Råg i ryggen

RÅG I RYGGEN BRODERI FÖR RELIGIONSFRED

7

RED: KARIN AHLQVIST & JONAS LÖHNN

ARGUMENT

RÅG I RYGGEN BRODERI FÖR RELIGIONSFRED

7

RED: KARIN AHLQVIST & JONAS LÖHNN

ARGUMENT

© 2022 Argument Förlag, Svenska kyrkan och respektive upphovsman Foto, inlaga & omslag: Magnus Aronson. Med undantag för bilderna på s. 7, 11, 17–19, 27, 51, 62 & 64 som är tagna av respektive brodör.

Grafisk form: Pierre Eriksson Tryck: Dardedze holografija SIA, Lettland 2022

isbn: 978-91-7315-633-2

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0971

E

T

S

Argument Förlag ab | Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se

Innehåll 6

Minnen från framtiden

8

Att vara en hoppfull pessimist

10

Om broderitävlingen Råg i ryggen

20

Från syföreningsalster till kravallslöjd

23

»Gud är större«

25

»Sök Guds tilltal i mötet med varje människa, oavsett religiös bakgrund«

29

»Vi väljer att stå upp för varandra«

31

»Allt levande färdas i samma ark«

33

»Ingen världsfred utan fred mellan världsreligionerna«

37

»Det du ser hos andra finns hos dig«

39

»Hela mänskligheten är Guds folk«

43 »Det finns alltid ljus, om vi bara är modiga nog att se det.

Om vi bara är modiga nog att vara det.« 47

»Är inte meningen med livet att hjälpa andra att leva?«

49

»Allt verkligt liv är möte«

53

»Vi hjälper andra, inte för att de är kristna, utan för att vi är det«

57

»Du har en värld av grannar«

60

Mönster

Minnen från framtiden

6 F

Vi kan ha minnesbilder av det förflutna. Men vilka bilder har vi av framtiden? Vad påminner dig om den värld du strävar efter?

Det som börjar i det lilla – ett ord av uppmuntran eller inspiration – kan sträcka sig bortom vår tillvaro och bli en försmak av något heligt och allomfattande som vi kan längta till. Det ger oss råg i ryggen att fortsätta arbetet, för att det vi hoppas på stegvis ska kunna bli verklighet.

Historien visar hur rädsla snabbt kan bli till hat och hur hot göder våldsspiraler. En motkraft är att i handling gestalta den godhet vi tror på. Det är ett språk som många förstår. Övning i mod övervinner rädslan.

Trygghet som skapar varaktig fred förverkligas när vi praktiserar den framtid vi önskar. Handlingar och ord kan förändra vårt sinne, utmana vårt vanetänkande och skapa utrymme för nyfikenhet och lärande.

Varje människa är på väg. Vi utvecklas, eftersom vi inte är perfekta. Det ger anledning till självpröv­ ning och ödmjukhet inför det vi uppfattar som an­ norlunda än oss själva. För ingen av oss har hela sanningen. Var och en kan bidra med sin lilla del av en helhetsbild som ger oss åtminstone en aning.

Olikheter är en gemensam rikedom som bidrar till större förståelse om vi låter dem.

Att det vardagliga och lilla hör samman med det gemensamma och stora ser vi i broderierna i den här boken. Sida vid sida formar stygnen bilder och berät­ telser som sträcker sig långt bortom tygets gränser.

Handens verk blir synligt – kärlek och tanke tar fysisk form. Och kanske sker rörelsen också i andra rikt­ ningen – broderiets långsamma framväxt manar oss att fundera en gång till över vilken värld vi vill lägga vår möda på att forma.

Att möta människor med olika religiös övertygelse – eller som saknar sådana – på ett respektfullt sätt bi­ drar till helade relationer. Det är inte alltid smärtfritt.

Men psalmförfattaren Ylva Eggehorn har i psalm 779 fått kyrkans folk att sjunga om att odla det hopp och den tolerans som får oss att springa fram mot nya

"

Trygghet som skapar varaktig fred förverkligas när vi praktiserar den framtid vi önskar. Handlingar och ord kan förändra vårt sinne.

7 F

möten, även om vi blir lurade minst en gång till.

Upplevelsen av att inte alltid få motta tacksamhet, eller ibland göra fel, är inget högt pris att betala för att bidra till den tillit som uppstår när vi envist utgår från att tro gott om vår medmänniska. En person kan vara en främling eller en granne beroende på hur vi bemöter denne.

I den mångfald av livsåskådningar som världen rymmer, lever budskapet om en jord, en mänsklighet, och samverkan över gränser i syfte att skapa medkän­

nande och generositet. Vem av oss som är på flykt och vem som får välkomna kan växla över tid. Vi får vi öva oss på den gästfrihet som fler behöver få erfara i vår samtid.

Ibland hånas människors genuina välvilja, som om en strävan efter att göra gott skulle vara naivt eller självförhärligande. Ge inte upp! Inspirera varandra!

Det är enbart hedersamt att försöka vara godhetsa­ postlar. Världen behöver sådana. Och Gud älskar världen.

Att vara en hoppfull pessimist

8 F

Med djup oro ser vi hur rasismen blir allt mer nor­ maliserad. En oro också Debbie Weissman, judisk utbildare i Israel och veteran inom religionsdialogen, ger uttryck för i sin bok Memoirs of a hopeful pessimist.

A life of activism through dialogue (»En hoppfull pessi­ mists memoarer. Ett liv av aktivism genom dialog«).

Men, skriver hon också, »jag har levt tillräckligt länge för att veta att saker kan förändras, ibland oväntat, och att situationer sällan förblir statiska, på gott och på ont« (min översättning). Gud är »överraskningarnas Gud«.

Och Debbie Weissman citerar den förre palestinske lutherske biskopen Munib Younan som sagt att »Så länge du tror på en levande Gud, måste du ha hopp«.

Hopp i en tid som kan skrämma får jag också när jag ser responsen på broderitävlingen Råg i ryggen.

"

Det finns inget givet i att rasismen måste fortsätta normaliseras.

Alla bidrag som kommit in från hela landet. Alla som tar detta på största allvar. Med kreativitet, skapar­ glädje och mod. Broderier på kuddfodral, jeansjackor, tygkassar, kökshanddukar och bonader. Skapade av unga, medelålders, äldre, av enskilda och av hela ar­ betslag. Jag får hopp – och blir rörd. Hatet – giftpi­ larna som ärkebiskop Antje Jackelén träffande beskri­ vit det som – på sociala medier, exempelvis Twitter, är nedbrytande och förgiftar samhällsklimatet, men utgör långt ifrån hela verkligheten.

En tweet kan skrivas och slängas iväg på två sekun­ der. Det här, däremot, är handarbeten som tar timmar, dagar eller veckor att skapa. Som människor lagt ner själ och hjärta i. Med ord och budskap som är både tid­ lösa och högaktuella, som alla har djup och mening och som visar på styrkan i religiös och annan mångfald. Det ger hopp, trots allt. Hopp om uthållighet och att saker kan förändras, att hatet kan övervinnas. Det finns inget givet i att rasismen måste fortsätta normaliseras. Det ger råg i ryggen. Och helt visst är Gud en levande Gud. PETER LÖÖV ROOS

samordnare för interreligiösa frågor i Svenska kyrkan

9 F

Om broderitävlingen Råg i ryggen

10 F

Hur kan vi finna vägar att tala om religionsmöten, migration och social hållbarhet utan att tonläget höjs? Det var på en av våra regelbundna avstäm­ ningar med ärkebiskop Antje Jackelén som frågan ställdes. Vi tog upp den ensamhet och det behov av nytt mod som många av de människor som arbetar över religions­­­­gränser gett uttryck för och som vi mött genom Svenska kyrkans program Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar.

– Vi behöver ge dem råg i ryggen! sa ärkebiskop Antje.

Vi började leta – finns det verktyg i våra traditio­ ner för att tala om vår gemensamma framtid, om vilka vi är och vilka vi vill vara? Vilka ord använder människor för att ge näring åt sin strävan efter ett samhälle där vi betraktar varandra som grannar i stäl­ let för främlingar?

Under senhösten 2020 efterlyste vi favoritcitat och tankar som på olika sätt ger »råg i ryggen« i mötet över gränser. Vi fick in många svar och funderade på hur vi skulle sprida citaten vidare.

Vi landade i broderierna. Många av oss bär med

oss minnen av korsstygnstavlor och snirkliga bonader som hängde på väggen hemma eller i församlings­ hemmet med ord som blivit till referenspunkter för en hållning. Några har lågmält påverkat under en hel livstid. Visst borde även samtal om fredlig sam­exist­ ens, social och andlig hållbarhet kunna börja där?

I mars 2021 utlyste vi en tävling där den som ville fick brodera något av tolv utvalda citat. Det kom in hela 66 bidrag i olika storlekar, former och material.

Broderierna bedömdes av en jury bestående av biskop

"

Kombinationen av citat som talar tydligt och profetiskt till vår samtid och broderier i syföreningarnas anda förenar form och innehåll på ett spännande sätt.

Karin Johannesson, Kyrkans tidnings opinionschef Jonas Eek, stiftsdiakon Karin Ahlqvist samt Helena Ericsson som driver broderibloggen och butiken Brodera Mera.

Nu har broderitävlingen blivit en utställning och dessutom den bok som du håller i din hand. Tillsam­ mans blir allt detta små knuffar i riktning mot en ön­ skad framtid. Kombinationen av citat som talar tydligt och profetiskt till vår samtid och broderier i syfören­ ingarnas anda förenar form och innehåll på ett spän­ nande sätt. Det konstnärliga uttrycket väcker känslor och utmanar, det inspirerar och skapar legitimitet.

I denna bok lyfts ett urval av broderierna fram.

Teologer med egen erfarenhet av religionsmöten re­ flekterar utifrån citaten, och brodörerna kommer till tals. Dessutom medföljer ett par mönster att inspi­ reras av, i syfte att fortsätta förändra samtalet – och kanske världen – ett stygn i taget.

11 F

ANNA HJÄLM

programansvarig Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar

Programmet Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar har under fyra år arbetat för att utveckla och fördjupa Svenska kyrkans relationer med andra religiösa samfund och organisationer som arbetar praktiskt med och för människor på flykt i Europa.

Insatserna har syftat till att stärka praktikerna, synliggöra arbetet och göra oss uthålliga i vårt försvar av människovärdet. Programmet avslutas under våren 2022. Det interreligiösa, europeiska nätverk som vuxit fram under programmets gång, A World of Neighbours, fortsätter arbetet med att främja fredlig samexistens och ett humant Europa.

12 F

BÄSTA TOLKNING: PETRA HALL, PITEÅ

Petra ger oss ett välkomponerat korsstygnsbroderi med djup. Hon lyckas att med enkla medel ge oss en värmande och inspirerande tolkning av Kajs Atallahs citat »Du har en värld av grannar«.

Petra Hall skriver: »Tittar man på vår jord från rymden – som jag valde att ta med i broderiet – finns inga gränser ditritade. Så hela planeten är vårt hem, och då blir även den som bor på andra sidan jordklotet min granne. Det beror lite på perspektivet.«

13 F

MEST KREATIVA BIDRAG: EMMA »ELMER« ERIKSSON, HÖKARÄNGEN

Att ta sig an uppgiften »råg i ryggen« med ett broderi just på ryggen av en jacka är en smart och, i god bemärkelse, bokstavlig tolkning. Att placeringen dessutom framhäver citatets innebörd – »allt levande färdas i samma ark« – förstärker den kreativa ansatsen. Jackan gör människan till en bärare av och ambassadör för citatet. Den råg i ryggen som citatet ger illustreras rent fysiskt. Sammantaget kan denna kreativitet göra livsvandringen lättare.

Emma »Elmer« Eriksson skriver: »Ett bra budskap bör bäras med råg i ryggen, ett fritt broderi som fått växa fram.«

14 F

BÄSTA FUNKTION/FUNKTIONALITET: AV MEDLEMMAR OCH MEDARBETARE I FARSTA FÖRSAMLING

Ett gemensamt broderi knyter samman både trådar och människor. Många händers verk och en färgsprakande åsiktsmångfald har resulterat i ett konstverk som ger andra råg i ryggen att testa något liknande. I skapandet har olika talanger tagits till vara. Några har sytt medan andra har fått chansen att i samtal bidra med sin kreativitet och sina tankar kring citatet. Så skapas ett färgsprakande broderi som på ett konkret sätt illustrerar hur vi bygger en värld av grannar.

Carola Backlund, diakon i Farsta församling, skriver: »Flertalet anställda i Farsta församling har varit ute i vår församlings olika delar och pratat med personer om vad citatet betyder för dem. Sammanlagt har 88 personer deltagit på olika sätt, genom att brodera eller genom att dela sin åsikt om vad citatet betyder för dem. Varje bild på tavlan står för något som människor har delat med sig av till oss.«

15 F

SÄRSKILT OMNÄMNANDE: FIA STEIMER, HÖÖR

På ett lekfullt, kreativt sätt lyfter bidraget fram citatet »Är inte meningen med livet att hjälpa andra att leva?« av Omar, FN-anställd i Sudan. Konstnären har valt att återanvända tidigare material och har skapat ett nytt broderi som är fantasifullt och har direkt praktisk användning då broderiet återfinns på ett kuddfodral.

Fia Steimer skriver: »Har återanvänt delar från tavlor jag broderat tidigare med människor från olika länder. Kanten på kuddfodralet är en rest från ett möbeltyg som jag vävt till en stol.«

16 F

FOLKETS PRIS: SONJA LIEW, VRIGSTAD

Under sommaren 2021 pågick en omröstning på tävlingens webbplats. Med 62 av totalt 471 röster blev Sonja Liew, Vrigstad, vinnare av Folkets val.

17 F

18 F

19 F

Från syföreningsalster till kravallslöjd TEXTILIER, TEKNIKER OCH BRODERIERS BETYDELSE I KYRKANS VÄRLD

20 F

Den textila traditionens teknik, materialframställ­ ning och formspråk har länge färdats med männis­ kan över territoriella gränser. I skapande textil verk­ samhet kan vi möjliggöra mötesplatser i gemenskap, då det exempelvis är lätt att kommunicera visuellt kring räta maskor och läggsömmar, utan att vi talar samma språk eller delar livsåskådning. Hantverk ger kraft och självkänsla. Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår, och resultatet är till gagn för både nytta och lystnad.

Råg-i-ryggen-broderierna är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det tex­ tila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spel­ rum. Broderierna kan också ge en föreställning om de integrationsmöjligheter som syföreningarna kan ge i form av möten över kultur-, ålders- och könsgränser.

Textilier kan följas genom århundraden i litur­ giska kläder och inredningsdetaljer. Många av dem anknyter till kyrkoårets liturgiska kulörer. Textilierna spelar en viktig roll för de kyrkliga handlingarna, där vi känner igen oss genom generationer även om det

i ett längre perspektiv skett förändringar av vad som teologiskt förstärkts. Våra kyrkorum pryds ofta med textil konst där till exempel bibelcitat och händelser uttrycks genom symboliskt bildspråk anpassade i de­ sign efter det kyrkorum de ska smycka.

Det har funnits broderiskolor för kyrkliga ända­ mål i Europa så tidigt som på 1100-talet. En guldål­ der inföll under senmedeltiden, då textilier pryddes med silkes- och guldtråd, pärlor och ädelstenar samt figurbroderier. Under 1500-talet minskade broderiet till förmån för vävda föremål. Broderier förstärkte detaljer på allt mer avancerade vävda tyger. Textilierna höll generellt hög kvalitet när det gällde materialval

"

Hantverk ger kraft och självkänsla.

Man hinner tänka och lyssna in medan det pågår.

och design, oavsett om de tillverkades i serier eller var unika i sitt slag. Textiliernas värde skattas numera högt och skyddas vanligen som kyrkliga inventarier enligt bestämmelserna i Kulturmiljölagen.

Till Svenska kyrkan kunde år 2018 knytas 1 195 sy­ föreningar med nästan 1 600 medlemmar som genom sitt textila skapande och försäljning av detta kunde samla in nästan 15 miljoner kronor till välgörande ändamål. Utöver det som säljs samlas förnödenheter in till behövande i Sverige och övriga världen.

Svenska kyrkans syföreningar, som funnits sedan mitten av 1800-talet, har genom åtskilliga timmar av ideellt textilt skapande gett förutsättningar för viktiga investeringar och stöd för diakoni och mission. Allt från hela kyrkobyggen till kyrklig textil och humani­ tära insatser har kunnat finansieras tack vare flitig krea­ tivitet i syföreningar runt om i landet. Syföreningarnas verksamhet med träffar och aktiviteter för försäljning med mera har haft en viktig social betydelse både för de direkt medverkandes gemenskap och genom att man tillsammans utgör ett viktigt nätverk i församlingen, i nära kontakt med det omgivande samhället.

Budskap och tolkningar i form av bilder och sym­ boler, inte minst i kyrkornas interiöra måleri, har använts både för att inspirera till ett fromt leverne i kristlig anda och till att avskräcka från dess motsats.

I text har centrala bibliska budskap återgetts i korta men uppenbart tydliga textkompositioner. Många broderade bonader har spridits genom syföreningar­ nas arbete med sedelärande underton, men också för

att känna hopp och styrka. De flesta av oss känner säkert igen broderier med varianter på »tro, hopp och kärlek« (1 Kor 13:13).

I dag har vi gränslösa möjligheter att både påverkas samt påverka med bild och text via digitala kanaler. Vi kan i allt större utsträckning ta individuell plats samti­ digt som vi enkelt kan bygga nätverk med möjlighet att nå ut med budskap tillsammans med likasinnade. Med slöjd som gemensam nämnare har begreppet kravallslöjd fötts, vilket – trots namnet – visat på ett fredligt och spännande sätt att nå ut mera fysiskt påtagligt med budskap och väcka tankar genom konst. Få av oss går oberörda förbi en lyktstolpe klädd i randig tröja. Alla vi som passerar och möter dessa uttryck i samhället får möjlighet till personlig reflektion och kan själva agera utifrån förmåga och intresse. »Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dag­ liga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling«, säger lgr11, Läroplan för grundskolans ämne slöjd. En summe­ ring av eget skapande i gemenskap kan i backspe­ geln ses som ett bärkraftigt »mönster« som främjar gräns­överskridande kontakter lokalt, både mellan individer och globalt för vår omvärld. Vad brinner ditt hjärta för?

ANN-CATRIN JOHANSSON

handläggare på enheten för kulturarvsstöd vid Kyrkokansliet i Uppsala

21 F

22 F

»Gud är större« UR 1 JOH 3:19, BÖNERECITATION OCH ÄRKEBISKOP ANTJE JACKELÉNS VALSPRÅK

7 Första Johannesbrevet 3:18–20 uppmanar oss föl­ jande: »Låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är san­ ningens barn, och om vårt hjärta dömer oss kan vi inför Gud övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt.« Det finns många tillfällen då vårt hjärta dömer oss för det vi tänkt, sagt och gjort eller för det som vi inte tänkt, sagt eller gjort. Ibland med rätta, ibland på falska grunder, men alltid med risken att vi förblir fångade i oss själva – eller inkrökta i oss själva, som Martin Luther sade. Förvissningen att Gud är större än vårt hjärta ger tröst, hopp och frimodighet. För­ låtelse, upprättelse och mod är förutsättningar för att kunna leva med öppenhet och kärlek. Att vila i att »Gud är större« innebär ro mitt i den oro som världen och vårt eget hjärta kan försätta oss i.

Men »Gud är större« skapar också oro mitt i ron.

BRODERI AV GUNILLA GUSTAFSSON, STRÄNGNÄS

Gud är större än våra bilder av Gud. Hur mycket vi än vet och hur starkt vi än tror, blir vi aldrig färdiga och vi äger aldrig allt. Gud är större än all den rike­ dom av vishet och kunskap som mänskligheten har samlat genom att utforska både den materiella och den andliga världen. »Gud är större« stör alla totalitära anspråk, vare sig de är religiösa, politiska, kulturella eller naturve­ tenskapliga. Däri ligger en oöverträffad uppmuntran till tolerans, respekt och bön om sanningens Ande.

Insikten att Gud är större sporrar till samarbete och ett frimodigt sanningssökande. »Gud är större« är tröst och utmaning på samma gång. Det inbjuder till frågor och samtal, samtidigt som det hänvisar oss till Guds nåd som vi möter i Jesus Kristus.

ANTJE JACKELÉN

ärkebiskop i Svenska kyrkan

Min inspiration till broderiet kom ur skapelseberättelsen: »I begynnelsen skapade Gud himmel och jord …« Så det fick bli himlen. Jag har försökt göra texten med lite Star Wars-feeling, där orden rullar ut i rymden. Betlehemsstjärnan fick toppa broderiet och med lite fantasi ser jag att stjärnan och texten blev en triangel – treenigheten.

23 F

24 F

»Sök Guds tilltal i mötet med varje människa, oavsett religiös bakgrund« UR INLEDNINGEN TILL KAP 59 I KYRKOORDNINGEN

7 Det kallas för the overview effect (översiktseffekten) – känslan som infinner sig hos dem som har sett jorden från rymden. Det lär vara en överväldigande känsla som är svår att återge. Mitt i ett oändligt universum finns en liten blågrön skimrande boll, hem för tio miljarder människor! Om världens politiker såg jor­ den från rymden skulle deras perspektiv förändras fullständigt. Gränser skulle bli osynliga och all hög­ ljudd argumentation skulle tystna, menar rymdfilo­ sofen Frank White i sin bok The overview effect: Space exploration and human evolution. (»Översiktseffekten: rymdutforskning och människans utveckling«.) Ändå är det få förunnat att få någon overview effect på det sätt som Frank White talar om. Det är här vi BRODERI AV ANNA HJÄLM, UMEÅ

lever. Det är här vi vaknar, somnar, kämpar, älskar, hoppas och tror. I det nära perspektivet blir vi lätt begränsade och tappar helheten. Vi delar in vår värld i fattiga och rika, i etnicitet, politisk uppfattning och religiös tillhörighet. Vi lever i städer och samhällen där klyftorna bara verkar öka och där våra gränser gör oss till främlingar för varandra.

Fast inte alltid! I Bergsjön, i nordöstra Göteborg, ligger Rymdtorget. En liten bit längre bort ligger Komettorget. Runt omkring ligger Kosmosgatan, Zenitgatan och Tellusgatan. Här bor det människor från över 140 olika länder. I denna mångfald av språk, bakgrunder och erfarenheter är det en sak många människor har gemensamt – tron på Gud. Den tron

U

Var broderar man kyrkoordningen? Kanske på en handduk, en nött linnehandduk? Kyrkoordningen var aldrig tänkt att hänga på väggen för att dekorera eller dekoreras. Texten är ju en del av hushållets infrastruktur, en del av det som får vardagen att fungera. Inget behöver vara så slitstarkt som en kökshandduk. Och kanske en kyrkoordning.

25 F

kan se olika ut. Den kan formuleras olika, dofta olika, smaka olika. Men bakom alla dessa olikheter finns det ett igenkännande, en längtan efter Gud. Vi upp­ täcker det om vi bara ger oss tid att mötas, samtala och dela några ögonblicks liv med varandra. Tron på Gud kan visa sig vara den gemensamma drivkraften till att skapa ett gott samhälle för alla människor.

Den kan frigöra kraft och engagemang till vår gemen­ samma stund på denna blågröna boll i universum.

26 F

Så kanske kan rymdens stora aha-upplevelse – the overview effect – bli en ögonöppnare också i ett när­ mare universum, som på Rymdtorget i Göteborg. »Uppenbara för oss ditt bords hemlighet: ett enda bröd och en enda mänsklighet.« (Ur Svenska kyrkans nattvardsliturgi) HENRIK TÖRNQVIST,

kyrkoherde i Trollhättans församling tidigare kyrkoherde i Bergsjöns församling

27 F

28 F

»Vi väljer att stå upp för varandra« CITAT AV LIAM SALLMANDER, VERKSAMHETSLEDARE FÖR TILLSAMMANS FÖR SVERIGE

7 »Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.« (Gal 3:28) I samtal kring interreligiös dialog talas det ofta om »den andre«. Det politiska språket som färgar vår värld i dag skapar en distansering människor emellan.

Ordet xenofobi – rädsla för främlingen – beskriver den här distanseringen människor emellan. En rädsla fler populistiska partier försöker sprida bland folket.

Paulus påminner oss om att vi är ett. Genom att se alla människor som skapade till Guds avbild, kan vi förändra sättet att se på varandra: vi kan inspireras att stå upp för varandra oftare.

Jesus förklarar hur vi ska se på varandra genom att beskriva hur vi ska agera mot varandra – hur vi kan stå upp för varandra. »Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.« (Matt 7:12)

Men vi är bara människor, vi försöker och vi miss­ lyckas. Vi formulerar oss fel, vi råkar låta någon gam­ mal fördom komma fram – men Gud tar våra miss­ lyckanden och förlåter dem. Likt ett barn som lär sig cykla hjälper han oss upp igen och låter oss pröva igen.

Vi får pröva igen att stå upp för varandra, även när det känns läskigt.

Vi får pröva igen att stå upp för varandra, oavsett om det gäller en främling eller en vän.

Vi får stå upp för varandra – för det finns inget annat alternativ.

I mina möten i den interreligiösa gruppen Tillsammans för Sverige som Fryshuset bedriver talade vi om att inte prata om varandra utan med varandra.

Hur gör vi det, tänker du?

JOAKIM FRIBERG

ageravolontär och prästkandidat för Stockholms stift

BRODERI AV SONJA LIEW, VRIGSTAD. FRAMRÖSTAT SOM »FOLKETS VAL«

Jag använde en bit av en kasserad duk till mitt bidrag. Jag broderar en hel del och väljer oftast återvunnet material.

Tekniken är schattersöm.

29 F

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0971

E T

S

Vi behöver ge råg i ryggen till alla som arbetar över religionsgränser, som verkar för fred och som engagerar sig för livet på planeten.

Tolv citat inspirerar och visar vägen. Lika många teologer delar korta reflekt­ ioner kring dem. Citaten har fått form och färg genom broderier på alltifrån second hand-fyndade dukar till jeansjackor. Tillsammans visar de att vi lever i en värld av grannar.