BiblioteXnytt nr 3:2008

BiblioteXnytt Länsmeddelande från Länsbibliotek Gävleborg

Ur innehållet: Läskonster på spaning i Oslo sid 4 Julklappstips 8 Internet Librarian International 2008 9 Bollnäs – först med RFID 12 Jultävling 14 Presentation av Mangabibliotekarien 15

3:2008

Iakttagelse om iakttagande Things are not what they seem. Det vet alla som sett Twins Peaks. När vi omvärldsbevakar handlar det mycket om att få syn både på sådant som redan pågår och att fundera över vad som kan komma att hända; i vilken riktning trender och tendenser pekar. Helst vill man förstås inte bara få syn på saker utan även lista ut ungefär VAD det är man ser. Oftast är det inte lika mystiskt, fullt av intriger och otäckt som i ovan nämnda serie, men det kan vara lite knepigt (om ens möjligt) att se saker för vad de ”är”. Vissa gånger vet man precis vad man ser. Ibland inbillar man sig att man vet och andra gånger inser man att det döljer sig mer under ytan.

Ibland har man inte den blekaste aning om vad det är man borde se.

Det finns olika sätt att få syn på det man inte direkt kan fästa blicken på. Om man talar om rent konkreta saker kan man ta bandy som exempel. Planen är väldigt stor och bollen är väldigt liten. Den grälla färgen hjälper långt ifrån alltid när man står där och stirrar. Ett sätt att lista ut vart bollen egentligen tog vägen är att helt enkelt sluta titta efter den och istället se på hur spelarna rör sig. Andra exempel kan vara när man är ute och tittar på stjärnhimlen och upptäcker att man ibland kan få syn på stjärnor som lyser lite svagare om man tittar bredvid dem. En del mönster som man inte får syn på direkt ser man märkligt nog tydligare om man kisar eller tittar i kors lite lagom mycket (kanske ingen bra strategi i alla sammanhang).

Ibland kan man få suddiga konturlösa saker att synas bättre genom att låta dem få konkret skepnad. Nyligen på ett bibliotekschefsinternat där chefer från Dalarna, Uppsala och Gävleborg fanns representerade fick vi i uppgift att

Foto: Maggie Jonsson

gemensamt forma vår berättelse. Konstigt nog gick det utmärkt trots att det är en ganska svår uppgift, särskilt när man är så många. Vi fick fundera utifrån fyra delar: nuläge, hinder, resurser och vision. En orsak till att det överhuvudtaget var genomförbart var troligen att vi fick bygga berättelsen rent konkret. Till vår hjälp hade vi rekvisita i form av tjusiga träfigurer av olika slag som vi fick placera ut i den gemensamma berättelsen. Sen fick man ta ett steg tillbaka, fundera och se vad som eventuellt behövde flyttas om för att det skulle bli ett bättre läge. En rolig och lärorik övning som rekommenderas. Jag kunde inte låta bli att fundera över vad en utomstående skulle ha tänkt vid åsynen av närmare 30 bibliotekschefer samlade runt ett långt bord, djupt försjunkna i att placera ut träleksaker. Man får hoppas att en eventuell åskådare hade vetat att saker och ting inte alltid är som de verkar.

Letar man något, ett svar, en trend eller ett kanske ett metspö kan den föreställning man redan har om saken i fråga vara i vägen. I somras fick jag i uppgift att leta efter just ett metspö som blivit glömt uppe i fiskekojan. Det skulle vara i förrådet, och det var ett rött teleskopspö. Enkelt.

Förrådet är minimalt, att leta igenom det går på en grisblink. Men vad hjälpte det.

Jag hittade inget spö. Jag letade och letade.

Ringde till slut tillbaka och sa att här finns inget spö. Det var konstigt, det hade helt säkert blivit lämnat där. Så jag letade igen, inte bara i förrådet utan på både en massa tänkbara och helt otänkbara ställen. Inget

rött metspö. Efter en del funderande kom jag ihåg att en draglåda också var kvarglömd. Så jag förträngde bilden av ett rött metspö, ställde mig utanför förrådet och tänkte ”draglåda draglåda draglåda”, öppnade dörren och på hyllan precis mitt framför ögonen på mig låg en draglåda.

Bredvid den låg ett teleskopspö – naturligtvis ihopstyrt så det var mest bara kork som syntes, och lite, lite rött.

Bloggtips: Bibliotekarien bloggar: http://bibliotekarien.wordpress.com/ Biblog-bibliotek og IT: http://bib-log.blogspot.com/ Evas Dröm: http://evastrom.blogg.se/

Om man som jag blir bortdribblad ibland och sitter och undrar vad det är man ser, inte ser eller borde se och vart bollen egentligen tog vägen kan få lite tankehjälp av boken ”Scenarioplanering- länken mellan framtid och strategi”. Tack till Maria Törnfeldt som gett lästipset och på ett ypperligt vis presenterat tekniken för länsbibliotekarierna i LIM-området .

GO2WEB2.0: http://blog.go2web20.net/ Gröna rummet: http://lilaplaneten.wordpress.com/ IT & Etik: http://etik.blogspot.com/

Lyckönskningar till alla spanare där ute!

Lina Forsebrant, länsbibliotekarie

Nyttovärdering av bibliotek: http://biblioteksnytta.wordpress.com/

Open space Technology - en annorlunda mötesform

leddes av Pernilla Luttropp som tidigare arbetat på Lava på Kulturhuset och som nu åker runt för att leda Open Spacedagar runt om i landet. Resulatet av dagens samtal samlades in av Jörgen Blomqvist från Region Gävleborg som ett underlag för den regionala utvecklingsplan han arbetar med.

Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg ville inför arbetet med att ta fram en regional utvecklingsplan få tankar och idéer från länets kulturarbetare om kulturens roll i den regional utvecklingen.

Då valde man mötesformen Open space Technology som kan ta tillvara det engagemang, nytänkande och kunskap som finns i en organisation eller verksamhet.

Den används framgångsrikt världen över i grupper mellan 10 till 3000 personer. Man har alltså inte ett färdigt program, utan mötet bygger på de tankar och idéer som deltagarna vill diskutera. Alla kan komma till tals och förslå ett ämne och sedan väljer deltagarna vilken diskussion de önskar att delta i. Alla diskussioner och förslag till förändring dokumenteras. Konferensen

Den som vill veta mer kan läsa Harrison Owens: Open space technology.

av Owen, Harrison

Maria Westerman Länsbibliotek Gävleborg

3

Läskonster på septemberspaning i Oslo

Här får biblioteksnostalgikerna sitt lystmäte. Lokalerna är gamla och sköna med en omisskännlig doft av bibliotek.

Stora delar av samlingarna finns i stora magasin i källaren. Där har man också visningar som är mycket populära. En av våra deltagare uppskattar den ”härliga, ingrodda atmosfären” och önskar att bibliotek som Deichmanske måste kunna existera samtidigt alla futuristiska och hypermoderna biblioteksbyggnader.

Ett huvudbibliotek i Oslo är planerat sedan flera år. Det beräknades stå klart 2011 på en av stadens finaste tomter. Bygget är nu framflyttat till 2014 och skall byggas nära det nya operahuset.

Toril Bang Lancelot är chef för barn och ungdomsavdelningen. Hon är engagerad, kompetent och berättar om en gedigen biblioteksverksamhet. Här finns en genomtänkt basverksamhet med litteraturen i centrum med regelbunden intern fortbildning för personal som arbetar med barn. Detta är något som man vill ta med sig hem. Föredömligt är också samarbetet kring den ”kulturelle skolesekken” och kulturgarantin för alla barn under hela skoltiden.

Toril har ett härligt perspektiv på barnbibliotekarier. ”Barnbibliotekarier är som potäter. De kan brukes till mycket” Hon är väl medveten om den kompetens som barnbibliotekarier besitter. De kan allt från att snyta barn till att rekommendera böcker och föreläsa om barns språkutveckling.

I oktober 2007 reste barnbibliotekspersonalen i Gävleborg till Norge för spaning på inspirerande bibliotek. Vi besökte Litteraturhuset i Oslo som då var nyöppnat sedan en vecka, Papirbredden – Drammen kunnskapspark öppnade i mars 2007 och Deichmanske bibliotek i Oslo med rötter från 1700-talet och byggnaden från 1933. Vi kom tillbaka med nöjda deltagare.

I september 2008 åkte Läskonster, projekt finansierat av Statens Kulturråd på studieresa. Fyra grupper med 20 personer i varje grupp åkte till fyra olika ställen samma vecka. Danmark, Finland, Gotland och Norge.

Jag åkte tillsammans med Solveig Hedenström från Länsbibliotek Uppsala till Oslo tillsammans med tjugo Läskonstdeltagare från nio län. Från Gävleborg åkte Jenny Pettersén från Kilafors, Ann-Katrin Eriksson från Arbrå och Anette Helgesson från Edsbyn.

Vi tänkte göra om samma studiebesök som 2007 fast med nya medresenärer.

Efter en natt på hotell i Asker utanför Oslo styr bussen mot Oslo centrum och Deichmanske bibliotek.

Ett hus med historia

Deichmanske bibliotek 2008 Små datorer på Deichmanske 2008

4

Det nordiska projektet ”I GulvhØjd” syftade till att föra in något nytt för små barn i biblioteket. Deichmanske som deltog i projektet har verkligen barnperspektivet i fokus. Det finns bl. a flera datorer som är anpassade för små barns behov.

Efter kaffe och eget botaniserande ger vi oss iväg till nästa studiebesök till Oslo Litteraturhus som har ett spännande samarbete med Deichmanske.

Litteraturhuset Bokhandel

Programmen avlöser varandra i stort sett varje kväll. Med tanke på den fåtaliga personalen, sex anställda och tre ”sivilarbeider” (personer som gör vapenfri tjänst) så är programverksamheten minst sagt ambitiös. Man kan prenumerera på ett nyhetsbrev vilket rekommenderas om man vill ha inspiration och programförslag till sitt eget bibliotek.

Det finns ett nära samarbete med Deichmanske vilket är bra. Inte konkurrera utan komplettera. Ett författarbesök för barn och ungdom kan börja på Litteraturhuset och avslutas på Deichmanske.

Ett hus för både skrivande och läsande

Oslo Litteraturhus

På Oslo Litteraturhus har det hänt en del sedan september 2007. Det kaos som verkade vara rådande då är inte helt borta men betydligt mindre.

Stiftelsen Fritt ord har med 100 miljoner norska kronor under sju år gjort Litteraturhuset möjligt.

Innan guidningen hinner vi med att äta i den trevliga restaurangen och shoppa loss i bokhandeln.

Det är härliga lokaler. Man blir lite avundsjuk och undrar varför inte varje stad eller by i Sverige har sitt eget Litteraturhus. Som författare kan du bo i gästlägenheten. Speciella författarloft som kan bokas för skrivande. Författarsällskap har sina lokaler i Litteraturhuset. Det som är speciellt med detta hus är att allt som har med författare, böcker och läsning finns under samma tak.

Sjeherasad – dörren till barnavdelningen.

Sjeherasad öppnar dörren som leder in till barnavdelningen. Här finns både stjärnhimmel och scen. Barnbiblioteket är under uppbyggnad, får vi veta och idéerna kommer från Sverige.

5

Vi diskuterar skillnaden mellan litteraturhus och bibliotek. Biblioteken har en cirkulation på böcker vilket naturligtvis är en skillnad. Men, den verksamhet som finns på Litteraturhuset borde kunna gå att kombinera med en traditionell biblioteksverksamhet. Många frågor ställs i diskussionen. Är det huvudmannen det hänger på? Är litteraturhuset som funktion den mötesplats vi efterlyser i framtidens bibliotek?

Drammen är ett bra exempel på hur ett område kan få bättre status när kommunen arbetat med kultur och miljö.

Drammenborna är stolta över Papirbredden – Drammen kunnskapspark, det nya biblioteket och Union Scene, det ungdomshus som ligger granne med detta. ”Drömmen om Drammen” ett projekt som började redan 1987 där man ville försöka se stadens möjligheter. Man har aktivt arbetat med att försöka ge Drammen ett bättre rykte genom att rensa upp i fjorden, förbättra miljön och eliminerat de trafikproblem som präglade stadens rykte.

Det har gett resultat och de områden som förut ingen vill bo i säljs nu för dyra pengar. I januari 2008 öppnade en nybyggd gångbro ”Ypsilon” som ger Drammens innevånare möjlighet att lätt ta sig över fjorden direkt till biblioteket. Symboliskt har man byggt en bro mellan kunskap och människor.

Besöket kompletteras under kvällen med ett författarprogram där författare intervjuar författare. Erlend Loe träffar den israeliske författaren Etgar Keret. Det blir ett underfundigt samtal präglat av humor och insikter. Det är ett tankeflöde som känns spännande. Lite som en fransk 1800talssalong, skriver en av resdeltagarna.

Publiken har kul!

Frukostkonversation

Papirbredden är vackert! Ett före detta pappersbruk har fått ge rum för ett kombinerat högskole, -folk, -skol och länsbibliotek.

Ungdomsprojektet Popkult fångar in ungdomars intresse för biblioteket genom arbete med dataspel, musik och film samt bra utformade lokaler för dessa aktiviteter.

Barnbiblioteket har fina funktionella lokaler och möbler. Miljön uppmuntrar till lek genom utklädningskläder och speglar.

Här finns sago- och läsutrymmen. Magiska manteln, Riksutställningars utställning pågår just nu. Det fina samarbetet med skolan och förskollärarutbildningen är något som vi tar med oss hem från Papirbredden.

Under morgonens frukost på hotellet i Asker sitter ett par norrmän vid bordet.

-Vad gör ni här, frågar de.

-Vi skall till Drammen, säger vi.

-Drammen!!! Vad gör man där, frågar de.

Till Drammen vill väl ingen åka.

Vi berättar om Papirbredden och hur spännande vi tycker att det är. Deras tvivlande miner befäster vår misstanke att Drammen fortfarande har ett rykte som tråkigt och smutsigt. Men, vi vet att detta rykte är på väg att revideras.

Ett hus man är stolt över

Papirbredden-Drammen kunnskapspark Magiska manteln har hittat till Drammen

6

Länkar:

Safarisök är en sökmotor för barn som liknar vår barnOPAC. I Kikkhullet kan du se vilka böcker som populärast på, Drammenbiblioteket just nu.

Oslo Litteraturhus http://www.litteraturhuset.no/ Stiftelsen Fritt ord http://www.frittord.no/artikkel.asp?AId=1&MId1=2 Litteraturhuset i Oslo. Nyhetsbrev http://www.litteraturhuset.no/nyheter/nyhet sbrev.html Union Scene – ett nytt ungdomskulturhus i Drammen http://www.unionscene.no Papirbredden http://www.papirbredden.no/ Drammenbiblioteket http://www.drammensbiblioteket.no/ POPkult Drammen bibliotek http://no.wordpress.com/tag/popkult/ Önskebok http://onskebok.no/ Kikkhullet http://www.drammen.folkebibl.no/kikkhull et/ SafarisØk http://www.drammen.folkebibl.no/cgibin/safarisok Det nyöppnade operahuset i Oslo http://www.operaen.no/Default.aspx?ID=8 38

Vi fäst oss vid ett par saker som är gemensamt för våra studiebesök. Det finns en öppen och positiv attityd till samarbete med andra yrkesgrupper som arbetar med barn. Vi har också tänkt på vilken betydelse lokalen och en välkomnande entré har för att man skall få en positiv känsla av innehållet.

Folkbiblioteken är folkbibliotek och inte förtäckta skolbibliotek även om bibliotekspersonalen i rätt hög grad var involverade i biblioteken ute i skolorna.

Vi saknar äppelhyllor med medier för barn med funktionshinder.

Vi är också glada för det varma mottagandet vi fått på alla våra studiebesök och tackar särskilt för detta.

Nya operahuset i Oslo.

Tack Solveig Hedenström för de fina bilderna!

Tinne Wennerholm christine.wennerholm@lg.se

Några av oss hann också med ett besök på det nya vackra operahuset Den Norske Opera & Ballett. Det ligger som en fjälltopp mot en blå himmel alldeles vid fjorden. Solglasögonen på! Huset är byggt av vit marmor.

Norge är härligt!!

7

Tips på klappar att lägga under granen länsbiblioteket rekommenderar!

C-G Ekerwald: Filosofins ättestupa

Ulla-Britta Ramklint: Fem kvinnor som förändrade världen

Johan Werkmäster: Selma Lagerlöf – liv, lust och litteratur

En temaresa i filosofins

historia.Vad gör allt tänkande i ord, alla åsikter om moral, religion och filosofi med oss?

Vore vi kanske lyckligare om lämnade grubblandet åt sidan?

Intressant och fängslande om filosofi mot filosoferande och misstro mot det vi styvnackat kallar ”utveckling”. Lina F.

Hellsing & Munck: Welams vedermödor

Man kan fundera över julen och ätandet. En liten tankeställare växer sig större efter läsandet av Lennart Hellsing & Lars Muncks senaste tonårsbilderbok Welams vädermödor (Eriksson& Lindgren, 2008).

Här sätts det växande

Varför inte låta dig inspireras av att läsa en bok om fem kvinnor som förändrade världen? Ulla-Britta Ramklint har skrivit just en sådan spännande bok, där du får möta bl a Dorothy Parker, Sarah Bernhardt och inte minst vår egen Agnes von Krusenstjerna.

Styrker den svagaste i vintermörkret! Ann Ö.

miljöhotet i samband med ätande på ett lite annorlunda sätt. Herr Welam är en oborstad vilde, en sann egoist som äter, sväller och pruttar så jöklarna smälter. Det svämmar över och allt land blir ett träsk men Herr Welam dricker upp vattnet och äter obekymrat vidare. Boken rekommenderas till tonår och uppåt och texten kan man tolka som man vill.

Läs den! Ge bort den! Tinne W.

8

Den här boken vill jag ge alla Selma-fans i julklapp. Mycket i boken är välbekant för många, men vi får också möta sidor hos henne som är mindre kända – t ex Selma som kvinnosakskämpe, lantbrukare och som en som hjälpte tyska flyktingar. En jättebra sammanfattning av hennes liv och verk. Monica G.

Carl Johan de Geer:Jakten mot nollpunkten

Köp, läs och ge bort denna ”roman om mig själv”! Den är utlämnande, högst uppriktig och ofta skriven med en stor sorgsenhet. Efter att ha läst och jämfört så framstår ens egen barndom i ett förtrollat skimmer. Maggie J.

Några nedslag från Internet Librarian International 2008

Citat ur presentationen: ”We are living in a fast-paced world driven by constant change and filled with new and unexpected challenges. Are we ready to face them?

What does the future hold for people and organisations? Are we prepared for tomorrow’s reality? How can we use creativity and our networks to achieve our goals? This lecture, by the author of The Power of the Future, founder of an international trading house exporting inventions around the world, and an inspiring teacher and trainer, will stress: Awakening — discovering fears that impede professionals in realising their objectives; Awareness — promoting creativity and innovation to improve individual and collective performance; and Realisation — learning how to promote innovation by creating a new type of network, the family of enterprises. “

16-17 oktober hade jag glädjen att bevista konferensen Internet Librarian International i London och nu vill jag gärna göra ett försök att dela med mig av några intryck därifrån.

Efter några Bröderna Marx-liknande förvecklingar på Arlanda, då vi trodde oss ha säkrat 250 EURO per person extra efter att heroiskt ha accepterat ta ett senare flyg pga överbokning, men snopet nog fått plats på det vi ursprungligen bokat☺ landade mitt ressällskap Birgitta Hellman Magnusson (konsulent vid Länsbibliotek Östergötland) och jag på Heathrows flygplats. Väl ivägtransporterade var ärligt talat vårt första besöksmål på brittisk mark en tvättäkta kvarterspub som fullkomligt osade gemyt och inbjudande atmosfär.

Efter några lättare (sic!) förfriskningar checkade vi in på vårt hotell, som komfortabelt nog även var platsen för själva konferensen.

Höjdpunkt nummer två visade sig bli en paneldebatt i två delar med titeln”Next Generation Libraries”, där panelen bestod av Michael Casey (vid Gwinnett County Public Library i Atlanta, författare till “Library 2.0”), Michael Stephens (vid Graduate School of Library and Information Science at Dominican University in River Forest, Illinois., tillika mannen bakom bloggen” Tame the Web”) och Thomas Brevik (Royal Norwegian Naval Academy). En paneldebatt kan ju vara alldeles fasansfull, men den här var alldeles…underbar, om uttrycket tillåtes.

Naturligtvis är det en omöjlig uppgift att på bara några rader sammanfatta två späckade konferensdagar, men några saker vill jag i alla fall lyfta fram.

Höjdpunkten under dag 1 för mig var faktiskt en inledande key note speaker vid namn Guy R. Cloutier, författare till ”The Power of the Future” . Han var oerhört entusiasmerande och lyckades genom sitt eget exempel visa på hur man genom att tro på det man säger kan sälja in sitt budskap…

9

Moderatorn var utmärkta Gwenda Sippings (presenterad som consultant, UK) som bad oss blunda och föreställa oss hur det bibliotek kunde se ut som vi steg in i framtiden och sedan fick vi berätta om det.

Vad såg vi då? Ja, allt från långa badstränder med en bok fridfullt vilande på näsan, till stora höga rum fulla med gröna växter, komfortabla möbler och människor som ivrigt/glatt/inspirerat samspråkade med varandra eller arbetade på projekt tillsammans…

Originella var de här gossarna från Delft Public Library, som lyckats få fram medel till att åka runt i buss i USA och intervjua personal på innovativa bibliotek

Frågor och synpunkter haglade och man märkte hur panelen emellanåt lyfte från sina stolar En grundbult som ofta även kommer upp i svensk biblioteksdebatt är ju detta med bibliotekarieutbildningen. På min fråga vad det är som saknas i bibliotekarieutbildningen svarade Michael Stephens att det behövs en total översyn och revision. Vad säger ni på hemmafronten?

En annan fråga handlade om vilka kvalifikationer en bibliotekarie behöver för att bli en ”International Librarian”. Panelen svarar då att alla bibliotekarier per definition är internationella bibliotekarier!

I samband med presentationen bjöd man in deltagare från andra länder att delta via skype/video, t ex Librarian in Black http://librarianinblack.typepad.com/libraria ninblack/ Sarah Houghton-Jan. Naturligtvis har holländarna en egen blogg: http://www.shanachietour.com/ Bok + dvd finns hos mig, om någon är intresserad.

Sist men inte minst blev jag väldigt inspirerad av att lyssna på föredraget om ”Using 2.0 to Benefit the Public”. Magda Lorente Martinez visade ett intressant exempel på hur man kan använda sig av Netvibes för att dela, skapa och återanvända innehåll och interagera med besökare:

Här ser ni oss när vi tänker till (måttligt inspirerande miljö egentligen, väldigt avgörande hur pass inspirerande föreläsarna/aktörerna är;-)):

http://conferences.infotoday.com/documen ts/52/A203_Lorente_Martínez.ppt#2 netvibes in public libraries

netvibes in public libraries Magda Lorente & Aurora Toboso Web Content Management Unit Library Service Administration Diputació de Barcelona

L

lorentemm@diba.cat www.netvibes.com/magdalorente

10

Genomgående för konferensen var den frekventa förekomsten av bärbara datorer, men att man också utnyttjade 2.0-verktyg för att interagera med deltagare som inte kunde närvara fysiskt, via Skype, Skype/Video, Twitter mm.

Trots den höga teknikfaktorn, var det som vanligt orden/mötet/diskussionerna människorna emellan som var det centrala☺. Vad jag slogs av var också gränslösheten i positiv bemärkelse: Deltagare kopplades in med hjälp av modern teknik, föreläsare, deltagare i paneldebatt verkade genuint intresserade av vad åhörarna hade att säga - något man kanske inte alltid känner när man deltar i konferenser/kurser på hemmaplan.

Nya Kråkfötter på gång Andra Bok- och Berättarfestivalen Kråkfötter 2007 blev ett lyckat arrangemang. För att manifestera Gävleborgs barnbiblioteks arbete med lässtimulans och barnkultur, vandrade Kråkfötterna runt i länet under ett par veckor i april.

Den 3 november träffades barnbibliotekspersonal från hela länet för att starta 2009 års kråkfotsarbete. Små grupper försökte hitta möjliga program och samarbetspartners i varje kommun. Många bra idéer diskuterades. Vi tittade också på utvärderingarna från 2007 för att se vad som kan förbättras.

Bok och Berättarfestivalen kommer att gå av stapeln 20-30 april 2009.

Varje kommun gör ett eget program och de olika evenemangen anordnas i egen regi.

Länsbibliotek Gävleborg arbetar med marknadsföring av hela evenemanget samt med kompetensutveckling för pedagoger.

Ett sista boktips:

…som naturligtvis (suck) också har en blogg: http://www.popgoesthelibrary.com/ Undertiteln är talande: Using Pop Culture to Connect With Your Whole Community.

Något för oss att fundera på? Boken finns hos mig…

En Kråkfotshemsida www.krakfotter.nu är under arbete och kommer att finnas för information om länets evenemang.

Ann Östman Länsbibliotek Gävleborg

Tillsammans hoppas vi att Kråkfötter 2009 års kalas kommer att visa bredden av det lässtimulerande arbete och den barnkultur som finns på biblioteken i Gävleborg.

Tinne Wennerholm Länsbibliotek Gävleborg Foto: Ann själv.

11

Bollnäs först med RFIDtaggar

Även i den bemannade lånedisken har vi stor glädje av RFID eftersom man inte behöver scanna böckerna handgripligen längre utan bara föra dem över en platta.

Först i Norrland med den nya tekniken är Bollnäs bibliotek.

Tekniken innebär att vi numera har larm och identitet inlagd på ett chip (eller tagg som det också kallas) som vi försett våra medier med.

RFID står för Radio Frequency Identification och är en teknik för att läsa information via radiovågor till och från små minnen, taggar (elektroniska chip med antenn).

Barbro Sjölin i RFID-tag(g)en

Bollnäs är en rätt liten kommun med ca 26 000 invånare där biblioteket ligger bra och centralt i Bollnäs tätort. Två filialer finns också, en i Arbrå och en i Kilafors.

Totalt så arbetar vi tolv personer i biblioteksverksamheten. Här finns förutom vårt traditionella biblioteksarbete med en bra barnverksamhet, mycket andra småaktiviteter som personalen jobbar för.

Exempel på det är Barnkulturvecka, Författarkvällar, Stickcafé, Bok & Musikloppis, Bokfrukost med mera.

Arbetsstation för taggning

Det var ett stort jobb för personalen och vi hade extra hjälp på halvtid med att tagga våra medier. Arbetet flöt jättebra. Vi har nu använt oss av denna nya teknik sedan april i år och personalen arbetar med att lära och vänja våra låntagare vid att använda de två självbetjäningsstationerna i biblioteket.

Nu när den första etappen av vårt efterlängtade Kulturkvarter kommer att starta före årsskiftet så känns det på stämningen i hela vårt kvarter. Här ingår biblioteket, Kulturskolan, museet, Mediecentrum, allmänkulturen, Folkets hus och kulturkontoret. Förhoppningen är en samlad plats för Kulturen i Bollnäs där alla kulturaktiviteter man kan tänka sig ingår, med scener både inne och ute.

Text & foto: Lena Björklin Bollnäs bibliotek

Utlåningsstation

12

Mimers träd skönlitterärt nätverk för biblioteken i Gävleborg

väldigt intressant. "Elvis i Lagos: om dagens afrikanska litteratur och dess framgångar."

Maria Westerman Länsbibliotek Gävleborg

Vår andra träff började med en bokfrukost då några av nätverkets medlemmar bokpratade och som vanligt blev alla lite smått lyckliga. Att lyssna på någon som haft en läsupplevelse är alltid intressant.

Det finns många inom bibliotekspersonalen som tycker om att bokprata och vi åhörare får möjlighet att kliva in i en annan människas tankevärld. Att lyssna är äkta närvaro. Forskarna Stephen Post och Jill Neimark har i boken "Generös mot andra- för din egen skull" redovisat forskningsresultat om vad som händer när vi lyssnar och är närvarande i nuet. Enligt ny forskning får vi några av de här förmågorna när vi lyssnar: "Lyssnande aktiverar den del av hjärnan som är genetiskt bestämd för empati. Vi upplever lite av vad andra upplever genom att lyssna på dem. Eftersom vi är sociala varelser är det viktigt för vår överlevnad.

Att lyssna på människors berättelser har blivit livsviktigt och är själva limmet som håller oss samman."

Nästa Mimersträdträff på Gävle Stadsbibliotek Välkomna till nästa träff i vårt nätverk Mimers träd onsdag 21 januari på Gävle Stadsbibliotek i deras nya Agnes von Krusenstjernarum!

Först blir det bokfrukost. Det var verkligen inspirerande förra gången och får lite grand ersätta bokpraten på den litterära salongen.

Vi har bjudit in forskaren Anna Williams som ska berätta om Agnes von Krusenstjerna och om brevet som skönlitterär källa och dokument. På eftermiddagen blir det diskussion och inspiration till skönlitterärt arbete på biblioteken.

Sist kommer Bengt Söderhäll att berätta om mötet mellan årets nobelpristagare i litteratur Jean-Marie Gustav le Clezios och författaren Stig Dagerman, som växte upp i Älvkarleby. Han ska också beröra vad arbetet med ett författarsällskap kan betyda i en liten kommun som Älvkarleby.

Inbjudan kommer via epost.

Det finns många positiva effekter med läsandet av skönlitteratur och att lyssna på muntliga berättare och vi hoppas att vårt nätverk ska inspirera till nya infallsvinklar och metoder för skönlitterärt arbete på biblioteken i länet.

Till vårt möte den 9 oktober hade vi bjudit in Gunilla Kindstrand att tala om läsaren och läsandet. Gunilla bjöd in till en diskussion i ämnet och hon var lyrisk över de bokpresentationer hon hann vara med på. "Det var en förmån att få höra när Michael Ericsson från Bollnäs pratade om Stig Claesson."

Nätverket vill också vara en källa till kunskap om litteratur som man inte hittar så lätt. Forskaren Stefan Helgesson från Uppsala universitet gav en introduktion till den afrikanska skönlitteraturen som var 13

Jultävling Som ni har förstått tar den Litterära salongen paus 2008. Kanske kan den återuppstå i annan skepnad, den hörde Slottet till.

Istället får vi fresta med en liten jultävling med frågor som anknyter till året 2008. Skicka din lösning till Länsbibliotek Gävleborg senast torsdag 18 december, fax:026-60 58 79 eller e-post till christine.wennerholm@lg.se Fina bokpriser utlovas!

Det litterära året 2008 1.

Namnet på en aktuell gorilla?

2.

Vilken svensk fackbok fick Augustpriset 2008?

3.

Skrev om lilla C och lilla P? Avled 2008.

4.

Vem har skrivit Selma Lagerlöf – liv, lust och litteratur?

5.

Vilket stort litteraturpris fick Sonya Hartnett?

6.

Vad heter det stora mellansvenska Läsfrämjandeprojekt som barnbibliotekspersonal i Gävleborg deltar i?

7.

Vilken av Länsbibliotek Gävleborgs verksamheter kommer snart att ”go internet”?

8.

Vem gömmer sig bakom pseudonymen Kåre T Ask?

9.

I vilken ny svensk ungdomsbok möter vi vätten Fänkål?

10.

Vem startade bloggen Mangabibliotekarien?

Utslagsfråga: Vem handlar julen egentligen om? a) Tomten b) Jesus c) Kalle Anka Svar:………………..

Namn ………………………………………………………….

E-post:…………………………………………………………

14

Syftet med bloggen är guida främst bibliotekarier och lärare men även andra intresserade i mangadjungeln. All manga som släppts på svenska ska finnas på bloggen (i skrivande stund har jag all svenska manga där utom ett pornografiskt album som kom på 1980-talet och heter Bondageälvorna.) Även manga på engelska skriver jag om samt intressanta faktaböcker, främst om manga men även om faktaböcker serier i allmänhet samt lite om japansk kultur hamnar också på bloggen.

Mangabibliotekarien i Valbo

Besöksantalet ökar sakta men säkert på bloggen. Ett exempel: 1 dec hade jag 131 besökare. 2 dec 98 besökare. 3 dec 92 st. 4 dec 122. 5 dec 65 stycken. Så besöksantalet varierar. Varje gång jag lägger ut ett inlägg ökar besöksantalet.

Daniel Gustavsson heter jag och är 31 år.

Jag är född och uppvuxen på Åland men har flyttade till Gävle januari 1998. Bor sedan två år tillbaka i Ockelbo med min fru och min katt.

Jag har så länge jag minns alltid gillat serier. Givetvis gillar jag annan litteratur också men faller alltid tillbaka till just serier.

Jag blev utexad bibliotekarie 2003 och fick omedelbart jobb på Valbo bibliotek som barn- och ungdomsbibliotekarie. Jag upptäckte snabbt att kunskaperna om serier i allmänhet och manga i synnerhet var ganska låg i biblioteksGävle just då.

Eftersom serier alltid tilltalat mig började jag då att läsa manga. Jag hade alltså inte läst manga innan 2003. Jag började även nästan direkt läsa fakta om manga för att förstå. Alltid när jag blir intresserad av ett ämne brukar jag försöka lära mig mer om det oavsett ämne.

Bloggen har också gett mig tillfälle att jobba mer med serier. Redan innan jag lanserade bloggen jobbade jag som lektör för BTJ, där jag recenserar både manga och andra serier. Efter bloggen recenserar jag även serier för seriefrämjandet www.serieframjandet.se och i deras tidning Bild och Bubbla. Jag skriver även artiklar om främst manga för Arbetarbladet samt Bild och Bubbla. Bloggen har också gjort att jag fick förmånen att korrekturläsa Fredrik Strömbergs faktabok Mangabiblioteket som gavs ut för BTJ förlag (i den boken står det även om min blogg).

Vad gäller manga på Valbo bibliotek marknadsför jag det nästan inte alls. Vi har en bokhylla där titlarna står. Frågar någon så hjälper jag givetvis personen att hitta en manga som jag tror passar bäst för just den personen. Alltså vanligt boktipsbiblioteksarbete. Däremot är det vanligare att jag hjälper mangaläsare att hitta annan skönlitteratur som påminner om mangan fast i just skönlitteratur-form.

Jag började (i alla fall enligt mig) bli ganska duktig på manga. Åtminstone började bibliotekarier från mestadels Mellansverige ringa eller maila mig med olika typer av mangafrågor. Då insåg jag att det fanns ett behov av mangakunskap i biblioteksSverige. Eftersom bloggande då blivit ytterst populärt och jag ändå hade tänkt kolla vad bloggande egentligen var för något passade jag på att slå två flugor på en smäll. Maj 2007 började jag således med www.mangabibliotekarien.blogg.se.

15

Personalnytt

De flesta mangaserier läses i omvänd läsriktning. Har man svårt för det är allåldersserien i Ranma 1/2 av Rumiko Takahash en bra serie att starta med eftersom läsriktningen är västerländsk. Vill man läsa manga som har en mer vuxen målgrupp är Drömmarnas djup av Hisae Iwaoka eller Death Note av Ohba & Obata bra val (bägge finns på svenska).

Gävle Bakthiar Rahim, tillsvidareanställd biblioteksassistent på Sätra bibliotek från 1 dec 2008.

Malin Johansson, som vikarierat som bibliotekarie på Europa Direkt och Företagsinformation, nu tillsvidareanställd på stadsbiblioteket från 1 jan 2009.

Maja Arnautovic, biblioteksassistent på stadsbiblioteket från 1 jan 2009.

Daniel Gustavsson daniel.gustavsson@gavle.se Valbo Bibliotek

Sandviken Stina Dahlberg, vikarierande barn- och ungdomsbibliotekarie (för Silje Eggum som prövar på nytt jobb i Norge).

Heidi Walkama, vikarierande bibliotekarie Storviks bibliotek.

Maria Markusson, bibliotekarie som vikarierar för Marcus Strand som är föräldraledig, t o m feb 2009.

Jack Karlsson, länsbibliotekets ljudtekniker styr reglagen.

Lokala inläsningar Nu är Gävle slott av Ingela Broström färdiginläst och redigeringen sätter igång efter de kommande storhelgerna.

Hälsingemorden kommer snart att bli helt klar så intresserade bibliotek kan höra av sig till maggie.jonsson@lg.se Nästa boktitel på tur att läsas in är Ulf Ivar Nilssons Gävle på 1800-talet.

Mats Hemström under inläsningen av Gävle slott. Inläsningsfoton: Maggie Jonsson

16

Bok & bibliotek 2008 Till Gävle kommuns monter på Bok och biblioteksmässan i Göteborg kom en lång rad författare och andra kulturpersonligheter för att dra uppmärksamheten till kommunens ansökan att få bli kulturhuvudstad 2014.

Andra delar av länet fanns också representerat i montern som t ex projektet Hälsingegårdar, Wij trädgårdar och flera sandvikenförfattare.

Bland de första att stå på scen i montern var skådespelaren Peter Stormare som fick utmärkelsen "Olof Högbergplaketten" för sina insatser i filmen Varg. Strax efter framträdde Catti Brandelius och montern var full med ungdomar och kameror.

Gävles monter Foto: Maggie Jonsson

Bengt Söderhäll och Urban Forsgren från Stig Dagermansällskapet kunde slita sig ett tag från Stig Dagermanmontern och framträda med sång och musik från ett program de framträtt med på flera platser i Europa. De hade också under mässan nöjet att presentera Jean-Marie Gustave Le Clézio som Stig Dagermansällskapets pristagare 2008, vid det tillfället ännu inte utsedd till att få Nobelpriset i litteratur.

Det var som alltid på bokmässan, precis som i livet, en väldig blandning av allting.

Catti Brandelius och Peter Stormare Foto: Maria Westerman

Maria Westerman Länsbibliotek Gävleborg

Urban Forsgren och Bengt Söderhäll Foto: Maria Westerman

Maria Wallmo och Conny Persson, Gävle Foto: Maggie Jonsson

17

Lena Sjödelius, SRF. Text & foto: Maggie Jonsson, Länsbibliotek Gävleborg

Täppas Fogelberg presenterades av Gunni Jonsson, Gävle stadsbibliotek

Örongodis i Gävle Örongodis – böcker och film för alla sinnen var temat lördagen 4 oktober på Gävle stadsbibliotek.

Från länsbiblioteket medverkade Monica Gustafsson och Maggie Jonsson och talade om DAISY idag och imorgon – nya möjligheter.

Polarprint visade olika spelare och sedan berättade Lena Sjödelius som är studieorganisatör på SRF mycket personligt och entusiastiskt om Boken som glädjekälla, och arbetet med studiecirklar.

ges ut av Länsbibliotek Gävleborg och planeras att utkomma fyra gånger per år.

Lars Engberg, också från SRF, talade om Synskadade och kulturen och programmet på stadsbiblioteket toppades med gävlesonen Täppas Fogelberg som för en stor publik berättade om sitt liv och sin senaste bok Trött, fet & 50.

Dagen avslutades med en syntolkad visning av Patrik 1,5 – en svensk roadmovie, på Filmstaden.

Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken.

Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se Nästa nummer utkommer februari 2009.

18