Kapitel 1. Inledning

Kapitel 1

Inledning

under mina år som universitetslärare och i mötet med medarbetare i samfund och församlingar har jag många gånger mött en önskan att inom ramen för ämnet religionspedagogik få svar på frågan Hur: Hur ska vi göra för att nå fram till människor? Denna pedagogikens hur-fråga är kanske den av de didaktiska frågorna som är enklast att ge ett konkret svar på. Vi kan finna en metod – om än inte den bästa och aldrig den enda – men en metod kan formuleras. Många av oss som arbetat med pedagogiska frågor i församlingens kontext känner också igen förväntan på att den pedagogiskt ansvariga ska vara ett slags levande metodlåda, som i ständigt nya möten förväntas vara redo med spännande, utmanande och helst också roliga metoder.

Min övertygelse är dock att frågan Hur inte går att besvara utan ett reflekterat förhållande till de andra didaktiska frågorna: Vem är jag? Vilka är det jag möter? Vad vill jag förmedla? och Varför? Först när dessa frågor besvarats kan vi göra en välgrundad reflektion över frågan Hur. Samtliga didaktiska frågor måste besvaras för att det pedagogiska arbetet ska bli helt, långsiktigt, reflekterat, trovärdigt och integrerat i oss själva.

Jag har valt att lägga upp denna bok med utgångspunkt i de didaktiska frågor som Johan Amos Comenius1, präst och pedagog, formulerade redan på 1600-talet. Comenius har varit av betydelse för det svenska utbildningssystemet, då han på Axel Oxenstiernas uppdrag kom från Tjeckien till Sverige för att bidra till dess utveckling.2 Comenius menade att vi för att uppnå den bästa undervisningen skulle ställa frågorna: Vad, Hur, När och Varigenom. I min något omformulerade version lyder dessa didaktiska

1 Comenius levde 1592–1670. 2 Svensson 2004, s. 5.

frågor: Varför, Vem, Vilka, Vad och Hur. Comenius betonade motivationens betydelse och den naturliga nyfikenheten hos människan och menade att undervisningen måste vara aktiverande och praktisk för att eleven ska uppleva den meningsfull. Comenius har till eftervärlden lämnat Stora undervisningsläran (Didactica magna), vilken uttrycker ambitionen att finna en metod för att lära alla allt.3

Min ambition med denna bok är inte fullt så anspråksfull som den Comenius gav uttryck för. Däremot vill jag inspirera till en religionspedagogiskt medveten reflektion i kristen kontext, och boken riktar sig till alla som önskar utveckla och fördjupa sin religionspedagogiska kompetens.

Min ingång i Svenska kyrkan som lärandemiljö

Jag har själv en tillhörighet i Svenska kyrkan, och jag är döpt och konfirmerad enligt Svenska kyrkans ordning. Jag har en påbörjad men inte avslutad prästutbildning. Under studietiden arbetade jag en period som församlingsassistent i S:t Johannes församling i Malmö med ett särskilt ansvar för barn- och ungdomsarbetet, nattöppen kyrka och nattvandring. Under flera år har jag varit konfirmandledare i bland annat Raus församling, Lunds stift. Denna bakgrund säger något om min kännedom om och min förförståelse för det sammanhang jag också studerar. Min akademiska bakgrund har jag från studier i framför allt teologi och pedagogik. Min forskarutbildning gick jag vid Stockholms universitet. Jag disputerade med en religionspedagogisk avhandling där unga vuxna stod i fokus.4 Under drygt tio år var jag först adjunkt och därefter lektor vid Teologiska Högskolan Stockholm5 med ansvar för ämnet religionspedagogik. Sedan 2017 är jag anställd som lektor vid Stockholms universitet.

Efter avhandlingsprojektet har jag haft glädjen att ägna en stor del av min forskningstid åt studier i och för Svenska kyrkan. År 2016 redovisade jag en studie om körsångare, där huvudfrågan var huruvida de som deltagare i gudstjänsten också är delaktiga i den.6 Mellan 2017 och 2019 var jag

3 Comenius 1916. 4 Gustavsson, C. 2013. (Gustavsson är mitt tidigare namn, numera Klintborg.) 5 THS ingår numera i Enskilda Högskolan Stockholm (EHS). 6 Gustavsson, C. 2016.

engagerad i Asarums pastorat, Lunds stift, för att där följa pastoratets arbete för ökad delaktighet i söndagens huvudgudstjänst.7

Åren 2018–2020 var jag som forskare på olika sätt knuten till Västerås stift och arbetet där med frågor om lärande och undervisning. År 2018 genomförde jag ett projekt för Västerås pastorat, där jag följde deras arbete att skriva en Pastoral för undervisning. 8 Den här boken har tillkommit tack vare det projekt jag mellan 2019 och 2020 ansvarade för i Västerås stift. Min uppgift var att som forskare följa stiftets arbete med en satsning på livslångt lärande. Denna bok är tänkt att vara ett fortsatt samtalsunderlag för församlingarnas medarbetare och engagerade församlingsbor att utgå ifrån också efter det att jag lämnat projektet. Boken har möjliggjorts genom finansiering från Västerås stift, men framför allt tack vare de samtal jag haft glädjen att föra med stiftets medarbetare och församlingsmedlemmar.

Inspiration och underlag till denna bok utgörs av mina möten med studenter, kollegor och vänner samt föreläsningar jag hållit under ett antal år, samt av litteratur i ämnet som jag läst och bearbetat. Bland litteraturen har publikationer av Rune Larsson, Björn Wiedel och Sven Hartman varit en viktig inspirationskälla. Rune Larsson var verksam som lektor i religionspedagogik vid Lunds universitet och introducerade mig för ämnet i slutet av 1990-talet. Björn Wiedel var en av mina företrädare vid Teologiska Högskolan Stockholm med ämnesansvar för religionspedagogik. Sven Hartman lärde jag känna som doktorand i Stockholm, och vi har delat ett särskilt intresse för unga människors livsfrågor och för betydelsen av att ge barns och ungas egna tankar och röster en plats i forskning. Med dessa tre har jag under ett antal år delat arbetsuppgifter, samtal och texter, och deras röster hörs därför på ett alldeles särskilt sätt såväl på som mellan raderna. Vid direkta citat kommer hänvisning att ges i en fotnot.

Bokens innehåll

Bokens olika kapitel utgör en helhet, men tanken är att de också ska kunna läsas vart för sig och oberoende av varandra. Kapitel 2 introducerar förståel-

7 Gustavsson, C. 2018, 2019b, 2019c, 2019d, 2020a; Klintborg 2021. 8 Gustavsson, C. 2019a.

sen för pedagogik i allmänhet och religionspedagogik i synnerhet. I kapitel 3 lyfter jag frågan Varför man ska undervisa som kyrka. Svaret på frågan visar sig vara långt ifrån självklart, och i kapitlet delar jag min reflektion över några möjliga svar.

Kapitel 4 rubriceras Vem är jag och vi som församling? och i fokus står den enskilda medarbetaren eller församlingsbon som önskar möta andra med en religionspedagogisk medvetenhet. I kapitlet diskuterar jag innebörden av en grundsyn och presenterar texter som ska inspirera till egen reflektion över människosyn, gudssyn och kunskapssyn.

I kapitel 5, Vilka möter vi?, presenteras först ett möjligt sätt att förstå församlingens roll och betydelse i dag och i en vidare kontext, där den religiösa socialisationen påtagligt förändrats. Därefter presenteras texter som ska inspirera till egen reflektion över barnet, konfirmanden samt unga vuxna och deras relation till kristen tradition.

Frågan Vad betraktar jag som central och avgörande för att människor i församlingen ska kunna och vilja samlas kring något, vare sig svaret är Jesus, gemenskap eller musik. I kapitel 6 presenteras texter som ska inspirera till reflektion över existentiella teman och berättelsens betydelse i människors möte med kristen tradition.

I kapitel 7 finner frågan Hur sin plats. Olika exempel på pedagogiska modeller lyfts fram för att ge ett perspektiv på de utgångspunkter man själv tar. Ett särskilt utrymme får den amerikanske religionspedagogen Thomas Groome, då jag menar att han förnämligt lyckats kombinera ett antal pedagogiska modeller på ett relevant sätt för en kristen församling.

Jag hoppas att boken ska tjäna som inspiration för fortsatt fördjupning och gemensamt delad reflektion i kyrkans olika sammanhang.

17