Anton Lilljegren
1
FM 1461
Introduktion ...................................................................................................4 Förutsättningar ........................................................................................4 Historiskt perspektiv ................................................................................4 Syfte ........................................................................................................5 Mål ..........................................................................................................5 Platsanalys & nulägesbeskrivning ..........................................................5 Värden i den ekologiska miljön ................................................................................5 Värden i den sociala miljön ......................................................................................5 Kommunikationer & infrastruktur .............................................................................5 Kulturnoder ..............................................................................................................6
Styrkor och svagheter .............................................................................6 Styrkor .....................................................................................................................6 Svagheter ................................................................................................................6
Anmärkningsvärda skillnader i dokumenten ...........................................6 Geografisk avgränsning ..........................................................................7 Ett Policydokument .................................................................................8 Planeringsprocess ..................................................................................8 Plankarta från Karlskrona kommun .........................................................9 Kommunens planförslag .............................................................................10 Bebyggelseriktlinjer ..............................................................................10 ÖP delegerar..........................................................................................................10 Centrumstråk .........................................................................................................10 Ny markanvändning ...............................................................................................10
Riksintressen ..............................................................................................11 Kulturvård ..............................................................................................11 Vattenskyddsområde ............................................................................11 E22 ........................................................................................................12 Ekologisk ryggrad .................................................................................12 Planeringsunderlag .....................................................................................13 Anton Lilljegren
2
FM 1461
Bebyggelseutveckling i Jämjö ..............................................................13 Kulturvärdesnoder ................................................................................13 Näringslivsutveckling ............................................................................14 Infrastruktur ...........................................................................................15 Naturvärdesnoder .................................................................................15 Miljökvalitetsmål ....................................................................................15 Planförslag; Mark- och vattenanvändning ..................................................16 Analys av översiktsplanens föreslagna bebyggelse.............................16 Vallevägen… ..........................................................................................................16 Jämjö centrum…....................................................................................................16 Villavägen… ...........................................................................................................16 Ekedalsvägen… .....................................................................................................16 Kråkerumsvägen… ................................................................................................16 Trädgårdvägen… ...................................................................................................16 Sofieborgsvägen… ................................................................................................17 Torhamnsvägen… ..................................................................................................17 Tallet… ...................................................................................................................17
Reflektion kring exploatering ...............................................................17 Förslag på ny bebyggelse & konsekvensbeskrivning .................................18 Ruljangs .................................................................................................................18 Attefallshus i hjärtat av Jämjö ................................................................................19 Tallet… ...................................................................................................................20 Obrukade ytor nära E22… .....................................................................................21 Centrumförstärkning…...........................................................................................22 En flexibel strategi för utveckling i Jämjö… ...........................................................22
Sociala konsekvenser ...........................................................................23 Hälsa, säkerhet och infrastruktur ..........................................................23 Den nya typen av arbete .......................................................................24 Den gamla typen av arbete ..................................................................24 Referenser ..................................................................................................25 Anton Lilljegren
3
FM 1461
Introduktion Förutsättningar Jämjö är en av de större tätorterna i Karlskrona, belägen 2 mil öster om Trossö. Jämjö utgör cirka 4 procent av Karlskrona kommuns befolkning och sedan 60-talet har befolkningsmängden i orten minskat. Jämjö består framför allt av villabebyggelse men fåtal flerfamiljshus finns även i de centralare delarna1. Jämjös Befolkningsutveckling 1990-2010 2900 2800 2700 2600 2500 1990
1995
2000
2005
2015
23
Historiskt perspektiv Jämjö inrättades i mitten av 1800 talet som en egen kommun, men blev drygt hundra år senare en del av Karlskrona kommun. Jämjö hade tidigare en stärkelsefabrik samt en cementindustri som i slutet av 1800-talet fick ett lyft av en järnväg som drogs mellan Karlskrona och Torås. Den nya kommunikationsleden underlättade för de industrier som befann sig i Jämjö, men tågtrafiken avvecklades fram till 1965 och stationsbyggnaden revs 1981. Mellan 1950 och 1963 steg invånarantalet från 7048 till 9297 personer, efter 1963 har Jämjö haft negativ befolkningstillväxt 4.
1
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s. 59, s. 98
2
Statisitiska centralbyrån 2013, Folkmängd efter region och vart 5:e år.
3
Karlskorna kommun 2016, Områdesbeskrivningar s. 2
4
Länsstyresen Blekinge, 2007. Kommuncentrum - avtryck i det moderna kulturarvet s. 31
Anton Lilljegren
4
FM 1461
Syfte Översiktsplanen från Karlskrona kommun menar att om Jämjö möjliggör ökar antalet bostäder och ger större underlag för kommunal service. Planen är tydlig med att bebyggelse bör ske centrumnära och i anslutning till E22. Den Fördjupade översiktsplanen är mer restriktiv och tas fram som ett mer realistiskt förslag för Jämjö.
Mål Målet med den fördjupade översiktsplanen är att den ska fungera som katalysator för ett tätare Jämjö, samt öppna upp för ruljangs på bostadsmarknaden för att göra Jämjö till ett alternativ för unga vuxna. Men också för att den äldre populationen i Jämjö ska kunna bo kvar i orten, samtidigt som deras liv håller en hög kvalité. Planens ska underlätta för att skapa ett bättre och större underlag för service samtidigt som den ska att motverka barriäreffekten som skapas av E22 utan att centrumbildningen försvinner från E22.
Platsanalys & nulägesbeskrivning Värden i den ekologiska miljön
Värden i den sociala miljön
Jämjö har tidigare haft skytteföreningar och jägarsällskap. Skytteföreningen har dock blivit mindre och man har inte kunnat svara på huruvida jägarsällskapet fortfarande är en officiell förening eller inte. Kvarlämningar från brons- och järnåldern har inneburit att stora delar av Jämjös kustnära områden vuxit sig helt vilda, något som har skapat en vacker och intressant natur att vistas i. Där skogen är skövlad breder öppna åkerlandskap och långa fria vyer ut sig, något som gör att det ofta går att se flera kilometer långt. Det är inte helt ovanligt att man kan se hela vägen ner till Östersjön.
För den oinvigde kan Jämjö verka som en “tråkig” plats, men intervjupersoner i de tidiga tonåren hävdar motsatsen. De menar att allt finns i Jämjö, skolorna har gott om plats för lek och naturen erbjuder en stor variation med både sjö, hav och skog på sommaren. De unga menar att Karlskrona är lätt att nå med bussen som går så ofta som var tionde minut.
Kommunikationer & infrastruktur Blekingetrefiken kör genom Jämjö via E22 var tionde minut vilket gör att platsen är relativt lätt att nå med kollektivtrafik. Inne i Jämjö är många kvarter uppbyggda med “cul-de-sac“- principen (samma väg in som ut - återvändsgata), vilket innebär att fordonstrafik inte stör i bostadsområdena. En följd av detta är dock att de vägar som kopplarihop bostadsområdena blir tyngre trafikerade och det leder lätt till mindre stockningar i rusningstid. Cul-de-sac-principen gör också att det ofta går fortare att ta cykeln inom Jämjö, tyvärr är det inte lika lämpligt att cykla
Ett foto av den ekologiska ryggraden i Jämjö. Foto: Anton Lilljegren
Anton Lilljegren
5
FM 1461
ut ur Jämjö då E22an trafikeras tungt och vägrenen för cykel är knappt en halvmeter bred.
mer aktiva medborgarna. En park i centrum av den södra delen fungerar som en multiaktivitetspark med en fotbollsplan, ett fält, en lekpark och en skatepark, - en diversitet som är svårslagen på ett område som är cirka ett hektar stort. På den norra sidan om E22 finns det en anrik kyrka, flera skolor och ett gatukök. Orion som 2016 vann SM i orientering har också sin klubbstuga i den norra delen av Jämjö, vilket är en bragd för byggen.
Kulturnoder Jämjö kan ses som uppdelat i olika zoner, där olika kulturgrupper gör anspråk på olika platser. Biblioteket ligger centralt beläget, inte långt söderut finns ett gym (Wellness) för de
Styrkor och svagheter Styrkor
Svagheter
Naturnära lägen i Jämjö är en styrka som få urbana miljöer har klarat av att behålla då deras befolkning vuxit. Jämjös Goda kollektiva förbindelser gör att befolkningen kan kan uppleva ett urbant rum i centralare delar av Karlskorna kommun. Arbetslösheten i Jämjö är låg och området har flera framgångsrika föreningar som exempelvis Orion orienteringsklubb och Jämjös församling som bedriver ett framgångsrikt café i Hallarumsviken.
Jämjö har sedan 60-talet haft en negativ befolkningsutveckling, något som gjort att orten krympt från nära 10 000 invånare till idag närmre 2000 invånare. 26 % av befolkningen är över 65 år gammal och E22an skapar en stark barriär som klyver Jämjö på mitten. Jämjös befolkning är generellt sätt lägre utbildade än det övriga rikets befolkning, något som reflekteras i de praktiska företagen som finns i området.
Anmärkningsvärda skillnader i dokumenten Den fördjupade översiktsplanen är mer blygsamt utformad, på många sätt kan kritiker ifrågasätta varför man begränsar sig i ett så tidigt stadie. Tanken med den fördjupade översiktsplanen är snarare ett strategiskt grepp för att se till att Jämjö växer organiskt, på ett sätt som passar den lokala kulturen och som inte devalverar värdet av fastigheter i samhället.
Anton Lilljegren
6
FM 1461
Geografisk avgränsning
Avgränsningsområde för FÖP, Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Anton Lilljegren
7
FM 1461
Ett Policydokument En översiktsplan är inte juridiskt bindande, utan snarare ett vägledande dokument som skall göra det enklare att fatta beslut då kommunen ska delegera mark och vattenanvändning samt hur den bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen5. Fördjupningen av översiktsplanenen ska förtydliga vägledningen som visas i översiktsplanenen, så att medborgare, näringsidkare och andra myndigheter kan följa kommunens tankar om utveckling6 .
Planeringsprocess Hypotetiskt sätt befinner sig dokumentet i fasen där kommunen arbetar fram ett program. Här sätter kommunen mål utifrån tematiska utredningar som gjorts. Efter att programmet upprättats tas det till samråd där sakägare och intressenter får yttra sig och komma med förslag, kritik och annan feedback. Därefter sker en eventuell revidering av programmet som efter denna ställs ut. Om inga synpunkter kommer kan planen antas och vinna laga kraft 7. Start
Tematiska Undersökningar Planprocessen
Program Samråd
Utställning
Antagande
Laga kraft
5
Boverket, 2016. Översiktsplanering
6
Boverket, 2016. Fördjupningar av och tillägg till översiktplan.
7
Boverket 2016. Guide för detaljplanprocessen
Anton Lilljegren
8
FM 1461
Plankarta frĂĽn Karlskrona kommun8
8
Karlskrona kommun 2010, Ăśversiktsplan 2030 s.60
Anton Lilljegren
9
FM 1461
Trädvårdsvägen, en större åkermark ska ge plats för 50-60 bostäder.
Kommunens planförslag
Vallevägen, ett verksamhetsområde i kontakt med villovägen tas upp i kommunens policydokument, vilket kvarstår som förslag även här.
Bebyggelseriktlinjer
Sofieborgsvägen, ett förtätningsförslag som innebär att åkermark tas i anspråk innebär att 20-30 nya bostäder kan byggas.
ÖP delegerar Översiktsplanen är tydlig med intentionerna för Jämjö och den beskriver hur det är de centrala delarna av samhället som bör förtätats ytterligare med kompletterande bebyggelse. Översiktsplanenen möjliggör för ett serviceboende för att få högre ruljangs på bostadsmarknaden i Jämjö. En ny detaljplan för villabebyggelse och förskola finns utformad utefter guidelinjerna skapade i översiktsplanen 20029.
Tallet, ett skogsområde i ett kvarter som heter tallet en liten bit öster om centrum planläggs för 10-15 bostäder. Total planläggs cirka 200 nya bostäder10.
Centrumstråk Centrum förstärks med högre bostadshus, vilka beräknas ge cirka 40 nya bostäder. Med de nya bostäderna bör också underlaget för service förbättras. En förtätning mellan centrumnoden och kyrkan föreslås. De i dagsläget relativt “slitna” centrumet behöver rustas upp och byggnaderna bör höjas mellan tre och fyra våningar.
Ny markanvändning Ekedalsvägen, ambitionen är ett ängsområde väster om centrum skall planeras och bebyggas med 15-20 bostäder. Kråkerumsvägen, en åker planeras att förändras och bli 20-30 bostäder. Villavägen, En skogsdunge skall ersättas med 20-30 lägenheter.
9
Karlskrona kommun, 2010. översiktsplan 2030 Karlskrona kommun s.59
1010
Karlskrona kommun, 2010. översiktsplan 2030 Karlskrona kommun s.59
Anton Lilljegren
10
FM 1461
Riksintressen Kulturvård
Vattenskyddsområde
I den havsnära marken i Jämjö finns kvarlämningar från brons- och järnåldern, något som skyddas som ett riksintresse. Lämningar är exempelvis rösegravar, hällristningar, gravfält från vikingar och en hamnplats i den inre viken som dateras bak till bronsåldern11 . Den bebyggelse som har föreslagits stör inte detta riksintresse då exploateringen är tillräckligt långt ifrån de platser där fynden finns.
Naturvårdsverket visar att stora delar av Jämjö innefattas av vattenskyddsområden. De verksamheter som riskerar att förorena vatten behöver därför särskilda tillstånd för att bedrivas. Ett naturreservat finns också i södra Jämjö12.
*Naturskyddsverket 2017 Vattenskyddsområde & norra naturreservatet
Bild från ÖP och de planlagda områdena som föreslås. Karlskrona Kommun
11
Riksantikvarieämbetet 2015, Riksintressen för kulturmiljövården - Blekinge län (k).
12
Naturvårdsverket 2017
Anton Lilljegren
11
FM 1461
E22
Ekologisk ryggrad
En europaväg som sträcker sig mellan Trelleborg och Norrköping är dragen genom Blekinge län och Sveriges sydöstra kust. Jämjö klyvs av E22 på mitten och en stark och tydlig barriär uppstår. Trafikverket vill på den grunden dra om vägen utanför centrum för att skapa en tryggare och lugnare miljö för de boende i Jämjö, något som den fördjupade översiktsplanen bortser ifrån p.g.a ekonomiska- och demokratiska skäl, då Jämjös invånare ställer sig negativa till förslaget. Ett flertal samråd har hållits och de
Kommunens policydokument beskriver en ekologisk ryggrad som besitter ett högt skönhetsvärde i ortens västra sida. Naturen har vuxit sig tät runt Hammarbyån som utgör en nod av ekologisk fauna och biologisk mångfald 14, något som den fördjupade översiktplanen menar skall bevaras.
Barriär som utgörs av E22, foto Anton Lilljegren
Trafikverket 2017, E22 mellan Lösen och Jämjö Hammarbyån, en nod för ekologisk och biologisk mångfald. Foto Anton Lilljegren
boende i Jämjö och jordbrukarna vill lyfta fram ett tredje förslag istället för de två tidigare, linjen som representerar E22 nya dragning är alternerad mellan förslagen. Länsstyrelsen ställer sig positiv till den tredje dragningen eftersom den påverkar kultlandskapet minst 13.
Trafikverket 2009, Samrådsredogörelse avseende vägutredning för E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen-Jämjö, Karlskrona kommun, Blekinge Län. 13
14
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030. s,90, s.61.
Anton Lilljegren
12
FM 1461
Planeringsunderlag Vad säger översiktplanen?
Bebyggelseutveckling i Jämjö Under tiden Jämjö var en egen kommun utvecklade den mycket egen service som annars kanske inte hade placerats i orten. Exempel på sådan är vård, skola och bibliotek, men framför allt villabebyggelse.
Kulturvärdesnoder Centrumbildningen, kyrkan och de tillhörande skolbyggnaderna kan ses som kulturnoder i Jämjö. Särskilt de äldre skolbyggnaderna som är från sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. “Triangeln” är ett exempel på en bebyggelsnod som har byggt upp ett kulturvärde efter att det uppfördes kring 1950, och idag representerar dåtidens folkhem. I området kring Hallarum finns det också gårdar som har fornlämningar från brons- och järnåldern15 . Triangeln och närområdet illustrerar Jämjö på ett sätt som gör det enkelt för utomstående att greppa ortens typiska bebyggelsekaraktär. Kärnfamiljen känns fortfarande väldigt närvarande i Jämjö.
15
Biblitoeket är en kulturnod i Jämjö. Foto: Anton Lilljegren
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.145
Anton Lilljegren
13
FM 1461
Näringslivsutveckling Karlskrona kommun anser att Jämjö är en utvecklingsort med goda kollektiva kommunikationsmöjligheter både till Karlskrona och närliggande orter. Jämjö har sin egen arbetsmarknad16 och för att behålla de positiva egenskaper som Jämjö idag har så föreslår kommunen att fler bostäder skulle skapa ett större kundunderlag och därmed kunna bryta den negativa trenden17. Detta är något som den fördjupade översiktsplanen ställer sig mer restriktivt till. Det kan vända trenden i Jämjö om också nya möjligheter för etablering uppstår. Näringslivet i Jämjö består, vad man kan se som besökare, idag mest av praktiska arbeten och fysiska produkter. För det mesta är yrkena och produkterna traditionella och man kan se hur Jämjös historia finns närvarande i hur Jämjös näringsliv utvecklats och vart det är idag. Strax utanför Jämjö i Hallarum har Jämjös församling under de senaste tre åren byggt upp en café-verksamhet, som under sommaren 2016 fick mellan 200-400 besökare kontinuerligt under sommarkvartalet då de arrangerat en trubadurafton. Området inom den g e o g r a fi s k a a v g r ä n s n i n g e n a g e r a r utgångspunkt för många mindre näringar som kanske på sikt kommer förändra den näringslivsbild som idag finns i Jämjö så att turistnäring och upplevelseleverantörer blir Jämjös nya näringslivsfasad.
Lokalt och traditionellt näringsliv som finns norr om E22 i Jämjö. Foto Anton Lilljegren
16
Länsstyrelsen Blekinge 2007, Kommuncentrum - Avtryck i det moderna kulturarvet s. 32-35
17
Karlskrona kommun 2010, Översiktsplan 2030 s.62
Anton Lilljegren
14
FM 1461
Infrastruktur
Naturvärdesnoder
E22ans närvaro i Jämjö skapar en otrygg miljö samtidigt som mycket tung trafik orsakar mycket buller. Kommunen föreslår en ny vägdragning som skall göra så att dessa negativa effekter av infrastrukturen upphör. Miljövänliga och säkrare transporter skall också prioriteras så att de som bor i Jämjö får lättare att välja alternativ som cykel eller gång. Då E22an dras om öppnar detta också upp för att skapa en gång och cykelväg till Karlskrona.
Översiktsplanen beskriver att området kring Hammarbyån liksom andra grönområden bör bevaras i största möjliga mån.
Miljökvalitetsmål Utveckling av Jämjö går in under definitionen “God bebyggd miljö” av Boverket. Eftersom det främjar en god livsmiljö och förtätning går in under effektiv markanvändning18.
Foto på en “ekologisk ryggrad “i Jämjö. Foto Anton Lilljegren
18
Boverket 2017, förslag på strategi för god bebyggd miljö s.13
Anton Lilljegren
15
FM 1461
Planförslag; Mark- och vattenanvändning Analys av översiktsplanens föreslagna bebyggelse befolkning. Eftersom björkar är mycket törstiga träd som har en förmåga att ta upp mycket stora mängder vatten med sina djupgående rötter, så bör en dagvattendamm anläggas nära ny exploatering på Villavägens tomt för att samla upp de vatten som björkarna på tomten i dagsläget samlar.
Vallevägen… är en plats i Jämjö där det finns ytor man kan använda effektivare. Syftet med exploatering är att locka fler medborgare till Jämjö för att utöka underlaget för service. Om det skulle vara så att bostäder efterfrågas i Jämjö så att underlag för service ökar är detta en plats som passar för detta, då det till stor del består av outnyttjad yta.
Ekedalsvägen… planeras att bebyggas med upp till 20 bostäder. En lokal entreprenör har redan producerat ett hus på tomterna som i sin direkta närhet till förskola skapar god tillgång till service, vilket efterfrågas av barnfamiljer. Om tomterna exploateras bör också dränering ses över då en överbelastning kan påverka vattenskyddsområdet negativt19.
Jämjö centrum… kan förtätas och göras till en plats för upp mot 60 lägenheter, oberoende om E22 dras om eller om den befintliga dragningen består kan dessa flerbostadshus byggas upp 2-3 våningar. Detta kan göras både för att stärka centrum men också för att fungera som barriär för buller samtidigt som de innebär att fler människor kan bo i Jämjö.
Kråkerumsvägen… kan enligt översiktsplanen exploateras med upp till 30 bostäder då det ligger nära ett antal olika servicepunkter som kollektivtrafik, butiker och en skola. Utveckling av området skulle innebära att en ny gång- och cykelväg bör anläggas. Tomterna på kråkerumsvägen kan planeras så att de också går att stycka av på grund av den generösa markyta som öronmärkts för de 30 bosättarna. Detta är något som innebär att en utvecklingsstrategi på längre sikt också kan genomföras.
Norra delen av Jämjö består idag av parkeringar och en resturang. Parkeringen föreslås göras om till en byggnad på tre våningar, med service i bottenvåningen och bostäder ovanpå. Om E22 blir flyttad öppnar det upp för att exploatera på bägge sidor vägen, något som idag är olämpligt eftersom det är otryggt att korsa vägen och barriären förstärks av utveckling på bägge sidor.
Villavägen…
Trädgårdvägen…
anses kunna bebyggas med cirka 25 lägenheter om man placerar ett flerbostadshus i en skogsdunge som idag består av för området vanliga björkar och sly. Om det beslutas att området inte bör bebyggas för ett flerbostadshus kan det också passa som parkyta för Jämjös 19
har förutsättningar som liknar Kråkerumsvägens. Ett högre antal bostäder kan emellertid rymmas på tomten och bebyggelsen kan spridas ut till en närliggande skogsdunge. Samtidigt som Trädgårdsvägen exploateras behövs även här mer
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030. s. 75
Anton Lilljegren
16
FM 1461
infrastruktur i form av vägar för att koppla ihop det nya området med upp till 60 bostäder till det övriga Jämjö.
man se över om det behövs VA-system då Jämjös vattenskyddsområde kan hotas.
Tallet…
Sofieborgsvägen…
Enligt kommunens policydokument kan ett skogsområde röjas och bebyggas med upp till 15 bostäder. Röjningen av skogsområdet som faller sig orimlig eftersom det finns en mindre öppen grönyta precis nordväst om platsen som passar bättre. Dels för att platsern redan är öppen och för att den lutar vilket gör den sämre för sport och rekreation. Området som nämns ligger norr om Skarvarevägen.
kan bli en plats med 30 nya bostäder även här på åkermark liksom Trädgårdsvägen och Kråkerumsvägen. En viktig skillnad att beakta för Sofieborgsvägen är att området ligger långt från kollektivtrafikshållplatser.
Torhamnsvägen… skulle kunna bebyggas på samma sätt som ovanstående fem områden, även här bör
Reflektion kring exploatering Mycket av den mark som enligt översiktsplanen bör bebyggas är bördig jordbruksmark. Det i kombination med en stadig utflyttning ur Jämjö gör det nuvarande planförslaget för förtätning relativt orimligt. Istället bör en flerstegsstrategi för Jämjö istället tas fram så att tillväxten sker på rätt plats vid rätt tid. Det kan vara så att man driver ner priserna på boende i Jämjö och attraherar medborgare som inte kan stötta samhällets ekonomi i längden, något som på sikt kan leda till större utflyttning och ekonomiskt förfall. Det är svårt att rättfärdiga anspråket på jordbruksmark, enligt 3 kap § 4 i miljöbalken är jord och skogsbruksmark skyddad och den får bara göras anspråk på då det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, något som matchar dåligt med att bygga bostäder i ett samhälle som har en negativ befolkningsutveckling.
Anton Lilljegren
17
FM 1461
Förslag på ny bebyggelse & konsekvensbeskrivning
Översiktsbild för nya områden som planeras i FÖP E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Ruljangs En högre rulljangs på bostadsmarknaden i Jämjö kan ge de äldre ett behändigt boende och de yngre sin första egna bostad. Eftersom 26 % av befolkningen är över 64 år behövs fler seniorboenden och då befolkningen mellan 19 och 24 år bara uppgår till 4 %20 kan det vara ett symptom som visar sig då de unga inte har någonstans att bo.
20
Karlskrona kommun, områdesbeskrivningar Jämjö nättraby 2016, s.2
Anton Lilljegren
18
FM 1461
Attefallshus i hjärtat av Jämjö Stora delar av Jämjös villor har stora tomter, en förtätning av bebyggelsen kan ske genom att uppmuntra bebyggelse av attefallshus för att skapa nya bostäder som blir passande första boenden för ungdomar i bygden, genom att exploatera redan befintlig bebyggelse med bebyggelse som inte kräver stora procedurer för bygglov. Hus av denna typ kan skapa den ruljangs som efterfrågas för att låta ungdomar skaffa sina första egna boenden eller för seniorer att hitta ett boende som passar bättre, då en villa kan bli ett stort ansvar att ta.
Tomter som anses lämpliga för attefallshus i hjärtat av Jämjö. Foto Anton Lilljegren
Anton Lilljegren
Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
19
FM 1461
Tallet… kan bebyggas med mindre hus liknande de som på Villavägen, det större ytorna gör att man kan placera dem så att en halvoffentlig plats finns kvar i mitten av tomten, något som gör det lämpligt för båge yngre att ha sitt första boende där och för äldre att bosätta sig då ett större hus blir ett för stort ansvar att ta hand om.
Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
En obrukad yta som skulle kunna förändras och förtätas med mindre seniorhus. Foto Anton Lilljegren Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Anton Lilljegren
20
FM 1461
Obrukade ytor nära E22… kan förvaltas genom att place ra u t containerbyggnader på de hårdgjorda ytorna för att skapa tillfälliga boenden. Ett exempel på användare för tillfälliga boenden kan exempelvis vara ungdomar, nysvenskar eller asylsökande som på så vis kan komma i kontakt med praktiska yrken vilka kan fungera som en plattform för att brygga över de initiala kulturskillnaderna. De befintliga verksamhetslokalerna kan dessutom höjas för att skapa boenden på exempelvis två nya våningar. Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Exempelbild på fastighet som kan funktionsblandas genom att höjas en våning för att göra utrymme för bostäder. Foto Anton
Områdesbild för den obrukade ytan som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Exempelbild på grönyta som kan användas för container byggnation. Foto Anton Lilljegren
Anton Lilljegren
21
FM 1461
Centrumförstärkning… Ett av förslagen i den nuvarande översiktsplanen är handlar om att förtäta centrum. Detta anses vara det förslag som är rimligast att driva igenom så som policy dokumentet beskriver. Bostäder kan anpassas efter nybildade familjer då de är i lägen som är nära service som skola och kollektivtrafik. Dessutom är Jämjös centrum i behov av förnyelse då fasaderna i dagsläget är slinta och föråldrade. Översiktsbild för den obrukade yta som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
Exempelbild på centrumbyggnad som kan höjas upp till 3-4 våningnar för att höja exploateringstalet i Jämjö. Foto Anton Lilljegren
Områdesbild för den obrukade ytan som ligger nära E22 Ortofoto Lantmäteriet 12014/0056
En flexibel strategi för utveckling i Jämjö… Dessa nya förslag för utveckling i Jämjö är mer flexible och marknadsorienterade. Detta möjliggör för befintlig befolkning att bestämma tillväxttakten och ruljangstakten på bostadsmarknaden i Jämjö.
Anton Lilljegren
22
FM 1461
Sociala konsekvenser
rimliga priser på boende för eldsjälar som lever för sin idrott.
Eftersom den befintliga befolkningen bestämmer vilka som får hyra attefallshusen möjliggör man för att den nya befolkningen passar in i den lokala kulturen som finns i Jämjö, med aktiva personer som kan attraheras av Orion - den lokala orienteringsklubben eller för människor som vill bo nära de stora naturvärden som finns i Jämjö med både sjö, hav och skogsmark i direkt närhet. Den nya nya befolkningen kan förstärka en kultur som på sikt kan stärka “varumärket” som förknippas med Jämjö på en i övrigt överhettad bostadsmarknad. Unga professionella kan hitta platser där man kan arbeta och nya servicearbetare som arbetar med digitala kreativa yrken då de examineras från BTH eller Hyper Island. Med ett av Sveriges största flyktingboenden i Für finns det också en möjlighet att vända den negativa befolkningsutvecklingen och dessutom hitta underlag för arbetskraft i de praktiska arbetsmiljöerna som finns utmed E22. Genom att förtäta i områden som redan har nära till kollektivtrafikförbindelser ökar man dessutom jämställdheten då bägge kön kan välja bort bilen, detta leder i sin tur till en förbättrad folkhälsa och lägre bullernivåer som i sin tur minskar stress hos boende.
Jämjö är idag dåligt förberett på befolkningsökning då hela 60 % av alla brunnar i orten redan idag visar brister som kan leda till att det vattenskyddsområde som finns i Jämjö idag påverkas negativt21 . Då man utvecklar infrastruktur för bilar och fastigheter hårdgör man ytor, vilket innebär att storm- och regnvatten får mindre yta att tas upp av. Detta kan utöka risken för översvämning som i sin tur kan påverka vattenskyddsområdet negativt22 . Om man däremot tar den höjd för problem med dagvattenavrinning som beskrivs i stycket kring bebyggelse nämligen att anlägga en dagvattensdam vid Villavägen i det tidigare kapitlet kan man undvika problem med översvämningar. E22ans nya dragning skulle innebära att buller i Jämjö minskar dramatiskt, en nackdel av detta kan dock vara att näringslivet påverkas negativt då fordonsströmmen och den kommers den innebär skulle utebli23. Utvecklingen kan få en ökad belastning men om det är så att de tänkta målgrupperna fl y t t a r i n s å k a n d e f u n g e r a s o m opinionsledare för att välja cykel, och de Jämjöbor som kör bil till Karlskrona kan på så sätt bli inspirerade att välja miljövänliga alternativ istället. Utöver de nya opiniosledarna kan man utläsa i policydokument om hur gång och cykelvägar bör förbättras vilket underlättar för att ta sig runt i närområden24 . De familjehem som planeras kommer säkerligen stå för den största miljöpåverkan eftersom barn och de olika aktiviteter som kommer med familjelivsstilen innebär att befolkningen på Jämjö i princip behöver använda bil, då det
Hälsa, säkerhet och infrastruktur Genom att i princip helt utesluta exploatering norr om E22 så blir Jämjö tryggare och säkrare för de som bor i där. Dessutom kommer de boende närmre naturnära områden som lämpar sig bra för rekreation. Orion kan då också bli attraktivare genom 21
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.79
22
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.79
23
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.79
24
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 .s 79
Anton Lilljegren
23
FM 1461
inte är ekonomiskt försvarbart att resa kollektivt i Blekinge. Farligt gods som transporteras via E22 då nya moderna skyddsavstånd gäller innebär det att nya verksamheter och boenden inte bör byggas inom 50 meter från E22an något som bör beaktas både om vägen flyttas eller ligger kvar.25
Den nya typen av arbete Den diversitet av olika typer av digitalt arbete som skolor i Blekinge inriktat sig på kan med fördel placeras på platser med låga hyror för att “bootstrapa” (att starta bolag inom tekniksektorn utan att ta in investeringskapital) nystartade bolag med hög innovationsgrad. Denna typen av verksamheter har inte heller några utsläpp som kan påverka vattenskyddsområdet i Jämjö.
Den gamla typen av arbete Under tiden de nya husen, containerna och infrastrukturen byggs upp kommer det vara en arbetsboom i Jämjö och de lokala entreprenaderna kommer uppleva ett uppsving ekonomiskt. Något som kan ske när byggnationen är färdig är att entreprenaderna måste hitta nya projekt utanför Jämjö, vilket då kan göra att arbetssituationen återgår till det normala med då jämjöborna pendlar ut från Jämjö för att arbeta26.
25
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.74
26
Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 s.79
Anton Lilljegren
24
FM 1461
Referenser Boverket 2017, förslag på strategi för god bebyggd miljö s.13 hämtad 13 April 2017 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/forslagstrategi-god-bebyggd-miljo.pdf Boverket 2016, Guide för detaljplaneprocessen Hämtad 9 April 2017 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/hur-en-detaljplan-tas-fram/ Boverket 2016, Fördjupningar och tillägg för översiktsplan Hämtad 9 April 2016 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/processenfor-oversiktsplanering/fordjupningar-och-tillagg/ Boverket 2016, Översiktsplan -för en långsiktigt bra helhet Hämtad 9 april http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/ oversiktsplanering/ Jordbruksverket 2016, Jordbruksmark -en smart investering Hämtad 10 april http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ ettriktodlingslandskap/sejordbruksmarkensvarden/jordbruksmarkensmartinvestering. 4.466f6a9c14e2f0659bb1a433.html Karlskrona kommun 2010, översiktsplan 2030 Karlskrona kommun Hämtad 5 april 2017 http://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Bostad %20och%20miljo/Plandokument/%C3%96versiktsplan%202030/Antagen%20%C3%96P/ %C3%96versiktsplan%202030.pdf Karlskrona kommun 2016, Områdesbeskrivning Länsstyrelsen Blekinge 2007, Kommuncentrum - Avtryck i det moderna kulturarvet Hämtad 13 April 2017 http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/rapporter/2007/Kommuncentrum/Hela_rap.pdf Naturvårdsverket 2017 http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Hämtad 13 April 2017 Riksantikvarieämbetet 2015, Riksintressen för kulturmiljövården - Blekinge län (K) Hämtad 13 April 2017 http://www.raa.se/app/uploads/2015/11/K_riksintressen.pdf Riksdagen 2016, Miljöbalk (1990:808) Hämtad 13 April 2017 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
Anton Lilljegren
25
FM 1461
Trafikverket 2017, E22 mellan Lösen och Jämjö Hämtad 13 April 2017 http://www.trafikverket.se/E22losen-Jamjo Trafikverket 2017, Sammrådshandling E22 Karlskrona - Kalmar, delen Lösen-Jämjö Hämtad 12 April http://www.trafikverket.se/contentassets/ 2b1811ac392a43138a9cdaa0e7f152ec/Planbeskrivning.pdf Statistiska centralbyrån 2013, Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 Hämtad 13 April 2017 http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/ MI0810_To_So_Kommun2010.xls
Anton Lilljegren
26
FM 1461