Från syföreningsalster till kravallslöjd

20 Från syföreningsalster till kravallslöjd

TEXTILIER, TEKNIKER OCH BRODERIERS BETYDELSE I KYRKANS VÄRLD

Den textila traditionens teknik, materialframställning och formspråk har länge färdats med människan över territoriella gränser. I skapande textil verksamhet kan vi möjliggöra mötesplatser i gemenskap, då det exempelvis är lätt att kommunicera visuellt kring räta maskor och läggsömmar, utan att vi talar samma språk eller delar livsåskådning. Hantverk ger kraft och självkänsla. Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår, och resultatet är till gagn för både nytta och lystnad.

Rågiryggenbroderierna är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det textila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spelrum. Broderierna kan också ge en föreställning om de integrationsmöjligheter som syföreningarna kan ge i form av möten över kultur, ålders och könsgränser.

Textilier kan följas genom århundraden i liturgiska kläder och inredningsdetaljer. Många av dem anknyter till kyrkoårets liturgiska kulörer. Textilierna spelar en viktig roll för de kyrkliga handlingarna, där vi känner igen oss genom generationer även om det i ett längre perspektiv skett förändringar av vad som teologiskt förstärkts. Våra kyrkorum pryds ofta med textil konst där till exempel bibelcitat och händelser uttrycks genom symboliskt bildspråk anpassade i design efter det kyrkorum de ska smycka.

Det har funnits broderiskolor för kyrkliga ändamål i Europa så tidigt som på 1100talet. En guldålder inföll under senmedeltiden, då textilier pryddes med silkes och guldtråd, pärlor och ädelstenar samt figurbroderier. Under 1500talet minskade broderiet till förmån för vävda föremål. Broderier förstärkte detaljer på allt mer avancerade vävda tyger. Textilierna höll generellt hög kvalitet när det gällde materialval

Hantverk ger kraft och självkänsla. Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår.

och design, oavsett om de tillverkades i serier eller var unika i sitt slag. Textiliernas värde skattas numera högt och skyddas vanligen som kyrkliga inventarier enligt bestämmelserna i Kulturmiljölagen.

Till Svenska kyrkan kunde år 2018 knytas 1 195 syföreningar med nästan 1 600 medlemmar som genom sitt textila skapande och försäljning av detta kunde samla in nästan 15 miljoner kronor till välgörande ändamål. Utöver det som säljs samlas förnödenheter in till behövande i Sverige och övriga världen.

Svenska kyrkans syföreningar, som funnits sedan mitten av 1800talet, har genom åtskilliga timmar av ideellt textilt skapande gett förutsättningar för viktiga investeringar och stöd för diakoni och mission. Allt från hela kyrkobyggen till kyrklig textil och humanitära insatser har kunnat finansieras tack vare flitig kreativitet i syföreningar runt om i landet. Syföreningarnas verksamhet med träffar och aktiviteter för försäljning med mera har haft en viktig social betydelse både för de direkt medverkandes gemenskap och genom att man tillsammans utgör ett viktigt nätverk i församlingen, i nära kontakt med det omgivande samhället.

Budskap och tolkningar i form av bilder och symboler, inte minst i kyrkornas interiöra måleri, har använts både för att inspirera till ett fromt leverne i kristlig anda och till att avskräcka från dess motsats. I text har centrala bibliska budskap återgetts i korta men uppenbart tydliga textkompositioner. Många broderade bonader har spridits genom syföreningarnas arbete med sedelärande underton, men också för att känna hopp och styrka. De flesta av oss känner säkert igen broderier med varianter på »tro, hopp och kärlek« (1 Kor 13:13).

I dag har vi gränslösa möjligheter att både påverkas samt påverka med bild och text via digitala kanaler. Vi kan i allt större utsträckning ta individuell plats samtidigt som vi enkelt kan bygga nätverk med möjlighet att nå ut med budskap tillsammans med likasinnade. Med slöjd som gemensam nämnare har begreppet kravallslöjd fötts, vilket – trots namnet – visat på ett fredligt och spännande sätt att nå ut mera fysiskt påtagligt med budskap och väcka tankar genom konst. Få av oss går oberörda förbi en lyktstolpe klädd i randig tröja. Alla vi som passerar och möter dessa uttryck i samhället får möjlighet till personlig reflektion och kan själva agera utifrån förmåga och intresse. »Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling«, säger lgr11, Läroplan för grundskolans ämne slöjd. En summering av eget skapande i gemenskap kan i backspegeln ses som ett bärkraftigt »mönster« som främjar gränsöverskridande kontakter lokalt, både mellan individer och globalt för vår omvärld. Vad brinner ditt hjärta för?

ANN-CATRIN JOHANSSON handläggare på enheten för kulturarvsstöd vid Kyrkokansliet i Uppsala

21

22