LITURGINS KONTEXT

KAPITEL 1 LITURGINS KONTEXT

Rum och tid

Den amerikanska karmelitnunnan Constance FitzGerald (1913–2020) skriver:

Vår erfarenhet av Gud och vår spiritualitet måste träda fram ur vår konkreta, historiska situation, och måste återvända till denna situation för att ge den näring och liv.4

FitzGerald menar att vår spiritualitet måste vara grundad i de konkreta omständigheter vi lever i, och det innebär att profetisk liturgi och predikan med nödvändighet behöver vara kontextuellt förankrade. Liturgin firas inte i ett isolerat vakuum. Den firas på en specifikplats vid en specifik tidpunkt. Största delen av våra liv tilldrar sig utanför kyrkväggarna, sex av veckans sju dagar är vardagar. Hur ser den vardag ut där vi lever största delen av vår tid? Vad kännetecknar det globala och lokala samhället just här och just nu? Uttrycket »här och nu« kan lätt bli en klyscha, men ordet »här« innefattar rummet och ordet »nu« innefattar tiden. Jag tror att det är viktigt att reflektera över båda begreppen, för det finns teologer som menar att tiden tagit alldeles för stor plats i förhållande till rummet i västerländskt tänkande. Tiden har

4 FitzGerald, 93 f. Min översättning.

varit överordnad rummet, och tankarna om rum och plats har kommit i andra hand. Detta har fått och får ovälkomna konsekvenser. En som menar det är George E. Tinker, professor och luthersk präst, som tillhör det siouxspråkiga urfolket osagerna i Nordamerika. Han skriver:

Frågan är inte om tid och rum saknas i den ena eller andra kulturen, utan om vilken metaforisk bas som är rådande och vilken som är underordnad. Som tidigare noterats har amerikanska urfolk en tidsbestämd medvetenhet, men den är underordnad vår känsla för det rumsliga, och på samma sätt har den västerländska traditionen en rumslig medvetenhet, men den är underordnad den tidsbestämda.5

Betonar man tiden, menar Tinker, står människan i centrum: det blir en antropocentrisk livssyn. Betonar man rumsligheten kommer genast hela skapelsen i fokus. På en viktig punkt kritiserar Tinker den latinamerikanska befrielseteologin, som han menar betonar tiden, historien, på bekostnad av det rumsliga, skapelsen. När Kyrkornas världsråd på 1980-talet drev en process som hette »Rättvisa, fred och skapelsens integritet« argumenterade Tinker envetet inom världsrådet att det i stället borde ha hetat »Skapelse, rättvisa, fred«. Genom att placera skapelsen först läggs en andlig och teologisk grund. Respekt för skapelsen resulterar med nödvändighet i rättvisa och fred för hela skapelsen och alla människor, menar Tinker.6

Vi hör ihop med platsen där vi lever och med liljorna på marken. Il postino, brevbäraren, heter en italiensk film från 1994. Den utspelar sig på en liten italiensk ö i början av 1950-talet. Här jobbar brevbäraren Mario. Han får börja bära ut brev till den landsflyktige

5 Tinker, 106. Se även 44. Min översättning. 6 Tinker, 111.

chilenske poeten Pablo Neruda (1904–1973), som befinner sig på ön. En ny värld öppnar sig för Mario, bland annat får han lära sig en hel del om metaforer. Han börjar spela in de vardagliga ljud som omger honom: den stilla brisen, vågornas slag mot stranden, ljudet av en motorbåt, hjärtslagen från det ofödda barnet i flickvännens mage. Ljuden från sin och öns vardag tänker han sedan skicka till Pablo Neruda när denne rest sin väg. Mario får aktiva ögon och aktiva öron.

Det handlar om en noggrann uppmärksamhet på det speciella i omgivningen, ögon som ser den plats och situation vi lever i, öron som lyssnar in den plats och situation vi befinner oss i. Platsen där vi lever tas ofta som självklar och given. Därför är det viktigt att utveckla en ny känsla för platsen där vi bor, för vår församling, för kyrkan där vi firar gudstjänst. Som Mario, han fick en ny känsla för ön han bodde på.

Den skotske franciskanen, teologen och filosofen Duns Scotus (ca 1266–1308) var utbildad i Oxford och undervisade senare i Paris. Han hade en föreställning om det som på latin heter haecceitas, thisness på engelska, dettahet eller det-här-het på svenska. Scotus uppmärksammade det särskilda och det individuella i skapelsen utifrån inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus. Inkarnationen är »det högsta goda i hela skapelsen«, Guds största verk, menade Duns Scotus. Gud blev just den här judiske snickaren. Guds skapande av liv söker därför hela tiden sitt uttryck i skapelsens särskildheter. Scotus menade exempelvis att ett träd, säg en björk, har sin egen unika individualitet, vilket skiljer den från en annan björk, som har sin egen individualitet. Liksom människan. Varje människa är helt unik. Därför finns det inget utrymme för våld mot någon enda människa, ingen plats för mobbning av någon enda människa. Haecceitas betydde för franciskanerna att Gud finns hos varje utstött människa i samhället. Begreppet haecceitas rymmer respekt, okränkbarhet och tacksamhet för allt levande.7

7 Sheldrake (2001b), 23–29; Notwehr, 134–141.

Om vi tillämpar Duns Scotus tanke om haecceitas på gudstjänstlivet, är det viktigt att reflektera över att liturgin firas på en särskild plats i en särskild församling i en särskild kyrka vid en särskild tidpunkt. Om vi inte har en medveten känsla för vår egen särart, utan kanske till och med tänker så här: det vi är och gör, det kunde människor lika gärna få i en annan kyrka och kanske ändå bättre, då har vi på något sätt missat Guds närvaro i vår egen kyrka.8 Det är viktigt att tänka att Kristus möter oss i just den här kyrkan, predikan, brödbiten, klunken vin, dopvattnet, psalmen eller körsången. Genom de här ljusen i ljusbäraren talar Gud.

Samtidigt får vi inte glömma bort att den lokala kyrkobyggnaden också är universell. Den hör ihop med alla andra kyrkor i Sverige och runt om hela jorden. Kristi kyrka är en världsvid kyrka som sträcker sig långt bortom den egna församlingsgränsen. Människor i den lokala församlingen hör ihop med människor som talar andra språk, lever i andra kulturer, i andra förhållanden och under andra omständigheter. Vi lever i en komplex, global värld, där ekonomiska, religiösa, sociala, kulturella och politiska realiteter påverkar det lokala sammanhanget.

Våldsam överkonsumtion

… konsumtionståget avgår varje dag, i varje stad, i varje land så snart solen går upp i öst, och sannolikt även med en eller annan klimataktivist i leden ibland.9

Vi lever i ett globalt konsumtionssamhälle där varor, tjänster och upplevelser produceras, transporteras och konsumeras utöver hela världen i en allt snabbare takt. Mellan 2006 och 2016 ökade svensk-

8 Hopewell, 9. Se även Lathrop (1993), 207. 9 Lenas, Dagens Nyheter, 2010-08-09.

arnas privata konsumtion med 23 procent. Grunden i vårt ekonomiska system är att vi konsumerar så mycket som möjligt. Det är ett ekonomiskt system som kräver tillväxt för att vara stabilt.

Vår höga levnadsstandard bygger på att människor jobbar, konsumerar och stressar. Många blir helt utmattade. Enligt Försäkringskassan ökade antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med 159 procent mellan 2011 och 2016. Det finns ett samband mellan den ökade konsumtionen och den psykiska ohälsan10, även om ökad konsumtion inte är den enda orsaken. För barn och ungdomar höjs också livstempot, och den psykiska ohälsan ökar. Försäljningen av lugnande medicin och sömnmedel till barn har ökat kraftigt sedan år 2000.11 Barn sover allt mindre, i genomsnitt handlar det om en timme mindre per natt jämfört med antalet sömntimmar för trettio år sedan. Fler och fler lägger sig senare på kvällen. Förklaringen kan delvis sökas i teknikutvecklingen, främst smarta telefoner och sociala medier. Barn och ungdomar som sover mindre än sju timmar varje natt drabbas oftare av »huvudvärk, nedstämdhet, koncentrations- och motivationssvårigheter eller ont i magen« i jämförelse med dem som sover åtta timmar eller mer, enligt en studie från Karlstad universitet.12 Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm, menar att tonåringar och unga vuxna är tröttast i samhället. Flickor sover minst.13 1994–1996 deltog jag i en längre fortbildning som hette »Kvalificerad fortbildning predikan«. I ett av församlingsprojekten samman-

10 Solér, Dagens Nyheter, 2017-12-25. Solér menar att psykisk ohälsa bland vuxna och barn kan minska om vi gör något åt den konsumtionsrelaterade stressen. 11 Sveriges Television, 2011-09-14.

Sveriges Television, Sörmland. 2020-01-08. 12 Special Nest, 2017-02-21.

Sveriges Television, Sörmland, 2020-01-08. 13 Sveriges Television, vetenskap, 2015-02-23.

ställde jag en kort anonym enkät. Sista frågan var en öppen eller fri fråga: hur känns det att leva år 1995? Här kunde de som svarade, en stor del var konfirmandföräldrar, ta upp vad som helst. Överraskande många svarade, utan att jag hade frågat om det, att de hade problem med stress, att få tiden att räcka till för arbete, familj och intressen.

När jag sommaren 2001 tillbringade några veckor vid Lutheran School of Theology i Chicago, kom jag att läsa julinumret av tidskriften The Lutheran, som innehöll flera artiklar om tid och stress. Några av artikelrubrikerna var Tidens tyranni, Tiden och jag och Leva bortom tröttheten. I den sistnämnda artikeln sägs att anledningarna till 2000-talets trötthet är ekonomisk och psykologisk och att vi behöver reflektera över hur vårt ekonomiska liv relaterar till vår trötthet.14 Vad betyder marknadsekonomin och konsumtionskulturen i relation till den stress, trötthet, utmattning och psykiska ohälsa som finns i samhället i dag? Och kanske också till den »fundamentala leda och tomhet som präglar det moderna livet i dagens rika länder …«?15 Vi är utsatta för konsumtionskrav och är i praktiken dömda att konsumera om vi vill bibehålla trygghet och välfärd. Om vi slutar konsumera när våra viktigaste behov är uppfyllda, kommer hela systemet att kollapsa och den höga levnadsstandarden raseras.16 Överkonsumtionen har fört oss in i en återvändsgränd med negativa konsekvenser för människor och miljö.

Ordet våldsam finns med i rubriken till det här avsnittet. Det är ett medvetet val, och ordet ska tolkas bokstavligt. Överkonsum-

14 Schaper, 19: De ekonomiska och psykologiska orsakerna innefattar »den globala ekonomin, behovet av två eller fler inkomster för att försörja en familj och den ökande stimulansen för alltmer påkostade livsstilar – bland otaliga andra samverkande ekonomiska, politiska, sociala och personliga faktorer.« Min översättning. 15 Hamilton, 49 f. 16 Budde, 37.

tionen bygger på våld mot skapelsen. Förre påven Benedictus XVI talar om »den brutala konsumtionen av Skapelsen«.17 Människor utnyttjas, jordens resurser plundras, regnskog skövlas18, arter utrotas i allt snabbare takt, haven fiskas ut och fylls med stora och mikrosmå plastbitar19, medvetna och omedvetna oljeutsläpp vållar skador, gifter sprids i miljön och orsakar svåra hälsoproblem. På många ställen på jorden, ofta i de fattigas livsmiljö, är de nödvändiga livsbetingelserna luft och vatten förorenade och förgiftade. Den globala ekonomin kan betraktas som krigslik och skulle kunna ses som en omedveten krigsförklaring mot Skaparen.

En som i vårt land tidigt insåg riskerna med industrisamhällets våld och rovdrift på naturen var författaren och journalisten Elin Wägner (1882–1949), bland annat i debattboken Väckarklocka, som kom ut 1941 under andra världskrigets pågående ödeläggelse och dödande. Wägner menar att vår civilisation även i fredstid är:

inställd på att bryta upp sammanhang, krossa motstånd, omgestalta, erövra. Den måste ha varit tänkt som ett medel till människornas frihet och lycka. Men människornas frihet och lycka har kommit att betyda herravälde över jorden. Detta erövrarmål … har inte tålt att några gränser bestod för människan. Därför har civilisationen även under

17 Benedictus XVI citeras av Eggemeier, 59. Senn, 27, talar om en »våldtagen skapelse och våldförd mänsklighet«. Bergmann, 21, skriver: »naturen lider under det våld vår kultur utsätter den för«. 18 Enligt Brandão Jönsson skövlas 30 fotbollsplaner per minut. Dagens Nyheter, 2019-04-25. 19 Enligt en artikel av Ulla Karlsson-Ottosson i tidningen Ny Teknik (2014-12-11), som hänvisar till amerikanska forskare, finns i världshaven minst 5,2 biljoner plastbitar med en sammanlagd vikt av 269 000 ton. Mängden plastavfall i haven kommer att öka.

fredstid varit på krigsfot. Den arbetar med fart, massa, med krafter … Den älskar att bryta lagar och motstånd. Den är krigisk och nedbrytande … Där den går fram, måste äldre kulturer raseras, naturen skändas och plundras.20

En i dag högaktuell fråga rörande det svenska skogsbruket, även det kyrkliga, är debatten om kalhyggen. Författaren Sara Lidman (1923–2004) skrev på sin tid om kalhyggen som ett krig som farit fram över marken. »Det utgår en sorg från en sådan mark som gör allt levande förtvivlat.«21

En som betraktar den samtida ekonomin som krigslik och totalitär är den amerikanske författaren, poeten och farmaren Wendell Berry, som menar att det blir allt svårare att skilja den nuvarande ekonomin från krigföring. Den globala marknadsekonomin är, menar Berry, en »fiende« till naturen.22 Ekonomin är våldsam och totalitär, och det är absurt att ha en krigslik ekonomi som strävar efter erövring och som förstör praktiskt taget allt som den är beroende av. Han liknar den industriella ekonomin vid »en armé i strid, som befinner sig i ett ständigt undantagstillstånd, som kräver våld som första utväg och offrandet av dyrbara och oersättliga saker«.23

Wendell Berry använder ord som mord, våldtäkt och plundring av skapelsen och världen, och han menar att det nuvarande ekonomiska systemet måste vändas upp och ner. Nu kommer konsumtionen i första hand, tillverkningsekonomin i andra hand, jordbruksekonomin i tredje och först i fjärde och sista hand kommer hänsynen till naturen. I en ansvarsfull ekonomi värd namnet (ekonomi betyder

20 Wägner, 18 f. 21 Dagens Nyheter, 1977-08-18. Citerad av Collste, 13. 22 Berry citerad av Eggemeier, 47. 23 Berry (2005), 148. Se även Berry (2003), 27, 68, 74, 114, 121 ff., 146.

hushållning) borde det vara tvärtom. Naturen ska komma i första hand, jordbruket i andra hand, tillverkningsekonomin i tredje och först i fjärde hand konsumtionen, menar Berry, som talar om miljöns förstörelse som en hädelse mot Gud. Att förstöra miljön är att kasta Guds gåvor i ansiktet på Gud.24 Berry säger att vi oroade oss för kommunismen. Nu ser vi hur kapitalismen25 erövrar världen och förstör miljön, kulturer och mänskliga samhällsgemenskaper.26

Litteraturprofessorn och kulturteoretikern Rob Nixon använder uttrycket »långsamt våld« för den plundring och exploatering som drabbar människor och djur, skogar, hav, floder, mark och klimat.27

Ett konkret exempel på utnyttjande och ekonomiskt våld mot människor ger den amerikanske katolske teologen Vincent J. Miller. Han berättar vad som hände den kinesiska nittonåriga fabriksarbeterskan Li Chunmei. I november år 2001 kollapsade hon på golvet i sin sovsal och dog. Kinesiska tidningar skrev att hon dog av guolaosi. Uttrycket betyder »överarbetsdöd« och används vanligen om unga arbetstagare som plötsligt kollapsar och dör efter att ha arbetat många timmar dag efter dag. Li Chunmei arbetade på en leksaksfabrik som

24 Berry (1993), Christianity and the survival of creation; Berry (2009), 18 f.; Eggemeier, 96. Även Bouma-Prediger och Walsh talar om en ekonomi i krig mot resten av skapelsen, 188 f. 25 Flera böcker som jag hänvisar till använder ordet kapitalism, ett ord som kan vara belastat för en del. I encyklikan Om klimathot och ojämlikhet (Laudato si') använder påve Franciskus andra ord för att tala om samma sak. Han talar om »affärsintressen« (20, 34, 127, 197), »multinationella företag«, (31, 38), »enorma globala ekonomiska intressen« (38), »den ekonomiska makten« (56) och »maximerad profit« (109). 26 Berry (2003), 27. 27 Linton, Dagens Nyheter, 2018-07-24. Se även Klein, 346 och not 43 på s. 627 där titeln på Nixons bok finns med: Slow violence and the environmentalism of the poor,

Harvard University Press, Cambridge Massachusetts, 2011. Se också Brueggemann (2007), som menar att våldet finns inbäddat i den fria marknadsekonomin, 152 ff.

gjorde mjukisdjur. Hon arbetade som »löpare«, det lägst kvalificerade jobbet. Hennes arbetsuppgift bestod i att springa med delvis färdiga mjukisdjur från en arbetsstation till nästa arbetsstation på linjen (en genomsnittlig linje hade tjugofem anställda och bara två eller tre löpare) och till nästa. För mindre än 1 krona i timmen. När produktionen var som högst, inför jul, påbjöds obligatorisk övertid, som i och för sig var olaglig, men det innebar att när Li Chunmei kollapsade och dog hade hon arbetat sextio dagar i ett sträck, varje dag från kl 8 på morgonen till kl 24 på natten, sexton timmar, med endast två timmars rast varje dag. Miller är klart berörd av hennes öde och historia och frågar sig om Li Chunmei jobbat med något av de mjukisdjur han brukar trampa på hemma i sina barns rum.28

Ett annat konkret exempel på våld mot människor och miljö tog sin början den 20 april 2010. Då exploderade och sjönk oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen. Plattformen borrade efter olja för BP:s räkning på cirka femhundra meters djup utanför den amerikanska delstaten Louisianas kust.29 Elva personer dog och sjutton skadades. Oljeutsläppet pågick i tre månader innan man till slut kunde stoppa den gigantiska oljeläckan. 4,9 miljoner fat råolja läckte ut i havet. Oljeutflödet orsakade svåra skador på havsmiljön och för fiske- och turistindustrin. Oljan smetade ner nästan 800 kilometer stränder i Louisiana och Florida, men det som gjorde starkast intryck på »den skräckslagna« allmänheten var att BP »var totalt oförberett för explosioner på sådana djup […] och att tillsynsorgan och räddningstjänst inte hade en aning om vad de skulle göra«.30

28 Miller (2008), 16 f. 29 Djup som bara några år tidigare hade varit omöjliga att borra på. Klein, 410. 30 Klein, 408.

Mindre känt är att den största oljeolyckan på land i USA:s historia inträffade bara tio dagar efter det att läckan i Mexikanska golfen hade tätats. En av bolaget Enbridges pipelines i Michigan sprängdes sönder i en biflod till Kalamazoo River

och förorenade snabbt femtiofem kilometer vattenvägar och våtmarker med bortåt 4 miljoner liter olja, som täckte svanar, bisamråttor och sköldpaddor med svart gegga.31

Ortsbor blev sjuka och bostäder fick evakueras. På samma sätt som BP hade Enbridges prioriterat vinst framför säkerhet.

Ännu mindre känt, ett tydligt exempel på »långsamt våld«, är det pågående oljeutsläpp som under drygt femtio års tid förstört och våldfört sig på känsliga ekosystem och människors livsvillkor i Nigerdeltat, Nigeria. Ingen vet exakt hur mycket olja som läcker ut, men det är mycket. Myndigheter och oljebolag, främst Shell, är inte intresserade av att informera om detta. Civilbefolkningen lider. Livsvillkoren har brutalt försämrats: dricksvatten, fiskevatten, jordbruksmarker och våtmarker är förstörda, byar ödelagda. Allt detta har skapat instabilitet, sociala konflikter och våld från militärens sida mot demonstranter och våld mellan regeringens säkerhetsstyrkor och den lokala milisen.32

Exemplet från Nigerdeltat visar att det inte bara är när det händer något exceptionellt, en stor olycka, som miljön tar stor skada. Det är mycket värre än så. »[V]arje dag som den moderna ekonomin fungerar som planerat är en dag som fördjupar miljökrisen.«33

När den franske filosofen Jean-François Lyotard (1924–1998) år 1979 proklamerade de stora berättelsernas död, glömde han att tala

31 Klein, 409. 32 Thurfjell, Svenska Dagbladet, 2010-06-15. 33 Eggemeier, 39.

om att den stora berättelsen om kapitalismen lever och mår bra, menar den engelske teologen Tim Gorringe. Enligt honom försöker kapitalismen att lägga under sig hela världen. Den så kallade fria marknaden gör anspråk på att vara ett globalt evangelium, vars budskap utlovar räddning, fred och välstånd åt alla människor34, men sanningen är att finns det vinnare finns det också alltid förlorare: människor, djur, växter, berg och hav, floder och skogar, luft och klimat.

Överkonsumtionen i världen utövar våld mot jorden och dess levande varelser. Världens befolkning lever på mer än vad vår blågröna planet klarar av. Om vi fortsätter konsumera på nuvarande nivå, skulle det behövas två jordklot redan år 2030. Den så kallade Earth Overshoot Day, dagen då innevarande års resurser av jordens förnyelsebara tillgångar tagit slut, tenderar att infalla några dagar tidigare för varje år som går: 2015 den 3 augusti, 2017 den 30 juli, 2019 den 26 juli, 2020 den 22 augusti, 2021 den 29 juli.35 Det är de rika ländernas livsstil som tär mest på jorden. Skulle alla länder leva på Sveriges nivå skulle Earth Overshoot Day inträffa redan i början av april. Världens begränsade resurser är orättvist fördelade. Många dör av svält, andra av överflödssjukdomar. Den orättvisa globala konsumtionen är sammankopplad med klimatförändringarna. Under finanskrisen 2009 minskade de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser med femton procent per person.36 Klimatförändringarna utmanar konsumtionssamhällets grundvalar.

34 Gorringe (2004), 178 f. 35 Som jämförelse: 1970 den 30 december, 1980 den 4 november, 1990 den 10 oktober, 2000 den 22 september, 2005 den 24 augusti, 2010 den 6 augusti. 2020 och 2021 är undantag p.g.a. coronapandemin, men trots det infaller dagen en månad tidigare än år 2000. Overshootday.org 36 Wollter, Upsala Nya Tidning, 2020-03-16.

Klimatkris

I ett material från 1978 framtaget på biskopsmötets och Svenska ekumeniska nämndens initiativ och som anbefalldes för studier i församlingarna av dåvarande ordföranden och vice ordföranden i nämnden, ärkebiskop Olof Sundby (1917–1996) och missionsföreståndaren i Svenska Missionsförbundet, Gösta Hedberg (1918–2004), står följande att läsa:

Vid förbränning av kol uppstår flera miljöfarliga ämnen, bl a stora mängder koldioxid som möjligen kan komma att påverka jordens värmebalans och leda till stora klimatförändringar.37

Vidare står det:

Av miljöskäl – bl a hänsynen till det globala klimatet – bör den totala mängden av fossila bränslen minskas.38

1978 användes de försiktiga orden möjligen och bör, men medvetenheten om faran för klimatförändringar fanns uppenbarligen redan då inom svensk kristenhet. Misstankarna om koldioxidens påverkan på klimatet fanns ännu tidigare i vetenskapliga rapporter publicerade i slutet av 1950-talet. 1965 fick den dåvarande amerikanske presidenten Lyndon Johnson (1908–1973) en rapport om att den ökande halten av koldioxid i atmosfären kunde bli förödande.39

37 Collste, 48. 38 Collste, 104. 39 Klein, 101. Redan på 1890-talet hade den svenske kemisten Svante Arrhenius upptäckt sambandet mellan koldioxid och uppvärmning av atmosfären. Scranton, 45.

Begreppet antropocen, människans tidsålder, lanserades år 2000 av atmosfärkemisten och nobelpristagaren Paul Crutzen (1933–2021).

Det är ett geologiskt tidsbegrepp

för den epok då mänsklig aktivitet påverkat jordens ekosystem, klimat och jordskorpa så att förändringarna kommer att bestå i miljontals år. Bland annat växthusgaser och spår av kärnvapensprängningar.40

När antropocen kan anses ha tagit sin början är föremål för debatt och olika förslag: alltifrån jordbrukets genombrott, industrisamhällets framväxt till det som kallas den stora accelerationen efter andra världskriget.41 Crutzen själv menar att den stora ökningen av växthusgaser efter 1950, i kombination med avskogning, gruvdrift och djuphavsfiske, betecknar slutet på holocen och början på antropocen. Människans utsläpp av växthusgaser har ersatt solstrålningen som den huvudsakliga påverkan av klimatet och livet på jorden.42 Antropocen markerar att mänskligheten har skaffat sig en ny makt över jordens tillstånd och framtid, men paradoxalt nog minskar samtidigt människans makt och kontroll. Om stigande havsnivåer dränker städer och hamnar och torka förstör livskraftiga jordbruksmarker, kommer människans makt över jorden att minska.43

När klimatförändringarna diskuteras sägs det ofta att vi måste rädda jorden åt våra barn och barnbarn, men enligt författaren och journalisten Bill McKibben handlar det inte om att rädda jorden åt barn och barnbarn. Det handlar om människors levnadsvillkor i

40 Sörlin, Dagens Nyheter, 2017-04-09. 41 Sörlin, Dagens Nyheter, 2017-04-09; Northcott, 48. 42 Northcott, 21 f. 43 Northcott, 22 f.

dag. Redan nu drabbas och dör människor av klimatförändringarna. Egentligen, menar han, var detta ett problem redan för våra föräldrar. Planeten jorden är i dag en annan än vad den var för bara trettio år sedan. Den planeten är för alltid ett minne blott. Därför behöver vår planet ett nytt namn. Han kallar den joorden i stället för jorden (eaarth i stället för earth). Vi är tvingade att anpassa oss till livet på en ny tuff planet, menar McKibben.44

Miljöförstöringen och klimatförändringarna får idéhistorikern Sverker Sörlin att fråga sig:

Hur kunde det få hända? De hade ju allt klart för sig, varför gjorde man inte mer? […] Om man skulle försöka sammanfatta en stor kunskap från många områden blir svaret: därför att för få gör motstånd.45

En hotad skapelse är i dag liturgins kontext. Därför finns det anledning att fråga om firandet av liturgin kan påverka och förändra sociala, politiska och ekonomiska mönster och strukturer, eller om liturgin tvärtom låser fast gudstjänstfirarna i tanke- och handlingsmönster som befäster status quo. Den amerikanske lutherske liturgiteologen Gordon Lathrop frågar om ritualerna vi praktiserar engagerar oss så vi visar omsorg om jorden.46

Det behöver inte vara något fel på vår tro, våra värderingar eller intentioner. Men det är förtvivlat svårt att leva trons konsekvenser. Vi vet att vi borde ändra livsstil, i en samverkan mellan politiska och privata beslut, för att värna och trygga livsbetingelserna på jorden, men vi gör inte det. Varför?

44 McKibben, xiii, 2 och 16. McKibben skriver detta år 2010. 45 Sörlin, Dagens Nyheter, 2013-04-04. 46 Lathrop (2003), 125.