ganska roligt, säger han. Och som vanlig gubbe spelar han dragspel med likasinnade (”jag kommer aldrig att komma över nybörjarstadiet men det är kolossalt roligt”), spelar tärning och umgås i Grå panter-klubben. Som kyrkvärd engagerar han sig också lite försiktigt i den livaktiga gemenskapen i församlingen. Sist men inte minst har han tagit initiativet till samtalsgruppen VERSALERNA, en skara pensionärer från Ekenäs Tryckeri och Västra Nyland med erfarenheter från den s.k. blytiden, som det står i förordet till boken som samtalen slutligen ledde till. – Vi ville visa hur man gjorde innan den nya tekniken på kort tid slog ut den gamla. Samtidigt handlade det också om någon form av upprättelse för dem som ganska hårdhänt hade blivit bortrationaliserade. Och när vi samlades kom det ena dråpliga minnet efter det andra, historier som snart är historia. Birgitta Jernvall Ingman

Olle Spring i samtal med Bo Roms, Gamla stadshuset, lördag kl. 11

Foto: Kenneth Bamberg

Det finns inget smärtfritt sätt att närma sig sorg. Hur man än tar på det så gör det fysiskt ont. Mikaela Sonck talar om självmord och Lena BarnerRasmussen om att mista hela familjen i sjukdom, en efter en. Om att bara vara stark, starkare, starkast. Sorg är bara en av alla känslor, om än kanske den svåraste. Och den som gör oss mest obekväma, för att vi inte riktigt vet hur vi ska vara och vad vi ska säga. Jag beklagar sorgen. I boken Naken skriver nio personer om hur de drabbats av sorg, och hur de gått vidare. Det handlar bland annat om skilsmässa, om självmord, sjukdom och död. Texterna varvas med sång av sorgfågeln Jennifer Karlsson.

istället för grindcore

foto: Frank A Unger

nakna tankar kring sorg

Petter Sandelin är aktuell med den brännande debuten Istället för grindcore, som är en diktsamling med attityd och politisk laddning. Den samtida vardagen skildras i ord som dryper av ungdom och ärlighet. Författarambitionerna visade sig redan 2005, då Sandelin fick hedersomnämnande i Arvid Mörnetävlingen. Han är också bekant från Yle x3m, där han jobbar som radioredaktör och bevakar film och musik. Vasa är hans hemstad just nu, men han är född i Jakobstad 1982. Han har också avlagt politices magisterexamen. Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

Janina Öberg

VÄSTIS TRÄFFAR

MITT I P RICK TISDAG – LÖRDAG! www.vastranyland.fi

Karelia, lördag kl. 14

KARIS TELEFON, EKENÄS må–fre 11–17 | Tfn 019 278 480

Tel. 019-222 866, pren@vastranyland.fi

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

allt om huggning, stapling och torkning foto: Erik Lindholm

I boken Tant Almas hemlighet berättar Maj-Britt Paro om Alma Pihls lysande karriär hos Fabergé i S:t Petersburg och om hennes liv efter revolutionen som anonym lärarinna på en bruksort i Finland. Först efter Almas död avslöjades att hon var skaparen av bl.a. Vinterägget för tsar Nikolaj II. Maj-Britt var på 1940-talet Almas elev. Arr. Ekenäs Museivänner

alekos vindlande öden Marit Lindqvist är litteraturvetare och till vardags kulturredaktör på Svenska Yle/Radio Vega. För några år sedan ramlade hon över ett märkligt och osannolikt livsöde som resulterat i biografin ”Aleko Lilius. Mannen med äventyr i portföljen”. Enligt polisens adresskort var Aleko Lilius (1890–1977) bl.a. affärsman, järnvägskung, konsul, filmskådespelare, fabrikör, svindlare och författare. Han skrev tusentals artiklar, en bibliografi på sjutton böcker samt två memoarböcker. Men trots det är han mer ihågkommen som äventyraren, mannen med sällsynt aktivt och företagsamt lynne, och vars otal igångsatta projekt alltid hade något storstilat över sig.

I åldern mellan tio och tjugo är människan som mest mottaglig för intryck. Den tiden blir som en plattform för en blivande författare, säger Lars Mytting, som just nu är aktuell med sin senaste bok Ved. Att växa upp på landsbygden var att växa upp med jakt, fiske, friluftsliv och gårdsbruk, och givetvis mopedkörning. Det var ett eldorado för en

ung pojke säger Lars Mytting om tillvaron som ung på en liten ort strax norr om Lillehammer. Man kom tidigt in i arbetslivet, det var vanligt att man började arbeta redan i 12–13-års ålder. Igenting som gällde fritiden var färdigplanerat och man kan kan finna mycket glädje i kontakten med naturen, gårdsbruk och djur, säger han. Småningom inledde Lars Mytting sin journalistbana, först vid små lokaltidningar och senare på de stora tidningarna i Oslo. När han blev förfat-

tare på heltid flyttade han tillbaka till landsbygden. Lars Myttings senaste bok Ved fungerar som ett uppslagsverk lika mycket som underhållning i faktaform. I boken berättar han bland annat att man kan bedöma en mans karaktär genom att ta reda på hur han staplar sin brännved. Är han slarvig eller pedant, elegant eller kantig? Allt detta går att avläsa ur staplarna. Och den man som inte har ved överhuvudtaget, han är lat! Börje Broberg

Vedtravningstävling med Lars Mytting Rådhustorget, lördag kl. 11–13 Sigurd Snåresalen, lördag kl. 19

eirik Hornborg, värd en bekantskap

foto: kila bok

Ekenäs museicentrum EKTA, auditoriet, söndag kl.15

Unga giftaslystna kvinnor ska söka kunskap om en man genom att ta reda på hur han staplar sin brännved.

Anna Lena Bengelsdorff har skrivit en biografi över Eirik Hornborg (1879–1965). Hornborg var bl.a. skolman och riksdagsman, publicist, historisk skriftställare och en tändande talare vars inflytande på samtidens värderingar var betydande. Han var en man med ansvarskänsla och mod att stå för sin övertygelse, trots att hans åsikter ofta var obekväma. Det han stod för har inte förlorat sin aktualitet.

Gamla stadshuset, fredag kl. 18.30

Gamla stadshuset, fredag kl. 17

fjärrpatrullerna

n y b o k på sv e n s k a l i t t e r at u rsä l l s k a p e t s fö r l ag

I juni 1561 övertog Sverige staden Reval, nuvarande Tallinn, med omgivande landsbygd. Detta innebar samtidigt början på Sveriges stormaktstid. Det svenska väldet i Estland varade i ett och ett halvt sekel, fram till 1710. Boken skildrar denna dramatiska period präglad av återkommande krig, hungersnöd och pestepidemier i de baltiska provinserna men också av samhälleliga reformer. Författarna balanserar ett svenskt perspektiv med ett estniskt och ett balttyskt på ett nytt sätt.

Utsikt mot den ryska gränsen.

Patrik Berghäll är född i Ekenäs 1973. Han arbetar som utbildare inom områden som berör natur, friluftsliv och hälsa. Naturen, böckerna och skrivandet har engagerat Patrik allt sedan han var ung. Patriks intresse för det frivilliga försvarsarbetet förde honom samman med fjärrpatrullsoldaten, krigsveteranen Karl-Johan Norrgård. I höst debuterar Patrik Berghäll med boken I Fjärrpatrullerna - Karl-Johan Norrgårds 13 patrullfärder i avdelning Kuismanen. Han har intervjuat Norrgård och återberättar i boken om hans upplevelser i fjärrpatrullerna.

foto: Catherine Zhang-Kreutzmann

Patrik Berghäll i samtal med Kaj-Erik Nöjd, Ekenäs museicentrum EKTA, auditoriet, söndag kl. 14

asien i brännpunkten ”Björn Ådahl, Hongkong” HBL-journalisten Annika Hällsten intervjuar YLEkorrespondenten Björn Ådahl om hans prisbelönta bok “Annorlunda, eller hur? Några östasiatiska röster” och om hur det är att bo i Hongkong. Ådahl har gett ut boken på förlaget Apsara som han har grundat i Hongkong. Boken är tryckt i Kina – ett äventyr i sig. Gamla stadshuset, lördag kl. 14.30

Foto: privat

kejserlig konst för Fabergé

BOKKALASET 2013 - Kalasmeny

Incestminnen, petidin om natten

Den danske författaren Kim Leine (f. 1961) har ersatt olika former av missbruk med att idogt skriva romaner. ”Det gäller att se sig själv med det kalla ögat, att sluta vara ett offer”, säger han.

Kim Leine föddes i Telemark i Norge, men flyttade som ung till sin far i Köpenhamn, där fadern utsatte honom för sexuella övergrepp. Kim ville komma undan, utbildade sig till sjukskötare och tänkte åka till Afrika. Men det blev Grönland i stället, där han jobbade i flera år, skötte allt från brutna ben till vådaskott och förlossningar. Samtidigt blev han en allt större missbrukare av sex, sprit och morfin. På natten, ensam på jobbet på hälsostationen, sprutade han in petidin i sina ådror och småningom blev en kollaps oundviklig.

Grönland min älskade

Efter tre självbiografiska romaner, Kalak, 2007, Valdemarsdag, 2008 och Tunu, 2009, har han nu skrivit en bred berättelse om 1700-talets Grönland, då danskarna började kolonisera ön. Han skildrar frihetsdrömmar, makt och underkastelse vid tiden för den franska revolutionen, men den värld Kim Leine skriver om finns 4.000 kilometer nordväst om Paris i ett kargt och vackert landskap. Det är den världen han älskar. Grönland blev hans räddning som människa och författare, även om det var där hans liv kraschade.

HUR GÅR DET?

foto: Anne-Sophie Fischer Kalckar

att skriva är min drog

Farfar en mördare

Kim Leine blev tvungen att göra upp med sitt förflutna, med sin far och – visar det sig – också med sin farfar, som av svartsjuka hade dödat sin hustrus älskare med ett lod från en klocka! I romanerna Kalak och Valdemarsdag undersöker Kim Leine de manliga demonerna i sin släkt: varifrån kommer all desperation och hur kan den stoppas?

TACK, DET GÅR BRA!

HUR ÄR DET MED DINA BESPARINGAR DÅ?

Att skriva blev ett bra sätt att bryta destruktiva mönster. Men skrivandet är också ett slags beroende: ”När en addiktion går ut, kommer en annan in, så det gäller att vara på sin vakt,” säger Kim Leine med glimten i ögat. I hans tredje roman Tunu, som också utspelar sig på Grönland, är persongalleriet större. Han skildrar det utsatta livet i ett litet samhälle, det är en karg berättelse, men läsaren känner en värme. ”Det funkar inte att vara sentimental”, säger Kim Leine. Han har gått allt längre in i den grönländska historien och hans ungdomsdröm att bli en Karen Blixen, dvs. resa ut och komma tillbaka som en stor berättare, är nära att förverkligas. Det är kanske Kim Leine som tilldelas Nordiska rådets litteraturpris år 2013.

Finland 1918

Av en slump blev Kim Leine intresserad av inbördeskriget 1918 i Finland. Och just nu forskar han i historien för att kunna skriva en berättelse med de här ramarna. Det här arbetet är alldeles i sin början. Gungerd Wikholm

Kim Leine i samtal med Gungerd Wikholm Gamla stadshuset, lördag kl. 14

Har du sett till att dina besparingar består eller rent av ökar i stället för att smälta bort med tiden? Var snäll mot dina besparingar. Vi berättar hur. Mer information får du på vårt kontor eller på adressen www.sparbanken.fi/ekenassb

Stationsvägen 6, 10600 Ekenäs Köpmansgatan 4, 10300 Karis Österbyvägen 18, 10620 Ekenäs

BIDRAGSGIVARE:

Bidragsgivare Hela Bokkalaset: Kulturfonden för Sverige och Finland, Kulturfonden för Finland och Norge, Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen r.s., Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse, Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse och Kommerserådet Otto A. Malms donationsfond samt förlagen. Bidragsgivare, Barnens och de ungas bokkalas: Brita Maria Renlunds stiftelse, Stiftelsen Emelie och Rudolf Gesellius fond, Förbundet för Hem och Skola, Hem och Skola Höjdens skola, Karis-Pojo sparbanksstiftelse, Lisi Wahls stiftelse, William Thurings stiftelse, Oskar Öflunds stiftelse, Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse.