Kunskapsunderlag för en nationell bibliotekswebb by Ann Oestman

Version1.1

INLEDNING Projekt Bibliotek24, som inleddes hösten 2006, omfattar två huvudspår. Det ena utgörs av arbetet med att utveckla en nationell söktjänst som möjliggör samsökning i ett kvalitetsurval av fria tjänster och betaltjänster (Bibliotek24 söktjänst). Det andra omfattar en förstudie om nationell folkbibliotekswebb. •

Projekt Bibliotek24:s övergripande vision lyder: ” För ökad och likvärdig tillgång till information för alla”.

•

Projekt Bibliotek24:s mål är en nationell folkbibliotekswebb med samsöksfunktion.

På ett möte med styrgruppen för Bibliotek24 i Stockholm den 27 mars, fick jag i egenskap av projektledare för Bibliotek24 i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb. Det underlag som jag här kommer att presentera gör naturligtvis inga anspråk på att vara komplett, utan är en omvärldsspaning avsedd som ett diskussions- och idéunderlag. Detta är en första version, ambitionen är att det kommer att uppdateras successivt under projektets gång. Jag har samlat in materialet genom sökningar på webben, och jag har tittat både på folkbiblioteks- och forskningsbibliotekssajter i Norden, Europa och USA. Jag har också försökt uppmärksamma relevanta tidskriftsartiklar. Några självklara kriterier en tänkt folkbibliotekswebb skall uppfylla, är att den är tillgänglig och interaktiv och att den bör kunna nås även utan omedelbar tillgång till en dator – att den är anpassningsbar för att kunna läsas på exempelvis mobiltelefonens display. I ett framtida bibliotekssverige hoppas jag naturligtvis på en integration mellan folkbibliotekens och forskningsbibliotekens nationella webbplatser – det finns inga skäl varför vi inte skulle kunna utveckla en gemensam bibliotekswebb på nationell nivå, åtminstone borde vi kunna åstadkomma en gemensam ingång. DEFINITIONER Interaktivitet: webben skall ge användarna möjlighet att interagera med den, de skall ha möjlighet att själva vara aktiva användare och även kunna bidra med innehåll, vara ”content providers”.

Tillgänglighet: webben skall gå att anpassa för användare med funktionshinder av skilda slag och även vara tillgänglig på flera språk än svenska. FOLKBIBLIOTEK Sverige: På svensk botten finns nu två mycket omtalade nya webbplatser, Umeåregionens gemensamma webb minabibliotek.se:www.minabibliotek.se ((sex kommuner i samverkan och Stockholms stadsbiblioteks Biblioteket.se:www.biblioteket.se). Båda har väckt stor uppmärksamhet och, åtminstone i Umeåwebbens fall, fått flera utmärkelser, därför kommer jag att granska just dem lite mer i detalj. Ur Vision för minabibliotek.se: ”En vision med minabibliotek.se är att webbplatsen ska vara innovativ, intuitiv, informativ och interaktiv. Vi vill skapa en levande kulturell mötesplats för medborgarna i Umeåregionen.” Mål för minabibliotek.se: • Biblioteket ska vara en tillgänglig virtuell mötesplats med utgångspunkt i bibliotekets grundläggande uppgifter att förmedla kultur och tillhandhålla information, baserat på värderingen om allas rätt till kulturella upplevelser och information. • Webbplatsen ska synliggöra och underlätta nyttjandet av bibliotekets service och tjänster. • Webbplatsen ska skapa ett mervärde för besökarna. • Webben ska tillgodose barn och ungas behov av biblioteksservice. • Webbplatsen ska skapas av personal och medborgare tillsammans. Presentation av biblioteket.se:

”Biblioteket.se är inte ett webbprojekt - det är ett biblioteksprojekt Även om Biblioteket.se har varit ett omfattande tekniskt integrations-, och utvecklingsprojekt så har det i första hand varit ett biblioteksutvecklingsprojekt. Stockholms stadsbiblioteks Biblioteket.se är en helt ny typ av bibliotekswebbplats där en stor del av personalen är delaktig som skribenter. Vi bjuder samtidigt in dig som låntagare att bli deltagare. Allt hålls samman av funktioner som presenterar våra medier, evenemang, och kunnande i ett spännande och relevant sammanhang. Tjänsten är resultatet av 3 års idéarbete, samarbeten, nationella initiativ, verksamhetsutveckling, kravställning, kompetensutveckling samt produktion på Stockholms stadsbibliotek.” Vidare skriver man:

”Varför biblioteket.se? De övergripande tankarna bakom tjänsten kan indelas i tre huvudsakliga områden: 1. Sätta våra medier i ett intressant sammanhang 2

Även om biblioteket erbjuder betydligt mer än medier så är ändå dessa centrala i vårt arbete. Vi utnyttjar våra hundratusentals böcker, skivor, filmer och tidskrifter som sociala objekt. Kring våra medier sker nu möten, här presenterar vi vår kompetens, våra evenemang och service. Detta sammanhang blir än mer viktigt då en stor del av våra besökare kommer direkt från sökmotorer och länkar till de enskilda medierna utan att passera startsidorna på webbplatsen. 2. Från låntagare till deltagare Vi bjuder nu in er; våra hundratusentals aktiva låntagare och resten av stockholmarna att delta med er kunskap och intresse kring våra medier och verksamhet. Det är ett stort steg men vi är övertygade om att detta kommer att bidra till att förbättra servicen och utveckla verksamheten. Delaktigheten, enkelheten och nyttan har därför varit i fokus under planering och utveckling; alla användare kan nu diskutera, recensera, tagga och betygsätta alla våra medier. Dessa "mervärden" är till nytta och hjälp, inte bara för andra användare utan även för oss som arbetar på biblioteken. 3. Vad kan och gör vi på biblioteket? Verksamhetens synlighet och närvaro är nödvändig för att en bibliotekswebbplats skall utvecklas som en del av biblioteket och inte bara som en tom spegling av densamma. Personalen fick tidigt i projektet bloggliknande verktyg för att skriva teman (artiklar), listor, beskrivningar av våra medier samt att ange tips på liknande medier. När du t ex hittat till en bok du är intresserad av så kan denna nu visas upp tillsammans med en beskrivning publicerad av någon i personalen, information om ett besök av den aktuelle författaren på biblioteket i Bagarmossen, ett tema om Stockholms Klarakvarter, webbresurser samt tips om liknande medier att låna. Detta arbete har också hjälpt till att ge en bättre kompetensöverblick internt - helt plötsligt ser man den kompetensen som kollegorna besitter.” BASUTBUD AV TJÄNSTER Tittar man närmare på de båda webbplatserna, kan man urskilja några ”basingångar” till olika tjänster som till största delen sammanfaller (Teknikhuset har framställt bägge webbplatserna i enlighet med önskemålen hos respektive bibliotek, se även http://www.contentstudio.se/default.aspx?di=1683 ):  Integrerad katalog  Direkta sökingångar till databaser, e-böcker, e-musik, tidningar och tidskrifter, andra bibliotekskataloger  Mina Sidor, där man hittar information om sitt eget bibliotekskonto, men också t ex gästbok, egna omdömen, inlägg, sparade sökningar, meddelanden och nytt sen sist  Möjlighet skaffa lånekort via webben (Stockholm)  Tips och teman resp Tips och Artiklar 3

        

Skriv och tyck Lämna inköpsförslag På gång: tips om arrangemang på biblioteket, litterära notiser mm Biblioteken: info om de bibliotek som ingår i den gemensamma webben Om oss: info om respektive biblioteksorganisation men även info om webbplatsen och instruktioner till användarna Barn (egen flik på minabibliotek.se) Vardagsrummet (community-delen på minabibliotek.se, där de också placerat Mina sidor) Möjlighet att prenumerera på nyhetsflöde via RSS Möjlighet boka datorer via webben

Umeå har också ett avtal varje användare måste skriva på, där man informerar om vad användarna får/inte får göra på webbplatsen. Motsvarande finns inte på Stockholms webbplats.(Detta med Umeåwebbens avtal var fö något som ifrågasattes på konferensen ”Informationen anfaller” i Umeå i mars 2008.) På Stockholms webbplats finns också en flik där man direkt kan gå in och se vilken service (Boka bibliotekarie, Boken kommer osv) de enskilda biblioteken erbjuder:

Jag hittar också en tillgänglighetsgudie (eg för hela Kulturförvaltningen i Stockholm):

Motsvarande hittar jag inte på Umeåwebben, däremot har man där lagt ut en enkät för att få in förslag och synpunkter från användarna:

Både biblioteket.se och minabibliotek.se erbjuder också särskilda sidor med hjälp för användarna att hitta de tjänster de söker på sidorna. Kontaktuppgifter finns naturligtvis också + öppettider. På Stockholms webbplats hittar jag också ett pressrum:

Där finns just nu debattinlägg och pressmeddelanden rörande verksamheten på biblioteken i Stockholm, författade av biblioteksmedarbetare.

DATABASER, E-BÖCKER OCH E-MUSIK Här försöker jag via skärmdumpar ge en snabb överblick över vad minabibliotek.se respektive biblioteket.se erbjuder av databaser, e-böcker och e-musik. Umeås faktadatabaser sökbara via webben : Alex Online, Artikelsök, Press Display, Landguiden, Ebsco, Encyclopedia Britannica, Global grant, NoveList, Biography Resource Center, Science Resource Center, Contemporary Authors.

Här ovan specificerar man sina artikeldatabaser, nedan sina faktadatabaser:

Här specificerar man vilka faktadatabaser som endast nås på biblioteket:

Litteraturdatabaser ovan. 9

Här ovan andra bibliotekskataloger:

Umeås utbud av e-böcker ovan: Elib och Naxos Spoken Word Library. 10

E-musik nedan: Btj:s e-musik samt Naxos Music Library.

Biblioteket.se (Stockholms stadsbibliotek) erbjuder:

De baser som nås hemifrån är här markerade med röd pil. Utbudet är mer omfattande, men stommen liknar Umeåwebbens: faktadatabaser, litteratur - och artikeldatabaser samt e-böcker och e-musik:

En rolig interaktiv detalj på Umeåwebben är att man på startsidan hittar ett sk taggmoln med klickbara nyckelord, via vilka den intresserade kan surfa in direkt i katalogen och få se vilka böcker som finns i t ex en viss genre, och vilka som finns inne/kan reserveras. Nyckelord är också sådant som användarna får bidra med/till, störst är mest använda!

Sammanfattningsvis: Min bedömning är att båda tjänsterna är utmärkta exempel på bibliotekens strävan att bli mer interaktiva och användarvänliga (även ur tillgänglighetssynpunkt). Fokus ligger på bibliotekens utbud av medier och tjänster, låntagaren som deltagare samt vad man gör på biblioteken

Exemplet Östergötland I Östergötland har man lagt ner ett omfattande arbete på att skapa portalen Östgötabibliotek.se www.ostgotabibliotek.se

Vad som särskilt sticker ut på startsidan - i mina ögon - är möjligheten att via webben få ett personligt boktips av en bibliotekarie (att bibliotekarien dessutom visas på foto är också ett stort plus!). Man talar också tydligt om att man via startsidan kan söka i alla bibliotek, samt att man kan återlämna det man lånat på vilket bibliotek som helst i länet och att samma lånekort gäller på alla bibliotek. Formulär för lånekortsansökan finns.  Under rubriken ”Unga berättare” kan man läsa en novell och även lyssna på en intervju med författaren…  E-böcker lyfts fram på ett inspirerande sätt, genom att man lockar in presumtiva läsare via en klickbar bild av en enskild e-bok som leder till ebokssidan.  Portalen har också lagt ut information om/ingångar till bibliotekens frågetjänster både på lokal och nationell nivå (Fråga biblioteket samt Ordbron) inklusive barnens Fråga biblioteket.

 Fliken ”lokalhistoria” lyfter fram ingångar till bibliotekens lokalsamlingar och fliken ”östgötaförfattare”-ja, det hörs väl vad den leder till? En veritabel guldgruva är dessa båda flikar!  På ingångssidan till lokalhistoria finns också en koppling till portalen Kulturarv Östergötland: http://www.kulturarvostergotland.se/ och Östgötafilm: http://www.kulturarvostergotland.se/ostgotafilm/?CategoryID=0  Fliken ”surfa på ämne” tror jag först handlar om att ”surfa” på webben över huvud taget, men det visar sig vara en ingång för studerande!  Under ”svårt att läsa” har man samlat allt som rör böcker till användare med funktionshinder av något slag. Norrköpings stadsbibliotek var fö tidigt ute med att publicera boktips på YouTube - här ett exempel på hur det kan låta: http://www.youtube.com/watch? v=hP2yUvZ_bTI Älvdalens bibliotek har gått ett steg till och låter användarna ge filmade boktips: http://www.youtube.com/watch?v=z2NRplB2Mv8

Exemplet Göteborg En viktig aspekt idag är frågan om en webbplats/hemsida går att använda i mobiltelefonen. Göteborgs stadsbibliotek (http://www.stadsbiblioteket.goteborg.se/) erbjuder en tjänst som de kallar ”biblioteket i mobilen”, se: http://www.stadsbiblioteket.goteborg.se/prod/kultur/stadsbibliotek/dalis2.nsf/81921c 9652f3471ac1256a5c002ea985/469e1313d45f5e9dc1257399003e0585! OpenDocument

Här en direktlänk till deras trådlösa katalog: http://www.gotlib.goteborg.se/airpac/jsp/airpacIndex.jsp som alltså skall öppnas i mobiltelefonen. Du kan också logga in på ditt konto här, precis som när du besöker den vanliga webbsidan. Påminnelser via sms erbjuds också. Ett chattrum finns, som man presenterar så här: Välkommen till bibliotekets chatt där du kan prata med experter, författare, föreläsare, inköpare m fl. Här kan du också prata om böcker med oss eller de andra besökarna! Till hösten blir det chatt med författare och föreläsare från Stadsbibliotekets arrangemang.

Exemplet Karlshamn Ett annat bibliotek jag särskilt noterat är Karlshamns stadsbibliotek (http://www.karlshamn.se/Bibliotek/. Anledningen till det är att man redan på startsidan hittar ingångar till andra språk än svenska: i det här fallet biblioteksinformation på arabiska, engelska, franska, ryska, serbokroatiska och tyska. Man har även en tydlig ingång till Fråga biblioteket på startsidan.

En tjänst som jag inte hittat på någon annan svensk bibliotekssida ännu, är möjligheten att registrera sig för information om nyheter från biblioteket via sms: http://www.karlshamn.se/Bibliotek/Gratis_nyheter_vis_SMS/ På Karlshamns biblioteks webbplats tipsar man också användarna om att de kan berätta/ skicka sin livshistoria till Nordiska museet, i det här är rubriken ”Att minnas migrationen”. Mer sådana kopplingar behövs!

Exemplet Almedalsbiblioteket Tillgänglighet i mobiltelefonen har jag tidigare givit exempel på. Relativt nytt hos biblioteken i Sverige är att göra egna sändningar av ljudfiler, sk podcasts. Ett exempel hittar jag på Almedalsbibliotekets webbplats. Gå in på http://www.almedalsbiblioteket.se/ och klicka på ”Veckans inslag”, så hittar du bibliotekets egen informationskanal med information om biblioteket, program för barn resp vuxna inklusive lästips. Filerna spelas upp i din dator via en mediespelare (WMP, VLC MPL,Real Player eller QuickTime Player).

Övrigt/blandat I Gävleborg pågår fn ett samarbete mellan sex kommuner i länet, som samarbetar kring en gemensam bibliotekskatalog (och kontoorganisation) kallad HelGe: http://opac.soderhamn.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-xe&in_password=opacse1 Opac är under utveckling + gemensamt lånekort kommer i början av juni. Halmstads integrerade katalog http://www.halmstad.se/bibliotek, du hittar också högt upp på sidan info på andra språk + info om tillgängligheten på biblioteken. Jönköpings nätbibliotek med LING-ON-LINE http://hbopac.lingonline.jonkoping.se/opac/default.aspx, som är en del av folkbibliotekens gemensamma webbplats:

Kalmars digitala bibliotek http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=30930

Växjö bibliotek – föredömligt ren och snygg sida: http://www.vaxjo.se/default.aspx?id=7051 + nyhetsbrev, anmäl dig via http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx? id=8493 Uppsala, Sandviken m fl har PressDisplay – tidskriftsbas under värd att samupphandla? Innehåller tidningar/tidskrifter som inte annars finns på nätet. Sandviken har lagt ut med remote access: http://library.pressdisplay.com/pressdisplay/viewer.aspx Prova! (krävs i dagsläget ingen inloggning…)- artiklarna kan översättas till olika språk (om än lite klumpigt), lyssnas på mm. Mölndals stadsbiblioteks Länkkatalog – ett kvalitetsbegrepp i sig! http://bibliotek.molndal.se/webbkatalog/

Nationella sidor/tjänster, varav några även är tänkbara samarbetspartners: Boktips.net http://www.boktips.net/. Ur presentationen: ”Boktips.net är ett samarbete mellan svenska folkbibliotek. Här ger vi tips på intressanta böcker som finns att låna på våra bibliotek. Boktipsen samlas i en databas och kan sedan publiceras både på den här webbplatsen och på bibliotekens egna hemsidor.” Projektet samordnas av regionbibliotek Västra Götaland med stöd av Kulturrådet. Eddiffah ? http://www.ediffah.org/

Fråga biblioteket + Ordbron inkl chattar + e-post www.fragabiblioteket.se

ILS- referensbiblioteket.se http://www.referensbiblioteket.se/ Internationella biblioteket http://www.interbib.se/default.asp?id=3762 LIBRIS http://libris.kb.se/´ SLBA http://www.slba.se/ SVAR http://www.svar.ra.se/ SCB http://www.scb.se/ TPB www.tpb.se Studera.nu www.studera.nu Ur presentationen: Syftet med studera.nu är att blivande och befintliga studenter på ett enkelt och lättillgängligt sätt ska hitta all relevant information om högskolestudier via en och samma ingång på internet. Studera.nu vänder sig även till studie- och yrkesvägledare som kan använda webbplatsen som ett verktyg i sitt dagliga arbete Studieguiden http://www.studieguide.se/ Ur presentationen: Studieguiden är ett verktyg för vuxenstuderande i Jämtland och Västernorrland i deras studier. På webbplatsen presenteras vilken biblioteksservice du som studerande kan få, tips på länkar och hjälp med informationssökningsprocessen. Guiden är skapad för att ge en generell bild och inte gälla ett speciellt bibliotek. Uppsök http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok -examensarbeten och uppsatser i fulltext. Wikipedia www.wikipedia.se - den fria encyklopedin som alla kan redigera. Boka en bibliotekarie – utvidga? 25

Norden Danmark Självklart intressant är den danska biblioteksportalen bibliotek.dk (http://bibliotek.dk/)

I princip öppen 24/7 presenteras den så här:” Du kan se hvad der er udgivet i Danmark, og hvad der findes på danske offentlige biblioteker - og du kan bestille det. bibliotek.dk er altså ikke et bibliotek, men det er en database over hvad der findes på danske offentlige biblioteker. Send en bestilling til dit lokale bibliotek (uanset hvilket bibliotek der ejer materialet). Du vælger selv hvilket bibliotek du henvender dig til. Du skal hente materialet på det bibliotek du har valgt.” Du får också veta vad du inte kan använda portalen till: ” Hvad kan du ikke bruge bibliotek.dk til? Du kan ikke umiddelbart se om materialet er hjemme på det valgte bibliotek; det skal du bruge bibliotekets eget katalog til. Du vil ofte kunne skifte til dette katalog i 26

Bestilling trin 3, eller du kan i Biblioteksvejviser finde links til bibliotekernes kataloger. Brug Favoritbiblioteker hvis du gerne umiddelbart vil kunne se om dit lokale bibliotek har materialet. Du kan ikke få en oversigt over hvad du har bestilt gennem bibliotek.dk - eller hvad du har hjemme! Hvis du har valgt Fast bibliotek eller Favoritbibliotek, kan du i Mit bibliotek.dk få link til funktionen i dit lokale bibliotek. Du kan ikke via bibliotek.dk bestille materiale som ikke er med i bibliotek.dk. Henvend dig i stedet til dit lokale bibliotek. Der kan være begrænsninger i hvad du kan bestille. Bibliotekerne låner ikke alle materialer ud til hele landet. Hvis du fx ser på en dvd eller en video, får du en besked om at bibliotekerne ikke pligt til at låne disse materialer ud til alle. Vem står bakom portalen? ”Dansk BiblioteksCenter står for udvikling og drift af bibliotek.dk. Styrelsen for Bibliotek og Medier sætter de overordnede rammer for bibliotek.dk, som er statsligt finansieret. Læs Strategi for bibliotek.dk og Om udvikling af bibliotek.dk Framfab har lavet design.” Nytt är att man lagt in en temasida för inspiration: http://bibliotek.dk/tema.php?tema=integration, i skrivande stund på temat Integration samt att man även lagt in en instruktionsfilm med genomgång av funktionerna i portalen. Den danska motsvarigheten till Fråga biblioteket ligger också på startsidan. Du kan också klicka dig fram till en utmärkt sida som heter ”Netbibliotekerne” http://bibliotek.dk/netbib.php, där du bland mycket annat hittar en nationell bilddatabas (historiskt bildarkiv): http://www.danskebilleder.dk/ -ännu ett exempel på en lyckad ”korsbefruktning” . Portalen länkar också till http://www.fjernadgang.dk/ som alltså innehåller vad man i portalen kallar ”elektroniska uppslagsverk” med remote access (ebrary, PressDisplay, Oxford reference mm mm). Så här presenterar man sig: ”Hvem er vi Fjernadgang.dk’s formål er at understøtte brugen af de elektroniske opslagsværker ved at udvikle lettilgængelige online vejledninger. Fjernadgang.dk udarbejdes af Frederiksberg Kommunes biblioteker og Københavns Biblioteker. Fjernadgang.dk er en del af netbibliotekerne. Fjernadgang.dk samarbejder med Licensguide, der forhandler adgang til opslagsværkerne for folkebibliotekerne, samt med bibliotek.dk, der også giver adgang til vejledningerne.”

OBS alltså särskilt http://www.licensguide.dk/: 27

”er et samarbejde mellem danske folkebiblioteker om at skaffe adgang til databaser og online tidsskrifter, som er anvendelige for bibliotekernes brugere. Licensguide indeholder information om de enkelte licenser og henvender sig primært til danske folkebibliotekarer.” Talar vi tillgänglighet, finns ”E17- bibliotekens motorväg till tillgänglighet”, en sann guldgruva: http://www.e17.dk/portalen/hjem/hjem.aspx

Du hittar läsrum, nedladdning, nätcafé, infotek (inklusive frågetjänst) och nätguide Jag vill också särskilt lyfta fram http://www.finfo.dk/wwwfinfo/html/default.html och http://kvinde.finfo.dk/,information om det danska samhället till vad man kallar ”etniska minoriteter”.

Katalogsök, möjlighet att skapa Min sida mm, info om kampanj för brukare med särskilda behov, info om dansk DAISY och en särskild ingång för bibliotekarier.

Finland Vårt grannland i öster har också goda exempel. Biblioteken.fi http://www.biblioteken.fi/ - ”är en kanal till bibliotekstjänster, informationstjänster och biblioteksfacklig information på webben”. Den finansieras av undervisningsministeriet och administrerades först vid Finlands biblioteksförening, numera vid Helsingfors stadsbibliotek. Den skapades som världens första nationella bibliotekswebb 1994. En portalversion med decentraliserade tjänster som Fackkalendern, Länkbiblioteket, Biblioteksfaktabasen och fråga bibliotekarien kom 1998. Under 2000-talet har det tillkommit nya tjänster. Målsättningen: Övergripande portal för biblioteks- och informationstjänster Arbetsbord för biblioteksbranschen Plattform för interaktiva bibliotekstjänster Forum för diskussioner kring bibliotek och litteratur Finlands svenska biblioteksförenings webbplats med tidningen Bibban

Nordisk dimension: Finlandssvenska, svenska och nordiska tjänster och webbresurser För finländska, svenska och nordiska sökbehov Kanaler: Bibliotek – alla bibliotek Informationssökning – nationellt, nordiskt och globalt Litteratur – böcker, tidningar, författare, bokrecensioner, lästips Musik – centrala länkar Barn – bibliotek och webbplatser för barn och unga Biblioteksbranschen – om och för bibliotek och organisationer kring dem Tjänster: Fråga bibliotekarien’Länkbiblioteket Sökslussen Söksam och Metasökprogrammet Frank Biblioteksfaktabasen och Fackkalendern Diskussionsforum – Bibban, Nordbibit, Läsupplevelser, Förlagsmeddelanden Vidareutveckling: Integrering av svenska tjänster under domänen biblioteken.fi Svensk digital referenstjänst via chattkanal i Fråga bibliotekarien Utökat samarbete med svenska biblioteksrelaterade informationsproducenter Källa: presentation författad av Robin Fortelius, hämtad 0804

Sökslussen, http://sokslussen.biblioteken.fi/ är en portal för övergripande webbsökning i finländska och svenska nätresurser. Resurserna har valts för allmänna sökbehov.

Något som vi inom Bibliotek24 redan tittat på är ju Nelliportalen. Nelliportalen (National Electronic Library Interface) är ett nationellt informationssökningssystem. I Nelli kan man söka i olika bibliotekskataloger, referensdatabaser och artiklar i full text. Nelli är ett verktyg som ger en översikt över bibliotekens webbresurser. Dessa webbresurser kan man lista enligt olika kriterier, t.ex. alla resurser som innehåller material om ett visst ämne, lista över alla etidskrifter.

Själva ingångssidan kunde vara roligare, men är ändå en intressant resurs att länka till.

Norge I Norge pågår ett intressant utvecklingsarbete kring det sk ”Norgesbiblioteket”, http://www.abm-utvikling.no/bibliotek/norgesbibliotek . Det presenteras så här: ”I Bibliotekreform 2014 ble begrepet Norgesbiblioteket innført som en betegnelse for et samarbeidende nettverk av alle bibliotektyper. Norgesbiblioteket omfatter alle offentlige bibliotek og alle medietyper, og det omfatter både konvensjonelle og nettbaserte tjenester. De enkelte bibliotek og bibliotektyper kan ha avgrensede målgrupper, men Norgesbiblioteket skal samlet sett tjene hele befolkningens ulike bibliotekbehov.”

De tre viktigaste delarna i den föreslagna biblioteksreformen är: • • •

Gemensamma nationella digitala tjänster Norgesbiblioteket - nätverket av bibliotek i Norge Kompetensutveckling för anställda

I Norge finns även ett nationellt lånekort:

Det har tom en egen sida: http://www.lanekortet.no/ (Mera om Bibliotekreform här: http://www.abm-utvikling.no/bibliotek/bibliotekreform-2014)

En mycket trevlig sida, med direkt inspiration från Rachel van Riels www.whichbook.net heter Ønskebok.no (http://www.onskebok.no/)

Så här presenterar man tjänsten: ”Hva er ønskebok.no? Ønskebok.no – en helt ny måte å finne bøker på! Ønskebok.no er en morsom og intuitiv måte å søke etter bøker på, basert på lesernes egne erfaringer og personlige valg. I tradisjonelle bokdatabaser må du kunne navnet på en forfatter, en bok eller sjanger. Med ønskebok.no kan du i stedet velge bok etter humør og stemning. Er du trist vil du kanskje ha en glad bok – eller hva med en bok som er enda tristere enn deg? Du velger, klikker "søk" og vips får du en liste over bøker som svarer til ønskene dine!”

ISLAND Island tillhandahåller den nationella portalen hvar is, http://www.hvar.is/sida.php? id=5, “the Icelandic countrywide access portal to electronic databases and ejournals. It is the Iceland Consortia for electronic subscriptions' website.”

“The Iceland Consortia for electronic subscriptions (hvar.is) serves all of Iceland as the name implies. Unusually, it does not only serve academic and research institutions but each and every computer in the country that connects to the Internet through an Icelandic Internet Service Provider (ISP). [min kursiv] This means access to 8.000 journals in full-text, 2,000 journals in A&I and 12 databases are open in all of Iceland around the clock, irrispective of location or affiliation. The main reason for this arrangement is that Iceland has a population of 300,000. It is tiny even in comparison to other Nordic countries.” “Funding is by consensus on each and every countrywide subscription. A six-member committee, the acquisitions committee, is formed by representatives from six different sectors; university, health, research, secondary schools and public libraries plus one from the National and University Library, the single largest contributor. Another large contributor is the Landspitali University Hospital. Central funding covers 28% of the costs today. University, health and research libraries contribute 64%. The remaining 8% is provided by public service institutions, public libraries and secondary school libraries along with a few contributors from the private sector. As each subscription is evaluated by usability for each sector, the sectors pay differently to each and every database or journal collection.” Konsortiets styrande kommitté: “Iceland Consortia for electronic subscriptions' steering committee A steering committee works with the National Librarian, Ms Ingibjorg Steinunn Sverrisdottir: • • • • •

Ms Anna Torfadottir, Reykjavik City Library, Director Ms Palina Hedinsdottir, Natural History Institute librarian Ms Gudrun Tryggvadottir, Reykjavik University Library, Director Mr Sigurdur Hafsteinsson, University of Iceland, CFO Ms Solveig Thorsteinsdottir, Landspitali University Hospital Library, (Medical and Health Information Centre) Director”

Citat ut intervju med Solveig Thorsteinsdottir: Ingrid van de Stadt interview with Solveig Thorsteinsdottir (2007): Going e-only: All Icelandic citizens are hooked. Library Connect (vol. 5, no. 1, p2). “How do you measure the success of your national license? We are closely monitoring usage. ...the usage per inhabitant in Iceland is two to four times higher than in any other European country. Whereas this doesn’t come as a surprise with a national license, it also means that the research funds provided by the government are being used to serve a greater number of citizens, which was exactly the goal of this license. Studies also show that, regarding our nationally available health subject collection, there seems to be a pattern of 50% of usage coming from within research institutions and 50% from outside. It is difficult to say whether the outside usage comes from

researchers working at home or from other interested people not directly involved with research, such as patients.”

Europa I november 2008 kommer Europeana.se, http://www.europeana.eu/ att lanseras, ” bringing you digitised books, films, paintings, newspapers, sounds and archives from Europe’s greatest collections ” Här finns en demo-version: http://www.europeana.eu/europeana_demo/welcome.php

Projektet presenteras så här: ”På ett enkelt sätt kan användaren studera och söka målningar, fotografier, föremål, böcker, tidningar, arkivhandlingar, film och ljud som har digitaliserats av Europas kulturarvsorganisationer. Projektet Europeana utvecklar praktiska, användarvänliga verktyg för att utforska och dela innehåll på flera språk. Verktyget kommer att göra det enkelt för användaren att jämföra material från olika länder, exempelvis de föremål, bilder, handlingar och skrifter som handlar om romartiden, vikingarna eller renässansen. Webbplatsen har tillkommit med stöd från Europeiska kommissionen. Projektet leds av European Digital Library Foundation, värdorganisation är Nederländernas nationella bibliotek Koninklijke Bibliotheek. Kungl. Biblioteket är nationell samordnare för Sverige. Från svenskt arkivhåll är för närvarande enbart Riksarkivet involverat.” OBS: It builds on the project management and technical expertise developed by The European Library, which is a service of the Conference of European National Librarians.

The European Library finns som en sk widget i facebook, och ser då ut så här:

Att jag tar upp detta nu, är för att hur den folkbibliotekswebb vi tar fram än ser ut, måste den gå att lägga in på externa webbplatser och communities för att tillgängliggöra och sprida kunskap om att den finns på ett bredare sätt.

Storbritannien Inspire, http://www.inspire2.org.uk/ är en webbplats som stöder bibliotek som arbetar tillsammans för att förbättra tillgängligheten till information och lärande för alla. För tillfället deltar nästan 3050 bibliotek (inklusive en grupp av bibliotek i Nordirland). Biblioteken som ingår representerar ett brett spektrum: folkbibliotek, högskolebibliotek, (higher education libraries + education libraries), nationalbibliotek, (sjukhusbibliotek?) och specialbibliotek av många slag.

För att göra det enklare att hitta informationen, skapades http://www.inspire2.org.uk/findit.php, som en del av Inspire. Biblioteken kan själva registrera sig i såväl Find it som Inspire. Find it har också en fristående adress: http://www.findit.org.uk/

British Library http://www.bl.uk/ har på sin webbplats en video som vänder sig till såväl forskare som andra besökare: http://www.bl.uk/onlinegallery/visits/video.html BL erbjuder dessutom ett komplett ”training package” för personalen på folkbiblioteken med nedladdningsbar studiemanual! Jag hittar ingen motsvarighet på Kungliga Bibliotekets webbplats. BL: s Online Gallery http://www.bl.uk/ttp2/ttp2.html, med underrubriken “Turning the Pages 2.0” gör det möjligt att virtuellt bläddra i sällsynta böcker, förstora detaljer, läsa eller lyssna på expertkommentarer på varje sida, spara eller dela med sig av noteringar. Givetvis hittar du en instruktionsvideo, som även finns på YouTube (länk direkt mellan BL och YouTube): http://www.bl.uk/ttp2/ttp2video.html Den versionen kräver Windows Vista, har du inte det får du gå till en äldre version av sidan, http://www.bl.uk/ttp2/ttp2video.html, vilket jag tycker är mindre bra.

Frankrike Via Bibliothèque Nationale de France (BnF) hittar jag BnF: s Digitala bibliotek Gallica 2 http://gallica2.bnf.fr/(beta-version) - en vidareutveckling av Gallica (http://gallica.bnf.fr/) - där jag enkelt kan skapa mig ett konto hemifrån för att få tillgång till texterna och skapa mitt eget arkiv i en egen mapp + lägga egna taggar

på dokumenten i mitt arkiv. Allt utan kostnad.

Jag känner i dagsläget inte till någon motsvarighet på svensk botten. Här nedan ett exempel på vad jag hittar när jag skapat mitt konto och loggat in:

Det är också möjligt att gå in och söka efter ämne: http://gallica2.bnf.fr/themes? lang=en Gallica 2 som alltså utvecklats av BnF, är en plattform som erbjuder tillgång även till copyrightskyddat material. Hur man löst den juridiska aspekten, kan du gå in och läsa om här: http://www.bnf.fr/pages/zNavigat/frame/version_anglaise.htm? ancre=english.htm Projektet är en del av Europeana, som jag redan tagit upp ovan. Vad som fascinerar mig är hur innehållet tillgängliggörs även för mig här uppe i Gästrikland, bara med några enkla manövrer på mitt tangentbord! Fascinerande och glädjande är också att man med gemensamma ansträngningar (tillsammans med e-leverantörer och förläggare) försöker hantera den juridiska knuten, hittills (vad det verkar) med gott resultat. Detta är något som borde gå att genomföra även i Sverige, menar jag!

USA Library of Congress, http://www.loc.gov/index.html

Ovanstående passus om Gallica2, leder mig osökt in på loc: s länkning till US. Copyright Office, http://www.copyright.gov/ en helt igenom genialisk koppling. Som mål säger man sig ha följande:”Our goal is to make major improvements in our public services and a key part of this initiative is providing the opportunity to register your works online via our website. Our homepage has been created with the desire to serve the copyright community of creators and users, as well as the general public. Here you will find information and updates about our upcoming online registration option and other news about reengineering; all our key publications including informational circulars; application forms for copyright registration; links to the copyright law and to the homepages of other copyright-related organizations; a link to our online copyright records cataloged since 1978; news of what the Office is doing, including business process reengineering plans, Congressional testimony, and press releases; our latest regulations; and much more. We hope you will find what you are looking for here and perhaps learn something new. Our goal is to provide the best public service and the best quality product. We welcome your comments.” Var finns den svenska motsvarigheten?

KB.s broschyr om biblioteksjuridik/upphovsrätt: http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/biblioteksjuridik/upphovsratt_viktigt_att_veta. pdf samt Copyswede http://www.copyswede.se/ är två viktiga exempel som man skulle kunna länka till på en svensk folkbibliotekssajt. Webcasts: http://www.loc.gov/today/cyberlc/ är något som jag hoppas snarast kommer att bli vardagsmat på svensk bibliotekswebb  Ett forskningscentrum liknande detta http://www.loc.gov/rr/research-centers.html är det väl i alla fall tillåtet att drömma om? Likaväl som en virtuell referenshylla i stil med http://www.loc.gov/rr/askalib/virtualref.html Ett annat roligt projekt är loc: s fotografier på Flickr, där man låter användarna tagga och kommentera bilderna: http://www.flickr.com/photos/Library_of_Congress

LearningExpress Library: http://www.learningexpressllc.com/library/, presenterar sig så här:” LearningExpress, LLC was founded in 1995 to provide customized test-preparation materials for students and adults to improve their performance on academic, licensing, and certification exams. The company quickly emerged as an industry leader in both web-based and print resources, with special emphasis on writing programs, diagnostic and formative assessment, customized test preparation, professional development, and career and vocational resources. Since its founding, LearningExpress has continued to pair innovative technology with a strong foundation in research-based test and course development. All of our products are developed by leading educators and professionals following rigorous standards. Today, the company serves schools, libraries, and consumers with five innovative web-based platforms and our premier book program.” Samt: “LearningExpress Library offers over 300 online resources, including a wide variety of tests, skill builders, and courses, as well as more than 130 e-Books. Library patrons from elementary students to adult learners get instant access to the most comprehensive collection of test-preparation tools, skill-building materials, and career resources available.”

Kansas City Public Library: http://kclibrary.org/ Denna sida tar jag med för att jag tycker att biblioteket lyckas presentera oerhört spännande ingångar till sin webbplats – för att citera Rachel van Riel: ”Det är inte korven vi skall sälja, utan ”the sizzle”!

Enoch Pratt Free library: http://www.prattlibrary.org/ är en oerhört tilltalande sajt, ren snygg, tydlig. Det är också här jag hittar det enklaste sökgränssnittet hittills beträffande databaser, se skärmdump nedan.

The Seattle Public Library: http://www.spl.org/default.asp?pageID=home hälsar dig välkommen på olika språk som skiftar vid varje gång du besöker sidan-en rolig detalj. Enkel startsida, lätt att orientera sig på. OBS särskilt rutan ”Audiences”, där man vänder sig direkt till användare med olika språk + obs även möjligheten att få E-News.

Kanada Toronto Public Library: http://www.torontopubliclibrary.ca/, även den lättöverskådlig med intressanta direktingångar. Vem nappar inte på ett erbjudande om en ”Asian month” http://www.torontopubliclibrary.ca/pro_asian_heritage.jsp ...

Worldcat: http://www.worldcat.org/ “WorldCat is the world's largest network of library content and services. WorldCat libraries are dedicated to providing access to their resources on the Web, where most people start their search for information.”

som givetvis också erbjuder en facebook- applikation: http://whatcounts.com/dm? id=8B1DEE0978A7168600F2CF5D858413F6646EBCBCC7604490

Facebook-applikationer för bibliotekarier: Del 1: http://oedb.org/blogs/ilibrarian/2007/top-ten-facebook-apps-for-librarianspart-one/ Del 2: http://oedb.org/blogs/ilibrarian/2007/top-ten-facebook-apps-for-librarianspart-two/

Del 3: http://oedb.org/blogs/ilibrarian/2007/top-ten-facebook-apps-for-librarianspart-three/

… vilket påminner mig om att bra sidor också bör ha en plats i gemene mans iPod se artikel: 100 Ways to Use Your iPod to Learn and Study Better: http://oedb.org/library/beginning-online-learning/100-ways-to-useyour-ipod-to-learn-and-study-better lika väl som i mobiltelefoner! Nationell webb, innehåll Vad ”ska” man ha med i en nationell webbportal för folkbibliotek? Innehåll: Katalog inklusive möjlighet att beställa hemifrån – infrastruktur för dokumentleverans Möjlighet beställa lånekort via webben Direkta sökingångar, temaingångar Mina Sidor Möjlighet att bidra med ämnesord, taggar Bibliotek 24 söktjänst (!) inklusive ett urval betaldatabaser Kopplingar till Boktips.net http://www.boktips.net/ Eddiffah ? http://www.ediffah.org/ Fråga biblioteket + Ordbron inkl chattar + e-post www.fragabiblioteket.se ILS- referensbiblioteket.se http://www.referensbiblioteket.se/ Internationella biblioteket http://www.interbib.se/default.asp?id=3762 LIBRIS http://libris.kb.se/ SVAR http://www.svar.ra.se/ TPB www.tpb.se 52

Studera.nu www.studera.nu Studieguiden http://www.studieguide.se/ Uppsök http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok Wikipedia www.wikipedia.se Vissa av dessa tjänster bör man på sikt utveckla så att de inte bara länkas till, utan finns med som inbyggda ”databaser”. Uppdatering: Kan vi på något sätt samverka med projektet Öppnabibliotek.se? http://www.oppnabibliotek.se/ Ur projektpresentationen: En gemensam tjänst för Sveriges bibliotek: ”Öppna Bibliotek syftar till att möjliggöra delning av de nya digitala mervärdena - användarnas betyg, recensioner, etiketter/taggar etc samt bibliotekspersonalens mediebeskrivningar/boktips, teman, listor etc. ” Nationell webb, funktioner/service: Nyhetsbrev(e-post, sms) RSS Podcasts Boka en bibliotekarie på valfritt bibliotek Nationell chatt Videopresentationer(boktips) Instruktionsfilmer Talsyntes + övrig anpassning Språk Mobilanpassning (inkl opac) Widgets

NATIONELL NIVÅ Behov: •

Strategier för att skapa en gemensam folkbibliotekswebb:  Bygga en samarbetsstruktur tillsammans med forskningsbiblioteken  Hur kan det arbete som utförts i samband med framtagandet av Umeåregionens www.minabibliotek.se och Stockholms nya webbplats www.biblioteket.se tas tillvara? Vidareutvecklas? 53

•

Definiera förhållningssätt till Open source, vem äger och driver frågan?

NYA ARENOR Behov: Ta plats på andra arenor än de traditionella. Just idag råkar de heta MySpace, Facebook, YouTube etc, företeelser som ingår i det vi lite slarvigt benämner ”2.0”. Vad de arenorna kommer att heta imorgon måste vi vara uppmärksamma på och vi måste se till att finnas där. ENKELHET+ INTERAKTIVITET Vi måste skapa en nationell folkbibliotekswebb som är optimalt enkel att använda. Både Umeås nya webb och Stockholms dito, är goda exempel på nyskapande webbplatser, där man släpper in sina användare på den egna webben och ger dem möjlighet att interagera både med biblioteket och med andra användare. TEKNIKUTVECKLING + KOMPETENS Jag tror att den stora grundutmaningen kommer att handla om hur vi tillvaratar tekniska landvinningar inte minst i fråga om nya webblösningar, nya digitala tjänster och arenor. Detta samtidigt som jag tror att i takt med att den IT-generation som tillhör ”natives” tar över, kommer utmaningen inte att kännas så stor, om ens relevant - man bara gör det! I projektet behöver vi kompetens som kan koppla på ”2.0 +3.0 – funktioner” parallellt med användarstudier.

LÄRANDE Även om utbildningarna idag och i morgon generellt har ändrat skepnad och kommer att fortsätta göra det, förblir folkbiblioteken och dess framtida webb en viktig nod. Kommer vi t ex att ha biblioteksmedarbetare som ger studiehjälp i Second Life - eller i dess framtida motsvarighet? FYSISKA RUM ELLER DIGITALA? En viktig aspekt är i vilken riktning de fysiska biblioteken kommer att utvecklas. Kanske är det slut med stora palats och dags att satsa mer på de lokala närbiblioteken med egna profiler? Kanske vi rentav ska börja tänka mera på göra oss oumbärliga på andra platser än de traditionella? Yrkesrollen bör ju sitta i våra 54

huvuden, inte i våra biblioteks väggar! En välutvecklad bibliotekswebb blir då ett viktigt arbetsredskap. TILLGÄNGLIGHET: INTEGRATION/MÅNGKULTUR Sverige är idag ett mångkulturellt land, men enligt min mening syns det sorgligt lite av det på våra bibliotek, både vad gäller personal, webb, samlingar, lokaler och verksamhet. Undantag finns, men de är just - undantag. Biblioteken har en stor och viktig uppgift att fylla för att integrera nya svenskar i vårt land och få dem att känna sig lika välkomna och hemma som resten av befolkningen. Att överbrygga utanförskap av alla slag kan och bör vara en viktig uppgift för biblioteken! Alla bibliotek behöver bli internationella bibliotek. Självklart måste även vår nationella webb erbjuda bästa möjliga service utifrån detta perspektiv. Internationella biblioteket är en självklar samarbetspartner här. Immigrantinstitutet http://www.immi.se/ är en annan intressant aktör såväl som Kurdiska biblioteket http://www.kurdishlibrary.org/kurdish_library/Start_Sve.htm TILLGÄNGLIGHET: FUNKTIONSHINDRADE Kommer vi att kunna leva upp till de mål som stipulerats till 2010? Koppla på inUse http://www.inuse.se/, Funka Nu http://www.funkanu.se/start.asp?sida= , TPB http://www.tpb.se/, HI http://www.hi.se/ m fl med all den kunskap de besitter! Om det för någon grupp är särskilt viktigt med användarstudier och referensgrupper, så är det väl här!

Fortsatt arbete i projektet - vad behöver vi tänka på nu? Först och främst bör vi naturligtvis slutföra arbetet med den söktjänst som är under utveckling: resursurval, gränssnitt, testgrupper + marknadsföring av tjänsten. Inför höstens kickoff fick alla i arbetsgruppen Bibliotek 24 i uppdrag att fundera över målgrupper. Inför år tre bör vi tänka till om alternativ programvara + Open source. Vi bör också ta ställning till vår roll i arbetet med en nationell folkbibliotekswebb. Kunskapsunderlaget är tänkt att ge projektet ”kött på benen” exempelvis då Bibliotek 24 adjungeras vid möten i Sverigebiblioteket, men också för att som jag inledningsvis vara ett diskussions- och idéunderlag i vårt fortsatta arbete. Vill vi vara en aktör i arbetet med en nationell folkbibliotekswebb? Har vi även det uppdraget? (Svar på ansökan om förstudie ang nationell webb?)

Med min genomgång har jag strävat efter att ge en bredd, ett diskussionsunderlag och ett material att plocka idéer ur för det fortsatta arbetet i projektet Bibliotek 24. Detta är ett material som aldrig blir ”färdigt”, eftersom webb och webbinnehåll är under ständig förändring. Nya kunskapsunderlag/kunskapsspaningar kommer naturligtvis att behöva göras under projektets gång. Den bild jag ger här var den som var aktuell 2008-05-26.

Gävle 2008-05-26 Ann Östman Just som jag satte punkt föll mina ögon på denna tänkvärda artikel om ”Redundancy” i Searcher´s Voice: http://www.infotoday.com/searcher/may08/voice.shtml