Från syföreningsalster till kravallslöjd TEXTILIER, TEKNIKER OCH BRODERIERS BETYDELSE I KYRKANS VÄRLD
20 F
Den textila traditionens teknik, materialframställ ning och formspråk har länge färdats med männis kan över territoriella gränser. I skapande textil verk samhet kan vi möjliggöra mötesplatser i gemenskap, då det exempelvis är lätt att kommunicera visuellt kring räta maskor och läggsömmar, utan att vi talar samma språk eller delar livsåskådning. Hantverk ger kraft och självkänsla. Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår, och resultatet är till gagn för både nytta och lystnad. Råg-i-ryggen-broderierna är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det tex tila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spel rum. Broderierna kan också ge en föreställning om de integrationsmöjligheter som syföreningarna kan ge i form av möten över kultur-, ålders- och könsgränser. Textilier kan följas genom århundraden i litur giska kläder och inredningsdetaljer. Många av dem anknyter till kyrkoårets liturgiska kulörer. Textilierna spelar en viktig roll för de kyrkliga handlingarna, där vi känner igen oss genom generationer även om det
i ett längre perspektiv skett förändringar av vad som teologiskt förstärkts. Våra kyrkorum pryds ofta med textil konst där till exempel bibelcitat och händelser uttrycks genom symboliskt bildspråk anpassade i de sign efter det kyrkorum de ska smycka. Det har funnits broderiskolor för kyrkliga ända mål i Europa så tidigt som på 1100-talet. En guldål der inföll under senmedeltiden, då textilier pryddes med silkes- och guldtråd, pärlor och ädelstenar samt figurbroderier. Under 1500-talet minskade broderiet till förmån för vävda föremål. Broderier förstärkte detaljer på allt mer avancerade vävda tyger. Textilierna höll generellt hög kvalitet när det gällde materialval
"
Hantverk ger kraft och självkänsla. Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår.
